Page 1

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

1 09 Nedanstående är en annons från Protan


2

husbyggaren nr 1 B 2009


nr 1 · 2009 | Årgång 51 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer

250:–

5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro:

Bankgiro:

55 34 25-0

241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 5 v 11 v 17 v 23

Nr 5 v 37 Nr 6 v 42 Nr 7 v49

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 11 300 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

Sidan 26 Tunnlar och broar är ofta stora komplicerade anläggningar med utmaningar.

Som att hitta fäste för en bro i ett skredområde eller dra en tunnel under Stockholms vatten. När entreprenaden väl är utförd återstår besiktningen. Husbyggaren har följt med flera av SBRs besiktningsmän ut. Frågan blir om förbesiktningar skulle kunna förhindra att fel byggs in? Foto: Margot Granvik

INNEHÅLL 4 10 14 18 20 24 26 30 32 34 38 40 42 45 46 59 60

Teknisk utmaning dra tunnel under Stockholms vatten Tillslutna stållådor minskar underhållet för bågbro Anläggningsmaskin kan fjärrstyras i realtid Besiktningsmän får grön kompetens Unikt fjällhotell uppförs i extrem arbetsmiljö Entreprenören bör fixa till golvbrunn och takstege För många fel förlänger slutbesiktning av hall Felen är åtgärdade och bygget blir godkänt Objektiva miljökriterier saknas för byggmaterial Jämförelser av CO2-utsläpp är väl underbyggda Juridik: Regler styr hur ramavtal ska handlas upp IT: Tänk om smarta prylar och visdom blir status Form & Teknik: Att bo granne med havet – återbesök på ny plats Noterat Låt inte krisen stoppa industrialiseringen Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: Stålbyggnad & Drift och underhåll Tidningen utkommer i vecka 11

nr 1 B 2009 husbyggaren

3


ANLÄGGNING Att spränga mitt i stan och att det är trångt. Det är två av utmaningarna när Citybanan i Stockholm ska dras under Riddarfjärden. Dessutom gäller det att få tunnelelementen från Tallinn igenom Södertäljeslussen – som egentligen är för liten!

Teknisk utmaning dra tunnel under Stockholms vatten

S

Miljömässigt känsligt område Eftersom den största delen av Stockholms grund består av hård kristallin berggrund så är ett tunnelalternativ ett både tekniskt och miljömässigt bra alternativ. Merparten av tunnelarbetet kan utföras med traditionell tunneldrift (borrning/sprängning). Vid Söderström, det vill säga tunneldelen från Riddarholmen till Söder Mälarstrand måste en annan byggmetod utnyttjas på grund av att bergytan ligger långt under tunnelläget. Dessutom är det centrala läget mellan Riddarholmen– Gamla Stan–Södermalm ett miljömässigt mycket känsligt område varför speciell hänsyn måste tas vid val av byggmetod. Fem års byggtid Konsortiet ”Joint Venture Söderströmstunneln HB” är ett samarbete mellan det tyska företaget Züblin Spezialtiefbau GmbH och det danska företaget E. Pihl och Son A/S. Konsortiet tecknade i början av år 2008 ett avtal med Banverket om att på totalentreprenad bygga Söderströmstunneln. Kontraktsumman är på 1 330 miljoner SEK och planerad byggtid cirka fem år från byggstart. Züblin är specialiserade på avancerade undermarksarbeten och kommer att svara för alla sponter, schakter, pålar, stag, 4

stöd samt även de bergtunnlar som ingår i kontraktet. Züblins teknikavdelning har dessutom gjort alla beräkningar och konstruktioner av ovanstående. Pihl och Son kommer att bygga själva sänktunneln och har även gjort beräkningar och konstruktionshandlingar i samarbete med Cowi. Pihl och Son har stor erfarenhet av sänktunnlar från tidigare liknande projekt. JV Söderströmstunneln HB kunde således uppfylla alla krav som beställaren ställde på miljöhänsyn, tidigare erfarenhet, arbetsledning samt erfarna yrkesarbetare.

Tre tunnelelement sänks På båda sidorna om Riddarfjärden kommer komplicerade arbetsschakt att byggas. Dessa schakt behövs för att kunna ansluta bergtunnlarna till sänktunneln. Undervattensdelen av tunneln består av tre stycken tunnelelement som vardera är cirka 100 meter långa. Efter att ha blivit färdigställda på arbetsplatsen vid Söderström kommer respektive element att sänkas ner på fyra stycken stålkärnepålade fundament nere på sjöbotten. Efter det att alla arbetsmoment är färdigställda så påminner konstruktionen om en överdeckad undervattensbro. Arbetsschakt Riddarholmen Schaktet vid Riddarholmen kommer att bli cirka 30 m djupt under sjövattenytan och kommer att användas till att platsgjuta den anslutningskonstruktion som erfordras för att kunna koppla ihop den norra bergtunneln med sänktunneln. Överdelen av arbetsschaktet ner till cirka 20 m under sjöytan består av lösa jordmassor, och två stycken parallella borrade sekantpåleväggar utförs med en väggtjocklek av 1,5 m. Dessa ”spontväggar” borras ner till bergytan och stagas av

Tilo Spahn är teknisk produktionschef på Züblin. Han har mångårig erfarenhet som platschef och arbetschef på olika internationella uppdrag.

FÖRFATTAREN

tockholms nya järnvägslänk Citybanan är en tvåspårig tunnel som byggs under centrala Stockholm mellan Tomteboda och Stockholm Södra. Den totala längden blir cirka sex km och tunnelarbetet omfattar även byggandet av två stycken underjordiska stationer. Färdigbyggd innebär Citybanan att den nuvarande tågtrafiken kommer att kunna dubbleras och att den så kallade getingmidjan byggs bort.

FÖRFATTAREN

Av tilo spahn , teknisk projektchef, JV Söderströmstunneln HB och sven-göran andersson , Züblin Scandinavia AB

Sven-Göran Andersson är byggingenjör SBR. Han var ägare och VD för borrföretaget Sven Andersson i Uppsala AB, innan det såldes till Züblin, och är en veteran i borrsammanhang.

invändiga stöttor på två stycken nivåer. Under sekantpålenivån (minus 20 m) måste ytterligare 10 m bergsschakt utföras. För att förhindra att vibrationer från borrning/sprängning kan påverka omgivande byggnadsverk så kommer vertikalt sågade slitsar att göras utefter hela längden av respektive schaktväggar. Eftersom arbetsschakten måste byggas ut 50 m i Riddarfjärden måste en fångdamm byggas. Dammväggarna kommer att förankras med olika typer av stag. Vid stagarbetet måste hänsyn tas till omgivande hus och andra konstruktioner. För att undvika inläckande vatten husbyggaren nr 1 B 2009


Citybanan dras i en sänktunnel som läggs längs sjöbotten mellan Riddarholmen och Söder Mälarstrand. Den nedre skissen visar längdsektionen över sänktunneln och anslutande bergtunnlar. Skiss: Züblin

kommer ridåinjektering att utföras under sekantväggarna samt även annan typ av berginjektering ner till sju meter under slutlig sprängbotten. Även fångdammsväggarna kommer att jetinjekteras i övergång mellan jord och berg.

Arbetsschakt Söder Mälarstrand Ett U-format ”sekantpåle-schakt” kommer att byggas ner till ett djup av 18 m från sjövattenytan. Sekantpåleväggarna (som är borrade) blir 1,5 m tjocka. Grundläggningen av den platsgjutna betongtunneldelen som byggs nere i arbetsschaktet görs med borrade pålar ner till bergytan som ligger max 33 m under sjövattenytan. Pålarna dubbas in i berget och tätning mot läckande vatten erhålls genom jetinjektering. För att upprätthålla biltrafiken på Söder Mälarstrand måste en temporär bro byggas ute i Riddarfjärden. Bron grundläggs med borrade betongpålar med 1,2 m diameter. Dessutom måste den befintliga kajen förstärkas med borrade pålar. Konstruktionen förstärks ytterligare med bakförankrade dragstag. På grund av att vattendjupet bara är nr 1 B 2009 husbyggaren

4 m utanför den befintliga kajen måste omfattande grävarbeten utföras inne i arbetsschaktet ner till tunnelläget 18 m under sjövattenytan. Sedan kommer ridåoch botteninjektering att utföras i botten av schaktet för att täta mot inläckande vatten. Eftersom botten av sänktunneln kommer att ligga 23 m under sjövattenytan och det maximala vattendjupet är cirka 20 m måste omfattande muddringsarbeten utföras. För att minimera miljöpåverkan av vattnet i Riddarfjärden kommer så kallade ”siltcurtains” att placeras så att arbetsområdet avskärmas från den övriga delen av Riddarfjärden. Efter erfoderlig muddring kommer en arbetsyta av betong att gjutas på sjöbotten. Borrade stålkärnepålar kommer sedan att drivas genom ”bottenbetongen” och ner cirka 1 m i fast berg. Dykare kommer att kontrollera att stålkärnepålarna hamnar rätt. Borrning och stålkärnemontage kommer att utföras från borrplattformar. Efter slutförd pålning kommer fundamenten att formsättas och armeras. Sedan gjuts fundamen-

ten av dykare med en speciell undervattenbetong.

Sänktunnelelement av betong På grund av det begränsade arbetsområdet vid Söderström måste huvuddelen av tillverkningen av de cirka 100 m långa tunnelelementen göras på andra platser. Stålgjutformarna, som tillverkas av 10 mm tjock fartygsplåt, byggs på ett skeppsvarv i Tallinn. Dimensionerna av respektive tunnelelement är: längd cirka 100 m, bredd 20,5 m och höjd 10,0 m. Stålformarna byggs färdiga i Tallinn och placeras på stora pråmar. Varje stålform förses också med täta stålskott på varje kortsida och formarna fungerar också som ett ”båtskrov” under transporterna fram till slutligt läge i Riddarfjärden. Ett problem vid sjötransporten är att Södertäljeslussen är smalare än formelementen (slussbredden är cirka 19 m). Problemet går att lösa genom att lasta formelementen på pråmarna på ett sådant sätt att botten av elementen ligger högre än slussportar och sidokajer vid slussningen. Fortsättning s. 6 P

5


Vid Söder Mälarstrand och Riddarholmen byggs arbetsschakt där bergtunnlarna ska ansluta till sänktunneln som ska gå längs sjöbotten. Här sker en etablering vid Söder Mälarstrand. Foto: Züblin

P

Vid en kajplats längre in i Mälaren kommer det fortsatta arbetet med tunnelelementen att göras, det vill säga armering och betonggjutning. Först måste stålformarna lastas av pråmarna. Det sker genom att vattenfylla pråmarna som då sjunker ned; stålformarna ”självflyter”.

Belastar inte närmiljön Genom att det mesta av arbetet med att färdigställa tunnelelementen sker utanför Stockholm kommer väldigt mycket av de miljöproblem i form av ljud, avgaser, etcetera som uppkommer vid denna typ av byggande inte att behöva belasta närmiljön runt Riddarfjärden. Eftersom farleden in till Riddarfjärden har ett begränsat djup kan inte tunnelelementen färdigställas mer än till ett djupgående av 6,0 m. Resterande arbete måste göras vid det slutliga läget vid Söderström. Under tiden som tunnelelementen har 6

tillverkats har också de båda platsgjutna tunneldelarna vid Riddarholmen respektive Söder Mälarstrand gjorts färdiga. Båda arbetsschakten kommer nu att vattenfyllas och spontväggarna ut mot Söderström kommer att skäras bort genom att använda speciella undervattenmetoder. Efter att så kallade ”Gina-tätningar” har monterats på tunnelelementen är dessa färdiga att sänkas ner till slutligt läge på bottenstöden, speciella justeringsdon (grout-bags) är monterade på bottenstöden, vilket medgör att smärre justeringar i höjd kan göras.

Berget måste slitssågas När tunnelelementen är placerade i rätt läge demonteras tätskotten från varje element. Slutligen monteras spännkablar genom alla tre tunnelelementen och kablarna efterspänns. Med denna byggmetod

garanteras att den specificerade minimilivslängden på 120 år kommer att uppnås. Byggandet av de bergtunnlar som ingår i kontraktet påverkas mycket av det trånga utrymmet vid Söder Mälarstrand samt den känsliga närmiljön med bland annat restriktioner av tillåtna skjuttider och vibrationer. Omfattande slitssågning av berget måste göras innan sprängning kan påbörjas. Tunnelarbetet vid Söder Mälarstrand startar i februari 2009 med att tillfartstunneln börjar med att drivas in mot läget för tågtunneln. Från detta läge drivs sedan tågtunneln norrut mot arbetsschaktet vid Söder Mälarstrand.

Transporter går över vatten Ett logistiskt problem är det faktum att lastbilstrafik till och från Riddarholmen är begränsad på grund av bron över till Fortsättning s. 8 P

husbyggaren nr 1 B 2009


Början av en sekantpålevägg med borrhålsdiameter 1,5 meter som ligger vid arbetsschaktet på Riddarholmen. Foto: Züblin

P Riddarholmen. Problemet har lösts genom att i stället utnyttja sjötransporter. En kombination av bogserbåtar och pråmar gör det möjligt att kunna transportera 250 ton material per transport till och från Riddarholmen eller Söder Mälarstrand. JV Söderströmstunneln HB kommer att utnyttja sjötransporter så mycket som möjligt för att värna om närmiljön runt Riddarfjärden. En lastkaj, som ligger cirka en timmes båtresa bort, har hyrts för alla tunga transporter till och från arbetsområdet vid Söderström. Många transporter kan således göras som sjötransporter vilket avsevärt kommer att minska buller och avgasproblemen. Den komplicerade byggmetod som kommer att användas kräver också en 8

mycket noggrann utsättning och inmätning. Över 100 stycken fixpunkter för geodetisk mätning kommer att behövas. Även olika typer av GPS-mätning kommer att användas. Dessutom har över 30 stycken inklinometerrör installerats för kontroll av sättningar och skred.

Varvet bygger stålformar Byggtiden är planerad till fem år från byggstart vilket ger ett slutdatum i december 2112. Vissa osäkerheter som kan påverka tidplanen är jord- och bergförhållanden, väderlek – som tuffa vintrar – samt det faktum att mycket av arbetet kommer att bedrivas ”off-shore”. En viss tid tar det också, minst tio månader, att planera, konstruera samt ordna med utrustning och personal.

Byggverksamheten startade i maj 2008 när den första trafikomläggningen gjordes vid Söder Mälarstrand. För närvarande borras det för pålar vid Söder Mälarstrand. Vid Riddarholmen byggs en ljuddämpande vägg samt förbereds för att börja borra för sekantpåleväggarna till arbetsschaktet. Borrningar påbörjas under januari 2009. Vid Mariahissen pågår förberedelse för att påbörja tillfartstunneln. I Tallinn har skeppsvarvet börjat bygga stålformarna till tunnelelementen. Alla som är med och driver projektet tycker att det är ett mycket intressant och utmanande arbete att föra i hamn, speciellt med tanke på den miljöhänsyn som präglar projektet. D

husbyggaren nr 1 B 2009


Borrning för sekantpålevägg vid arbetsschakt Söder Mälarstrand. Borrmaskin B640 rotationsmaskin med vridmoment av 400 00 Nm. Borrhålsdiameter är 1,2 m. Foto: Züblin

nr 1 B 2009 husbyggaren

9


ANLÄGGNING Att bygga en närmare 500 meter lång bro i ett skredkänsligt område i Bohuslän var en utmaning. Farbanan vilar på två stållådor som tillslutits hermetiskt för att minska korrosionen – och därmed också framtida underhållskostnader.

Tillslutna stållådor minskar underhållet för bågbro

R

unt midsommaren 2008 öppnades den del av Europaväg 6 som sträcker sig genom Munkedal i Bohuslän. Att planera och bygga väg och bro genom det skredkänsliga området i Bohuslän var inte helt lätt. Det krävdes skicklighet och omsorg. En av de besvärligaste detaljerna var att hitta en bra övergång över Örekilsälven. Området kring älven är naturskyddat och myndigheterna krävde bland annat att Örekilsälven skulle kunna få meandra fritt utan påverkan av E 6:an. Strandbrinken utefter älven rasar hela tiden i mindre skred. För att hitta bästa läget för brons placering, fick vägen anpassas till bron, och inte tvärt om, som annars är brukligt. Man tillsatte en särskild teknikgrupp för bron som arbetade ihop med övriga i projektet. Rambölls arbete med brons projektering leddes av broingenjören PerOlov Svensson.

Olika brotyper granskades Vägverket gav konsulten tillräckligt med tid för att optimera broläge och brotyp. Detta skulle senare visa sig ha avgörande betydelse för slutresultatet. Olika brotyper skisserades och värderades. En brotyp som till exempel valdes

Vy under bro. Foto: Vägverket

10

bort i detta läge var av typ så kallad fritt frambygge. Denna skulle kunna ha krävt upp emot 200 pålar bara för ett enda stöd. Risken för skada vid eventuella jordskred togs också med i bedömningen av pålgrundlagda stöd. I över ett års tid, mättes, ritades, borrades och till sist grävdes fram de bästa grundläggningslägena för brostöden. Med hänsyn till skredrisken bestämdes att bron skulle grundläggas på berg. Allt detta ledde fram till att en bro med ett betongbågspann över Örekilsälven valdes och som huvudbärverk slutna stållådor.

Letade sprickor De känsligaste stöden var bågens anfang. Här krävdes extra undersökningar i form av bland annat utökade borrningar och vattenförlustmätningar för att undersöka förekomsten av eventuella sprickor i berget. Grundläggning för anfangen direkt på berg var nödvändigt. Den högsta säkerhetsklassen för grundläggningen av stöden var anbefalld. Ett gestaltningsprogram upprättades som förgyllde broförslaget. Göts mot kristallint berg Även vid anbudsräkning gavs en relativt god tid för anbudsgivarna att räkna på objektet. NCC valdes som entreprenör, men upphandlingen överklagades i domstol av BilfingerBerger som hade det lägsta anbudet. Efter domstolsprövning fick dock NCC uppdraget att uppföra bron. Som konstruktör valdes Centerlöf & Holmberg i Malmö, med Ola Bengtsson som samordnare, tillsammans med Leonardt, Andrä & Partner, Stuttgart. För sprängningen av bågens bägge anfang krävdes extra stor försiktighet. Hårda restriktioner var satta.

FÖRFATTAREN

Av jan sandberg , broingenjör, Vägverket

Jan Sandberg är broingenjör på Vägverket. Han arbetar med tekniska utredningar, granskningar av förslagsritningar och tekniska beskrivningar till broar. Jan Sandberg håller i förberedande besiktningar på alla broar inom Vägverkets Region Väst.

Resultatet blev mycket bra. Bågen göts mot en fin yta av hårt kristallint berg.

Båge i 17 etapper För att minimera påverkan på naturen valdes olika byggteknik för betongbågen. På den östra sidan valdes en fast stålställning, och på den västra sidan ett så kallat fritt frambygge där bågen hängdes upp i kablar med hjälp av en tillfällig pylon, som förankrade kablarna i berget. Att rengöra formen, gjuta och flytta formvagnen tog två veckor. Varje sektion var 5,5 meter lång. Formvagnen vägde 80 ton tom, och fylld med betong vägde den 300 ton. Bågens bredd var 14 meter, och golv, tak och mellanväggar göts i ett stycke. Bågen göts i 17 etapper. Totalt krävdes 32 kabelpar som förankrades i olika nivåer. Bergförankringen av spännlinorna injekterades fast 12–21 meter in i berget. Ihopsvetsade lådor Betongfarbanan vilar på två stållådor i stället för som ofta är brukligt fyra balkar. husbyggaren nr 1 B 2009


Ena sidan av bågen byggdes från en fast ställning. Den andra sidan över Örekilsälven med linor förankrade i berget genom en tillfällig pylon. Foto: Vägverket

Det krävdes bärkraftiga linor. Foto: Vägverket

Örekilsbron efter ihopgjutningen.

Vy. Foto: Vägverket

Foto: Vägverket

Startklara lådor för lansering ut på bron. Foto: Vägverket

nr 1 B 2009 husbyggaren

Lådorna kom i 20 meter långa sektioner och svetsades ihop på byggplatsen. Brons totala längd är 494 meter. Efter täthetsprovning genom vakuumlådor svetsades lådorna ihop och tillslöts hermetiskt som en sarkofag. När syret inne i lådan tar slut avstannar korrosionen. Insidan behöver inte målas. Framtida inspektioner inne i lådan kan utföras genom att titthål öppnas för att kunna gå in med fiberoptik och granska lådans innandöme. Vid behov kan man i framtiden skära upp öppningar i lådorna och gå in för att utföra eventuella repara-

tioner. Genom detta förfarande bedömmer Vägverket att få betydligt mindre underhållskostnader än om man utfört lådan som invändigt målad med gångbanor, trappor, belysningar etcetera eller som en låda med avfuktningsanläggning.

Kostnad och tid hölls Den 23 meter breda betongfarbanan göts sedan ovanpå lådorna och bron färdigställdes på konventionellt sätt. NCC hade till sitt förfogande duktiga yrkesarbetare som leddes av Berndt JansFortsättning s. 12 P

11


Utsikten från Munkedalsbron mot Saltkällefjorden är magnifik. Foto: Vägverket

Lysande bro. Foto: Vägverket

P son, och samarbetet med Vägverkets platsledning, som leddes av Sven-Ove Timmersjö, fungerade väl. Genom att förslagshandlingarna var väl genomarbetade lades första grundstenen till ett gott slutresultat. Inga störningar i grundläggningen av de många stöden i byggskedet uppkom, eftersom de projekterade grundläggningsnivåerna stämde väl. Konstruktörerna och entreprenören lade sedan till sina byggstenar på ett förtjänstfullt sätt. Kostnaden höll, kvaliteten var god, och färdigställandetiden kunde hållas. Vid slutbesiktningsdagen låg relationsritningarna över bron i original på bordet. Tiden var i detta fall en viktig nyckel för ett bra resultat. D 12

Liksom i alla tider är bågen både funktionell och arkitektoniskt vacker. Foto: Vägverket

husbyggaren nr 1 B 2009


Det är vi

– som layoutar, trycker och distribuerar Husbyggaren När får vi göra din tidning? Ring för en givande kontakt

Box 82, 271 22 YSTAD Telefon 0411-736 10 • Fax 0411-173 53 cty@cty.se • www.cty.se

nr 1 B 2009 husbyggaren

13


ANLÄGGNING Genom BIM, 4D-modellering och data från maskindatorer kan vi skapa kontroll i realtid. I framtiden kan det bli aktuellt med fjärrstyrda anläggningsmaskiner där samma information som används för att planera produktionen kan används för att styra maskiner.

Anläggningsmaskin kan fjärrstyras i realtid

14

FÖRFATTAREN

Sven Liedberg är tekn dr i geoteknik och Patrick Söderström är ägare till avdelningschef för geoteknik och berg på Skanska Teknik, samt teknikansvarig för geoteknikområdet i Skanska Sverige AB. Han arbetar även med geotekniskt stöd åt Skanska Sverige med anläggnings- och husprojekt.

Atcon AB, samt doktorerar inom ”Industrialiserat anläggningsbyggande” på Luleå tekniska universitet.

FÖRFATTAREN

B

FÖRFATTAREN

IM eller bygginformationsmodellering diskuteras livligt i dagens byggbransch. Speciellt tycks tekniken ha fått fäste inom husbyggandet där allt fler vittnesmål om teknikens förträfflighet rapporteras. Övergången från att projektera i 2D till att modellera verkligheten med hjälp av 3D modeller sker nu över hela världen. CIFE – Center of Facility Engineering, Stanford University, gör årliga enkätstudier av hur byggbranschen implementerar nya virtuella projekterings- och produktionsmetoder i byggprocessen, så kallad Virtual Design and Construction (VDC). Enligt CIFE och undersökningar som vi gör i Sverige tycks införandet av VDC ske stegvis i tre nivåer: – Visualisering är det första steget. Olika 3D modeller sammanförs i så kallade samgransknings-modeller eller ”digital mock-ups” för visualisering och kollisionskontroll mellan olika discipliner, till exempel samgranskning av installations-, arkitekt- och konstruktionsmodeller. Införandet av den första nivån är relativt okomplicerat och kräver relativt enkla anvisningar som överenskommelser om ett gemensamt koordinatsystem för leverans av 3D modeller för att samgranskningen ska fungera. – Integration är det andra steget när man börjar utnyttja möjligheterna att med BIM som informationsbärare att integrera informationsflödet mellan olika applikationer i byggprocessens olika skeden. Exempel på sådan integration är möjligheten att utföra energianalyser från en BIM modell, kombinera BIM modellen med produktionsplaneringen för att visualisera produktionen, så kallad 4D modellering. Detta steg kräver mer av de ingående aktörernas hantering och programvara, till exempel hur metadata ska identifieras

FÖRFATTAREN

Av sven liedberg , Skanska Teknik, thomas olofsson , Luleå tekniska universitet, patrick söderström , Atcon AB och Luleå tekniska universitet och daniel thall , Ceco interactive design

Thomas Olofsson är professor i bygg-

Daniel Thall är ingenjör samt system-

produktion vid Luleå tekniska universitet. Han förestår också centrumbildningen eBygg, som utvecklar virtuella byggmetoder.

vetare och har tio års erfarenhet av implementering och utveckling av BIM i olika byggnadsprojekt. Han är VD på företaget Ceco Interactive Design.

och utbytas, vilken information som ska knytas till olika objekt i modellen. – Automation är det slutliga steget i övergången till en BIM baserad byggprocess. Möjligheter till automatisering av designen med hjälp av parametrisering nämns som exempel men även styrning och kontroll av produktionsutrustning via Computer Numerical Control (CNC) gränssnitt. Det sista steget kan ge stora besparingar i form av tid och kostnader men innebär också ekonomiska risker och kräver sannolikt strategiska allianser med underleverantörer för att ge resultat.

och återanvänds av aktörerna i byggprocessen, exempelvis med hjälp av incitamentavtal som bygger på någon slags samarbetsmodell där nyttan men även kostnaderna för tekniken kan delas mellan byggherre, projektörer och entreprenörer. Speciellt för de mer avancerade nivåerna kan kostnaderna för införandet vara så stora att de måste avskrivas över flera projekt. Figur 1 visar ett typiskt exempel på visualisering där en VR modell användes i samgranskningsprocessen vid byggandet av LKABs pelletsverk MK3 i Malmberget.

Sprids och används igen Gemensamt för införandet av samtliga nivåer är att information i högre grad sprids

Maskinstyrda anläggningsprojekt I SBUF-projektet ”Aktiv design i anläggningsprojekt”, som bedrivits vid Luleå tekniska universitet tillsammans med Skanska, Atcon och Ceco interactive dehusbyggaren nr 1 B 2009


Figur 1. Exempel på visualisering och samgranskning i en VR miljö. Bilden är från projekteringen av LKAB:s pelletsverk MK3 i Malmberget.

sign, har målet varit att undersöka hur BIM och 4D simulering i anläggningsprojekt kan bidra till en effektivare produktionsprocess. Ny teknik som GPS, maskinsensorsystem och maskindatorer har i allt högre grad börjat användas i svenska anläggningsprojekt. De flesta större väg- och järnvägsprojekt har infört maskinstyrningssystem som grund för schakt- och fyllnadsarbeten. Maskinstyrning är att med hjälp av sensorsystem och positionsgivare (oftast GPS) kunna se maskinens läge mot en digital 3D modell av det som ska utföras. Noggrannheten på visningen är cirka 10 mm och till exempel en grävmaskinist kan se hur skopan förhåller sig till den yta eller de detaljer han ska schakta.

Maskinstyrningssystem finns idag för anläggningsmaskiner såsom hjullastare, grävmaskiner, bandschaktare och väghyvlar. Maskinstyrning gör att tiden att starta upp och genomföra projektet minskar. Modeller för hela arbetsprojektet finns ofta inlagt i maskindatorn som gör det möjligt att snabbt flytta och starta upp maskinerna var som helst på bygget. Oavsett om det är mörkt eller snöar så kan maskinisten alltid se vad han ska göra vilket innebär effektivare maskintidsutnyttjande. Genom införandet av maskinstyrningssystem har inte bara tekniken förändrats, även byggprocessen har anpassats. Tidigare var det vanligt att man undan för undan gjorde utsättning för de moment man just för tillfället arbetade med. Detta betydde också att produktio-

nen genomfördes och problem som uppkom löstes under tiden. Det som händer idag är att maskinmodellerna måste skapas först, innan anläggningsprojektet kan starta. Den tid man tidigare lade ned vid manuell utsättning under hela projektet måste nu användas till att skapa 3D modeller och säkerställa förutsättningarna för projektets teknik. Detta betyder också att problemställningar i fråga om utformning och tekniska lösningar måste planeras mera noggrant innan produktionen startar. Dagens maskinstyrda anläggningsprojekt avsätter alltså mer tid innan produktionen startar för att just lösa hanteringen av utformning och tekniska lösningar i samband med 3D modelleringen. Att kunna se var man är i en 3D modell och där se hur man ska utföra arbetet är en stor fördel för maskinföraren men även för projektledningen. 3D tekniken har ju använts i många år som verktyg för att genomföra projekteringsunderlag och volymberäkningar. Nu när samma data går att hantera ända ut till maskinerna så kommer 3D modeller att få en ännu större och viktigare roll i framtidens automatisering av väg- och anläggningsprojekt.

Gå över mot BIM med 4D Att skapa digitala 3D modeller för maskinstyrning och volymberäkning är bara första steget. Nästa nivå är att integrera modellen med övrig information om den planerade produktionen för att skapa en BIM modell av det planerade projektet. Fortsättning s. 16 P

Exempel på maskinsystem i en grävmaskin.

nr 1 B 2009 husbyggaren

15


Figur 2. Integrering av informationsflödet i maskinstyrda anläggningsprojekt.

Figur 4: 4D visualisering av en vägskärning i ett motorvägsprojekt.

P Genom att koppla tidplaner direkt mot terrängmodellen så har vi en 4D modell och möjlighet att simulera och spela upp ett tänkt produktionsförlopp. Ofta är det just planeringen som är det stora problemet i anläggningsprojekt, eftersom genomförandet är starkt beroende av geotekniken. På grund av att markförhållandena är osäkra skapas ofta tidplaner grova nog att inrymma dessa osäkerheter. Det försvårar uppföljning och kontroll och därigenom mängdreglering, som ofta görs utifrån ett planerat tillstånd och inte från det verkliga förhållandet. Genom att skapa tidplaner från 3D modeller och 4D simulering kan planeringen förfinas. Att veta vilka resurser som ska göra vilka aktiviteter under vilken tid är speciellt viktigt i anläggningsprojekt. Just utsträckningen och de varierande volymerna i anläggningsprojekt gör att produktionskontrollen är svår. Med 4D så kan man skapa och förädla en produktionsprocess på detaljnivå och tidigt ge indikationer om arbetsmomentens effektivitet. Man kan aktivt i projekten välja mellan olika alternativ när man konstaterat vilka förhållanden som råder. På så sätt kan en detaljerad tidplan göras och aktivt modifieras under produktion. Figur 2 visar en möjlig integrering av informationsflödet i maskinstyrda anläggningsprojekt. 16

Figur 3: Gantt-schema (övre bilden) jämfört med ett tidläges diagram (under bilden).

Processen är uppdelad i följande steg, se figur 2: 1. 3D modellen skapas i CAD programmet i sektioner (till exempel varje meter). Vid ändring av designen (under produktion) kan detta steg hoppas över. 2. De olika bärlagren projekteras utgående från antagna geotekniska förhållanden (projektering) eller utifrån verkliga markförhållanden (under produktionen). 3. Informationen från sektionsgeometrier och bärlager sparas i modellen för att användas i planeringen av projektet och för export av maskindata. 4. Masskvantiteter (fyll och schakt) beräknas och 3D modell genereras från sektionsdata. Olika program för massoptimering kan också användas för att skapa underlag för resurs och tidplaner. 5. (Om)planering av aktiviteter (fyll och schakt) och transporter av massorna görs lämpligen med tid-lägesteknik, (så kallad tid-väg diagram). 6. Produktionsplanen kan nu visualiseras (4D) genom att kombinera 3D modellen med tidplanen. Figur 3 visar ett exempel på ett Ganttschema (övre bilden) som är jämfört med ett tid-läges diagram. Förutom tid så ser man tydligt hur maskinerna kommer att förflyttas längs vägsträckan i väg-tid diagrammet. Tilos (2008) och DynaRoad (2008) är två applikationer på marknaden som använder tid-läges teknik. I DynaRoad ingår också en massoptimeringsalgoritm för ekonomisk optimering av masshanteringen. I och med att olika aktiviteter kopplas till läge är det nu enkelt att visualisera produktionsplaneringen med 4D. Figur 4 visar resultatet av en utvecklad prototyp i SBUF projektet. Förutom möjligheten att visualisera produktionsplanen har vi nu ett utmärkt underlag för uppföljning, kontroll och

mängdreglering. I nästa steg planeras att undersöka hur positionering av anläggningsmaskinerna kan användas för att följa upp produktionen.

Ger kontroll i realtid Maskindatorerna kan ofta rapportera status och läge, någon som idag främst används av maskinförarna. Genom att centralt på byggplatsen samla in maskindata öppnar sig möjligheten för uppföljning och kontroll i realtid. Något som på sikt avsevärt kan effektivisera anläggningsprojekten. Redan idag finns teknik utvecklad för fjärrstyrning av förarlösa truckar i LKAB:s järnmalmsgruvor. I framtidens BIM baserade och automatiserade anläggningsprojekt ersätts manskapsbodar av kontrollrum där tekniker kan övervaka och fjärrstyra anläggningsmaskinerna. Förändringar av design eller produktionsplanering kan ske aktivt eftersom informationsflödet är integrerat och all grunddata finns lagrad i modellen för anläggningsprojektet. Samma information som bildar underlag för produktionsplanering blir maskindata som styr utformningen. D Referenser:

Söderström, P. och Olofsson T., 4D-modellering för aktiv design i anläggningsprojekt, SBUF projekt 11842, Teknisk rapport 2009. www.sbuf.se DynaRoad: www.dynaroad.com, 15 december, 2008. Astas hemsida för Tilos: www.astadev.com/software/tilos/index.as p, 15 december, 2008. Ceco interactive design: www.ceco.se/index.htm, 15 december 2008. Atcon: www.atcon.se/index.html, 15 december 2008. Skanska: www.skanska.se, 15 december 2008.

husbyggaren nr 1 B 2009


TYPGODKÄNDA STÅLRÖRSPÅLAR STÖDVÄGGAR FÖR HAMNAR STÅLBROAR BULLERSKYDD


ANLÄGGNING Utbildning av gröna besiktningsmän har påbörjats. I november gick 23 deltagare den första besiktningskursen för Mark och växt. Deltagarna lärde sig mer om bland annat växtkvalitet, markbäddar och vanliga sjukdomar på växtmaterial.

Besiktningsmän får grön kompetens Husbyggaren nr 5 2008 beskrev Kerstin Nilsson en del av sina erfarenheter från arbetet som grön besiktningsman. Hon påtalade hur ofta det blir fel i entreprenader med växtanläggningar. Det är alltför vanligt att den som gör besiktningen inte är branschkunnig utan är byggbesiktningsman och inte har någon som helst fackmässig kunskap om de gröna anläggningarna. Den senaste utbildningen för gröna besiktningsmän genomfördes år 1997 i regi av dåvarande Markbesiktningsrådet, som var en sammanslutning av olika branschorganisationer. Sedan dess har det inte genomförts någon mer utbildning, främst på grund av att Markbesiktningsrådets verksamhet har upphört.

I

Krav klara för certifiering Bristen på grön kompetens hos besiktningsmän har under senare år ofta påtalats i olika sammanhang. Detta har lett till att ett arbete startades för att skapa en utbildning som kan leda fram till certifierade besiktningsmän speciellt för den gröna sektorn. Härigenom vill man stärka upp den gröna kompetensen i samband med entreprenadbesiktningar. En projektgrupp med representanter från utemiljöbranschen har under åren 2007 och 2008 arbetat fram ett utbildningspaket för certifiering av gröna besiktningsmän. Samarbete har etablerats med Sitac – ett certifieringsorgan inom byggbranschen som utgör en oberoende part. En kravspecifikation för certifiering har tagits fram som är utlagd på www.sitac.se. För att bli en certifierad besiktningsman inom utemiljö krävs det en godkänd examen som landskapsarkitekt, landskapsingenjör, trädgårdsingenjör, hortonom, trädgårdstekniker eller liknande utbildning. Utöver det ska man ha minst 18

fem (5) års branscherfarenhet av kvalificerade arbetsuppgifter och erfarenhet av besiktningsverksamhet. Ett system för mentorer är under utarbetning. En viktig del i kravspecifikationen är naturligtvis kunskaper inom fackområdet samt lagstiftning. Kunskaper krävs inom följande områden: Entreprenadjuridik, Mark och växt och Natursten och betong. Projektgruppen ansvarar, i samarbete med Sitac, för upplägget av kurserna för Växt och mark och Natursten och betong. För entreprenadjuridik hänvisas till andra kursarrangörer, till exempel SBR. Godkänt kunskapsprov inom samtliga områden krävs för en certifiering.

Lärde sig mer Den 18–20 november 2008 genomfördes den första besiktningskursen för Mark och växt på Hvilan Utbildning i Åkarp mellan Malmö och Lund. Ansvariga för genomförandet av kursen var plantskolornas organisationer; GRO-Plantskolor och E-planta ekonomisk förening. De 23 deltagarna hade olika bakgrunder. En del utför redan idag besiktningar och ville öka sin kunskap inom området och siktar på att bli certifierade besiktningsmän. Andra ville bli bättre beställare och genom kursen öka sin egen kunskap om vad man ska tänka på när man beställer växter. De tre kursdagarna innehöll både föreläsningar och praktiska övningar med levande växtmaterial. Kursen behandlade bland annat växtkvalitet, växtkännedom, markbäddar, växtetablering samt vanliga sjukdomar och skador på växtmaterial. Väl etablerade experter hade bjudits in för att föreläsa inom sina respektive områden. Kursledaren Kerstin Teutsch från Teutsch landskapsarkitekter höll ihop programmet. Nästan hela den andra dagen var för-

FÖRFATTAREN

Av gunnel holm , verksamhetsledare, E-planta ek. förening

Gunnel Holm är hortonom och verksamhetsledare på E-planta ek. förening. Hon arbetar bland annat med olika utvecklingsprojekt för att få fram bättre växter till offentliga miljöer.

lagd till en maskinhall där en stor mängd växter hade placerats inför genomgångarna av växtkvalitet och växtkännedom. Hälften av deltagarna fick en genomgång i växtkännedom medan den andra gruppen diskuterade odlingssystem och kvalitetsregler utifrån det frivilliga regelsystem som finns i form av GRO Plantskolors kvalitetsregler. På kvällen fortsatte man med gruppövningar där man fick tillämpa de kunskaper man fått under dagen. Deltagarna delades in i grupper där de bland annat fick göra leveranskontroller och kvalitetsbedömningar av buskar och träd samt sortbestämningar. Dagen var mycket uppskattad av deltagarna där de praktiskt fick tillämpa sina nya alternativt befintliga kunskaper.

Gick genom regelverk Den sista dagen inleddes av Ove Samuelsson, Samko, som är besiktningsman och utför många olika besiktningar med växtanläggningar. Han arbetar även med kursverksamhet inom området. Han redogjorde för den praktiska besiktningens genomförande, vilka olika reglerverk som husbyggaren nr 1 B 2009


Ove Samuelsson, Samko, gick igenom vilka regelverk som gäller vid växtanläggningar. Foto: Gunnel Holm

Praktisk övning med leveranskontroll av växter, från vänster Göran Andersson och Ulf Paulsson. Foto: Gunnel Holm

finns och vilken roll som besiktningsmannen har. Han visade även många informativa bilder med exempel på problem som kan uppstå vid en entreprenad med växter och markanläggning. Kursen avslutades med ett kunskapsprov för de deltagare som avser att bli certifierade gröna besiktningsmän. Kunskapsprovet bestod av en växtkännedomsdel med växtkvalitetsbedömningar och en teoretisk del.

Fler kurser Ytterligare en omgång av kursen Mark och växt kommer att genomföras den 24–26 mars på Säbyholms Naturbruksgymnasium som ligger cirka fyra mil nordväst om Stockholm. Kursen Natursten och betong kommer att gå i Kristianstadtrakten den 12–13 maj. Kurserna utgör en del i arbetet med att få fram certifierade besiktningsmän, men de är mycket matnyttiga även för andra som arbetar som entreprenörer, beställare med flera. Se mer på www.movium.slu.se D

Fotnot:

Praktisk övning med kvalitetskontroll av barrotade träd. Från vänster Ingrid Rahm, Per Larsson, Peter Sandberg och Anna Palm. Foto: Gunnel Holm

nr 1 B 2009 husbyggaren

E-planta ek. förening är en sammanslutning av svenska plantskolor som tillsammans arbetar med kvalitetsmärkningen och varumärket E-planta.

19


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Snart blickar upplevelsehotellet The Eye ut från berget Luossavaaras topp på 724 meters höjd ovanför Kiruna. Hotell-, konferens- och restauranganläggningen byggs av material som är unika för Kiruna och ingenstans kommer dess like att finnas.

Unikt fjällhotell uppförs i extrem arbetsmiljö Av marie wallin , frilansbyrån Rakt På Sak

L

uossavaara är ett av de kända gruvbergen i Kiruna. Högst upp på bergets topp – en extrem arbetsmiljö. Här har byggnadsarbetarna fått känna vad riktig kyla är. Stundom uppemot 20 minusgrader och en blåst på över 30 meter per sekund. Även om arbetet kan hållas igång måste man i och med vinterkylan göra tätare avbrott för att byggnadsarbetarna ska få värma sig ibland. Här är det vädret som bestämmer. Entreprenören NCC var tvungen att göra undantag från reglerna och köpa bättre vinterkläder än dem som vanligtvis används. Under årets första månader står arbetet still. Vädret gör det olönsamt att bygga i snöväder och blåst. – Vi byggde betongstommen under vintern i fjol och det var otroligt väderberoende. Inledningsvis gick pålning och sådant ganska bra, men när vi gled in i december–januari fick vi många stillestånd på grund av blåsten, även om bygget är dimensionerat för en vindhastighet på 50 meter i sekunden, berättar affärschef Peter Johansson på NCC. Byggkranen kan inte heller användas när det blåser för mycket. – Vi var tvungna att hyra en ny, slankare modell som var absolut ny på marknaden eftersom ytan att röra sig på däruppe inte är så stor. Man kan helt enkelt inte använda den i hur hård blåst som helst på grund av vältrisken, säger Peter Johansson.

Oro för gruvhål Brytningen av järnmalm i Luossavaaraberget är numera nedlagd. Inledningsvis var man på NCC lite osäker på berggrundens beskaffenhet på toppen, men provborrningar visade att det var stabilt. – Vi var oroliga för att vi skulle hamna i gruvrummet, i ett tomrum alltså, när vi 20

skulle borra ner förankringsjärn och indikeringsmassa. Men vi kontrollerade var de gamla gruvgångarna fanns och vi var på betryggande avstånd, säger Peter Johansson. Det främsta problemet har annars varit logistiken. NCC fick inleda arbetet med att bygga nya vägar upp till toppen. – De gamla vägarna var för smala och för branta. Vi var tvungna att bygga nya, lite mer slingriga vägar för att kunna ta oss upp med betongbilarna. Man måste ju ha en viss säkerhetsmarginal när man ska frakta så många ton.

Ravin nära bygget Ett annat problem är att det finns en ravin endast tolv meter från byggnaden. Därför blir antalet sysselsatta med bygget inte fler än tolv personer. Fler kan helt enkelt inte röra sig på den begränsade ytan på ett effektivt sätt. – Vi har gjort riskanalyser och riskbedömningar och etablerat oss så att det inte är någon fara. Däremot ska man förstärka och permanenta ett stängsel mot den här ravinen. Vintertid kan ju en traktor som börjar glida fara igenom stängslet annars, men det är också för hotellgästernas skull, säger Peter Johansson. Men trots den tuffa miljön går arbetet med hotell-, konferens- och restauranganläggningen bra och byggnaden

– Bygget är dimensionerat för en vindhastighet på 50 meter i sekunden, berättar affärschef Peter Johansson på NCC.

börjar sakta men säkert att resa sig där uppe på berget. Hittills är alla mark- och betongjobb klara. Källarplanet och ett våningsplan i platsgjuten betong är också färdigt samt delar av den resterande stålkonstruktionen. Det är tänkt att byggherrarna ska resa resten av stålet i egen regi. En av delägarna i gruppen är stålentreprenör. – När deras arbete är klart rycker vi in igen. Vi väntar bara på klartecken, säger Peter Johansson på NCC.

Norrsken som utsikt Det finns också en helt annan fråga som måste lösas innan bygget kan starta igen. Konsortiet förhandlar om att få friköpa marken, som för närvarande arrenderas. Marken ägs av staten men hyrs av LKAB, som inte vill släppa markanvisningen för gruvdrift på toppen. Byggnadens yta blir 1 200 kvm och hotellet ska bestå av 24 rum och 6 sviter i fyra våningar. Invigningen av topphotellet planeras till början av år 2010. Den som vill bo med över tio mils utsikt över den svenska fjällvärlden får betala. Priset för att bo en natt i ett rum beräknas bli 3 000 kronor och i en svit mellan 5 000 och 10 000 kronor. Den som har pengarna får kanske se såväl norrsken som en raketuppskjutning från den närliggande raketbasen Esrange genom hotellfönstren, som ger en 360-gradig överblick. På bergets högre delar finns också en mindre alpinanläggning med runt 150 meters fallhöjd. Luossavaara ligger i direkt anslutning till tätorten med utsikt över Kiruna. Eftersom malmbrytningen i Kirunavaaragruvan orsakar deformationer i marken i närheten av Kirunas nuvarande stadskärna är centrumet på gång att flyttas till området vid Luossavaaras fot. Upplevelsehotellet The Eye kommer således även husbyggaren nr 1 B 2009


Brytningen av järnmalm i Loussavaaraberget har upphört. Ett unikt hotell byggt av den lokala råvaran håller på att uppföras på bergstoppen. Bild: Hans Olof Utsi

i framtiden att vaka över stadens centrum.

Lokala råmaterial Anläggningen byggs i betong, glas och sten. Precis som till det berömda Ishotellet i Jukkasjärvi används råmaterial som är specifika för orten. I det här fallet innebär det att magnetit, magnetisk järnmalm som bryts i gruvan, används till väggar, klinkergolv och vissa möbler. Tuomo Huurinainen var den som kläckte idén med ett fantastiskt hotell på toppen av berget. Att bygga med lokala material är kärnan i idén, menar han: – Det är själva poängen. Att man hellre använder sin egen kulturs landskap än en annan produkt. Det är fint och så blir det unikt. Det blir svårt för andra att härma, säger han till Husbyggaren. Magnetisk svartmalm Magnetit är en vanlig järnmalm som finns i stor mängd i Kirunaområdet. Den är naturligt magnetisk vilket gör den lätt att nr 1 B 2009 husbyggaren

skilja ut från det omgivande gråberget. Den är lika hård som gråsten och en kubikmeter väger fyra ton. Malmen bildas normalt under högt tryck och hög temperatur och nybildas inte i någon stor utsträckning på jordytan. Den svarta stenen förädlas för att kunna användas till inredningen. Det har tagits fram en helt ny teknik för att skapa stolar, bord, bardiskar och toaletter i magnetit. För att få fram skiftningar i materialet blandas magnetiten med gråberg från gruvan. Magnetit har de fördelarna att den håller värmen bra och att man kan fästa nästan vad som helst på den utan att borra. De magnetiska egenskaperna utnyttjas genom att all inredning fästs med neodynmagneter. En annan fråga med lokalfärg är också under utredning. Det handlar om den vita dolomitstenen, ett slags kalk som är ett viktigt tillsatsmineral i LKABs slutprodukt kulsinter. Kalken bryts i ett litet dagbrott i Masugnsbyn nära Luossavaara.

Tanken är att tillverka handfaten av dolomitsten.

Åtta lokala företag Bygglov för hotellet söktes för fem år sedan av byggherren, konsortiet Kiruna Showroom AB som består av åtta lokala företag i olika branscher. Styrelseordförande är Tuomo Huurinainen. Projektet har en budget på totalt 55 miljoner kronor, varav länsstyrelsen går in med 7 miljoner kronor. – Resten räknar konsortiets delägare med att betala ur egna fickor, säger Tuomo Huurinainen. Stora krav på stabilitet Upplevelsehotellet är ritat av arkitekten Lars Sundström, från GKAK Norrköping. NCC är totalentreprenörer. Det Norrköpingsbaserade företaget A2H har gjort konstruktionsritningarna. Finskägda Peikko Sverige AB har levererat 18 Deltabalkar (D26–300) till stomFortsättning s. 22 P

21


Det extrema läget ställer stora krav på stabilitet. Balkarna är dimensionerade för horisontalkrafter på över 800 kN utöver normal bjälklagsbelastning. Foto: Fredric Alm, Kontinent

Stommen till upplevelsehotellet består av 18 balkar. Foto: Fredric Alm,

Upplevelsehotellet kommer att ha 24 rum och sex sviter i fyra våningar. Foto: Johan Kauppi

Magnetiten används även till väggar, golv och en del möbler.

P men. Balkarna är utöver normal bjälklagsbelastning även dimensionerade för horisontalkrafter på över 800 kN. Den stundom kraftiga vinden ställer extra hårda krav på stabilitet. Utöver Deltabalken används mer än 65 ton bärande stål, 30 ton armering samt 500 kubikmeter betongfundament som är förankrade i 28 punkter mer än sju meter ner i berget.

Hoppas på vindkraft Det finns också tankar på att bygga ett vindkraftverk för att förse upplevelsehotellet med miljövänlig el. – Vi har ett samarbete med vindkraftbolaget Mohrpic och Ishotellet i Jukkasjärvi. Vi har sökt bygglov för ett vindkraftverk där uppe. Det ska förse både upplevelsehotellet och Ishotellet med el. Om allt det här går i lås kommer vindkraftverket att placeras en bra bit nedanför hotellet, intill vägen som går upp till toppen, säger Tuomo Huurinainen. D 22

Kontinent

Foto: Johan Kauppi

FAKTA PROJEKTET: Arkitekt: Lars Sundström Inredning i magnetit: Johan Kauppi

svets, Kiruna Buss, Kiruna Magnetit, Norrlands Polyuretan, Yamaha Center,

Beställare: Konsortiet Kiruna Showroom, bestående av åtta företag/institutioner: Kiruna Stål, Kiruna Industri-

Hyrse och LTH Kostnad: Cirka 55 miljoner kronor Totalentreprenör: NCC

Färdigt: Vid årsskiftet 2009/2010

FAKTA MAGNETIT: Järnmalm, även kallad svartmalm. Mycket stora förekomster finns i Kiruna (Norrbottens län), Bushveld (Sydafrika), Adirondacks (New York, USA) och Magnitnaja gora (Ural, Ryska federationen).

Egenskaper Färg: svart Lyster: glänsande till matt metallisk Hårdhet (Mohs): 5,5–6,5 Densitet: 5,2 g/cm3 Kristallsystem: kubiskt Kristaller: oktaedriska, ofta

grov- till finkorniga granulära aggregat

husbyggaren nr 1 B 2009


nr 1 B 2009 husbyggaren

23


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Snabbt och smidigt en ruskig höstdag blir ett hus genomgånget och besiktigat. Små, och i detta fall få, fel noteras med en fiffig digital penna och innan besiktningsmannen är tillbaka på kontoret ligger utlåtandet i hans dator.

Entreprenören bör fixa till golvbrunn och takstege Av margot granvik , redaktör, Husbyggaren

T

rots den grådaskiga dagen är humöret – och spänningen – på topp hos de blivande husägarna Anders Bergdahl och Sara Fredriksson i Huddinge strax söder om Stockholm. Efter att ha bott i kappsäck ett tag längtar de efter att flytta in i sitt nybyggda hus. Men först måste det slutbesiktigas och entreprenaden godkännas och uppdraget har gått till besiktningsmannen Björn Selling, som är certifierad besiktningsman SBR. – Jag tittar på handlingarna när vi är framme. Oftast brukar jag försöka hinna gå igenom dem i förväg, säger han när han vant rattar den stora stadsjeepen ut ur stan. – Jag försöker inte göra fler än två, högst tre, besiktningar per dag, förklarar han.

Tittar på det som syns De förväntansfulla husägarna, och några till, faktiskt en hel grupp människor står bland grus och lervälling och väntar på honom på tomten som enligt handlingarna heter ”Morgonstjärnan”. I gruppen återfinns bland andra Dick Edenvin från husleverantören Hjältevadshus, samt Patrik Mattsson från EGH Bygg och förvaltning. Väl inne i huset redogör Björn Selling för hur slutbesiktningen ska gå till: – Besiktningen är en okulär besiktning, det betyder att jag tittar på det som är synligt. Det som inte är synligt sköts genom egenkontroller. – Grunden för alla besiktningar är vad man har köpt i relation till regler och det som är aktuellt är Boverkets byggregler, BBR, plus AMA. Därtill finns det även branschregler. – Jag går runt och tittar och det jag inte ser, alltså som inte syns vid en okulär besiktning, faller under egenkontrollen. 24

Inom bygg delar vi upp jobbet i fack; vattenledningar är provtryckta, jordbrytarna har kollats av en elkille och husleverantören har intyg på att huset har sytts ihop enligt ritningar och montageanvisningar. – Jag börjar med att gå igenom handlingarna, sedan gör jag ett vänstervarv runt huset och avslutar ute. Ni får komma med synpunkter om jag missar något eller om ni har en fråga. De eventuella fel som jag ser noterar jag i bilaga 1 och dessa ska entreprenören avhjälpa snarast eller inom två månader. Nu följer en utvikning om vad som kan betraktas som fel, och vad som kan anses vara inom toleransen, enligt BBR, AMA och branschreglerna. – Ett golv kan till exempel luta eller bukta sig, men ett golv får luta, toleransen för ett långt golv är åtta mm. En 2,5 meter hög vägg får luta plus minus 5 mm. – När man uppför ett hus, även ett sådant här som är ihopsatt i fabrik och med moduler som sys ihop på plats, så handlar det om ett hantverk, fortsätter Björn Selling och ger ytterligare exempel och förklaringar tills alla nickar att de förstått. – Det västenliga är om jag kan godkänna entreprenaden eller inte, avrundar han med efter ett tag. – Funktionen är det viktigaste. Ett hus ska stå på en grund och ha ett tätt yttertak, och vatten, el och ventilation ska fungera. – Om jag kan ge entreprenaden godkänt, börjar det gälla från och med midnatt. Då upphör entreprenörens försäkring och er försäkring träder in, och garantitiden börjar löpa från midnatt.

Golvmatta buktar När husägarna fått den inledande förklaringen går Björn Selling igenom pärmen med handlingar och fyller i sitt besiktningsutlåtande. – Hm, får se nu, fläkten är restnoterad,

den kommer vecka 42 och då har ni också pratat med sotaren som ska komma. Då skriver jag in att fläkten saknas, och ett B för beställarens ansvar. Detta eftersom fläkten och vitvaror inte kommer från husleverantören utan från beställaren. Det visar sig vara få och ganska små fel på huset. I duschen är mattan i golvbrunnen inte fastlimmad på rätt sätt, den buktar och måste åtgärdas. – Det är ingen fara för läcka, men det är ett fel i utförandet som måste åtgärdas. Hur har jag inga åsikter om, jag är besiktningsman och får inte säga hur något ska åtgärdas. Jag får bara påpeka fel, understryker Björn Selling.

Ventilerad krypgrund Sen blir det en rundtur där han dyker in under diskbänkar och kollar rör, kopplingar och slangar. Ficklampan plockas fram med jämna mellanrum – och väcker den blivande husägaren Anders Bergdahls förtjusning: – En sådan där polislampa önskar jag mig i present, utbrister han förtjust. Parets dotter Källa Bergdahl på nio månader pratar sitt eget språk med alla dessa främmande människor som far runt i hennes nya blivande hem. – Köket saknar säkerhetsspärrar på ugnen, diskmaskinen är inte installerad, det blir beställarens ansvar och knivlådan är inte barnsäker, konstaterar Björn Selling på sin fortsatta rundtur, som närmar sig slutet. Skorna tas på och så bär det av ut i det fuktiga höstrusket. Huset vilar på en uppvärmd krypgrund och Björn Selling krånglar sig in genom inspektionsluckan och försvinner in i mörkret. När han dyker upp igen följer en diskussion om avfuktaren och avfuktarrören. husbyggaren nr 1 B 2009


Björn Selling har krånglat sig in genom inspektionsluckan för att kolla krypgrunden.

– Inspektionsluckan är inte infästad, noterar han vidare. Något tak kommer han inte upp på eftersom det saknas stege, och när det är bokfört i utlåtandet, samt att taket bör förses med linöglor, är besiktningen klar. Och när Björn Selling sträcker ut handen och säger att ”entreprenaden är godkänd” undsläpper sig husägaren Anders Bergdahl en djup suck av lättnad.

Smidigt teknikstöd – Det var ovanligt få anmärkningar och besiktningen gick smidigt och fort, sammanfattar Björn Selling sitt förmiddagsuppdrag. Innan han hunnit tillbaka in till kontoret ligger utlåtandet som en pdf i datorn. Det han löpande skrivit med sin Mobipen-penna, har förts över via Bluetooth till hans mobil, som kopplat upp sig mot en server och lämnat över informationen, som servern skickat vidare till hans kontorsdator. – Tillbaka på kontoret kan jag ta upp utlåtandet som pdf, med en excel-fil som visar tolkningen av det jag skrev. Jag kan gå igenom utlåtandet direkt, och det kan sedan skickas till entreprenören Hjältevads och till köparen. D

Dick Edenvin och Björn Selling diskuterar hur bestämmelser och krav på linöglor och stege på taket ska tolkas, medan Anders Bergdahl (till vänster) lyssnar på.

FAKTARUTA Mobipen är en digital penna från företaget Catrel AB i Norrköping. Pennan fungerar som vilken vanlig penna som helst. Pennan innehåller en optisk avläsarmodul som registrerar det som skrivs på blanketten. När man är klar och kryssar i en ruta på blanketten ger det signal till pennan att skicka iväg informationen, till exempel med hjälp av Bluetooth, till en mobiltelefon som skickar informationen till pennföretagets dator, där informationen tolkas och presenteras så som användaren önskar.

nr 1 B 2009 husbyggaren

Rör, kopplingar och slangar inspekteras och ficklampan ger bra ljus.

– Mattan i golvbrunnen i duschen är inte fastlimmad på rätt sätt och buktar, antecknar Björn Selling.

FAKTA slutbesiktning av småhus Slutbesiktningen utfördes enligt Konsumenttjänstlagen ABS05 för småhusentreprenader. Besiktningen handlar om

att utifrån gällande entreprenadkontrakt och övriga handlingar besiktiga byggprojektet för att kontrollera att det färdigställda bygg-

projektet uppfyller de krav och kvalitetsnivåer som fastställts i handlingarna. Se mer på www.bygging.se

25


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Den nya tvätthallen för bussar är ett relativt litet bygge. Men den är så tätt packad med installationer att fyra biträdande besiktningsmän kallats in. För många fel leder till beskedet att det blir en fortsatt slutbesiktning.

För många fel förlänger slutbesiktning av hall Av margot granvik , redaktör, Husbyggaren

n slutbesiktning sätter punkt för entreprenörens insatser och byggnaden lämnas över till beställaren. Om den blir godkänd vill säga. Ibland är det för många fel, till och med småfel kan tyckas, som gör att det i stället blir en fortsatt slutbesiktning. Det var vad som hände med SLs nya tvätthall för bussar vid bussdepån i Ösmo. I slutprotokollet kommer totalt 118 fel att noteras. Fast beställaren påpekar senare att det egentligen inte alls är särskilt många fel. Eftersom beställaren SL i samband med upphandlingen krävt att både verksamheten vid bussdepån och all trafik ska rulla på som vanligt, så har det lett till en besvärlig arbetssituation för entreprenören.

E

Har fyra biträdande Dimman ligger fuktig och tung över bussdepån i Ösmo den tidiga onsdagsmorgonen när slutbesiktningen av den nybyggda, eller egentligen tillbyggda, delen som rymmer en ny tvätthall för SL-bussarna, ska göras. Bilar börjar rulla in och till slut sitter över tjugo personer bänkade över var sin kaffekopp för den inledande genomgången av handlingarna. Arne Edén som kört ner från Västerås är ansvarig besiktningsman och inkallad av beställaren. Han håller i mötet med fast hand. Som biträdande besiktningsmän har han kallat in SBR-kollegor; Karl-Axel Björkehag för luft, Jan Skagerström för rör, Patrik Jansson för el och Per Södersten för styr. Själva bygg tar Arne Edén hand om själv. För beställarsidan svarar Joa Granath på teknik- och fastighetsavdelningen vid Storstockholms lokaltrafik. Entreprenören representeras av Hans Pettersson på BTH Bygg. Vid sin sida har han bland andra affärschefen Camilla Löfgren, och 26

platschefen för bygget, Stefan Hagelin. Därtill kommer en rad underentreprenörer, över dussinet. Själva tillbyggnaden, tvätthallen, är inte så stor, men den har många olika installationer, vilket förklarar det månghövdade deltagandet. Handlingarna gås igenom, vad som ingår i slutbesiktningen, och särskilt vad som inte ingår, fastställs, liksom vilka sidoentreprenader som ska med eller läggas i samband med andra slutbesiktningar.

Gör tydlig avgränsning Under tiden som den nya hallen har uppförts har bussarna tvättats i en tillfälligt uppsatt tvätthall, som ska rivas och där marken ska ställas i ordning genast den nya tvätthallen kan tas i bruk. Därför blir det en del saker som undantas, som själva den provisoriska tvätthallen, asfalt- och markarbetena där provisoriet står, parkeringsytorna för personalen och själva skalskyddet kring hela bussdepån. Arne Edén fastställer att kontraktet från 2007-09-20 utgör entreprenadhandlingarna, 21 byggmöten har hållits och 114 frågor och svar finns registrerade. För utförandeentreprenaden är det AB 04 som gäller och han kontrollerar att de handlingar som besiktningsmännen ska gå igenom finns på plats i olika pärmar, och att utförda provningar finns förtecknade. Gruppen splittras upp i undergrupperna bygg, rör, ventilation, styr- och regler och el, och en tid för återsamling sätts till två timmar senare. Från golv till tak Tvätthallen synas från golv till tak. De olika grupperna fokuserar på sina bitar och ingen del av tvätthallen undgår noggrann granskning.

Många mindre fel, och några större, antecknas. Det är också ganska många saker som inte är helt klara. Vid återsamlingen visar det sig att två av de biträdande besiktningsmännen inte hunnit klart och en ny tid spikas till efter lunch. Besiktningen fortsätter, lunchen läggs in när det passar bäst med avbrott. – Det är oerhört lärorikt att som entreprenör vara med på slutbesiktningar. Ibland blir det bråttom mot slutet och det är ofta då det blir vad man kan tycka onödiga fel, konstaterar BTHs affärschef Camilla Löfgren under lunchen. Ett förslag för att säkra slutbesiktningen kastas fram och handlar om att införa förbesiktningar under själva byggtiden. Flera runt lunchbordet verkar positiva, men är för fokuserade på den aktuella slutbesiktningen för att diskussionen ska ta fart.

Nya tider spikas Vid halv två är det åter dags att samlas. Skaran har krympt, flera underleverantörer har lämnat när deras leverans besiktigats. Till exempel har representanten för portarna lämnat. Nu är alla klara och de biträdande besiktningsmännen återrapporterar till Arne Edén. Han samlar och noterar alla anmärkningar och sammanfattar slutligen besiktningen med att det måste bli en fortsatt slutbesiktning. Almanackor gås igenom och nya tider spikas. E-postadresser dubbelkollas, och vilka som ska få utlåtandet över slutbesiktningen gås igenom. – Då är vi klara för idag, säger så Arne Edén och reser sig upp. Mötet är över för denna gång. Tätt med anmärkningar Utlåtandet över slutbesiktningen blir klart veckan efter. Det visar 37 anmärkFortsättning s. 28 P

husbyggaren nr 1 B 2009


Joa Granath svarar för beställarsidan och kommer från teknik- och fastighetsavdelningen på Storstockholms lokaltrafik.

Arne Edén, trea från vänster, tittar i BTHs ritningar under granskningen av taket.

Per Södersten har upptäckt att indikationer saknas på att brandspjäll är stängda.

Det är en stor grupp av utförare och underentreprenörer som deltar i besiktningen, ledd av besiktningsman Arne Edén, SBR. Till sin hjälp har han kallat in fyra biträdande besiktningsmän.

nr 1 B 2009 husbyggaren

27


Elledning som ligger mot plåt…

… en fläkt som är för nära dörren för att uppfylla krav på klämsäkerhet.

Per Södersten, SBRs besiktningsman inom styr och regler, undrar över varför temperaturgivarna sticker ut så långt.

Patrik Jansson, SBR bygging, som biträder på elsidan, är fokuserad.

P ningar på byggsidan, 12 på rörsidan, 30 på luft, 18 på el och 21 anmärkningar på styr. Summa 118 stycken anmärkningar, varav två berör beställaren och fyra är markerade för att särskild utredning ska göras. Respektive besiktningsman kommer i nästa steg att ta del av utredningarna och ta ställning till om det är ett entreprenörsfel eller inte. En u-markering gäller exempelvis en vattenränna som passerar brandavskiljande vägg, där beställaren ska utreda om utförandet uppfyller brandkraven. En annan u-anmärkning ställer frågan om plåten vid blandare i fläktrum är rostfri. D

28

Karl-Axel Björkehag, SBR, biträdande besiktningsman, går runt och inspekterar ventilationsanläggningen.

FAKTARUTA: Entreprenaden är en ut-

Generalentreprenör:

Beställare: AB Storstock-

förandeentreprenad enligt AB 04.

BTH Bygg AB.

holms lokaltrafik, teknikoch fastighetsavdelningen.

genomfört 300 timmars besiktning under en två års period. Alla certifierade och godkända besiktningsförrättare ska ha en ansvarsförsäkring. En besiktningsman kan ha med sig biträdande besiktningsmän. Vanligen verkar den ytterst ansvariga besiktningsmannen på byggsidan,

och kallar in biträdande besiktningsmän för exempelvis styr- och regler, markarbeten, el, rör och ventilation. SBRs besiktningsmän följer en väl beprövad arbetsmetod med tydliga formulär för att säkerställa kvaliteten i granskningen och utlåtandena.

FAKTARUTA: Totalt finns det runt 1 000 verksamma besiktningsmän i Sverige. SBR har runt 200 godkända eller certifierade besiktningsmän. För att bli av SBR godkänd besiktningsman måste man ha klarat SBRs tentamen. För att bli certifierad besiktningsman måste man dessutom ha fem års byggerfarenhet och ha

husbyggaren nr 1 B 2009


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Tre veckor senare är det dags igen. Besiktningsman Arne Edén med sina biträdande har med sig sina utlåtanden från den första besiktningen. I rask takt kan de bocka av att felen är åtgärdade och nu får bygget godkänt.

Felen är åtgärdade och bygget blir godkänt Av margot granvik , redaktör, Husbyggaren

enna gång blir utlåtandena från den fortsatta slutbesiktningen kortare. På byggsidan återstår några anmärkningar. Bland annat är underlag för relationshandlingar inte överlämnade till beställaren, det finns målningsskador på stålkonstruktionen på yttertaket och håltagningar för kablar är inte tätade i fasaden. Men det mesta är åtgärdat och entreprenören och beställaren kommer vid besiktningsmötet överens om att de återstående felen ska vara åtgärdade till den 17 december 2008. På en punkt, som gäller en skada på fasadplåten nedanför dörren till fläktrummet, är parterna överens om att skadan inte ska åtgärdas men att beställaren har rätt att reglera kostnaderna. Totalt för bygginspektionen noteras 15

D

saker som entreprenören ska åtgärda och fyra som beställaren tar ansvar för, bland annat kvarstår för beställaren att utreda om en vattenränna som passerar en brandavskiljande vägg uppfyller brandkraven. Krackeleringar på betonggolvet hänskjuts till senare besiktning. Även de nya bilagorna från de biträdande besiktningsmännen har avsevärt färre påpekanden efter den uppföljande besiktningen. Det mesta är åtgärdat och för det som återstår inom rör och styr är parterna överens om att felen ska avhjälpas utan dröjsmål. Entreprenören ska skriftligen informera beställaren om att felen är avhjälpta. När det gäller el får entreprenörerna tid på sig till strax innan jul att åtgärda kvarvarande brister. Vid det uppsamlande slutmötet denna gång kan besiktningsman Arne Edén god-

Ösmo bussdepå har fått en ny modern tvätthall, som ligger i den utbyggda hallen innanför dörrparet längst till höger. Efter en hel del åtgärder får entreprenaden godkänt vid det andra besiktningstillfället.

30

känna entreprenaden och garantin för entreprenörens arbetsprestation träder i kraft, liksom varugarantierna för montering och täthet av isolerglasrutor, samt för korrosionsskydd för stålkonstruktioner och ståldetaljer. Kostnaden för den uppföljande besiktningen får entreprenören stå för. D BESIKTNINGSMANNEN: Arne Edén, besiktningsman SBR

Hur ser du på förbesiktningar? – Jag anser att det är en fördel i de flesta entreprenader, eftersom det är till störst nytta för ett projekt om fel kan upptäckas i ett tidigt skede. Hur ofta bör en förbesiktning ske? – Det är svårt att säga något generellt. Det beror helt på vilken typ av projekt det handlar om. – Det är också en kostnadsfråga. En förbesiktning ska ställas mot nyttan. Det beror till stor del på projektet och vilken organisation som beställare och entreprenör bygger upp kring projektet. Kan samma besiktningsman utföra både förbesiktningen och slutbesiktningen, utan att besiktningsmannen riskerar att bli alibi för att slutbesiktningen ska bli godkänd, eller att hamna i en sorts jävsituation? – Ja, det kan man göra. Grundtanken är att det är samma besiktningsman och biträdande besiktningsmän som genomför förbesiktningar samt slutbesiktning. Det är endast när parterna gemensamt utser besiktningsman som jävsfrågan är aktuell.

husbyggaren nr 1 B 2009


BESTÄLLAREN: Joa Granath, teknik- och fastighetsavdelningen, Storstockholms lokaltrafik:

Hur ser du som beställare på frågan om förbesiktningar? – Det beror alldeles på hur projekten ser ut. Ibland besiktigar man under resans gång och det ger en kontinuerlig kontroll. Man slipper kanske göra om så mycket sen. Det finns fördelar med det. Några nackdelar jag kan inte se och det händer att vi gör förbesiktningar, framför allt om det är installationer som blir dolda sedan under överbyggnader. – Tvätthallen i Ösmo var nog ett normalt bygge. När det är så många teknis-

nr 1 B 2009 husbyggaren

ka installationer som man måste prova och som man måste justera in blir det en ganska lång igångkörningstid. – Ta till exempel tvättutrustningen. Den har vi fått göra fortsatt slutbesiktning på tre gånger. Det är först nu när man har fått igång tvätten och kört den i skarpt läge som man ser alla felen. – Ibland tar väl entreprenörer och underleverantörer lite för lätt på slutbesiktningarna, men det är samtidigt svårt när det är så tekniskt komplicerat som tvätthallen i Ösmo.

Vad har entreprenören för drivkraft att få en godkänd slutbesiktning? – Nackdelen för entreprenören om det blir fortsatt slutbesiktning är att det kan

bli flera efterbesiktningar som entreprenören får betala. – Men det är ju klart att man önskar att det ska vara färdigt när det är slutbesiktning. – Samtidigt får man ju väga in att om vi som beställare i vår upphandling har krav på att trafiken och all verksamhet ska fungera under tiden som entreprenören jobbar, så kan det bli både stressigt och besvärligt för entreprenören.

Vilka lärdomar drar du från tvätthallen i Ösmo? – Man lär sig alltid något från alla projekt. Men det dyker också alltid upp nya problem.

31


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Det går inte att komma överens om vilket byggmaterial som är bäst för miljön. De fakta som finns, som livscykelanalyser, räcker inte. I Norge har man kommit längre. Där ska projekt med rundbordssamtal även ta in funktionen i analysen.

Objektiva miljökriterier saknas för byggmaterial Av kerstin lundell , frilansjournalist

är ett byggmaterial analyseras utifrån hur mycket koldioxidutsläpp det förorsakar, så brukar trä visa sig bättre än stål och betong. Tomas Ekvall från IVL i Göteborg har gått igenom fyra av de viktigaste analyserna av byggmaterial som har gjorts och konstaterar: – Livscykelanalyserna pekar mot att trä har en fördel. Men det hindrar inte att debatten fortsätter. Det var uppenbart när branschen träffades för att diskutera miljöprestanda för betong, trä och stål under en konferens arrangerad av tidningen Byggindustrin och Tidskriften Betong i oktober. Rubriken var Sanningen om stommaterialen, men seminariet visade att det inte finns någon etablerad sanning. Detta eftersom livscykelanalyserna som jämfört trä, betong och stål är inte tillräckligt noggrant och opartiskt gjorda.

N

Ifrågasätter antaganden Företrädare för stål- och betongtillverkare var först ut på seminariet med att säga att de inte tycker att livscykelanalyserna håller måttet.

Tomas Ekvall från IVL i Göteborg menar att det mesta lutar mot att trä är bäst ur klimatsynpunkt. Men det finns behov av samsyn kring materialens klimatbelastning.

32

Ronny Andersson från Cementa är även professor i byggteknik i Lund på deltid. Han har granskat underlaget för en av de analyser som väger tyngst i Sverige, och som utförts av Leif Gustavsson på Mittuniversitetet i Östersund. Han kom fram till att analysen bygger på många antaganden som han anser är tvivelaktiga. När Ronny Andersson utgick från andra antaganden, kom han fram till att betong är bättre vad gäller utsläpp av koldioxid. – Betong är också en koldioxidsänka. 65 procent av den koldioxid som släpps ut vid tillverkning binds åter till materialet över tid, teoretiskt i alla fall, konstaterar Ronny Andersson.

Funktion förändrar svaret Rutger Gyllenram från Stålbyggnadsinstitutet ifrågasätter också livscykelanalysernas pålitlighet. Han hänvisar till att mycket stål återvinns, vilket förändrar analysen för det materialet. – Man måste se funktionen också. Ett hus som kan byta funktion får längre ekonomisk och teknisk livslängd, konstaterar Rutger Gyllenram. Stålkonstruktioner är mer flexibla än

Mats Öberg från NCC tycker att det är besvärligt att frågan kring byggmaterialens miljöbelastning blivit så politiskt laddad.

hus i andra material, och det gör det möjligt att flytta byggelement och ändra husets funktion mer radikalt och därmed förlänga livslängden. Därmed blir också utsläppen av koldioxid lägre per tidsenhet förstås. Stålkononstruktioner står också emot tidens tand, och kräver inte så mycket underhåll, påpekar Rutger Gyllenram och tar Eiffeltornet som ett exempel. – Det måste också räknas med i analyserna av miljöbelastning, anser han. – Snart kommer en livscykelanalys från Portugal som visar att stål är lite bättre än betong, berättar Rutger Gyllenram. Men om den portugisiska analysen visar att stål även kan överträffa trä som stommaterial säger han inget om.

Oberoende analys behövs Mats Öberg från NCC, företrädare för dem som ska köpa de materiallösningar som diskuteras, påpekar att eftersom det är användningen som står för största delen av miljöbelastningen, mellan 70 och 90 procent, så är det viktigt att ta med den också. Energibehovet varierar med olika material bland annat.

Erik Lindbäck, vd för ett familjeföretag i träbyggarbranschen, håller med om att det behövs mer vetenskap i diskussionen.

husbyggaren nr 1 B 2009


Men även Tomas Ekvall, som trots alla invändningar dragit en slutsats av de analyser som redan gjorts, anser att det behövs bättre underlag för att komma fram till vilket material som är bäst. De analyser som pekar på träets förträfflighet, har tagits fram eller åtminstone finansierats av dem som har direkta intressen i träindustrin. Det är förstås inte bra, eftersom finansiären kan misstänkas för att påverka resultatet. Även om det inte sker i verkligheten, så är analyser som finansierats av särintressen inte lika trovärdiga som oberoende analyser, och sådana lyser med sin frånvaro. Att få fram oberoende analyser räcker dock inte. Tomas Ekvall anser att det vore bra om alla parter dessutom satte sig vid samma bord, för att diskutera och komma fram till ett gemensamt förhållningssätt. För som det ser ut nu finns det alltför många åsikter om hur livscykelanalyser bör göras, vilka regler som gäller och hur man ska värdera olika faktorer, som energiförbrukningens påverkan, grad av återvinning av olika material och så vidare. Men Mats Öberg från NCC, som själv forskat innan han började arbeta för industrin, är inte så förtjust i ett rundabordssamtal om livscykelanalyser och att det inte finns några säkra fakta att luta sig mot. – Det här blir inte på vetenskaplig grund, utan snarare politisk grund, säger Mats Öberg. Erik Lindbäck, vd för ett träbyggarföretag, tyckte däremot att det kunde vara bra med samsyn, även om han själv tillhör en av vinnarna enligt de livscykelanalyser som gjorts hitintills. – Jag tror att det är bra att man får ett vetenskapligt synsätt. Där ligger vi på en oerhört låg nivå nu, säger Erik Lindbäck.

Konsensus i Norge Cementa deltar faktiskt redan i något som kan liknas vid ett rundabordssamtal som är på väg att dras i gång i Norge. Här samlas bransch och forskare inför ett planerat projekt, Konsensus. Inom projektet ska de diskutera fram gemensamma regler och värderingar för miljöanalyser av byggmaterial. Anne Rönning, forskare på Stiftelsen Östfoldforskning i Norge berättar att trots att projektet fortfarande är på planeringsstadiet, så är intresset från norskt näringsliv stort. nr 1 B 2009 husbyggaren

De som deltog i debatten om byggmaterialens miljöpåverkan var oense om mycket, men överens om att samsyn behövs. Från vänster: Staffan Åkerlund, Byggindustrin, Rutger Gyllenram, Stålbyggnadsinstitutet, Björn Uppfält, Stålbyggnadsinstitutet, Mats Öberg, NCC och Mats Björs, blivande vd för Byggherrarna AB, samt Ronny Andersson, Cementa.

Men det handlar inte om något så enkelt som att jämföra material. Debatten i Norge har kommit ett steg längre än i Sverige och man har accepterat invändningen att materialen i ett hus har olika funktion och att användandet påverkar miljöbelastningen, inte minst energiförbrukningen. Funktion är helt enkelt en del av analysen. – Idén är att utgå från material till moduler som innervägg, yttervägg, trappor med mera. Sedan gör vi scenarier för användningen, berättar Anne Rönning. Hon menar också att olika material samspelar med varandra, och att kombinationen påverkar miljöbelastningen. Flexibiliteten ska också vara med i analyserna. – Många arbetar med materialdeklarationer. I det här projektet hoppas vi utveckla verktyg för beräkning av materialens miljöbelastning. Vi

försöker få konsensus, säger Anne Rönning. Stiftelsen Östfoldforskning är en av de organisationer som ska utföra forskningen. Bland dem som driver projektet finns även Byggvareindustrien och Byggenäringens Landsforening. D

33


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD I debatten om byggmaterial och klimatpåverkan används ibland olustiga argument. Forskarens uppgift är att bidra objektivt med vetenskapligt baserad kunskap. Våra resultat från jämförelser av koldioxidutsläpp mellan trähus och betonghus är granskade.

Jämförelser av CO2-utsläpp är väl underbyggda i är strakt beroende av fossila bränslen globalt då mer än 80 procent av världens primärenergianvändning år 2006 var baserad på fossila bränslen. I absoluta tal ökar också användningen av fossila bränslen. Inom Europeiska Unionen, med ökad teknisk och organisatorisk integration av energisystem, är vi bland annat beroende av fossil kondensproduktion av el och omfattande investeringar planeras i sådan kraftgenerering. Samtidigt ökar samförståndet om att vi kraftigt behöver minska utsläppen av växthusgaser där koldioxid är den viktigaste växthusgasen. Det innebär att vi behöver minska användandet av fossila bränslen kraftigt men fortfarande är det troligt att vi använder fossila bränslen globalt år 2100 – se till exempel IPCC:s (Intergovernmental Panel of Climate Change) scenarier för år 2100. Utsläppen av koldioxid per energienhet varierar mellan fossila bränslen där fossil gas ger lägst utsläpp och fossilt kol högst utsläpp. Därför minskar koldioxidutsläppen mest om vi ersätter fossilt kol och minst om vi ersätter fossil gas.

V

Skog begränsad förnybar resurs Ökad användning av förnybar energi och förnybara material kan ge minskade utsläpp av koldioxid. I Sverige är skog en viktig men av landareal begränsad förnybar resurs. Skogen kan användas för flera olika ändamål som byggmaterial, energi och papper. Skogsprodukter som ger god ekonomisk avkastning med högt förädlingsvärde och som kan användas för att minska utsläppen av koldioxid ger hög samhällsnytta. I detta sammanhang har träbyggande framförts som ett intressant alternativ. 34

Det förefaller också vara möjligt att effektivt minska utsläppen av koldioxid genom att andelen trä i byggandet ökar samtidigt som man uppnår andra samhällsmål. Internationell forskning är förhållandevis samstämmig att det finns klimatfördelar med att bygga i trä. I en nyligen genomförd granskning av 48 vetenskapliga studier inom området kommer Sathre och O’Connor fram till följande slutsats: ”All of the studies reviewed found that the production of wood-based materials results in less greenhouse gas emission than the production of alternatives.”.

Jämförbara byggnader Låt oss med ett exempel belysa koldioxidbalanser i hus med trästomme respektive betongstomme. En sådan jämförelse är komplex. Vi behöver utgå från naturresurserna och beakta energi- och materialkedjor fram till färdig byggnad. De byggnader som jämförs måste också ge samma service. Vi har genomfört sådana analyser och bland annat utgått från ett flerbostadshus i Välludden i Växjö byggt år 1996. Byggnaden består av fyra våningar med totalt sexton lägenheter och en total boendearea om 1 190 kvadratmeter. Ett identiskt hus med betongstomme har projekterats. De båda husen ger samma boendeservice och samma energianvändning under bruksskedet. Att ett hus byggs med ett visst stommaterial innebär inte att huset bara innehåller det materialet. Ett trähus innehåller även betong, till exempel i grundläggningen, och en betongbyggnad kan innehålla trä i till exempel väggar, tak, golv och dörrar. Skillnaden mellan husen är att olika stommaterial medför vissa följdförändringar för att byggnaderna ska ge samma boendekvaliteter och service.

FÖRFATTAREN

Av leif gustavsson , professor, Mittuniversitetet

Leif Gustavsson är professor i ekoteknik vid Mittuniversitetet. Han forskar om energi- och materialsystem och särskilt hur sådana system kan utformas och implementeras för att effektivt minska utsläppen av växthusgaser och användandet av fossila bränslen.

För att uppföra ett hus behövs en mängd olika material. För att producera dessa material fordras ett antal materialsystem som börjar med utvinning av naturresurser och slutar med färdiga material i byggnaden.

Naturresurs blir färdigt hus För att beräkna koldioxidbalanser behöver hela materialkedjor beaktas, inklusive de transporter som ingår. För att omfatta hela livscykeln av en byggnad måste också rivningsfasen och omhändertagandet av rivningsmaterialet beaktas. Vi har beräknat den slutliga energianvändningen för olika materialkedjor med hjälp av olika dataset från holländska, norska och svenska studier. Primärenergianvändningen har vi sedan beräknat genom att beakta förluster i energitillförselsystemen, såsom omvandlings- och distributionsförluster. Det innebär att vi tar hänsyn till hela energisystem från naturresurs till producerad elektricitet, husbyggaren nr 1 B 2009


Figur 1. Koldioxidbalanser vid produktionen av trähuset och betonghuset. Figuren redovisar (1) koldioxidutsläpp från primärenergianvändningen för att producera och transportera material, (2) koldioxidutsläpp från tillverkningen av cement med beaktandet av koldioxidupptag vid betongvittring, (3) minskade koldioxidutsläpp när restprodukter av trä ersätter fossila bränslen, (4) förändrade kollager i byggmaterial (5) förändrade kollager i skogsbiomassa, (6) summering av dessa faktorer. Fossilt kol är referensbränsle.

värme och transportbränsle, inklusive utvinning, transport, distribution och förädling av bränslen.

Fyra viktiga faktorer Det är fyra faktorer som är viktiga vid jämförelse av koldioxidutsläpp vid produktion av hus med trä- respektive betongstomme: 1) Koldioxidutsläpp från primärenergianvändning för att producera husen inklusive tillverkning av ingående material och produkter. 2) Utsläpp av koldioxid från tillverkningen av cement (kalcinering) och återbindning av koldioxid vid betongvittring (karbonatisering). 3) Trärestprodukter som ersätter fossila bränslen och därmed minskar utsläppen av koldioxid. 4) Mängden kol inlagrat i de träprodukter som ingår i husen. Vi har då förutsatt ett hållbart skogsbruk. I figur 1 redovisas nettoutsläppen av koldioxid över en livscykel på 100 år för de analyserade husen fördelat på dessa fyra faktorer med fossilt kol som referensbränsle. För samliga fyra faktorer är nettoutsläppen av koldioxid lägre för tränr 1 B 2009 husbyggaren

byggnaden. Kol i den levande skogbiomassan redovisas också i figur 1. Vid ett hållbart skogsbruk med en rotationsperiod på hundra år kommer skogen att vara återväxt då huset rivs efter hundra år. Det innebär att den mängd skog som har skördats för att framställa träprodukter till husen har återväxt så att mängden levande biomassa är ungefär lika stor som när husen uppfördes. Kollagren i den levande biomassan har därmed inte förändrats över husens livscykel. I själva husen lagras också kolet temporärt. När husen är rivna kan de inte längre lagra något kol. Nettoutsläppet av koldioxid från kollager i skogsbiomassa och byggmaterial blir därmed ungefär lika med noll.

energikrav i BBR men ännu mer i framtiden, när väsentligt energisnålare hus byggs, kommer energianvändningen för att producera husen att jämförelsevis öka i betydelse. Med energieffektiva uppvärmningssystem och mycket energieffektiva hus kan primärenergianvändningen för att producera husen vara en tredjedel och för byggnadsuppvärmning under 50 år vara två tredjedelar. Att producera och värma mycket energieffektiva trähus under 50 år med biobaserad kraftvärme behöver inte medföra några nettoutsläpp av koldioxid om träresterna från produktionen av husen, från vaggan till graven, används för att ersätta fossila bränslen.

Framtida energisnåla hus Energianvändningen under byggnadernas brukarfas och därtill hörande koldioxidutsläpp är ungefär lika stora för betonghuset och trähuset i Välludden. Skillnaden har beräknats till mindre än en procent. Med dagens energistandard på hus dominerar energianvändningen i brukarfasen över energianvändningen för att producera ett hus. Redan nu med skärpta

Hur säkra är resultaten Figur 1 visar på klimatfördelar med att bygga i trä, men hur stora är osäkerheterna och blir nettoutsläppen av koldioxid generellt lägre om vi bygger trähus jämfört med betonghus? Den exakta mängden material i ett hus varierar med hur husen är utformade och vilka konstruktionslösningar som väljs. Primärenergianvändningen för att proFortsättning s. 36 P

35


P ducera de ingående materialen beror på vilket sätt materialen produceras. Osäkerhetsanalyser visar dock att inom ett brett område av variation så har trähus lägre nettoutsläpp av koldioxid än betonghus. Parametrar som har varierats är till exempel hur effektivt cementen till betongen produceras, karbonatiseringen vid betongens nedbrytning, hur effektivt trävirket torkas, typen av cement och ballastmaterial, graden av återanvändning av stål, transportavstånd, hur stor del träbaserade restprodukter som utnyttjas för att ersätta fossila bränslen och vilken typ av fossilt bränsle som ersätts.

Olika antaganden Kan olika antaganden fundamentalt förändra resultaten? Om vi inte använder trärester för att ersätta fossila bränslen så förlorar vi klimatfördelar både för trähuset och för betonghuset, som också innehåller en del trä. Med avseende på denna aspekt blir då trähuset och betonghuset likvärdigt. Kan vi med hjälp av trärester öka klimatpåverkan jämfört med att kolet i träresterna omvandlas till koldioxid? Ja, om vi lägger trärester på deponi så produceras metangas som är en mycket mer potent växthusgas än koldioxid. Med trähuset genereras mer trärester och då kan vi producera mer metan. Men det är för klimatet kontraproduktivt och för övrigt inte tillåtet inom EU. Mer skog används för trähuset än för betonghuset. Teoretiskt kan denna skog användas som bioenergi och då förbättras klimatprestandan för betonghuset. Att utnyttja denna skog och betonghusets trärester för att ersätta fossila bränslen är ungefär likvärdigt med att använda trähusets trärester för att ersätta fossila bränslen. Men det är ekonomiskt orealistiskt att använda prima stamved till bioenergi. Om vi inte återplanterar skog, som vi är skyldiga att göra, så minskar klimatfördelarna kraftigt för trähuset jämför med betonghuset, men fortfarande ger trähuset lägre nettoutsläpp av koldioxid i produktionsfasen. Betydelsen av att betong karbonatiseras för koldioxidutsläppen har diskuterats och det har framförts att nettoutsläppen av koldioxid för betongkonstruktioner har överskattats. Vi har analyserat karbonatiseringen över 130 år. 36

Först används husen under 100 år, sedan rivs husen och betongen krossas och exponeras för luft under 30 år så att karbonatiseringen blir 68 procent. Det förbättrar koldioxidbalansen för betonghuset jämfört med trähuset med cirka 5 procent om vi också beaktar koldioxidutsläpp från primärenergianvändningen för att krossa betongen. Vi har inte analyserat om detta är realistiskt med hänsyn tagen till behovet av upplagsytor för den krossade betongen. Genom att mer betong används i betonghuset än i trähuset kan aldrig nettoutsläppen av koldioxid från kalcinering/karbonatisering bli högre för trähuset än för betonghuset. Betong är inte heller en kolsänka. I våra analyser saknas primärenergianvändning för uttorkning av byggfukt. Det är till nackdel för trähuset.

Forskarens uppdragsgivare Ibland har det i debatten framförts att om man är kunnig inom ett område så är man inte längre opartisk och inte trovärdig. Det är befängt och förflyttar fokus från fakta. Självklart är en god kunskap basen för att göra bra analyser. Forskarens uppgift är att bidra objektivt och allsidigt med ny vetenskapligt baserad kunskap, gärna publicerad i internationella tidsskrifter med ”peer review”. Denna kvalitetsgranskning innebär att tidskriften anlitar 2–3 forskare som granskar insända manuskript. Dessutom kan vem som helst som har vetenskapligt grundade invändningar på publicerat material få dessa invändningar publicerade i tidskriften. Våra resultat är publicerade i välrenommerade internationella tidskrifter eller, på grund av tidsåtgång för internationell granskning, under granskning, se referenslista. Enligt en artikel av Kerstin Lundell i detta nummer av Husbyggaren har Ronny Andersson, Cementa påstått på seminariet ”Sanningen om stommaterialen” att vi gjort tvivelaktiga antaganden och att med andra antaganden så är betonghus bättre än trähus. Trähus ger klimatfördelar Våra antaganden är inte tvivelaktiga. Då hade vår forskning inte blivit publicerad i välrenommerade internationella tidskrifter.

Diskussion och dialog är viktigt för att utveckla kunskapen, men det underlättar om man är inbjuden att medverka. Jag medverkar gärna i olika sammanhang. Våra resultat visar att trähus kan ge lägre primärenergianvändning och lägre nettoutsläpp av koldioxid än betonghus över ett brett spektrum av parametervariationer. Vi kan utforma bioenergisystem baserat på svensk skogsbiomassa som ger lägre nettoutsläpp av koldioxid än fossila bränslen. Vi kan producera trähus baserat på svensk skogsbiomassa som ger lägre nettoutsläpp av koldioxid än betonghus i produktionsfasen, men båda materialen behövs och kan samverka i svenskt byggande. D

Referenser

Dodoo, A., Gustavsson, L. and Sathre, R. Carbon implications of end-of-life management of building materials. Accepterad för publicering i Resources, Conservation & Recycling. Eriksson, E., Gillespie, A., Gustavsson, L., Langvall, O., Olsson, M., Sathre, R. and Stendahl, J. (2007) Integrated carbon analysis of forest management practices and wood substitution. Canadian Journal of Forest Research Vol. 37, pp 671-681. Gustavsson, L. and Joelsson, A. Life cycle primary energy analysis of residential buildings (tidskriftsmanuskript i granskningsprocess). Gustavsson L., Pingoud K. and Sathre R. (2006) Carbon dioxide balance of wood substitution: comparing concrete and wood framed buildings, Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change Vol. 11, No. 3, pp 667-691. Gustavsson L. and Sathre R. (2006) Variability in energy and carbon dioxide balances of wood and concrete building materials. Building and Environment Vol. 41, No. 7, pp 940-951. Sathre, R. and J. O’Connor. (2008) A synthesis of research on wood products and greenhouse gas impacts. Vancouver, B.C. FPInnovations – Forintek Division. 74 p. (Technical report TR-19).

husbyggaren nr 1 B 2009


Möt Donaus Drottning och våren följ med till Budapest

Vid förra sekelskiftet stoltserade Budapest med omnämnanden som Centraleuropas Paris och Donaus Drottning. Världskrig och revolution gjorde stor skada på staden som nu håller på att återskapa sin forna ställning. Budapest är bl a känd för sin jugendarkitektur. Vi kommer att se flera magnifika byggnader ut- och invändigt och se exempel på modern stadsbyggnad och bostadspolitik. Program: Torsdag den 16 april Kl 20.20: Avresa Stockholm/Arlanda. Kl 20.20: Avresa Köpenhamn/Kastrup. Flyg från Göteborg kan ordnas. Kl 22.30/22.10: Ankomst till Budapest. Svensk guide möter. Inkvartering på Hotel Mercure Korona****. www.mercure.com. Fredag den 17 april Arkitektprogram i centrala Budapest omfattande såväl klassiska som moderna platser och byggnader.

Lördag den 18 april Rundtur med buss för studium av den centrala stadsplaneringen och paradbyggnader från förra seklet samt moderna kontor och bostäder. Efter lunch studiebesök på byggarbetsplats med tillfälle till samtal med ansvariga projektledare samt besök på Budapests nya konserthus och kulturcentrum som belönades med Prix d´Excellence 2006. Söndag den 19 april Tid för egna studiebesök. Lunch på Gerbeaud Kl 17.30: Avresa till Stockholm/Arlanda. Ankomst kl 19.40. Kl 17.40: Avresa till Köpenhamn/Kastrup. Ankomst kl 19.35.

För mera detaljerad information se www.bygging.se. Klicka på ”För medlemmar”. Pris:

9 495 kr/person (samma pris för medföljande)

I priset ingår:

-

Flyg Stockholm/Köpenhamn – Budapest tur och retur i ekonomiklass. Tre övernattningar på Hotell Mercure Korona i tvåbäddsrum med frukost. Lunch fredag, lördag, söndag Middag fredag, lördag Transfer Två dagars program med arkitektguide Skatter och avgifter

I resans pris - Avbeställningsskydd 495 kr/person som gäller vid akut sjukdom. ingår ej: - Reseförsäkring (se över försäkringsskyddet i hemförsäkringen). - Tillägg för enkelrum 400 kr/natt. Anmälan:

Sker på Internet www.style.se/budapest. Ange fullständiga namn på deltagare. Har ni inte tillgång till Internet kan anmälan göras till Style Scandinavia, tfn 08- 22 33 80.

Sista anmälningsdag: 18 februari 2009 Avbeställning:

Sker avbeställning efter anmälan är avbokningskostnaden 2 000 kr per person. 60-15 dagar före avresa är avbokningskostnaden 50 procent av resans pris. Sker avbeställning mindre än 15 dagar innan resan återbetalas ej någon del av resan. Har resenären tecknat avbeställningsskydd, återbetalas hela inbetalda beloppet utom kostnaden för avbeställningsskyddet, 495 kr.

Resebyrå:

Svenska Byggingenjörers Riksförbund samarbetar med Style Scandinavia AB, en resebyrå specialiserad på studieresor inom byggbranschen och har ställt erforderlig resegaranti till Kammarkollegiet. För resans genomförande krävs minst 30 deltagare.

Frågor:

Frågor om resans innehåll kan göras till Style Scandinavia AB, tel. 08-22 33 80


JURIDIK De två nya lagarna som styr den offentliga upphandlingen i Sverige har nu varit i kraft i nästan ett år. Men ännu är inte alla aktörer helt klara över vad som gäller. Artikeln går igenom de viktigaste saker man bör tänka på när ramavtal handlas upp. Av per-ola bergqvist , Foyen Advokatfirma AB

Regler styr hur ramavtal ska handlas upp

D

et finns enligt min uppfattning fog för ett uttalande om att den nya lagstiftningen nu ”satt sig”. Dock framkommer då och då, bland samtliga aktörer inblandade i offentliga upphandlingar, fortsatt tecken på en okunskap om den rättsliga regleringen av upphandlingar av just ramavtal. Jag ska i denna artikel söka utmejsla huvuddragen av dess regler. I nya LOU finns explicita och detaljerade regler om upphandlingar av ramavtal, något som i princip helt saknats tidigare. I försörjningslagen, ofta kallad LUFS, är avsnittet mycket kort och talar egentligen bara om att upphandlande enheter får lov att ingå ramavtal. I nya LOU återfinns däremot ett omfattande kapitel, kapitel 5, som i detalj reglerar ramavtalsupphandlingar, både under och över tröskelvärdena.

propositionen. Klart är dock att det ska vara rena undantagsfall och att det alltid ligger på den upphandlande myndigheten att styrka att dessa särskilda skäl föreligger. Det ska dessutom alltid vara kopplat till föremålet för upphandlingen. Ett exempel kanske kan vara att det är ett avgränsat projekt som förväntas pågå något längre än fyra år eller att föremålet för upphandlingen är sådant att det kräver stora investeringar för leverantören som ska betala sig under avtalstiden, något som tar längre än fyra år.

Ömsesidigt bindande avtal För det första ska det – för att vara fråga om ett ramavtal och upphandlingskontrakt i lagens mening – vara ett ömsesidigt bindande avtal för både leverantören och den upphandlande myndigheten. Den upphandlande myndigheten ska åta sig något, till exempel att avropa hela sitt behov av en viss tjänst på ramavtalet eller att avropa en viss minimivolym. Oförbindande ramavtal, det vill säga sådan där den upphandlande myndigheten/enheten förbehåller sig rätten att alltid upphandla samma tjänst/vara/byggentreprenad vid sidan om, är därför inte upphandlingskontrakt i lagarnas mening och är inte tillåtna.

En enda leverantör Vid ramavtal med en enda leverantör ska villkoren för avropen vara i överensstämmelse med villkoren i ramavtalet. Den upphandlande enheten får dock skriftligen samråda med leverantören och vid behov uppmana leverantören att komplettera sitt anbud. Med termen komplettera avses att komma in med uppgifter som tidigare inte varit tillgängliga. Det ska alltså vara fråga om precisering/konkretisering och inte ändring/ersättande av villkoren. Till exempel kan det vara fråga om aktuellt pris om ramavtalet är kopplat till en prisjusteringsklausul. Med skriftlighetskravet avses att muntligt samråd är förbjudet. Detta för att förhandlingar inte ska förekomma.

Ramavtalets löptid Ett ramavtal får löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda skäl. Vad som avses med särskilda skäl är inte definierat och heller inte exemplifierat i 38

§§§

Flera leverantörer Det är vidare tillåtet att ingå ramavtal med flera leverantörer. Dessa ska vara minst tre om det finns ett tillräckligt an-

tal leverantörer som uppfyller urvalskriterierna och ett tillräckligt antal godtagbara anbud som uppfyller tilldelningskriterierna. Om alla villkor är fastställda i ramavtalet ska avrop ske enligt principen 1,2,3 ..., det vill säga genom en rangordning. Propositionen till lagen öppnar dock för alternativ. När det inte är lämpligt eller möjligt med rangordning så kan andra mekanismer/fördelningsnycklar tillämpas. Ett exempel skulle kunna vara: ”Att avrop kommer att ske från den leverantör som vid varje tillfälle har lägst pris på X och vilken leverantör som har lägst pris vid en given tidpunkt skulle kunna fastställas till exempel genom att de leverantörer som ingått ramavtalet i enlighet med avtalet fortlöpande tillhandahåller uppgifter om sortiment, priser, leveransvillkor med mera.” Dylika modeller är enligt propositionen särskilt lämpliga för homogena varor, såsom till exempel mjölk. Det viktigaste är att den upphandlande myndigheten i det enskilda fallet väljer det bästa anbudet och att tilldelningen sker på ett objektivt sätt. Rangordning ska dock vara den absoluta huvudregeln, andra mekanismer är undantagsfall och det torde ligga på den upphandlande enheten att bevisa att det inte varit lämpligt med rangordning.

Förnyad konkurrensutsättning Det ska tilläggas att tillåtandet av andra fördelningsnycklar är ett alltigenom svenskt påfund och dess tillämpning – som liknar så kallade dynamiska inköpssystem – och innebörd är oklar. Regeringen anför vidare att det ska – när till exempel en patient eller annan vård- och omsorgstagare har rätt att påverka valet av leverantör – finnas en möjlighet att frångå den avtalade rangordningen. Det krähusbyggaren nr 1 B 2009


ver dock att så har angivits tydligt vid ramavtalsupphandlingen. I det andra fallet, fortfarande ett ramavtal med flera leverantörer, är inte alla villkor angivna i ramavtalet eller åtminstone inte så precist angivna att ett kontrakt kan tilldelas en leverantör som ingår i ramavtalet. En förnyad konkurrensutsättning ska då ske bland de ramavtalsleverantörer som har en möjlighet att leverera det som efterfrågas. Exempelvis behöver inte en leverantör bjudas in där det framstår som klart att denne inte klarar av att fullgöra beställningen. Här åsyftas inte storleken på ramavtalsleverantörerna utan närmast kompetensen rent yrkesmässigt. I dessa fall handlar det vid den förnyade konkurrensutsättningen om att avtalsvillkor ska preciseras eller tillkomma. Man ska komma ihåg att villkoren i det redan upphandlande ramavtalet inte får ändras, det handlar om utfyllnad. Med precisering av villkor avses till exempel

nr 1 B 2009 husbyggaren

prisreduktion vid inköp av en större volym, uppgift om vilka konsulter som är tillgängliga vid ett visst tillfälle eller leveranstid vid en särskilt brådskande beställning. Exempel på villkor som inte framgår av ramavtalet kan vara tidsåtgången för ett enskilt konsultuppdrag, ett sådant villkor är ju meningsfullt endast i samband med ett konkret uppdrag.

Får inte avvika Efter den förnyade konkurrensutsättning – som ska ske genom skriftlig inbjudan/samråd, oklart vilken tidsrymd det handlar om – blir det fråga om en ny anbudsutvärdering. Hur denna ska gå till och vilka tilldelningskriterier som ska tillämpas ska finnas angivna redan i ramavtalet. Meddelande ska sedan skickas de ramavtalsleverantörer som inbjudits men inte erhållit avropet, således som ett vanligt tilldelningsbeslut. Det behövs inte vid avrop genom rangordning. Vid avropen – oavsett om det är ny

konkurrensutsättning eller avrop enligt rangordningen – får väsentliga avvikelser inte göras från ramavtalets bestämmelser. Vad som avses med väsentligt kommenteras inte. Sannolikt ska samma bedömning ske som när det vid andra upphandlingsformer handlar om att man inte under kontraktstiden får göra väsentliga ändringar. Inom försörjningssektorn har de rättsliga ramarna för ramavtalsupphandling i princip helt lämnats åt rättspraxis. Eftersom någon egentlig sådan hittills inte förekommit råder en fortsatt osäkerhet kring vilka – om några – lättnader som gäller för försörjningssektorn i denna del. D

39


IT Robotar kan inte se problem, och inte datorer heller. Därför verkar det inte lockande att bo i ett smart, helautomatiserat hus. Då lämnar man över säkerheten till något som saknar omdöme. Ska vi bygga klokt, är det annat som gäller. Av kerstin lundell , frilansjournalist

Tänk om smarta prylar och visdom blir status

O

m man automatiserar för mycket, kraschar allt när den som ska ha hand om systemet går på toaletten. Ungefär så sa professor Johan Stahre från Chalmers under en konferens om IT-system i processindustrin arrangerat av tidningen Process Nordic. IT-systemen som ska sköta tillverkningen i industrin, blir till slut så sofistikerade att de knappt är användbara i en verklighet där människor och maskiner inte alltid uppför sig som planerat. Med det satte Johan Stahre ord på min oro kring uppkopplade hem. Det verkar så bra, med rörelsestyrda lampor och datorstyrda värmeelement och ventilation. Det sparar pengar och energi, och gör husen mer bekväma att vistas i.

Vad kostar supporten Men vad händer när IT-systemen slutar fungera just som den som ska sköta dem är på lunch? Och hur ska man kunna ha någon som ser över systemen i en bostadsrättsförening? Värmesystemet i vårt hus fungerar inte alltid. Upptäcker vi det mitt i veckan är allt gott och väl, för då kan vi ringa till företaget som sköter förvaltningen av huset. Men om vi fryser en lördag, då får vi frysa på söndagen också. Och då handlar det inte om trilskande datorer, med makt att stänga av allt, utan bara om att pumparna någonstans nere i källaren inte skickar upp tillräckligt mycket varmt vatten så att det ska räcka ända upp till oss. Det är illa nog. Lever man i ett så kallat smart hus, då styr datorer belysning, kylskåp, värme med mera. Ifall en sådan dator trilskas, vill man nog ha support på en gång, även klockan tre en lördagsnatt. Frågan är då också vad supporten kan tänkas kosta. Ett smart hus kan knappast 40

vara billigt. Min erfarenhet av digitala tjänster är att de brukar vara dyra. Om de boende blir arbetslösa eller får mycket lägre lön så får de antingen finna sig i ett stendumt hus som förmodligen krånglar väldigt mycket när datortjänsterna stängs av, eller så får de flytta till ett normalbegåvat hus med lägre driftkostnad.

Tar stopp Och hur gör man med det där smarta huset om man vill göra det ännu smartare, koppla in solpaneler, en pelletspanna, bygga ut eller tilläggsisolera? Att automatiserade system inte klarar kaizen, ständiga förbättringar, var en annan insikt från Japan som professor Stahre vidarebefordrade. Sedan vandrar oron vidare till tankar om vad som händer ifall systemet löper amok, om datorn höjer temperaturen i golven så att det bränns när man går på

dem. Eller tänk om datorn slår av frysen mitt i sommaren så att bakterierna växer till i köttfärsen och sedan illistigt slår på frysen igen så att jag ingenting märker? En annan variant är att jag börjar lita på att spisen stängs av automatiskt. Och så en vacker dag trilskas systemet, och spisen som står inställd på högsta temperatur slår inte av sig själv efter att jag slagit igen dörren för att fara iväg på en längre resa. Om datorstyrda hus som löper amok kan man säkert göra en skräckfilm: En dörr slår plötsligt igen och öppnas aldrig mer medan temperaturen i huset bara sjunker och sjunker, eller så slår den tunga säkerhetsdörren av stål till med våldsam kraft just när herrn i huset kliver över tröskeln, efter att en illvillig kraft tagit över husets IT-system… Helt klart är att det behövs någon sorts debatt innan vi börjar boa in oss i de där smarta hemmen.

Tidningsmakarens kloka hem Fast det var ett tag sedan de smarta husen var så där riktigt heta, om jag tänker efter. Smarthet är numera att vara ekologisk och satsa på klimatanpassad livsstil har jag läst, inte att vara uppkopplad. Johan Ehrenberg, radikal tidningsmakare med känsla för tajming, har startat en tidskrift som heter Kloka hem. Där kan man läsa om väldigt smarta prylar, som en liten vindsnurra som laddar batterier och som man kan fästa på cykeln. Jättesmart tycker jag.

Verkligen smart är fläkten som driver sig själv. Foto: ETC

Smarthet som status En annan pryl som jag väldigt gärna vill ha, är en fläkt som man kan ställa på kaminen för att sprida ut varmluften i hela rummet. Varken el eller annan extern kraft behövs, för fläkten driver sig själv med hjälp av temperaturskillnaden som husbyggaren nr 1 B 2009


uppstår just kring den heta kaminen. Verkligen smart. Snygg är den också. Ska jag hoppas inför framtiden, så är det sådana prylar som gäller. Kanske blir smartheten en statusfråga. Det är inte den som är rikast och kan köpa de dyraste prylarna som vinner, utan den som har flest smarta grejor och som kan omge sig med en aura av att vara extra intelligent. Frågan är också vad som räknas som smarthet just nu när bankkrisen rullar in över landet. Att satsa på boende med höga driftkostnader är knappast smart i dagsläget. Fast jag hoppas att framöver ska vanlig vänlighet och omtanke vara det som anses vara allra smartast. Det bästa vore om

det gav många poäng att till exempel köra bil så att ingen blir skadad, inte säga elaka saker ens till idioter, hjälpa vänner i kris och att bojkotta varor tillverkade under odrägliga förhållanden. Då skulle vi äntligen kunna bygga ett riktigt klokt samhälle.

Vad är ok Det där sista hade jag tänkt stryka egentligen, eftersom det kändes överdrivet snällistiskt. Men så hamnade jag på ytterligare ett seminarium, arrangerat av Tällberg Foundation, en organisation av folk från näringsliv, universitet och politik, som gett sig uppdraget att tänka i vidare banor, och se helheter. Där framträdde en

klok kvinna i en debatt om teknik för en bättre framtid. Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist heter hon och är ordförande för Stiftelsen för strategisk forskning. Hon uttryckte det hela mycket kortfattat och effektivt: – Vi måste komma överens om vad som är ok och vad som inte är ok, sa Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist. Det där visste redan de gamla grekerna, och de dramatiserade debatten i odödliga dramer. Alla gammal livsvisdom handlar till stor del om det. Men det verkar som om mänskligheten glömmer det hela tiden och måste formulera det gång på gång, med ord som passar den tidens kultur. Typ. D

Kunskap, erfarenhet och trygghet På www.konsultgruppen.nu hittar du ca 250 konsultföretag med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt.

nr 1 B 2009 husbyggaren

41


FORM & TEKNIK Utställningsarkitektur är en term, som antyder något tillfälligt; en skärmustställning, Potemkinkulisser, och kanske spännandet av bågen just aningen längre än vad som är realistiskt. Såhär, kan det komma att se ut i världen! Av andreas falk , Arkitekt SAR, afalk@kth.se

Att bo granne med havet – återbesök på ny plats

E

n utställning kan ha dokumenterande eller framåtblickande anslag. När det är fysiskt verkliga objekt som förevisas krävs förvisso ett visst mått av realism… Bo01 i Malmö innebar ett stort och kraftfullt pådrag och en stor kraftsamling för Byggsverige under sommarmånaderna 2001. Materialindustrier fanns representerade och alla kontor med muskler nog att visa självaktning deltog i tävlingen om planeringen och utformningen av det gamla industriområdet i Västra ham-

nen. Granne med Kockums. Granne med den stora blåsiga vattenvidden. Med Sundet i blickfånget och Barsebäck i ögonvrån. Som boutställningskoncept var också Bo01 starkt inriktat på stadsmiljön, att bo i stad. ”Aldrig har Malmö byggt vid havet”, skanderades det stolt vid invigningen. ”Och varför har vi inte det?”, undrade Malmö fullt förvissad om orsaken i den ihärdiga blåsten från havet figur 1. Nu har emellertid Bo01 kommit att etablera sig som bostadsområde och näst intill som

Figur 1. Strandpromenadens badplats i advent. Foto: Andreas Falk

stadsdel, utbredd under den vridna, så omtalade torson figur 2.

Utställd trend Det var nytt. Det var ett tufft stadsgrepp. Det var boende de luxe. Det var en utkastad enklav på avstånd från staden som den varit. Bo01 innefattade många tidstypiska trendgrepp och kören av arkitektoniska uttryck som i olika skalor påpekar sin närvaro, var, och är, allt annat än samstämd. Detta är ju också en fullt rimlig följd av ut-

Figur 2. Västra hamnen om natten, fångad med mobilkameran i hand. Foto: Andreas Falk

42

husbyggaren nr 1 B 2009


Figur 3. Allt som händer inne i kvarteren kring torson. Foto: Andreas Falk

Figur 4. Byggarbetare i sin skylift utanför sovrumsfönstret på Baromentergatan i vardande. Foto: Andreas Falk

ställningsgreppet, varmed alla utställare är intresserade av att visa upp sig från sin bästa sida på det mest utmärkande sättet. Jag var rätt skeptisk, då, och undrade i mitt stilla sinne hur området skulle fungera som bostadsområde, som del av ett levande samhälle.

Öresundsbron till Barsebäck figur 5. Det är en mäktig vidd. Somliga dagar bör man tveka inför att öppna balkongdörren, för vindtryckets skull. När jag är på besök har vinterstormarna inte ens börjat fundera på ankomst, men likafullt börjat sända små varsel. Redan år 2001 konstaterades att somliga glaspartier fick hållas stängda, för att de inte skulle utgöra rörliga vindfång och därmed en fara för de boende figur 6.

Livet på ett bygge Nu sju år senare pågår byggandet alltjämt för fullt. Kakafoni och cocktail är alltjämt präglande associationer när jag går igenom kvarteren figur 3. Jag har varit på besök en del gånger under åren, hastiga visiter, för att kolla läget, men ut till yttergränsen har jag inte gått sedan utställningsåret varade. På väg för

Figur 5. Balkongperspektivet som sträcker ut sig mot Barse-bäck. Foto: Andreas Falk

nr 1 B 2009 husbyggaren

att hälsa på några nyinflyttade vänner i tidig december hejdas jag av en taxichaufför, som också letar efter Barometergatan 74. Där han nyss kom körande, och där den adressen enligt min lilla fjuttiga karta borde återfinnas, står byggbarackerna tätt i leran mot havet, med innergavlarna vända mot oavslutade kvarter figur 4. När vi rundar kvarteret en andra gång kommer vi emellertid fram till numret och hittar således rätt, till en nypolerad upplyst port med nydragna ledningar.

Kraftverk och naturkrafter Här, med ryggen mot den symboliska skuggan som Turning torso kastar, har lägenheterna en utsikt som sveper från

Praktikaliteten och rummet Lägenheten (ett rum och kök eller två rum + pentry?) som jag bor över i har öppen planlösning, det vill säga, det toppFortsättning s. 44 P

Figur 6. Strandpromenaden in mot Bo01-områdets tidigare etapper. Foto: Andreas Falk

43


Figur 7. Bänkarna längs strandpromenaden knyter till del an till eklekticismen inne bland husen, i kontrast till promenadminimalismen i trä. Foto: Andreas Falk

Figur 8. Nedanför torson samsas mer eller mindre konventionella bostadshusformer med nygamla balkonglinjer och ett privat växthus i holländsk high-tech. Foto: Andreas

Figur 9. Torsons ryggrad möter mark och skruvar ner det abstrakta en aning, hos torsons moduler.

Falk

Foto: Andreas Falk

sitt till. En flaska vatten i affären på andra hörnet tingar ett pris på 25 kronor. Vem bygger? Vem bor? Vem handlar?

Vad håller det samman? Nu hör jag att man planerar en fortsättning av området inåt stan till… Helheten har ändå börjat ge ett hållbart intryck av ett sammanhållet uttryck, de disparata formelementen och stilflirtarna till trots figur 8. Egentligen handlar det inte om så många varianter av stilar, men om många material och många spel med enkla geometriska grundformer. Det är en stor samling objekt som vill andas endräkt, men inte kan (eller är det tvärt om? – att de kan andas endräkt men inte vill?) men som med sina integrerade olikheter bildar ett mönster. Figur 10. Glasinfästningar i stål i växthuset där man kan titta in men ingen tittar ut denna dag. Foto: Andreas Falk

P moderna enradiga köket är integrerat med vardagsrummet. Sovrummet är avskiljbart med dörr. Rent. Nytt. Propert. Men vännerna tycker att det är för ont om skåp och garderober. Att köket/vardagsrummet har så oklar identitet stör dem och de finner den opraktisk. Fast badrummet är rymligt och välplanerat. Utanför häver sig havet. Det är något visst med så mycket öppet vatten. Strandpromenaden, figurer 6 och 44

Figur 11. Vattenutkastare från balkongerna strödda över fasaden mot havet. Foto: Andreas Falk

7, med sin omtyckta stävformade balkong i ena änden, som påminner många om scener ur filmen Titanic, har blivit omåttligt populär. Sommartid är den full av flanörer och badare och det är en hel del påpälsade raska promenerande som är ute också denna kulna adventssöndag. Ändå hör jag att caféinnehavaren, på hörnet närmast, snart lägger ner. Måhända är det för mycket obalans i lönsamhet mellan säsongerna. Och hyrornas höjd gör förstås

Livet faller ut I detta mönster passar inte riktigt livet in, än. Det tar uppenbarligen längre tid och för att inte tala om lite klädsam nednötning av folk. Folk bor här, förvisso, sedan länge, men det har inte slagit igenom i atmosfären än. Det är fortfarande en utställning och de mänskliga tilläggen ter sig mest som rekvisita som någon glömt kvar, eller ställt undan. I detta mönster kan jag då inte undgå att knipa några byggnadsdetaljer, och de får som avrundning bli tre porträtt av tekniska detaljer som i sin nödvändighet utgör en befriande konkretion åt den utställda ytan figurer 9, 10 och 11. D husbyggaren nr 1 B 2009


Noterat Snabb installation av rörbro

Läs det senaste om fukt

Rörbro i Domsand. Foto: ViaCon, Carl Pettersson

Nordens hittills största rörbro finns nu i Domsand under väg 195 och skapar en planfri korsning med en lokalväg. Den nya rörbron har en vidd på över elva meter och en höjd på över sju meter. Längden är drygt 40 meter. Installationen av bron gick fort och smärtfritt. Drygt tre dygn efter att korsningen med väg 195 grävdes upp var bron på plats. Vägen grävdes av torsdagkväll och på måndagsmorgonen var väg 195 åter klar att trafikera, färdig med asfalt och vägräcken. Lars Hansing som är ansvarig säljare hos

broleverantören ViaCon berättar hur detta kunde ske. – Vi byggde upp bron på en arbetsplats direkt vid sidan av vägen. När man sedan grävt av vägen så lanserades, det vill säga förflyttades bron på glidskenor till dess rätta plats under vägen. Arbetet gick otroligt smärtfritt trots att brokonstruktionen väger över 100 ton. Lars Hansing berättar vidare att en betongbro inte var ett alternativ för kunden då de hade som krav en mycket kort och effektiv byggtid. D

För att bättre nå ut med information skickar Fuktcentrum ut ett e-nyhetsbrev till alla som är registrerade på Fuktcentrums webbplats. Första numret kommer innan årsskiftet och berättar bland annat om en ny doktorsavhandling om mögelgifter av Erica Bloom. Hon visar att mögelgifter är betydligt vanligare än man tidigare trott. Vidare så pekar professor Lars-Olof Nilsson möjligheter

och risker med det nya beräkningsprogrammet WUFI. Att räkna på fukt är inte helt enkelt. Se mer på www.fuktcentrum.se D

stopplag som hindrar byggentreprenörer och husleverantörer från att säga upp byggfelsförsäkringen och färdigställandeskyddet i förtid och få premierna återbetalda, säger Pär Wikingsson, förbundsjurist på Villaägarnas Riksförbund. Med nuvarande regler kan ett byggbolag som riskerar att gå i konkurs eller hamnar i tvist med konsumenten, säga upp försäkringarna för hus som det har byggt och få premierna återbetalda. Krisande byggbolag kan därmed få 20 000 till 30 000 kronor återbetalt i försäkringspremier per

villabygge. Detta kan ske utan att konsumenterna får reda på det, eftersom de inte behöver underrättas. Om byggbolaget därefter går i konkurs och försäkringarna är uppsagda, får konsumenten inte någon ekonomisk hjälp att bygga klart huset eller rätta till byggfel. Återbetalning kan hindras om det som i vissa försäkringsbolags villkor finns förbud mot uppsägning av försäkringarna eller när konsumenten avtalat med byggbolaget om att försäkringarna inte får sägas upp. D

Luras på byggfelsförsäkring Villaägarnas Riksförbund varnar för att småhusägare kan luras på byggfelsförsäkringen. Krisande byggbolag kan säga upp byggfelsförsäkringen samt färdigställandeskyddet och få premierna återbetalda utan att småhusägaren får reda på det. De som bygger nytt eller bygger till riskerar därmed miljonbelopp ifall byggbolaget går i konkurs, påpekar förbundet. En byggfelsförsäkring och ett färdigställandeskydd ska enligt lag normalt finnas när ett småhus uppförs eller byggs till. Det är konsumentens ansvar att se till att sådan försäkring finns. nr 1 B 2009 husbyggaren

Byggfelsförsäkringen omfattar fel och skador som upptäcks och anmäls efter slutbesiktningen, inom tio år. Färdigställandeskyddet ska täcka extra kostnader för att slutföra husbygget, om byggbolaget går i konkurs under byggtiden eller av annat skäl inte klarar att bygga klart huset. En lucka i lagen gör att byggbolag kan annullera dessa försäkringar utan husägarens vetskap. – Varslen duggar tätt i byggbranschen så det är angeläget att denna möjlighet omedelbart täpps till. Vi anser att riksdagen måste snabbehandla en

45


DEBATT Trots kristider bör ansträngningarna med att industrialisera byggprocessen fortsätta. Till exempel så kan totalkostnaden för utformningen av armering minska genom att arbetet görs på ett mer standardiserat, samt enklare och säkrare sätt. Av christina claeson-jonsson , sektionschef, NCC Teknik och jonas magnusson , teknisk specialist, NCC Teknik

Låt inte krisen stoppa industrialiseringen

F

rågan om ökad industrialisering i byggandet har under de senaste åren varit högaktuell. När vi nu har en finanskris och allmän turbulens verkar det som om det industrialiserade tänket har hamnat i stå. Man kan undra varför? Den extremt låga produktivitetsutvecklingen med dålig lönsamhet och höga produktionskostnader som resultat föreligger fortfarande. Om man till detta lägger kvalitetsproblem i form av byggskador, byggfel och arbetsmiljöfrågor blir argumenten ännu starkare för en utveckling som syftar till att minimera insatserna på byggplatsen. Förutsättningarna är desamma, kanske har kravet på billigare bostäder ännu tydligare accentuerats. Det är nog snarare så att vi inte orkar med det paradigmskifte vi tidigare talade om utan att vi istället tvingats inse att vi måste tillgripa inkrementella förbättringar i vår strävan att nå slutmålet. Det finns en stor potential och vi ser idag byggföretag som aktivt jobbar på detta.

Tänk helhet Om vi tittar på byggarbetsplatsen så karakteriseras de platsgjutna betongkonstruktionerna fortfarande av att metoderna baserar sig på traditionellt hantverksarbete. De har inte genomgått någon större utveckling de senaste åren. En ökad industrialiseringsgrad skulle minska tidsåtgången på byggarbetsplatsen, öka kvaliteten på det utförda arbetet och

förbättra arbetsmiljön för byggarbetarna. När vi talar om industrialisering menar vi här: • Upprepning av arbetsmoment, -processer och teknik. Utnyttjande av inlärningseffekter gör att enhetstider och därmed kostnader minskar. • Standardisering av arbetsmoment, -processer och teknik. Minska tid för problemlösning, fokusera på att skapa effektiva processer. • Systemtänkande. Tekniska lösningar och moment som ingår i system. • Samordning. De olika delarna i processen att utföra till exempel en betongvägg måste samordnas så att tiden blir så effektiv som möjligt och att störningar blir så få som möjligt. • Ständiga förbättringar. I en industriell produktion strävar man efter att hela tiden göra saker ännu bättre, att öka kvaliteten, sänka kostnader, minska tider etcetera.1

Kartläggning visar möjligheter Innan en åtgärd kan introduceras måste en kartläggning av de ingående traditionella momenten göras. Ur kartläggningen ska man kunna utläsa var det finns potential för förbättringar. Spill och onödiga steg ska åskådliggöras. Meningen är inte att påvisa vem som gör fel utan vad som görs fel och sedan rätta till detta. Valet av teknik är långt ifrån entydigt. I en tidigare utförd studie där sex erfarna platschefer intervjuats visade det sig att

den tekniskt sett enklaste tekniken nästan alltid förordades. Dessa menade att detta alltid genererar god ekonomi i projekten samtidigt som kvaliteten säkras. Detta grundas på att få arbetstimmar krävs för en teknik som är enkel i sitt utförande samtidigt som garantikostnaderna är låga för en konstruktion med hög kvalitet. Genom att använda sig av väl utarbetade lösningar och standardiserade arbetsmoment, -processer och teknik behöver man inte uppfinna hjulet varje gång. Detta angreppssätt ger också möjlighet att bygga in och säkerställa energieffektiva och uthålliga lösningar.

Systemtänkande Att minimera mängden armering som behövs för ett projekt är inte alltid det bästa sättet att minska produktionskostnader. Enkelhet och repetition är saker som kan göra arbetet mer effektivt och i slutändan ge lägre kostnader. För att underlätta arbetet på byggarbetsplatsen är det viktigt att projekteringen utförs på ett sätt som gör detta möjligt. För att öka produktiviteten bör enkelhet eftersträvas i lösningar och repetitiva arbetsmoment användas. Några exempel på vad enkelhet och repetition kan innebära: • Använda standardlösningar. • Ingen eller standardiserad avkortning av armering. • Använda samma armeringsdimension över ett helt bjälklag. • Använda samma armeringsmängd i alla bjälklag i en byggnad.

Köpa eller sälja hus? Söker du besiktningsman för överlåtelse av fast egendom? På www.bygging.se finner du ca 200 certifierade eller godkända besiktningsmän. Klicka på ”Sök SBR-specialister”. 46

husbyggaren nr 1 B 2009


Genom att göra armeringsutformningen enklare kan eventuella komplikationer undvikas. Detta kan medföra att arbetet för armeringsarbetarna blir enklare vilket bör ge minskad risk för misstag på byggplatsen. Även om materialanvändningen inte är minimerad kan totalkostnaden för armeringen minska tack vare den höga produktiviteten i produktionen.

Samordning För att kunna erhålla den möjliga förbättringspotentialen så måste slöseriet i processen i möjligaste mån elimineras. Med slöseri menas i detta fall till exempel onödig väntan, materialslöseri, för många arbetsmoment och sena ändringar. Det är också viktigt att komma ihåg att vad som upplevs som en optimerad lösning för en detalj kan generera mycket problem och extra arbete längre bort i kedjan. Ständiga förbättringar Erfarenhetsåterknytning är en mycket viktig del i ett projekt. Framförallt vid införande av nya tekniker då erfarenheter från ett enskilt projekt kan ligga som grund för flertalet andra projekt. Eventuella barnsjukdomar som uppstod i tidigare projekt kan på så sätt även undvikas. Det är viktigt att erfarenhetsåterknytningen tas på allvar och utförs grundligt, det är även av yttersta vikt att även de negativa erfarenheterna dokumenteras. För att lyckas med att öka graden av industrialisering i ett byggföretag kan det vara nödvändigt att ha personal som aktivt arbetar med erfarenhetsåterföring. I byggföretag saknas idag detta ofta vilket antingen beror på att företagen av någon

www.byfy.lht.se

anledning klarar sig hyfsat ändå. Skulle ett byggföretag börja med att aktivt arbeta med erfarenhetsåterknytning och utveckling av byggprocessen kan det ge stora fördelar gentemot konkurrenterna.

Utnyttja möjligheterna Vad finns det då för möjligheter att rationalisera de platsgjutna betongkonstruktionerna? Det kanske inte finns några entydiga mirakellösningar, men genom att jobba med de möjligheter som finns kan vi troligen göra betydande framsteg. Några arbetsområden kan tänkas vara: • Bättre utnyttjande av och förståelse av ”ny teknik” som till exempel: självkompakterande betong och väderskydd. • Jobba med att reducera icke värdeskapande aktiviteter. Ett exempel på detta är att öka användandet av kvarsittande form. • Öka mängden prefabricerade produkter på arbetsplatsen, till exempelvis när det gäller armering. Ett annat intressant område med låg grad av prefabricering är installationer. • Självklart är god planering en absolut förutsättning för att lyckas. För att åstadkomma detta behövs stöd av modern

informations- och kommunikationsteknik.

En förändring är nödvändig Hur ska vi kunna industrialisera byggarbetsplatsen? Artikeln har utifrån armeringsutformningen illustrerat en möjlig väg framåt. Naturligtvis kan denna metodik även appliceras på andra moment i byggprocessen. Att industrialisera må vara en uttalad ambition men är inte alltid enkel att genomföra. Det kräver ett engagemang i alla led, från företagsledningen till den enskilde byggarbetaren. I många fall kan det annorlunda sättet upplevas som hotfullt och besvärligt då det kräver ett tydligt förändringsarbete. Men till syvende och sist måste alla aktörer vara överens om att sättet som vi allmänt bygger på idag inte är hållbart och att en förändring är nödvändig för att överleva. Denna insikt ger i sin tur konkurrensfördelar även, eller kanske framförallt, i en lågkonjunktur. D 1 Hyll

och Lessinger: Industrialisering av

bostadsbyggandet under 1900-talet. Se www.byfy.lth.se, välj publikationer.

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | w w w . h f o n s t r e t . s e

nr 1 B 2009 husbyggaren

47


Noterat Nya AMA Hus 08 har kommit Vid årsskiftet utkom nya AMA Hus 08 med tillhörande råd och anvisningar. Svensk Byggtjänst har utfört ett omfattande uppdateringsarbete. Under 2007 påbörjades arbetet med att förnya Hus AMA 98 och RA (Råd och Anvisningar) 98 Hus. Utredningsarbetet har genomförts av 23 sakkunniga inom respektive teknikområde som AMA Hus behandlar. Under våren 2008 skickades remissförslaget ut till aktörerna i byggsverige och under hösten har en avslutande textbearbetning, inklusive beaktande av remisssvaren, genomförts. – Det är över lag mycket nyheter i AMA Hus 08 och RA Hus 08. Alla delar har mer eller mindre omarbetats. Många nyheter beror på den starka materialutvecklingen inom husbyggnad under det senaste decenniet, berättar Bo Samuelsson, projektansvarig för AMA Hus 08 och RA Hus 08. Flera av nyheterna i AMA Hus 08 består av texter som varit införda i den kompletterande produkten AMA-nytt sedan förra ordinarie utgåvan 1998 fram till år 2008. Därutöver har nya inslag tillkommit, bland annat efter önskemål

från branschen eller på grund av den allra senaste tidens ändringar inom regelverk och standarder. När det gäller förutsättningar för byggnation har mycket kretsat kring fuktfrågor med många synpunkter från remissinstanserna. – Det handlar bland annat om kompletteringar som ger möjlighet till tydligare föreskrivning till exempel kring väderskydd för att undvika problem med fukt och mögel, förklarar Bo Samuelsson. I RA Hus 08 har också nya rådstexter angående så kallad fuktsäkerhetsprojektering tillkommit, det vill säga hur man i förhand värderar fuktförebyggande åtgärder både före, under och efter byggtiden. Kopplat till fuktfrågan finns även nyheter i delen om mätning, till exempel kring hur man mäter fuktkvoten i trä. Denna nyhet är kopplad till att man fått nya klasser för målfuktkvot inom träindustrin och nya regler i BBR. I slutändan handlar det om hur fuktigt trä får vara vid byggnation för att inte leda till mögelproblem. I kapitlet om mätning finns även vissa nyheter kring fuktmätning i betong.

I kapitlen om tätskikt och skivor har nya texter och figurer tillkommit främst på grund av att många nya material och metoder har utvecklats. – När det gäller plåt finns nu materialet titanzink med och delen om korrosionsskydd har reviderats eftersom kraven ändrats som en följd av att den yttre miljön blivit mindre korrosiv. Det är en positiv följd av de senare årens miljöarbete, säger Bo Samuelsson. Putsfasader och fuktproblem har varit ett omdebatterat ämne under de senaste åren. Här finns också en del nyheter i AMA Hus 08 och RA Hus 08. – Tunnputssystem på isolering finns inte med i AMA Hus 08, däremot återfinns nu viss rådstext i RA Hus 08 då systemen inte ännu kan anses var välbeprövade. Delen om tjockputs har utökats och uppdaterats. Ett nytt inslag gäller de nya typerna av så kallad organisk puts, berättar Bo Samuelsson. När det gäller kapitlet om skivor i AMA Hus 08 så har hela strukturen ändrats på grund av det stora antalet nya material. Inom målning har man tydliggjort att det vid föreskriv-

ning gäller att välja mellan AMAs målningskoder eller Målarmästarnas egna system med beskrivning av referensytor. För sakvaror som fönster och dörrar etcetera har man anpassat AMA-texterna till de nya europeiska standarder som ersatt de tidigare svenska standarderna. Bland övriga nyheter i AMA Hus 08 och RA Hus 08 märks bland annat: • En helt ny del om utsättning och inmätning på grund av teknikutvecklingen. • Nya rådstexter om hur man tolkar toleranskrav. • Nya texter inom element om produkter av massivträ. • Många nyheter har tillkommit gällande beläggningar och beklädnader inomhus. Inte minst gällande nya material och ny teknik när det gäller kakel, klinker och golv av massivträ, samt nya krav på tätskikt i våtrum med mera. • Avsnittet om fästdon har utökats och utvecklats. Här finns nu mer om bland annat val av fästdon och mer om korrosivitet. D

beror på att till exempel luft/luft-värmepumpar varit särskilt skadeutsatta. Dessa pumpar säljs ju på postorder och över disk i affär. Konkurserna har varit flera, fortsätter Jan Snaar. – Faktum är att procentsiffran är lika hög för bergvärmepumpar, som kostar cirka 150 000 kronor att installera. Borde inte detta vara alarmerande för en seriös tillverkare? D

*Folksams listor över mest skadade värmepumpar baseras på bolagets egen skadestatistik. Den ligger till grund för en uppskattning av hur skadebilden ser ut för hela försäkringsbranschen. Listorna över antal skador kan inte ta hänsyn till hur många värmepumpar av varje redovisat slag som sålts, eftersom säljstatistiken hemlighålls av tillverkarna.

Värmepumpar brister – 73 procent av de värmepumpar som anmäldes skadade till försäkringsbolagen under år 2007 var yngre än fem år. År 2001 var denna siffra 50 procent, vilket redan då betraktades som en hög siffra och antydde att kvalitetsarbetet hos tillverkarna inte stod i paritet med viljan att sälja. Det sade Folksams miljöchef Jan Snaar när han presenterade 2007 års statistik över värmepumpskador*. Folksam har fört statistik över skadeutvecklingen sedan 48

1999. Kostnaden för anmälda skador under hela denna period närmar sig nu halvmiljardstrecket. – Vi kan inte se någon annan orsak till att procentandelen skador på nyare pumpar stigit än att kvaliteten försämrats efterhand. Vi påpekade redan år 2001 att branschen hade ett kvalitetsproblem att ta tag i. Men utvecklingen har alltså gått i en helt annan riktning än den vi hoppades. – Man kan heller inte hävda att den höga siffran 73 procent

husbyggaren nr 1 B 2009


Noterat Specialdesignad basketarena

WSP designar högt torn

I december invigdes basketlaget Dolphins hemmaarena i Norrköping. Arenan är den första i Sverige som designats speciellt för basket. Arbetet har gått rekordsnabbt; från skiss till färdig arena på ett år. – I princip byggde vi och ritade samtidigt. Det var möjligt tack vare ett mycket gott samarbete mellan alla inblandade i projektet, säger arkitekt Per Wångstedt, ÅWL Arkitekter, som ritat byggnaden.

WSP fick under hösten uppdraget att ansvara för byggnadsstrukturen i det som förväntas bli världens högsta byggnad, det mer än en kilometer höga Nakheel tower. Tornet som kommer att stå i centrum för ”Nakheel Harbour and Tower” i Dubai City beräknas ta drygt 10 år att färdigställa. Uppdraget kom från ett av de förenade arabemiratens ledande utvecklingsföretag ”Nakheel”. WSP får det fulla ansvaret för den fullständiga byggnadsstrukturen i ”Nakheel tower” och är ledare för ett konsortium där även New York-företaget LERA och den australiensiska VDM-koncer-

Stadium arena i Himmelstalund i södra Norrköping är totalt 13 000 kvadratmeter stor och uppdelad i tre delar; basket- och eventhall, hall med träningsbanor för innebandy och basket, samt en fullt utrustad friidrottsanläggning. Publikkapaciteten är cirka 3 000 personer. Byggherre är Norrköpings basketförening Dolphins genom sin samarbetspartner TP Group. D

nen ingår. Arkitekter är det internationella företaget Woods Bagot. En av de stora utmaningarna handlar om att skapa en extremt robust och stabil konstruktion samtidigt som byggnaden ges en aerodynamisk form för att minimera effekten från de lokala stormarna. Det cylindriska tornet är till det yttre 95 meter i diameter men består i sin struktur av fyra separata torn som ringar in ett inre hålrum. Tornen är sammanlänkade med regelbundet inplanerade ”broar”. Denna konstruktion mildrar effekterna från stormarna genom att låta vindarna passera genom byggnaden. D

Ska öka kunskap om limträ Basketarenan i Norrköping. Foto: ÅWL/Tenjin Visual

Småföretagaren vill inte chefa Den typiska unga småföretagaren är 30 år och har ett tjänsteföretag som verkar lokalt. Arbetet är fysiskt krävande och arbetsdagarna långa. Gränsen mellan fritid och arbete är nästan obefintlig. Han eller hon vill växa, men det är i första hand företagets verksamhet som engagerar – inte själva företagandet. Att vara chef lockar inte. Det framkommer i en rikstäckande undersökning som Företagarförbundet genomfört bland landets unga småföretagare. Undersökningen syftar till att ta reda på hur den nya generationens småföretagare ser ut. – Den nya generationens företagare är en hårt arbetande grupp som verkligen bygger vårt samhälle, inte minst den nr 1 B 2009 husbyggaren

lokala infrastrukturen, runt om i Sverige. De är riktiga samhällsbyggare som ofta verkar i det tysta. Därför är det viktigt att tydliggöra denna grupp och deras behov, säger Camilla Littorin, förbundssekreterare på Företagarförbundet. I undersökningen framkommer att det finns tre områden där Sveriges unga småföretagare helst vill se förbättringar. Det handlar först och främst om sänkta skatter och då speciellt sänkta arbetsgivaravgifter. De vill också se mindre byråkrati och pappersarbete. Det tredje viktigaste önskemålet är enklare regler för att anställa – särskilt den första medarbetaren i företaget. D

Med en satsning som sträcker sig över tre år ska branschorganisationen Svenskt Limträ öka kännedomen om limträ. Organisationen har tagit ett samlat grepp för att nå ut till intressegrupper inom byggsektorn. Under satsningens första år är det främst arkitekter som ska få lära sig att limträ är ett miljövänligt och formbart byggmaterial. Satsningen drog igång under hösten 2008 och sträcker sig över tre år. Kampanjen bygger bland annat på annonsering, information via hemsida

och utskick av vykort. Kampanjen syftar till att sprida information om limträ och dess egenskaper samt verka för ökad utbildning. – Kunskapen om limträ har ökat under de senaste åren, men det är viktigt att vi fortsätter sprida information. Arkitekter blir mer och mer miljömedvetna och vill göra miljömässigt försvarbara val av byggmaterial. Då är det viktigt att de känner till fördelarna med att bygga i limträ, säger Johan Fröbel, verksamhetsledare på Svenskt Limträ. D

En 230 meter lång gång- och cykelbro byggdes i Umeå år 2006.

49


Marknadsnytt Slitstark skyddssko Sulan är exempelvis gjord i Asymetrix Nitril som gör den slitstark, samt ger ett bra fäste. D Arbesko 019-30 66 08 peter.svensson@arbesko.se

Arbesko har utökat sitt sortiment av skyddsskor med åtta nya modeller som är utrustade med allt som krävs vid renovering, nybyggnation och arbete i trädgården.

Repar inte plåten Takcentrum AB lanserar två nya typgodkända underlagstäckningar: YAP Underfelt och Undertex Antiskid®. Underlagstäckningarna kan användas under tegel- och betongpannor, shingelplattor och olika plåttak. Enligt leverantören har underlagstäckningarna flera fördelar, som lägre vikt och att de är temperaturokänsliga, samt inte har någon sand som repar plåten. Undertex Antiskid har även en goretex-funktion med en vattenavvisande ovansida. D Takcentrum AB 08-89 01 09

Slittåligt stengolv Tarkett utökar sin iQ-Granit serie med nya kulörer. Golven har en hög tålighet som innebär att man inte behöver vax, polish eller vatten vid underhåll, vilket sparar miljön, ger lägre underhållskostnader och gör den dagliga rengöringen lättare. iQ-Granit består av en hel golvfamilj med olika egenska-

per, bland annat Ergoflor med skumbaksida för till exempel vård- och skolmiljöer med krav på ljuddämpning och gåkomfort. Golven finns även med antistat och elavledande funktioner. D Nordic Marketing Manager Commercial 08-625 19 27 magnus.lindholm@tarkett.com

Katalog över nödbelysning Malux har kommit ut med en ny 100-sidig katalog över sitt nödbelysningssortiment. Katalogen innehåller bland annat regler för nödbelysning, armaturer och övervakningssystem. Katalogen finns som pdf-fil eller för beställning i pappersform. D Malux Sweden AB 0660-29 29 00

50

husbyggaren nr 1 B 2009


Marknadsnytt Tvättad med högt tryck

Turning Torso har fått sig en ordentlig skrubbning av Ultraputs AB. I arbetet med att rengöra fasaden användes en bensindriven högtryckstvätt från Kärcher. Byggnadens fasad har cirka 2 800 paneler av aluminium och cirka 2 250 fönster. I det första skedet tvättades de tre nedersta sektionerna, av totalt nio, från en 70 meter hög skylift. De övre sex modulerna rengörs från en

travers och arbetet beräknas ta närmare ett år. D

Ett nyutvecklat fallskyddssystem från Miller by Sperian har erhållit brittiska säkerhetsbranschens pris för bästa produkt. Söll Vi-Go är ett nytt, vertikalt fallskyddssystem av vajertyp för arbete på fasta stegar och i master. Systemet består av en vajer med fästdon samt ett nyutvecklat glidlås som löper längs vajern. Systemet kan användas vid såväl nyinstallation som vid komplettering av redan befintliga klättringsvägar, till exempel i anläggningar för vindkraft, energiförsörjning och telekommunikation. Alla delar är av galvaniserat eller

Kärcher AB 031-57 73 00 per.dahne@karcher.se

Branddörr i aluminium

Tätt fönster sänker kostnad Miljontals fönster i Sverige är från 1970-talet eller äldre. Genom att byta dessa till energieffektiva fönster skulle många hus- och fastighetsägare kunna minska driftskostnaderna avsevärt. SP Fönster har utvecklat en ny generation fönster som är energieffektiva och som tar hänsyn till miljön. Fönsterserien Balans har ett U-värde på 1,2 som standard.

nr 1 B 2009 husbyggaren

Prisbelönt fallskydd

En skonsam framställningsprocess och miljömedvetna materialval gör att Balans också är Svanenmärkt. Balans har en aluminiumklädd utsida som kräver minimalt med framtida underhåll och som med sitt låga glanstal uppfattas som målat trä. D

Hydro Building Systems presenterar genom varumärket Wicona en ny generation av branddörrar i aluminium. Dörrarna innehåller en ny teknologi som gör det möjligt att i de flesta fall reducera brandfyllningar. Det gör dörren lättare och mer hållbar. Dörrsystemet omfattar brandskyddsklasserna E15, E30, EI15, EI30 och EI60, och

rostfritt stål som klarar utsatta och krävande miljöer. D Sperian Protection Nordic AB +45 21 19 69 59 afregerslev@sperianprotection.com

är klassat även för rökskydd. Det gör det möjligt att föreskriva brandskydd och rökskydd i samma konstruktion. Produkten kan placeras invändigt eller utvändigt, vilket gör det möjligt att placera en isolerad brandskyddsklassad E30 dörr i yttervägg. D Hydro Building Systems AB 0474-480 80

SP Fönster AB 0271-29 000

51


BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

totalt säker

golvvärme

52

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

husbyggaren nr 1 B 2009


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

nr 1 B 2009 husbyggaren

53


BYGGLEVERANTÖRER

54

husbyggaren nr 1 B 2009


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Box 4229, 102 65 Stockholm Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 info@mediarum.se

Sid

Sid

Cembrit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Frico . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . 37, 46

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Syd Expo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Teknologiskt Institut Betongcentrum . . . . . . . . . . . 47

Konsultgruppen SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . 41

Thermisol Panels Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Masonite Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

TM Progress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Motala Hissar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

WSP Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Prinfo Ystads Centraltryckeri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2

Ruukki Construction . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Stark Fasadrenovering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31, 33

nr 1 B 2009 husbyggaren

55


KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

Hantverk..!

N-O.Gudmundson Byggråd

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

KARLSKRONA

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

ESKILSTUNA

LUND

ÄC-KONSULT AB NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA

TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@telia.com www.ac-konsult.se • ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

PITEÅ Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Mårtensson & Håkanson AB STOCKHOLM

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

HUDIKSVALL

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Arkitekter o Ingenjörer E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

56

Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

husbyggaren nr 1 B 2009


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC certifierat besiktningsföretag Av SITAC certifierad besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Trångsundsvägen 49, 142 64 TRÅNGSUND info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

• Projektering • Projektledning • Utredningar • Entreprenadbesiktning • Funktionskontroll, OVK • CE-märkning • Installationssamordning • Objektsdokumentation

Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov. Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89 www.seveko.s

NITRO CONSULT AB

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar

Kvalificerade konsulter inom samhällsbyggnadssektorn

Öppenhet-Mod-Utveckling

www.tyrens.se

nr 1 B 2009 husbyggaren

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

57


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

VÄSTERÅS

UPPSALA

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK

ÖREBRO

Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

BJ-Konsult AB

bj

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

ÖSTERSUND

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36 Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

58

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K - Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

husbyggaren nr 1 B 2009


Marknadsnytt Stege i glasfiber tål el Telestep lanserar en teleskopisk glasfiberstege med isolerande stegsidor. Stegen är spänningstestad enligt den europeiska standarden EN 61478 och klarar spänning på upp till 30 kilowatt. Den passar till exempel elektriker eller för arbeten som sker kring el- och högspänningsledningar. De isolerande egenskaperna gör den även till ett bra hjälpmedel i kalla respektive varma miljöer. D

Godkänd nylonplugg Fischer lanserar universalpluggen SXR, som är ETAgodkänd för fasadmontering och för infästningar av ickebärande konstruktioner. Universalpluggen är hittills säkerhetsgodkänd för att användas i 42 byggmaterial inklusive betong, sprucken såväl som inte sprucken, lättbetong, massivt tegel eller håltegel, isoleringsblock, kalksandsten, lättklinker och natursten. Förankringsdjupet är 50

millimeter. De förmonterade säkerhetsskruvarna finns med olika skruvhuvuden; försänkta för montering i trä eller med 6kanthuvud för montering i metall. Skruvlängden varierar från 60 mm till 260 mm och skruvarna finns elförzinkade, varmförzinkade eller i rostfritt, syrafast stål. D Fischer Sverige AB + 46 (0) 11 31 44 50 jh@fischersverige.se

Telesteps +46 708 160 180 jonas.netterstrom@telesteps.com

Amerikansk valnöt Swedoors nya dörrserie Unique kommer i amerikansk valnöt, med möjlighet att välja glasinfattningar i klart eller blästrat glas. D Jeld-Wen Sverige AB 042-66 200 lpi@jeld-wen.biz

Gardin dämpar oljud Stora glasytor kan ge långa efterklangstider i lokaler, som dock kan dämpas av akustiska lamellgardiner enligt företaget Akustikmiljö. Lamellgardinen absorberar ljud även när den är vinklad för ljusinsläpp. D

Galler växlar luft Vilpe Multifunktions-ytterväggsgaller är en lösning för maskinell eller självdragsventilation. Genom en luftteknisk formgivning har man skapat en fri tväryta i båda luftströmningsriktningarna, samt egenskaper för att avlägsna vatten och snö. Produkten fungerar som till- och frånluftsgaller vid maskinell ventilation. Den kan även användas som ventilationsgaller till olika utrymmen, som vindsbjälklag, källanr 1 B 2009 husbyggaren

Akustikmiljö 0346-71 48 50 magnus@akustikmiljo.se

Indikerar fukt re eller bilgarage. Multifunktionsgallret fås i tre storlekar: med yttermåtten 150 x 150 mm, 240 x 240 mm eller 375 x 375 mm. D SK Tuote Oy + 358 20 123 32 00 www.vilpe.com

Peab Sverige har under det senaste halvåret på fem byggen i Stockholmsområdet använt sig av fuktindikatorn Screedry. Det är en fuktmätare som gjuts in i avjämningsmassan och som vid färgomslag i ett titthål indikerar att det är torrt för golvläggning. Genom att på ett proaktivt sätt fuktsäkra ut-

torkningsprocessen säkerställer man att man inte riskerar att bygga in fukten. Fuktindikatorn är i första hand avsedd för avjämningsskikt i tjocklekar om 15–50 mm. D Golv maxit AB 08-625 61 47

59


Nytt från SBR Aktivt språkrör fick Byggstenen 2008 Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90 Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 90 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Byggingenjörerna SBR

Försäkringar

som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också arbetslöshetskassa och konsultansvarsförsäkringar.

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Bokhandeln Säljer alla i branschen förekommande böcker samt de böcker och blanketter som ges ut av Byggingenjörerna SBR.

60

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering samt utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund m fl.

Konsultgruppen med 300 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventering Dessa grupper anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Gunnar Edebrand överräcker Byggstenen 2008 till Stellan Lundström, professor på KTH. Foto: Per Södersten

På förslag av SBRs lokalavdelning i Uppsala beslöt SBR att Byggstenen år 2008 ska utdelas till Stellan Lundström, professor vid KTH i Stockholm. I sin dagliga gärning arbetar Stellan Lundström med fastighetsfrågor. Han tilldelades Byggstenen för att han genom sitt ”…engagemang inom byggoch fastighetssektorn bidragit till att stärka sektorns status och kompetens.” Motiveringen lyder vidare att Stellan Lundström genom sin forskning och sina uppdragsutbildningar och kurser förmedlat kunskap och påtalat förhållanden inom sektorn, som lett till positiva framsteg. Han är idag ett viktigt språkrör inom sektorn för utveckling av framför allt de ekonomiska

sambanden och deras inverkan på beslutsprocesser, förvaltningsresultat och påverkan på samhället. Det var SBRs kanslichef Gunnar Edebrand som överräckte Byggstenen 2008 till Stellan Lundström i samband med Stockholmsavdelningens besök på Norra Länken. SBRs äretecken utdelas till förtjänt individ eller grupp som verkat för en föredömlig insats för byggandet eller förvaltandet i Norden. Själva byggstenen har formen av en hydda. Den är gjord som en rekonstruktion från en utgrävning på Khirokitia på Cypern där man fann 48 hyddor. Byggstenen är gjord av råtegel som täckts med en rappning av lera. D

Beställ facklitteratur och andra handböcker via SBRs hemsida

www.bygging.se/litteratur eller via kansliet,

tfn 08-462 17 93.

Medlemmar och anslutna har fem procents rabatt.

husbyggaren nr 1 B 2009


Nytt från SBR Utgrävning visar Antika Athen Den 35:e General Assembly meeting har återigen ägt rum i AEEBC – den europeiska samarbetsorganisationen Association d´Experts Européens du Bátiment et de la Construction. Denna gång i Athen 13–15 november 2008. SBR representerades av Lars Hedåker. Den professionella utvecklingskommittén inledde med ett internt möte varefter – efter lunch som alla dagarna intogs på åttonde våningen på hotellet och med en hänförande utsikt mot Akropolisklippan 300 meter bort – byggnadsskadegruppen avgav en rapport. Det handlade mycket om de grundläggande, horribla fel som begåtts i Belgien, mest beroende på att ordföranden i gruppen kommer därifrån. Lars Hedåker rapporterade vad som senast hänt med de fuktskadade hus (puts på icke ventilerat underlag och trästomme) och att man upptäckt mikroskopiska sprickor i putsen som bidrog till problemen. Beslut har tagits om rivning av skadade väggar och uppbyggnad av nya med rätt konstruktion. Som ny uppgift för deltagarna bestämdes att det från respektive land ska redovisas: 1. Vilken är den mest förkommande ytterväggkonstruktionen i privathus. 2. Visa en sektion av väggen. 3. Klargöra vad det finns för fel med denna konstruktion. Dagen avslutades med ett besök vid Hadrians Gate och den gamla olympiastadion som låg tvärs över gatan från hotellet. Den andra dagen upptogs av General Assembly och inleddes med en genomgång av tidigare protokoll, samt alla delprojekt och representationer i andra organisationer, till exempel EOTA, CEBC, ECCREDI, med flera som AEEBC delnr 1 B 2009 husbyggaren

tar i. Bland annat konstaterades att projektet ”Leonardo da Vinci”, LdV Books Project, är avslutat för AEEBC´s del och att slutredovisning av ekonomin i projektet ska göras. Frågan om marknadsföring tog stort utrymme och så visades den förbättrade hemsidan. Fortfarande har det inte lyckats att få med den norska organisationen Nito, men de lär komma. Kevin Sheridan, föreslagen som AEEBC´s kommande ordförande när Trevor Mole drar sig tillbaka våren 2009, gjorde en grundlig redovisning av problemet med proffessionella kort och yrkeskort som det arbetas med inom EUR BE-FEANI. Ett snabbt besök på Arkopolis och Parthenon gjordes varefter en sen middag med alla deltagare, cirka 25 personer, följde. Sista dagen avslutades General Assembly med en sluten session då mer interna frågor behandlades. En smärre förändring av stadgarna diskuterades. Vidare konstaterades att en förändring i ledningen är förestående på nästa möte som äger rum i april 2009 i Lissabon. Ett besök gjordes på det nya Akropolismuseet som låg strax intill. Museet var ännu inte klart men öppet ändå. Hela byggnaden stod på grova betongpelare för att man ville bevara det antika Athen som naturligtvis grävdes fram vid grundläggningen. Golvet inomhus bestod delvis och på många ställen av gångbara glasskivor så att man kunde se utgrävningarna uppifrån. Faktiskt ganska imponerande. För den som är mer intresserad av vad AEEBC arbetar med rekommenderas hemsidan: www.aeebc.org. Av Lars Hedåker, förbundsordförande

Vy mot Akropolis från hotellet. Foto: Lars Hedåker

Kevin Sheridan, kanske blivande president i AEEBC, samt skattmästaren Robert Pattersson (närmast kameran). Foto: Lars Hedåker

Framför Olympiastadion, från vänster Jacob Ravn Thomsen, Francis Wargnies, Trevor Mole, David Gibson, Simon Lawes och Malcolm Lelliott. Foto: Lars Hedåker

61


Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 1

23–24 mars, Stockholm

Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 2

Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 2

Självstudier

25–26 mars, Stockholm

Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 3

Skadeutredningar

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Kvällstid två gånger alternativt en heldag 22 och 29 april, kl 18-21, Stockholm 19 maj, Stockholm

Nivå N 25, 26 februari, Malmö 4 mars, Malmö 18, 19, 25 mars, Stockholm 6, 7, 13 maj, Göteborg Nivå K 5 mars, Malmö 26 mars, Stockholm 14 maj, Göteborg

AMA Hus 08, grundkurs*

31 mars, Stockholm

25 februari, Göteborg 3 mars, Malmö 5 mars, Stockholm 10 mars, Luleå 11 mars, Kalmar 12 mars, Linköping 17 mars, Sundsvall 18 mars, Karlstad 24 mars, Växjö 25 mars, Borås 31 mars, Uppsala 1 april, Halmstad 1 april, Östersund 2 april, Kristianstad 7 april, Umeå 8 april, Gävle 15 april, Helsingborg 16 april, Visby 23 april, Borlänge

Fuktmätning – fukt och mögelskador

AMA Hus 08, nyheter och förändringar*

15–16 april, Stockholm

Nyhet 10–11 mars, Stockholm 16–17 mars, Malmö 23–24 mars, Göteborg

Halvdagskurs 24 februari, Göteborg 2 mars, Malmö 4 mars, Stockholm 9 mars, Luleå

Miljöinventering – Provtillfälle för miljöinventerare, CMF

Plåt i teori och i verklighet

17 april, Stockholm

28 april, Uppsala 27 maj, Stockholm

Överlåtelsebesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän

27 mars, Stockholm Entreprenadbesiktning Grundutbildning, steg 1

17–18 mars, Helsingborg 23–24 mars, Stockholm Entreprenadbesiktning steg 2 – praktik

21 april, Helsingborg 23 april, Stockholm Entreprenadbesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän

31 mars och 1 april, Stockholm 20–21 april, Malmö 22–23 april, Göteborg ABK 08

Halvdagskurs, em 12 mars, Uppsala 19 mars, Malmö 27 mars, Linköping 2 april, Göteborg 23 april, Kalmar 7 maj, Östersund 13 maj, Stockholm 15 maj, Helsingborg

21 april, kl 16.30-18.00, Helsingborg 23 april, kl 16.30-18.00, Stockholm

Putsade fasader

Energideklaration av fastigheter, steg 1 och miljöinventering, CMF

Energideklaration av fastigheter, steg 2

27–29 april, Stockholm

BBR 2008 – nya och kommande ändringar

Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 1

Halvdagskurs, em 9 februari, Linköping 10 februari, Kalmar 25 mars, Stockholm 21 april, Uppsala 29 april, Helsingborg 4 maj, Malmö 25 maj, Göteborg

12 mars, Stockholm 17 mars, Malmö 18 mars, Göteborg

BBR 2008 samt PBL – nya och kommande ändringar

Energideklaration – Provtillfälle för energiexpert

30 april, Stockholm

26 mars, Stockholm 5 maj, Malmö 26 maj, Göteborg 62

MER Anläggning 07*

10 februari, Borlänge 17 februari, Boden 18 februari, Luleå 3 mars, Göteborg 12 mars, Östersund 24 mars, Stockholm 23 april, Malmö

Kvalitetsansvarig enligt PBL, Uppdatering*

12 mars, Malmö 2 april, Stockholm 23 april, Umeå 20 maj, Göteborg Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

10 februari, Stockholm 24 februari, Malmö 26 februari, Göteborg Projektledning*

10–11 februari, Malmö 3–4 mars, Göteborg 31 mars–1 april, Stockholm *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94

För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94.

AMA Anläggning 07*

5 februari, Göteborg 10 mars, Stockholm 18 mars, Malmö LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

4 februari, Göteborg 5 februari, Malmö

husbyggaren nr 1 B 2009


Nytt från SBR

Norra Länken – jätteprojekt som blir verkligt Frågan är om Norra Länken kan öppnas år 2015? Stockholmsavdelningen ordnade visningar av projektet den 19 och 24 november 2008. När inbjudan gick ut strömmade anmälningarna in och redan efter några dagar blev det fullt. En andra visning ordnades därför. Deltagarantalet var maximerat till 40 personer per gång av praktiska säkerhetsskäl. Samlingen skedde på Kräftriket i en visningslokal som Vägverket förfogar över i gamla veterinärhögskolans lokaler vid Roslagsvägen, Albano. Michel Lundborg, projektadministratör från Vägverket, inledde och hälsade välkommen till Vägverkets Norra Länken kontor. Han beskrev förberedelser, planering och tillståndshantering av en av de största satsningar på trafikledning i Stockholmsområdet. Besiktningsmannen för entreprenaderna, SBR ingenjören Arne Edén, redogjorde för sin roll i produktionen och beskrev hur ett så omfattande objekt kan drivas. Från produktionssidan gick Lars Bjervin igenom hur bygget utvecklats och beskrev

problem som under hand dykt upp. Inte mindre än sju olika entreprenörer från olika länder är engagerade. Idag pågår arbetet mellan Roslagsvägen och Uppsalavägen. Första sträckningen går genom berg och är snart klar. Fortsättningen ungefär halva sträckan går i jord under Nationalstadsparken som inte får störas på ytan. En första sträckning från Uppsalavägen (bakom Wennergren Center) är ett djupt dike drygt 15 meter djupt som ska ”kopplas” till den österifrån kommande tunneln. Efter genomgångarna fick SBRarna göra en vandring i tunneln. På Vägverkets kontor delades hjälmar, skyddsjackor och stövlar ut och därefter samlades alla i bussen som via Roslagsvägen körde in i tunneln. Men bara efter någon ”halvmil” stoppades färden och deltagarna fick lämna den bekväma bussen och fortsätta vandringen i den bara delvis upplysta tunneln. Här kunde vi konstatera vilket enormt projekt som växer fram under jorden. Efter en stund äntrades bussen och färden ställdes till den västra delen av projektet där

Projektet Norra Länken beskrevs för SBRarna. Foto: Gunnar Edebrand

nr 1 B 2009 husbyggaren

Det var stundtals mörkt i tunneln som kommer att ingå i det nya trafiknätet som ska avlasta Stockholms innerstad från trafik. Foto: Gunnar Edebrand

”den stora gropen” kunde beskådas. På botten kröp sådär en 20 armerare omkring och kopplade ihop botten och spontade väggar. Järnvägen ringlade sig fram uppe på kanten och visade tydligt problemet med att samtidigt hålla trafiken igång. Under hela produktionstiden måste trafiken löpa både på Uppsalavägen och Roslagsvägen, samt på Valhallavägen. Störningar kommer att ske och har skett. Men det är bara att följa anvisningarna. Och inte göra som när Uppsalavägens trafik skulle föras över till ett körfält mot staden. Trafiken vändes 180 grader för att föras in på rätt väg – men flera trafikanter missuppfattade anvisningen och började backa tillbaka. Vad betyder Norra Länken? För den som kommer norrifrån till Stockholm har trafikknutarna runt Sveaplan och Valhallavägen varit stora problem. Lika stora har trafikproblemen varit i motsatt riktning ut från stan. I dagligt tal har Norra Länken beskrivits som den universallösning vi väntat

på. Medan projektet drabbats av oupphörliga motgångar av de mest varierande slag har vi trafikanter långsamt snirklat oss runt i långa trafikormar. Lösningen Norra Länken består av ett flertal tunnelsystem som förbinder olika trafikleder med varandra. Det mesta sker under jord. Olika delar är redan nu under produktion. Några fungerar redan delvis; som Uppsalavägen– Eugeniatunneln och Essingeleden. Det var förbindelsen Roslagsvägen–Uppsalavägen som vi SBRare fick se och bilda oss en uppfattning om. I framtiden kommer vi att kunna köra under jord till olika destinationer och utan att störa stadens trafiknät. En ytterligare avlastning sker när Valhallavägen ersätts av ett tunnelsystem som dras fram intill Ryttarstadion och ansluter till Värtan och Lidingövägen. Det blir spännande att se hur den här lösningen kommer att fungera när trafiken börjar rulla! Av Uno Rydholm

63


Nytt från SBR Nya medlemmar

SBRs framtid planerades

Benny Andersson, egen före-

Nicklas Johansson, byggkon-

tagare, Byggkoncept, Smålandsstenar Tommy Carlsson, konstruktör, Holst Elkonsult AB, Örebro Rikard Daun, kalkylator, Skanska Sverige AB, Göteborg (tidigare ansluten) Jörgen Gredin, egen företagare, Gredin, Huddinge Kurt Hansen, projektledare, Scanlight System AB, Råå Lars Hovius, projektledare, Riksbyggen Ekonomiska förening, Halmstad (tidigare ansluten)

struktör, Integra Engineering AB, Göteborg (tidigare ansluten) Johan Nilsson, besiktningsman, Byggnadsundersökningar AB, Malmö Mattias Nilsson, elkonsult, ETG El & Telegruppen, Karlshamn Jeanette Norrman, ÅF Infrastruktur AB, Helsingborg (tidigare ansluten) Samuel Sandahl, egen företagare, Climeco, Skillingaryd Jan Stenmark, utvecklingschef, Abetong AB, Växjö

Catharina Håkansdotter Berglund, projektledare, NCC

Ny anslutna

SBRs ordförandeträff år 2008 ägde rum på Yxtaholms slott strax norr om Flen den 20–21 november. I träffen deltog 21 avdelningsordföranden, förbundsstyrelsen, SBR´s kansli med flera. Totalt var det 34 personer som intog slottet för den viktiga sammankomsten. Programmet var digert med massor av punkter. Materialet hade samlats i en pärm som delades ut till deltagarna, vilket gjorde det lättare att följa med. Det hade även kommit in frågeställningar och synpunkter från några avdelningar. Och det kunde snabbt konstateras – vi skulle inte hinna med. Hur göra? Ja, vi kör, och undan gick det och med hjälp av det material som fanns i pärmen klarades första dagens punkter av ganska hyfsat. Naturligtvis fungerade inte uppkopplingen mot Internet, så av den snabbgenomgång av SBR´s nya hemsida som var planerad blev intet. Tur var väl det, för det vet ju alla, har man väl kommit in i en dator så rinner tiden iväg något alldeles gruvligt snabbt. Den intresserade kan ju dessutom själv navigera runt på hemsidan och finns det synpunkter så hör av er till mig. Många av de frågeställningar och synpunkter som inkommit från avdelningarna besvarades genom det program som var upplagt. Det beslöts dock att skriftligt svar skulle avges på dessa frågor och att de skulle bifogas minnesanteckningarna som upprättades och som är distribuerade till deltagarna. Det går alltså att ta del av dessa genom en kontakt med respektive avdelningsordförande. Den sociala inne- och uteaktiviteten blev en prövning. Det var kallt ute, det var svårt, radioutrustningen kommunicerade inte helt korrekt och det

Construction Sverige AB, Solna Kjell Inggårde, egen företagare, Relleco AB, Stockholm Ola Isberg, projektledare, Bravida Sverige AB, Umeå (tidigare ansluten)

Christer Nannis, Motala Stefan Hyll, Linköping

Kalender Konsultgruppen

13 mars 24 april Entreprenadbesiktningsgruppen

Överlåtelsebesiktningsgruppen

4 februari 1 april 4–6 juni

Förbundsstämma

8–9 maj 2009 i Kalmar

3–4 april

Förnyad ansökan I slutet på november sände vi in vår ansökan om bidrag från EU för tre delprojekt. Ansökan var ställd till svenska ESF-rådet (Europeiska socialfonden). Innan lucia fick vi per telefon från ESF-rådet besked om att vi på grund av formellt fel inte kommer att få något bidrag. Felet är att i ett av delprojekten vände vi oss till personer utanför vår organisation. Man kan bara söka för projekt i sin egna organisation, visade det sig. Det hela är mycket svårt att tolka. 64

Vi märkte att handläggaren ansåg att de projekt vi sökt pengar för är av stort intresse och bra projekt. Våra konsulter uppmanade oss därför att till generaldirektören för svenska EFS-rådet sända ett brev där vi endast söker för två av delprojekten. Även om vi inte kommer att få något bidrag denna gång kommer vi att söka andra utlysningar från EU. Vi ger inte upp! Av Gunnar Edebrand, kanslichef

var mörkt. Vi letade oss fram med hjälp av ficklampa. Alltså, halva laget inne gav anvisningar till den andra halvan av laget som var ute. De skulle leta sig fram till bilder som man delgav de där inne och dessa skulle sammanställa bilderna till ord och mening. Efter halva tiden byttes inne mot ute och vise versa. Det var trots svårigheterna ett lag som klarade uppgiften och vann. Bravo! Samkväm och en tre rätters middag på slottet avslutade dagen. Nästa dag medverkade Veronica Eade från Boverket som informerade om Boverkets arbete med energideklarationer. Frågorna och de svar som gavs utmynnade i en allmän diskussion om problemet – för ett problem verkar det vara. Ett annat uppskattat inslag var något helt annat än byggfrågor, nämligen en inspirationsföreläsning av kroppsspråkskonsulenten Gaby Gummesson från Österlen. Hon redogjorde på ett underhållande sätt för hur vi beter oss och agerar när vi kommunicerar och vilken kommunikationsprofil vi tillhör. Min sammanfattning av ordförandeträffen är att det fungerade bra. Det är viktigt att vi träffas under avslappade former och för fram tankar och idéer som leder till åtgärder, som för SBR ytterligare framåt. Av Lars Hedåker, förbundsordförande

Gaby Gummesson med en kommunikationsprofil. Foto: Lars Hedåker

husbyggaren nr 1 B 2009


thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w w.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se


Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Husbyggaren 2009 Nr 1  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you