och nu, år 2008, har de flesta byggbolag slutat att bygga med den väggkonstruktionen. Nu i dagarna har även försäkringsbolagen slutat med att försäkra denna konstruktion och jag hoppas att det aldrig mer byggs ett sådant hus. Problemet kommer dock inte att försvinna på kort sikt utan husen är byggda och de som förvaltar husen får ta smällen.
Fukt påverkar materialen Fukten påverkar materialen på olika sätt, de kan svälla, spricka, deformeras och avge emissioner, eller bli påväxta av olika mikroorganismer. I nya BBR 06 har Boverket skärpt kraven på fukt i nyproduktion. I kap. 6:51 står det att: ”Byggnaden skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.”. I kap 6:52 om högsta tillåtna fukttillstånd står det: ”För material och materialytor, där mögel och bakterier kan växa, skall väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas.”. De flesta föroreningar som bildas i ”fuktiga byggnader” kommer från byggnadsmaterialen som emitterar olika flyktiga kemikalier eller där mikroorganismerna (mögel, bakterier och rötsvampar) orsakar lukt (gasformiga kemikalier) eller partiklar (diasporer, toxiner, glukaner, med mera) som förorenar rumsluften. Enligt min mening så borde alla materialleverantörer dokumentera vilka flyktiga ämnen (VOC) som emitterar från materialet då det utsätts för olika fukthalter. De emissionsfakta som redovisas är oftast
vid 55 procent RF och motsvarar inte alls de emissioner som uppkommer vid en fuktskada då RF > 75–80 procent eller FK > 15–18 procent. Dessutom kan till exempel sammansatta golvmaterial uppvisa helt andra emissioner än de enskilda komponenterna var och en för sig.
Gav besvär i slemhinnor En annan nymodighet som har vållat problem är de oljade trägolven. Många golvoljor emitterar länge från ett nyoljat golv och om golvet ska hålla sig fräscht ska det oljas om med jämna mellanrum, och följaktligen åter emittera föroreningar till rumsluften. I en nybyggd ”ekologisk” skola med oljade trägolv blev det alldeles för höga halter av VOC i rumsluften. VOC-halterna minskade inte utan tio månader efter oljningen hade både elever och personal kraftiga besvär i ögon och slemhinnor. Det hela slutade med att golven slipades rena och lackades om (flera tusen kvm), eftersom man ansåg att emissionerna inte skulle avklinga tills det var dags att underhålla med ny omgång med olja. Oljan som man hade valt var ”miljövänlig” och leverantören ville inte ta på sig något ansvar. Simulera fuktbelastning Fuktigt trä emitterar mer än torrt trä och många terpener som oxiderar kan i sin tur bilda olika aldehyder som inte är så hälsosamma. Materialleverantörerna borde också kunna dokumentera hur länge ett material tål att vara uppfuktat innan det angrips av olika mikroorganismer. Det kan
Dold mögelskada på gips i yttervägg. Foto: Aime Must
nr 6 B 2008 husbyggaren
man göra med ett relativt enkelt test i en fuktkammare med till exempel 90 procent RF. Om materialet inte möglar i kammaren under testperioden (6 mån–1 år) är det sannolikt att det klarar en tillfällig fuktskada i verkligheten. Med sådana faktauppgifter från materialleverantörerna är det lätt för projektörer och andra att beräkna fukttillstånd i olika konstruktioner och välja material efter det. Det finns ett utmärkt verktyg i fuktberäkningsprogrammet ”WUFI” som kan simulera fuktbelastningen vid fuktsäkerhetsprojektering.
Fuktens betydelse för hälsan Enligt ett av riksdagens miljömål, ”God bebyggd miljö”, ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Miljömålet ska vara uppfyllt till år 2020. Ny byggteknik och nya material används direkt i stor skala utan att man först har utvärderat hur materialen eller tekniken påverkar innemiljön. På 1970- och 1980-talet fick vi stora innemiljöproblem med golvavjämningsmassa som innehöll kasein. På 1990-talet kom problemen med vattenbaserade lim på alkalisk betong. På 2000-talet och en tid framåt har vi kartonggips i våtutrymmen och utfackningsväggar/enstegstätade putsade träregelfasader att ta hand om. Sedan 1970- och 1980-talet har vi haft ”Sjuka hus” och begreppet Sick Building Syndrome (SBS) på dem som fick olika besvär såsom irriterade ögon, slemhinnebesvär, hosta, hudrodnader, med mera. Besvären var relaterade till vistelsen i Fortsättning s. 34 P
Fukt och mögelskada på gips i byggskedet. Foto: Aime Must
33