Husbyggaren 2009 Nr 6

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

6 09 Nedanstående är en annons från ÅF

nr 6 · 2009 | Årgång 51 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:– 5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 5 v 11 v 17 v 23

Nr 5 v 37 Nr 6 v 42 Nr 7 v 49

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 10 800 ex.

Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Sidan 20 En av de stora utmaningarna när det gäller fastighetsförvaltning är att ta grepp om energitjuvar, som ventilationen. När det gäller energifrågor handlar det ofta om att trimma och förbättra, till exempel så kan en slang som läggs närmare bergväggen i ett borrhål förbättra värmeväxlingen. Vågkraft kan bli intressant för framtiden och Husbyggaren går igenom läget idag. Likaså tar vi ett grepp över miljöklassningssystemen – som tycks skölja som en flodvåg över byggsektorn. Foto: Vattenfall

INNEHÅLL 4 8 10 14 16 20 24 32 34 36 38 40 42 46 48 51 60

Reglerna kring vattenåtgång leder fel i energideklaration Behovsstyrd ventilation sänkte energiåtgången rejält Effektiv styrning av pumpar och fläktar sparar energi Vartannat hus med putsad regelvägg är fuktskadat Slang intill bergväggen ger effektivare värmeväxling Vågkraftverk kan bli stor svensk exportprodukt Så hittar du rätt bland alla miljöklassningssystem Register över miljövänligt byggmaterial utökas Fuktregler gjorde att stål valdes till stomsystem Betong tar upp koldioxid under hela sin livstid Juridik: Miljökonsekvensbeskrivning måste redovisa alternativ IT: Program som miljöbedömer byggprojekt bör mogna Form & Teknik: Det ansvarsfulla i att bygga: att tänka rätt – och fritt Debatt: Det behövs inget statligt stöd till miljonprogramshusen Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Bilaga medföljer

I nästa nummer: Byggmetoder Innemiljö Tidningen utkommer i vecka 49 nr 6 B 2009 husbyggaren

3

FASTIGHETSFÖRVALTNING Vilka faktorer spelar störst roll för byggnadens värmeanvändning? Och varför stämmer inte energideklarationernas syn på bra och dåliga hus överens med energideklaranternas? En studie visar att användningen av varmvatten påverkar deklarationen.

Reglerna kring vattenåtgång leder fel i energideklaration

E

nergideklarationer var ämnet för ett examensarbete vid KYH’s KY-utbildning ”Energikonsult – inriktning energideklarationer” i Malmö. Med hjälp av en statistisk analys av över 2 000 flerbostadshus i Malmö och Eskilstuna kunde ett antal faktorer som samvarierar med värmeanvändningen identifieras. Energi som används till att värma upp varmvatten och varmvattencirkulation har kallats varmvatten. Resterande del av värmeenergin kallas i arbetet uppvärmning. När inget annat anges är samtliga värden uttryckta i kWh/m2, Atemp där Atemp omfattar all uppvärmd area utom garage.

Som väntat använder äldre byggnader och hus i kallare klimat mer värme till uppvärmning än de övriga. När det gäller ventilationen visar det sig att mer värme används vid självdragsventilation, mindre vid mekanisk ventilation (F och FT) och minst vid mekanisk till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning (FTX).

Något förvånande är kanske att varmvattenanvändningen inte verkar påverka den totala värmeanvändningen i någon högre grad. Anledningen är att de byggnader som använder mycket varmvatten i allmänhet använder mindre uppvärmning. Varför de använder mindre till uppvärmning ger arbetet inte svar på. En hög varmvattenanvändning kan tyda på att många personer vistas i byggnaden. Detta ger i så fall upphov till ett högre tillskott av personvärme, vilket i gynnsamma fall innebär att mindre värme behöver tillföras via uppvärmningssystemet.

Läget styr användning I MKB´s bestånd kan man konstatera att byggnadernas varmvattenanvändning är starkt kopplad till områdets läge. I Alägen, som ligger i centrum eller i exklu4

siv centrumnära bebyggelse, ligger varmvattenanvändningen på 28,2 kWh/m2. I B-lägen, som kännetecknas av centrumnära bebyggelse, ofta från 1930–1950talen, ligger varmvattenanvändningen på 38,5 kWh/m2. I C-lägen, som kännetecknas av bebyggelse utanför de centrala delarna och hus byggda från 1960-talet och framåt, är varmvattenanvändningen uppe på 45,1 kWh/m2.

I MKB är boendetätheten betydligt högre i C-lägen än i B- och A-lägen. Samtidigt har husen vanligen isolering, vilket ofta saknas i A- och B-lägen. Dessutom har de ofta mekanisk frånluft, som är ett värmeeffektivare ventilationssystem.

Sammantaget ger detta en situation där många energieffektiva byggnader i energideklarationerna får samma energiprestanda som betydligt mindre energieffektiva, på grund av en högre varmvattenanvändning.

Mellanbyggnad värms upp mest I energideklarationerna talas om tre olika byggnadstyper: friliggande, mellanliggande och gavelhus. Friliggande saknar direkt kontakt med annan byggnad, mellanliggande har kontakt med minst två andra byggnader och gavelhus med minst en.

Det visar sig att gavelhus i allmänhet

FÖRFATTAREN

Av andreas boström , driftsanalytiker, MKB Fastighets AB i Malmö

Andreas Boström arbetar som driftsanalytiker på MKB Fastighets AB i Malmö.

Han gjorde examensarbetet i samband med KY-utbildningen "Energikonsult – inriktning energikonsult" på KYH Malmö.

använder mindre uppvärmning än övriga och att mellanliggande byggnader använder överlägset mest uppvärmning. Sannolikt beror detta inte primärt på byggnadstypen, utan är troligen ett utslag av att byggnadstypen samvarierar med andra faktorer som styr behovet av uppvärmning, se tabell 1.

Till exempel är andelen gamla hus ( före år 1975) högst bland mellanliggande och lägst bland gavelhus. Självdragsventilation är vanligast bland mellanliggande hus, mekanisk frånluft är vanligast bland friliggande hus och ventilation med vär-

Byggnadstyp

Friliggande

Gavelhus

Mellanliggande

Antal (st.)

Uppvärmning (kWh/m2, Atemp) Signifikant skillnad mot byggnadstyp

994 84,6

635 80,9

529 95,9

Mellanliggande P<0,0001

Mellanliggande P<0,0001

Friliggande och gavelhus P<0,0001 i båda fallen

Tabell 1. Resultatet för analys av samband mellan byggnadstyp och energianvändning till uppvärmning. P anger sannolikheten för att skillnaden i medelvärde enbart beror på slumpen.

husbyggaren nr 6 B 2009

meåtervinning är mycket vanligare i gavelhus än andra byggnadstyper.

Hur bedöms ett flerbostadshus Ett av huvudsyftena med energideklarationerna är att ägare och förvaltare till byggnader ska kunna bedöma om huset är ”bra” eller ”dåligt” sett ur energiperspektiv. Tanken är att detta ska åstadkommas med hjälp av två olika referensvärden: Referensvärde 1 är till för att jämföra byggnaden med de krav som skulle gälla om huset byggdes idag, det vill säga nybyggnadskravet i BBR. Referensvärde 2 utgörs av ett intervall som är tänkt att beskriva hur mycket energi liknande byggnader använder. I energideklarationerna presenteras detta som ”liknande byggnader använder…”.

Detta referensintervall beräknas matematiskt genom att man utgår från ett specifikt hus i Eskilstuna och tillämpar olika korrigeringsfaktorer för att minska effekten av skillnader i klimat (kommun), byggnadens ålder (byggnadsår), bygg-

nr 6 B 2009 husbyggaren

Figur 1. Andelen byggnader som hamnar över (rött område), under (grönt område) respektive inom (blått område) intervallet i referensvärde 2. Kolumnerna representerar förhållandet mellan olika byggnadstyper (f = friliggande, g = gavelhus och m = mellanliggande). Bredden på respektive kolumn representerar andelen byggnader inom byggnadstypen av det totala antalet byggnader i undersökningen. Stapeln till höger är ett genomsnitt för samtliga byggnader.

nadstyp och värmekälla. Värmekällan antas påverka hela värmeanvändningen medan de övriga tre endast antas påverka uppvärmningen.

Byggnad missgynnas Justeringen för klimat fungerar utmärkt

när det gäller att jämföra Eskilstuna och Malmö. Åldersjusteringen utgör en kompromiss mellan sanning och enkelhet. Äldre byggnader är lite missgynnade och byggnader byggda precis före ett av brytåren 1975 eller 2005 är något gynnade.

Fortsättning s. 6 P

5

P Korrigeringen för värmekällan gick inte att studera då dataunderlaget innehöll för få icke fjärrvärmeuppvärmda byggnader.

När det gäller korrigeringsfaktorn med avseende på byggnadstyp visar resultaten på helt orimliga konsekvenser. Enligt de inlämnade energideklarationerna använder mellanliggande byggnader 13 procent mer uppvärmning än friliggande, men enligt korrigeringsfaktorn borde de använda 30 procent mindre. Resultatet blir att hela 75 procent av alla mellanliggande hamnar över intervallet i referensvärde 2.

Bland gavelhus är det 45 procent och bland friliggande byggnader endast 37 procent som hamnar över intervallet.

Mellanliggande byggnader betraktas alltså i allmänhet som sämre än liknande byggnader enbart på grund av att de är mellanliggande, se figur 1.

Korrigera varmvattenåtgång När det gäller varmvatten är det svårt att dra några generella slutsatser. I materialet som helhet finns det en del indikationer på att nivån i genomsnitt inte spelar speciellt stor roll. Den fråga som man osökt ställer sig är då hur stor del av ”högförbrukarnas” lägre uppvärmningsbehov som beror på att personvärmetillskottet är högt och hur stor del som beror på skillnader i byggnadens energiprestanda?

Arbetet har inte kunnat ge svar på denna fråga, däremot har det konstaterats att det finns byggnader vars varmvattenanvändning är så pass hög att om fastighetsel och uppvärmning exkluderades, hade de ändå fått en högre energianvändning än ”liknande byggnader”.

I sådana fall kan med rätta diskuteras om det är vettigt att ta med varmvattenanvändningen i bedömningen av energiprestanda, speciellt som fastighetsägaren i allmänhet har mycket begränsade möjligheter att påverka vattenanvändningen. En väg att gå kunde vara att korrigera varmvattenanvändningen så att den del som är större än uppvärmningen inte behöver tas med, eller att korrigera ner varmvattenanvändningen när antalet boende överstiger det antal som byggnaden är anpassad för.

Varför misslyckas korrigering Hur korrektionsfaktorn för byggnadstyp i referensvärde 2 kunnat bli så här missvisande är något av en gåta. Tittar man i Bo6

verkets underlagsrapport för referensvärden, finner man endast att en sådan korrigering ”inte bedömts som intressant”. Gräver man lite djupare finner man bland annat ELIB-rapport nr 8, där det konstateras att cirka 17 procent av värmeförlusterna i flerbostadshus sker via transmission genom ytterväggarna. Totalt står transmission för cirka 54 procent av förlusterna.

Vid beräkning av referensvärde 2 anses värmeförlusterna genom transmission och ventilation minska med 20 procent om byggnaden har en anslutning till en annan byggnad. Sett till husets totala värmeförluster motsvarar det 16 procent, vilket alltså är samma sak som att det inte sker någon transmissionsförlust genom någon yttervägg över huvud taget! Motsvarande siffra för mellanliggande hus är 22,5 procent av värmeförlusterna.

Spelar det någon roll Boverkets syn är att referensvärdena är viktiga för att kunna göra relevanta bedömningar av byggnadens energiprestanda och hur denna förhåller sig till byggnader med liknande förutsättningar.

Med denna hållning är det naturligtvis allvarligt att referensvärde 2 är missvisande.

Dessutom medför det en uppenbar risk att ägare och förvaltare satsar resurser på mellanliggande hus i första hand i stället för att objektivt kunna bedöma var resurserna gör bäst nytta. I förlängningen leder detta till onödigt dyra åtgärder och mindre sparad energi än om informationen varit korrekt.

Anpassa till verkliga förhållanden Det bästa hade naturligtvis varit att korrektionsfaktorn för byggnadstyp tas bort, alternativt anpassas efter verkliga eller teoretiska förhållanden. Förhoppningsvis arbetar Boverket redan på en sådan regeländring.

Boverket bör även fundera igenom energideklarationernas regelverk kring varmvatten. Enligt lagen om energideklarationer ska byggnaden deklareras vid ”normal” användning. En väg att gå skulle kunna vara att Boverket i riktlinjer eller allmänna råd ger ut rekommendationer för vad som anses vara ”normal” varmvattenanvändning, och inom vilka gränser det är rimligt att korrigera

för ”onormal” varmvattenanvändning.

Under tiden är det viktigt att alla som arbetar med eller på annat sätt kommer i kontakt med energideklarationer är medvetna om bristerna. Extra viktigt är detta i kontakten med kunder som annars riskerar att få en felaktig bild av energianvändningen i sina hus.

Statistiska analyser Undersökningen har utförts i form av statistiska analyser med hjälp av framför allt Anova och Kruskal-Wallis. I de fall en signifikant skillnad hittats har Tukey-Kramer HSD använts för att bestämma vilka grupper som har en signifikant skillnad.

För att avgöra olika byggnaders sannolikhet att hamna inom, över respektive under intervallet i referensvärde 2 har Chi-2 tester använts.

Dataunderlaget bestod av 1997 byggnader i Malmö och 498 byggnader i Eskilstuna. Byggnader som inte var flerbostadshus, till mer än 50 procent bestod av lokaler eller hade mer än ett uppvärmningssystem, sorterades ut. Kvar fanns 2 145 byggnader som analyserades. När det gäller kopplingen mellan byggnadens läge och dess varmvattenanvändning har data hämtats från MKB´s interna statistik. D

Fotnot:

Examensarbetet ”Vad påverkar värmeanvändningen i flerbostadshus? – En analys av värmeanvändning för flerbostadshus i Malmö och Eskilstuna jämfört med energideklarationens referensvärde 2” har utförts i samarbete mellan KYH Malmö, MKB Fastighets AB och Lunds tekniska högskola, avdelningarna för byggnadsfysik och installationsteknik. Det presenterades tidigare i år.

husbyggaren nr 6 B 2009

FASTIGHETSFÖRVALTNING Naturvetarhuset vid Umeå universitet är från 1960-talet. Ägaren Akademiska Hus satsade på bästa möjliga installationsteknik vid ombyggnaden. Man fick ett kontorshus med en energianvändning långt under Boverkets byggregler för nya hus.

Behovsstyrd ventilation sänkte energiåtgången rejält Av björn åslund, frilansjournalist

U

tåt sett är Naturvetarhuset en ganska vanlig kontorsbyggnad med byggår 1966. Fasaden är original med 100 mm isolering. På 1990-talet fick det treglasfönster.

För några år sedan genomgick Naturvetarhuset en rejäl ombyggnad, för att bli kontor. Ambitionen inför renoveringen var att bli Umeås energisnålaste kontor, och då skulle varje energiåtgärd vara lönsam, berättar förvaltaren Hans Johansson vid Akademiska Hus. Detta innebar att all gammal installationsteknik åkte ut. Istället kom modern teknik, byggd i en samverkande systemlösning. Resultatet visar vilken potential till energieffektivisering som finns i modern installationsteknik. Och det utan konflikt med krav på bra innemiljö.

– I mina ögon ett bevis på att det i allra högsta grad är möjligt att kraftigt minska vårt byggnadsbestånds energianvändning idag och det utan att vår inomhusmiljö behöver påverkas negativt, konstaterar Stefan Sandgren som utvärderat byggnadens inomhusmiljö i en C-uppsats för Malmö högskola.

Närvarostyr ventilationen Idag ligger den årliga fjärrvärmeanvändningen på cirka 42,5 kWh/m2, och fastighetselen på cirka 10 kWh/m2. Detta är i klimatzonen norra Sverige, där Boverkets byggregler (BBR) för nya byggnader tilllåter högst 130 kWh för fjärrvärmen.

Hans Johansson beskriver ombyggnaden som en realisering av många idéer som han och driftteknikern Erik Lindblad samlat på sig genom åren.

Själva kärnan i energiförbättringen ligger i närvarostyrning av ventilation (tillluft/frånluft) och belysning. En viktig komponent här är aktiva tilluftsdon IDCC med närvarostyrning.

– Vi har länge provat Lindinvents don 8

inom koncernen. Det har gått igenom barnsjukdomar, men har nu blivit användarvänligt och lätt att sköta, säger Hans Johansson.

Optimerar efter behov Naturvetarhuset har fått ett system som optimerar luftmängd efter behov. Ett tomt rum – vilket det oftast är – får bara ett lågt grundflöde. Vid närvaro ökar tillluftsflödet, och blir det riktigt varmt ökar det ordentligt.

– Donen som stänger när det inte är verksamhet i rummen, sparar en massa värme och el, konstaterar han.

Tilluften tempereras via två luftbehandlingsaggregat och håller bara 15 grader året runt. Det ger en stor energivinst i uppvärmningen jämfört med normala 18–19 graders tilluftstemperatur och konstant luftflöde.

– Med 15 grader blir behovet av till-

– Boverkets energikrav är väldigt låga, tycker Hans Johansson.

skottsvärme från fjärrvärmen ett minimum. Värmeväxlarna i ventilationsaggregaten täcker i stort sett hela behovet, säger Hans Johansson.

– 15 grader ger också luftburen kyla, men kyler inte ned tomma rum, tack vare att luftflödet blir lågt i IDCC-donen.

Lösningen har gjort att man kunnat avstå från ett nät för köldbärare och sluppit installera kylbafflar.

Det årliga behovet av fjärrvärme för uppvärmning av tilluften blir endast 6 MWh, och det i en byggnad på 6 700 kvadratmeter (BRA).

Systemlösningen med IDCC-donen kan mäta och reglera flödet av tilluft och göra det i balans med frånluften. 230 don samverkar mot två luftbehandlingsaggregat. Ventilationskanalerna har byggts för att klara en hög luftmängd, men körs på cirka 25 procents kapacitet, vilket ger mycket lågt tryckfall. Det går att hålla lågt tryck (cirka 25–50 pascal) i aggregaten, och därmed blir elåtgången liten för fläktmotorerna.

– Tyvärr överdimensionerade vi motorerna. Hade vi gjort rätt hade vi fått bättre verkningsgrad, konstaterar Hans Johansson.

Närvarodetektorn i IDCC-donet sköter släckning av belysningen, om man glömt släcka när man lämnade rummet.

Drifttiden är 45 procent lägre än i en jämförbar byggnad, och man räknar att det årligen sparar 45 000 kWh el.

– Vi är nu nere på 10 kWh/m2 fastighetsel och det är långt under andra hus, säger Hans Johansson men medger en viss vansklighet att jämföra med andra hus, då det kan skilja vad som klassas som fastighetsel och hyresgästel.

För fjärrvärmeanvändningen 42,5 kwh/m2 finns viss osäkerhet kring orsakerna: – Den låga förbrukningen kan delvis husbyggaren nr 6 B 2009

förklaras av värme från hyresgästernas verksamheter. Men det är en av poängerna, att utnyttja internlaster.

Energisiffrorna är nyligen uppmätta av WSP Group som en uppföljning av projektet. 42,5 kWh/m2 är betydligt lägre än jämförelseobjektet Norra beteendevetarhuset – också inom universitet – som förbrukar 77 kWh/m2, se tabell 1. Det är en modern byggnad med liknande verksamhet. Målsättningen energisnålast i Umeå bland kontorshus lyckades av allt att döma. Hittills har inte Akademiska Hus hittat några andra kontorshus ens i närheten av Naturvetarens förbrukningssiffror.

Oklart vad underhåll kostar Återbetalningstid och ekonomi är alltid intressant vid energieffektivisering. Men några definitiva svar går inte att få, eftersom det är svårt att dra gränserna vid ombyggnaden; vad som är kontorsanpassning eller vad som är energieffektivisering, förklarar Hans Johansson.

– Men av erfarenheter från koncernnivå vet vi att denna systemlösning innebär

en lite lägre investeringsnivå, bland annat då vi sluppit separat kylsystem.

Den låga energiförbrukningen är givetvis en vinst, men Hans Johansson förnekar inte att det finns frågetecken för ekonomin på sikt. Det finns en osäkerhet om underhållskostnaderna.

– Det är oklart om den här nya tekniken håller i längden, exempelvis vad det kan bli för kostnader för reparationer av kretskort och motorer i donen.

En annan utmaning han ser är att den valda tekniken ställer höga krav på driftsorganisationen. Det krävs ordentlig kompetens hos de driftansvariga.

– Tekniken ställer så höga krav, att den inte passar alla fastighetsägare, är hans slutsats.

Kan bli bättre Något anmärkningsvärt är att Hans Johansson menar att det är möjligt att komma ännu längre i energieffektiviseringen.

– Mycket hade kunnat bli bättre. Vi fick inte tillräckligt engagemang under projekteringen av konsulterna, säger han och konstaterar att det ofta brast i kunskap

Naturvetarhuset skulle bli riktigt energieffektivt. Idag är fjärrvärmeanvändningen på 42,5 kWh/m2, och fastighetselen cirka 10 kWh/m2. Boverkets byggregler (BBR) för nya byggnader tillåter högst 130 kWh/m2 för fjärrvärmen. Foto: Hans Johansson

kring den teknik och systemlösning som valdes.

Han tror det är möjligt att spara ytterligare 30 procent. Främst genom att byta till modernare fönster. Men då är man nere på en så låg nivå, att besparingen i kilowattimmar inte blir så stor.

Siffror som visar på potentialen finns i beräkningar på byggnadens klimatskal, där man räknat på transmissionsförluster genom väggar, tak och fönster. Med Uvärden enligt BBR skulle man kunna nå ett värmebehov på cirka 28 kWh/m2. Med Akademiska Hus interna energikrav för nyproduktion skulle man nå 24 kWh/m2.

– Det här säger ju också något om BBR. Boverket ställer ju väldigt låga energikrav, kommenterar Hans Johansson.

Inom Akademiska Hus har den här valda installationslösningen vunnit gehör.

Redan pågår en ombyggnad av en byggnad i Umeå, och man planerar för ytterligare en. I dagarna är det invigning av en byggnad i Sundsvall. D

Faktaruta

Tabell 1. Stapeln till vänster visar genomsnittlig energianvändning i 123 kontorslokaler uppmätta i projektet ”Statistik i lokaler” (Stil) som gjordes år 2005 av Energimyndigheten.

Stapeln i mitten visar energianvändningen i Norra beteendevetarhuset, som också finns vid Umeå universitet, och har liknande verksamhet som Naturvetarhuset. Det är en modern kontorsbyggnad från år 2002 med modern installationsteknik som uppfyller dagens BBRkrav.

Stapeln till höger visar att Naturvetarhuset har en mycket låg energianvändning. Hittills har Akademiska Hus inte funnit någon annan kontorsbyggnad i Umeå med liknande siffror.

nr 6 B 2009 husbyggaren

Naturvetarhuset i korthet: • Närvarostyrning av tilluft på rumsnivå, med Lindinvents tilluftsdon IDCC. • Låg temperatur på tilluften; 15 grader.

Med värmeåtervinning täcks nästan hela behovet av värme till ventilationsluften.

• 15 grader ger också luftburen komfortkyla.

• Väl dimensionerade ventilationskanaler ger lågt tryckfall. Ger lite elförbrukning ventilationsaggregaten.

• Närvarostyrning av belysning.

9

FASTIGHETSFÖRVALTNING Om styrsystemen för pumpar och fläktar matchar tillförseln mot det verkliga, lokala behovet kan energi sparas. För även om varje pump eller fläkt i sig drar lite så är det totala antalet stort och drifttiderna långa.

Effektiv styrning av pumpar och fläktar sparar energi

A

vdelningen för installationsteknik vid Chalmers tekniska högskola bedriver sedan många år forskning med syfte att hitta nya el- och värmeeffektiva lösningar för att klara inomhusmiljön i byggnader. Utgångspunkten är att med hjälp av genomtänkt integration av styrsystem bättre matcha tillförsel med verkligt, lokalt behov – helt enkelt att få ”rätt mängd och rätt kvalitet på rätt plats och vid rätt tid”.

För att klara detta behövs i många fall ett nytt sätt att utforma de installationstekniska systemen. Teorin för axiomatisk konstruktion visar att varje funktionskrav som ska uppfyllas kräver en separat styrbar variabel och att dubbelfunktioner måste undvikas.

Effektivitet är grunden Att kunna styra transporten av luft och värme till och från rum på ett effektivt sätt är grundläggande i detta arbete. Vår utgångspunkt är att först skapa systemlösningar som klarar en given funktion med lågt teoretiskt behov av fläkt- och pumparbete, det vill säga anpassade flöden och låga tryckfall.

Det arbete som ändå behöver utföras ska utföras effektivt, med god mekanisk verkningsgrad för strömningsmaskinerna. Slutligen ska elbehovet för att klara det mekaniska arbetet vara lågt vilket kräver effektiva motorer och motordrifter, till exempel optimerade varvtalsstyrningar.

Kan få stor påverkan Dagens byggnader innehåller ett stort antal små och medelstora pumpar och fläktar för värme, kyla och ventilation. På grund av att den enskilda komponenteffekten ofta är liten har intresset varit lågt för apparaternas effektivitet.

10

Ett stort antal och långa drifttider ger emellertid en betydande inverkan på eleffekt och elenergi. Även planerat elsnåla system med solvärme, frikyla, värmepumpar etcetera kan därmed få en hög elanvändning. Modern teknik och nya systemlösningar kan teoretiskt minska denna användning med upp till en faktor tio, beroende på applikation.

Tar fram rekommendationer Projektarbetet har syftat till att: 1. Kartlägga omfattningen i byggnader av pumpar och fläktar samt deras drifttider, storleksfördelning och typer.

2. Analysera möjligheterna till effektivisering genom systemutformning, hydraulisk utformning, motorteknik och styrteknik.

3. Sammanställa krav på elmiljö och värdera risker med olika typer av motorstyrningar.

4. Skapa en tvärteknisk forskarmiljö mellan installationstekniker och elektrotekniker.

Målsättningen har varit att få fram ett underlag för värdering av besparingspotential, rekommendationer för val av motorer och motorstyrteknik samt nya, energieffektiva systemlösningar för värme, kyla och ventilation.

Analyserar potential Projektets första målsättning har varit att identifiera och analysera potentialen för att effektivare utnyttja el för transport av luft och värme i byggnader i direkt relation till faktiska behov. Analysen har haft två huvudsyften: • Minskat behov av effekt och arbete för medietransport (luft, värme- och köldbärare; installationstekniska aspekter).

Målet är att hitta systemlösningar som minimerar flöden och tryckdifferenser

FÖRFATTAREN

Av per fahlén , professor i installationsteknik, Chalmers

Per Fahlén är professor i installationsteknik på institutionen för energi och miljö vid Chalmers tekniska högskola. Han har tidigare varit bland annat utvecklingsingenjör på Cewe och ABB, samt forskningsoch kvalitetschef på SP, enheten för Energiteknik.

för givna behov av ventilation, värme och kyla, bland annat genom att utnyttja de möjligheter som ges av ny teknik för motorer och motorstyrningar.

• Minskat behov av eleffekt och elenergi för att utföra det nödvändiga transportarbetet (eltekniska frågeställningar).

Syftet är att använda nya motorteknologier ihop med lämpliga kraftelektronikgränssnitt mot såväl maskin som anslutande elnät. Analysen har omfattat undersökning av verkningsgrader, erforderliga dynamiska prestanda, elkvalitet samt EMC-påverkan.

Arbetet har gett ett underlag för värdering av besparingspotential, rekommendationer för val av motorer och motorstyrteknik samt nya, energieffektiva systemlösningar för värme, kyla och ventilation. Det fortsatta arbetet är inriktat mot att demonstrera potentialen för våra idéer i ett antal konverteringsprojekt.

Skattad användning Det finns en stor brist beträffande information om typer och driftförhållanden husbyggaren nr 6 B 2009

Byggnadstyp

El-användning [TWh/år]

Idag

I framtiden

Potential

- byggda före 1990 - byggda efter 1990 Flerbostadshus - byggda före 1990 - byggda efter 1990

1,00 0,04

0,130 0,012

0,87 0,03

0,29 0,02

0,050 0,005

0,24 0,015

Lokaler

0,60

0,23

0,37

Totalt

1,95

0,43

1,52

Småhus

Tabell 1. Elanvändning till pumpar (ganska osäkra värden).

Byggnadstyp

El-användning [TWh/år]

Idag

I framtiden

Potential

Småhus

0,64

0,16

0,48

Flerbostadshus

0,90

0,40

0,50

Lokaler

2,90

0,40

2,50

Totalt

4,44

0,96

3,48

Tabell 2. Elanvändning till fläktar (ganska osäkra värden).

för pumpar och fläktar. Det har också varit svårt att få detaljerad information från leverantörer, konsulter etcetera. Energimyndighetens undersökning STIL II är ett försök att ge ett bättre underlag.

Vi har, trots detta, inom ramen för vårt forskningsprojekt gjort en bedömning av nuvarande elanvändning till pumpar och fläktar samt besparingspotentialen, se tabell 1 och tabell 2. Värdena för dagsläget är ganska osäkra och verkligheten kan säkert avvika mer än ±30 procent.

Tabell 1 visar att den största effektiviseringspotentialen för pumpar finns inom segmentet äldre småhus. Även lokalsektorn har en betydande användning av el för pumpdrift. Även om elanvändningen för pumpar i nya byggnader är låg i för-

hållande till det äldre beståndet bör man naturligtvis använda effektiva lösningar vid ny- såväl som vid ombyggnad.

Som exempel på ombyggnad kan nämnas konvertering av direktelvärmda småhus till värmepump med vattenburen värme. Där en traditionell lösning ger ett effektbehov av 200–250 W för pumpar och konvektorfläkt hade det redan idag varit möjligt att klara sig med 50 W (det vill säga 75–80 procent lägre).

Tabell 2 visar att lokalsektorn är viktigast när det gäller effektivisering av fläktdrift. Tillsammans erbjuder området pumpar och fläktar en teoretisk besparingspotential av 3–5 TWh, beroende på hur omfattande åtgärder som vidtas och hur stor den faktiska användningen är i

Figur 1. Luftbehandlingsaggregat: a) Traditionell, seriell uppbyggnad, b) alternativ, parallell konstruktion. Även luftrening kan hanteras parallellt. F = fläkt, FI = filter, LV = luftvärmare, LK = luftkylare, P = pump, VÅV = värmeåtervinnare (index F = frånluft, T = tilluft).

nr 6 B 2009 husbyggaren

dagsläget. Bara genom att välja bästa teknik för småhusens cirkulationspumpar och fläktar kan besparingen bli nästan lika stor som hela den svenska vindkraftproduktionen – till en avsevärt lägre kostnad.

Nya systemlösningar Baserat på en teoretisk analys avseende var de största transportförlusterna uppstår i värme-, kyl-, och ventilationssystem har vi föreslagit några alternativa systemlösningar. Dessa lösningar syftar till att skilja distributions- och värmeöverföringsarbetet för pumpar och fläktar, vilket ger fler frihetsgrader i systemutformningen och möjligheter att optimera respektive flöde och tryckfall.

Vårt arbete identifierar två intressanta möjligheter: • Parallella luftbehandlingsaggregat ersätter de traditionella, seriellt uppbyggda aggregaten (se figur 1).

• Direktstyrda, decentraliserade pumpar och fläktar ersätter traditionell reglering med ventiler och spjäll (se figurerna 2 och 3).

Parallella aggregat Moderna VAV-system utnyttjar typiskt sina eftervärmare < 5 procent och sina kylare 10–20 procent av drifttiden medan värmeåtervinningen går nedreglerad en stor del av året. Ändå ligger värmeväxlarna med fullt tryckfall årets alla timmar.

Parallell utformning ger möjlighet att cirkulera luften genom växlarna enbart vid behov. Genom att frikoppla värmeöverföringen från ventilationsflödet får man helt nya möjligheter att optimera förhållandet mellan överförd värme och totalt elbehov för medietransport på luft och vätskesidan.

Decentraliserade pumpar och fläktar Det traditionella sättet att distribuera luft och vatten till olika slutapparater som tilluftsdon, värmare och kylare är via centralt placerade fläktar och pumpar.

Fördelning och lokal styrning sker med hjälp av strypningar (spjäll, ventiler) för balansering och reglering. Denna typ av styrning behöver så kallad auktoritet, det vill säga styrventilen/styrspjället ska ha det avgörande inflytandet på flödets storlek. Därmed måste tryckfallet över den Fortsättning s. 12 P

11

tydligt färre komponenter, ett tryckfall som är 50–90 procent lägre och i princip inte behöver någon injustering. Samtidigt får man också ett system som är lätt att förändra; ingen omjustering behövs när man lägger till eller tar bort enheter. Den teoretiska driveffekten sjunker nu med flödet upphöjt till tre. En halvering av flödet ger en minskning med en faktor åtta!

Figur 2. Pumpeffekt som funktion av reglerad värmeeffekt (nedreglering).

Figur 3. Princip för värmesystem med central respektive decentral pump.

temperaturreglering

flödesreglering med ventil

flödesreglering med pump

Figur 4. Pumpeffekt som funktion av tiden vid reglering av värmeeffekt i ett verkligt värmesystem. Den övre figuren avser temperaturreglering (konstant flöde) respektive flödesreglering med tvåvägsventil. Den nedre visar flödesreglering med direktstyrd pump.

P styrda strypningen ge det största enskilda bidraget till systemets tryckfall. Ofta projekterar man för minst 50 procent auktoritet vilket innebär att vid dimensionerande förhållanden kommer mer än halva tryckfallet att ligga över den styrda strypningen. Vid nedreglering av flödet ökar den relativa andelen.

Dagens sätt att använda varvtalsstyrda pumpar och fläktar är ganska primitivt 12

och är i första hand ett sätt att underlätta för strypregleringen. Det teoretiska effektbehovet minskar med denna lösning linjärt med flödet. Genom att ersätta flödesregulatorn (spjäll, ventiler) med en lokalt placerad, direktstyrd fläkt/pump kan man ersätta både den centrala fläkten/pumpen och dess tillhörande balanserings- och reglerenheter.

Därmed får man ett system som har be-

Tillämpningar Principen med decentraliserade pumpar och fläktar kan tillämpas på de flesta värme-, kyl- och ventilationssystem. Exempel som testats är reglering av vätskeflöden till luftvärmare och luftkylare i tillluftsaggregat (se figur 2), radiatorer (se figur 3), luftkylare i kyldiskar och fläktkonvektorer. Vi kommer även att testa att ersätta kombinationen centrala fläktar och VAV-boxar, samt liknande lösningar, med lokalt placerade, direktstyrda fläktar.

En förutsättning för att metoden ska ge en energibesparing är att de små enheterna inte har alltför mycket lägre verkningsgrad än de stora. Verkningsgraden bör i princip inte vara lägre än 50 procent av den för stora enheter. I och med utvecklingen av elektroniskt kommuterade likströmsmotorer med permanentmagnet har det skett en dramatisk förbättring av verkningsgraden för små pumpar och fläktar. Från gamla värden runt fem procent är man nu uppe i cirka 40 procent totalverkningsgrad (pump plus motor).

Figur 2 visar skillnaden i eleffektbehov med decentral, direktstyrd pump istället för traditionell ventilreglering (shuntgrupp eller tvåvägsventil). Resultaten kommer från laboratoriemätningar. Vid nedreglering till 50 procent av dimensionerande effekt är effektbehovet för den direktstyrda pumpen < 15 procent av det ventilreglerade alternativet och vid 20 procent värmeeffekt < 3 procent.

I Tyskland har en av våra samarbetsparter (Wilo) genomfört tester i flerbostadshus där radiatortermostaterna ersatts med små, varvtalsstyrda pumpar.

Dessa matas med 10 V DC via tvåtråds signalkabel. Maxeffekten per pump är cirka 1 W, vilket är mindre än effekten till ett termiskt ställdon för fjärrstyrd ventilreglering.

Figur 4 visar egna mätningar av pumpeffekten till ett värmesystem i ett konhusbyggaren nr 6 B 2009

torshus (4a) samt simulerade värden på motsvarande effekt för ett distribuerat pumpsystem (4b). Observera att skalan för pumpeffekt är 20 gånger mindre i 4b!

Högre flexibilitet Pumpar och fläktar varvtalsstyrs idag oftast för att hålla konstant tryck. Detta görs i första hand för att underlätta balansering och reglering av systemen och bara delvis för att faktiskt uppnå betydande energibesparingar.

Vi har i vårt projekt visat på intressanta möjligheter att göra installationstekniska system som, i jämförelse med traditionellt utformade system, har: • bättre energieffektivitet (lägre tryck-

fall, bättre anpassning mellan tillförsel och lokalt, verkligt behov) • reglerauktoritet utan extra tryckfall, central inställning av lokala flöden • enkel möjlighet till framkopplad reglering som tar hänsyn både till interna och externa laster • färre komponenter och minskat behov av injustering/balansering • högre flexibilitet vid nykonstruktion (fler frihetsgrader) • högre flexibilitet vid om- och tillbyggnad

Fotnot:

Två doktorander arbetar i projektet för att effektivisera medietransporter. Tekn lic Caroline Markusson studerar systemlösningar och strömningsmaskiner medan tekn lic Johan Åström fokuserar på motorutveckling och optimering av motordrifter.

Arbetet finansieras av Göteborg Energi, Formas-Bic, Cerbof samt 24 företag, däribland fastighetsförvaltare, konsulter, entreprenörer, energiföretag, pump- och fläkttillverkare, styr- och reglerföretag, motordriftleverantörer, mjukvaruutvecklare med flera.

Nu lämnar vi datorn och labbet för det spännande arbetet med att testa möjligheterna i verkliga system! D

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

nr 6 B 2009 husbyggaren

13

FASTIGHETSFÖRVALTNING Mer än vartannat undersökt hus ned putsade regelväggar är fuktskadat. Det visar SP Sveriges tekniska forskningsinstituts undersökning av 821 putsade hus runt om i Sverige. Ombyggnaderna kan kosta miljarder.

Vartannat hus med putsad regelvägg är fuktskadat Av margot granvik , redaktör Husbyggaren

S

Ps slutrapport visar att många byggnader med väggkonstruktioner som består av en träregelvägg som isolerats med styrencellplast eller styv mineralull direkt utanpå en yttre skiva av gips eller plywood och där puts applicerats på isoleringen, har fuktskador. För redan byggda väggar där man misstänker skador rekommenderas noggranna undersökningar.

Rapporten har tagits fram av Ingemar Samuelson, professor vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och Anders Jansson, forskare på SP, på uppdrag av Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF, och FoU-Väst.

Vatten har trängt in Syftet med projektet var att kartlägga omfattningen av fuktskador i putsade, enstegstätade väggar, utvärdera konstruktioner med avseende på fuktsäkerhet, ta fram lämpliga åtgärder för redan byggda, skadade väggar och att ge förslag till fuktsäkra konstruktioner.

Det totala antalet byggnader som undersökts är 821. Av dessa är 671 enbostadshus, 149 flerbostadshus och ett kontorshus.

– Inventeringarna visar att det förekommer fuktskador och högt fuktinnehåll i många byggnader. Skador förekom-

mer i hela Sverige utom i norr, konstaterar Ingemar Samuelson.

De flesta skador har orsakats av att vatten trängt in vid otätheter. Redan små sprickor och otätheter kan ge skador. Anslutningen mellan fönster och vägg, infästning av stuprör och lampor, genomföringar vid balkonger och skärmtak är exempel på detaljer som har varit svåra att få täta.

Åtgärder i byggda väggar Ett råd till de fastighetsägare som misstänker att de har problem med sin putsade, enstegstätade träregelvägg är att låta genomföra en inventering av skadeutredare med kunskap om mätteknik och hur resultaten ska tolkas. Skadat material ska bytas och detaljer ska tätas på ett hållbart sätt (till exempel med tvåstegstätning, som innebär att vatten som kommer in leds ut).

– Förekommer det omfattande tecken på fukt och skador vid inventeringen behöver hela väggen byggas om, säger Ingemar Samuelson.

Andra konstruktioner utvecklas Vid provningar i full skala i SPs laboratorium har regntätheten hos olika väggsystem och olika detaljlösningar kontrollerats vid olika regn- och vindbelastning.

Provningarna visar att det går att få väl

1.a sidan av SBUFs rapport Informationsblad från SBUF.

fungerande väggar i laboratoriemiljö om detaljerna utförs så att vatten som kommer in också leds ut.

I rapporten diskuteras tre konstruktionsprinciper för putsade regelväggar.

Med väl genomtänkta och rätt utförda detaljer fungerar de vid provning i laboratorium.

• Tvåstegstätad, dränerad vägg med tåliga material och väl utförda detaljer.

• Tvåstegstätad, dränerad och ventilerad vägg med tåliga material och väl utförda detaljer.

• Modifierad, enstegstätad vägg med tåliga material och väl utförda detaljer. D

Fotnot:

Informationsbladet ”SBUF Informerar 09:12” finns på www.sbuf.se och hela rapporten ”En undersökning om fuktproblem i

Tabell: SP

14

putsade husfasader som har träregelväggar men ingen dränerande luftspalt” finns på www.sp.se

husbyggaren nr 6 B 2009

ENERGI & MILJÖ Bergvärmepumpar kan göras effektivare. Räfflade slangar minskar värmemotståndet på insidan. Ju närmare bergväggen slangen kommer, ju bättre kan värmeväxlingen ske. Och koldioxid kan bli en bättre köldbärare än en etanolblandning.

Slang intill bergväggen ger effektivare värmeväxling

B

ergvärmepumpar har haft stor framgång i Sverige och andra länder. Det är vanligt att värma hus och även kyla stora byggnader med berggrunden som värmekälla/värmesänka för värmepumpar, som har bevisat hög effektivitet och lönsamhet.

Statistik om Sveriges värmepumpar har visat att de är 300 procent effektiva.

De levererar tre gånger mer värme än den som man betalar för. Två tredjedelar av energin kommer från marken och är gratis. Dessutom kan effektiviteten bli mycket högre om man använder sådana system för att kyla, som börjar materialiseras med stora anläggningar som Vällingby centrum, Ikea Uppsala, Ikea Malmö, med flera.

Fungerar som kylskåp När man använder bergvärmepumpar för att värma hus, fungerar de som ett kylskåp som plockar energi ur maten så att

Figur 1. Testrum. Foto: José Acuñ

16

a

maten blir kallare och sedan skickar bort värmen till baksidan av kylskåpet. Man tar energi ur berget och skickar in energin i fastigheten för att värma upp lokalerna och tappvarmvattnet.

Det som gör att berggrunden blir en attraktiv energikälla är att den håller en relativt konstant temperatur året om, oberoende av ändringar i lufttemperaturen. Detta möjliggör att man kan ha ett tryggt och driftsäkert system som konstant kan leverera värme och kyla till alla typer av byggnader med bra livslängd.

Markens ostörda temperatur strax under markytan varierar på olika områden i världen. Den kan uppskattas som årets medelvärde av uteluftstemperaturen på ett visst ställe. I Stockholm, till exempel, är bergets medeltemperatur cirka 8 grader Celsius vid 150 m djup (normala djup för borrhål), vilket ligger nära uteluftstemperaturens medelvärde. Temperaturen i berget kan förväntas öka med djupet med 1,5 grader Celsius per 100 meter.

FÖRFATTAREN

Av josé acuña , doktorand, KTH

José Acuña är teknologie magister inom maskinteknik med inriktning mot Sustainable Energy Engineering. Han är doktorand på institutionen för energiteknik vid KTH, och med i projektet ”Effektivt utnyttjande av energibrunnar för värmepumpar”.

Trots att bergvärmepumpar redan är mycket effektiva finns det fortfarande aspekter som kan förbättras för att göra dem ännu bättre. Detta är ett av målen med Energimyndighetens forskningsoch utvecklingsprogram EFFSYS2, där bland annat projektet ”Effektivt utnyttjande av energibrunnar” ingår. Med energibrunnar avses bergborrade hål som utnyttjas för att utbyta värme med berget via en värmepump.

Projektet genomförs vid institutionen för energiteknik på KTH, där noggranna temperaturmätningar genomförs i flera borrhål med bland annat Distributed Temperature Sensing (DTS) teknologi, en avancerad temperaturmätmetod som ger noggranna mätningar varannan meter längs borrhålsdjupet. Figurerna 1 och 2 visar hur testanläggningar ser ut.

Studiens syfte är att ta fram rekommendationer för att utbyta värme med berget på ett effektivare sätt än det görs idag.

Vatten bär bättre än luft I Sverige är de flesta energibrunnarna naturligt fyllda med grundvatten, fast vanligtvis inte ända upp till ytan. Borrhålshusbyggaren nr 6 B 2009

längden som är vattenfylld kallas för aktiv borrhålslängd, detta på grund av att värmeöverföringen mellan köldbäraren och berget sker betydligt bättre genom vatten än genom luft. Värmetransporten i marken sker huvudsakligen genom värmeledningar, och värmeflödets storlek är proportionell mot temperaturgradienten och bergets värmeledningsförmåga, som har stor betydelse för markvärmeväxlarens totala borrhålslängd.

Idag finns det en standardprocedur, ett så kallat termiskt responstest som kan tillämpas vid dimensionering av bergvärmepumpinstallationer, speciellt av större anläggningar. I Sverige finns det utrustning för denna mätning på Luleå tekniska universitet och på Kungliga tekniska högskolan.

Hamnar långt från vägg Den dominerande metoden för att hämta energi från berget är att växla värme genom cirkulation av en vätska (köldbärare) mellan en värmepump och en energibrunn i ett slutet system. Borrhålets diameter brukar vara mellan 100–140 mm, vilket betyder att det nästan inte syns och att det tar liten plats på markytan.

Köldbäraren cirkuleras genom en slang som förs ner i borrhålet, så kallad markvärmeväxlare eller kollektor. Denna består i de flesta fall av en polyeten slang (PE40x2,4 mm) med U-form, det vill säga en slang ner och en upp som är hopsvetsade i borrhålsbotten.

Detta är inte det effektivaste sättet att växla värme med berggrunden. Med en borrhålsdiameter 140 mm och slangar som är 40 mm i diameter hamnar slangarna ofta onödigt långt från borrhålsväggen. Dessutom har vi experimentellt konstaterat att det finns termiskt shuntflöde mellan slangarna, som innebär att inte all värme som utbyts med berget kommer fram till borrhålstoppen. Dock är U-rörskollektorer säkra och lätta att installera, och har en relativt låg kostnad.

Minskar termiskt borrhålsmotstånd KTH testar olika markvärmeväxlare för att kunna visa på metoder som effektiviserar användningen av borrhålen. Några kollektorer som testas visas i figur 3. Från vänster till höger, en U-rörskollektor med inre räfflor, en koaxial kollektor med fem yttre kanaler och en centrumkanal, och nr 6 B 2009 husbyggaren

Figur 2. Forskningsborrhål. Temperaturen mäts både inne i kollektorn och i vattnet utanför i princip varje meter ned. Mätverktyget ger en bild av exakt vad som händer i borrhålen vid olika driftförhållande. Foto: José Acuñ a

ett vanligt U-rör med klämmor som separerar slangarna från varandra och placerar dem nära berget.

Tanken med räfflorna är att minska den termiska resistansen som finns på slangens insida. Förutom denna resistans finns det två motstånd till som orsakas av: rörets material och tjocklek samt grundvattnet eller fyllnadsmaterialet som finns mellan slangarna och berget.

Detta förklarar varför vi testar olika metoder för att lokalisera kanalerna så nära bergväggen som möjligt. Syftet är att minska det totala termiska borrhålsmotståndet som finns mellan köldbäraren och borrhålsväggen. Genom att minska borrhålsmotståndet hoppas vi kunna visa på metoder för att förbättra dagens system med 10 procent.

Hög halt etanol Vätskan som vanligtvis cirkuleras runt i markvärmeväxlarna är (i kalla länder) en blandning av vatten med olika frysskyddsmedel, eftersom det finns en risk för att vatten fryser på grund av de låga temperaturerna. Frysskyddskapaciteten beror på koncentrationen, och detta anpassas till hur kall temperatur man har på ett visst ställe.

I Sverige är det vanligt att använda 30procentig blandning av etanol plus 70 procent vatten, som ger frysskydd ner till minus 15 grader Celsius. Etanol är en miljövänlig produkt som i allmänhet inte skadar miljön omkring borrhålet vid eventuellt läckage.

Denna vanliga koncentration av frysskyddsmedel verkar vara onödigt hög – åtminstone i Stockholm och södra Sverige – och detta leder till sämre värmeöverföring och högre tryckfall än nödvändigt.

Ju högre etanolhalt desto högre viskositet, vilket betyder att man skulle behöva en starkare cirkulationspump och därför högre elförbrukning, som sedan noteras på elräkningen.

I våra testanläggningar har vi minskat etanolhalten till 20 procent för att undersöka om halten är lämplig. För att temperaturnivåerna ska hålla sig vid normala nivåer krävs det att systemet är väldimensionerat.

Borrhålsdjupet måste anpassas Totalkostnaden för bergvärme påverkas kraftigt av kostnaden för borrhålen. Att borra en energibrunn kostar cirka 250 kronor per meter. Borrhålsdjupet är normalt mellan 120 och 200 m för en familjevilla, men det beror på effekten som man vill ta ur berget. Man brukar dimensionera borrhålet så att man får ut mellan 30–40 Watt per meter värme från ett borrhål.

Ett längre borrhål är fördelaktigt då det ger högre temperatur i borrhålet och därmed högre värmefaktor för värmepumpen. Däremot finns det en större risk för termisk kontakt mellan den nedåtgående och uppåtgående slangen. Detta beror självklart på hur snabbt köldbäraren cirkulerar i slangarna.

Fortsättning s. 18 P

17

Figur 3. Olika markvärmeväxlare som testas. Foton: Mouvitech, KWH Pipe, Finland och José Acuñ

P

En annan viktig del av projektet är samarbetet med företaget ETM Kylteknik, inom några försök för tvåfas termosifon.

Detta består av att använda koldioxid som köldbärare.

Byter fas vid höga tryck Vid de temperaturnivåer som man brukar ha i Sveriges berggrund kan koldioxiden vid höga tryck byta fas mellan flytande form och gasform. Detta fasutbyte orsakar att densiteten ändras och att vätskan förflyttar sig på egen hand. Vi jobbar med att demonstrera och visa på metoder för att göra detta på ett lätt sätt så att vi ska kunna effektivisera dagens bergvärmepumpar med ytterligare 10 procent.

Om Sveriges bergvärmepumpar antas

18

a

ge 6 TWh värme per år, skulle det genom projektets framgång innebära en besparing av 0,2–0,4 TWh per år. Med dagens elpris – cirka 0,9 kronor per kWh – skulle detta betyda en total besparing på 180– 360 miljoner kronor per år för konsumenterna.

Ur miljösynpunkt, med tanke på att elektriciteten i Sverige kommer mest från vattenkraft och kärnkraft som är koldioxidfria energikällor, skulle utsläppen av CO2 minska med 1 000–2 000 ton per år.

Genom att tillämpa våra resultat kommer vi att ha två potentiella/alternativa konsekvenser: 1. Vi behåller dagens borrhålsegenskaper och ökar effektiviteten på hela systemet genom bättre värmeöver-

föring, genom 10–20 procent effektivare bergvärmepumpar.

2. Vi minskar dagens borrhålsdjup och behåller dagens effektivitet. D Fotnot:

Studien på KTH görs i samarbete med 33 industripartners: Avanti System AB, Brage Broberg, Brunata, Comsol Multiphysics, Cooly, Cupori AB, DTI, ETM Kylteknik, Extena, Geosigma, Grundfos, Hydroresearch, Högalids elektriska, IVT, Lowte, Lämpöässä, Manil Bygg, Mateve Oy, MuoviTech, NeoEnergy, Nibe, Nordahl fastigheter, Palne Mogensen AB, Pemtec AB, SEEC AB, Svep, Sweco, Thermia, Thoren, Tommy Nilsson, Uponor, Wilo och Äska rör. Se mer på www.energy.kth.se/energibrunnar

husbyggaren nr 6 B 2009

nr 6 B 2009 husbyggaren

19

ENERGI & MILJÖ Det finns en stor potential för att utvinna energi ur vågor.

Flera olika tekniker utvecklas och sjösätts nu i rask takt. Vågkraftverken byggs i betong och stål och det är möjligt att de kan bli en ny svensk exportprodukt.

Vågkraftverk kan bli stor svensk exportprodukt Av fredrik lundberg , frilansjournalist

U

tanför Runde, en klippö i Norge som är känd för sina mängder av lunnefåglar och havssulor, testar Vattenfall våg-

kraft.

Det är inte en demonstrationsanläggning som ska visa att vågkraft fungerar.

Snarare tvärtom: – Vi ska se vad som går sönder först, säger Ulf Tisell, programledare för Vattenfalls vågkraft sedan programmet startade vid nyår 2009. Han har arbetat på Vattenfall sedan 1970-talet, nästan hela tiden med vattenkraft.

Vattenfalls inriktning är vågkraft i den värsta miljön, där de största vågorna finns, och på stort djup.

Bojar tar upp kraften Den teknik som används vid Runde är den svenska Seabased, som utvecklats under ledning av professor Mats Leijon i Uppsala. Bojar vid ytan tar upp vågornas kraft.

De drar i linor som driver linjärgeneratorer på bottnen, skyddade mot de våldsamma krafterna vid ytan. Även ställverken ska ligga på bottnen och leverera växelström med kabel in till land.

De vågkraftverk som sjösätts vid Runde är byggda för de betydligt lojare vågorna på den svenska västkusten där de testats i liten skala sedan år 2006.

Men Vattenfall är alltså mer intresserade av Atlanten och driver projekt på Irland och i Skottland.

Mer ruter i vågorna Att Vattenfall satsar på Skottland och Irland beror på två saker. De är enligt Ulf Tisell de mest drivande länderna i världen och ger mest bidrag för vågkraftsproducerad el, cirka 2,50 kr/kWh de närmaste åren. Och det finns tio gånger mer kraft i vågorna där jämfört med svenska kuster.

20

Fördelen med vågkraft ute till havs uttrycker Ulf Tisell enkelt: – Det finns inte så många grannar till ett vågkraftverk.

Det finns alltså inte så stor risk för krångliga tillståndsprocesser som för nästan allt annat: kärnkraft, kolkraft, vindkraft, vattenkraft…

Det, och förhoppningen om en rimlig kostnad inom rimlig tid, är en huvudförklaring till att alla stora europeiska kraftbolag satsar på vågkraft, förutom Vattenfall även Fortum, Eon, norska Statkraft, tyska RWE och franska EDF, och även en del amerikanska kraftbolag. Och oljebolag som Chevron och Statoil.

– Oljebolagen ser krafterna på plattformarna.

Ska klara jättevåg Vattenfalls Ocean Energy, som mest arbetar med vågkraft men även med tidvattenkraft med mera har nu ett 20-tal an-

– De bästa vågorna finns runt femtionde breddgraderna, säger Ulf Tisell som leder Vattenfalls satsningar på vågkraft.

Foto: Vattenfall

ställda. Eftersom varken Vattenfall eller konkurrenterna avslöjar sin budget så går det inte att veta vem som just nu satsar mest, men ”det kan vara” Vattenfall enligt Ulf Tisell.

Vattenfall satsar inte bara pengar, utan även prestige i vågkraften. Vattenfalls VD Lars G. Josefsson har förklarat att vågkraft är viktig för att nå Vattenfalls klimatmål.

Men det pratades ju om vågkraft redan på 1970-talet, och det blev det ju inget av med?

– Då kom den vid alldeles fel tid. Det fanns inga incitament, säger Ulf Tisell.

– Då var elpriset lågt, och kraftindustrin ”öste in allt vi kunde” på kärnkraften. Idag är elpriset 60–70 öre/kWh och vi tror att det stiger.

Då var det entusiaster vid universitet och liknande som drev verksamheten.

Idag är det privata uppfinnare, oftast med doktorsgrad och med stark koppling till marin verksamhet.

Då fanns det heller inte bra datormodeller som hjälp för att sålla bland koncepten.

– 1970-talskoncepten såg bra ut i tank.

Men världen är inte en tank!

Datormodeller klarar en hel del, men inte de mest extrema situationerna. Och det är där det avgörs. Det första kravet på ett vågkraftverk är att det inte ska slås sönder av en jättevåg.

De ska dimensioneras för att klara en bra bit över 20 meters våghöjd.

Tar tid trimma Ett vågkraftverk har tre driftlägen: ett för när vågorna är för små för att ge någon nyttig energi, ett när energiproduktionen är i proportion till våghöjd och ett ”safety mode” när man inte kan utnyttja all energi och där det viktiga är förhindra att verket skadas. husbyggaren nr 6 B 2009

Pelamis består av flytande element. Elementens vågrörelser överförs med kolvar till högt tryck i hydraulolja och kraften driver generatorer.

Foto: Vattenfall

När väl det problemet är löst så kommer man att hålla på att ”fila och putsa” i många år på att få energiproduktionen så effektiv som möjligt, menar Ulf Tisell.

Det finns inget kommersiellt vågkraftverk i världen. Det finns bara ett antal pilotförsök. Men det som ger hopp om ett ganska snart genombrott är att om det fungerar i liten skala så talar det mesta för att det fungerar i stor skala.

Man bygger inte större bojar, utan fler bojar och samma sak är det med de många andra vågkraftsteknikerna.

Inte större, bara fler. Då behövs inga riskfyllda omdimensioneringar med nya temperatur- och ångdata som för kärnkraftverk och bränslekraftverk. Det tog 25 år för kärnkraftverken att ta steget från ubåtsreaktorer till de 1 000 megawatts verk som blev standard. Det tog ungefär lika lång tid för vindkraften att ta sig från 55 kilowatt till dagens 3–5 megawatt och få dem att fungera bra.

Planerar stort verk Vattenfall har nu som mål att ha en färdig ansökan för ett stort vågkraftverk, i skanr 6 B 2009 husbyggaren

lan 100–200 megawatt år 2012. Det är ungefär hundra gånger större än något som byggts hittills.

Och det brinner i knutarna, eftersom bidragen för demonstrationsanläggningar bara är kända för några år framåt.

Det gäller i Skottland och på Irland där Vattenfall arbetar med två olika tekniker, Pelamis och Wavebob. Och det gäller i Sverige där Fortum ska få besked i höst från Energimyndigheten om man får pengar (ungefär hälften, 80 miljoner kronor) för att bygga en 10 megawatts Seabased-anläggning med 450 bojar utanför Sotenäs i Bohuslän.

– Om vi får stöd kan vi ta ett investeringsbeslut, säger Göran Hult ansvarig för Fortums vattenkraft.

Projektet beräknas kosta 250 miljoner kronor.

– Det ser bra ut. Vi har inte sett några fundamentala problem.

Om anläggningen byggs blir den störst i världen – om inte ett ännu större projekt hinner lanseras innan den är igång.

10 megawatt låter inte så mycket, men betyder ändå att Seabased går från hant-

verksmässig tillverkning till en riktig fabrik.

– Då har vi hjälpt vågkraften ännu närmre kommersialisering.

Underhållet kostar Göran Hult tror inte att det kommer att behövas särskilt mycket underhåll, men det underhåll som blir är dyrt. Dykare kan inte vara nere länge på 40 meters djup.

Vattenfall jobbar med ännu större djup, och Ulf Tisell menar att underhållet i huvudsak måste ske genom att man bogserar in verken till land.

Han illustrerar med Pelamis-tekniken som Vattenfall stöder i Skottland. Den liknar han vid ett 300 meters tunnelbanetåg med cylindriska element som ligger nästan nedsänkta i vattnet. Elementens vågrörelser överförs med kolvar till högt tryck i hydraulolja, och den kraften driver generatorer.

Man kan stå upprätt inne i elementen.

Men under drift skulle de i så fall fungera som en automatisk potatisskalare. Man har inte huvudet kvar så länge!

Fortsättning s. 22 P

21

Seabased vågkraftsteknik utnyttjar höjdskillnaden mellan vågtopp och dal. En direktdriven permanentmagnetiserad linjärgenerator är särskilt konstruerad för att ta vara på energin i vågornas upp- och nedgående rörelser med hjälp av en boj på ytan. Illustration: Vattenfall

P

Det hittills största vågkraftsförsöket gjordes utanför Portugal med just Pelamis. Det drabbades av dels finanskrisen som fick huvudägaren att gå i konkurs, dels av tekniska problem.

Men Ulf Tisell tror att det är igång igen innan årets slut.

– Alla har bekymmer, och har de inte bekymmer så tror vi inte att de lever, säger han obekymrat.

Stor potential Vattenfalls ambition är att ha 30 TWh vågkraft till 2030, ungefär hälften av vad kärnkraften i Sverige ger idag.

Potentialen är i alla fall väldigt stor.

Utan för Norges kust finns 500 TWh, mer än hela Nordens elförbrukning. Utanför Storbritannien finns 840 TWh, utanför Irland 525 TWh. – De bästa vågorna finns runt femtionde breddgraderna, påpekar Ulf Tisell.

Där det finns stora befolkningscentra, även till exempel Japan.

22

Vattenfall testar tekniken med Wavebob i Skottland och på Irland. I en stor flytande boj finns elaggregatet med turbin och generator. En hängande klump tar upp vågenergi på stora djup. Foto: Vattenfall

I Östersjön är det mindre, 25 TWh, varav tio i Sverige men det mesta i östra Östersjön, eftersom det är mest västvindar där, enligt Göran Hult.

Vattenfall är inte så intresserat av Östersjön. Det är svårare att få ekonomi i kraftproduktion med mindre vågor, men det kan nog utvecklas teknik för det också, menar Ulf Tisell.

En fördel med vågkraft jämfört med vindkraft är att den är jämnare.

– Om det slutar blåsa, går vågkraftverket ett halvt dygn till, säger Göran Hult.

– Den kan också förutsägas bättre, därför att man kan bevaka vågorna med satellit, säger Ulf Tisell.

Olika tekniker utvecklas En förbryllande faktor med vågkraften är att de olika prototyperna ser så olika ut.

Fortum arbetar med en annan teknik, Waveroller, i Portugal. Den tar upp undervattensvågor med ”svängdörrar” på

grund botten enligt Göran Hult, och är inte direkt en konkurrerande teknik till Seabased.

Ulf Tisell säger att visst är det lite spretigt i början, men att det är bra med konkurrens. Vattenfall kommer att satsa på minst två tekniker, dels för att inte vara beroende av en tillverkare, dels för att inte ett systemfel ska slå ut allt på en gång.

Han bedömer att Pelamis ligger utvecklingsmässigt främst, men kanske inte är bäst.

Enligt Göran Hult ligger Seabased närmast kommersialisering.

Och vad är kommersiell vågkraft?

Vattenfall räknar med att vågkraft under demonstrationsfasen ska gå med vinst, förutsatt en subvention på 2,5 kr/kWh. Produktion i den kommersiella fasen ska inte kosta mer än en krona/kWh.

Blir som konstgjorda rev Om vågkraften tar fart så blir den en stor och tung industri. Redan inför Fortums husbyggaren nr 6 B 2009

10-megawattare anställer Seabased ett 50-tal personer för att kunna producera 5–8 aggregat per dygn. Fortum Sveriges VD Christian Lundberg har till och med uttryckt förhoppningen att fabriken i Sotenäs med några hundra anställda kan bli ”starten på en riktigt tung svensk exportindustri”.

Att vågkraften blir svensk är förstås inte säkert. Ulf Tisell fruktar den ameri-

nr 6 B 2009 husbyggaren

kanska konkurrensen; att den stora amerikanska betalningsförmågan gör att allt fokuseras dit.

Tungt blir det i alla fall. Bara ytdelarna för ett Pelamis-aggregat på 750 kilowatt väger ungefär 700 ton. Det blir mycket stål och betong.

Det låter inte så miljövänligt. Men på mjuka bottnar fungerar konstruktionerna som ett slags konstgjorda rev. Musslor

och kräftdjur söker sig dit och effekten väntas bli både mer biomassa, mer fisk och fler arter.

– Vattenfall letar efter biologiska problem, men hittills har inget besvärande framkommit, säger Ulf Tisell.

Landskapspåverkan blir också obetydlig. Däremot innebär vågkraften ett intrång för sjöfart och fiske, det senare kanske inte till nackdel för miljön. D

23

ENERGI & MILJÖ På gång att välja metod för miljöbedömning? Då förstår vi att du har mycket att göra. Det finns en uppsjö av klassificeringssystem för miljö och energi inom bygg- och fastighetssektorn. Husbyggaren guidar dig i metoddjungeln.

Så hittar du rätt bland alla miljöklassningssystem Av marie wallin , frilansbyrån Rakt på sak

I

ntresset för energi- och miljöklassning av byggnader växer snabbt – precis som antalet klassningssystem. Det finns inget gemensamt standardsystem för miljöklassning av byggnader i Sverige. Det är upp till användaren att ta reda på vilken metod som tjänar hennes eller hans syfte bäst.

Hur en miljöbedömning ska genomföras och vad den innehåller, det bestämmer och definierar systemets ägare.

Etablering pågår De kartläggningar som gjorts visar att det finns en uppsjö metoder som håller på att etableras i Sverige, både svenska och utländska. De flesta resulterar i någon form av märkning, men de som inte kommit så långt erbjuder oftast publicering på den egna hemsidan för att bekräfta byggnadens miljöstatus. En del av klassificeringssystemen kräver utredningar av speciellt certifierad personal, men påfallande många är enklare och möjliggör att den sökande parten själv kan göra mycket av jobbet.

Metoderna har utvecklats vid olika tillfällen, har skiftande syften och värderar på olika sätt. I mycket grova drag kan man

24

säga att de svenska metoderna har riktat in sig mycket på innemiljö och kemikalier, medan de utländska metoderna mer inriktats på energianvändningens och materialens inverkan på den yttre miljön. Äldst är det brittiska Breeam som inspirerat tillkomsten av andra system som till exempel det amerikanska Leed. Nyast är Bygga-bo-dialogens Miljöklassad byggnad, som är ett helsvenskt verktyg utarbetat för svenska förhållanden.

Ingenting hindrar att man klassar en byggnad enligt flera system.

Stora företag satsar Medan den nya helsvenska modellen och många andra metoder sprider sig på marknaden pågår en orolig diskussion om kundernas eventuella ointresse för att betala mer för miljöklassade lokaler.

Frågan om huruvida miljöklassning lönar sig framstår i skenet av utvecklingen som högst akademisk. Bollen är redan i rullning och de stora byggföretagen miljöklassar nu sina byggnader allt oftare, eftersom det på marknaden finns en efterfrågan från stora aktörer som är måna om sitt rykte som moderna, ansvarsfulla företag.

Skanska deklarerade i början av året att

de satsar på Leed som sin internationella modell. Konkurrenten NCC har valt att arbeta med Breeam. Leed lägger större vikt vid innemiljö och hälsa än Breeam som har miljöpåverkan i fokus.

Svårt hitta underlag Det kan vara svårt att hitta den metod man får ut mest av. En del metoder behandlar bara energifrågorna, andra hanterar enbart byggprodukter och någon annan tar upp både energi- och miljöfrågor etcetera. En del metoder är svåra att få fram information om därmed svåra att värdera.

Det kan vara att det saknas uppgifter om eventuella livscykelanalyser, eller att det saknas ett kontor, en person att fråga eller en hemsida med information.

Husbyggaren har ställt samman en lista över en mängd svenska och internationella metoder. Listan är inte heltäckande, till exempel så finns inte Passivhus, Miljöklassad byggnad, Minergie eller Green building med, eftersom vi inte fått fram tillräckligt med underlag. D Källor: KTH, högskolorna i Gävle och Borås,

Formas, respektive organisations webbsida, med mera.

husbyggaren nr 6 B 2009

Metoder som värderar områdena ENERGI, RESURSER och INNEMILJÖ för en hel byggnad SVENSKA METODER som enbart bedömer kriterier Eko-Logg ESAM AB Fastighetsdiplomering, Göteborgs stad, miljöförvaltningen Miljöbedömning av fastigheter, Tyréns AB, Byggekologi Miljömanualen, WSP Environmental Miljöpositionering, Sweco FFNS Miljöstatus för byggnader, MFB Ekonomisk förening Svanenmärkningen av småhus, SIS Miljömärkning AB

SVENSKA METODER som även inkluderar livscykelanalys EcoEffect, Högskolan Gävle/KTH Hållbar byggnad, IVL Svenska Miljöinstitutet

UTLÄNDSKA METODER som enbart bedömer kriterier Breeam, BRE (Building Research Establishment), Storbritannien Leed, U.S. Green Building Council, USA GB Tool, iiSBE (International Initiative for a Sustainable Built Environment), Kanada Casbee, JSBC (The Japan Sustainable Building Consortium), Japan Ekoprofil, Stiftelsen Byggsertifisering, Norge PromisE, Motiva, Finland

UTLÄNDSKA METODER som även inkluderar livscykelanalys Beat, Danish Building Research Institute, Danmark Envest, BRE (Building Research Establishment), Storbritannien Eco-Quantum, IVAM Environmental Research, Holland Legep, Universitet i Karlsruhe, Tyskland Lisa, BHP Research, Australien

Metoder som fokuserar på ENERGI SVENSKA METODER BV2, CIT Energy Management AB Fastighetsenergiprogrammet, Energivision i Stockholm AB Svensk miljöbesiktning, EnviroTech Miljöbelastningsprofilen, Carl Bro, Stockholm Stad (C+D)

Metoder som fokuserar på INNEMILJÖ SVENSKA METODER Deklaration av bostäder, skolor och förskolor, Boverket MIBB+, Sabo, Fastighetsägarnas riksförbund, Hyresgästföreningen, HSB P-märkning av innemiljö, SP Svensk miljöbesiktning, EnviroTech (B + C)

Metoder som fokuserar på val av MATERIAL OCH KONSTRUKTIONER SVENSKA METODER som enbart bedömer kriterier Barabtrappan, Carl Bro Barab Basta, Byggsektorn Milab Miljöbedömning av byggvaror, Milab Ekonomisk förening Prioriteringsguiden och Prio, Kemikalieinspektionen

SVENSKA METODER som även inkluderar livscykelanalys Byggd miljö, Locum, White m fl Byggvarudeklarationen, Byggsektorns kretsloppsråd EPD Environmental product declaration, Miljöstyrningsrådet Folksams byggmiljöguide, Folksam Guide för materialval, Tyréns AB Byggekologi Miljöbelastningsprofilen, Carl Bro, Stockholm Stad (C+D) Sunda hus, miljödata, Sunda Hus

UTLÄNDSKA METODER som även inkluderar livscykelanalys Athena, Athena Sustainable Materials Institute, Kanada Bees, Nist (National Institute Of Standards And Technology), USA Fortsättning s. 26 P

nr 6 B 2009 husbyggaren

25

P

GREEN BUILDINGS Användningsområde: Energi Allmän beskrivning: Projektet startades av EU-kommissionen 2005. Syftet är att minska energianvändningen och främja byggande av energisnålare kontors- och industribyggnader genom effektivisering, information och goda exempel. Ett av målen med Green Building är att minska utsläppen av koldioxid. För att bli certifierad måste nya byggnader förbruka 25 procent mindre energi än vad som anges i Boverkets normer för nybyggnation. Vid renovering av befintliga byggnader ska energiförbrukningen minska med minst 25 procent. Man kan vara med antingen på företagsnivå eller på fastighetsnivå.

Omfattar: Kontors- och industribyggnader. Nya byggnader och befintliga.

Kriterier: Energiledningssystem, miljöpolicy samt detaljerade energiberäkningar.

Så här fungerar det: Det ansökande företaget gör en inventering och beskriver energianvändningen i den aktuella byggnaden. Det kan företaget göra självt eller ta hjälp av ett av de Green Building-stödjande företag som finns listade på webbsidan. En åtgärdsplan med energieffektiviseringsåtgärder tas fram. Ansökningsmallen finner man sedan på Fastighetsägarnas webbsida. Den skickas tillsammans med en beskrivning av

energiledningssystemet, miljöpolicyn samt de detaljerade energiberäkningarna till Fastighetsägarna. Ansökan om medlemskap granskas i enlighet med EU-kommissionens regler av en beslutsgrupp från Fastighetsägarna som utser företaget till Green Building Partner. Därefter måste åtgärdsplanen genomföras och återrapportering till Fastighetsägarna och EU-kommissionen ske årligen. Ägare/förvaltare: EU-kommissionen/Fastighetsägarna Hemsida: www.svefast.se www.eu-greenbuilding.org

LÅGENERGI/PASSIVHUS Användningsområde: Energi och inomhusmiljö Allmän beskrivning: Passivhus är välisolerade byggnader som till stor del värms upp genom den energi som redan finns i huset. De första passivhusen i Sverige stod klara i Lindås år 2001. EUdiskuterar att genomföra en byggnorm för nybyggnation som föreskriver passivhusstandard från år 2016. Riktlinjerna för passivhus är att byggnaden inte får göra av med mer än 15 kWh/m²/år. De svenska normerna för passivhus är att tillförd effekt inte får överstiga 10 W per kvadratmeter för flerbostadshus och 12 W per kvadratmeter för friliggande hus.

Omfattar: Bostadshus, skolor och förskolor, i dagsläget.

Kriterier: Uppfylla normen för svenska passivhus (se ovan).

Effekt och energibehov (uppvärmning, varmvatten, fastighetsel).

Köpt energi (viktad köpt energi).

Innemiljö (ljud, termisk komfort). Övriga byggnadskrav (luftläckning, fönster, mätning).

Så här fungerar det: Det finns ännu ingen svensk certifiering av passivhusen. En ny svensk kravspecifikation håller på att arbetas fram. Idag kan man beställa en grundmall för bedömning från Passivhuscentrum. Energiberäkningarna i ansökan 26

granskas och bedöms av Passivhuscentrums experter. De hus som blir godkända kommer med på projektets hemsida. Ägare/förvaltare: Hans Eek, arkitekt och Passivhuscentrum Hemsida: www.passivhuscentrum.se husbyggaren nr 6 B 2009

MINERGIE Användningsområde: Energi, men finns även i utvidgade versioner som till exempel inkluderar miljöpåverkan.

Allmän beskrivning: Minergie är ett schweiziskt system som startades 1998 och är nu frekvent förekommande på hemmaplan. Det förvaltas av en ideell förening. I Schweiz ger en del banker rabatt på räntan för certifierade Minergiehus.

Cirka 12 procent av de nybyggda bostäderna och 15 procent av de nybyggda kontoren är certifierade.

Omfattar: Nya och ombyggda hus: bostäder, kontor, lokaler, skolor med mera.

Kriterier: Energi, viktad energianvändning, luftomsättning, luftväxling, termisk komfort sommartid samt byggnadsteknik.

Inga speciella krav på inomhusklimat.

Så här fungerar det: Organisationen har lokala certifieringskontor som bedömer och utfärdar certifikat. En certifiering gäller i fem år, under förutsättning att verksamheten i lokalerna inte förändras.

Det är främst två sorters märkning som används. Minergie är standard för lågenergihus som har tjugo procent lägre upp-

värmningsbehov än den reguljära normen. Minergie-P är standarden för passivhus och har åttio procent lägre uppvärmningsbehov. Ägare/förvaltare: Föreningen Minergie (AMI) Hemsida: www.minergie.ch

MILJÖKLASSAD BYGGNAD Användningsområde: Energi, inomhusmiljö och kemiska ämnen Allmän beskrivning: Ett klassningssystem som har tagits fram av svenska experter och forskare i samarbete med företag och myndigheter inom bygg- och fastighetssektorn. Miljöklassad byggnad ger underlag för att analysera hur inomhusklimat och hälsoförhållanden kan förbättras, hur förekomsten av kemiska ämnen kan reduceras samt hur energianvändning och driftkostnader kan sänkas. Märket Miljöklassad byggnad är en garanti för att byggnaden har klassats enligt en vetenskaplig metod och att inventeringen finns dokumenterad. Miljöklassningen är frivillig.

Omfattar: Alla typer av byggnader. Systemet är främst utvecklat för befintliga byggnader som varit i bruk minst ett år, där de tekniska systemen har använts eftersom det är byggnadens faktiska funktion som ska bedömas. Byggnader kan dock preliminärklassas under projekteringen.

Kriterier: Energideklaration (energianvändning/köpt energi, energibehov och energislag).

Innemiljö (ljudmiljö, luftkvalitet, termiskt klimat, fukt, vatten).

Kemiska ämnen (inventering av särskilt farliga ämnen, dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen, utfasning av särskilt farliga ämnen).

Särskilda miljökrav för byggnader med eget VA-system (avlopp, dricksvattenkvalitet).

Så här fungerar det: Byggnaden betygsätts dels inom tre omnr 6 B 2009 husbyggaren

råden: energi, innemiljö och kemiska ämnen, dels tillsammans. Slutbetyget blir antingen guld, silver, brons eller klassad byggnad. En stor del av klassningen kan fastighetsägaren göra själv med hjälp av instruktioner från Bygga-bo-dialogens hemsida. För att resultatet ska få större trovärdighet rekommenderas dock att klassningen genomförs eller kontrolleras av konsult med relevant kompetens. Ägare/förvaltare: Bygga-bo-dialogen, ett samarbete mellan företag, kommuner, myndigheter och den svenska regeringen.

Hemsida: www.byggabodialogen.se Fortsättning s. 28 P 27

P

P

LEED Användningsområde: Energi, resurser och innemiljö.

Allmän beskrivning: Leed är en förkortning för Leadership in Energy and Environmental Design. Det är ett system som utvecklats av US Green Building Council för att främja en helhetssyn på byggnader. Det syftar till att vara ett så miljöriktigt byggande som möjligt. Det finns flera gröna märkningssystem av hela byggnader i USA, men Leed är det dominerande. Det är spritt bland stora fastighetsägare även utanför USA. I Sverige används det bland annat av Skanska.

Omfattar: Kommersiella fastigheter och bostäder.

Kriterier: Hållbar planering, vatten, energi, material och andra byggresurser, inomhusmiljö, innovativ design.

Så här fungerar det: Klassning kräver dokumentation. Systemet ger ett poäng per krav som uppfylls. Totalsumman avgör betyget, som kan vara certifierad, silver, guld eller platina.

Klassningen måste göras av certifierade Leed Accredited Professionals, med utbildning från Green Building Certification Institute.

Ägare/förvaltare: US Green Building Council (USGBC) Hemsida: www.usgbc.org

P-MÄRKNING Användningsområde: Byggprodukter, innemiljö Allmän beskrivning: P-märket står för att produkten är granskad och tillverkningskontrollerad enligt de regler som finns för varje produktområde. P-märkning utförs av Sitac, certifieringsorgan inom bygg-, installations- och anläggningsområdet. CE-märkning redovisar produkternas egenskaper. P-märkningen kompletterar den genom att säkerställa att produkterna även uppfyller kraven i den svenska lagstiftningen. Den ger också möjlighet till kvalitetssäkring och deklaration av fler egenskaper än de som ingår i CE-märkningen. P-märkningen är ett bevis för att produkten håller sig inom de utlovade normerna och att den effekt eller besparing som anges verkligen uppnås. Sitac utfärdar också personcertifikat för olika godkända kompetenser.

P-märkning av innemiljö i byggnader är en del av kvalitetssäkringssystemet Sund Innemiljö. Certifieringsorgan för metoden är SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås.

Omfattning: Byggnadsmaterial, innemiljö i byggnader.

Kriterier: Villkoren i certifieringsreglerna beskrivs för varje produktområde. Kraven är alltid minst de som lagstiftningen ställer. Högre eller ytterligare krav ställs när marknaden har önskemål eller behov av det.

Så här fungerar det: Ansökan görs skriftligt till SP Sitac, via brev, fax eller e-post. Till ansökan fogas en beskrivning av produktens avsedda användning, monteringsanvisning, eventuella provningsrapporter, kortfattad beskrivning av den kvalitetskontroll som görs under tillverkningen och eventuella andra handlingar som kunden skickar. Efter en första granskning hur 28

resultaten stämmer med kraven i aktuella regler – till exempel Boverkets bygg- och konstruktionsregler – får kunden ett kompletteringsbesked. Det innehåller information om vilka justeringar, eller kompletteringar som behövs. När dessa har åtgärdats utfärdas godkännandet. Ett godkännande har normalt en giltighetstid på fem år. Ägare/förvaltare: SP Sitac Hemsida: www.sitac.se Fortsättning s. 30 P husbyggaren nr 6 B 2009

P

BREEAM Användningsområde: Energi, resurser och innemiljö Allmän beskrivning: Breeam är ett brittiskt system som utarbetades på 1990-talet av det statliga företaget BRE, som numera är privat. Det finns flera olika versioner av systemet, anpassade efter byggnadstyp. Den internationella versionen anpassas till brukarlandets förutsättningar, lagar, standarder, miljöproblem med mera. Värderingen sker enligt standardprocedurer som utvecklats av BRE. Byggföretaget NCC använder Breeam när de miljöklassar sina lokaler.

Omfattar: Alla typer av byggnader. Omfattar byggnaden som helhet. Finns även varianter för program- och projekteringsskedena samt för drift och underhåll.

Kriterier: Ledning/management, hälsa och välbefinnande, energi, transport, vatten, material och avfall, markanvändning, ekologi samt förorening.

Så här fungerar det: Certifieringen måste utföras av en av BRE-utbildad konsult, en Operating Contractor. Denne har särskilda konsulter, assessors, till hjälp med värderingen. Värderaren skriver en preliminär rapport med förslag på förbättringar och ger goda råd under tiden åtgärder vidtas. Byggnaden får ett preliminärt slutbetyg: godkänd, bra, mycket bra, ut-

märkt eller enastående. En kontroll görs efter inflyttning.

Slutrapporten granskas av BRE, som kan utfärda ett certifikat som gäller på obegränsad tid. Ägare/förvaltare: Brittiska Breeam (BRE’s Environmental Assessment Method) Hemsida: www.breeam.org

BASTA Användningsområde: Materialval Allmän beskrivning: Basta är en förteckning över byggvaror som uppfyller grundläggande krav beträffande miljö- och hälsofarliga egenskaper. Syftet är att minska användningen av de allra farligaste byggvarorna. Systemet premierar de varor vars innehåll är känt och som inte innehåller ämnen med de mest miljö- och hälsofarliga egenskaperna. Det är själva varan som kontrolleras, inte dess livscykel. Basta är frivilligt och tanken är att beställaren ska kräva att listade varor används och leverantören ska ansvara för innehållet i de Basta-registrerade varorna. Basta har utvecklats i samverkan med aktörer inom hela byggsektorn.

Basta och Byggvarubedömningen (BVB), som också är ett system för miljöanpassat produktval, har inlett ett samarbete för att ta fram gemensamma kriterier för bedömning av byggprodukters kemiska egenskaper och för att samordna sina bedömningskriterier.

Omfattar: Byggprodukter Kriterier: Kraven utgår bland annat från den europeiska kemikalieförordningen Reach, svenska kemikalieinspektionens regler och nationella miljömål. Kriterierna bygger snarare på ämnenas inneboende egenskaper än på de dokumenterade riskerna.

Så här fungerar det: Det är leverantören som registrerar en vara i databasen Basta, som är fritt tillgänglig via Internet. För att få behörighet att göra det måste leverantören genom olika typer av dokumentation kunna styrka varans innehåll. Fristå30

ende granskare gör därefter stickprovskontroller hos leverantörerna för att försäkra sig om att de uppgifter som lämnats är tillförlitliga och trovärdiga. En vara som inte håller vad den lovar stryks från listan. Om bristerna är stora kan leverantören uteslutas ur systemet. Ägare/förvaltare: IVL Svenska miljöinstitutet är huvudägare i Basta. Många stora byggföretag och fastighetsägare står också bakom Basta.

Hemsida: www.bastaonline.se husbyggaren nr 6 B 2009

BYGGVARUBEDÖMNINGEN Användningsområde: Produktval Allmän beskrivning: Byggvarubedömningen (BVB) är ett webbaserat verktyg som underlättar val av byggnadsmaterial som är bra för miljön. I databasen finns miljöbedömningar för de mest använda produkterna. De granskas ur ett brukar-, hyresgäst- och fastighetsägarperspektiv.

Basta, som också är ett system för miljöanpassat produktval, och BVB har inlett ett samarbete för att ta fram gemensamma kriterier för bedömning av byggprodukters kemiska egenskaper och för att samordna sina bedömningskriterier.

Omfattar: Byggprodukter Kriterier: Kemiskt innehåll, ingående material, produktion, distribution, byggskede, bruksskede, rivning, rest- och avfallsprodukter, inomhusmiljö.

Så här fungerar det: BVB bedömer byggprodukter ur ett bredare livscykelperspektiv än till exempel Basta. De olika områdena värderas var för sig. Därefter görs en sammanvägd bedömning av produkten/varan.

Underlaget består av byggvarudeklartioner(BVD) från leverantörerna, upprättade enligt Kretsloppsrådets mall plus ett

nr 6 B 2009 husbyggaren

säkerhetsdatablad och ett varuinformationsblad.

Resultatet av bedömningen redovisas genom att produkten får betyget Rekommenderas, Accepteras eller Undviks. Ägare/förvaltare: Byggvarubedömningen, ekonomisk förening Hemsida: www.byggvarubedömningen.se

31

ENERGI & MILJÖ Basta är en databas med förteckning över 30 000 produkter som klarar ställda krav på miljö och hälsa. Nu skapas ytterligare ett register – där egenskapskraven är lite lindrigare. Syftet är att påskynda utfasningen av farliga ämnen från byggprodukter.

Register över miljövänligt byggmaterial utökas

B

asta har blivit två register.

Liksom tidigare finns Basta-registret med produkter som klarar alla Bastas egenskapskrav.

Nu tillkommer dessutom ett Beta-register, där kraven är lite lättare för de så kallade riskminskningsämnena, men där leverantörernas kännedom om innehållet i produkten ger riskinformation för en säkrare användning av byggmaterial.

Samtidigt inleder Basta samarbeten med Byggvarubedömningen och Docubyggfakta för att göra det enkelt för användaren att välja rätt material för byggnader.

Hjälp att prioritera Med leverantörernas egendeklarationer av sina produkter tillsammans med systemrevisioner från Basta-online tillhandahåller Basta-systemet register över produkter som inte innehåller ämnen med egenskaper enligt Bastas kriteriedokument. Med det nya Beta-registret tas ännu ett steg.

– Med Beta-registret tillhandahåller Basta nu även en databas med produkter som inte klarar alla Basta-kraven, men där leverantörernas kännedom om innehållet i produkten ger riskinformation för bättre användning, säger Lars Jarnhammar, VD för Basta.

För den som inte har kunskap om kemikalieinnehåll blir detta ett sätt att prioritera bland olika byggprodukter. Det blir också kostnadseffektivt för samhället att bedömningarna bara görs en gång och av den som har bäst tillgång till information om innehållet. Kraven på ämnesegenskaperna och riskinformationen ligger också i linje med Reach. Basta blir helt enkelt ett sätt att se till att man uppfyller lagstiftningen och ligger i framkanten på vad som ska komma.

Beta-registret ökar användbarheten 32

ytterligare och uppmuntrar därmed fler leverantörer att visa på ett säkert sätt att hantera sina material ur ett kemikalieperspektiv.

Bild av kontrollerade risker Det finns ett antal byggvaror eller kemiska produkter som faller för Bastas kriterier, men där de diskvalificerande egenskaperna kan vara begränsade i tid och/ eller i rum och riskerna är hanterbara, det vill säga man kan skydda sig mot dem. Rätt hanterat så behöver en produkt av detta slag inte innebära mer risk än vilken annan Basta-registrerad produkt som helst.

Exempel på sådana produkter kan vara olika härdande produkter, som ett fogfritt golv där golvmassan kan falla för Bastas kriterium om allergi, men där allergirisken endast återfinns i den ohärdade produkten. Helt uthärdad så har produktens allergena egenskap försvunnit.

Ett annat exempel kan vara mässingsdetaljer som i sig har bundet bly, och därmed inte kan registreras i Basta. Risken med dessa legeringar är koncentrerad till kvittblivningen av produkten.

Inom färg- och limbranschen finns många tillverkare av härdande produkter vilka fram till idag inte kunnat registreras i Basta.

Samverkan förenklar Att inte kunna registrera sina produkter i Basta har varit en black om foten för många av dessa företag som vill vara en del av Basta-samarbetet och visa att de har koll på sina produkters innehåll och har ett systematiskt miljö- och hälsoarbete, enligt Henrik Jansson som företräder Sveriges fog- och limleverantörers förening samt Sveriges färgfabrikanters förening.

Med Beta-registret blir nu detta möjligt.

Beta-registret lanserades den 1 april.

Parallellt med utvecklingen av Beta har

FÖRFATTAREN

Av jeanette green , projektledare, Bastaonline

Jeanette Green är ekotoxikolog på IVL Svenska miljöinstitutet och har varit projektledare för utbyggnaden av Betaregistret.

Basta och Byggvarubedömningen inlett ett samarbete för att tillsammans påskynda utfasningen av farliga ämnen från byggprodukter.

Samarbetet består dels i att ta fram gemensamma kriterier för bedömning av byggprodukters kemiska egenskaper, och dels i en samordning av bedömning där produkter som registrerats i Basta blir accepterade avseende kemiskt innehåll i Byggvarubedömningen.

– Genom att materialleverantörerna får sina produkter bedömda enligt enhetliga och transparenta kriterier när det gäller deras kemiska innehåll får de en tydligare och effektivare signal om vad som krävs för att fasa ut farliga ämnen ur byggmaterial, säger Lars Jarnhammar.

Länkas ihop För att ytterligare öka användbarheten inleder Basta ett samarbete med Docubyggfakta, som är Sveriges största produktdatabas med bland annat beskrivningstexter och ritningsdetaljer. Genom att länka samman registreringar i Bastas databas med informationen inom Docubyggfakta blir miljöinformation i Basta en naturlig del av de produktdata som ligger till grund för produktvalen. D husbyggaren nr 6 B 2009

Intresseanmälan

s

resa till Kina

Shanghai och Peking 12–19 oktober 2010 Inriktningen på resan kommer att vara att lära känna dagens Kina som är på god väg att få en ledande roll i världsekonomin. Vi besöker den stora världsutställningen som hålls i Shanghai under nästa år: Expo 2010.

Samtidigt som vi ser höjdpunkter från den mångtusenåriga kinesiska kulturen som bl.a. den Kinesiska Muren.

Preliminärt program: Ti 12 okt On 13 okt To 14 okt

Fr 15 okt Lö 16 okt

Sö 17 okt Må 18 okt Ti 19 okt

Avresa med flyg, kvällstid.

Ankomst till Shanghai på eftermiddagen lokal tid. Vi möts på flygplatsen av lokal guide och vår egen buss. Incheckning på hotellet och middag på kvällen.

Frukost. Heldagstur med lunch i Shanghai. Med vår guide lär vi känna Shanghai som från ett litet fiskeläge vuxit till en av de största och kanske mest expansiva städer i Asien. Vi får se genuina kinesiska kvarter, stadsdelar som uppfördes av kolonialmakterna och moderna affärsdistrikt.

Dagen ägnas helt åt besök på den stora världsutställningen i Shanghai: Expo2010.

Frukost, buss till flygplatsen, flyg till Peking. Efter lunch, besök i den Förbjudna Staden där 24 kejsare levde isolerade från omvärlden under mer än 500 år. Eftermiddagen avslutas med besök i OS-arenan det s.k. Fågelboet. Därefter incheckning på vårt hotell.

Heldagsutflykt till en del av den mer än 600 mil långa Kinesiska Muren som är världens största byggnadsverk. Lunch. Vid återkomsten tid för shopping.

Frukost, egen tid/ shopping.

Frukost, transfer till flygplatsen, hemkomst eftermiddag samma dag.

Pris per person Shanghai och Peking 12-19 okt 2010: ca 15.000 kr.

Allt ingår i priset * Flyg till Stockholm-Peking-Shanghai t/r. * Passagerar-, flygplats- och säkerhetsavgifter kända 2009-09-20. * Övernattning på hotell av god standard i Shanghai och Peking, del i tvåbäddsrum. * Lokalguider. * Måltider (frukost, lunch, middag) inkl. måltidsdryck enligt program. * Transporter, bagagehantering och entréavgifter. * Visum till Kina.

Mot tillägg Enkelrum totalt i Shanghai och Peking: 3.600 kr.

Avbeställningsskydd mot akut sjukdom: 575 kr.

Anslutningsflyg från Malmö, Göteborg, Umeå, Luleå: ca 800 kr t/r.

Hotell i Shanghai: Holiday Inn Vista Shanghai, bättre mellanklasshotell.

Hotell i Peking: Qianmen Hotel, bättre mellanklasshotell.

Tvåbäddsrum kan bokas av två personer som vill dela rum med varandra.

Intresseanmälan/Bokning OBS att detta bara är intresseanmälan som inte är bindande. De som här visat intresse kommer sedan att få ett reseerbjudande med fast pris i början på nästa år. Vid beställning av resan skickar vi då ut en faktura på anmälningsavgiften: 5.000 kr/ person. Slutbetalning sker två månader innan avresa, d.v.s. i augusti 2010.

Teknisk arrangör och mer info om resan: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller info@style.se

ENERGI & MILJÖ Nya fuktregler styrde valet av stomsystem för passivhusen i Ellös på Orust. Det blev stålstommar. En fördel var att man slapp uttorkningstider. Det som behöver förbättras är ergonomin när stålet sammanfogas på plats.

Fuktregler gjorde att stål valdes till stomsystem

Sökte fuktsäker lösning Radhusen i ett plan har parallelltak med takhöjden 2,5 till 3,8 m. Ytterväggen är en treskiktskonstruktion där det yttre skiktet bär taket. Innanför det kommer ett obrutet isolerskikt följt av plastfolien och innerst ett installationsskikt. Husen är grundlagda med platta på mark med tjock isolering under.

För tvåplanshusen är övervåningen utförd på liknande sätt som enplanshusen, men på ett mellanbjälklag i betong. Mel-

lanbjälklaget bärs av stålpelare samt lägenhetsskiljande betongväggar.

Utmaningen i projektet var bland annat att byggnormen ändrats och vid projekteringens start konstaterades att tidigare utvecklade konstruktionslösningar i trä inte kunde användas. I byggnormen BBR12 kapitel 6:5 Fukt står: ”Vid bestämning av lägsta tillåtna fukttillstånd skall kritiskt fukttillstånd användas”.

För att skapa fuktsäkra lösningar för passivhusen kunde varken en bärande trästomme längst ut i ytterväggskonstruktionen användas eller ett yttertak med råspont och trätakstolar. I såväl tak som väggstommar valdes istället tunnplåtsprofiler. Utmaningen bestod av att anpassa beprövade konstruktionslösningar från bland annat utfackningsväggar i tunnplåt till ett passivhus. Konstruktionerna för tak och väggar togs fram i samarbete mellan Europrofil, Skanska Sverige hus Väst och Skanska Teknik Göteborg.

Ventilerad puts Vid utformningen av ytterväggen diskuterades två alternativa lösningar, dels en fyrskiktsvägg med västkustskiva utanpå

Helena Burstrand Knutsson är gruppchef på Skanska teknik hus och bostad i Göteborg. Hon har tidigare arbetat på Stålbyggnadsinstitutet, främst med att utveckla lättbyggnadsteknik i stål.

FÖRFATTAREN

E

tt år efter projekteringsstart står nu de 25 lägenheterna färdiga för inflyttning. Utvecklingen av passivhusen i stål har varit spännande och utmanande såväl för konstruktören, som för byggarna. Resultatet är 25 täta lägenheter i passivhusteknik med fantastisk utsikt utöver västerhavet.

Bostadshusen i Ellös på Orust består av två enplans radhus med elva lägenheter och ett tvåplanshus med sammanlagt fjorton lägenheter. Bostadshusen är egenutvecklade av Skanska Hus Väst. Sex av lägenheterna hyrs ut av kommunens bostadsbolag och de övriga säljer Skanska som bostadsrätter.

FÖRFATTAREN

Av helena burstrand knutsson, gruppchef, Skanska teknik hus och ene lindén, konstruktör, Skanska teknik

Ene Lindén finns på Skanska teknik i Göteborg där hon är konstruktör med inriktning på passivhus och energi. Hon har bland annat arbetat med Skanskas passivhusprojekt i Misteröd Uddevalla, Akterhuset i Göteborg och HSBs bostadshus i Öjersjö.

den bärande trästommen och dels en treskiktsvägg med slitsade ytterväggsprofiler i väggens yttre skikt.

Valet föll på det senare alternativet med en treskiktsvägg med slitsade ytterväggsprofiler eftersom ytterväggen skulle ha ventilerad puts på skiva och man var rädd för sprickor i det tunna putsskiktet.

Sprängskiss som visar anslutning av treskiktsvägg mot tak. Foto: Skanska

34

Takstolarna i plåt tål inte samma punktbelastning som trätakstolar. Stämpens placering har varit viktig speciellt när taket belastas med material under byggtiden.

Foto: Skanska

Stålplåt till taket För husens pulpettak fanns också två olika tekniska lösningar. Dels ett traditionellt trätak med isolering utanför råhusbyggaren nr 6 B 2009

Radhusen i Ellös under uppförande där man ser en skymt av husens fantastiska läge vid havet. Foto: Skanska

Sammanfogningen av stålet har stor utvecklingspotential. Det är en mer tidskrävande sammanfogning än med spikpistol och träreglar.

Foto: Skanska

sponten och dels en oorganisk lösning med takstolar i tunnplåt.

Vid tiden för projekteringen valdes en nyutvecklad takstol från Europrofil med stålplåt i stället för råspont.

Noggrann med detaljer U-värdet på stålregelväggen motsvarar ungefär U-värdet för en traditionell träregelvägg. Takkonstruktionerna fick ett något sämre U-värde då stålet leder värme något mer än trä samt att de slankare ståltakstolarna behövde stabiliseras med kryss som i sin tur medförde mer köldbryggor än ett trätak. Utformningen av huset och storlek och placering av fönster nr 6 B 2009 husbyggaren

En fördel med stålstommen är de tidsvinster man kan göra tack vare kort uttorkningstid. Riskerna för fuktskador i yttervägg och tak minskar. Foto: Skanska

har anpassats för att ge god energiprestanda.

För att säkerställa en god energiprestanda har stort fokus legat på att projektera och utforma detaljer för att uppnå god täthet. Ute på arbetsplatsen har stort engagemang och noggrannhet resulterat i ett mycket tätt hus. Luftläckaget har vid provtryckning visat sig vara 0,13 l/s m2 vid +/- 50 Pa tryckskillnad. Denna mätning utfördes efter plastning, men innan gipsning. Kravspecifikation för luftläckage i passivhus är max 0,3 l/s m2 vid +/- 50 Pa tryckskillnad.

För att sammanfatta våra erfarenheter av projektering och uppförande av ett

passivhus i stål baserat på bostadshusen i Ellös, kan vi konstatera en stor fördel. Ingen uttorkningstid mellan skedena tätt hus till skedet då man börjar isolera. Detta medför en betydande tidsvinst i projektet men också att risken för fuktskador i yttervägg och tak minskar.

Sammanfoga tre lager En nackdel är sammanfogningen av stålet på byggarbetsplatsen ur arbetsmiljösynpunkt. Ibland ska man sammanfoga tre lager plåt i en ytterfläns som vill vika sig.

De sammanfogningsmetoder som finns bör också utvecklas ytterligare när det gäller ergonomi. D 35

ENERGI & MILJÖ När cement tillverkas bildas koldioxid. Å andra sidan tar betong upp koldioxid under hela sin livstid. Det viktiga är att minska utsläppen vid tillverkningen av cement och att minska cementhalten i betong.

Betong tar upp koldioxid under hela sin livstid

C

ement är en av de mest använda industriprodukterna. Betong och andra cementbaserade produkter är väsentliga för uppbyggnaden av samhällsstrukturen. I motsats till mycket annat sker den största konsumtionen inte i rika länder som Sverige utan i utvecklingsländer. Den överlägset största förbrukningen sker i dag i Kina. Enligt siffror från USGS (US Geological Service, 2007) förbrukas runt 2,6 miljarder ton cement årligen och konsumtionen stiger.

Därtill kommer bränning av kalk. Konsumtionen av cement är i dag i Sverige cirka två miljoner ton per år, men under 1960-talet när infrastrukturen byggdes upp och bostadsproduktionen var hög förbrukades det dubbelt så mycket (cirka fyra miljoner ton).

Energikrävande produktion Produktionen av betong kräver energi i alla led från krossning av berg till transport av den blandade betongen. Men den största miljöbelastningen ger själva produktionen av cement.

Tillverkningen av cement, eller mera korrekt cementklinker, kräver mellan 4 000 och 5 000 MJ energi och processen släpper ut 700–800 kg koldioxid per ton cementklinker. Största delen av energin kommer från förbränning av fossilt bränsle även om användningen av bioråvara och avfallsprodukter ökar. Produktionen av cementklinker antas ge runt fem procent av det globala utsläppet av koldioxid, varav hälften från avgasning av kalksten och hälften från bränslet. Det är svårt och dyrt att ersätta kalksten med annan råvara.

andra material som ger lägre miljöbelastning vid produktionen, men i de flesta fall är det svårt. När det gäller miljöbelastning måste man se till helheten. Det ligger i tiden att alla tillverkare försöker påvisa att deras material är miljövänligare än andras.

Det är emellertid svårt att jämföra material eftersom man kan beräkna allt på olika sätt. Viktigt är att man inte endast ser på själva materialen utan beaktar hela livscykeln inklusive energiförbrukning under brukarstadiet. Trä tål inte samma tryckbelastning och har normalt inte samma beständighet som betong. Tillverkningen av stål kräver mer energi än cement och underhållskostnaderna för stålkonstruktioner blir ofta högre.

Betong som koldioxidsänka Hälften av den producerade koldioxiden vid cementtillverkning kommer från kalcinering av kalksten. Kalksten är kalciumkarbonat (CaCO3) som vid hög temperatur sönderdelas till bränd kalk (CaO) och koldioxid (CO2). Bränd kalk var det vanligaste bindemedlet innan det moderna Portlandcementet uppfanns i slutet av 1700-talet. Det används än i dag i vissa applikationer. Normalt blandas det med vatten och man får släckt kalk Ca(OH)2.

Den används som bindemedel där den bindande förmågan kommer från karbonatisering, det vill säga den släckta kalken övergår till kalciumkarbonat.

Bindemedlet i alla historiska kalkbruksbaserade konstruktioner är i dag karbonatiserade, det vill säga den koldioxid som avgavs vid tillverkningen av den släckta kalken är åter bunden i kalksten.

CaCO3 (kalksten)→ CaO + CO2 (koldioxid)

CaO + H2O →Ca(OH)2 + CO2 →CaCO3 (kalksten)

I en del fall kan man ersätta betong med

När det gäller betong och andra cement-

36

FÖRFATTAREN

Av björn lagerblad , fil dr, seniorforskare, CBI Betonginstitutet och adjungerad professor, KTH

Björn Lagerblad är fil dr i mineralogi och petrologi. Han är seniorforskare vid CBI Betonginstitutet och adjungerad professor vid Betongbyggnad KTH.

baserade produkter gäller samma princip som för kalk, men det är mer komplicerat.

Modern cement består till cirka 65 viktprocent av CaO som kommer från kalksten. Resterande komponenter är SiO2 som kommer från kvarts och lera och Al2O3 som kommer från lera. Dessutom innehåller cementet en del järnoxid och vid malning tillsätter man gips för att reglera tillstyvnandet.

Cement bränns vid mycket högre temperatur än kalk och CaO bildar tillsammans med SiO2 kalciumsilikatmineral (alit och belit). När detta blandas med vatten bildas en cementgel, bestående av huvudsakligen kalciumsilikathydrat, och kalciumhydroxid. Detta medför att cementpastan, i motsats till den släckta kalken, inte kräver koldioxid för att stelna utan kan även hårdna under vatten (hydrauliskt bindemedel).

Cementgelen är en mikrokristallin (nanostorlek) produkt uppbyggd av silikatetrahedrar sammanbundna med CaO, Ca(OH)2 och vatten. När cementpastan utsätts för koldioxid kommer denna att karbonatisera och ger en produkt som består av kalcit (CaCO3) och silika i gelform. husbyggaren nr 6 B 2009

Koldioxid i olika former finns överallt och då cementpastan inte är stabil är det inte en fråga om, utan när cementpasta karbonatiserar.

Om man antar ett geologiskt tidsperspektiv kommer all den koldioxid som avgavs som ett resultat av kalcineringen av kalksten att åter vara kalksten. Detta medför att hälften av den koldioxid som avgavs vid tillverkning av cement kommer att bindas igen. All betong kommer att bli en koldioxidfälla. Hur snabbt betongen karbonatiserar beror på faktorer som lokal miljö, täthet, temperatur och halt CO2.

Hastighet avtar med tiden När det gäller upptaget av koldioxid är det väsentligen tiden som i sin tur relaterar till karbonatiseringshastigheten. För att förstå och kunna beräkna denna måste man beakta mekanismen.

I typfallet befinner sig en betongyta i kontakt med luft som innehåller koldioxid. När koldioxid tränger in i betongen så karbonatiseras cementpastan. Detta går snabbt i början men i senare stadier måste koldioxiden tränga genom redan karbonatiserad betong för att nå färsk cementpasta. Det karbonatiserade skiktet blir allt tjockare vilket medför att karbonatiseringshastigheten avtar med tiden.

Rent matematiskt avtar hastigheten med roten ur tiden. Normalt är den karbonatiserade betongen lika stark som den ursprungliga betongen. Porositeten ärvs också till stor del av den karbonatiserade betongen.

Fukt påverkar En annan viktig faktor är tätheten. Betong är porös och har ett sammanhängande kapillärsystem. En starkare betong är mindre porös vilket medför långsammare karbonatisering.

En bro innehåller en stark betong dels då den ska bära större last men också för att den ska karbonatisera långsammare så att armeringen inte rostar. Detta är inget problem för en inomhusbetong då miljön här är för torr för att kunna ge armeringskorrosion.

Karbonatiseringshastigheten påverkas även av fukten. Koldioxid transporteras snabbare som gas än joner i vatten.

Med utgångspunkt från miljön och betongens kvalitet kan man approximativt nr 6 B 2009 husbyggaren

Karbonatisering i mikroskop. Foto taget av karbonatiseringsfront. Betongen är slipad så tunn att ljus kan penetrera genom betongen vilket gör det möjligt att identifiera komponenterna i polarisationsmikroskop. Kalciumhydroxid har låg medan kalcit har hög dubbelbrytning vilket medför att den karbonatiserade cementpastan till vänster på bilden blir ljus. De mörka och olikfärgade partiklarna är ballast. Ytan är 5 mm i verkligheten.

beräkna karbonatiseringsdjupet, mängden karbonatiserad betong och därmed koldioxidupptaget.

Ett exempel: En vanlig husbyggnadsbetong har inomhus på 50 år karbonatiserat cirka 40 mm, skyddad utomhus cirka 30 mm och om den är regnutsatt på en fasad 10 mm. På hundra år har karbonatiseringen nått cirka 60, 40 respektive 15 mm för respektive typ. En brobetong, som är tätare, har på 100 år och i regnutsatt läge karbonatiserat cirka 10 mm och i regnskyddat läge cirka 25 mm. Dessa hastigheter visar att det tar lång tid för att i befintliga konstruktioner kunna räkna hem koldioxidupptaget.

Kross ger färsk yta Den konstruktionsdetalj som ger mest upptag är inomhusbetong där exempelvis en gammal vägg från 1960-talet till största delen är karbonatiserad. När det gäller övrig betong är kvaliteten högre eller konstruktionsdetaljen tjockare. Här måste man även beakta uppkrossning och slutanvändning.

I dag krossas gammal betong och förbrukas som bär- och stabiliseringslager.

När en betong krossas uppkommer nya och färska ytor. Det kommer att bildas små fragment av cementpasta och stenar med bitar av cementpasta. De färska ytorna kommer att karbonatisera snabbt.

Med ett antagande om att cementpastan på stenarna är 2–3 mm tjock och att cementpastepartiklarna har en radie av samma storleksordning kommer all kross från en brobetong, om den har fri tillgång till luft, att karbonatisera på mindre är tre år. Experiment pågår för närvarande för

att mäta upp hastigheten under olika förutsättningar.

Det har producerats betong under mer än hundra år och därmed har det ackumulerats stora mängder betong som tar upp koldioxid från atmosfären. När mängden betong blivit tillräckligt stor kommer den att ta upp lika mycket koldioxid som släpps ut av cementindustrin per år. Detta kommer att ske senare i utvecklingsländer varför man fortfarande får ett nettotillskott.

Fokusera på tillverkning Tillverkningen av cement genererar koldioxid som kan ge skadliga temperaturhöjningar. Betong och andra cementbaserade material karbonatiserar med en viss hastighet. I ett långt tidsperspektiv kommer all den koldioxid som genereras av kalcinering av kalksten att åter tas upp av betongen. Efter en viss tidsperiod kommer man att ha så mycket betong i omlopp att den avgivna mängden koldioxid balanseras av karbonatiseringen.

Det går inte att i större skala ersätta betong med andra material. Det väsentliga är därför att minska koldioxidutsläppen vid cementtillverkning, att inte använda onödigt mycket cement i betongen och att utnyttja betongkonstruktioners förmåga att minska miljöbelastning i brukarstadiet. D

Källa:

Mer att läsa om karbonatisering av betong finns i ”Carbon dioxide uptake during concrete life cycle-state of the art”. Björn Lagerblad CBI rapport 2:2005.

37

JURIDIK Högsta domstolen har i ett nytt rättsfall skärpt kraven på den så kallade alternativredovisningen i en miljökonsekvensbeskrivning. Den som söker om tillstånd för verksamheter som bedöms påverka miljön måste bland annat visa varför man valt bort alternativa lokaliseringar.

Av pia pehrson , advokat och viktor falkenström , biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

Miljökonsekvensbeskrivning måste redovisa alternativ

T

illståndsprövningen av verksamheter enligt miljöbalkens regler omfattar ända sedan miljöbalken infördes den 1 januari 1999 i de allra flesta fall ett krav på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram. Detta är en resurskrävande och ofta – ur juridisk synvinkel – knepig uppgift.

Syftet med en MKB är att redogöra för de miljökonsekvenser som ett föreslaget projekt medför så att prövningsinstansen (länsstyrelsen eller miljödomstolarna) ska kunna avgöra om verksamheten är

§§§ tillåtlig och vilka villkor som bör förenas med ett tillstånd. Före en MKB kan göras färdig måste samråd genomföras, det vill säga myndigheter, organisationer och berörda enskilda måste få information om kommande projekt och få möjlighet att lämna sina synpunkter.

Krav på alternativredovisning En viktig del av en MKB är den så kallade alternativredovisningen. Kravet på alternativredovisning finns i 6 kap 7 § 4 p miljöbalken och gäller för alla verksamheter som bedöms medföra betydande miljöpåverkan.

Alternativredovisningen ska enligt miljöbalkens regler omfatta en redovisning av alternativa lokaliseringar och alternativa utformningar för den aktuella verksamheten. Meningen med alternativredovisningen är att klargöra att den sökta verksamheten har placerats på rätt plats och är utformad på rätt sätt, det vill 38

säga att andra alternativ därför inte är lämpliga. Sökanden ska i sin ansökan redovisa de alternativ som funnits och som man har studerat. Man måste också motivera varför just det valda alternativet är att föredra. Dessutom ska ett nollalternativ beskrivas, alltså konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd.

Frågan prövad i HD Ingående krav på alternativredovisning har under lång tid ställts i rättspraxis inom miljörätten. Några avgöranden från Högsta domstolen om hur detaljerad en alternativredovisning ska vara har dock inte tidigare funnits. Nu har HD prövat frågan i ett färskt avgörande från den 10 juni 2009 i målet T 3126-07.

Frågan i målet gällde en damm och två skyddsvallar som Arvika kommun planerade att anlägga i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden. Bakgrunden var de översvämningar i detta område vilka förekommit vid flera tillfällen de senaste åren. Kommunens syfte med anläggningarna var att säkerställa möjligheterna att skydda Arvika och intilliggande områden för det fall vattnet skulle stiga igen. En tillståndsansökan om vattenverksamhet inlämnades därför till miljödomstolen om att få anlägga den föreslagna dammen och skyddsvallarna.

Miljödomstolen och senare även Miljööverdomstolen gick på kommunens linje och meddelade tillstånd för anläggningarna.

Både domarna överklagades dock av ett antal privatpersoner som menade att kommunen brustit i sin redovisning av alternativ. Kommunen hade inte i MKB:n redogjort för alternativ för kommunens lösning på översvämningsproblemet.

Inte heller hade man bemött klagandenas förslag till alternativ på ett korrekt sätt.

Kommunen å sin sida menade att man

i ett tidigt stadium av projektet hade kontrollerat alternativa lösningar och placeringar. Man fann dock snabbt att för att uppnå en acceptabel lösning så kunde dammen och vallarna endast konstrueras och placeras på det enda sätt som man angett i ansökan. De av klagandena föreslagna lösningarna hade man enligt kommunen bemött under förhandlingen i miljödomstolen.

Bör visa alternativ Högsta domstolen konstaterar att reglerna om alternativredovisning ska anses medföra ett minimikrav på MKB:n. Sökanden ska redogöra för olika alternativ och tydligt klargöra varför dessa har valts bort. Ansvaret för detta ligger helt på sökanden. Saknas det en alternativredovisning så ska MKB:n ses såsom ofullständig.

En föreslagen verksamhets påverkan på miljön måste kunna klargöras på ett tidigt stadium i tillståndsprocessen. Att sökanden inkommer med redovisningen av alternativ under handläggningen i miljödomstolen medför att sakägare och all-

§§§ mänhet inte bereds möjlighet att yttra sig över frågan. Vidare kan inte miljödomstolen på ett korrekt sätt avgöra om ansökan behöver kompletteras om inte alternativredovisningen är fullständig. Vissa kompletteringar under ärendets gång är tillåtna men en så central del som alternativredovisningen måste finnas på plats redan från början, den kan inte lämnas i efterhand.

Den MKB som Arvika kommun hade husbyggaren nr 6 B 2009

upprättat var ofullständig när det gäller alternativredovisningen.

Kommunen hade i denna del endast angett alternativa metoder för att uppnå målet med att skydda Arvika från översvämningar. Några alternativa utformningar för dammen hade inte redovisats.

Vidare fanns i den aktuella MKB:n ingen redovisning av varför andra alternativ hade valts bort, vilket också får anses vara ett krav.

De brister som fanns i MKB:n förelåg redan när kommunen sände in sin ansökan till miljödomstolen. Ansökan borde därför ha avvisats – ansökan skulle således inte ha fått prövas av miljödomstol och miljööverdomstol.

Högsta domstolen upphäver genom sin dom Arvika kommuns tillstånd. Kommunen tvingas nu börja om i tillstånds-

nr 6 B 2009 husbyggaren

processen – således genomföra samråd igen och ta fram en kompletterad MKB.

Måste motivera val Högsta domstolens avgörande understryker vikten av att de juridiska kraven på en MKB måste tas på största allvar.

§§§ Sökanden måste redan i samband med att ansökan inlämnas ha redovisat alternativa lokaliseringar och konstruktionsmöjligheter på ett seriöst sätt.

Att dessa två element måste ingå och

att det även krävs att sökanden motiverar sina val är något som många verksamhetsutövare och praktiker inte varit på det klara med tidigare. Högsta domstolens avgörande är därför viktigt då det definierar vad en alternativredovisning ska innehålla.

Ytterligare en slutsats av avgörandet är att man såsom verksamhetsutövare noggrant bör kontrollera att MKB:n uppfyller alla juridiska krav innan den sänds in.

Avsaknad av detta kan leda till att ansökan underkänns och att man då måste ta om samrådsförfarandet, något som kostar både pengar och tid. Dessa aspekter är ofta avgörande för om ett projekt ska kunna genomföras eller inte. En miss från sökandens sida vad gäller alternativredovisningen riskerar således att äventyra ett helt projekt. D

39

IT Det finns databaser som hjälp för att miljöbedöma material och produkter. Det finns även dataprogram för att bedöma miljö och energi i projekteringen. Men innan programmen kan bli standard hos varje projektör behöver de mogna – och bli lite enklare att använda.

Av Henric Rosenius, byggingenjör, Tema arkitekter

Program som miljöbedömer byggprojekt bör mogna

S

kåpet under diskbänken är fullt med olika kärl för källsorteringen. Bilen står och dammar i garaget medan man huttrande står vid en busshållplats och tröstar sig med att det är ett bra miljöval. Tidningar och TV-program vrider och vänder på varje ny miljöfråga. Allt färre beslut tas utan att miljöpåverkan eller energiförbrukningen har utretts.

Det är helt i rätt riktning och vi är bara i början av vår omställning. Självklart har miljö och energi fått en allt centralare betydelse även i byggande och förvaltning.

Databaser över produkter I byggprojekten ställs krav på att material och produkter ska miljöbedömas. Till hjälp finns ett antal databaser där man kan söka upp en specifik produkt och få svar på om det är ett bra miljöval eller inte. Bedömningen är en sammanvägning av innehållande kemikalier, hur produkten tillverkas och transporteras och så vidare.

Det är bra att dessa databaser finns.

Många produkter innehåll en rad otäcka kemikalier man aldrig hört talas om, än mindre har man möjlighet att bedöma deras miljöpåverkan. Man behöver en högre utbildning i kemi för att kunna avgöra om benzendikarboxylsyradipentylester är något bra eller dåligt. Bara att försöka uttala namnet är en prestation.

Rutiner behövs Däremot är det en bit kvar till att hitta bra rutiner för att göra miljöbedömningar i projekten. Ska byggnadens alla hundratals olika produkter utvärderas eller ska man fokusera på vissa utvalda produkter?

Vad gör man om den föreslagna produkten inte finns i databaserna? Hur ska dokumentationen av dessa kontroller sam40

manställas? Här ställer byggherrarna olika krav.

Jag tror dock att den största miljövinsten är att producenterna tvingas utveckla mer miljövänliga produkter. Vem vill skylta med en produkt som är märkt med en trave dödskallar?

Spretigt begrepp Men vad menas egentligen med miljö? De flesta tänker nog på hantering av giftiga kemikalier eller minskning av koldioxidutsläppen. Men miljö kan även vara buller, inomhusklimat eller dagsljusinsläpp.

Lite tillspetsat kan miljö omfatta nästan allt som får oss att må bra.

Att miljö är ett mycket brett och spretigt begrepp kan man se i de dataprogram för miljö och energi som börjar dyka upp i projekteringen.

Nyfiken som man är hämtade jag hem testversioner av två snarlika program, IES Virtual Environment och Autodesk Ecotect Analysis.

Programmen har lite olika inriktningar, men båda används för att analysera, visualisera och optimera BIM-modeller ur olika miljöaspekter.

Stadsjeep som måttstock Man blir verkligen imponerad av programmens möjligheter.

Byggnadernas energiförbrukning och årliga utsläpp växthusgaser kan analyseras. Genom att förändra geometri, konstruktioner eller installationer, kan man direkt se hur byggnadens energibehov kan minskas. Ecotect anger även hur många stadsjeepar byggnadens CO2-utsläpp motsvarar. Det verkar vara en vedertagen måttstock på andra sidan Atlanten där man vill ha konkreta måttenheter som tummar, fötter… och stadsjeepar.

Inomhusklimatet med temperaturskillnader i olika delar av rummet, luftrö-

relser och kallras kan studeras i detalj.

Hur påverkar takfönstrets placering och vinkel inomhusmiljön? Kan man sitta i det där hörnet och arbeta utan att få en kall fläkt i nacken? Programmen ger en tydlig redovisning med färgade fält och pilar.

Ser hur skugga faller Dagsljus och utsikt är viktigt för att trivas.

Avancerade solljusstudier kan utföras där man visuellt kan se hur dagsljus och skuggor faller under året. Här avslöjas direkt att stackaren på grannhusets balkong kommer att få 30 procent färre soltimmar med den planerade nybyggnaden framför sig. I konferensrummet på plan två kommer att det att falla direkt solljus på whiteboarden fem procent av årets solljustimmar.

Till och med utsikten kan analyseras.

Från vilka fönster kommer jag kunna se parken som anas mellan kontorshusen bredvid? Mäklarnas klassiska replik ”havsglimt vid del av tomt” kan nu bevisas vetenskapligt, till och med genom en illustration om spekulanten så önskar.

Förutom att låta datorn analysera de värden jag knappar in kan den optimera en utformning mot givna mål. Hur ska byggnaden se ut om grannfastigheten inte ska skuggas alls under året? Fram växer en byggnad med högst besynnerliga former. Tanken är dock inte att datorn ska stå för den slutliga utformningen.

Men genom att arkitekten nu känner till den optimala formen för önskad funktion kan byggnaden utformas med en god balans mellan form och funktion.

Dessa program finns idag och kommer i framtiden att vara självklara hjälpmedel.

Att inte ha analyserat en investering på hundratals miljoner ur alla möjliga miljöaspekter vore otänkbart.

Men sen är det en skillnad mellan färgglada broschyrer, käcka demovisningar husbyggaren nr 6 B 2009

och den bistra verkligheten. Att kliva in i dessa typer av program är en helt ny värld.

Vad menas egentligen med ”Admittance (W/m2.K) = 0.870” eller ”Disable Depth Buffer (ON/OFF)” och hur påverkar det resultatet? Jag har nog aldrig sett program med så många inställningsmöjligheter och nya begrepp.

Behöver mogna Onekligen smyger det sig in en känsla av osäkerhet. Vad händer om man kryssar i eller ur den där lilla, till synes obetydliga, bockrutan någonstans djupt i programmet. Det är en stor mängd nya tekniska begrepp och verktyg som kräver utbild-

ning, erfarenhet och rutin. Dessutom ställer programmen naturligtvis krav på BIM-modellen för att få ut relevanta resultat.

Det kommer att dröja innan denna typ av program blir standard hos varje projektör. Tills dess är det bara specialister som kommer att kunna dra nytta av programmen och tolka resultaten. Det är en

ny typ av program som kommer att behöva mogna ytterligare vad gäller enkla analyser i tidiga skeden och användarvänligheten för sporadiska användare.

Samtidigt kommer programmen att förfinas och kompletteras med nya spännande analysverktyg. Den kanske kan analysera hur jag ska få plats med alla sopkärl under min diskbänk? D

Kunskap är makt!

Se SBRs hela kursprogram på www.bygging.se

nr 6 B 2009 husbyggaren

41

FORM & TEKNIK Idag står miljö- och energifrågor på i stort sett alla agendor. Man miljömärker, säljer utsläppsrätter och bedömer vattenförbrukning. Frågorna för byggsektorn, där många är inblandade i produktionskedjan, är: Vem ska gå först? Vem ska riskera halvårsrapporten för att gå i bräschen?

Av andreas falk, Arkitekt SAR, afalk@kth.se

Det ansvarsfulla i att bygga: att tänka rätt – och fritt

D

et är en lång väg att gå för att förändra ett rådande system.

När det gäller att vara först med ny design, ny teknik, innovationer av alla de slag, är det tjurrusning för att få sola sig i glansen och skörda marknadsandelar. Det är viktigt att kunna spotbelysa sina frontposteringar och varumärken och synas i marknadsvimlet.

Men omdaningar som riskerar att introducera produktionssänkningar och

sänkt konkurrenskraft visavis etablerade tekniker är förvisso ur ett rent ekonomiskt marknadsperspektiv riskabelt.

Smaklang med naturen?

Detta får mycket lätt som följd en tjuvhållandets och avvaktandets princip när det gäller risktaganden och övergång till teknik som måske initialt inte är så effektiv som den rådande, men som med vidare utveckling i samarbete kan bli väl så slag-

Figur 1. Solenergianläggningen inbyggd i en gavelvägg på Ekotopia i Aneby. Foto: Andreas Falk

42

kraftig och det i samklang med någon sorts natur.

Länge var ekologiskt byggande förknippat med obehandlad träpanel, fullmurar av tegel, jordhus och jordvärme.

Formspråket lånade gärna krökta linjer som i reducerade färgskalor smög fram ur terrängen. Lokalanpassning till klimat och miljöförutsättningar var credo och ändå inte – tekniskt sett ja, men uttrycksmässigt nej.

Gestaltningen har ofta varit relativt ensartad, ett övertydligt, bokstavligt uttryck för samklangen med naturens grått i grått, grönt i grönt. Vilken samklang, med vilken natur? Jean-Jaques Rosseaus uttryck ”tillbaka till naturen” skulle i detta sammanhang lika gärna kunna vändas på och ge uttryck för en strävan efter någonting ”sprunget ur naturen”.

Intakta bekvämligheter Husen sprungna ur naturen blir dock alltmer en chimär, med tanke på den strävan mot teknifiering och hermetiskt tillslutande av våra byggnader som pågått sedan länge. Vi gör oss mer och mer beroende av tekniska och elektroniska hjälpmedel för att styra vår närmiljö och systemens känslighet ökar behovet av ytterligare systemkretsar, för säkerhets skull.

Vi lever också i ett samhälle där urbaniseringen blir vardag för fler och fler, dels för att städer breder ut sig och dels för att blandformer allt oftare uppstår då nya områden anläggs. Människan vänjer sig mycket snabbt vid en viss komfortnivå som hon mycket ogärna vänjer sig av med. När stadsbor flyttar ut på landet, tillbaka till naturen, finns självklart de som välkomnar avskalandet av alla teknik- och bekvämlighetslager.

Men många är också de som vill ha bekvämligheterna intakta i ett idyllifierat husbyggaren nr 6 B 2009

skal, vilket kan likställas med viljan att äta kakan och ha den kvar.

Anpassandets förutsättningar Byggandet på naturens, jordens, klimatets, resurshushållningens och ekologins villkor måste således anpassas till regionala och lokala förutsättningar.

Hus som fullt ut producerats för att uppnå miljö-, resurs- och klimatmål måste kunna utformas för att passa in, oavsett byggplatsens lokalisering till radbyn i jordbrukslandskapet eller till finansdistriktet i mångmiljonstaden. Detta gäller förvisso så länge radbyarna finns kvar och finansdistrikten bebyggs med uppglasade skyskrapor; vilka ytterlighetskontexter som nybyggandet har att anpassa sig till om 200 år är inte lätt att sia om.

Hållbarhet som uttryck?

I Arkitekten 2009:08 svarar Sara Grahn, arkitekt och professor i hållbar gestaltning vid KTH, på frågan om det finns ett särskiljande arkitektoniskt uttryck för hållbarhet. Svaret blir nej, bortsett från rådata som fönsterareor och dito placering.

Hur fönstren sedan placeras, vilka material som väljs, vilka byggmetoder som används och hur energiförsörjningen löses måste bli frågor som anpassas till regionens klimat, platsens förhållanden och kontextens inverkan. Ljus- och värmeförhållandena skiljer sig stort mellan olika breddgrader och medan man i Addis Abeba finner logik i att lägga isolering på väggens insida för att låta betong på utsidan magasinera solvärme dagtid och därmed jämnar ut dygnsvariationen i temperatur, så är förhållandena helt annorlunda i exempelvis Falun. Detta får till självklar följd att ett med resurs- och miljökontexten samklingande byggprojekt i Brazilias kåkstäder inte ser likadant ut som ett i Haparanda, Dorotea eller Dubai.

Vi har att göra med en konstruerad kameleont som behöver kunna visa upp vilket som helst uttryck för att fungera.

Sara Grahn är också inne på behovet av flera olika lösningar, även för energisystemen, och hon efterlyser fler experiment och fler som vågar utmana.

Utnyttjade marginaler Också tillgång på och förutsättningar för nr 6 B 2009 husbyggaren

Figur 2. Ateljéinteriör i Zollverein School für Management und Design i Essen. Foto: Andreas Falk

leverantörer och underleverantörer påverkar utformningen och livscykeln från ritning till riven byggnad. Vid ett möte om träforskning nyligen diskuterades ansvarsfrågan gällande träkomponenters fuktkvot, med anledning av en genomarbetad kommentar till ändrade kravformuleringar i BBR. ”Om viss marginal tilllåts generellt i produktionskedjan, och denna marginal utnyttjas redan i första ledet, så har följande aktörer ingen marginal kvar att utnyttja.”

I ljuset av detta konstaterande inlägg faller det förvisso på vars och ens ansvar att inte förlita sig på möjligheten att utnyttja marginaler och misstänkliggöra andra aktörer. På samma sätt faller det på allas gemensamma ansvar att samfällt sträva mot visionen om en bildlig nolltolerans, vare sig den är uppnåbar eller ej.

Samma sak gäller uppfyllandet av krav ställda med hänsyn till resurshushållning.

Under ytan I sin ledare i Arkitektur 2008:2, ett nummer som vigdes åt temat ”Hållbart” konstaterade Lena From att det då inte stod att finna nyligt färdigställda och ditintills opublicerade svenska exempel på hållbar arkitektur. Under ytan kunde man emellertid skönja en vaknad aktivitet som fått fart av passivhusteori och ny värmeteknik. Man gick i det numret utanför landets gränser för att finna inspirerande referensprojekt i bland annat Zürich, Bozen och Winterthur, som ”förhoppningsvis kan inspirera till en konstruktiv förändring av inställningen” till hållbarhetsfrågorna.

I Arkitektens temanummer ett och ett halvt år senare kan det konstateras att läget är ljusare. Även om akronymerna som betecknar olika miljöklassningar ökat i antal och viss begreppsförvirring är

en uppenbar risk, så har intresset och responsen från marknaden tilltagit. När det gäller exemplifiering med nya färdigställda projekt är det dock alltjämt tunt med de svenska inslagen.

Globalt kontra individuellt Arkitekten Edward Mazria, som jag skrev om i Husbyggarens krönika 2008:01, driver projektet Architecture 2030 vidare med omfattande lobbyverksamhet riktad mot politiker. Målsättningen är klar: ”to achieve a dramatic reduction in the global-warming-causing greenhouse gas (GHG) emissions of the Building Sector by changing the way buildings and developments are planned, designed and constructed.”

Men insatser krävs på flera andra områden utöver detta. Inställningen, attityden, som From refererar till avgör allt från gräsrot till hierarkitopp och varje individs och företags insats räknas. Så länge alla går runt och väntar på varandra så sker inte minsta millimeters ändring av status quo. Det är paradoxalt att det som inte direkt syns är svårt att sälja in, samtidigt som nu förändringen verkar vara på väg i och med utvecklingen av teknik som i slutprodukten är synnerligen dold.

Miljöhänsynens eko Ekotopia i Aneby byggt år 1997 är ett exempel på eko-filosofi och återbruk. Med fasadpanel av asp, taktäckning av mossa och sedum, väggtegel från en återbruksstation och delvis återanvänd sten från järnvägsperrongen i Nässjö sammanfattar Ekotopia det som länge varit essensen av ekologiskt byggande.

Det som nu krävs är ett rejält kliv längre, och det på bredare front. Säljargumenten kommer förvisso som framtvingade ekonomiska effekter av myndighetskrav Fortsättning s. 48 P

43

P och till viss del genom ändrat intressefokus och teknikutveckling som stimulerats fram av andra faktorer.

I tyska Essen ligger Zollverein School für Management und Design, som invigdes 2006 och som kan ställas som en kontrast mot det traditionella eko-konceptet.

Med udda fönsterplacering har skolan utformats med tanke på ljusföring i de olika lokalerna och tar till vara värme från ett närliggande vattenfyllt gruvschakt genom ett system för aktiv värmeisolering.

Varken ljusförhållandena eller innetemperaturen är tillfredsställande i det här fallet, men grundidéerna i projektet gör det ändå giltigt som exempel här.

Att rubba cirklar Myndigheter och politiker drar sig in i det längsta för att rubba marknadens cirklar, men faktum är att om dessa cirklar inte rubbas, så vidgas radien förhållandevis lite, om alls, och då sakta. Ett annat faktum är emellertid att företag kan tvingas och/eller lockas in på spår som relativt

sett genererar lägre vinst imorgon, men hoppeligen mer hållbar vinst på längre sikt.

Passivhus har spritts som ett trendbegrepp och etablerats som ett fenomen som hoppeligen får ett tydligare och vidare spritt eko i samhället än eko- och ekologibegreppen, vilka nu är näst intill nednötta av språkinflation. För en sådan medial medvind som miljöfrågorna bärs fram i nu, för också med sig en stor fara.

Det är synnerligen lätt att tillstå en viss hållning i ett diskussionsklimat som stödjer densamma, men vad säger orden? Vad är det för vilja i realiteten som de är uttryck för och hur långt är vederbörande beredd att gå för att genomdriva det som uttalats, för att det ska ledsagas från ord till handling?

Att ändra beteende I mångt och mycket handlar uttryckt oförmåga att ändra beteende om illa dold bekvämlighet och ovilja att bryta mönster. Att ”tänka fritt är stort”, har det sagts,

F OY E N A D V O K A T F I R M A

44

men också att ”tänka rätt är större”. Men hur fri är den fria tanken, vem bestämmer vad som är rätt och hur rätt är den rätta tanken egentligen?

Inom konsten har avantgardet alltid gått i bräschen för det nyskapande och genom att skilja sig från mängden och den rådande trenden har man definierat sig själv som grupp. I mediebruset kring hållbarhetsfrågorna är det viktigt inte bara att göra sig hörd utan även att låta effekten av verkliga handlingar synas och statuera exempel.

Det är genom att våga som man visar sig stark, genom att sticka ut hakan som man syns och genom att stå upp för förhållningssätt som inte utgår från individorienterad vinningslystnad som vägen kan banas mot en verklig hållbarhet. Det är som på startlinjen för 100-metersfinalen i VM, när en tjuvstartar och alla andra följer efter. Så snart en går fram så kommer också andra att i konkurrenstörstens anda att följa i spåren som satts med hjälp av det goda exemplets makt. D

Entreprenad – Fastighet – IT/Telekom – Miljö

www.foyen.se

husbyggaren nr 6 B 2009

DEBATT Det behövs inget generellt statligt finansieringsstöd till miljonprogrammet! Ett generellt statligt stöd riskerar att leda till ett minskat långsiktigt underhåll. Staten bör i stället skapa ett långsiktigt regelverk och göra det möjligt att stoppa vanvård av fastigheter.

Av sonny modig , VD, MKB Fastighets AB Malmö

Det behövs inget statligt stöd till miljonprogramshusen

I

våras presenterade Statens bostadskreditnämnd, BKN, på regeringens uppdrag, vissa förslag till statlig medverkan i finansiering av åtgärder för upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus. Förslagen, som i huvudsak var baserade på två rapporter som tagits fram av Uppsala universitet och Ernst & Young, har varit ute på remiss bland landets kommuner, myndigheter, större branschorganisationer med flera.

Jag har egentligen inga särskilda synpunkter på de underlag som BKN presenterade eller de allmänna slutsatser som dras i de handlingar som bifogades. Bilden stämmer väl med den verklighet som många fastighetsbolag dagligen har att hantera och förhålla sig till.

Erfarenheter av tidigare stimulansåtgärder och stödsystem på området ger mig dock anledning att starkt avråda från att genomföra de förslag som BKN lägger fram eller andra liknande förslag som lyfts fram. Förväntningarna på statligt stöd och subventioner till upprustning av miljonprogrammets bostäder och bostadsområden ska förhoppningsvis förbli ouppfyllda.

Risk för ökad kostnad Min grundläggande uppfattning är att det inte behövs något generellt statligt finansieringsstöd till miljonprogrammet. Generella subventioner eller andra generella statliga stöd skulle snarare dels riskera att minska incitamenten för seriösa fastighetsbolag att långsiktigt underhålla och förbättra sina fastigheter, dels riskera att driva upp kostnaderna för de åtgärder som planeras.

Det som framförallt utmärker miljonprogrammets fastigheter är inte att de generellt sett är sämre än andra fastigheter som uppnått samma ålder, utan att det är oproportionerligt många bostäder, bygg46

da under ett begränsat antal år, som nu snabbt uppnår sitt ”bäst före datum”.

I övrigt liknar en övervägande del av miljonprogrammets hus vilka andra hus som helst – här finns såväl attraktiva och väl underhållna fastigheter som nerslitna och mindre attraktiva. Miljonprogrammets bostäder ägs av alla sorters företag – kommunala, privata och bostadsrättsföreningar – precis som alla andra hus.

Är ägarens ansvar Avgörande för framtiden är lönsamheten i att underhålla och förbättra – en fråga som gäller alla typer av hus, inte bara miljonprogrammets. Krasst skulle man kunna säga att ”om det inte lönar sig att underhålla miljonprogrammets bostäder… gör det inte då!”.

Det kan uppfattas som ett cyniskt resonemang, men är egentligen ett uttryck för att det i grunden måste vara fastighetsägarens ansvar att underhålla och utveckla sina fastigheter och ingen annans.

Den seriöse och långsiktigt arbetande fastighetsägaren värderar inte bara kostnaderna för de underhållsåtgärder som görs, utan även kostnaden för vad som händer om man inte gör något.

Väger man in minskad skadegörelse, energikostnader, vakanskostnader, driftkostnader och så vidare, ser kalkylen helt annorlunda ut, än om man bara värderar underhållsåtgärden i sig, i förhållande till en förväntad intäktssida. Om det är lönsamt att renovera ligger det i fastighetsägarens intresse att tillskjuta kapital och sörja för finansieringen. För det fall det inte är lönsamt att renovera kan det vara aktuellt med rivning och eller annan användning.

Välskötta och välkonsoliderade företag och/eller starka ägare klarar detta, medan svagare företag/ägare kan få problem. I det sistnämnda fallet måste

kanske fastigheterna säljas till ägare med finansierings- och fastighetskompetens och som med stöd i långsiktiga strategier ser möjligheterna. Någon form av osubventionerad kreditgaranti skulle möjligen kunna underlätta i dessa fall.

Nackdel med generellt statligt stöd Jag ser följande nackdelar med generella statliga stöd.

• Statliga stöd riskerar att fördröja renoveringarna. Även kapitalstarka, långsiktiga fastighetsägare avvaktar så länge som subventioner debatteras. Ett tydligt avståndstagande till subventioner skulle sannolikt, paradoxalt nog, ge det bästa incitamentet till renovering.

• Stödet riskerar att snedvrida samhällets resursallokering och stödjer oseriösa bolag som utvecklar ”slumstrategier”.

• Stödet riskerar att försvinna i ökade entreprenadpriser och i hyresförhandlingssystemet.

• Ett generellt stöd är synnerligen svårt att utforma och dyrt att administrera.

Skapa stabila spelregler Staten bör i stället fokusera på andra typer av åtgärder och systemfel. I stället för ett direkt eller indirekt finansiellt stöd bör staten satsa på att: • Se till att de allmänna kapital- och kreditmarknaderna fungerar.

• Se till att kommunerna som ägare förfogar över de allmännyttiga bostadsbolagens hela balansräkning och egna kapital, på samma sätt som gäller för andra aktiebolag. På så sätt kan finansieringen styras dit den gör bäst nytta. Kapital kan då frigöras för sociala och infrastrukturella investeringar som är angelägna och samhällsekonomiskt lönsamma, även om de inte är företagsekonomiskt lönsamma.

• Se till att spelreglerna på bostadsmarkhusbyggaren nr 6 B 2009

naden är förutsägbara och stabila och ger goda incitament till långsiktigt hållbar fastighetsförvaltning. Ju mindre osäkerhet om till exempel hyressättning och beskattning, desto lättare att attrahera investeringskapital.

• Se över de regelverk som ger möjlighet att ingripa mot spekulation, vanvård

och slumstrategier, till exempel reglerna för tvångsförvaltning, ingripande mot vanvårdade fastigheter, miljölagstiftning med mera (exemplet vanvården av vissa delar av bostadsområdet Herrgården i Malmö).

• Göra det möjligt att omvandla enskilda hyresbostäder till ägarlägenheter i so-

cialt utsatta hyreshusområden. Målet skulle vara att öka möjligheten till kvarboende för den som vill äga sin bostad, öka attraktionskraften genom diversifiering av upplåtelseformer och att attrahera nytt investeringskapital. D

Kunskap, erfarenhet och trygghet På www.bygging.se hittar du ca 250 konsultföretag med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt.

nr 6 B 2009 husbyggaren

47

Noterat Kärnved av gran är tåligt Nu är det vetenskapligt bevisat att kärnved av gran – den inre delen av stammen – är mindre utsatt för blånad och mögelsvampar än splintveden – den yttre delen av stammen.

Kärnved av gran har även mindre vattenupptagning och sprickbildning än splintveden.

Det är forskaren Karin Sandberg vid Luleå tekniska universitet i Skellefteå som i sin doktorsavhandling visar att det är så.

– När man bygger hus, särskilt träfasader, är frågan om vilket val av träslag man väljer mycket viktig, säger Karin Sandberg.

Det är många faktorer som påverkar träets beständighet och särskilt viktigt är trämaterialets förmåga att ta upp och avge vatten eller fukt. Organismer som svampar och bakterier bryter ner trämaterialet vid en fuktkvot som är högre än 20 procent. Det finns, enligt Karin Sandberg, exempel på träkonstruktioner som bevarats mycket länge tack vare att man lyckats hålla fuktkvotsnivån under nivån för biologiska angrepp. Samtidigt finns det exempel på träkonstruktioner som ruttnat bort på några få år på grund av att de organismer som bryter ned veden har tilllåtits ha optimala livsbetingelser.

48

I sin forskning har Karin Sandberg undersökt vattenupptagning och uttorkning i ändträ med datortomograf och bildbehandling.

– Att granens kärnved har andra egenskaper än splintved i samma träslag har inte beaktats överhuvudtaget tidigare.

Det beror dels på att det jag visat i min forskning inte varit känt och dels på att det inte går att särskilja splintved och kärnved hos gran med blotta ögat när veden är torr, säger hon.

Resultaten från hennes forskning visar att granens kärnved har betydligt lägre vattenupptagning och torkar snabbare till en gynnsam fukt-

kvotsnivå jämfört med splintveden. Försök som hon genomfört utomhus visar att det

var mindre påväxt och angrepp på provbitar av kärnved än på splintved. D

Få vet vad passivhus är Kommuner saknar kunskap om energisnåla lösningar för nyproducerade bostäder trots att flera kommuner idag ställer väldigt specifika krav gällande tekniska lösningar. En teknisk lösning som ofta tas upp är så kallade passivhus men Träoch möbelindustriförbundets, TMFs, kommunenkät visar att det är väldigt få som vet vad passivhus innebär. Det finns en tydlig begreppsförvirring mellan lågenergi- och passivhus. Endast en kommunrepresentant av 75 tillfrågade kunde definiera begreppet passivhus.

– Det är förvånande att så få kommunrepresentanter har kunskap om lågenergilösningar för nybyggda bostäder. En-

dast 1 av 75 tillfrågade känner till vad begreppet passivhus innebär, säger Leif G Gustafsson, vd TMF. TMFs enkät visar också att merparten av de tillfrågade kommunala tjänstemännen tror att lågenergihus förbrukar mer energi än passivhus, vilket inte stämmer. Detta är en viktig fråga eftersom hustillverkare efterfrågar teknikneutrala styrmedel och regler.

– Om kommunerna börjar förorda vissa tekniker över andra får vi skev konkurrens på marknaden. Det finns inget som säger att ett lågenergihus förbrukar mer energi, säger Daniel Wennick, chef för Trähus inom TMF. D

Är garant för energibesparing

Den inre delen av granens stam, kärnveden, tar upp lite vatten och torkar snabbt, samt är bra på att stå emot mögelsvampar.

Energy Performance Contracting, EPC, är en typ av energitjänst och förespråkare för tjänsten uppskattar att en energibesparing på närmare 66 procent i byggnader kan göras.

Tjänsten omfattar en funktionsupphandling av energibesparing med prestandaga-

ranti, vilket innebär att entreprenören har ansvar för slutresultatet och därmed garanterar en viss energibesparing som gäller under hela kontraktstiden.

Miljöstyrningsrådet har ställt samman goda exempel inom EPC. Se mer på www.msr.se/epc D

husbyggaren nr 6 B 2009

Noterat

Platsannons

Miljömärkt fjärrkyla Företaget Norrenergi miljömärker sin fjärrkyla med Bra Miljöval.

– Vi hoppas detta goda exempel ska ge kunder till fjärrvärmebolag en möjlighet att ställa krav på sin fjärrkyla, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Fjärrkyla erbjuds idag som energitjänst från många fjärrvärmeföretag. Naturskyddsföreningen har sedan år 2007 erbjudit fjärrvärmebolag att miljömärka fjärrvärme. Som en naturlig konsekvens av detta finns nu även möjlighet att miljömärka fjärrkyla med Bra Miljöval. Kraven som ställs för att få miljömärka fjärrkyla baseras på dem som ställts upp

nr 6 B 2009 husbyggaren

för den miljömärkta fjärrvärmen.

Naturskyddsföreningen har gett Norrenergi som första energibolag i Sverige rätten att erbjuda sina kunder fjärrkyla som är märkt med Bra Miljöval. Norrenergi har sin verksamhet i Solna Sundbyberg och angränsande områden i Danderyd, Sollentuna och Stockholm.

– Fjärrkyla är ofta ett mer effektivt sätt att ordna med kyla, än att ha mindre spridda anläggningar. Nu hoppas vi att fler bolag hakar på och att konsumenterna ställer krav på sina leverantörer, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. D

Byggkonstruktör Projektledare bygg

Structor Dalarna AB med kontor i Borlänge och Falun, bistår beställare inom bygg- och anläggningssektorn med; Projekt- och projekteringsledning, Byggledning, Upphandling, Kalkyl/kostnadsstyrning, Planering, Dokumentstyrning i projekt, Kvalitetsansvarig enligt PBL, arbetsmiljösamordning BAS P.

Vi söker nu medarbetare till vårt nya kontor i Mora.

Skicka din ansökan eller kontakta oss senast 2009-10-22 Göran Kihlström, 0243-24 68 42, goran.kihlstrom@structor.se Per Gummås 070-564 34 17 Per.gummas@structor.se

49

Noterat Lågt förtroende för kraftbolag 19 av 20 är missnöjda med elpriset, och förtroendet för kraftbolagen är mycket lågt. På varje person som har förtroende för kraftbolagen går det åtta som misstror dem. Det visar en ny undersökning från Villaägarnas riksförbund.

Villaägarnas riksförbund har genomfört en enkätundersökning om elkonsumenters attityder till elkonsumtion och åsikter om elmarknaden. Enkäten sändes till drygt 36 000 personer. 5 441 svar inkom.

– Det höga elpriset är sannolikt en stor del av förklaringen till folks låga förtroende för kraftbolagen, men en del av ansvaret för det ligger i sin tur hos politikerna, säger Jakob Eliasson, energipolitisk expert på Villaägarnas riksförbund.

Undersökningen visar även att kunskapen om att utsläppsrätterna höjer elpriset är låg.

Utsläppsrätterna gör det dyrare att producera el i kolkraftverk, och eftersom all el handlas till samma pris gör vattenoch kärnkraftverk stora vinster – de har ju inga omkostnader för utsläppsrätter. Under år 2008 höjde utsläppsrätterna elpriset med 10–15 öre.

– Vi lever idag med ett systemfel där elkunderna betalar för utsläppsrätter som inte finns. Vi föreslår därför en skatteväxling på el från konsument till producent. Det kostar inte staten en krona, har inga miljöeffekter och påverkar inte möjligheterna att investera i ny produktionskapacitet, säger Jakob Eliasson. D

Lag ska stoppa ojust konkurrens Kommuner, landsting och staten ska kunna hindras att bedriva näringsverksamhet som snedvrider konkurrensen. Det är innebörden av det förslag som regeringen lämnat till riksdagen.

– Det är bra att vi nu får regler som kan hindra offentliga aktörer att konkurrera med privata företag på ojusta villkor. Det här är ett viktigt komplement till förbuden i konkurrenslagen. Det säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Förslaget innebär att Konkurrensverket eller företagare ska kunna gå till Stockholms tingsrätt och få ett förbud för en kommun, för en statlig aktör eller för ett landsting att bedriva näringsverksamhet på ett visst sätt som snedvrider konkurrensen. Ett undantag är om verksamheten (förfarandet) är försvarbar från allmän synpunkt.

En kommun, ett landsting, eller en statlig myndighet som bedriver näringsverksamhet 50

kan inte göra det på helt lika villkor som ett privat företag.

Förutsättningarna är i grunden olika. En myndighet eller en kommun kan inte gå i konkurs, och det finns en finansiell styrka och garantier hos en kommun eller en myndighet som väldigt få privata företag kan komma i närheten av.

– Den nya lagregeln kommer att ha en avhållande effekt. Kommuner och myndigheter som driver, eller planerar att starta, verksamheter som konkurrerar med företag på marknaden kommer i fortsättningen att behöva tänka sig för noga, säger Dan Sjöblom.

Konkurrensverket får många klagomål som handlar om de konflikter som finns när offentliga aktörer konkurrerar med privata företag. Ofta är det små företag som verkar på lokala marknader som har drabbats av den här typen av ojämlik konkurrens.

De nya reglerna föreslås gälla från den 1 januari 2010. D

En femtedel av mattspill återvinns

Återvinningsfabriken i Ronneby tar hand om mattspill.

Foto: Tarkett

Som enda golvleverantör i Norden återvinner Tarkett spill från plastgolv som går förlorat vid nybyggen och renoveringar i Sverige. Genom satsningen kom 300 ton – 20 procent av allt mattspill – åter i produktion under 2008, vilket gör Sverige till det land i världen där störst andel av plastgolven återvinns. Nu trappar Tarkett upp ambitionen.

Varje år läggs nästan fem miljoner kvadratmeter plastgolv i Sverige, varav en halv miljon kvadratmeter, eller cirka 10 procent, går förlorat när golven läggs. Idag återvinns 20 procent av mattspillet. Tarkett samlar också in mattspill i Mellaneuropa.

– Återvinningsprojektet är ett led i en satsning som vi kallar ”Tänker längre”. Filosofin bygger på ett helhetsperspektiv där människa, natur och ekonomi hänger ihop. Vi menar att det går att skapa ett hållbart samhälle samtidigt som man bygger ett framgångsrikt företag med nöjda kunder, säger Magnus Lindholm som är nordisk marknadsföringschef för projektet på Tarkett.

Under 2008 återvanns närmare 300 ton mattspill. Målet

för 2009 är att 500 ton ska återvinnas. För att nå dit arbetar Tarkett för att nå golvläggare på Sveriges byggen, ägare av entreprenörsföretag och beställare, samt arkitekter. Golvläggarna nås genom uppsamlingskärl på byggen runt om i Sverige, medan arkitekter och beslutsfattare kommer att nås via kundmöten. I höst kommer också privatpersoner som bygger om hemma att kunna återvinna sitt mattspill. Återvinningen sker i Ronneby.

För varje kilo som återvinns skänker Tarkett en krona till SOS-Barnbyar.

– Det här är ett väldigt bra exempel på ett samarbete där SOS-Barnbyar är en viktig del av ett företags CSR-arbete.

Tarkett har tänkt längre; de vill göra en bra affär genom att kombinera omsorgen om miljön och ambitionen att hjälpa föräldralösa barn. Det bidrag vi får från Tarkett ger barn i flera generationer framöver ett hem, en familj och utbildning, säger Elisabet Andersson, generalsekreterare på SOSBarnbyar.

– Nu uppmanar vi andra företag till liknande initiativ.

Många små steg gör tillsammans skillnad, fortsätter Magnus Lindholm. D

husbyggaren nr 6 B 2009

Marknadsnytt Ger beständig skrift för arkivet

Takpanna renar luft

Det japanska pennföretaget Pilot kommer med tre nya modeller lagom till hösten, däribland kontorsbläckpennan Acroball. Den är en lättskriven kontorspenna med en ny sorts

ClimaLife är en nyutvecklad takpanna som enligt Profile A/S, som introducerar takpannan i Sverige, förmår rena luften från kväveoxider. Takpannan, som är tillverkad av betong, har en inbyggd katalysator som består av titandioxid som via en fotosyntetisk process neutraliserar skadliga kväveoxider och omvandlar dem till harmlöst nitrat. Dagsljus och solsken är det som krävs för att sätta igång pro-

oljebaserat bläck som är extremt mjukt och arkivbeständigt.

Pilot Pen AB 08-544 80 557 sanna.nilsson@pilotpen.se

Garanterar tio års lyse ATP är en stor spansk tillverkare av utomhusarmaturer och för ett år sedan kom de till Sverige genom Flux AB. ATP har en produktgaranti som sträcker sig över 10 år. Armaturerna håller både IP66 och IK10, kuporna har UV- och IR-skydd och alla material är rostfria.

ATPs armaturer är tillverkade av polyamid, som är helt återvinningsbart.

Black & Decker 031-68 60 53 peter.zakrison@blackdecker.com

nr 6 B 2009 husbyggaren

Profile A/S Sverige 070-522 53 00

Värmer vatten

Flux AB 08-693 05 02 mia.bruer@flux.nu

Snabbladdad skruvdragare Black & Decker lanserar en ny serie sladdlösa skruvdragare.

F4-serien laddas med litiumbatterier som har låg självurladdning.

Batterierna kan laddas cirka 500 gånger.

På cirka 45 minuters laddning når batteriet 80 procents kapacitet, efter en timme är det helt fullladdat. Med den nya batteritypen är maskinerna 30 procent lättare än tidigare och väger nu cirka 1,7 kilo.

F4-serien består av sex olika modeller av skruvdragare som alla har kraftfulla motorer och växellådor i metall. D

cessen. I dagsljus uppges ClimaLife neutralisera upp till 90 procent av de skadliga kväveoxiderna. Miljömässigt är ClimaLife så effektivt att ett tak på 200 m2 kan bryta ned partiklar som motsvarar avgaserna från en bil som kör 1700 mil årligen. D

Invest energi och miljö lanserar en ny version av sin 6 kW luft/vatten-värmepump. LVE06 till LV-06 värmer husets vattensystem, element och varmvatten.

Den A-klassade inverterstyrda värmepumpen är framtagen för att monteras och dockas på det befintliga vattenburna systemet. Styrningen görs med en digital kontrollenhet som är lätt tillgängligt i värmeväxlare.

LVE-06 erbju-

der autostart vid elavbrott, drift ned till -20 grader Celsius och drivs med köldmediumet R410A. D InVest Energi & Miljö philip.gustafsson@investliving.se

Klarar lägre vridmoment

HBM har utökat sin T12-serie digitala vridmomentgivare med modeller för lägre mätområden på 100 Nm och 200 Nm. Detta innebär att man vid mätning av friktionsmoment kan dra nytta av den höga noggrannhet och dynamiska prestanda som T12 har.

Användningsområden för den digitala vridmomentgiva-

ren är bland annat vid tester av elmotorer, pumpar och generatorer.

Vridmomentgivaren kan, beroende av storlek, användas för varvtal upp till 18 000 rpm.

Noggrannhetsklassen är 0,03 över hela mätområdet, 0–6 kHz. Signalöverföringen mellan rotor och stator i T12 är digital. D HBM +46 709-77 90 90 andreas.wadensten@time.se

51

BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

totalt säker

golvvärme

52

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

husbyggaren nr 6 B 2009

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

nr 6 B 2009 husbyggaren

53

BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

54

husbyggaren nr 6 B 2009

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund – Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 • Fax 08-643 11 60 • husbyggaren@mediarum.se

Sid Bengt Dahlgren . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Foyen Advokatfirma . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Haki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Induf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Ivarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 IVT Industrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 KDN Karl Deutsch Nordiska . . . . . . . . . 47 MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 nr 6 B 2009 husbyggaren

Sid Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . 31 Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 ProBygFile Danmark filial Sverige . . . . . 13 Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 SAKAB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag SAPA Profiler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 SPEF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Structor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 STO Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Sid Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . 33, 41, 47 Säker vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Teknologiskt Institut Betongcentrum . 47 TM Progress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 TQI Consult VVS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 WISY Projekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 55

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HUDIKSVALL

GÖTEBORG

Hantverk..!

Hantverk från hjärtat av Dalarna.

Byggt av rejäla hantverkare.

Arkitekter o Ingenjörer Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

ESKILSTUNA ÄC-KONSULT AB NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@telia.com www.ac-konsult.se • ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

HELSINGBORG KARLSKRONA

N-O.Gudmundson Byggråd SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

LUND GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

PITEÅ

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

56

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

husbyggaren nr 6 B 2009

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC certifierat besiktningsföretag Av SITAC certifierad besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

www.brandskyddsbesiktning.com Trångsundsvägen 49, 142 64 TRÅNGSUND info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

nr 6 B 2009 husbyggaren

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

57

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

UPPSALA

VÄSTERÅS

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK

ÖREBRO

Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

Kontakta

BJ-Konsult AB Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

bj

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

ÖSTERSUND

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36 Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

58

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K - Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

husbyggaren nr 6 B 2009

Marknadsnytt Miljöfönster i certifierat trä Mockfjärds Fönstermästaren har lanserat miljöfönstret Premium Green. Det är ett fönster i trä med aluminiumutsida, designat att möta krav från en miljömedveten konsument.

Fönstret är tillverkat av FSC-ceritiferat trä vilket garanterar att skogen brukas på

ett miljöanpassat sätt. Efter fönsterbytet källsorteras och återvinns de gamla fönstren.

Det är märkt med såväl energiklass A, som Svanen. D Mockfjärds Fönstermästaren AB 0241-79 36 44 johanna.eriksson@mockfjards.se

Kontrollerar klimat Nu lanseras Testo Saveris 3G, ett system för rap-

portering av mätvärden inom industrianläggningar och klimatrum. Genom automatisk rapportering och dokumentering kan man via systemet hålla sig uppdaterad på alla temperatur- och fuktvärden, både i processen och i omgivningsluften.

Testo Saveris används för övervakning och dokumentering av klimat och temperatur i tillverkningssektorn, i lagerlokaler, i kylrum och klimat-

Godkänt avlopp läggs mot vägg

rum. Systemet automatiserar övervakningen av omgivnings- och produkttemperaturer, och

skickar ut larm om angivna gränsvärden överskrids. Samtliga mätvärden lagras i givare, basstation och dator. D Nordtec Instrument AB 031-704 10 70

Varm bil fås via mobilen Debiteringen av användandet hamnar direkt på telefonräkningen vilket minskar administrationen. Systemet kan hantera el-stolpar för dem med hyresavtal och för tillfälliga besökare. D

Flertalet svenska badrum är idag byggda med golv som har fall från väggarna in mot golvets mitt. Våren 2009 återlanserades Unidrain som ett alternativ till traditionella golvbrunnar.

Unidrain har genomgått omfattande tester hos SP och har blivit godkända hos Sitac, Säker vatteninstallation, BKR och GVK. Unidrains linjeavlopp med världspatenterad teknologi kan monteras vattentätt och direkt mot väggen.

Avloppets väggfläns säkerställer att avloppet är placerat vågrätt och vattentätt. D

Unidrain 040-13 34 30 job@unidrain.se

Hjälp när fönster lyfts ur En anställd på Nybro bostads AB har utvecklat ett hjälpmedel för att lyfta ur pivåhängda fönster. Hjälpmedlet Windowvip består av två delar som monteras med några enkla handgrepp. Ställningen med vippbrädan går på hjul. Den

körs in under ett fönster, som kan häktas av, eller på. Windowvip är tillverkad av aluminium och väger 21 kg. D Nybro Bostads AB 0481-459 05 info@nybrobostadsab.se

QT systems ab 0950-262 20

Stolpe.

När hyresgästen kan fjärrstyra motorvärmaren minskar elkostnaderna för fastighetsägaren enligt QT systems ab som har utvecklat ett system för att med SMS styra påslag av motorvärmare. nr 6 B 2009 husbyggaren

Internetnod.

59

Nytt från SBR Nya medlemmar Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson (från 20100101), 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar.

Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen.

• Ett aktat namn.

• Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt högskoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

60

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Roland Andersson, byggkon-

Sandra Pettersson, projekt-

sult, Roland Andersson Byggkonsult, Enköping Jonas Averius, skadeutredare, Munters Torkteknik AB, Västra Frölunda Roger Borgh, egen företagare, Arconi Design och Projektering, Härnösand Daniel Boström, byggingenjör, Fastighetskonsult Boström AB, Knutby Joakim Danielsson, projektledare, Ramböll Sverige AB, Linköping Ingemar Forsberg, egen företagare, FAAB, Förenade Arkitekter AB, Göteborg Lars Fyhr, besiktningsman, Ö.

Stilbyggare AB, Linköping Tommy Hedlund, egen företagare, TH Energi & Installations Support, Umeå Magnus Janson, ingenjör, SBR Byggingenjörerna AB, Stockholm

ledare, Ramböll Sverige AB, Linköping Niclas Rosén, egen företagare, EEVC Bygg AB, Helsingborg Ulf Sjöström, gruppchef, WSP Sverige AB, Västerås Karin Stäke, byggnadsingenjör, Byggritningar AB, Motala Pierre Sundin, ingenjör, A5 Arkitekter & Ingenjörer AB, Uppsala Patrik Tuvesson, egen företagare, Nexttech, Vellinge Janet Vilmontson, byggingenjör, Gullmanders Arking AB, Lenhovda Joakim Vrethem, besiktningsman, Torpheimer Service AB, Linköping

Nya anslutna Rikard Andersson, Nybro

Kalender Konsultgruppen

29 oktober 4 november, Konsultdagen 4 december Entreprenadbesiktningsgruppen

Överlåtelsebesiktningsgruppen

15 oktober 2 december

Förbundsstyrelsen

18 november 28 januari 2010

Gröna besiktningsmän

30 november

16–17 oktober 8 december

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Byggtjänst och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod?

Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

husbyggaren nr 6 B 2009

Nytt från SBR Aktuella kurser Entreprenadbesiktning Grundutbildning, steg 1

Natursten i husbyggnad på rätt sätt

13–14 oktober, Malmö

17 november, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 2 – praktik

Fuktmätning – fukt och mögelskador

5 november, Malmö

23–24 november, Malmö 7–8 december, Stockholm

Entreprenadbesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän

Byggarbetsmiljösamordnare*

10 november, Stockholm

14–15 oktober, Lycksele 14–15 oktober, Luleå 20–21 oktober, Linköping 21–22 oktober, Halmstad 29–30 oktober, Uppsala 9–10 november, Stockholm 17–18 november, Skellefteå 23–24 november, Göteborg 25–26 november, Malmö 1–2 december, Växjö

BBR 2008 – nya och kommande ändringar

Entreprenadjuridik, grundkurs*

Halvdagskurs, em 23 november, Stockholm

25 november, Borlänge 10 december, Västerås

BBR 2008 samt PBL – nya och kommande ändringar

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Plåt i teori och i verklighet

5 november, Malmö Energideklaration för bostäder och småhus

Nivå N: 20–22 oktober, Stockholm 25–27 november, Malmö ABK 09 Nyhet

22 oktober, Stockholm 6 november, Örebro 12 november, Linköping 13 november, Uppsala 17 november, Malmö 1 december, Göteborg 3 december, Luleå 8 december, Kalmar Det är dags att BIMformera sig Nyhet

20 oktober, Göteborg 3 november, Malmö 26 november, Stockholm Putsade fasader

2 december, Stockholm

19 november, Stockholm

Nivå N 4, 5, 11 november, Stockholm

Besiktningsman och konsult för fogfria golv, Nyhet

Nivå K 12 november, Stockholm

4 november, Stockholm

Symposium för kvalitetsansvarig enligt PBL med certifikat eller godkänd tentamen

14–15 oktober, Malmö 19–20 oktober, Stockholm 11–12 november, Göteborg Symposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för överlåtelsebesiktning

13–14 oktober, Stockholm 17–18 november, Göteborg *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

Projektledning* Skadeutredningar

2 november, Stockholm AMA Hus 08, nyheter och förändringar*

Halvdagskurs 15 oktober, Helsingborg LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

20–21 oktober, Malmö 27–28 oktober, Stockholm 1–2 december, Göteborg Symposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för entreprenader

För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94.

19–20 november, Helsingborg FULLTECKNAD

22 oktober, Malmö 10 november, Göteborg

Åk med till Kina Följ med SBR till Kina nästa år, till världsutställningen i Shanghai och Peking.

Vi följer upp den lyckade Budapestresan med en resa till Expo2010 i Shanghai, som blir den största världsutställningen någonsin.

Det blir studiebesök men också tid för andra sevärdheter och shopping i Shanghai. Dessutom stannar vi några dagar i Peking med besök i kejsarpalatset i den Förbjudna staden samt utfärd till Kinesiska muren.

Resan går 12–19 oktober 2010. Antalet platser är begränsat.

Intresseanmälan och mer info finns på: www.style.se/sbr D På resan till världsutställningen i Shanghai har du även möjlighet att ta en tur på Kinesiska muren.

nr 6 B 2009 husbyggaren

61

Nytt från SBR SBR på Nordiskt byggsymposium Nordiskt byggsymposium arrangerades i år av Finland och gick av stapeln i Åbo den 4–6 september. Ett gediget program hade tagits fram för dagarna med arbetsmöten varvade med exkursioner runt om i Åbo. Medverkande var från Danmark, Konstruktörföreningen, Norge, NITO Takst, Finland, SBIF och RKL. Fredagen inleddes med exkursion till Köpmansgatan 1.

Där mötte den framstående arkitekten Benito Casagrande upp och förevisade sitt projekt som ligger invid Aura ås västra strand. Byggnaden, som egentligen utgörs av tre hus som byggts ihop, är i de äldsta delarna sedan 1500-talet. Huset inhyste en gång i tiden stadens telefonväxel. Johan Ludvig Runeberg bodde en gång i tiden i fastigheten, han satt från tid till annan i restaurangsalen med sina kommittéer och skrev på den Finska psalmboken. I husets källare finns en kyrka, den dateras till slutet av 1500-talet. Benito Casagrande genomför nu en övergripande renovering av fastigheten, bland annat måste balkongkonstruktionerna ses över då dessa givit vika.

Under lördagens förmiddag genomfördes ett arbetsmöte.

På agendan stod ”nyanvänd-

ning av gamla byggnader” och länderna presenterade var sitt projekt. Vi fick bland annat höra om den gamla pappersfabriken i Drammen som byggts om till en kulturarena. Bygget är ett av Norges största transformationsprojekt. Runt fabriken har man byggt upp ett nytt centrum med bostäder etcetera. Våra danska vänner berättade om museet Dieselhouse i Köpenhamn. Museet inrymmer en av världens största dieselmotorer, 22 500 Hk, 1 400 ton tung. Motorn levererades 1933 av Burmeister & Wain till H.C. Örsted kraftstation i Köpenhamn. Maskinen driftas några gånger per månad då besökare av museet får möjlighet att uppleva den. Museibyggnaden är naturligtvis specialkonstruerad för att kunna stå emot vibrationer etcetera.

Dagen fortsatte med exkursion till byggfirman Hartelas huvudkontor som tidigare var ett stort bryggeri, Aura bryggeriet. Hartela är ett anrikt familjeföretag som idag har byggt om det gamla bryggeriet till ett toppmodernt kontor. Heikki Hartela var vår guide och visade oss runt i byggnaden.

Senare under dagen gjordes ett besök på Åbo konstakademi, verksamheten bedrivs i lokaler som tidigare var en rep-

Benito Casagrandes hus på Köpmansgatan 1. Foto: Gunnar Edebrand

62

Restaurangsalen där Johan Ludvig Runeberg satt och arbetade med psalmboken. Foto: Gunnar Edebrand

slagarefabrik. Vår guide Dunja Myllylä visade runt. Åbo har en gammal tradition av kulturella utbildningar, 1830 startade den första skolan med inriktning mot konst. Det finns idag fyra huvudgrenar på sko-

lan: konst, musik, performance (dans, teater, dockteater och cirkus) och media. Spår av den gamla fabriksmiljön finns här och var i byggnaden, traverser, järnbalkar etcetera. För att kunna bevara utformning-

Benito Casagrande i kyrkan.

Heikki Hartela visade oss runt i den nu ombyggda bryggeribyggnaden. Foto: Gunnar Edebrand

Foto: Gunnar Edebrand

husbyggaren nr 6 B 2009

Nytt från SBR

en av fabriksbyggnadens yttre, men ändå erhålla funktionalitet, har man uppfört en byggnad inne i fabrikslokalen där utbildningsverksamhet sker.

Lördagen avslutades med ett besök vid Åbo Akademi där vi visades runt av Carl-Johan Berlin. Akademins verksamhet bedrivs i lokaler som tidigare varit en gammal järnmanufaktur samt en radio- och tvfabrik. Som kuriosa kan nämnas att Finlands första traktor tillverkades av järnmanufakturen. De äldsta byggnaderna är från 1850-talet, de yngsta från 1930-talet. Den industriella verksamheten i området upphörde för 30 år sedan. Renoverings- och nybyggnadsarbetena i detta som är ett av Finlands äldsta industrikvarter har finansierats av Stiftelsen för Åbo Akademi. Huvudingången till industrikvarteret är nybyggd och har av arkitekten getts formen av en masugn.

Samtliga industrifastigheter är sammanlänkade så att man kan röra sig inom universitetets område utan att gå ut. Åbo Akademi håller nu som bäst på med att renovera den gamla radio- och tv-fabriksbyggnaden, ASA-huset. Nyinvigningen och inflyttningen är planerad till hösten 2009.

Under söndagens förmiddag genomfördes ett ytterligare arbetsmöte. På agendan stod hushållsavfallsvattenbestämmelserna i Finland, konjunkturbidrag för byggande i Finland, en jämförelse med Sveriges ROT-avdrag, energibestämmelsernas förändringar (Finland), yrkesmässig kompetens, medlemskårens förändringar och medlemsvärvning (Finland samt diskussion kring läget i övriga nordiska organisationer), tankar om SBIF:s framtid presenterades samt avslutningsvis föredrog Lars Hedåker, styrelseordfönr 6 B 2009 husbyggaren

rande SBR, kommande ändringar i PBL. Symposiet avslutades på söndagen med ett besök på Klosterbackens Hantverksmuseum där vi fick en föreläsning om hur man byggde frontmannahus samt gjorde en guidad rundvandring i utställningsbebyggelsen. Det unika med Klosterbacken är det gamla byggnadsbeståndet och verkstäderna som inretts under ledning av hantverksmästare. Klosterbacken är Åbos ”Gamla stan”, det vill säga det enda enhetliga område som bevarades vid stadsbranden år 1827.

Frontmannahus är typhus som byggdes i Finland efter andra världskriget för evakuerade och familjer som mist sin bostad. Huset byggdes av ägaren själv utifrån färdig ritning. År 1944 publicerade staten nio typritningar. Namnet kommer av att män som krigat vid fronten ofta tilldelades en tomt som de fick bygga ett hus på.

Ett frontmannahus består av 1½ våningar, är byggt i trä och har sluttande tak. Skorstenen placerades i mitten och runt den byggdes alla rum för boende. I nedre våningen fanns farstun, två rum och kök. Köket var separat från de övriga rummen i motsats till traditionella lantgårdshus. Övre våningen bestod av två gavelrum, som också kunde byggas först i ett senare skede. Husen hade ofta en källarvåning. En för 1930talet typisk stomme av trä som spikades ihop användes då man byggde frontmannahus.

Som isolering användes sågspån eller insulit och huset brädfodrades. Huset var relativt lätt att bygga utan specialverktyg eller snickarkunskaper. Det fanns flera olika typritningar, men modellerna påminde mycket om varandra.

Frontmannahusen blev snabbt

allmänna och typen förblev populär i två årtionden som den mest använda på landsbygden och i förstäder. I städer byggdes husen ofta på enhetli-

ga områden där huset placerades på gatusidan av en fyrkantig tomt, så att bakgården kunde användas för odling. D

Akademins bibliotek, den gamla fabrikslokalen gör sig påmind.

Foto: Gunnar Edebrand

Bryggeribyggnaden utifrån. Foto: Gunnar Edebrand

Bryggeribyggnaden inifrån. Foto: Gunnar Edebrand

63

Nytt från SBR Besökte prisbelönad gård

Det prisbelönta magasinet. Foto: Gunnar Edebrand

Lusthustemplet i den engelska parken. Ritat av Ulf Ernfors.

Foto: Gunnar Edebrand

Malmöavdelningens första höstmöte ägde rum på Katrinetorps gård i Malmö. Sedan 1700-talets slut var gården ett landeri. Malmö stad blev ägare av gården år 1936 och den arrenderades ut till normalt jordbruk fram till år 1990. Huvudbyggnaden är i empir. Till gården hör också två sidobyggnader som varit magasin respektive kontor. Magasinet har nu restaurerats och vunnit Helgopriset 2008. Priset delas ut var fjärde år av Statens Fastighetsverk till bästa restaurering eller komplettering av äldre byggnadsverk.

Ansvarig arkitekt har varit Ulf Ernfors, som var kvällens föredragshållare och guide för ett 30-tal medlemmar. Byggnaden är i två våningar med i dag en restaurang i bottenvåningen och samlingslokaler på andra våningen. Ytterväggarna är i lera blandad med halm, sedan puts. Restauranggolvet är uppbyggt som ett stampat golv. Botten består av halm, lera, sand, lin och hästspillning medan ytan består av samma ingredienser men hästspillningen är här kospillning och sedan linolja: Ett mjukt golv med bra ljudisoleringsförmå-

ga och efter åtta år fortfarande sprickfritt. En gång om året oljas golvet in. För att klara brandkraven i mellanbjälklaget finns även här ett lager med lera mellan två träkonstruktioner.

Efter föredrag besökte vi den engelska parken där Ulf Ernfors visade upp ett lusthustempel i grekisk stil, som är ritat av honom själv. Templet

är i måtten 3x3x3meter. Mått som bildar ett vackert rum.

Efter att ha besökt den vackra huvudbyggnaden med dess många väggmålningar skingrades vi och många av oss träffas igen den 13 oktober då vi får besök av Boverket. Vi räknar med över 100 deltagare till det mötet.

Av Gunnar Edebrand

Nytt från energiexpertgruppen Mats Olsson, 34 år civilingenjör väg och vatten, är utsedd till ordförande i gruppen energiexperter, som SBR håller på att bilda. Mats Olsson arbetar i dag som energiexpert i Actava, ett företag inom Eminenta AB. Övriga ledamöter i styrelsen

kommer att utses snarast.

En första uppgift för energiexpertgruppen är att ta reda på vad medlemmarna vill att gruppen ska arbeta med. Enkäter kommer att sändas ut till alla medlemmar. D

Grönt för grön besiktningsman

Arkitekt Ulf Ernfors föreläser. Foto: Gunnar Edebrand

64

Allan Licander, Södra Sandby är Sveriges förste certifierade besiktningsman för utemiljö.

Allan Licander, som är 56 år har under 17 år arbetat som trädgårdsingenjör i Eslövs kommun. Nu är han egen företagare och sysslar med besiktningar av utemiljö. Certifieringen är utförd av SP Sitac,

vars krav är att man, förutom praktisk erfarenhet, klarat av tre tentor: 1: Gröna växter, 2: Sten, betong och asfalt, samt 3: Av SBR godkänd entreprenadbesiktning. Denna kravspecifikation är utarbetad av SBR, Movium och SP Sitac.

Grattis Allan! D Av Gunnar Edebrand husbyggaren nr 6 B 2009

thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Från idé till förvaltning Bengt Dahlgren är en oberoende och komplett samarbetspartner.

Erfarna projektledare från samtliga verksamhetsområden samverkar för att erbjuda en hållbar och kostnadseffektiv helhetslösning genom projektets fyra huvudsakliga faser – idé och skiss, projektering, produktion och förvaltning. De verksamhetsområden vi verkar inom är VVS fokus på låga investerings- och förvaltningskostnader, okomplicerat drift- och underhållsarbete och minimal miljöbelastning.

Energi & Miljö vi kartlägger och analyserar energi- och miljöfrågor och hjälper dig att bidra till en hållbar utveckling.

Styr & Övervakning ser till att du uppnår rätt funktioner och en god driftsekonomi.

Brand & Risk integrerar brandskydd redan från början, analyserar och bedömer risker inom trycksatta anläggningar m.m.

Teknisk Förvaltning ger dig verktyg för att förenkla fastighetsförvaltningen så långt som möjligt.

www.bengtdahlgren.se