Page 1

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

2 09 Nedanstående är en annons från ThyssenKrupp


2

husbyggaren nr 2 B 2009


nr 2 · 2009 | Årgång 51 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:– 5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 5 v 11 v 17 v 23

Nr 5 v 37 Nr 6 v 42 Nr 7 v 49

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 10 800 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

Sidan 4 Det här numret av Husbyggaren har två för tidningen helt nya teman: Stålbyggnad samt Drift och underhåll. Granne med stadshuset håller Stockholm på att få ett nytt landmärke, ett kongresscentrum buret på stålfackverk (fotot). Rostfritt duplex-stål har kanske en oupptäckt potential som byggmaterial. När det gäller drift och underhåll står fastighetsägare inför en utmaning: Hur lägger man upp ett överskådligt och effektivt system? Foto: Källa: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

INNEHÅLL 4 8 12 12 18 22 22 24 28 34 36 38 42 43 45 54

Långa stålfackverk bär upp centralt kongresscenter Rostfritt och hållfast stål kräver mindre underhåll Utmattningshållfasthet svår att beräkna för stålbro Brand fördröjde byggen i isolerad stålkassett Bro utan lager vinnare när miljöanalys görs Standardlösning lönar sig för individuell mätning Fastighetsägare prioriterar underhållsbehovet olika Fastighetsförvaltning går mot en renässans Ge beröm inför många – men kritik inför få Juridik: Samordnare befriar inte byggherre från ansvar IT: CAD-leverantörer borde verka för standardisering Form & Teknik: Dagens utstickande byggen blir framtidens ruiner Debatt: Viktigt använda rätt term i avtal om underhåll Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

I nästa nummer: Prefab Brand Betong Tidningen utkommer i vecka 17 nr 2 B 2009 husbyggaren

3


STÅLBYGGNAD Stål från Ruukki ska bära upp Stockholms nyaste kongresscenter, en del av projektet Stockholm Waterfront som just nu byggs i centrala Stockholm. Kongresscentret kräver 1 600 ton stål – det mesta på höjden. Räta vinklar saknas.

Långa stålfackverk bär upp centralt kongresscenter Av marie wallin , frilansbyrån Rakt på sak

B

ygget av ett stort kongresscenter i Stockholm har diskuterats ända sedan 1990-talet. Problemet har varit att hitta en tillräckligt stor centralt belägen yta. Nu är kongresscentret på väg att ta form mellan Stockholms Central och Klara sjö, på tomten där Postens sorteringscentral tidigare höll till. Byggprojektet är indelat i tre delar: en kongressanläggning med plats för 3 000 deltagare i biosittning och en festvåning med plats för 2 000 personer, ett kontorshus på 26 000 kvm och ett fyrstjärnigt hotell med 418 rum och en svindlande panoramautsikt över Riddarfjärden och Stockholms stadshus. Mot Stockholms Central kommer Stockholm Waterfronts glasfasad att vetta.

projektledare Hannu Lahti. För Ruukki orsakas inte utmaningarna med kongresscentret av några ovanligt stora mängder stål, utan mer av konstruktion och design. – Det är som sagt inga 90 graders vinklar i den här konstruktionen och det gör naturligtvis inmätningarna lite svårare än vanligt. Det är ganska många delar som måste passas ihop. Två stora pelare tillverkas av höghållfasthetsstålet S 690. – Det är ett ovanligt stål för ett bygge som det här, ett väldigt kraftigt material, berättar Hannu Lahti. De största fackverken är hela 15 meter höga och 50 meter långa och väger cirka 200 ton. Den största pelaren som i sin tur bär ett väggfackverk väger 45 ton.

Komplicerad stomme Ruukki levererar och monterar stålstommen och de bärande takkonstruktionerna till kongressanläggningen. Takkonstruktionerna kommer att täcka en yta på totalt 4 600 kvadratmeter. – Det här är inget vanligt bygge. Stålstommen är mycket komplicerad. Det är inget ordinärt hus, ingen fyrkantig låda, utan ett sexkantigt komplex som dessutom är ganska högt, konstaterar Ruukkis

Monteras på plats Fackverken är så stora att de inte kan transporteras, om de monteras i fabriken. De måste därför svetsas ihop när de rests på byggplatsen. – Man förstår att det inte är något vanligt system när fackverken är så stora att man inte kan göra dem klara i fabriken. Det fordrar ett väldigt starkt system av provisoriska stödtorn att luta stålbalkarna mot under arbetet. Det krävs så myc-

ket som elva stödtorn, säger Hannu Lahti. När de elva provisoriska stagen är på plats reses själva fackverkskonstruktionen. Då börjar man med att sätta dit underramen, för att sedan lyfta vertikalerna och diagonalerna på plats. Stålfackverken svetsas ihop uppe i luften, där man arbetar från skyliftkorgar. – Det blir väldigt mycket svetsning på plats. Det kräver lite andra metoder än vi normalt använder, säger Hannu Lahti. I Ruukkis entreprenad ingår också brandskydd av kongresscentret. – Takfackverket målas med brandskyddsfärg på fabriken, så det är klart vid leveransen. Brandskyddsisolering kommer, när vi kommit så långt, antagligen att ske med mineralull eller något liknande, säger Hannu Lahti.

”Bara” 1 600 ton stål Hotellet kräver en stålstomme på 900 ton och kontorsdelen en på 1 000 ton. Till kongresscentret krävs allt som allt 1 600 ton stål. För Ruukki är det inte särskilt mycket. Företaget har hanterat mångdubbelt med stål. Till bygget av londonflygplatsen Heathrows femte terminal levererade man 11 000 ton stål. Fortsättning s. 6 P

Modell som visar de stora fackverken. Modell: ELU Konsult. Publicerad med tillstånd av Hannu Lahti, Ruukki Sverige AB

4

husbyggaren nr 2 B 2009


Stockholm Waterfronts kongressanläggning vilar på 1 600 ton stål. Det är den gula delen på bilden. Brevid ses kontorsbyggnaden Waterfront Building. Allt sett från Stockholms stadshus. Källa: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

Konresscentret bärs upp av en sexkantig stålkonstruktion. Byggnaden rymmer max 3 000 personer i biosittning för konferenser och konserter och dylikt, men kan också delas av till mindre lokaler. Källa: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

Stockholm Waterfront ligger mellan Klara sjö och Stockholms Centralstation. Källa: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

Stockholm Waterfront sett från Riddarfjärden och Södermalmssidan.

Kongresscentret ska rymma 3 000 personer i biosittning.

De som besöker kongresscentrets festvåning får en vy över Stockholm mot Stadshuset.

Källa: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

Källa: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

Källa: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

nr 2 B 2009 husbyggaren

5


Faktaruta P

– Den stålvikt som krävs för Stockholm Waterfront Congress Centre är mer likt Sollentuna köpcentrum, som vi också är med och bygger just nu. Köpcentret kräver drygt 2 000 ton stål. Även det har sina egna utmaningar att bygga, men det har en mycket enklare konstruktion än kongresscentret, konstaterar Hannu Lahti. Hotellet började byggas i januari och väntas vara färdigt i juni. Leveranser och montage av kongressdelen startade i september 2008 och även det ska vara klart nu under våren. Stockholm Waterfronts kontorsdel ska vara färdigt år 2010. Hela fastigheten ska stå färdig år 2010.

Internationell uppmärksamhet Stockholm Waterfront har redan uppmärksammats en hel del utanför Sverige, mycket på grund av satsningen på miljö och energi. Fastigheten kommer att ha en energilösning som ger låga CO2-utsläpp. Glasfasaderna ska fungera som stora solfångare och kyla produceras med hjälp av

6

Stockholm Waterfront

Ansvarig arkitekt:

Green Building

består av tre delar:

Bengt Svensson Entreprenör: Peab Konstruktör: ELU Konsult Stålentreprenör kongresscentret: Ruukki Stålentreprenör kontor och hotell: Contiga

Är ett EU-projekt som uppmanar till energieffektivisering i lokalfastigheter. Deltagandet är frivilligt och omfattar byggnader, nybyggnationer eller byggnader renoverade efter den

Placering: På Norrmalm

1 januari 2000. Kraven för att nya byggnader ska få bli Green Building är bland annat att de är 25 procent mer energieffektiva än byggnormen.

Hotellet Park Inn, kongressanläggningen Stockholm Waterfront Congress Centre, samt kontorskomplexet Waterfront Building. Invigning: år 2010 Byggherre:

Jarl Asset Management Arkitektfirma: White Arkitekter

mellan Klarastrandsleden/ Klara sjö och Stockholms centralstation

vatten från Klara sjö. Energiöverskott flyttas kontinuerligt mellan fastighetens olika delar och tas tillvara där det behövs. Ambitionen är enligt beställaren att fastigheten ska bli mer än dubbelt så bra som krävs för att få kalla sig Green Building. En annan sak som uppmärksammats är att alla rivningsmassor efter den gamla postterminalen har sorterats och åter-

vunnits. Bottenplatta, källarväggar samt flera våningsplan av den gamla byggnaden har återanvänts. Fokus har också riktats på valet av uthålliga material, som glas och sten, och på designen som möjliggör stor flexibilitet i användandet, vilket är tydligt i kongressbyggnaden. D

husbyggaren nr 2 B 2009


STÅLBYGGNAD Toppspiran på Chryslerhuset i New York har rengjorts två gånger sedan uppförandet för 80 år sen. Den är gjord i rostfritt stål – ett material som börjar användas allt mer i byggen. Särskilt duplex-stål, ett rostfritt stål med hög hållfasthet, vinner mark.

Rostfritt och hållfast stål kräver mindre underhåll Av elisabeth hansson , kommunikationschef, Outokumpu

R

ostfritt stål finns i allt från diskbänkar till flygplan och medicinteknik. Mer okänt är kanske att rostfritt stål i stor utsträckning används i byggnationer. Användningsområden är bland annat fasader, interiörer och strukturella komponenter som bär upp last. Några exempel är skyskraporna Twin Towers i Kuala Lumpur i Malaysia, som är klädda i rostfritt stål, liksom toppspiran på The Chrysler Building i New York – den byggdes år 1929 och står där än idag utan mer underhåll än att den har rengjorts två gånger.

Exklusivt hållbart material Anders Olsson har varit chef för Stålbyggnadsinstitutet och arbetar nu på marknadssidan på Outokumpu. Han menar att det finns två huvudanledningar att använda rostfritt i byggnationer. – Dels har vi estetiken och det budskap som rostfritt stål sänder; detta är en bygg-

nad som ska stå här länge och som innehåller något som är värt att bevara. Det är ett exklusivt materialval. – Dels ökar intresset i byggbranschen för att prioritera långsiktigt hållbara lösningar, både vad gäller miljöpåverkan och kostnader. Man ser till helheten och inte bara till investeringskostnaden. Här finns den kanske främsta anledningen att använda rostfritt stål. Det är ett hållbart material med lång livslängd; beständigt och hållfast – speciellt om man använder de moderna duplexa rostfria stålen. Det innebär mindre underhållsinsatser och lägre kostnader för underhåll, vilket håller nere livscykelkostnaden. Rostfritt stål är dessutom helt återvinningsbart och tillverkas av skrot och legeringar. Gammalt stål används till nya konstruktioner.

Salt inget problem En av de viktigaste egenskaper hos rostfritt stål är just dess korrosionsbeständig-

Cala Galdana bridge på Menorca, i Duplex stål EN 1.4462(2205). Rostfritt duplex. Foto: Outokumpu

8

het. Detta är särskilt viktigt i byggnationer i utsatta förhållanden, som exempelvis marina och kustnära miljöer eller kring vägar som saltas. Salt och stål är en kombination som ger upphov till rostangrepp och här kommer de rostfria stålens korrosionsmotstånd till sin rätt. Ett område där Outokumpus duplexa stål (stål med lågt nickelinnehåll) ofta används är i broar. – När salt tränger in i broar och vägbanor rostar de. Rost har större volym än stål och när armeringsjärnen rostar sprängs betongen sönder och man får ett omfattande reparationsbehov. Det hände till exempel med Ölandsbron som behövde renoveras i förtid. Med armering i rostfritt stål slipper man de problemen, säger Peter Samuelsson som är chef på Avesta Research Center. Även i rena stålkonstruktioner är rostfria ståls korrosionsmotstånd en klar fördel eftersom man inte behöver måla om med jämna mellanrum för att skydda konstruktionen. Detta innebär att man kan hålla ner underhållskostnaderna och också minimera de störningar i användningen som alltid uppkommer vid mer omfattande underhåll. Duplexa stål är mycket starka, vilket kan ge stora viktbesparingar. – I snitt kan man spara in 20–30 procent i vikt. Därmed kan byggnationen också bli billigare, trots att duplext stål är dyrare, säger Peter Samuelsson.

Deltar från början Outokumpu är världsledande på broar i rostfritt. Stonecutters Bridge i Hong Kong och bron över Sickla kanal i Hammarby Sjöstad i Stockholm är två broar dit Outokumpu har levererat stål. – En anledning till att vi har varit framgångsrika är att vi har tagit ett helhetsgrepp. Vi är med redan i utformningen av husbyggaren nr 2 B 2009


projektet och arbetar tillsammans med kunden för att minimera kostnaderna i varje led, säger Anders Finnås som arbetar med teknisk marknadsföring inom Outokumpus försäljningsorganisation. – Investeringskostnaderna är vår största utmaning och därför arbetar vi ständigt med att hitta sätt att hålla dem nere genom smart design och tillverkning. Vi utbildar också kunderna i att köpa på ett kostnadseffektivt sätt. Köper man direkt från oss via våra servicecenters kan vi leverera färdiga paketlösningar i form av materialsatser, vilket tillför ett mervärde för kunden. Så gjorde vi till exempel vid tillverkningen av världens första rostfria vägbro, Cala Galdana på Menorca, säger Anders Finnås.

Prioriterar forskning Inom Outokumpu finns två forskningscentrum, varav ett i Avesta där ett sjuttiotal personer arbetar med produktoch applikationsutveckling. – Vi har ett kontinuerligt och nära

Rastplats vid Skultorp vid väg 26, rostfria fasader och tak i stålsort EN (1.4301/1.4404). Foto: Outokumpu

samarbete med våra kunder, säger centrets chef Peter Samuelsson. För att öka kunskapen om användningsområden för rostfritt stål, finansierar företaget också akademisk forskning inom rostfritt stål i Sverige, Storbritannien och Finland. Stiftelserna samarbetar med universitet och institut.

– Ett antal doktorander arbetar inom områden som svetsning, hållfasthet och brandresistens, berättar Staffan Hertzman som är professor vid KTH och föreståndare för Outokumpus svenska och engelska forskningsstiftelser. – Genom den här forskningen vill vi Fortsättning s. 10 P

Stonecutters Bridge i Hong Kong. Outokumpu har deltagit i projektet från initial teknisk support till leverans av stålet. Övre delen på de 290 meter höga pylonerna är en kompositkonstruktion av betong och duplex rostfritt stål EN 1.4462(2205). Foto: Outokumpu

nr 2 B 2009 husbyggaren

9


Faktaruta P etablera rostfritt stål som material i byggindustrin. Arbetet resulterar bland annat i materialutveckling, effektivare produktion och användning. Optimala regler för dimensionering tas fram och därmed underlättas användningen av rostfritt inom byggnad och konstruktion. Eftersom resultaten är allmänt tillgängliga kommer de inte bara Outokumpu till godo, säger Staffan Hertzman.

Står emot brand Förutom goda korrosions- och hållbarhetsegenskaper har rostfritt stål även god motståndskraft vid brand. Det behåller större del av sin styrka längre än kolstål. Det gör rostfritt användbart i till exempel entréer och tunnlar. Rostfritt stål har också egenskaper som gör att det tar upp rörelser från jordbävningar bättre än vanligt kolstål. – En utmaning är att rostfritt stål är relativt okänt som byggnadsmaterial och inte finns i folks medvetande, säger Peter Samuelsson.

10

Rostfritt stål är, som alla andra stål, järn som legerats med andra ämnen. Till skillnad från andra stål kan rostfritt stål exponeras för atmosfär och vätskor utan att rosta, trots att ytan inte

innehåller mellan 17 och 22 procent krom. Kromet gör att stålet bildar en oxidfilm på ytan som skyddar det underliggande stålet mot korrosionsangrepp. De flesta rostfria stålsorter innehåller också något

de vanligaste och finns i exempelvis diskbänkar och kokkärl. En rostfri ståltyp som vuxit kraftigt i användning under senare år är så kallade duplexstål eller ferrit-austenitiska stål. De är, enkelt

är målad eller på annat sätt belagd. Det finns många olika stålsorter med relativt stor variation i kemisk sammansättning. Gemensamt för alla rostfria stålsorter är en kromhalt på minst 11 procent. De stålsorter som används mest, till exempel i diskbänkar, varmvattenberedare, och husfasader,

eller flera av legeringsämnena nickel, molybden och kväve. Den kemiska sammansättningen bestämmer många egenskaper, till exempel korrosionsbeständighet, mekanisk hållfasthet och magnetism. Begreppet ”18-8” står för 18 procent krom och 8 procent Ni. Rostfria stål med den sammansättningen är

uttryckt, rostfria stål med högre hållfasthet än de mer välkända sorterna. Duplexstålen används som konstruktionsmaterial och kombinerar underhållsfrihet med hög hållfasthet. Hög hållfasthet möjliggör lätta konstruktioner. Se mer på www.outokumpu.com

Vad är rostfritt stål?

Att rostfritt stål har en framtid inom byggindustrin är Peter Samuelsson övertygad om. – Vi befinner oss bara i början på den

här utvecklingen, vi är långt ifrån att använda rostfritt stål till dess fulla potential, säger han. D

husbyggaren nr 2 B 2009


STÅLBYGGNAD Broar är en viktig del av infrastrukturen i ett industrisamhälle. Sju av tio järnvägsbroar av stål i Europa är äldre än 50 år. I teorin har de passerat sin livslängd. Mekanismerna bakom broskador är komplexa och bättre beräkningsmodeller behövs.

Utmattningshållfasthet svår att beräkna för stålbro

Beräkningar kontra verklighet Ett problem som ofta möter broförvaltare och broingenjörer när det gäller tillståndsbedömning av befintliga stål- och samverkansbroar är att konventionella beräkningar av resterande utmattningslivslängd hos dessa broar ger resultat som är mycket konservativa. Medan dessa beräkningar visar en – sedan länge – uttömd livslängd (en beräknad delskada uppemot 5,0 är inte alls ovanligt, medan delskadan får högst uppgå till 1,0 om konstruktionen ska kunna betraktas som säker!) visar broinspektioner vanligtvis inte några tecken på utmattningsskador i de ”kritiska” detaljer för vilka utmattningsberäkningar är utförda. Å andra sidan upptäcks allt oftare ”oförutsedda” utmattningsskador i så kallade ”sekundära” detaljer och/eller på grund av lasteffekter som inte var beaktade vid dimensionering. 12

Avdelningen för konstruktionsteknik vid Chalmers utförde år 2006 på uppdrag av Banverket en studie av utmattningskritiska detaljer i stål- och samverkansbroar. Studien omfattade cirka 100 fall av utmattningsskador i befintliga broar rapporterade såväl i Sverige som i övriga världen. Resultaten visar att mer än 90 procent av alla rapporterade skadefall är orsakade av sekundära effekter, så kallade deformationsinducerade utmattningsskador. Dessa skador uppträder huvudsakligen i anslutningar mellan olika lastbärande element i bron och uppstår till följd av någon typ av tvång som upprepas cykliskt. Resterande 10 procent hittas huvudsakligen i brodetaljer med komplext spänningstillstånd och där utmattningssprickor uppstår till följd av oförutsedda eller obeaktade lasteffekter. I både kategorierna spelar detaljutformningen en avgörande roll. Gemensamt för alla rapporterade skador är att mekanismerna bakom skadeinitiering är relativt komplexa. Det behövs i regel mer detaljerade beräkningsmodeller såväl på strukturnivå som på detaljnivå för att identifiera och beräkna lasteffekterna bakom dessa utmattningsskador.

Deformationsinducerad skada Merparten av de utmattningsskador som har rapporterats för stål- och samver-

Figur 1. En åldrande bropopulation. Källa: www.sustainablebridges.net

Mohammad Al-Emrani är docent vid avdelningen för konstruktionsteknik på Chalmers. Hans forskningsområde inkluderar utmattning av stålkonstruktioner samt förstärkning och reparation med komposita material.

FÖRFATTAREN

I

Sverige, liksom i många andra delar av världen, medförde den industriella utvecklingen som ägde rum under slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet en lika stor expansion i infrastrukturen med en omfattande utbyggnad av väg- och järnvägsbroar. Många av de broar som byggdes under denna period står kvar idag, trots hårt utnyttjande och kontinuerligt ökade krav på högre trafiklaster och större trafikvolym. En sammanställning av järnvägsbrobeståndet i Europa som gjordes nyligen inom forskningsprojektet ”Sustainable bridges” visar att drygt 70 procent av alla järnvägbroar av stål i Europa är äldre än 50 år. Av alla stålbroar är cirka 30 procent mer än 100 år gamla! Den teoretiska livslängden för många av dessa broar beräknas vara uttömd och som regel är utmattning bestämmande för dessa broars resterande livslängd.

FÖRFATTAREN

Av mohammad al-emrani , docent, Chalmers och robert kliger , professor, Chalmers

Robert Kliger är professor i stål- och träbyggnad vid avdelningen för konstruktionsteknik på Chalmers. Han har över 25 års erfarenhet inom konstruktionsteknik och materialegenskaper.

kansbroar både i Sverige och utomlands är av den typen som orsakas av tvång (deformationsinducerade utmattningssprickor). Oftast uppträder skadorna i anslutningar mellan ortogonala element där geometriska spänningskoncentrationer och plötsliga ändringar i styvheter förekommer. De lokala spänningar som byggs upp i förbanden, och som driver på sprickutvecklingsprocessen, är som regel mycket svåra att uppskatta med ”konventionella” beräkningsmetoder. Skadorna har i regel husbyggaren nr 2 B 2009


Figur 3. Exempel på deformationsinducerade utmattningsskador vid infästningar mellan tvärbalk och huvudbalk och mellan långbalk och tvärbalk.

Figur 2. Fördelning mellan rapporterade skadefall uppdelad mellan primära och sekundära effekter. Antal rapporterade utmattningsskador fördelade efter detaljtyp.

en sådan karaktär att de endast kan undvikas genom bra detaljutformning. Konventionella metoder för utmattningsberäkning, till exempel nominellspänningsmetoden kan alltså inte tillämpas här. Typiska exempel på deformationsinducerade utmattningsskador hittas i infästningar mellan tvärbalk och huvudbalk och mellan långbalkar och tvärbalkar. Mekanismerna i båda detaljer är likartade och utmattningsskador har rapporterats för såväl äldre nitade broar som för relativt modernare svetsade broar. I en förenklad modell bärs lasten preliminärt från långbalkar till tvärbalkar eller från tvärbalkar till huvudbärverket via skjuvning, och infästningar mellan dessa element dimensioners vanligtvis endast med avseende på tvärkraften. I gamla nitade balk- och fackverksbroar utfördes infästningarna vanligtvis med dubbla vinkeljärn som är nitade till tvärbalkens och huvudbärverkets livplåtar. I andra fall var infästningarna gjorda av enkla stålplåtar som svetsats till huvudbärverket och anslutits med svets eller skruvar till tvärbalkens livplåt.

Mekanismer bakom I nästan alla rapporterade fall har skadorna uppstått på grund av sekundära effekter till följd av tvång, läs: deformationsstyrda skador. I vissa fall har dålig detaljutformning och/eller lokala spänningskoncentrationer i anslutning till svetsar eller urtagningar bidragit till en ganska tidig skadeutveckling i dessa förband. Det finns huvudsakligen två mekanismer som – separat eller tillsammans – kan ligga bakom utmattningsskadorna i innr 2 B 2009 husbyggaren

Figur 4. Exempel på utformning av detaljer vid infästningar mellan tvärbalk och huvudbalk.

fästningar mellan tvärbalk och huvudbärverk: 1. Tvångsspänningar till följd av att tvärbalkens ändrotation delvis förhindras av infästningen till huvudbärverket. 2. Deformationskompatibiliteten i brons längdriktning mellan spåröverbyggnaden (långbalkar och tvärbalkar) och huvudbärverket. I den första mekanismen medför tvärbalkens böjdeformationer under trafiklaster en viss vinkeländring (rotation) av balkens ändar vid infästningen till huvudbärverk. Denna ändrotation är förhindrad, delvis av förbandets och huvudbärverkets styvheter. Rådande praxis på 1950- och 60-talen var att undvika svets mellan avstyvningar och infästningsplåt till balkflänsar då det ansågs vara dåligt utförande med avseende på utmattning. Detta resulterar i ett litet oavstyvat gap i livplåten mellan infästningsplåtens topp och huvudbalkens fläns (visas överdrivet i figur 5). På grund av den stora skillnaden i styvhet mellan den avstyvade delen av huvudbalkens livplåt på ena sidan och balkens fläns på andra sidan, koncentreras de pålagda deformationerna (av tvärbalkens ändrotation) till den relativt flexibla delen i huvudbalkens livplåt. Stora böjspänningar byggs upp omkring detta område med sprickutveckling till följd.

Får sekundär sidoböjning Den andra mekanismen som kan bidra till utmattningsskador vid infästningar mellan tvärbalk och huvudbärverk är ”deformationskompatibiliteten” i brons längdriktning mellan spåröverbyggnaden (långbalkar och tvärbalkar) och huvud-

Figur 5. Exempel på utmattningsskador vid infästningen mellan tvärbalk och huvudbalk i vägbro.

Figur 6. Utmattningssprickor i tvärbalkslivplåt orsakade av sekundär (tvär) böjning av tvärbalken.

bärverket. Figur 6 exemplifierar detta på en fackverksbro. När bron belastas av passerande tåg, innebär tryck- och dragtöjningarna i huvudfackverkets övre och nedre stänger en viss förflyttning av fackverkets knutar i Fortsättning s. 14 P

13


Figur 7. Exempel på utmattningsskador till följd av komplexa spänningar.

P brons längdriktning. Tvärbalkarna som är kopplade till fackverken (via de undre ramstängerna i exemplet i figur 6) tvingas följa med, men är delvis förhindrade av sin koppling till långbalkarna.

Komplext spänningstillstånd Resultatet blir en sekundär sidoböjning av tvärbalkarna (störst för ändtvärbalkarna) och sekundära axiella krafter i långbalkarna (störst i bromitt). Storleken på dessa sekundära krafter beror huvudsakligen på styvheten hos huvudbärverket (fackverken i exemplet här) och styvhetsförhållanden för de olika ingående elementen i bron; tvärbalkarnas böjstyvhet, långbalkarnas axialstyvhet och styvheten hos förbanden mellan långbalk och tvär-

14

Figur 8. FE-modell av Forsmobron, landspannet. En noggrannare modell behövs för en bättre uppskattning av lokala böjspänningar i tvärbalkens underfläns.

balk och mellan tvärbalk och huvudbärverket. Utmattningsbrott styrs som regel av de lokala spänningarna i sprickinitieringspunkten. Att spänningarna måste beräknas enligt elasticitetsteorin, medför i många fall att beräkningsmodellerna blir mycket komplexa. De förenklingar som man ofta använder sig av i brottgränstillstånd – till exempel plastiska spänningsomlagringar – är inte relevanta vid utmattningsberäkningar. I många detaljer kräver en korrekt uppskattning av lasteffekten mer noggranna modeller än vad enkel balkteori kan erbjuda.

Exemplet i figur 7 är från en langerbalksbro i Japan. De vertikala hängarna är gjorda med svetsat I-tvärsnitt med gradvis ökad tvärsnittshöjd vid infästningen till förstyvningsbalkarna. Utmattningssprickor upptäcktes i vertikalerna. Sprickorna initierades i livplåten och växte till längs halssvetsen, parallellt med dragspänningsriktningen (av axialkraft). Axialkrafterna i flänsarna, som vill ”räta ut sig”, medför ett komplext spänningstillstånd lokalt vid tvärsnittsändringarna. Förutom spänningarna i livplåtens plan, som orsakade sprickbildningen, fås en skålningseffekt i flänsarna, som i detta

husbyggaren nr 2 B 2009


fall inte orsakade tillräckligt stora spänningar för att utmattningssprickor skulle uppstå i flänsarna. Dessa ”oförutsedda” lasteffekter var – med största sannolikhet – inte beaktade vid dimensionering och en noggrann uppskattning av de lokala spänningar som orsakar sådana utmattningssprickor kräver i regel mera detaljerade modeller.

Vad kan vi bli bättre på? Effektivare erfarenhetsåterföring: Kunskaper och erfarenheterna från hur olika brodetaljer har fungerat i befintliga broar är mycket värdefulla, dels som feedback för brokonstruktören så att detaljutformningar med kända utmattningsproblem kan undvikas, dels för broförvaltare för att utveckla och effektivisera rationella inspektions- och underhållsrutiner. Noggrannare bedömning av lasteffekter på detaljer i stål- och samverkansbroar: Frågeställningen är mest relevant vid bedömning av resterande livslängd hos befintliga broar, där ”kostnaderna” som en

nr 2 B 2009 husbyggaren

mer avancerad beräkningsmodell medför vanligen övervägs av de besparingar som kan fås av bättre beslutsunderlag. Det är ofta förband och infästningar mellan olika element i bron (till exempel infästningar mellan långbalk och tvärbalk) som är mest kritiska med avseende på utmattning. Beteendet hos dessa detaljer är oftast komplext och enkla konventionella beräkningsmodeller lämpar sig inte för uppskattning av lasteffekterna i dessa detaljer. Detta gäller såväl på strukturnivå som på detaljnivå. Alternativa beräkningsmetoder: Utmattningsberäkningar för broar och andra utmattningsbelastade byggnadskonstruktioner har hittills baserats på konventionell nominellspänningsmetod. Metoden är tämligen enkel och kan – med fördel – användas vid nydimensionering. För en noggrannare bedömning av utmattningslivslängden på befintliga konstruktioner erbjuder utmattningsberäkningar baserade på, till exempel geometriska spänningar (hot-spot) eller på

brottmekaniska modeller, stora fördelar i dessa fall. Den förstnämnda har använts i offshore och bilindustrin i mer än 20 år och är – i och med införandet av de nya eurokoderna – ett möjligt alternativ att använda. D

Fotnot:

Forskargruppen stål- och träbyggnad vid avdelningen för konstruktionsteknik på Chalmers deltar i ett nystartat EU-projekt, ”BriFaG: Bridge Fatigue Guidance – Meeting Sustainable Design and Assessment”, där bland annat alternativa beräkningsmetoder utvecklas och en guide för en bättre uppskattning av broars livslängd utformas. Chalmers del i projektet leds av Mohammad Al-Emrani. Från Sverige deltar dessutom Ramböll Sverige AB.

15


STÅLBYGGNAD Välisolerade stålkassetter ska ge hus som kräver lite energi. Husbyggaren skrev om metoden, som är patenterad av Stanly Plåt, inför byggandet av två hus i Malmö. När vi tar kontakt för att höra hur resultaten blev får vi veta att en brand har försenat bygget.

Brand fördröjde byggen med isolerad stålkassett Av margot granvik , redaktör, Husbyggaren, granvik@algonet.se

M

etoden att bygga hus med stålkassetter och fylla luftspalten med tjock isolering av stenull är patenterad av Stanly Plåt i Malmö, som är ett moderbolag till Stanlybostäder AB. Ett lågt värmebehov på 18 kilowattimmar per kvadratmeter i snitt har utlovats. Husbyggaren skrev för två år sedan om metoden och att byggandet av två hus hade inletts i kvarteret Flaggskepparen i Malmö. När vi får kontakt med Tomas Jonsson, vd för Stanly Plåt, för att höra mer om resultatet berättar han att en brand fördröjt bygget i ett år. – Det ena huset är i princip inflyttningsklart i maj och det andra blir färdigt i juni i år. Vi har inte fördelat lägenheterna ännu men vi har många som är intresserade av att flytta in. – Själva byggandet har fungerat bra och vi skulle ha varit klara för ett år sedan, men det som hände var att vi fick en brand i vår produktionsfabrik. Bjälklagen till bygget låg färdigisolerade i vårt lager, men hela lagret brann ner. Plasten som skyddade stålkassetterna brann kraftigt. – Vi hade experter här från SSAB för att undersöka skadorna. Det var ingen större fara för själva kassetterna, trots att de hade blivit väldigt utsatta för höga tempe-

Byggelementen stansas ut ur plåt hos Stanly Plåt i Malmö. Stålkassetterna isoleras med stenull Foto: Stanly Plåt

16

Om några månader ska de energisnåla fyravåningshusen i Västra hamnen i Malmö vara inflyttningsklara. Foto: Stanly Plåt

raturer. De hade inte vridit sig mycket och det mesta kunde vi använda, även om vi böt ut delar. Isoleringen fick vi förstås byta ut, berättar Tomas Jonsson.

Smidigt att bygga Efter branden skulle fabriken och lagerlokalen renoveras, och först efter det kunde uppförandet av bostadshusen i stålkassetter fortsätta. – Bygget har tekniskt sett gått som vi hade tänkt och inte bjudit på några direkta överraskningar. Elektrikerna har tyckt att det har fungerat bra och rörmokaren har varit positiv hela tiden. Det är klart att

det i början kan finnas lite skepsis, eftersom detta är en ny oprövad metod, men när folk kommit in i det så har de tyckt att det varit bra. Långt innan bygget startade så undersökte företaget tillsammans med Lunds tekniska högskola hur stålkassetter som stommar kan förväntas klara ljudisoleringen. – Redan efter proverna berättade forskarna att de aldrig tidigare hade uppmätt så bra resultat. Man märker också på bygget att när man arbetar på en våning hör man inget från dem som arbetar på andra våningar, berättar Tomas Jonsson.

Tomas Jonsson, vd för Stanly Plåt, tror att energibehovet i stålkassetthusen kommer att ligga på 18 kilowatttimmar per kvadratmeter.

Tror på affären Tomas Jonsson tror mycket på att bygga med stenullsisolerade stålkassetter. – Vi har inget bestämt framöver, men det som står närmast på tur när vi är färdiga, om det går igenom, är att vi ska bygga en förskola. Sedan ska företaget också flytta in i nya lokaler. Vi har köpt in en ny husbyggaren nr 2 B 2009


Faktaruta: svetsrobot och en rullformningsmaskin så att vi kan effektivisera produktionen av profilerna. D

Den tidigare artikeln ”Välisolerad stålkassett ger hus som håller värme” om Stanly Plåt finns i Husbyggaren, nr 6 2007. Se

Två fyravåningshus med totalt 28 hyresrätter uppförs i Västra hamnen, Malmö. Fasaderna kläs i mönsterpräglad rostfri plåt. Ytterväggar uppförs som kassetter av plåt. Bjälklagselementen byggs i tunn-

byggs färdigt i fabriken med alla ingående rör- och elanslutningar, samt isolering. Även parkettgolv läggs på i fabriken. Byggherre: Stanlybostäder AB Konstruktör: Stanly Plåt AB

www.bygging.se, välj Husbyggaren.

plåtsprofiler. Elementen

Arkitekt: Gunilla Svensson

Fotnot:

nr 2 B 2009 husbyggaren

Arkitektkontor AB Totalentreprenör: Stanly Plåt AB Bygg: Stanly Plåt AB Ventilation: EPRO Projekterat: 2005 Färdigt: 2009

17


STÅLBYGGNAD & DRIFT OCH UNDERHÅLL En bro utan lager och övergångskonstruktioner är billigare att bygga – och kräver mindre underhåll. Det visar en livscykelanalys av två brotyper. Målet är att hitta bra sätt att bedöma brokonstruktioner ur kostnads- och miljöaspekter.

Bro utan lager vinnare när miljöanalys görs

D

agens brokonstruktörer ställs allt oftare inför olika ekonomiska krav vid dimensionering av nya broar. Dessa krav är inte enbart relaterade till byggkostnaden utan ofta även till underhållskostnaden. För de vanligaste brotyperna är lager och övergångskonstruktioner några av de mest kostsamma komponenterna att underhålla, vilket innebär att broar med integrerade landfästen har en fördel då de byggs utan dessa delar. En bro utan lager och övergångskonstruktioner ger en besparing i både byggkostnad och underhållskostnad. Ett minskat underhållsbehov medför mindre trafikstörningar och därmed också en mindre negativ inverkan på både miljön och de trafikanter som använder sig av bron. En allt vanligare metod att bedöma en konstruktions långsiktiga hållbarhet ur både ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv är att göra en livscykelanalys (LCA) av konstruktionen.

Kräver mycket material För att kunna utföra en livscykelanalys av en bro så krävs det information om samtliga olika skeden i byggprocessen, från produktionen av råmaterial till de olika komponenterna, genom hela brons livslängd ända till slutskedet med utrivning och återvinning av material. Det är en komplicerad procedur, men med hjälp av anpassade datorprogram så kan de material, komponenter och processer som har störst inverkan identifieras och detaljgranskas. Broar är oftast massiva strukturer som kräver stora materialmängder, vilket innebär att materialproduktionen och byggprocessen står för en väldigt stor andel av totalkostnad och miljöpåverkan. I det europeiska forskningsnätverket European Cooperation in the field of 18

Scientific and Technical Research (COST) ingår ”Action C25” där forskare från 27 europeiska länder samarbetar och utbyter erfarenheter inom ämnesområden kring långsiktigt hållbara byggnader, eko-effektivitet och livscykelanalyser. Som en del i detta projekt tas riktlinjer fram för utförandet av livscykelanalyser av byggnader och broar1. Dessutom görs ett flertal fallstudier med livslängdsanalyser av olika konstruktioner.

Två brotyper jämförs Denna fallstudie är resultatet av ett samarbete mellan universiteten i Luleå och Coimbra, Portugal. Fallstudien har utförts på en bro med integrerade landfästen, byggd år 2006 över Leduån i Västerbotten som en samverkansbro i ett spann på 40 meter, med stålbalkar och samverkande brobaneplatta av betong, se figur 1. I livscykelanalysen jämförs denna bro med den först föreslagna lösningen, vilket var en konventionell betongbro i två spann på 18 meter, med ändskärmar vid båda ändstöden samt ett mellanstöd i älvfåran. För båda fallen är den fria brobredden fem meter, och båda broarna är dimensionerade för en teknisk livslängd på 120 år. Bron byggdes som ett pilotobjekt inom projektet Intab, vilket är ett internationellt projekt med fem partners, inriktat på hur broar med integrerade landfästen uppträder. Partners i projektet var Rambøll Sverige, Arcelor Profil Luxemburg samt universiteten i Luleå (LTU), Aachen (RWTH) och Liége (ULg). Bron konstruerades av Rambøll och byggdes av entreprenören Rekab för Vägverket region norr. Vid byggandet av bron placerades mätutrustningar på denna av LTU för att kunna mäta deformationer av trafiklast och temperaturvariationer2.

FÖRFATTAREN

Av jörgen eriksen, doktorand, Luleå tekniska universitet

Jörgen Eriksen, doktorand inom stålbyggnad vid Luleå tekniska universitet – avdelningen för byggkonstruktion.

Kostnadsanalysen för en bro under dess livscykel kan delas in i två delar: kostnader för ägaren (förvaltaren) under den studerade tidsperioden samt kostnader för de direkta användarna av bron. I denna analys har tidsperioden valts till 120 år och startåret för analysen är år 2008.

Kostnader delades upp Förvaltarens kostnader för bron kan delas upp i bygg-, drift-, underhålls- och rivningskostnader3. Byggkostnaden för respektive lösning beräknas på materiallistan och enhetskostnaden som tagits fram för vartdera alternativet. Enligt entreprenören var byggkostnaden för bron med integrerade landfästen cirka fyra miljoner kronor och byggkostnaden för det ursprungliga betongalternativet hade varit cirka sex miljoner kronor. Driftkostnaden samt kostnaden för underhåll och reparationer har baserats på behovet och frekvensen för de underhållsåtgärder som antagits för respektive bro. Ett underhållscenario har angivits för båda alternativ, med utgångspunkt från erfarenheter erhållna från Vägverkets broinspektörer i området, se tabeller 1 och 2. husbyggaren nr 2 B 2009


Figur 1: Den byggda samverkansbron över Leduån med integrerade landfästen.

Trafikantkostnaden har beräknats utifrån den förväntade inverkan som byggandet, underhållet och utrivningen har på trafiken. I detta fall rörde det sig om en nydragning av vägen, så ingen påverkan fanns på trafiken under byggskedet. Under driftskedet ger större underhållsåtgärder och reparationer upphov till förseningar samt en ökad risk för olyckor. Dessa försenings- och olyckskostnader har beräknats med ett datorprogram som heter BridgeLCC4. Underhållsåtgärdernas förväntade tidsbehov har bedömts och inarbetats i analysen, kostnaden för tidsförseningarna har angetts till 50 kr/h per fordon. Medeltrafikmängden har antagits till 5 000 fordon/dygn, med en exponentiell ökning av 0,5 procent. Olycksfrekvensen, angiven per miljon fordonskilometer, har antagits till 1,9 vid normal körning och 2,2 vid underhållsåtgärder med tillåten has-

tighet 30 km/h. Kostnaden per olycka har angivits till 100 000 kronor. Då trafikstörningarna är betydligt mer omfattande för betongbron, för att underhållsåtgärderna är både fler och mer frekventa, så visar analysen att den totala trafikantkostnaden är cirka tio gånger större för betongbron än för samverkansbron. Dock är trafikantkostnaden för de båda broarna i princip försumbara jämfört med ägarkostnaden, se figur 2, vänstra diagrammet.

Dyrare bygga betongbro Resultaten av denna analys visar också att byggkostnaden för betongbron är cirka 50 procent högre än för samverkansbron, mycket beroende på en avsevärt längre byggtid på grund av ett mer omfattande pålningsarbete och med ett mellanstöd i älvfåran. Underhållskostnaderna, sett över hela livslängden, har beräknats till cirka 2,8

Underhållsaktivitet

Enhetskostnad

Inleds år

Avslutas år

Frekvens

Broinspektion Ommålning av stålbalkar Kantbalksutbyte

5 000 kr 360 000 kr 488 000 kr

6 30 30

96 90 90

6 30 30

Tabell 1: Antagen underhållsplan för samverkansbron.

Underhållsaktivitet

Enhetskostnad

Inleds år

Avslutas år

Frekvens

Broinspektion Kantbalksutbyte Ommålning av lager Övergångskonstruktioner: Rengöring av gummiprofil Utbyte av gummiprofil

5 000 kr 578 000 kr 12 000 kr

6 30 30

96 90 90

6 30 30

1 000 kr 25 000 kr

1 10

99 90

1 10

Utbyte av stålprofil

105 000 kr

20

80

20

Tabell 2: Antagen underhållsplan för betongbron.

nr 2 B 2009 husbyggaren

miljoner kronor för betongalternativet och cirka 2,6 miljoner kronor för samverkansbron, vilket ger en skillnad på cirka sju procent. Den stora skillnaden mellan alternativen är givetvis målningskostnaden för samverkansbron samt underhållskostnaderna för lager och övergångskonstruktioner för betongbron.

Påverkar miljön Livscykelanalysen har utförts enligt de riktlinjer som finns i ISO standarderna för LCA5, 6 enligt metoden ecoindicator7 med hjälp av programmet SimaPro8. I programmet finns en stor mängd valbara material och processer samt deras inverkan på ett stort antal miljömässiga faktorer och programmets databaser uppdateras kontinuerligt. Det studerade objektet, det vill säga den funktionella enheten i analysen, är en bro som dimensionerats för den tekniska livslängden 120 år. En livscykel upprättas i programmet, utifrån angivna indata avseende materialåtgången för respektive bro, både för byggnationen och för de angivna underhållsåtgärderna. I analysen av livslängdens slutskede antas 80 procent av stålbalkarna kunna återvinnas med utnyttjandegraden 95 procent. För betongbron har allt bortrivet material antagits kunna användas som markfyllning. En av svårigheterna vid upprättandet av livscykelanalyser är valet av lämpliga material och processer. I denna analys har för stålbalkarna det av programmet angivna ”medelstålet” från Europeisk tillverkning använts, och det valda målningssystemet består av epoxy och polyuretan. Data för samtliga material förutom Fortsättning s. 20 P

19


Figur 2. Livscykelkostnader för de båda alternativen.

Figur 3. Total skada per kategori för respektive bro.

konstruktioner saknas, samt att samverkansbrons stålbalkar kan återvinnas. Det finns många sätt att göra liknande analyser, och även ett flertal andra brotyper hade kunnat vara av intresse för detta broläge. Osäkerheten och valmöjligheterna i analysen är många, och det gäller att vara tydlig med att ange vilka antaganden som har gjorts, att motivera dessa samt att ange på vilka grunder valen baserats. Forskningsgruppen för stålbyggnad inom avdelningen för byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet kommer att fortsätta att arbeta med dessa frågor inom det internationella nätverket (COST C25) och därigenom kunna öka kunskapen inom detta komplexa ämnesområde, som onekligen är intressant för framtiden. D Referenser: 1

Figur 4. Total skada per livscykelskede för respektive bro.

P stål, transporter och processer i livslängdens slutskede har hämtats från databasen Ecoinvent9 som ingår i programmet SimaPro. Data för ståltillverkningen har hämtats från databasen IISI10. För analysen har metoden ”Eco-indicator” valts, en metod som baseras på skadeverkan och använder tre skadekategorier: Human health, Ecosystem quality och Resources. De normaliserade resultaten för respektive bro visas i figur 3, uppdelade i dessa tre skadekategorier. Figur 4 visar samma resultat, men är nu uppdelade i respektive skede av livscykeln. Enligt denna analys ger samverkans20

bron lägre skadeverkningar på alla kategorier, vilket kan ses i figur 3. Byggskedet har en avgörande inverkan på resultatet vilket kan avläsas i figur 4. Slutskedet kan också ha en avgörande inverkan, främst beroende på möjligheterna till återvinning.

Kostar mindre i underhåll Sammanfattningsvis har resultaten av denna fallstudie varit att bron med integrerade landfästen erhållit både lägre totalkostnad samt mindre inverkan på miljön jämfört med det studerade alternativet med en bro i två spann av betong. Främst beroende på ett mindre antal underhållsåtgärder då lager och övergångs-

2

3

4

5

Eriksen, J.; Gervásio, H.; Rebelo, C.; Simões da Silva, L.; Veljkovic, M; Vesikari, E.: Guidelines to perform Life Cycle Analysis of bridges. COST Action C25, Sustainability of Constructions – Integrated Approach to Life-Time Structural Engineering. Proceedings of Seminar: 6-7 October 2008, Dresden, Germany. pp 5.27-5.51. COST Action C25 homepage: www.cmm.pt/costc25 Nilsson, M.: Evaluation of In-situ Measurements of Composite Bridge with Integral Abutments, Licentiate Thesis, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden, 2008. Gervásio, H.; Simões da Silva, L: Comparative life-cycle analysis of steel-concrete composite bridges, Structure and Infrastructure Engineering: Maintenance, Management, Life-Cycle Design and Performance, pp. 1-17, 2007. Ehlen, M: BridgeLCC 2.0 Users Manual, NISTIR 6298, Gaithersburg, MD, National Institute of Standards and Technology, 2003. ISO 14040. Environmental management

husbyggaren nr 2 B 2009


6

7

8

– life cycle assessment – Principles and framework, International Organization for Standardization, Geneva, Switzerland, 2006. ISO 14044. Environmental management – life cycle assessment – Requirements and guidelines, International Organization for Standardization, Geneva, Switzerland, 2006. Goedkoop, M.; Spriensma, R.: The Ecoindicator 99. A damage oriented method for Life Cycle Impact Assessment, Pré Consultants, Amersfoort, The Netherlands, 2000. SimaPro 7. Software and database manual, Pré Consultants, Amersfoort,

9

The Netherlands, 2008. Ecoinvent Centre. Ecoinvent data v2.0. Ecoinvent reports 2000 No. 1-25, Swiss Centre for Life Cycle Inventories, Dübendorf, 2007. Retrieved from: www.ecoinvent.org

10

International Iron and Steel Institute (IISI), World Steel Life Cycle Inventory. Methodology report 1999/2000, Committee on environmental affairs, Brussels, Belgium, 2002.

Kunskap är makt! Se SBRs hela kursprogram på www.bygging.se

nr 2 B 2009 husbyggaren

21


DRIFT OCH UNDERHÅLL Det går att bygga individuella mätsystem baserade på enkel och standardiserad teknik. Lösningen kan integreras med fastighetsautomationen. Driften blir effektivare och fastighetsägarens beroende av systemleverantörer minskar.

Standardlösning lönar sig för individuell mätning

S

edan slutet av 1990-talet har det växt fram en rad lösningar för individuell mätning av lägenheter. Dessa baseras på olika tekniker och de flesta kännetecknas av tre nivåer; mätare i lägenhet, insamlingsutrustning och ett överordnat system. Beroende på vilken systemlösning som väljs blir vi fastighetsägare som ska använda och förvalta dessa system mer eller mindre inlåsta i den tekniska lösningen. Detta har i praktiken gjort att flera stora fastighetsägare är mycket försiktiga med att införa automatiska system för individuell mätning av till exempel kall- och varmvatten.

ga krav på att de system som ska upphandlas inte är proprietära. Det effektivaste sättet är att vi inom fastighetsbranschen lär av industrin. Genom att bygga upp våra system för drift av värmeundercentraler och för individuell mätning av vatten och andra energislag med standardiserade lösningar, baserade på industriella PLC:er, så uppnås fler fördelar: • systemlösningen blir öppen, • enskilda mätare kan ersättas med andra mätare (som har samma standardiserade kommunikationsgränssnitt), och, • insamlingsutrustningen (PLC) kan ersättas med andra utrustningar, men med bibehållen systemfunktion.

Strategiskt val Hos fastighetsägare med stora bestånd, blir valet av systemlösning ett viktigt strategiskt val. I ett läge där fastighetsägare vill bidra till att minska klimatpåverkan genom att exempelvis påverka sina hyresgästers beteende när det gäller vattenförbrukning, så är det olyckligt att fler inte vågar ta steget att i större omfattning införa automatiserad individuell mätning. Proprietära systemlösningar handlar med en enkel definition om system där enskilda delar i systemet inte kan ersättas med något annat än med samma produkt som satt där tidigare. Tekniskt proprietära systemlösningar där vattenmätare eller andra energimätare måste ha en speciell mätinsamlingsutrustning för att ta hand om mätvärden och där mätinsamlingsutrustningen i sin tur har ett specifikt överordnat system ger ofta dyra systemlösningar. De här inlåsningseffekterna blir gradvis uppenbara för de fastighetsägare som gjort sådan systemval.

Systemlösningen ökar konkurrensen. Det kan ge bättre priser och fler val för beställaren. Detta kan vara avgörande i en tid då det gäller att minimera tekniska och ekonomiska risker. Då förvaltning av hus är en långsiktig affär, så kan systemlösningen också leva kvar längre än de företag som en gång levererade den. När det gäller produkter som tillverkas och säljs över hela världen bör även avancerade funktioner förenklas för att möj-

Gå på standard Marknaden för individuell mätning skulle växa om vi fastighetsägare ställer tydli22

Ett enkelt systemval gör att teknikerna kan söka fel med hjälp av en hink och en voltmeter. Foto: Örebrobostäder

FÖRFATTAREN

Av jonas tannerstad , teknikansvarig el, styr och regler, Örebrobostäder AB

Jonas Tannerstad är teknikansvarig för el, styr och regler på Örebrobostäder. Efter utbildningen vid Linköpings tekniska högskola har han arbetat lång tid som utvecklingsingenjör inom industrin, nationellt och internationellt.

liggöra lokal drift och underhåll av en levererad maskin. Delar som går sönder i Australien ska också kunna återanskaffas lokalt.

Väljer öppna lösningar På Örebrobostäder har vi aktivt drivit linjen mot ökad standardisering sedan år 2004. All vår nyproduktion av hus bygger på industriell teknik och vi strävar efter öppna lösningar. På vår pilotanläggning har vi integrerat systemet för individuell mätning av lägenheter med systemet för drift av värmeundercentralen. I det hus vi kallar för ”Mimerhuset” med 29 lägenheter är det individuella mätsystemet uppbyggt med kall-och varmvattenmätning för respektive lägenhet. I hallen finns en temperaturgivare som är kopplat till samma system. Mätningen av temperaturen sker i realtid och möjliggör att vi när som helst, och på distans, kan koppla upp oss mot en lägenhet och följa temperaturen. I husets undercentral sitter samma typ av industriellt PLC som vi använder för insamling av vattenförbrukningar i lägenheterna. De temperaturmätningar vi gör i lägenheterna återhusbyggaren nr 2 B 2009


Industriella PLC:er används för att samla in vattenförbrukningen i lägenheter. En industriell PLC är tillverkad för att tåla tuffa miljöer. Foto: Örebrobostäder

– Efter flera års intensivt utvecklingsarbete växte insikten om att ”Less is more” sig allt starkare. Min drivkraft är att förenkla det komplexa, säger Jonas Tannerstad. Foto: Örebrobostäder

Den individuella mätningen ledde till att hyresgästerna sänkte vattenförbrukningen med en femtedel. Foto: Örebrobostäder

kopplas till husets undercentral och används där för en optimerad styrning av undercentralen. Den dubbla användningen av temperaturmätvärdena blir möjlig tack vare valet av enkel industriell automationsteknik. Då tillverkningsvolymerna inom industrin är större för PLC:er än inom fastighetsbranschen, så är priserna lägre. Vi har tidigare betalat så mycket som upp till 18 000–20 000 kronor för ett PLC. När vi köper industriella PLC:er kan jag köpa motsvarande PLC:er för mellan 4 000– 7 000 kronor. Då är de också industriklassade och tillverkade för att tåla tuffa miljöer. När debiteringen av vattnet infördes, så sänktes förbrukningen i snitt med 22 procent hos samtliga hyresgäster.

Motorvärme stor elslukare I huset har vi förutom mätvärden från hyresgästerna en rad undermätare som mäter el till hiss, motorvärmare, utebelysning, undercentral och trappbelysning. Dessa mätvärden är också kopplade till samma system och har gett oss en massa värdefull information om vart vår elförnr 2 B 2009 husbyggaren

brukning tar vägen. Till exempel så går 25 procent till motorvärmare. Då vi nu exakt vet vart elen tar vägen har vi också gjort något som borde intressera många fastighetsägare, vi har kunnat lämna exakta uppgifter till Boverket om vår elförbrukning i samband med energideklarationen. Våra mätvärden visade att vi kunde ta bort, avstå att redovisa, 68 procent av vår elförbrukning då den per definition inte var verksamhetsel. Boverket vill bara att vi deklarerar el som går in i huset och används där, inte el till motorvärmare och utebelysning. Så enbart genom att införa mätning kunde en stor del av elförbrukningen lyftas bort i energideklarationen utan att vi gjort en enda åtgärd förutom att mäta. Mätresultaten har hjälpt oss mycket i vårt arbete framåt med nya hus.

Förbrukning minskar Att vi mäter vattenförbrukning har inneburit att förbrukningen har reducerats med i genomsnitt 22 procent, jämfört med förbrukningen innan debitering. Idag har det byggts cirka 1 100 lägenheter med individuell mätning, detta antal omfattar både nyproduktion och det befintliga äldre beståndet. I kommande ROT-projekt blir införande av individuell mätning en naturlig del. Varje lägenhet förses med mätare för kalloch varmvatten, samt temperaturgivare. Mätarna placeras så att displayen på mätaren blir avläsbar. Vi har därmed exkluderat elektroniska displayer i lägenheten vilket vi vet att en del systemleverantörer har. Valet av den enkla öppna systemlös-

ningen har medfört att lokala entreprenörer har byggt vårt individuella mätsystem, detta till skillnad från att de som tidigare installerade färdiga system, en ”black box” där de inte kunde ändra programvaror eller bygga ut systemet med mindre än att systemleverantören medverkade.

Enkla kontroller Vårt enkla systemval har medfört att våra egna tekniker kan genomföra en ganska långtgående felsökning med en hink och en voltmeter. Genom att spola vatten i hinken och att i trapphuset kontrollera att mätpulser (24VDC) kommer fram till mätinsamlingsutrustningen, så kan en stor del av funktionskedjan enkelt kontrolleras. Våra erfarenheter är att det går att bygga individuella mätsystem, baserat på mycket enkel och standardiserad teknik. Lösningen kan integreras med fastighetsautomationen och därmed bidra till ett effektivare sätt att drifta huset. Tekniken kan vidare, via till exempel ett stadsnät, kopplas upp till ett överordnat system för övervakning och automatiserad funktion för fakturahantering. Det är angeläget att fler fastighetsägare inser denna möjlighet nu när vi tillsammans måste hjälpas åt för att minska uttaget av energiresurser. Örebrobostäder hjälper gärna andra fastighetsägare som är intresserade, och, likt vår systemlösning, har vi en öppen inställning till att sprida vårt budskap och dela med oss av hur vi gjort. Detta gäller programvara såväl som hårdvara. Se mer på www.obo.se D 23


DRIFT OCH UNDERHÅLL Bristen på underhållsplaner bidrar till att underhållet av byggnader är eftersatt. Kommunala fastighetsbolag verkar dock vara mera på hugget än privata fastighetsägare. Dagens datasystem upplevs vara för krångliga och ge ett osäkert underlag.

Fastighetsägare prioriterar underhållsbehovet olika

Skillnaden är stor I studien som utfördes vid Malmö högskola på fastighetsföretagarprogrammet intervjuades tre större privata samt tre kommunala bostadsföretag i Skåne. Studien analyserade hur de sex bostadsföretagen arbetade strategiskt med underhållsplaner när det gäller fastighetsunderhållet. Resultaten visar att arbetet med underhållsplaner skiljer sig mycket emellan fastighetsföretagen, som alla säger sig arbeta med underhållsplaner. Skillnader finns både i själva arbetet för att ta fram och upprätthålla planerna, och i underhållsplanernas utformning, omfattning och innehåll. Trots att man inte har kunnat dra någon slutsats i studien, på grund av ett för litet urval av företag, kan man se en ten24

dens till att arbetet med underhållsplaner av olika anledningar har utvecklats snabbare hos de kommunala företagen. Även ambitionerna för framtiden är högre hos de kommunala företagen än hos de privata fastighetsföretagen.

Underhållsplanens omfattning Vissa företag arbetar med rullande underhållsplaner i mycket utvecklade datasystem där all information som rör byggnadsdelar, komponenter, antal, mått, kostnader och tidsintervaller läggs in för alla byggnader under en lång tid framöver. Utifrån den rullande planen kan exempelvis ett-, tre- och tioårsplaner tas fram med olika detaljeringsgrader. Andra företag arbetar med mindre utvecklade dataprogram och system, såsom excelfiler, med planer med olika detaljeringsgrader, där man manuellt lägger in åtgärder med diverse information under ett begränsat antal år, ofta endast för tre till fem år framåt. En del företag arbetar fortfarande med mycket enkel underhållsplanering där hjälpmedel utgörs av ritprogram samt information i pärmar och liknande. Strategier för underhåll Studien visar att det som styr arbetet med underhållsplaner är vilken underhållsstrategi som företaget har. Strategierna är outtalade och utformas utifrån olika påverkansfaktorer såsom företagets mål med ägandet, en samverkan mellan de fastighetsanknutna (byggnadsutformning och -material, byggnadens ålder, storlek och komplexitet med mera), företagsanknutna (till exempel målsättning för innehav och servicenivå) och boendeanknutna (hyresgästanknutna) faktorerna, samt situationen på bostadsmarknaden. Den underhållsstrategi som väljs på-

Veronica Andersson tog kandidatexamen i fastighetsvetenskap vid Malmö högskola 2008. Hon arbetar idag på Dagon Förvaltning AB i Stockholm och ansvarar bland annat för teknisk fastighetsinventering och energideklarationer.

FÖRFATTAREN

B

overkets rapport Bättre koll på underhåll (2003) anger att det finns ett så kallat underhållsberg i Sveriges bestånd av bostadsfastigheter. I samma rapport nämns också att ett eftersatt underhåll för det mesta även innebär dålig fastighetsekonomi, samt att samhällets samlade förmögenhet urholkas. I olika publikationer kan man läsa att miljonprogrammets bostäder förfaller och att underhållet är starkt eftersatt, och att underhålls- och ombyggnadsbudgetar därför måste öka markant de närmaste åren. Fastigheters dåliga skick kan delvis förklaras av avsaknaden av underhållsplaner. En studie från Malmö högskola visar att det framförallt är företagens mål med ägande och förvaltning som ligger bakom valet av underhållsstrategi. Vidare att de kommunala fastighetsbolagen visar tendenser till att utvecklas snabbare än de privata fastighetsägarna i arbetet med underhållsplaner.

FÖRFATTAREN

Av veronica andersson , Dagon Förvaltning AB och ainika narits , kundvärd, MKB Fastighets AB

Ainika Narits tog sin kandidatexamen i fastighetsvetenskap år 2008 vid Malmö högskola. Idag är hon kundvärd på MKB Fastighets AB i Malmö och sköter bland annat uthyrning av hyreslägenheter och beställningar av lägenhetsunderhåll.

verkar därefter underhållsplanens utformning, omfattning och innehåll, samt hur företagen sedan väljer att förhålla sig till planen och arbeta med den. Effekterna som underhållsplanen ger på företagets verksamhet påverkar därpå kedjan i motsatt riktning.

Olika krav ställs Man kan se en tendens till en skillnad mellan hur privata och kommunala företag arbetar med underhållsplaner. De arFortsättning s. 26 P

husbyggaren nr 2 B 2009


TREDIMENSIONELL RÖRLASERSKÄRNING

Större dimensioner och dubblerad kapacitet! Nu är vår nya rörlaserskärning igång som klarar tredimensionell skärning med rörligt skärhuvud av rör och profiler från 20mm upp till 220 mm i längder upp till 8500 mm. Vår kapacitet inom detta område är nu dubblerad!

UPPDRAG: STÅLPRODUKTER Med den kunskap och produktionskapacitet vi idag besitter åtar vi oss både små och stora uppdrag på legobasis. Vi tar ansvaret för hela eller del av din produktion från konstruktion till slutleverans av färdig produkt. Planlaserskärning • 3D Rörlaserskärning • Bockning av plåt och rör • Bearbetning • Gradning • Slipning • Svetsning • Ytbehandling • Montering.

Våra etablerade produkter: Raka trappor: I ett eller flera löp, för inomhus eller utomhusbruk. Spiraltrappor: Utrymnings- och industritrappor samt exklusiva inomhustrappor. Gallerdurk: Gallerdurk och lättdurk för gång- och fordonstrafik. Förrådsinredningar: Stabila förrådsinredningar i sträckmetall eller heltäckande plåt. Möjligheterna finns för Er. Pröva oss! Se mer på www.hafla.se

Häfla Bruks AB | 610 14 Rejmyre Tel 0151-52 40 00 | Fax 0151-52 40 40 | info@hafla.se | www.hafla.se


Bra underhållsplaner ger ett säkrare underlag för budgetarbete samt minskar risken för att insatser glöms bort. Fastighetens livslängd kan förlängas, vilket gynnar fastighetsägaren.

P betar bland annat med olika mål när det gäller självkostnadsmål och lönsamhetsmål, de har olika avkastningskrav (finansieringsmöjligheter), ägarstrukturen skiljer sig och de har personer med olika yrkesroller som arbetar med och ansvarar för planerna. Det som framförallt påverkar valet av underhållsstrategi är företagens mål med ägandet och förvaltandet av beståndet. Alla de intervjuade företagen är stora företag som säger sig äga och förvalta sina fastigheter långsiktigt.

Fördelar med underhållsplaner Flertalet av deras underhållsstrategier och underhållsplaner kan dock uppfattas som långt ifrån välutvecklade, och gör att det kan ifrågasättas om de i praktiken verkligen arbetar för att uppfylla målen, och om målen genomsyrar alla delar i företaget. Att arbetet med underhållsplanerna inte helt går i linje med företagens målsättning med det långsiktiga ägandet kan bero på att företagen i stort sett saknar uttalade underhållsstrategier från ledningen. Det är istället indirekta outta26

lade strategier som styr arbetet med underhållsplaner. De positiva effekter som underhållsplaner i väl utvecklade datasystem medför, enligt de kommunala företagen, är exempelvis att: • möjligheter att arbeta med förebyggande underhåll ökar • risken att missa något reduceras • alla fastigheter (inklusive de nyproducerade) får en underhållsplan • byggnadens historik och framtid kan ses på ett översiktligt sätt • framförsikten blir bättre • risken att glömma underhållsinsatser reduceras • underlaget för budgetarbetet blir bättre • planeringen och konkurrensutsättning när det gäller entreprenörer förbättras • risken att förlora viktiga kunskaper och erfarenheter i framtiden reduceras Alla dessa faktorer bidrar till att fastighetens livslängd förlängs och att företagets kostnader sjunker. Frågan är då varför inte alla företag väl-

jer att ha underhållsplaner i utvecklade datasystem?

Misstro mot datasystem De argument som förs fram av de privata företagen är att långtidsplanerna aldrig stämmer i datasystemen eftersom tidsintervallerna många gånger inte är pålitliga och att arbetet med datasystemen och att ändra intervallerna tar för lång tid. Andra argument är att systemens komplexitet och höga detaljnivå skapar ett behov av en kontinuerlig uppdatering, vilket brukar fallera och leda till att all information inte kommer in i systemet. Till slut finns det därför en risk för att det inte går att lita på planerna. Med andra ord anses ett datasystem ofta ta mer än vad det ger. Den slutgiltiga frågan är emellertid om ett företag med ett långsiktigt ägande som mål får fler fördelar av att ha utvecklade underhållsplaner i exempelvis ett datasystem? Fotnot: Hela studien finns på http://hdl.handle.net/2043/6572 D

husbyggaren nr 2 B 2009


DRIFT OCH UNDERHÅLL I takt med att fastighetsägandet kapitaliseras läggs allt mer av förvaltningen ut på entreprenad. För förvaltningsföretagen handlar det om att mixa tekniskt kunnande med social kompetens. Drift och underhåll bör utgå ifrån kundens behov.

Fastighetsförvaltning går mot en renässans

D

e senaste årens globalisering och integrering av fastighetssektorn in i kapitalmarknaden har i det tysta haft ett antal konsekvenser. Påtagligt är en ökad funktionsuppdelning. Den klassiska bilden av den lokale byggmästaren har bleknat en aning. Det blir allt mer sällsynt att företag både äger, finansierar, förvaltar, bygger och hyr ut i egen regi. Ägandet blir allt mer finansiellt och separerat från den löpande förvaltningen. Det dyker då upp företag som är just specialister på att förvalta, det vill säga handha den löpande driften och underhållet. Dessutom erbjuder många av dessa företag tjänster som sorteras under begreppet facility management.

Den svenska modellen Analyserar vi rollfördelningen mellan hyresvärd och hyresgäst ur ett europeiskt perspektiv är ett förhållande uppenbart. Den svenska modellen med totalhyra är tämligen unik. Den svenske fastighetsägaren tillhandahåller en form av total service. Kontrasten är Storbritannien där hyran i princip är en kapitalhyra och hyresgästen ansvarar för drift och underhåll. Nu kan man fråga sig om det spelar någon roll hur man fördelar ansvar och befogenheter? Mitt i all diskussion om tekniska lösningar för energieffektivisering så kan man fråga sig om inte just incitament och kontraktsformer tillsammans med upphandlings- och utförandekompetenser spelar en nog så stor roll som tekniken! Rätt fokus De tekniska högskolorna har alla en relativt omfattande forskning och utbildning om hur vi ska bygga nya hus och anläggningar. Forskningen och utbildningen om 28

hur vi fortlöpande ska förvalta det existerande beståndet är dock marginell. De till synes alldagliga frågorna om drift och underhåll lockar inga starka forskningsfinansiärer trots att det både företags- och samhällsekonomiskt finns stora vinster i en effektivare fastighetsförvaltning. Betydelsen av rätt fokus är uppenbar när vi alla ska spara energi och på olika sätt agera miljöriktigt i den löpande förvaltningen. Att energideklarera alla fastigheter kan ju tolkas som en politisk markering vars praktiska nytta kan ifrågasättas när information samlas på en nivå som inte ger grund för operativa beslut! Den stora effekten fås när kunderna (hyresgästerna) och kundernas kunder efterfrågar ”gröna” lokaler. Den utvecklingen är också på väg, men vi saknar ännu idag en sammanhållen europeisk nomenklatur på området.

Nya förutsättningar De senaste årens extremt goda förutsättningar för byggande och fastighetsmarknad har skapat en situation där den löpande fastighetsförvaltningen haft begränsad betydelse för den totala avkastningen. Nu slår pendeln tillbaka och förräntningen ska i huvudsak hämtas från den löpande förvaltningen. Det innebär att det blir viktigt att ha en optimal organisation för drift och underhåll. Situationen år 2009 liknar då mycket situationen i början på 1990-talet då förvaltningsfrågorna prioriterades. Förhoppningsvis kommer det nu kommande paradigmskiftet att vara mer bestående. Hantera informationen För att kunna bedriva en effektiv förvaltning med hög kvalitet och låga kostnader krävs, förutom kompetenta medarbetare, ett utvecklat informationssystem. Grun-

FÖRFATTAREN

Av stellan lundström , professor, KTH

Stellan Lundström är professor i fastighetsekonomi på KTH och dekan för fakulteten arkitektur och samhällsbyggnad. Han har de senaste åren forskat och undervisat inom fastighetsförvaltning, fastighetsvärdering och bostadsmarknad.

den i informationssystemet är en förvaltningsplan där prognoser och diagnoser sker på objektsnivå. Prognoserna och diagnoserna bygger på nyckeltalsmodeller och en i branschen gemensam begreppsapparat som medger benchmarking, dels internt och dels externt. Förvaltningsplanen bygger på prognoser över tre till fem år och sammanfattar ambitionerna för varje objekt avseende drift och underhåll samt det investeringsbehov som finns. Möjligheterna till benchmarking har ökat betydligt de senaste åren och det är flera företag/organisationer som tillhandahåller systematiserad information att jämföra de egna siffrorna för drift och underhåll med, till exempel Svenskt fastighetsindex och Repab AB.

Förvaltaren i nya roller Begreppet fastighetsförvaltning syftar i sig till att det är fastigheten som ska tas omhand. En modernare syn är att det är kunden som är i fokus och fastigheten är en av flera produktionsresurser. Med kunden i fokus ska åtgärder avseende drift och underhåll syfta till att öka intäkhusbyggaren nr 2 B 2009


Framtida fastighetsförvaltning kommer alltmer att handla om en mix mellan hus och människor. Branschen behöver därför förnya sin image, spår Stellan Lundström, professor KTH.

terna och värdet på fastigheten. Detta kräver i sin tur att den som ansvarar för drift och underhåll måste ha kunskap om den verksamhet kunden bedriver. Behovet av verksamhetskompetens är särskilt stort när förvaltningen exempelvis avser hotell, detaljhandel och olika former av vårdbyggnader. Inom bostadsförvaltningen blir det allt mer uppenbart att en långsiktig förvaltning kräver att personalen har social kompetens och har förmåga att bygga upp ett socialt kapital i bostadsområdena. Det räcker då inte med ett tekniskt kunnande.

Värdeskapande förvaltning Ur fastighetsföretagets synvinkel är det av primärt intresse vad som står på sista raden i resultat- och balansräkningen. Förutsätter vi att fastighetsföretagen är långsiktiga kommer ett ökat fokus de närmaste åren att läggas på driftnetto och kassaflöde. Det innebär sin tur att underhåll och reinvestering blir kritiska aktiviteter när det gäller att på sikt minska kost-

nader och öka intäkter. Det kräver då i nästa steg att fastighetsvärderaren kan tolka förväntade intäkter och kostnader i förvaltningen för att omforma dessa till

fastighetsvärden. Vi kan förvänta oss större värdeskillnader mellan fastigheter med långsiktigt låga respektive höga överskott.

Imageskapande verksamhet En nyckelfråga för fastighetsförvaltningen är att framöver kunna locka begåvade ungdomar att utbilda sig för yrket. Allt mer tekniskt komplicerade byggnader och installationer kräver ökad teknisk kompetens, men också en bredare social kompetens. Fastighetsförvaltning handlar om en spännande mix mellan hus och människor. För att rekrytera till branschen krävs en form av ny image som bygger på ett flexibelt arbete där det också finns tydliga karriärvägar – en utmaning för branschen god som någon annan! D SBR utdelade Byggstenen år 2008 till Stellan Lundström för att han genom sitt ”…engagemang inom bygg- och fastighetssektorn bidragit till att stärka sektorns status och kompetens.” SBRs kanslichef Gunnar Edebrand (till vänster) räcker över Byggstenen. Foto: Per Södersten

Fotnot:

Den senaste rapporten av Stellan Lundström handlar om ekonomin i omvandlingen av miljonprogramsområdet Gårdsten i Göteborg.

Kunskap, erfarenhet och trygghet På www.bygging.se hittar du ca 250 konsultföretag med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt.

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | w w w . h f o n s t r e t . s e

nr 2 B 2009 husbyggaren

29


PARTNERING Ta in lagbasen direkt från start. Det ökar chansen för ett lyckat partneringprojekt. Partnering bygger på samarbete och en öppenhet mellan parterna. Vinsterna är stora: Bättre ekonomi och kortare produktionstid är några exempel.

Ge beröm inför många – men kritik inför få

Involvera lagbas vid start Erfarenhet från tidigare partneringprojekt har visat att det kan vara svårt att få yrkesarbetarna engagerade och involverade i projekten. Då yrkesarbetarna i slutänden är de som avgör om ett projekt blir lyckat eller inte är det av stort intresse för entreprenören att främja yrkesarbetarnas motivation. Om man vill öka engagemanget hos yrkesarbetarna är partnering en bra utgångspunkt. Partnering innehåller så många fler nivåer av samarbete och kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna än tidigare traditionella samarbetsformer. Här finns redskapen och möjligheterna för att skapa bra gemenskap i en arbetsgrupp som leder till ökad motivation och därmed ökat engagemang. Det krävs även en medvetenhet hos arbetsgivaren som gör att företaget uppmärksammar denna yrkesgrupp. Mycket att vinna Genom att få med yrkesarbetarna tidigt i ett projekt har man oerhört mycket att 30

vinna, både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt. Man får då möjlighet att ta vara på deras kunskaper kring tekniska lösningar, logistik samt andra uppgifter som är direkt kopplade till byggarbetsplatsen. Lagbasen kan ses som en representant för yrkesarbetarna och bör involveras redan under planerings- och projekteringsskedet. För att engagera sina medarbetare, oavsett om det är på en byggarbetsplats eller på ett kontor, är motivation och uppmuntran oumbärligt. Att ge mycket bekräftelse på det som folk gör bra skapar en bas för samarbete och välbefinnande. Det är ledarens uppgift att motivera sin grupp. Genom att förstärka positiva händelser, stora och små, visar man i vilken riktning man vill gå. Det är framförallt viktigt att uppmärksamma de små bra sakerna som ligger i linje med det man är ute efter. Det är också bra att ge mycket beröm och feedback och visa att man är intresserad genom att ställa många frågor.

Ge rätt signaler För att gruppen ska hållas ihop krävs en fungerande kommunikation. Samspelet mellan alla parter måste fungera för att ett bra samarbete ska äga rum. Att ge yrkesarbetarna möjlighet att säga vad de tycker och tänker i olika situationer kan inte leda till något annat än ett lyckat projekt och en förbättring av deras arbetsmiljö. Kommunikation innebär inte bara ord utan även handling. Från ledningens sida är det viktigt att man trycker på de rätta knapparna för att få sina medarbetare att trivas. Genom att rikta uppmärksamheten mot positiva och önskvärda beteenden, och gärna ge beröm i stora grupper, sänder man ut rätt signaler. Ge beröm inför många ögon men kritik inför så få ögon som möjligt!

Maria Andersson examinerades år 2008 från byggteknik och design på KTH. Idag arbetar hon som konstruktör på Sweco Structure.

FÖRFATTAREN

I

takt med att utvecklingen i Sverige går framåt letar byggherrarna efter nya och mer kostnadseffektiva samarbetsformer. Man önskar en arbetsmetod där alla parter tillsammans arbetar mot samma mål. Genom att samarbeta istället för att leta efter kryphål i kontrakt kan man bygga mer kostnadseffektivt och samtidigt få bättre kvalitet på slutprodukten. Med anledning av detta har intresset för konceptet partnering ökat. Partnering bygger på samarbete och kommunikation och för att partnering ska fungera som arbetsprocess krävs att det finns ett förtroende och en öppenhet mellan de deltagande parterna. Det är även oerhört viktigt att få in samverkanstänkandet på alla nivåer.

FÖRFATTAREN

Av maria andersson , konstruktör, Sweco Structure och maria trygg , väg- och gatuprojektör, Sweco Infrastructure

Maria Trygg examinerades år 2008 från byggteknik och design vid KTH. Hon arbetar idag som väg- och gatuprojektör på Sweco Infrastructure.

Det gäller att hålla ihop gruppen under hela projektet och därför är kontinuerliga aktiviteter ett oerhört viktigt och uppskattat inslag. Dessa aktiviteter behöver inte vara stora eller avancerade utan poängen är att man gör något tillsammans. Det är också bra om aktiviteterna inte bara kommer från ledningsgruppen utan att även yrkesarbetare är med och organiserar.

Gå laget runt Att få alla på en byggarbetsplats att känna att de tillhör samma grupp handlar inte bara om att ha gemensamma aktiviteter. Även de små vardagliga sakerna måste ses Fortsättning s. 32 P

husbyggaren nr 2 B 2009


Ett partneringprojekt av Skanska i Seattle WA.

P över. Att vara öppen med information och funderingar kring projektet leder till att man knyter samman individerna i gruppen och ökar gemenskapen. Att alla känner att de kan säga sin åsikt är också oerhört viktigt för att skapa gemenskap i en grupp. Det ska finnas utrymme för att uttrycka sina tankar och funderingar oavsett om det gäller idéer kring nya tekniska lösningar eller hur man trivs med sin arbetsmiljö. Att ha korta och informella möten varje dag kan hjälpa till med detta. Om det inte finns någon ny information att dela så säg det istället för inte berätta något alls. Då det inte alltid är så lätt för den enskilda individen att ta steget finns det ”knep” att ta till. Genom att vid möten gå

laget runt ges alla en möjlighet att säga sin åsikt. För att ingen ska känna sig oförberedd på en fråga kan den som håller i mötet vid mötets start berätta att han/hon tänker fråga alla. Ett annat sätt att skapa ett tillfälle där arbetarna känner att de kan yttra sig är att med jämna mellanrum hålla ”idémöten”. Då är det viktigt att atmosfären känns avspänd så det blir lättare att spåna idéer och tankar. Detta kan skapas genom att till exempel byta miljön där mötet ska hållas och inte vara i samma lokaler som där de andra mer formella mötena hålls.

Nöjda medarbetare Vinsterna med att lyckas engagera och motivera yrkesarbetare i partneringpro-

jekt är alltså både många och stora. Bättre ekonomi, högre kvalitet till kortare produktionstid, bättre arbetsmiljö och nöjdare medarbetare är några exempel. Om man tar till vara på de verktyg och möjligheter som finns i ett partneringprojekt så har man goda chanser att lyckas. Bygg vidare på de viktiga hörnstenarna samarbete och kommunikation så är ni redan halvvägs där! D Fotnot:

Maria Anderssons och Maria Tryggs examensarbete om partnering skrevs år 2008 på KTH vid avdelningen för byggteknik och design. Uppsatsen har belönats med SBRs stipendium. Se mer på Nytt från SBR sist i tidningen.

Tips på vägen: • Engagera tidigt någon som kan representera yrkesarbetarna i projektet, till exempel lagbasen. Gärna redan under planerings- och projekteringsskedet för att förebygga framtida svårigheter och hitta bra lösningar.

32

• Genomför gemensamma aktiviteter där alla kan vara med. • Håll regelbundna möten där det är uttalat att det är positivt att komma med egna idéer och där alla får komma till tals.

• Ge mycket information. Finns det inget nytt att berätta så säg det. • Sprid mycket beröm och uppmuntran. Särskilt ledningen bör vara generös med beröm. • Ge beröm inför många ögon men kritik inför så få ögon som möjligt.

husbyggaren nr 2 B 2009


nr 2 B 2009 husbyggaren

33


JURIDIK Nya regler gäller sedan den 1 januari 2009 för arbetsmiljöansvar. Det är ett obligatoriskt krav att byggarbetsmiljösamordnare utses vid byggnads- och anläggningsarbete. Även om byggarbetsmiljösamordnare utses befriar det inte byggherren från dennes arbetsmiljöansvar. Av helena colliander , advokat, Foyen Advokatfirma, Göteborg, helena.colliander@foyen.se

Samordnare befriar inte byggherre från ansvar

I

november 2008 fattade riksdagen beslut om ändringar i arbetsmiljölagen (prop. 2008/09:5). Bakgrunden till propositionen var att den Europeiska kommissionen hade begärt en bättre implementering av direktivet 92/57/EEG om minimikrav för hälsa och säkerhet på tillfälliga och rörliga byggarbetsplatser i svensk lagstiftning (”byggplatsdirektivet”). Kommissionen begärde bland annat att det i arbetsmiljölagen ska klargöras att byggherrens uppgifter alltid kan fullgöras av någon annan, att det ska införas en obligatorisk skyldighet att utse en samordnare för planerings- och projekteringsskedet, och en samordnare för genomförandeskedet, samt framgå att utseendet av samordnare inte befriar byggherren från ansvar.

Preciserar krav De lagändringar som riksdagen beslutade om som en följd av EU-kommissionens krav innebär framförallt nya regler i 3 kap. arbetsmiljölagen. Kapitlet struktureras också om i aktuella delar. Med anledning av de nya lagreglerna görs även ändringar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:3 om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 2008:16). Bland annat preciseras vilka uppgifter byggarbetsmiljösamordnaren ansvarar för samt vad kravet på lämplig byggarbetsmiljösamordnare innebär. Ändringarna i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter trädde i kraft den 1 januari 2009. Det medges dock en frist vad gäller kravet på utbildning av byggarbetsmiljösamordnare till den 1 januari 2010. Krav på samordnare De nya reglerna innebär i huvudsak följande: 34

1. Byggarbetsmiljösamordnare ska utses Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete (byggherren) ska beakta arbetsmiljösynpunkter under varje skede av planeringen och projekteringen såväl när de gäller byggskedet som det framtida brukandet. Byggherren ska vidare utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare dels för planering och projektering av arbetet, dels för utförandet av arbetet. Byggherren kan utse sig själv, någon anställd hos byggherren eller annan extern fysisk eller juridisk person till byggarbetsmiljösamordnare. Skyldigheten att utse byggarbetsmiljösamordnare gäller i samband med allt byggnads- eller anläggningsarbete och alltså inte bara på arbetsställen där mer än en entreprenör är verksam. Det saknar också betydelse om byggherren låter utföra arbetet endast med egna anställda. Kan överlappa Det finns inga formkrav för utseende av byggarbetsmiljösamordnare. Det måste dock vara fråga om ett aktivt ställningstagande. En byggherre är således inte att anse som en byggarbetsmiljösamordnare om denne varit passiv och underlåtit att utse en byggarbetsmiljösamordnare. Av propositionen (sid. 30f ) framgår att det vid varje tidpunkt inte bör finnas mer än en byggarbetsmiljösamordnare för planeringen och projekteringen respektive en byggarbetsmiljösamordnare för utförandet, då det annars kan uppstå frågor om vem som ska samordna byggarbetsmiljösamordnarna och om ansvarsfördelningen mellan dessa. Om de olika skedena i entreprenaden överlappar varandra, kan det dock finnas en byggarbetsmiljösamordnare för planeringen och projekteringen samtidigt som en för utförandet, om inte samma ju-

ridiska eller fysiska person utsetts att fullgöra båda uppdragen. I propositionen anges vidare att det är möjligt att ersätta en byggarbetsmiljösamordnare med en annan under olika skeden av planeringen och projekteringen respektive utförandet.

Utbildning och kompetens Vad som menas med en lämplig byggarbetsmiljösamordnare anges i 6 § AFS 2008:16 såsom att byggarbetsmiljösamordnaren ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att samordningen ska fungera på ett bra sätt. I kommentaren till bestämmelsen anges bland annat att det krävs att personal som ska arbeta med byggarbetsmiljösamordning besitter grundläggande arbetsmiljökunskap samt goda kunskaper om innehållet i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Dessutom erfordras goda kunskaper om innehållet i vissa av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om till exempel byggnads- och anläggningsarbete, belastningsergonomi, systematiskt arbetsmiljöarbete med flera. Ytterligare krav på kunskap kan behövas beroende på vilka risker som förekommer i det aktuella arbetet. Ska styrka kvalifikation Beträffande kravet på erfarenhet anges vidare i kommentaren att den som ska sköta byggarbetsmiljösamordningen behöver erfarenhet av utförande av byggnadsoch anläggningsarbete. Storleken och karaktären på det byggprojekt som ska samordnas är avgörande för hur omfattande erfarenhet som ska anses behövas. Vad gäller utbildningskravet börjar detta, som nämnts ovan, inte gälla förrän den 1 januari 2010. Övriga krav på byggarbetsmiljösamordnare avseende kompehusbyggaren nr 2 B 2009


tens och erfarenhet, gäller dock sedan årsskiftet. Byggherren ska kunna styrka kvalifikationerna. Detta gäller även om byggherren utser sig själv. Av arbetsmiljölagen 3 kap. 6 § 2 stycket framgår att både byggarbetsmiljösamordnaren och byggherren har ett ansvar för att uppgifterna blir utförda. Även om en byggarbetsmiljösamordnare utsetts, har byggherren således alltid kvar sitt ansvar för att byggarbetsmiljösamordnarens uppgifter blir utförda. Arbetsmiljöverket kan välja att rikta krav mot båda eller endera av dessa aktörer allteftersom vad som bedöms lämpligt.

2. Byggherrens ansvar kan övergå till självständig uppdragstagare Som nämnts ovan, har byggherren alltid kvar sitt ansvar för de uppgifter som byggarbetsmiljösamordnaren ska utföra. Enligt 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen kan en byggherre dock överlåta sina uppgifter och sitt arbetsmiljöansvar för planeringen och projekteringen samt utförandet av arbetet till en självständig uppdragstagare som ansvarar för allt detta arbete, i princip en totalentreprenör eller generalentreprenör (se även propositionen sid 47f ). En förutsättning är att det upprättas ett skriftligt avtal och att uppdragstagaren tar över uppgifter som motsvarar ansvaret. Det avgörande är alltså vilka arbetsuppgifter uppdragstagaren har enligt uppdragsavtalet och det är bara ansvaret som motsvarar detta arbete som kan överlåtas. För att en överlåtelse av arbetsmiljöansvaret ska vara möjlig, krävs vidare att uppdragstagaren har att självständigt utföra uppgifterna enligt uppdragsavtalet utan inblandning från byggherren. Vid delad entreprenad är självständighetskravet inte uppfyllt då uppdragstagaren endast har ansvar för viss del av arbetet. I sådana fall när byggherren inte lämnar över uppgifterna till en uppdragstagare som självständigt har att utföra uppgifterna så är det inte möjligt att överlåta byggherrens arbetsmiljöansvar. Kravet på självständighet gäller från det att uppdragstagaren kommer in i processen, till exempel efter upphandling (se propositionen sid. 60). Arbetsmiljöverket kan, om det finns särskilda skäl, flytta ansvaret mellan uppnr 2 B 2009 husbyggaren

dragstagaren och byggherren i båda riktningarna, till exempel om uppdragstagaren inte klarar sin uppgift. Uppdragstagaren blir inte automatiskt byggarbetsmiljösamordnare. Uppdragstagaren måste i sin tur genom ett aktivt val utse byggarbetsmiljösamordnare. Uppdragstagaren har dock rätt att utse sig själv till byggarbetsmiljösamordnare.

3. Privatpersoner – konsumenttjänstlagen Enligt 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen gäller särskilda regler i konsumentförhållanden, det vill säga då byggherren är en privatperson. Uppdragstagaren (total- eller generalentreprenören) som sköter hela byggprojektet tar då automatiskt över byggherrens arbetsmiljöansvar om inte annat har avtalats. Ett exempel är avtal när en privatperson beställer ett så kallat ”nyckelfärdigt” hus och uppdragstagaren tar på sig hela ansvaret för projektet från början till slut (planering, projektering och utförande). I sådana fall får uppdragstagaren automatiskt byggherrens arbetsmiljöansvar om inte parterna avtalar något annat. 4. Gemensamma arbetsställen Om byggnads- eller anläggningsarbete utgör gemensamt arbetsställe med annan verksamhet sker en uppdelning av arbetsmiljöansvaret mellan byggarbetsmiljösamordnaren och den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågorna i den övriga verksamheten (se 3 kap. 7 f § arbetsmiljölagen). Dessa ansvariga ska samråda och gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden. De som bedriver verksamhet eller arbetar på ett gemensamt arbetsställe ska följa anvisningar från en byggarbetsmiljösamordnare i fråga om byggnads- eller anläggningsarbete och från den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor i övriga fall (3 kap. 7 g § arbetsmiljölagen). 5. Konsekvenser för nuvarande avtal om samordningsansvarig De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2009 utan övergångsbestämmelser. Detta innebär att bestämmelserna om byggarbetsmiljösamordnare även gäller för byggprojekt som påbörjats före årsskiftet.

Viktigt att tänka på är att den som tidigare varit samordningsansvarig i byggprojekt som påbörjats före årsskiftet, inte blir byggarbetsmiljösamordnare med automatik. Det krävs att parterna träffar nya överenskommelser. Parterna måste fastställa vad de vill eller kan komma överens om mot bakgrund av de nya reglerna. Även om överenskommelse träffas om att den tidigare samordningsansvarige ska utses till byggarbetsmiljösamordnare, ligger byggherrens arbetsmiljöansvar enligt de nya reglerna kvar på byggherren. För att detta ansvar ska kunna överflyttas till den tidigare samordningsansvarige eller annan uppdragstagare, krävs att självständighetskravet är uppfyllt samt att skriftliga och detaljerade avtal upprättas.

Ny skrivning behövs För entreprenader som påbörjats före årsskiftet och som har text i Administrativa föreskrifter enligt AFC.364 (utförandeentreprenad) eller AFD.364 (totalentreprenad) är det tveksamt om denna text är tillräcklig för att föra över arbetsmiljöansvaret enligt de nya reglerna på entreprenören. Anledningen är att uppgifterna i AFC.364 och AFD.364 inte är tillräckligt preciserade och detaljerade. Detta innebär att byggherren riskerar att få ansvaret för arbetsmiljön om inte skriftliga och detaljerade avtal härom träffas mellan byggherren och entreprenören. Byggherrarna Sverige AB håller enligt uppgift på och utarbetar förslag till nya skrivningar i AFC.364 och AFD.364 som är anpassade till de nya reglerna. Enligt uppgift från AB Svensk Byggtjänst kommer inom kort även nya AMAkoder och texter för såväl utförandeentreprenader som totalentreprenader som ansluter till de nya reglerna i arbetsmiljölagen. Komplettera avtal Med hänsyn till ovanstående är det av största vikt att se över och komplettera avtalen i pågående entreprenader som påbörjades före årsskiftet 2008/2009 i enlighet med de nya reglerna i arbetsmiljölagen. Överenskommelser om byggarbetsmiljösamordnare måste träffas samt eventuella skriftliga avtal ingås för överlåtelse av byggherrens arbetsmiljöansvar. D 35


IT Hur ska relationshandlingar se ut? Särskilt när CAD-program ändras stup i kvarten? Den nya utgåvan av Bygghandlingar 90 tar upp CADhanteringen under projekteringen – och inkluderar även själva förvaltningen. Detta kan bli ett första steg mot en nödvändig standardisering. Av henric rosenius , byggingenjör, Tema arkitekter

CAD-leverantörer borde verka för standardisering

E

ntreprenören sliter med de sista arbetena innan slutbesiktningen, projekteringen är sedan länge avslutad. Det är dags att upprätta relationshandlingarna. Men hur ska dessa utföras? Under projekteringen finns praxis och standarder för hur förfrågningsunderlag och bygghandlingar ska utformas och hanteras. Men för relationshandlingar är varianterna många. I det ena projektet finns ingen anvisning alls, i det andra är anvisningen tjock som en tegelsten och mottagningskontrollen rigorös. Har projektet pågått några år har ofta anvisningarna förändrats mot när projektet startade och strukturen för handlingarna lades upp. Trots att den vane projektören upprättat relationshandlingar i mängder av projekt blir situationen ny varje gång det är dags.

Förvaltaren styr Varför ser det ut så här? En förklaring är att förvaltaren inte har några krav på sig utifrån. Under byggprocessen måste handlingarna utformas enligt en viss praxis för att kunna hanteras av många olika parter; projektörer som ska samarbeta, entreprenörer som ska lämna anbud, leverantörer som ska tillverka. Men under förvaltningen är det bara förvaltarens egna behov som styr. Behoven är dessutom olika om det gäller förvaltning av kulturbyggnader med krav på långsiktig dokumentation eller om det gäller kommersiella lokaler som ofta byggs om. Det är även en stor spridning vad gäller kompetens och ambitionsnivå för hantering av förvaltningshandlingar. Hur ser behovet ut Oavsett typen av fastighetsbestånd är det en del saker att ta tänka på när man utfor36

mar kraven på relationshandlingar: Identifiera behovet. Vilket är mitt primära behov? Till vad kommer informationen i första hand att användas till? Är det för underhåll, ombyggnader eller uthyrning? Utan ett tydligt mål blir kraven ett egensyfte. Begränsa omfattningen. När det sker ombyggnader i fastigheten behöver förvaltningshandlingarna uppdateras. Ju mer detaljerad information man har desto större blir arbetet att hålla den ajour. Litterering för undertak eller dörrar blir svår att uppdatera eftersom en ombyggnadsritning ofta har sin egen nya litterering. Försök att begränsa antalet ritningar och minimera den information i dessa som ska ajourföras. Då är förutsättningarna större att ritningarna kan hållas aktuella.

Arkivera bygghandlingarna. Mycket information försvinner mellan byggprocessen och förvaltningen. Detaljritningar sparas normalt inte eftersom de inte ajourförs, men ibland kan dessa ritningar vara ovärderliga. Genom att spara undan hela den senaste omgången bygghandlingar i PDF-format för varje byggprojekt finns i alla fall informationen kvar. Även om det kan ta lite extra tid att hitta informationen och den inte alltid är helt aktuell kräver dessa handlingar inget underhåll. PDF är numera standardiserat enligt

ISO och finns i en variant avsedd för arkivering PDF/A. Prioritera kraven. Alla krav som ställs i anvisningarna kostar pengar, även om det är enkla krav som att ett visst objekt ska ligga i ett speciellt lager eller norrpilen ska se ut på ett visst sätt. Kravet ska identifieras, utföras, kontrolleras och eventuellt justeras. Ställ kostnaden i relation till nyttan och prioritera. Tjocka luntor med anvisningar gör det svårt att identifiera, förstå och tillgodose alla krav. Risken är att viktiga krav försvinner bland mindre viktiga och därmed blir slutresultatet sämre än med få utvalda krav.

Bra att förenkla Underhåll arkivet. I ett större fastighetsbestånd pågår det kontinuerligt ombyggnader. De större projekten brukar följa rutinerna och förvaltningsinformationen blir uppdaterad. Men de mindre ombyggnaderna, som när ett nytt glasparti monteras, ett pentry byggs om eller en vägg rivs, följs sällan upp i dokumentationen. Kostnaden för att hantera den enskilda dokumentationen överstiger nyttan. Försök att hitta enklare rutiner, till exempel att alla skisser/noteringar läggs på hög och CAD-ritningarna uppdateras med något års mellanrum. Förenkla CAD-filerna. CAD-programmen utvecklas med nya versioner varje år och kan skapa ”intelligenta” objekt som innehåller mycket information. Förvaltningen har ett helt annat tidsperspektiv än projekteringen, när det är dags att läsa ut eller uppdatera informationen är den kanske i ett äldre format som inte kan konverteras eller till och med oläsbar. För bara några år sedan var applikationen POINT den vanligaste hos arkitekterna. Många förvaltare satsade stora resurser på att digitalisera fastighetsbehusbyggaren nr 2 B 2009


ståndet med dessa CAD-objekt som grund och i en del fall även koppla ihop CAD-funktioner med förvaltningssystem. Idag är det få som har tillgång till applikationen och den information som skapades kan inte konverteras till nyare system, kvar är ”ointelligenta” 2D-modeller. Tyvärr är många på väg att göra om samma misstag med de applikationer som är dominerande idag.

Blir allt mer komplicerat Problematiken med CAD-format och dess innehåll kommer framöver att bli mer komplicerad i takt med att användningen av BIM ökar. De avancerade 3Dmodeller som skapas är användbara i det korta perspektivet. Vid en ombyggnad av ventilationssystemet är det en stor fördel om relationsmodellen är skapad med intelligenta 3D-objekt som snabbt kan redigeras och beräknas med de nya förutsättningarna. Men det förutsätter att samma programvara används. På gott och ont rusar CAD-utveckling-

nr 2 B 2009 husbyggaren

en iväg och på bara några år blir 3D-modellen oanvändbar. Det kan till och med vara så att enkla 2D-ritningar blir mer användbara än att försöka få ut information från en 3D-modell. Utvecklingen styrs helt av programleverantörerna och vissa av dem ser uppenbarligen ”stängda” filformat som en konkurrensfördel snarare än en brist. Neutrala format som IFC kan inte i praktiken hantera all den information 3D-modellerna innehåller. Programleverantörerna måste inse att kompatibilitet och långsiktighet är viktig för utvecklingen. Tills dess får vi tyvärr leva med att användbar information går förlorad.

Utmaning smälta samman De flesta förvaltare har dock insett nödvändigheten av att ha en fungerande hantering och struktur för informationen. Några har i praktiken även insett behovet av branschstandard, i synnerhet när man har köpt fastigheter eller när hela fastighetsbolag går samman. Dokumentatio-

nen är strukturerad helt olika, det blir ett stort och ofta oförutsett arbete att smälta samman allt till ett fungerande system. Men det finns en ljusning. Byggprocessens rättesnöre, Bygghandlingar 90, har nyligen uppdaterat del 8. Den tidigare utgåvan fokuserade på CAD-hanteringen under projekteringen, den nya har tagit ett bredare grepp och inkluderar även förvaltningen. Innehållet handlar nu om hur information ska struktureras, beskrivas och överföras mellan olika parter. Den nya utgåvan må vara tungläst, och knappast en praktisk handbok för den enskilde projektören, men för branschen i stort är det ett steg i en enande riktning. Fastighetsbranschen har tagit detta till sig och utformar kraven med Bygghandlingar 90 som grund. Förhoppningsvis kan vi i framtiden få ett mer standardiserat sätt att upprätta förvaltningsinformationen, det tjänar både konsulter och fastighetsägare på. Nu väntar vi bara på att CAD-leverantörerna ska komma till samma insikt. D

37


FORM & TEKNIK Frågan är hur framtiden kommer att betrakta de spektakulära och anmärkningsvärda byggnader som uppförs i vår tid? Materialval och form bidrar till hur byggnaderna underhålls och åldras. En del av det som byggs idag blir kommande generationers ruiner. Av andreas falk , Arkitekt SAR, afalk@kth.se

Dagens utstickande byggen blir framtidens ruiner

I

takt med att samhälls- och byggnadsutvecklingen susar fram varv på varv i allt högre fart dyker anmärkningsvärda byggen upp allt oftare. Risken att drunkna i den strida strömmen av nya pockanden på uppmärksamhet till trots, lyckas åtskilliga projekt sticka ut och markera revir. Hur länge de kommer att framstå som anmärkningsvärda, och hur – och huruvida – de kommer att bestå på, säg, 200 års sikt, är en tankeväckande fråga att ställa.

Tempel för sportens tillbedjan Pekings olympiska spel riktade under år 2008 strålkastarbelysning på en rad fascinerade konstruerade objekt i gigantisk skala och the Water cube liksom Bird’s nest blev säkerligen lika betittade som de tävlande under spelen. Vi har äldre exempel på idrottsanläggningar som numer både väckt uppseende och åldrats. I München hölls olympiska spel år 1972, när en terroristattack trädde

in på scenen som en tredje uppseendeväckande faktor. Byggnaderna som hyste spelen där och då, står idag kvar och har efter renoveringsinsatser återfått ett fräscht skimmer. På håll tecknar sig som i figur 1 master och kabelsystem mot horisonten. Läktartak och simhallar vid Münchens OS-arena är kabelspända membrankonstruktioner och efter att man bytt ut membranet strålar solen obehindrat genom takkonstruktionerna som i figur 2. Byggnaderna som stått i snart 40 år har således efter ett omfattande materialutbyte återställts i ett nära nog ursprungligt skick, men det är förvisso en massiv insats som krävts och infästningsdetaljer, som de som ses i figur 3, nöts även de av tidens vittring.

Ett bilens tempel I München återfinns numera det gigantiska BMW Welt, blott ett stenkast från OS-området. BMW Welt i figur 4, med ar-

Figur 1. Münchens OS-område sett på håll. Foto: Andreas Falk

38

kitektonisk form signerad Coop Himmelb(l)au och konstruktion av Bollinger + Grohmann, har byggts som ett showroom för BMW:s bilproduktion. Projektet inbegriper formliga formoch materialexcesser ovan jord som inramning av den utställda bilparken och för att locka och välkomna besökare, figurer 5–6, samt ett djupgarage där utställningsbilar med bensin i tankarna på grund av brandrisken förvaras i luftevakuerade utrymmen. Projektet är på många sätt en teknisk utmaning.

Konstruerade moln Formen är sprungen ur visionen om ett svävande moln. Man har inte lyckats helt, men det är måhända en praktisk omöjlighet att bygga ett moln och fixera det med stålkonstruktioner. Försöket gjordes exempelvis i mindre skala även vid La Grande Arche i Paris där danske arkitekten Spreckelsen ville iscensätta ett molns svävande som

Figur 2. Utanför entrén till en av hallarna sträcks konstruktionen ut och silar ner solljuset över marken utanför. Foto: Andreas Falk

husbyggaren nr 2 B 2009


Figur 10. En av ruinerna vid tempelplatsen Xochicalco, Mexico, 90 kilometer söder om Mexico City. Foto: Andreas Falk

publiktak i triumfbågens öppning. Det blev där en inspänd membrankonstruktion säkrad med kablar mellan triumfbågens insidor.

Molntak och serveringsfat Stål och vattenånga är väsenskilda. Men det är en vacker bild. Och med lite lekfullt sinne kan man erkänna försökens djärvhet och intressanta formresultat.

Det man möter vid ett besök i BMW Welt är i princip en gigantisk takkonstruktion. Som en virvel, figur 7, stiger en plåtklädd kaskad av stål upp och breder med varierande konstruktionshöjd ut högt över besökarnas huvuden och bilarnas blankpolerade karosser. Biltillverkare bryr idag sig om detaljer som upplevelsen av känsla och ljud när man stänger dörren till kupén. Själva

Figur 3. Kabelkonstruktioners lätthet kräver kraftiga fundament för att hållas nere. Dubbelkrökta ytor täcks med en stor mängd membranelement fästa med ett komplext stålsystem. Foto: Andreas Falk

Figur 4. BMW Welt med sitt moln av stål. Foto: Andreas Falk

nr 2 B 2009 husbyggaren

stängandet ska inge en känsla av ett gediget stycke fordon, en säkerhetsvision och ett värdebevis. BMW Welt är emellertid relativt avmaterialiserat, abstrakt, och plåtinklädnaden ger snarare intrycket av just beklädnadsplåt med begränsad tjocklek med funktionen att klä in och täcka det som verkligen bär. Det är mycket yta, med Fortsättning s. xx P

39


Figur 5. Interiör med utsiktsplats för besökare som vinklats ut nedanför viploungen. Foto: Andreas Falk

Figur 7. Strax utanför entrén når takkonstruktionen ner till marken i en virvelform som rymmer ett mindre utställningsutrymme. Foto: Andreas Falk

Figur 6. BMW:s showroom. Gatunivå med utblick mot huvudentrén. Foto: Andreas Falk

Figur 8. Typiska formelement för arkitektkontoret Coop Himmelb(l)au inramar BMWlogotypen på kontorsbyggnaden intill.

Figur 9. Stålrörs- och wirekonstruktion för uteserveringens segeltak. Foto: Andreas Falk

Foto: Andreas Falk

oklart innehåll, som är till för att inrama, och lyfta fram BMW, vilket ytan gör med klar effekt, figur 7–8. I sammanhanget återfinns även här smäckra stag, linor och wire, i figur 9 i en detalj av uteserveringens segeltak.

Byggnadsminnen och ruiner Hur kommer byggnader som dessa att te sig, om de alls finns kvar, om 400 år? Hur kommer man att betrakta dem om de be40

står och hur kommer de att värderas? Kommer exempelvis BMW Welt att bestå i 1 000 år och finnas kvar som ruin, så som tempelområdet vid Xochicalco från omkring 650–900 e Kr i figur 10? Med tiden försvinner både byggnaderna som byggts för klent och de som tappar användning och ekonomiskt värde. Det som finns kvar idag, av historiska byggnader, är det som haft kvalitet, värde och användning nog för att inte försvinna.

Vilka material som används vid ett bygge, vilken form dessa ges och hur de kan underhållas och åldras med värdighet har avgjort vad vi idag har kvar av byggnadshistorien. Detta avgör framgent vilka byggnadsminnen och ruiner från det tidiga 2000-talet som framtida generationer kommer att bese, besöka och värdera oss utifrån. D

husbyggaren nr 2 B 2009


Dags att utse mottagare av Byggstenen 2009! Byggstenen är en av de äldsta utmärkelserna inom byggbranschen i Sverige. Detta prestigefyllda pris utdelas av SBR Byggingenjörerna till förtjänt person eller grupp som verkar för en föredömlig insats för byggandet eller förvaltandet i Norden. SBR Byggingenjörernas förbundsstyrelse utser mottagaren av Byggstenen efter förslag. Medlemmar och anslutna till SBR har möjlighet att komma med förslag med motivering på lämplig person eller grupp som skall få Byggstenen 2009.

Nyhet Från och med 2009 får pristagaren inte bara den symboliska utmärkelsen utan också ett stipendium på 50 000 kr. Förslag på pristagare skall vara SBRs kansli tillhanda senast 15 april. Skriv till SBR Byggingenjörerna, Box 4415, 102 69 Stockholm eller bygging@bygging.se.

nr 2 B 2009 husbyggaren

41


DEBATT Föreningen underhållsteknik, Utek, arbetar bland annat för ett mer standardiserat språkbruk för skötsel och underhåll. Ett stort bekymmer idag är att begreppen används vårdslöst! Särskilt svårt är det att få genomslag för korrekta termer inom bygg- och fastighetssektorn. Av jan frånlund , ordförande, föreningen underhållsteknik, Utek

Viktigt använda rätt term i avtal om underhåll

N

umera finns det europeiska standarder som definierar en rad termer och begrepp som används inom skötsel och underhåll av fastigheter och industrianläggningar. Problemet är att många tillämpar andra termer och begrepp än de som standarderna anger. Det är speciellt tydligt när man jämför underhållsspråket inom fastighetsförvaltning och inom industrianläggningar. Något som kan leda till missuppfattningar såväl i den dagliga verksamheten som i samband med specifikationer vid upphandling och i tolkning av avtal. Speciellt besvärliga situationer kan uppstå för underhållschefer som svarar för såväl industriernas maskinpark som fastigheterna dessa är placerade i. I värsta fall ska en sådan person behöva behärska två språk.

Utek tagit fram ett litet häfte med de allra vanligaste begreppen, som också förklaras med bilder. Detta häfte har haft en strykande åtgång. Många industrier köper över hundra häften, för att dela ut till sin personal. I skrivande stund är det den femte upplagan som håller på att ta slut.

Tradition eller nytänkande? Det tycks vara mycket svårare att få ett genomslag inom bygg- och fastighetssektorn. Inom Utek har man en kommitté för fastighetsunderhåll, där ledningen sedan ett antal år tillbaka sökt skapa en förståelse inom fastighetsbranschen för att använda fastställda europeiska standarder. I Avtal för fastighetsförvaltning (AFF) som togs fram år 1995 finns en definition för underhåll som säger ”åtgärder som syftar till att återställa funktionen hos ett förvaltningsobjekt” (artikelförfatta-

Två viktiga standarder År 2001 fastställdes den europeiska standarden EN 13306 – ”Maintenance terminology” (Underhåll – Terminologi), som innehåller över 100 termer och begrepp. År 2005 fastställdes den europeiska tekniska specifikationen TS 15331 – ”Criteria for design, management and control of maintenance services for buildings”. I den senare specifikationen definieras en rad termer där man tillämpar samma definitioner som i standarden EN 13306. Industrin är föregångare Egentligen borde det inte finnas något skäl till att inte anpassa sig till de gällande europeiska och svenska standarderna. Detta är något som allt fler inom industrin insett. Under de senaste åren har det varit en stor mängd av standarden EN 13306 som anskaffats av industrin. Dessutom har 42

Inom fastighetsförvaltning är underhåll inte det samma som skötsel. Vad händer om avtalet talar om underhåll men entreprenören tolkar det som att ”skötsel” inte ingår?

rens kursivering). Det kan tolkas som att man jämställer begreppet ”underhåll” med begreppet ”reparation”. I den europeiska standarden säger man att underhåll är en ”kombination av alla tekniska, administrativa och ledningens åtgärder under en enhets livstid avsedd

att vidmakthålla den i, eller återställa den till, ett sådant tillstånd att den kan utföra krävd funktion” (artikelförfattarens kursivering). Det innebär att här beskriver man både förebyggande och avhjälpande åtgärder i underhållet. Självklart bör man inom fastighetsförvaltningen se till att söka undvika fel på funktionen hos förvaltningsobjektet. Men här ingår det inte under begreppet ”underhåll” utan snarare under begreppet ”skötsel”. Något som kan få ödesdigra konsekvenser om man skriver ett avtal om underhåll och entreprenören tolkar det som att ”skötsel” inte ingår!

Den närmaste framtiden I den rådande ekonomiska krisen i världen, är det mycket som talar för att nyinvesteringarna minskar och man söker bibehålla existerande anläggningar och fastigheter längre. För att uppnå den möjligheten krävs således ett väl planerat och genomfört förebyggande underhåll. Vilket som regel är mycket mer kostnadseffektivt än ett avhjälpande underhåll. För att klara en sådan strategi på ett effektivt sätt krävs att man i företagen och mellan olika företag söker bli rationella i sin språkanvändning och skapa en entydig förståelse för olika termer och begrepp. Riksorganisationen inom driftsäkerhet, underhåll och kapitalvård, föreningen underhållsteknik, Utek, är beredd att stötta en sådan utveckling. Se mer på www.utek.se D

husbyggaren nr 2 B 2009


Noterat Hellre badolja än man i badet Badrumstillverkaren Gustavsberg har frågat svenska folket om inställningen till badrumsstädning, inredning och badrumsvanor. Undersökningen visar bland annat att 76 procent av kvinnorna föredrar en avslappnande badolja som sällskap i badet istället för sin partner. Åtta procent av männen tar hellre med en badanka i badet än sina barn. När det gäller städning av badrummet uppger 87 procent av de svarande kvinnorna att de själva städar badrummet, 49 procent av männen säger samma sak. Vanligast är att städa badrummet en gång i veckan, tre procent städar sitt badrum varje dag medan fyra procent gör det mer sällan än varannan vecka. Ett snabbt sätt att fixa till badrummet när gäster är i antågande är att skruva ur glödlampan och tända levande ljus, men det är bara en procent av svenskarna som anger att de tar till just den paniklösningen. Mer än hälften av svenskarna duschar varje dag, men hela

tre procent av norrlänningarna duschar endast en gång i veckan. Generellt duschar de flesta 6–10 minuter. Att bada i badkar regelbundet är ovanligt; hela 38 procent av de svarande badar aldrig och endast två procent badar varje dag. Vanligast är att man badar någon enstaka gång i halvåret. Däremot står just badkar högst upp på önskelistan när svenskarna får önska sig en ny produkt till badrummet. Bidé är något som allt oftare försvinner i badrumsrenoveringar, men 24 procent av de svarande kvinnorna uppger att de antingen har eller skulle vilja ha en bidé. När det kommer till saker som folk irriterar sig på i badrummet placerar sig hår som samlats i avloppet högst på listan (36 procent), därefter kalkavlagringar och tandkrämsstänk på spegeln. 15 procent av kvinnorna stör sig på att någon lämnar locket uppfällt, medan endast 4 procent av männen låter sig irriteras av detta. När det gäller läsning på toa-

Foto: Villeroy & Boch Gustavsberg

letten är det en vana som två tredjedelar av männen och 56 procent av kvinnorna ägnar sig åt. Av de tillfrågade skåningarna läser 51 procent helst tidskrifter och veckotidningar på

toaletten, medan 12 procent av de svarande i norra Sverige läser böcker. 1 027 svenskar i blandade åldrar deltog i undersökningen. D

TERRAZZO i TIDEN PRAKTIKA för tunnsättning

Byggsektorns regler 2009 Regler inom byggsektorn har olika status och tillämpning. Vissa regler är bindande föreskrifter, fastställda av myndigheter; några är standarder, andra beskriver tekniska lösningar som är godkända men inte obligatoriska. Andra regler igen har fastställts av branschorganisationer som förutsättning för medlemskap eller auktorisation. Regelsamlingarna förändras i relativt hög takt. Byggsektorns regler är en sammanställning som utges varje år. Boken ger en uppdatenr 1 B 2009 husbyggaren

rad översikt över normgivande dokument av olika slag som påverkar byggandet i Sverige. Den är alfabetiskt uppställd och ger, förutom allmänna uppgifter även aktuell information om dokumentens senaste utgåvor för respektive utgivare. I Byggsektorns regler finns också uppgifter om viss internationell standard som åberopas i centrala byggdokument som till exempel AMA. Se mer på www.byggtjanst.se D

TECNIKA installationsgolv

w w w. eur ogol v. s e

43


Noterat Grönområde ger bättre hälsa Att vistas i grönområden har positiv effekt på vår hälsa. Men hur skapas områden som fler vill använda? Att de är attraktiva och ligger nära bostaden är viktigt visar en ny vägledning från Statens folkhälsoinstitut. Grönområden främjar fysisk aktivitet och har positiva effekter både på den fysiska och psykiska hälsan. Områdena är en plats för återhämtning. Forskning visar att ju närmare man har till ett grönområde, desto mindre stressad känner man sig. Grönområden fungerar också som ett filter mot luftföroreningar och en plats att ta sin tillflykt till vid värmeböljor i ett framtida förändrat klimat. – Utmaningen för kommuner är att skapa attraktiva områden som är användbara och lockande för breda befolkningsgrupper, något som skulle betyda att fler besöker dem, säger Anna Karin Johansson, utredare på Statens folkhälsoinstitut.

Tillgång till attraktiva grönområden främjar hälsa i hela befolkningen. Forskningen visar att vi är beredda att gå 300 meter för att regelbundet använda ett grönområde. Men behoven och önskemålen ser olika ut för olika grupper. Bland annat barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning är grupper som är mer utsatta för hälsorisker. Om barn vistas mycket i grönområden påverkas koncentrationsförmågan positivt, de rör på sig mer och är friskare. Barns grönområden kan vara vidsträckta, lummiga och omväxlande med stora öppna ytor som innehåller stockar, stenar och stubbar att bygga med och klättra på. Även ”ostädade” stråk där det går att bygga gångar och kojor är positiva inslag. Många äldre kommer sällan ut men miljöer med träd, grönska, vatten, skugga, vackra vyer, sittplatser och möjligheter att se och träffa andra människor är viktiga kriterier

Människor mår bra av grönska och vackra sittplatser i sin närmiljö. Foto: Thomas Carlgren

för attraktiva grönområden för äldre. Igenkännandet är också angeläget, många tycker bäst om den naturmiljö som de är bekant med.

Rapporten ”Grönområden för fler” finns på www.fhi.se D

och att det bör satsas mer pengar på snabbare, säkrare och bekvämare cykelstråk säger Maria Börjesson. Majoriteten, särskilt äldre cyklister, säger att motion är den viktigaste anledningen till

att de valt att cykla. Men enbart ett fåtal cyklar bara för att det ger motion. Många cyklister skulle välja att resa på andra sätt om deras alternativ var snabbare eller billigare än idag. D

Cykelbanor lönar sig för samhället Allt fler stockholmare tar cykeln till arbetet, även under vinterhalvåret. Det är inte bara de som har nära till jobbet eller inte har råd med annat som cyklar. Tvärtom visar en studie att cyklisterna har höga inkomster och ofta cyklar långa sträckor. Det är WSP Analys & Strategi som på uppdrag av Vägverket har genomfört en forskningsstudie av cyklisters värderingar av förbättringsåtgärder. Konsultbolaget har under hösten intervjuat cyklister i och runt Stockholms innerstad. De flesta av cyklisterna var på väg till eller från sitt arbete. Studien visar att cyklisterna värderar åtgärder som ger bekvämare och snabbare 44

resor oväntat högt. Tillgång till cykelbanor och bra cykelställ är viktigt. Att minska antalet stopp vid trafiksignaler betyder också mycket. – Studien ger en ny syn på vilka som cyklar och hur de värderar förbättringar. Ett förvånande resultat är att cyklisterna värderar förbättringar så högt, säger Maria Börjesson forskare vid WSP Analys & Strategi och teknologie doktor med inriktning mot värderingar av trafikåtgärder. – Tidigare har vi inte haft så bra underlag för att kunna bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av förbättringar för cyklister. Den nya studien visar att cykeln är en viktig del av trafiksystemet

Svensken flyttar tio gånger Genomsnittssvensken flyttar tio gånger under livet. Enbart i år kommer 1,3 miljoner svenskar att byta bostad. Vi flyttar oftast korta sträckor men när vi gifter oss minskar flyttlusten. Det visar en sammanställning från Svensk fastighetsförmedling där man studerat utredningar och rapporter om

flyttmönster och utvecklingen av bostadsmarknaden. Bortsett från flyttboomen på 1960-talet har vi svenskar aldrig flyttat så ofta som idag. Att antalet flyttar ökat kan höra ihop med att boendet blivit en allt viktigare statusmarkör. D

husbyggaren nr 2 B 2009


Marknadsnytt Värmepump med nytt köldmedium Kan upprepa kapning

CTC presenterar tre nya, kraftiga värmepumpar som kan kompletteras med solvärme. De nya värmepumparna i EcoAir-serien har effekter på 15, 20 och 25 kW. Det går att koppla ihop upp tre värme-

pumpar i valfria storlekar. Till värmepumparna finns det färdiga solvärmepaket. CTC:s nya värmepumpar utnyttjar ett nytt, effektivare och betydligt miljövänligare köldmedium. Det heter 407C, bryter inte ned ozonlagret och är helt fritt från klor. D CTC 0372-88 116 johan.liljeblad@enertech.se

Klinga med dämpat ljud Nortons sortiment med ljuddämpade diamantkapklingor, som har beteckningen Silencio, har utökats med klingor i dimensionerna 230 och 500 mm diameter. Vid kapning med diamantklingor uppstår ett högt och vinande ljud som ofta uppfattas som mycket störande av om-

givningen. Nortons nya diamantklingor har en ny konstruktion som dämpar ljudnivån i frekvensomfånget 2–6 kHz med 15 dB enligt tillverkaren. D

nr 2 B 2009 husbyggaren

Dewalt jari.heiskanen@dewalt.com +46 31 686 193

Beräknar mängd

Saint-Gobain Abrasives AB 08-580 881 00 sga.se@saint-gobain.com

Räknar på förankring Många ingenjörer och konstruktörer vet för lite om infästning av tunga föremål i betong. Det kostar byggnadsbranschen pengar och ökar risken för allvarliga skador och olyckor. Det menar Fischer, ett företag inom infästningar, som nu lanserar ett nytt program för att beräkna förankringar i betong. Med hjälp av det nätbasera-

Dewalt lanserar sin nya 250 mm dubbelgeringssåg (DW 717XPS). Den har konstruerats för att ge slutanvändarna en hög grad av noggrannhet och

kapacitet. Geringssågen har konstruerats med ett patenterat exakt geringssystem, som gör det möjligt för användaren att utföra upprepningsbara geringskapningar. Sågen är försedd med en geringsskala i rostfritt stål med tio fasta inställningar för konsekventa kapningar. Geringsskalan är justerbar och håller sågen på plats under transport. D

de dimensioneringsprogrammet Compufix kan man beräkna vilken typ av ankare som passar till en given uppgift, se bilder på relevanta produkter samt skriva ut dokumentation och montagevägledningar till hantverkarna på byggplatsen. D fischer Sverige AB + 46 (0) 11 31 44 50 jh@fischersverige.se

Många har upplevt att man köpt för mycket eller för lite fogmassa för ett fogarbete. Relekta har nu utvecklat en fogkalkylator som ligger på inter-

net för att beräkna åtgången. Se www.novatech.nu D Novatech v 031-13 54 90 mikael.palmgren@novatech.nu

Böjd trallskruv Skruvtillverkaren Grabber lanserar en trallskruv med en grafitgrå yta. Ytbehandlingen ger ett bättre rostskydd och längre hållbarhet. Skruven är även försedd med Quick Grabpoint, som är ny typ av spets

med en något böjd udd, som med sin utformning greppar virket snabbt. D Arne Thuresson Byggmaterial AB 08-761 74 40 egideus@grabber.se

45


BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

totalt säker

golvvärme

46

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

husbyggaren nr 2 B 2009


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

nr 2 B 2009 husbyggaren

47


BYGGLEVERANTÖRER

48

husbyggaren nr 2 B 2009


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Box 4229, 102 65 Stockholm Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 info@mediarum.se

Sid

Sid

ALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Brandskyddsföreningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Siliconglassystem Sweden . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Cadmac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Strusoft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Eurogolv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Svecon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14, 15

Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . 21, 29, 41

H-fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Syd Expo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17, 33

Häfla Bruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Thermisol Panels Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Konsultgruppen SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . 53

ThyssenKrupp Byggesystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Llentab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

PAX Electro Products . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

VVS auktorisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Promat Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

nr 2 B 2009 husbyggaren

49


KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HUDIKSVALL

GÖTEBORG

Hantverk..!

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

Arkitekter o Ingenjörer Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

ESKILSTUNA ÄC-KONSULT AB NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@telia.com www.ac-konsult.se • ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

HELSINGBORG KARLSKRONA

N-O.Gudmundson Byggråd SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

LUND GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

PITEÅ

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

50

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

husbyggaren nr 2 B 2009


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC certifierat besiktningsföretag Av SITAC certifierad besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

www.brandskyddsbesiktning.com Trångsundsvägen 49, 142 64 TRÅNGSUND info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

• Projektering • Projektledning • Utredningar • Entreprenadbesiktning • Funktionskontroll, OVK • CE-märkning • Installationssamordning • Objektsdokumentation

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov. Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89 www.seveko.s

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

nr 2 B 2009 husbyggaren

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

51


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

UPPSALA

VÄSTERÅS

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK

ÖREBRO

Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

BJ-Konsult AB

bj

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

ÖSTERSUND

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36 Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

52

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K - Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

husbyggaren nr 2 B 2009


Marknadsnytt Temat är isolering

Tvättar och torkar

Årets utgåva av Isovers magasin Levande Hus har isolering och klimatet som tema. Enligt företaget är det högaktuella frågor, inte minst med tanke på den nya lagen om energideklarationer för hus som trädde i kraft den 1 januari 2009. Magasinet innehåller förslag på åtgärder och praktiska tips för att sänka energianvändningen i sitt hus, till exempel hjälp att upptäcka dolda energifällor som drar onödigt mycket energi. Dessutom får man följa renoveringen av ett 70-talshus med målet att uppnå nästintill passivhusstan-

De första vitvaruprodukterna i Mieles miljöanpassade nya EcoComfort-program är en värmepumpstumlare och en tvättmaskin, som kan spara upp till 50 procent av energiförbrukningen jämfört med konventionella maskiner. Även driftkostnaderna minskar rejält. Värmepumpstumlaren T 8627 WP har upp till 45 procent lägre energiförbrukning. Tvättmaskinen W 1747 WPS har varm- och kallvattenanslutning. Den kan anslutas direkt till en varmvattenled-

dard när det gäller energianvändningen. D Saint-Gobain Isover AB 042-843 89 birgitta.ryden@saint-gobain.com

ning. D Miele AB 08-562 29 511 bg.danielsson@miele.se

Spola miljövänligt Företaget CombuTech tillverkar en vattenspolande förbränningstoalett CTS 2000. Systemet finns både med eloch gasförbränning, beroende på vilka förutsättningar användaren har. Enligt företaget blir den enda restprodukten från förbränningen en mycket liten mängd aska, resten försvinner som ånga ut genom

skorstenen. Askan är basisk och kan användas som jordförbättringsmedel. En toalettlösning med CTS 2000 blir en del av det naturliga kretsloppet och minskar miljöbelastningen. D CombuTech 076-888 17 18 jan@combutech.se

Lättare koppla och justera in

Mätnippel för injusterare Markaryds Metallarmatur presenterar en nykonstruerad mätnippel för injusteringsventiler. Den nya mätnippeln sätts enligt företaget på plats och avlägsnas utan att man behöver ta i av alla krafter och utan risk för läckage. Den fungerar lika bra vid mätning i värme- som kylsystem, oavsett vilken typ av mätutrustning

man använder. D Markaryds MetallarmaturAB 08-710 78 80 k.edvardsson@mma.se

AB Regin lanserar ställdonsserien RVA som består av fyra modeller för ställkraftsområdet 500–2 500 Nm. Ställdonen utmärks av två tekniska nyheter; dels en fjäderbelastad platta som gör att kopplingen till ventiler kan ske med några få verktyg, dels en patenterad lösning med en manövreringsknapp som förenklar den manuella injusteringen. De nya ställdonen har modellbeteckningarna RVA5 (500 Nm), RVA10 (1 000 Nm),

RVA18 (1 800 Nm) och RVA25 (2 500 Nm). De kan kombineras med ventiler av andra fabrikat. D AB Regin 031-720 02 06 michael.johansson@regin.se

Kunskap, erfarenhet och trygghet På www.konsultgruppen.nu hittar du ca 250 konsultföretag med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt. nr 2 B 2009 husbyggaren

53


Nytt från SBR Nya medlemmar

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90 Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 90 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Byggingenjörerna SBR

Försäkringar

som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också arbetslöshetskassa och konsultansvarsförsäkringar.

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Bokhandeln Säljer alla i branschen förekommande böcker samt de böcker och blanketter som ges ut av Byggingenjörerna SBR.

54

Bo Andersson, egen före-

Johan Malmström, egen före-

tagare, BoA Byggkonsult, Södra Sunderbyn Johan Axelsson, byggnadsingenjör, Klara Arkitektbyrå AB, Karlstad Carin Forsberg, egen företagare, MPL Miljöprojektledaren AB, Luleå Jan Hallgren, filialchef, Radiator VVS AB, Mariestad Elin Johansson, projektledare, HSB Östergötland, Linköping Bo Lagerberg, fastighetsförvaltare, Systembolaget, Stockholm

tagare, LIKKO AB, Jädraås Henrik Sundberg, konstruktör, Gunnar Karlsson Bygg & Geokonstruktioner AB, Huskvarna

Nya anslutna Maria Andersson, Bromma Ikka Hiekkapelto, Göteborg Joakim Vrethem, Vreta Kloster Henrik Johansson, Linköping

LOU-lagen lockade Blekingeavdelningen anordnade i december en kurs om nyheterna i den nya LOU-lagen med advokaten Per-Ola Bergqvist från Foyen AB som engagerad föreläsare. Blekingeavdelningens kurser samlar alltid många deltagare. Denna gång deltog hela

43 personer vilket givetvis är mycket glädjande och bevisar att kurser på "hemmaplan" är rätt koncept. Närmast blir det en kurs om "heta arbeten" med inriktning på beställarens ansvar. Av Lennart Sandberg

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering samt utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund m fl.

Konsultgruppen med 300 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventering Dessa grupper anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Kurs i Blekingeavdelningen om nyheterna i lagen om offentlig upphandling lockade rekordmånga. Foto: Sara Hagman

Ny grupp startar inom SBR Vid förbundsstyrelsens senaste möte beslutades att en ny grupp ska bildas, nämligen Energiexpertgruppen. I dag har ungefär 150 SBRmedlemmar utbildat sig till energiexperter. Många av dem har certifierat sig och en del har också ackrediterat sitt företag. En arbetsgrupp har utsetts som ska utreda hur gruppen

ska arbeta, krav på medlemskap i gruppen och gruppens ekonomi. En uppdragsbekräftelse ska tas fram. Arbetsgruppen består av Peter Falk, advokat i Malmö, Magnus Svensson, besiktningsman i Kristianstad och Gunnar Edebrand, kanslichef SBR. Har du synpunkter hör av dig till Gunnar Edebrand. D

husbyggaren nr 2 B 2009


Nytt från SBR Examensarbete belönades Stockholmsavdelningen har under flera år ställt medel till förfogande till SBRs stipendienämnd för att dela ut stipendier till studerande vid KTH Haninge. Stipendiet för år 2008 har delats ut till två studerande vid

KTH Haninge: Maria Trygg och Maria Andersson. De har tillsammans utfört ett examensarbete om samarbetsformen partnering. Du kan läsa stipendiaternas artikel om partnering i det här numret av Husbyggaren. D

Per Södersten, ordförande i Stockholmsavdelningen, delar ut 2008 års stipendier till Maria Trygg och Maria Andersson. Foto: Gunnar Edebrand

Livlig debatt om arbetsmiljöansvar Måste det vara farligt att arbeta med byggen? Stockholmsavdelningens månadsträff i januari hade denna kontroversiella rubrik, som samlade drygt 30-talet SBRare. Arbetsmiljöinspektörerna

Martina Hallgren och AnnaCarin Nordlund informerade om regelverket kring arbetsmiljöfrågor för byggbranschen. Först presenterades statistik över olyckor och där ut-

märkte sig byggbranschen med en ökning av antalet olyckor med 35 procent medan den allmänna statistiken bara redovisade en ökning med 9 procent. Olyckor med dödsfall diskuterades och även Kistaolyckan nämndes: Men på grund av pågående utredning döljs den för närvarande av sekretess. En sak fastslogs: Stegar är farliga – det ska vara ställningar! Även ansvarsfrågor behandlades. Den nya lagen från 1 januari 2009 skärper ansvaret och detta ledde till en livlig diskussion mellan arbetsmiljöinspektörerna och åhörarna. Sällan har någon informationskväll varit så laddad med frågor och pekpinnar för akti-

va SBR-medlemmar. I det nya regelverket finns Bas P för projektörer och Bas U för entreprenadsidan. Ytterligare en nyhet är arbetsmiljösamordnare, som kan sköta byggherrens uppgifter. Arbetsmiljöverkets hemsida har en fråga-svarstjänst som ger korta svar på vardagsfrågor. Under frågor och svar hittar man till exempel frågor som: Kan entreprenören vara uppdragstagare och överta byggherrens arbetsmiljöansvar vid en styrd totalentreprenad? Är en eventuell uppdragstagare en annan person än en byggarbetsmiljösamordnare? Se www.av.se D Av Uno Rydholm

ska träffas och se vad vi ska göra under våren. Vi har inte gått ut så hårt men nu till våren ska vi öka tempot. Det är klart att vi vill ha en större uppslutning på aktiviteterna. Men vi har fått 3-4 nya medlemmar så det ser positivt ut. – På själva jobbfronten är det lite lagom avvaktande, men inte riktigt dött. Alla är lite försiktiga, ingen verkar riktigt veta vad som är på gång. D

Michael Maddison och Ulf Sönegård på förbundsstämman i Uppsala 2008. Foto: Per Fasth

Ska öka tempot ”Boka upp hela året i kalendern på en gång! Ordna träffar med program och gå ut med påminnelser strax innan att: ’Vi ses på torsdag!’. Framför allt; satsa på att få kontinuitet!” Det var några av de råd som Ulf Sönegård från Skövdeavdelningen (till höger) gav till Michael Maddison, som då var nybliven ordförande i Hallandsavdelningen, i samband med förbundsstämman 2008. nr 2 B 2009 husbyggaren

Husbyggaren ringde upp Michael Maddison för att höra om råden gett resultat: – Vi har kommit igång lite grand. Vi har ordnat två studiebesök, dels till Halmstad arena och dels till ett passivhus. Det var väl 10–15 som kom till arenan, lite färre på passivhuset. – Vi har maillistor och skickar ut information till medlemmarna. Vi har lite idéer, vi

55


Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning av fast

Energideklaration av småhus –

BBR 2008 –

MER Anläggning 07*

egendom, steg 1

Kurs inklusive självstudier,

nya och kommande ändringar

23–24 mars, Stockholm

Delmoment 1

12 mars, Stockholm 17 mars, Malmö 18 mars, Göteborg

12 mars, Östersund 24 mars, Stockholm 23 april, Malmö

Överlåtelsebesiktning av fast

Halvdagskurs, em 25 mars, Stockholm 21 april, Uppsala 29 april, Helsingborg 4 maj, Malmö 25 maj, Göteborg

egendom, steg 2

25–26 mars, Stockholm Energideklaration av småhus –

AMA Anläggning 07*

10 mars, Stockholm 18 mars, Malmö

Överlåtelsebesiktning – Prov-

Kurs inklusive självstudier,

tillfälle för besiktningsmän

Delmoment 2

BBR 2008 samt PBL – nya och

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

27 mars, Stockholm

Självstudier

kommande ändringar

Entreprenadbesiktning Grund-

Energideklaration av småhus –

utbildning, steg 1

Kurs inklusive självstudier,

26 mars, Stockholm 5 maj, Malmö 26 maj, Göteborg

17–18 mars, Helsingborg 23–24 mars, Stockholm

Delmoment 3

Nivå N 18, 19, 25 mars, Stockholm 6, 7, 13 maj, Göteborg Nivå K 26 mars, Stockholm 14 maj, Göteborg

– praktik

31 mars och 1 april, Stockholm 20–21 april, Malmö 22–23 april, Göteborg

21 april, Helsingborg 23 april, Stockholm

ABK 08

Entreprenadbesiktning steg 2

Entreprenadbesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän

21 april, kl 16.30-18.00, Helsingborg 23 april, kl 16.30-18.00, Stockholm

Halvdagskurs, em 12 mars, Uppsala 19 mars, Malmö 27 mars, Linköping 2 april, Göteborg 23 april, Kalmar 7 maj, Östersund 13 maj, Stockholm 15 maj, Helsingborg

Energideklaration av fastigheter, steg 1 och miljöinventer-

Putsade fasader

ing, CMF

31 mars, Stockholm

15–16 april, Stockholm Fuktmätning – Miljöinventering – Provtillfälle

fukt och mögelskador

för miljöinventerare, CMF

Nyhet 10–11 mars, Stockholm 16–17 mars, Malmö 23–24 mars, Göteborg

17 april, Stockholm Energideklaration av fastigheter, steg 2

Skadeutredningar

Kvällstid två gånger alternativt en heldag 22 och 29 april, kl 18–21, Stockholm 19 maj, Stockholm AMA Hus 08, grundkurs*

10 mars, Luleå 11 mars, Kalmar 12 mars, Linköping 17 mars, Sundsvall 18 mars, Karlstad 24 mars, Växjö 25 mars, Borås 31 mars, Uppsala 1 april, Halmstad 1 april, Östersund 2 april, Kristianstad 7 april, Umeå 8 april, Gävle 15 april, Helsingborg 16 april, Visby 23 april, Borlänge

Plåt i teori och i verklighet

ändringar*

Energideklaration –

28 april, Uppsala 27 maj, Stockholm

Halvdagskurs 9 mars, Luleå

Uppdatering*

12 mars, Malmö 2 april, Stockholm 23 april, Umeå 20 maj, Göteborg Projektledning*

31 mars–1 april, Stockholm * Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94

AMA Hus 08, nyheter och för-

27-29 april, Stockholm

Kvalitetsansvarig enligt PBL,

För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94.

Provtillfälle för energiexpert

30 april, Stockholm

Kalender Beställ facklitteratur och andra handböcker via SBRs hemsida www.bygging.se/litteratur eller via kansliet,

Konsultgruppen

Överlåtelsebesikt-

Förbundsstämma

13 mars 24 april

ningsgruppen

8–9 maj 2009 i Kalmar

tfn 08-462 17 93. Medlemmar och anslutna har fem procents rabatt.

1 april 4–6 juni

Entreprenadbesiktningsgruppen

3–4 april 56

husbyggaren nr 2 B 2009


thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se


Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Husbyggaren 2009 Nr 2  
Husbyggaren 2009 Nr 2  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...