Husbyggaren 2008 Nr 6

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

6 08 Nedanstående är en annons från Paroc

KÄNN DIG SOM HEMMA Som din lokala maskinuthyrare gör vi allt för att vara nära dig som kund. Därför öppnar vi nu ett kundcenter på webben.

På nya ramirent.se kan du bland annat se vårt sortiment, beställa produkter för uthyrning och se ditt aktuella hyresinnehav.

Besök ramirent.se och se själv hur enkelt det är. Det tar bara ett par minuter innan du känner dig som hemma.

Nya ramirent.se Din lokala webbplats

4

husbyggaren nr 6 B 2008

nr 6 · 2008 | Årgång 50 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Sidan 28 Innekatter visar högre halter av miljögifter i blodet än förväntat visar en ny

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 5–9 prenumerationer

250:– 200:–

10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2008

Nr 1 v 8 Nr 2 v 13 Nr 3 v 22

Nr 4 v 38 Nr 5 v 44 Nr 6 v 50

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 10 500 ex.

Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

färsk studie. Frågan är om innekatters insjuknande i giftstruma sedan början av 1980-talet har samband med användandet av bromerade flamskyddsmedel. Skanskas FoU-chef Kyösti Tuutti avslutar årets artikelserie i Husbyggaren om fukt, men som han påpekar så lär inte problemen med fukt vara över på länge. Vi återkommer säkerligen i frågan. Foto: Marie Wallin

INNEHÅLL 6 14 18 24 28 32 36 42 46 52 54 56 62 63 66 78

Industriellt byggande kräver en förändrad byggkultur Svårt ställa om processer till industriellt byggande Ta in materialleverantörer i byggets flödesprocess Smarta funktioner ledstjärna för flexibel villa i betong Kattblod visar höga halter av miljöföroreningar Fuktskadade hus emitterar gifter till inomhusluften Standardisering minskar fuktproblem i byggen Nya material utmaning när lampa ska väljas Klok planering ökar de boendes trygghet Juridik: Förslaget till nya ABK 08 har varit ute på remiss IT: Mail kan inte ersätta mötet och samtalet Debatt: Konsult och entreprenör bör ansvara för byggfel Debatt: El spar energi, men även effektivisering behövs Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Bilaga medföljer

I nästa nummer: Anläggning & Hus- och industribyggnad Tidningen utkommer i vecka 5

nr 6 B 2008 husbyggaren

5

BYGGMETODER För att lyckas flytta in byggandet i fabrik måste den härskande synen på byggaren ”som problemlösaren på plats” förändras. Lean produktion kräver standardisering med ordning och reda – och ett mycket tydligt ledarskap – för att nå framgång.

Industriellt byggande kräver en förändrad byggkultur

S

kulle du vilja köpa en bil som är producerad ute på en parkeringsplats istället för i en fabrik?

Nej, förmodligen inte! Parallellen till dagens traditionella byggande av hus är lätt att se.

Industriellt byggande är framtiden och vi har kommit en god bit på väg, men ännu har vi inte nått lika långt i effektivitet och kvalitet som bilindustrin. För att komma vidare krävs en förändrad byggandekultur.

produktion som inspirerats av Toyotas sätt att producera bilar på ”löpande band”.

Inom lean produktion brukar argument för ett införande just vara att det är möjligt att halvera kostnader och produktionstider, samt att uppnå en betydligt högre kvalitet.

Så långt har vi däremot ännu inte nått inom våra industrialiseringsförsök i det svenska husbyggandet. Det finns fortfarande en stor utvecklingspotential.

Hopp om löpande band I en tid då kostnader och en ökad kvalitet är fokus i byggandet har industriellt byggande, som företeelse och begrepp, fått starkt fotfäste. Bakom utvecklingen av det industriella byggandet ligger förhoppningen om att kunna bygga hus lika effektivt som bilar produceras och vi anammar produktionsfilosofier som lean

Väderskyddat byggande I Sverige är höga hus med trästomme ofta producerade med industriella metoder.

Dagens träbyggande av högre hus sker till stor del som prefabricering av volymer eller element i fabrik vilka transporteras till byggplatsen där de monteras ihop till färdiga hus, se figur 1.

Träbyggandets utveckling inom det in-

Figur 1. Industriellt trävolymbyggande. Foto: John Meiling

6

FÖRFATTAREN

Av matilda höök , tekn dr, Masonite Beams AB

Matilda Höök är civilingenjör och teknologie doktor i träbyggnad. Hon arbetar som projektledare vid Masonite Beams AB med att utveckla Masonites flexibla byggsystem (MFB). Matilda Höök har tidigare arbetat med industriellt byggande och lean produktion vid Luleå tekniska universitet.

dustriella byggandet beror till stor del på att trä är ett material med goda prefabriceringsegenskaper. Samtidigt finns en mångårig tradition av industriell trähusproduktion eftersom småhus i trä länge producerats i fabrik med mer industriella metoder jämfört med det traditionella (och ofta betongbaserade) platsbyggandet.

Höghus i trä, nyckelfärdiga och producerade inomhus i fabrik, är ett koncept som i Sverige också har visat sig ha en hel del fördelar – exempelvis sänkta kostnader, ökad effektivitet och ett väderskyddat byggande.

Industriellt husbygge Trävolymbyggande (TVB) är ett exempel på byggsystem som i mångt och mycket liknar tillverkningsindustrin eftersom produktionen sker på fabrik samtidigt som hela byggprocessen hanteras och organiseras av en och samma aktör.

Med trävolymbyggande sker hela byggprocessen inom ramen för byggsystemet, från projektering till färdigt hus. Produktionsprocessen spänner från att leverantören nyttjar egen eller köpt husbyggaren nr 6 B 2008

Figur 2. Produktionsprocessen i trävolymbyggande.

kompetens inom arkitektur och konstruktion, till egen tillverkning och leverans av kundanpassade hus och kompletta projekt.

Ett trävolymelement är en sluten 3Dstruktur uppbyggd av träbaserade element i form av fyra bärande väggar (ytterväggar eller volymseparerande väggar), bjälklag, innertak och ett antal rumsskiljande väggar. Volymerna prefabriceras kompletta i fabrik med installationer, ytskikt, vitvaror och inredning.

När volymerna färdigställts transporteras de på lastbil till byggplatsen där de monteras ihop. Installationer mellan volymerna sammankopplas av företagets egna anställda till nyckelfärdiga hus, se figur 2.

Jämfört med traditionellt platsbyggande sker en större del av byggprocessen inomhus och under kontrollerade fabriksförhållanden. Trävolymbyggande är därmed en ytterlighet när det gäller typ av byggsystem som till störst andel nyttjar ett industriellt förhållningssätt.

För att öka utvecklingen av det industriella byggandet inom den svenska husbyggnadsindustrin kan trävolymbyggandet ses som ett bra lärandeexempel.

Potentialen ligger i att införa lean produktion för att utveckla det industriella byggandet.

En studie vid avdelningen för träbyggnad vid Luleå tekniska universitet visar att trävolymbyggarna har de bästa tänkbara förutsättningar för en industriell produktion där byggandet i hög grad sker i en återkommande och kontrollerad process. nr 6 B 2008 husbyggaren

Studien, där fyra trävolymbyggnadsföretag ingår, tyder på att en utveckling mot en än mer industriell och lean produktion är beroende av att kulturen förändras inom de egna organisationerna. Även marknadens byggandekultur påverkar hur det industriella byggandet i fabrik utvecklas.

På samma sätt kan en kultur inom en organisation sägas vara lean, då organisationen anammat lean och arbetar efter leana principer. Däremot är en kultur varken industriell eller lean så länge gruppen individer, organisationen eller industrin inte förändrat sin syn på vad som är det bästa sättet att arbeta på.

Kulturen i byggsektorn Kultur är ett mångfacetterat begrepp som är svårt att definiera. Generellt kan kultur sägas vara en undermedveten och ofta också omedveten inre ”kraft” som påverkar människans individuella och kollektiva beteende, tankemönster och värderingar.

Kultur i ett större perspektiv har till exempel beskrivits som ett mönster av delade uppfattningar inom en grupp av individer. Det kan exempelvis handla om att individens uppfattning har uppstått genom problemlösning som har visat sig fungera så pass bra att det blivit normen inom gruppen. Sättet att arbeta på har sedan spridits vidare till nya medlemmar av den specifika gruppen. Det ses som det korrekta sättet att uppfatta, tänka och känna.

På så sätt uppstår en kultur, ett sätt att arbeta på, som sprids till en hel grupp eller organisation. Kultur i specifika grupper, organisationer eller industrier relateras därför ofta också till ”hur vi arbetar här”.

Byggandekultur och industriell kultur som specifika begrepp skulle utifrån detta synsätt kunna sägas vara normen och sättet att arbeta på inom bygg- respektive tillverkningsindustrin.

Industriell- och byggandekultur Tillverkningsindustrins produktion av produkter och även den industriella kulturen kan från ett övergripande perspektiv relateras till processbaserad tillverkning. En aktör äger och ansvarar för hela produktionsprocessen och produkten.

Produktionen sker i fabrik under en kontrollerad process.

Kulturen i byggindustrin kan å andra sidan relateras till projektbaserad produktion. Flera olika aktörer samverkar, med ansvar för en eller flera delar av den färdiga produkten. Det traditionella platsbyggandet karakteriseras av variabilitet i omgivning och produktion.

Processorienteringen i tillverkningsindustrin medger en standardiserad produktion, där förbättringar och erfarenhetsåterföring underlättas.

Projektorienteringen och kulturen i byggindustrin bygger på en ”löses-påplats-mentalitet”, där förbättringar och utveckling till viss del är begränsad inom specifika projekt. Det medför en begränsad spridning av kunskap och återföring av erfarenheter till andra projekt. Projektorienteringen medför en hög grad av flexibilitet och kundanpassning. Inom Fortsättning s. 8 P

7

P byggindustrin ses därför enskilda projekt som unika, trots att olika komponenter som fönster, väggtyper etcetera är återkommande.

Normen är det unika Den traditionella byggandekulturen baseras alltså på ett projektperspektiv.

Normen är det unika projektet med den unika byggplatsen och den unika arbetsgruppen.

Enligt kulturbegreppet kommer därmed det traditionella sättet att bygga på att ligga till grund för den byggandekultur som finns inom byggindustrin. Detta så länge inget annat sätt att arbeta på lyckas bättre.

Byggandekulturen blir därmed ett hinder för industriellt byggande!

Beställares uppfattning För att förstå sambandet mellan den traditionella byggandekulturen och hur detta eventuellt påverkar utvecklingen av ett industriellt byggande i fabrik, har en studie av beställares uppfattning om det industriella byggsystemet trävolymbyggande utförts.

Intervjuer med 60 av trävolymbyggarnas potentiella beställare visar att marknadens värdering av industriellt producerade flervåningshus i trä baseras på en byggandekultur där det unika byggprojektet med många olika ingående aktörer är normen.

Trävolymbyggarna däremot baserar sitt byggsystem på att de själva äger och ansvarar för hela byggprocessen eftersom detta medför en mer effektiv byggprocess. Det som talar emot utvecklingen av denna typ av industriellt byggande från ett marknadsperspektiv är de intervjuer med potentiella beställare som visar att beställarna i vissa fall kan uppleva en förlorad ”kontroll och insyn” i produktionen med denna typ av industriellt och processbaserat helhetsåtagande.

Hållbarhet viktigt Studien visar att beställare värderar långsiktig hållbarhet och byggtekniker som medför låga förvaltningskostnader högt.

Däremot verkar beställare generellt inte lita på att den industriella aktören ”bygger in” komponenter och tekniska lösningar som motsvarar den långsiktiga synen. Detta trots att de industriella trä8

Figur 3. Resultat från enkätundersökning.

husproducenterna använder väl beprövade metoder och tekniska lösningar som visat sig fungera väl under en lång tid.

Med andra ord kan man säga att marknaden finns kvar i den traditionella och projektbaserade byggandekulturen, och att det krävs en förändrad syn och tro på det industriella byggandet för att få marknadens acceptans för industriellt byggande.

Inrotad föreställning stark Intervjustudien tyder även på att användandet av trä vid industriell produktion av flervåningshus påverkas av den djupt rotade byggandekulturen.

Det visar sig att potentiella beställare ibland ställer sig frågande till flervåningshus med stomme i trä med motiv som att ”trä brinner”, ”trä tål inte fukt”, ”trä medför ljudproblematik” och ”vi bygger småhus i trä men inte höghus”.

Detta trots att dagens byggmetoder medger byggande av flervåningshus i trä som uppnår både brand- och ljudkrav.

Med en industriell byggmetod i fabrik utsätts huset inte heller för fukt.

För att utveckla det industriella byggandet i trä krävs alltså också där en förändrad byggandekultur som accepterar trä i högre hus.

Exempel får genomslag Under de senaste åren har dock acceptansen av helhetsåtagandet, fabriksproduktionen och även trä i stommar på högre hus ökat. Anledningen torde vara det ökade antalet hus som uppförts med industriella fabriksmetoder där de färdigställda husen själva bevisat möjligheten att bygga högre hus i fabrik och att använda trä i högre hus.

Demonstrationsobjekt är ett nyckelbegrepp för att uppnå en förändrad byggandekultur på marknaden!

Detta stämmer också väl överens med kulturbegreppet, det vill säga att en kultur uppstår då ett nytt sätt att arbeta visar sig vara bättre än det gamla.

Produktion på fabrik Även om trävolymbyggandet i fabrik till stora delar liknar tillverkningsindustrin finns det även inom de egna organisationerna mycket att göra när det gäller att bryta normer.

Trots att de studerade trävolymbyggarna flyttat in produktionen i fabriker, med en återkommande process och återkommande liknande byggkomponenter, visar studien av trävolymbyggarna att de fortfarande bär en mental bild av sitt arbete som traditionellt byggande där varje husprojekt är unikt. I en enkätundersökning med 290 anställda hos trävolymbyggföretag visar det sig att de har en kulturellt baserad syn på byggandet.

Enkäten är uppbyggd kring frågor relaterade till ett leant arbetssätt och kultur och baserad på en femgradig skala. Resultatet från enkätstudien visar att de arbetssätt som produktionspersonalen anser vara de mest vanligt förekommande är till exempel att arbetare tar eget ansvar, att lagarbete är vanligt, att arbetare är mångkunniga och klarar av många olika arbetsuppgifter, samt att arbetare reagerar vid misstag och när något blir fel, se figur 3.

De arbetssätt som i undersökningen av produktionspersonalen anses vara minst förekommande är underhåll av maskiner och utrustning, analys av grundorsaker Fortsättning s. 10 P

husbyggaren nr 6 B 2008

Felet rapporterades inte tillbaka till fabriken varvid felet kvarstod i produktionen. Felet fick därmed varje gång fixas på byggplatsen.

Figur 4. Arbetsplats i fabrik. Foto: Staffan Östlund

P till problem, samt arbetsplatsens skötsel och layout.

Fel rättas till på plats Resultatet från enkäten visar att de arbetssätt som värderats högts i enkäten och, därmed av personalen anses vara mest vanligt förekommande, är sådana arbetssätt som är vanliga i traditionellt byggande – med andra ord i en byggandekultur.

I traditionellt platsbyggande måste en byggnadsarbetare ta eget ansvar för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Byggandet kräver att arbetare på ett eller annat sätt arbetar i team, även om dessa team ibland enbart består av två arbetare.

Mångkunnighet krävs också eftersom varje projekt på något sätt är unikt och byggnadsarbetaren måste anpassa sig till projektet. Att reagera vid misstag och rätta till fel direkt är också en förutsättning på en byggarbetsplats eftersom det ofta uppstår fel som genast måste rättas till på plats.

Lägst värderade i enkäten är sådana arbetssätt som kan sägas vara kopplade till en ”industriell och lean kultur”.

Underhålla utrustning I en industriell kultur är planerat underhåll av maskiner och utrustning ett måste, i motsats till en byggarbetsplats där utrustning (till exempel en spikpistol) byts ut när den går sönder. Att analysera orsaker är också viktigt i en industriell produktion, eftersom detta är det enda sättet 10

att komma ifrån problem och utveckla processen.

Arbetsplatsens skötsel och layout är också självklara områden att fokusera på i en industriell och lean produktion.

Enkätundersökningen visar däremot att detta inte är särskilt vanligt i trävolymbyggarnas fabriksproduktion, på samma sätt som det är ovanligt i ett traditionellt platsbyggande, där arbetsplatsens layout och skötsel inte har samma direkta koppling till arbetets utförande som det har i en fabrik.

Enkätundersökningens höga värden på reaktioner vid misstag och det samtidiga låga värdet på analys av grundorsaker visar tydligt att den traditionella byggandekulturen fortfarande genomsyrar trävolymbyggarnas fabriksproduktion.

Fel rapporterades inte Precis som vid traditionellt platsbyggande sätter arbetaren en ära i att fixa problem när de uppstår, men det finns ingen kultur i att analysera problemet djupare för att det aldrig ska kunna uppstå igen.

Ett tydligt exempel på detta kommer från ett av de studerade trävolymbyggnadsföretagen som strategiskt arbetat med att förbättra fabriksproduktionen mot en mer förutsägbar och mätbar process, för att därigenom lättare kunna upptäcka problem. Det visade sig dock att ett återkommande fel som uppstått i fabrik och som sedan upptäcktes vid varje husmontage ute på byggplats fixades på plats av montörerna.

Städad arbetsplats Enligt enkätstudiens resultat, samt en fallstudie på en av trävolymbyggnadsfabrikerna, är det inte särskilt vanligt med skyltar eller visuella markeringar för placering av material och verktyg, något som är viktigt i en lean produktionsmiljö och kultur.

Avsaknaden av standarder och tydliga visuella markeringar leder i många fall till att material och verktyg placeras på första bästa plats av produktionspersonalen, figur 4.

I en lean produktionsmiljö är det däremot viktigt att varje sak har sin plats för att på ett enkelt sätt kunna hålla arbetsplatsen städad. Ingen arbetare ska heller behöva leta efter ett visst verktyg eller material när det behövs.

Fallstudien på en av trävolymbyggnadsfabrikerna visar tydligt att om det finns rutiner för var material och verktyg ska placeras så efterföljs de, se figur 5.

Standarder och enkla men tydliga visuella hjälpmedel, såsom skyltar, underlättar med andra ord en industriell produktion.

Tydligt ledarskap behövs Samtidigt visar en statistisk analys av enkätstudien att analys av grundorsaker, ständiga förbättringar och en ökad kvalitet är kopplade till motivation och ledarskap. Standardiserade arbetssätt och underhåll av utrustningar är kopplade till ansvarsfrågor.

Detta belyser vikten av ledarskap, ansvar och motivation för att uppnå en utveckling av det industriella byggandet enligt leana principer. Det krävs alltså att företagsledning och arbetsledare är tydliga med vad som krävs av en arbetare och även med vilka rutiner och regler som gäller, samt att dessa är dokumenterade och uttalade bland alla anställda i hela organisationen.

Då dessa delar är av största vikt i en industriell produktion inspirerad av ett leant arbetssätt, är detta delar som behöver utvecklas och som på många sätt också kan sägas vara kopplade till den traditionella byggandekulturen. husbyggaren nr 6 B 2008

Figur 5. Tydlig och visuell standard medför ordning och reda. Foto: Staffan Östlund

Hur kan då byggandekulturen förändras och en industriell kultur uppnås?

Strategier för att förändra Baserat på den leana produktionsfilosofin och studien av industriellt trävolymbyggande kan ett antal utvecklingsstrategier föreslås som medför möjligheter att förändra byggandekulturen mot en industriell och lean kultur. Eftersom det visat sig att trävolymbyggande i många avseenden har en traditionell byggandekultur kan förändringsstrategierna generaliseras även till annan typ av industriellt byggande.

Fyra förändringsstrategier för att utveckla ett industriellt byggande, som utgår från en systemsyn och ett angreppssätt inspirerat av lean produktion, föreslås:

standardisering det absolut viktigaste för att uppnå en lean (och industriell) kultur.

Stabilitet och standardisering krävs för att kunna utveckla andra delar i produktionen, såsom ständiga förbättringar, felanalyser, etcetera.

Utan standardisering är det svårt att värdera om en förändring i en process ger en förbättring eller en försämring av effektivitet och kvalitet.

Standardisering av arbetsplatsens layout är viktigt för att uppnå visualitet. Arbetare måste ges möjlighet att se om något placerats på rätt plats (bestämd plats enligt utvecklade standarder). Om något inte ligger där det är bestämt, ska det vara lätt för en arbetare att upptäcka detta. Det är också enklare att behålla arbetsplatsen städad om det är klart och tydligt var verktyg och material ska förvaras.

1. Stabilitet och standardisering Stabilitet och standardisering uppnås genom standardiserade arbetsrutiner och layout, samt standardiserat underhåll av maskiner och utrustning.

Enligt en lean produktionsfilosofi är

2. Hantera unika projekt i en repetitiv process Att utföra byggnadsprojekt inom en repetitiv process är nära relaterat till standardiseringen av produktionsprocessen. Genom att utföra alla aktiviteter (försäljning

nr 6 B 2008 husbyggaren

av byggobjekt, projektering, produktion och montage) som återkommande och standardiserade aktiviteter i en process uppnås möjligheter att ytterligare förbättra den repetitiva processen eftersom misstag och fel är enklare att upptäcka.

Genom standardiserade och förutsägbara processer blir det också möjligt att uppnå organisatoriskt lärande och lärande mellan byggprojekt eftersom kunskap blir inbyggd i processen istället för i de människor som utför arbetet.

3. Förändringsprocess med samtidigt ”top-down” och ”bottom-up” strategi En strategi för samtidig ”top-down” (från ledningen) och ”bottom-up” (från arbetare) är nödvändig för att uppnå en förändrad kultur mot en industriell kultur.

En kulturell förändring kan uppnås när ledning och arbetsledare implementerar ett gemensamt mål och en vision, till exempel gällande standardisering och arbetssätt, samtidigt som arbetssättet sprids till arbetare för att motivera dem Fortsättning s. 12 P

11

P till ett industriellt beteende och sinne – en industriell kultur.

En top-down/bottom-up förändringsprocess måste utföras som en kontinuerlig process, vilken startar genom att en tydlig vision och strategi skapas och som sedan sprids till arbetare. Lika viktigt som det är att en tydlig vision och strategi skapas, är att ledningen själv lever och lär enligt den beslutade strategin. Viljan att förändra från ledningen är en viktig indikator och motivering för andra.

4. Förändringar i små steg Med förändring i små steg menas att den kulturella förändringen måste börja i det nuvarande läget, och långsamt fortskrida, så att alla anställda får tid att inse förändringen och ta till sig utvecklingen och det uppsatta målet och strategin.

Förändringar när det gäller arbetssätt måste därför få ta tid eftersom det tar tid att förändra en kultur. Däremot måste en

12

strategi och en vision tas i ett stort steg så att förändringen i mentalitet verkligen blir kännbar för alla.

Att förändringar när det gäller kultur måste få ta sin tid och ske i små steg visar tydligt två av de största och mest omdiskuterade satsningarna inom industriellt byggande i Sverige. De industriella satsningarna på NCC Komplett och Open House, lades båda på is efter ett kort tag.

En förklaring har varit att det var en alltför snabb förändring från den traditionella byggandekulturen mot en industriell kultur baserad på lean produktion.

Klara visioner behövs Sammanfattningsvis, vad krävs då för att utveckla det industriella byggandet och hur ska det ske?

Om industriell jämställs med lean så krävs en förändring av byggandekulturen, både hos marknaden och inom de industriellt producerande företagen.

För att industriellt byggande ska fungera fullt ut måste marknaden uppnå acceptans för den organisatoriska förändring som industriellt byggande innebär.

För att nå det industriella byggandet med sänkta kostnader och produktionstider och en ökad kvalitet måste även kulturen hos de producerande företagen förändras eftersom företagen, trots att de flyttat in produktionen i fabrik, ändå verkar leva kvar i den traditionella byggandekulturen.

En förändrad organisatorisk kultur kräver tydliga visioner och strategier där unika byggprojekt produceras inom en återkommande och kontrollerad process, som ständigt förbättras, och där förändringen tillåts ta tid och ske i små steg. D

husbyggaren nr 6 B 2008

nr 6 B 2008 husbyggaren

13

BYGGMETODER Dagens lågkonjunktur och problem med processomställningen gör det svårt att orka med ett industriellt byggande.

Frågan är hur de industriella byggkoncepten ska lyckas överleva.

Svårt ställa om processer till industriellt byggande Av per kämpe , professor, Lunds universitet

Utredning initierar förändring Jag har under årens lopp i min yrkesroll flera gånger blivit ombedd att skriva om prefab-byggande och på senare tid också om industriellt byggande. Denna artikel kommenterar dagens situation i vilken det finns, och har funnits, flera olika ansatser och idéer om att bygga industriellt.

Målet för alla koncept och idéer har varit, och är, att nå den kostnadsbild som alla aktörer vill ha på byggandet – en nivå som inte minst ”samhället” vill ha. ”Samhället” har under årens lopp flera gånger utrett och initierat utvecklingsidéer och då krävt denna nivå – en vision

Vem styr jämförelsen? Illustration: Per Kämpe

14

som sedan varit svår att nå. Rapporten ”Skärpning gubbar” från år 2002 påskyndade framtagandet av metoder för att kunna bygga industriellt även om begreppet industriellt byggande var gammalt.

Orderstocken krymper Dagsläget med en finanskris och en kommande lågkonjunktur medför nu att pågående koncept förutom att hantera sina inkörningsproblem nu också står inför att orderstockvolymen rasar.

Problemet med ”den första tomma lägenheten” och därmed att ett byggbehov försvunnit, har med jämna mellanrum återkommit och har alltid orsakat ett “tvärstopp” för byggandet. Orsaken har ofta kunnat härledas till samhällets demografiska förändringar. Nu är situationen kanske värre än någonsin då flera faktorer samverkar.

Goda koncept stjälps Moment 22-paradoxen stjälper kortsiktigt goda koncept och koncepten tvingas övervintra. Det beror på att moment 22paradoxen innebär att:

FÖRFATTAREN

I

en tidigare artikel från år 1997, se uppslag kommande sidor, ”Det industriella byggandets MOMENT 22” förde jag ett resonemang som klart tydliggjorde en Moment 22-paradox. Det finns både ett cirkelresonemang och en omöjlighet som ger varje processomställning stora problem.

Denna artikel går vidare i en tolkning av dagens situation – om de industriella byggkonceptens överlevnadsförmåga.

Per Kämpe är VD på Prefabutveckling i Norden AB, samt professor vid Lunds universitet på institutionen för byggvetenskaper.

• Utvecklingen med alla goda idéer och intentioner möjliggör att vi sannolikt kan nå vår visionsnivå vad gäller produktionskostnader.

• Det saknas tillräcklig ekonomisk kraft över tiden. Ingen metod har reell chans att nå tillräcklig volym och därmed lönsamhet för sin egen vidareutveckling och överlevnad.

Detta leder till att de goda koncepten Fortsättning s. 16 P

Gentemot vilken bransch ska man benchmarka? Illustration: Per Kämpe

husbyggaren nr 6 B 2008

nr 6 B 2008 husbyggaren

15

P troligen inte klarar att överleva på kort sikt. Så kortsiktigt gäller det därför att fråga sig: Hur får vi kraften att fullfölja? Hur undviker vi att få problem efter förstudierna, och när vi går in i fullskaleproduktion?

16

Vid Lunds tekniska högskola på institutionen för byggvetenskaper kommer man att göra en studie för att klargöra vilka faktorer som är avgörande för ett processkoncepts överlevnad. Studien kommer att bli en del av den benchmarking-

och benchlearningutbildning som håller på att tas fram.

Benchmarking innebär att man använder sin omgivnings förebilder för att hitta hjälp för att kunna genomföra sina egna förbättringar. D husbyggaren nr 6 B 2008

BYGGMETODER Fel mått på köksluckor. Utsågade hål för vasken i bänkskivor på fel ställen. Restnoterade fönster. Misstagen sinkar byggprocessen. För att minska logistikkostnaderna för byggprojekt bör byggmaterialleverantörer tas in som en part i byggets flödesprocess.

Ta in materialleverantörer i byggets flödesprocess

A

tt bygga hus är i mångt och mycket ett rent logistikprojekt.

Eftersom de flesta byggmaterial antingen är tunga eller volymkrävande var byggandet ursprungligen lokalt betingat – man byggde med de material som fanns tillgängliga i närheten eftersom långa transporter blev för krävande.

Modern teknik och globalisering har dramatiskt förändrat byggandets förutsättningar. Detta har också satt fokus på hur viktigt det är att välja rätt system för att försörja byggarbetsplatsen med material.

Byggmaterialkostnaden i ett vanligt husbyggnadsprojekt omfattar ungefär 50 procent av entreprenadkostnaden. Studier visar att utöver detta tillkommer stora kostnader för att distribuera och hantera byggmaterialet.

Trots att vi i åtminstone 30 år har ägnat uppmärksamhet åt hur vi hanterar byggmaterial är arbetsplatslogistikens funktionalitet fortfarande ett stort problem i dagens byggbransch. I denna artikel kommer jag att beskriva de problem som finns i byggandets försörjningskedjor och jag kommer att lyfta fram en aktör vars betydelse ofta negligeras då man beskriver byggprocessen – byggmaterialleverantören.

Artikeln bygger på ett utvecklingsprojekt som är initierat av FoU-Väst och finansierat av SBUF. En projektrapport är beräknad att publiceras i början av år 2009.

Logistikbegreppets utveckling I den fasta industrin talade man redan för många år sedan om begreppet om transport- och lageroptimering. Synen på vad som menas med logistik har därefter successivt utvecklats och i korthet kan begreppsutvecklingen beskrivas på följande sätt1: 18

• Fram till 1960-tal: Transport och lageroptimering. Mycket intresse ägnades åt att optimera enskilda aktiviteter såsom hantering, paketering, lagring och transporter. Mycket av detta var kopplat till de operationsanalytiska modeller som hade sitt ursprung i andra världskriget.

• 1960- och -70-tal: Materialadministration. Intresset vreds från att enbart minska kostnader till att även omfatta optimering av intäkter. Kundservice började bli viktigt. Materialadministration blev ett synsätt som omfattade hela materialflödet från råvara till slutlig förbrukare.

• 1980-tal: Logistikstrategi. Influenser från japansk bilindustri gjorde att förmågan att tillverka direkt mot kundorder utvecklades. Ledtider kortades och lagerstorlekar minskades och begreppet JIT – just-in-time – spreds. Logistiken uppfattades som nödvändig för att öka företagens konkurrensförmåga.

• 1990-tal: Supply Chain Management (SCM). Utvecklingen mot en ökad globalisering gjorde att många företag lejde ut – ”outsourcade” – sina externa logistikaktiviteter vilket ledde till ökade krav på att utveckla kontakterna i de nya nätverkens gränsytor. Begreppet försörjningskedjor återspeglade att logistiksystemets gränser omfattade mycket mer än det egna företaget.

Allmänt kan sägas att logistik är läran om effektiva materialflöden. En erkänd definition av logistik är: ”De aktiviteter som har att göra med att erhålla rätt vara eller service på rätt plats vid rätt tidpunkt och i rätt kvantitet till lägsta möjliga kostnad.”

Logistik handlar alltså om hur man skapar effektiva materialflöden och de aktiviteter och system som är förknippade med dessa. För husbyggaren gäller det

FÖRFATTAREN

Av bengt larsson , professor, högskolan i Halmstad

Bengt Larsson är professor i byggproduktionsteknik med inriktning mot innovationer i byggandet på högskolan i Halmstad. Han har sedan många år bedrivit forskning om materialadministration, innovationer och hållbart byggande i samverkan med byggsektorns företag.

att kunna styra flödet av byggmaterial effektivt.

Byggandets logistik Att bygga hus skiljer sig dock i många avseenden från produktion i den fasta industrin. De mest avgörande skillnaderna är att byggandet oftast sker i projekt med egna mål, att varje byggprojekt har en speciellt sammansatt organisation och att en tillfällig fabrik måste etableras. Detta leder naturligtvis också till att förutsättningarna för byggandets logistik skiljer sig från den fasta industrins förutsättningar.

Det som i första hand karakteriserar byggandets försörjningskedjor är följande tre faktorer: • Byggplatsen är en tillfällig fabrik som sätts upp för att producera endast en produkt, vilket står i motsats till annan industri som normalt producerar en mängd produkter som passerar genom fabriken för vidare leverans till sina kunder. Detta innebär att försörjningsFortsättning s. 20 P

husbyggaren nr 6 B 2008

P

kedjorna har en konvergerande riktning mot byggarbetsplatsen, där produkten sätts samman av inkommande material. Endast restprodukter lämnar byggarbetsplatsen.

• Det är nästan undantagslöst så att varje byggprojekt skapar sina egna temporära försörjningskedjor. Följaktligen karakteriseras dessa kedjor av instabilitet, fragmentering och separation mellan projektering och byggande. Betraktar man det ur ett optimalt försörjningsperspektiv är detta precis tvärtom mot vad det borde vara.

• Att bygga hus och anläggningar är en typisk orderstyrd produktion, där varje projekt innebär att man tillverkar en prototyp. Inlärningseffekterna blir därför oftast ganska små, även om det finns upprepningseffekter mellan projekt som liknar varandra.

Tre flöden En bygglogistikkedja kan ses som ett tillfälligt kopplat nätverk av leverantörer, materiallager och produktionsställen. Tre flöden strömmar genom nätverket: Material, information och betalningar. Lagerhållning – beställning, transport och förvaring – tillsammans med produktion, dominerar logistikprocessen. Materialflödet består av förflyttning och hantering av gods mellan olika platser.

Processen att transportera material beskrivs i figur 1. Av denna figur framgår också att vi kan skilja på den logistik som sker utanför arbetsplatsen – extern logistik – och den logistik som innebär att materialet förflyttas inom arbetsplatsen – intern logistik.

Ofta kan det finnas olika former av terminaliseringar mellan leverantör och arbetsplats i form av grossister, detaljister

och företagsspecifika terminaler. Dessa visas inte här.

I modellen ingår också informationsflöden och pengaflöden. Kommunikationen mellan olika parter fungerar sällan som det är tänkt. Den kritiska informationen i logistikkedjan sker i gränsen mellan extern och intern logistik. Detta beror på att det oftast inte finns några långsiktigt upparbetade relationer mellan leverantörer och det tillfälliga byggprojektet och man därför inte känner varandra så bra.

Olika typer av byggmaterial Byggmaterial omfattar av ett mycket stort antal olika produkter, som var för sig står för en mycken liten del av entreprenadens totalkostnad. På leverantörssidan finns det på samma sätt en mängd företag som sinsemellan är mycket olika. Det är lätt att förstå att alla byggmaterial inte kan beställas och hanteras på samma sätt och det finns därför ett behov av att kunna kategorisera byggmaterial för att kunna optimera försörjningskedjorna.

Byggmaterial, som behövs på en arbetsplats, kan delas in utifrån om de är standardprodukter, eller om de är produkter som skräddarsys direkt för byggprojektet. Till de förra hör cement, gipsskivor och standardfönster – till de senare hör fabrikstillverkad betong, badrumsmoduler och fasadelement.

En åtskillnad kan också göras mellan enkla material som till exempel virke och sammansatta produkter som dörrar. Modellen i figur 2 beskriver detta.

Kök har lång leveranstid De olika kategorierna i modellen kräver olika typer av kommunikation och planering i relationen byggprojekt och materialleverantör. Exempelvis kräver fönster

Figur 1. Det fysiska flödet av material från leverantör till produktion.

20

och dörrar oftast mycket längre beställningstider – ledtider – än gipsskivor, som ofta har hög servicegrad och kan levereras på dagen.

Köksinredning kräver en oerhört mycket större noggrannhet vid specificeringen för att leveransen ska bli rätt än om man beställer virke i fallande längder.

Detta blir speciellt tydligt då man bygger kök och kunden själv kan göra tillval.

Byggarbetsplatsens logistik I vårt utvecklingsprojekt har vi följt den interna logistiken för några byggmaterial på sju byggarbetsplatser. Tidigare bygglogistikprojekt antyder att hanteringskostnaderna varierar mycket, att kostnaderna är svåra att kvantifiera, att företagen förmodligen har dålig information om de verkliga hanteringskostnaderna samt att hanteringskostnaderna inte understiger 20 procent av inköpspriset. I vissa fall kan hanteringskostnaderna vara avsevärt mycket högre.

Våra arbetsplatsstudier motsäger inte vad man tidigare funnit men generellt kan vi konstatera att platscheferna i våra byggprojekt oftast tänkt igenom och haft bra ambitioner om hur den interna logistiken ska fungera. Ordningen på arbetsplatsen har oftast också varit god.

Men det är mycket byggmaterial som ska tas emot och transporteras in till inbyggnadsstället och det finns många hinder på vägen. Dagens komplicerade hus med många tillval och andra skrynkligheter skapar många svåra situationer för byggnadsarbetarna och arbetsledarna.

Figurerna 3 och 4 visar hur fönster tas emot, transporteras in och monteras.

Kommunikationen brister Men de verkligt besvärliga problemen be-

Figur 2. Uppdelning av byggmaterial i olika kategorier.

husbyggaren nr 6 B 2008

träffande byggarbetsplatsens logistik handlade dock inte om att gipsskivor blockerade vägen eller att det var långa transporter för fönster.

De problem som vållade störst bekymmer var de som orsakades av bristande kommunikation och samarbete med leverantörerna. Nedan ges några exempel som vållade mycket extra arbete för såväl platsledning som byggnadsarbetare: • Överskåp i kök saknades i en leverans och planeringen måste justeras.

• Badrumsskåp saknades i en leverans och samarbetet med flera underentreprenörer stördes.

• Garderob saknades och det tog mycket extra tid för att undersöka vart det tagit vägen.

• Det visade sig att det är fel c/c-mått på förborrade hål på köksluckor. Dessa fick slängas och nya luckor måste beställas.

• I sju stycken tremeters bänkskivor i massiv ek var utsågade hål för vask fem centimeter felplacerade vilket fick till följd att de måste kasseras. När entreprenören påpekade detta för leverantören så kom det en nya bänkskivor med exakt samma fel igen. Detta orsakade stora kostnader och tidsspill eftersom skivorna flyttats upp till inbyggnadsplats innan felen upptäcktes.

• Vissa dörrar och fönster som var importerade från Polen var restnoterade och kom först med en senare transport. Detta orsakade att mobilkranen fick beställas två gånger till arbetsplatsen i stället för en och att planeringen för montage av dörrar och fönster inte blev optimal.

Tillfälliga samarbeten Vi kunde i våra praktikfall konstatera att de stora problemen och extrakostnaderna alltså orsakades av problem i samarbetet och i kommunikationen med leverantörerna.

Orsaken till detta är att byggprojekt bedrivs i tillfälliga projektorganisationer och det därför aldrig finns tid för att upparbeta långsiktiga relationer mellan byggmaterialleverantörer och entreprenörer i enstaka byggprojekt.

Vid intervjuer med byggmaterialtillverkare är det lätt att konstatera att de också har en bild av att samarbetet är svårt att få att löpa friktionsfritt. De menar att de ofta är störda över att tidplanernr 6 B 2008 husbyggaren

Figur 3. Transport av fönster.

Figur 4. Montage av fönster.

na på byggarbetsplatserna inte hålls och att de får besked om detta alldeles för sent. De är ju mycket beroende av att produktionen i deras egna fabriker ska kunna löpa efter en långsiktig och stabil planering.

Det finns emellertid en gryende förståelse för att man måste göra något och det finns i vissa fall medvetna samarbetsprojekt för att lösa dessa problem.

Involvera materialleverantörer I ett normalt husbyggnadsprojekt står alltså byggmaterialföretagens leveranser till byggarbetsplatsen för bortåt 50 procent av entreprenadkostnaden. Trots detta betraktas sällan leverantören som en aktör i själva byggprocessen. Ofta är det enda som entreprenören kräver av leverantören ett lågt pris. Detta leder till att denne i första hand fokuserar sina egna tillverkningsprocesser för att bli den som kan leverera till lägst pris – utveckling av

produkter och byggproduktion får gå i andra hand.

I en finländsk undersökning studerade man relationen mellan inköpspris och extra kostnader för logistik. Generellt konstaterade man att ju lägre inköpspriset var, desto högre blev kostnaderna för logistiken. Till exempel levererades tegelsten på pallar som var alldeles för stora och tunga för att på ett enkelt sätt kunna transporteras med hjälp av hiss till inbyggnadsplatsen. Detta fick till följd att byggnadsarbetaren var tvungen att spendera 50 procent av sin tid för att manuellt bära tegelstenarna längs hela våningsplanet till den plats där murningen skulle ske.

Totalt sett fanns det många varierande orsaker till de extra kostnaderna som till exempel röriga materialleveranser, osystematisk platsorganisation samt dåligt paketerade material. Undersökningen viFortsättning s. 22 P

21

Figur 5. Byggmaterialleverantören måste bli en aktör i byggprocessen.

Fotnot

Det är mycket material som ska in i ett hus. Här är det köksinredningar som lossas från lastbilen.

P sade att material med stora extra kostnader ofta var material som hade inhandlats med stora rabatter.

Vi tror således att en väg att minska logistikkostnaderna i byggprojekt är att i mycket högre grad än vad som nu är fallet

22

betrakta byggmaterialleverantören som en del av byggprocessen, se figur 5. Denne blir då en naturlig part i informationsoch flödesprocesserna, vilket leder till man får bättre möjlighet att optimera byggprocessen. D

Ovanstående text baseras på ett SBUFfinansierat utvecklingsprojekt och projektrapporten beräknas vara tillgänglig i början av år 2009. I rapporten finns en detaljerad beskrivning av praktikfall, intervjuer med leverantörer samt en fullständig referenslista.

Referens

Jonsson, P. och Mattsson, S.-A. (2005), Logistik, läran om effektiva materialflöden, Studentlitteratur.

husbyggaren nr 6 B 2008

BYGGMETODER Planera en villa som följer familjens rytm, från småbarn till pensionärstillvaron. Bygg det i ett material som inte möglar, och med en logistik som bygger på funktioner. Lägg därtill att huset ska vara energieffektivt. Valet föll på betong.

Smarta funktioner ledstjärna för flexibel villa i betong

V

åra bostäder planeras fortfarande med kärnfamiljen som utgångspunkt trots att dagens hushåll inte alltid ser ut som för 30 år sedan. Fler typer av familjekonstellationer med olika barnkullar från tidigare relationer med varannan veckas boende är till exempel inte ovanligt. Behovet av privata och sociala ytor växlar och ser inte lika ut för alla familjer, därför är det viktigt att bostaden är flexibel nog att möta olika krav.

Samtidigt måste utvecklingen av framtidens boende ske med fokus på hållbarhet och enkelhet. Med det menar vi att både boendet och produktionen av nya bostäder är tvungna att utvecklas åt ett annat håll än vad det gör idag. Utveckling ska leda till mer robusta och energisnåla lösningar som håller i generationer.

Kan en villa på ett smart sätt anpassas efter människors förändrade behov? Kan en bostad vara hållbar, flexibel och samtidigt enkel? Kan produktionen göras enklare?

Dessa frågor var starten till utvecklingsprojektet Konkret Vision. Det kvinnliga nätverket Bettan inom Svenska betongföreningen bildades med syftet att locka fler kvinnor till byggsektorn och förbättra branschens konkurrenskraft.

Konkret Vision är ett projekt inom nätverket som inspirerar till utbyte av erfarenheter och som främjar nätverkets viktigaste målsättning: att få kvinnor att trivas, stanna kvar och utvecklas.

Husets hjärta Projektets grundidé – Kärnan – kan ses som ett komplement till utvecklingen av fler och fler typhus på marknaden. Typhus som ritas generella för att kunna placeras in på flera olika tomter. Den servande Kärnan är istället tänkt som en generell produkt som innehåller de mest kom24

plexa och installationskrävande delarna i en villa.

Kärnan kan användas som bas kring vilken olika, tomtanpassade, villor kan byggas. Villan som är framtagen i detta projekt är ett (1) exempel på tillämpning av Kärnan, där beställarens behov, önskemål och budget samt tomtens specifika kvaliteter och begränsningar ger förutsättningar för utformningen av villan.

Villans mest installationstäta utrymmen som kök, bad, dusch och wc är placerade ihop i Kärnan som är en genomtänkt och självbärande färdig lösning med en planlösning som ger större frihet i användning av de olika våtutrymmena.

Kärnan är ett av flera exempel inom Konkret Vision där vi valt att lyfta fram betong som ett kvalitativt och estetiskt material i boendemiljön genom att ha tät betong som färdigt ytskikt i våtutrymmena. Kärnan ger en tryggare drift genom att de samlade installationerna är åtkomliga via öppning till vertikalt schakt mellan kök och våtutrymme.

Enkelt och fuktsäkert Ytskikten i våtutrymmena är betong av flera anledningar. Bland annat så lämpar sig betongens egenskaper väl i våtutrymmen ur fuktsynpunkt. Vi har skapat den verkligt enkla lösningen utan material som kan mögla och tätskikt som kan perforeras. Med rätt utnyttjande av den gedigna kunskap som finns om betong, dess materiella egenskaper och möjligheterna till olika behandlingar tror vi på ett säkert våtutrymme.

Vi anser att betongen även har estetiska kvaliteter och väljer att inte belägga ytan med klinker och kakel utan behålla betongen som ytskikt. Det ger en enkelhet i underhållet av badrummet eftersom där inte finns några smutssamlande fogar.

Betongens porer förseglas med ett poly-

FÖRFATTAREN

Av linda hafslund , avdelningschef, NCC Teknik

Linda Hafslund har varit projektledare för Konkret Vision. Hon är civilingenjör från Väg och vatten, KTH. Idag är Linda Hafslund avdelningschef för affärsenheten Egen regi på NCC Teknik i Solna.

uretanskikt som förhindrar smuts och fläckar att tränga in och bli svåra att bearbeta.

Istället för att sätta sin personliga prägel på badrummet genom val av klinker och kakel så kan andra inredningsval göras i badrummen. Bland annat färgen och typ av material/glas på skjutdörrar och i materialval på förvaringen, som tagits fram i olika delar som är tänkt att kunna beställas som tillval. Kärnan kan beställas/levereras i olika utföranden.

Utefter hela Kärnans långsida löper en golvränna längs väggen. Golvet i hela Kärnan har fall mot rännan och därmed också mot schaktet. Det ger en renare och enklare konstruktion och det underlättar att städa utrymmena när golven enkelt kan spolas av i alla delar utan att vattnet behöver rinna till en enda golvbrunn.

Smidig logistik Kärnan kan även kopplas i serie på ett plan där delarna kan byta plats och även kompletteras med ytterligare ett bad/ tvättstuga alternativt extra wc/dusch.

Våtutrymmena i Kärnan går att nås från två håll för att skapa större tillgänglighet husbyggaren nr 6 B 2008

till funktioner när enheterna läggs intill varandra.

Utformningen av köket bidrar till en öppen planlösning. En tanke med utformningen är att logistiken i köket ska bli smidig. Lådorna i köksön kan vara åtkomliga från båda håll för förvaring av porslin och bestick som åker ut och in mellan bordet och diskmaskinen. Kyl och frys monteras på en sockelenhet försedd med hjul, vilket gör dem utdragbara för inspektion av bakomliggande schakt och för rengöring.

Det finns också en smulsug med galler kopplat till centraldammsug i sockeln under ugnen för att underlätta att hålla rent.

Den extra djupa bänkskivan ger ytor för bland annat avställning av disk med avrinning till avlopp i diskho.

Smarta funktioner ”Villa B” är alltså ett exempel på hus som kan byggas runt Kärnan och är utvecklad för att klara passivhuskraven. De boende kan själva läsa av sin energianvändning, vilket gör det enkelt att ha kontroll på driftskostnader. Detta ökar medvetenheten om vilket beteende som bidrar till att hålla nere energianvändningen i villan.

En central tanke i utformningen av villan är möjligheten till flexibilitet i plan och dessutom möjligheten att hyra ut ett plan. Villan har en standard som främjar hållbarhet bland annat genom beständiga material utan att för den skull inskränka på möjligheten att förändra interiören.

Villan har olika karaktär av uteplatser med kvaliteter som insynsskydd, utsikt och skydd under tak. Dessutom har villan många genomtänkta och smarta funktioner som underlättar vardagen.

Det är ett enfamiljshus i två plan med en total boyta på 188 kvm. Villan är designad för en liten tomt på cirka 500 kvm belägen i ett tättbebyggt område med nära till grannar.

Följer familjens behov Vid utformning av Villa B har vi tänkt oss att brukaren är en familj, som vi följer i olika skeden i livet, då Villa B kan anpassas efter olika behov. Vid inflyttning består hushållet av två vuxna i 40-årsåldern med en tonåring från tidigare relation och gemensamma tvillingar på 2 år.

Familjens behov av ytor för umgänge, avskildhet, lekytor, möjlighet till övernatnr 6 B 2008 husbyggaren

Axonometri av Kärnan (sett från våtutrymmena).

Illustration: Katarina Wahlström (arkitekt) och Helena Eriksson (visualisering).

Axonometri av Kärnan (sett från köket).

Illustration: Katarina Wahlström (arkitekt) och Helena Eriksson (visualisering).

tande gäst, fast arbetsplats och möjlighet till större middagsbjudning är exempel på situationer som format bostaden i olika skeden. Mobila rumsindelande förvaringsmöbler med inbyggda skjutdörrar (även innehållande uppfällbar säng alternativt arbetsbord och hyllor) skapar här

möjlighet till anpassning av den generella ytan på båda planen. De avskilda ytorna får olika karaktär beroende på olika asymmetriska fönsternischer i olika nivåer.

Sammansättningen av de boende i vilFortsättning s. 26 P

25

Villans entrésida mot nordost.

Illustration: Katarina Wahlström (arkitekt) och Helena Eriksson (visualisering).

P lan förändras över tid med gradvis utflyttande ”tonåring” till att bestå av två vuxna som beslutar att hyra ut ett plan, då de prioriterar en lägre boendekostnad, men inte vill ta steget att flytta.

Energieffektiv form Villa Bs form utgörs av en samlad kropp, som består av en bostadsvolym med anslutande terrasser och uterum såsom trädgårdsrum respektive carport på entréplan.

Ett vindfång i två plan fungerar som klimatsluss mellan entré respektive terrass och uppvärmd bostadsyta. Vindfånget fungerar även som vädringsbalkong och vid uthyrning av ett våningsplan som utvändig kommunikation till separat entré på ovanvåningen. Villans form utgår ifrån en strävan efter kostnads- och energieffektivitet.

Stomme och fasadmaterial är betong, som utgör färdig yta både för exteriör och för interiör. Ytterväggarna i betong är så-

26

väl bärande som stomstabiliserande.

Kontraster i olika pigmentering och ballast utnyttjas i gjutningen för en ljusare interiör och en mörkare utvändig fasadyta. Mellanbjälklaget utförs som ett träbjälklag med akustikdämpande trätak på bottenvåningen och trägolv på ovanvåningen som kontrasterande material till betongytorna.

Full flexibilitet Vår villa ska klara passivhuskraven, vilket innebär att det är extremt välisolerat och vi behöver inte installera något traditionellt uppvärmningssystem. Stora delar av året räcker det med värmen från människor i villan, solinstrålningen samt från spis, torktumlare och andra apparater för att hålla en normal inomhustemperatur.

Under kalla månader tillförs lite extra värme med ventilationssystemets tilluft.

På varje våning finns en öppen spis vilken kan ses som en värmekälla under de mest kalla dagarna på året.

På villans yttertak installeras en solfångare. Solfångarens uppgift i denna villa är att producera både tappvarmvatten och värme. Villan är även förberedd elmässigt för placering av solceller på tak med kanalisation från tak ner till el-nisch där plats finns för växelriktare.

Ett luftbehandlingsaggregat med värmeåtervinning placeras i teknikutrymmet på bottenvåningen. Detta försörjer villan med ventilation och för ut värmen i villan.

Tilluftskanaler för bottenvåningen gjuts in i golv och förses med golvgaller.

På plan två placeras tilluftsspridarna i tak vid fönsterlägen för att klara flexibiliteten gällande rumsindelningen.

Förutsättning kring el- och teleinstallationer i villan är fokuserat på flexibilitet kring fri planlösning, till exempel är elcentralen uppdelad på två för att kunna dela av övervåning till en separat lägenhet. Uttag för el- och telesystem är främst placerade i golv i uttagsboxar för att lätt kunna ansluta till de mobila möbleringsväggarna. Teleuttagen är så kallade kommunikationsuttag vilket ger en valfrihet att välja mediaenhet som ska anslutas exempelvis TV, data. Ytterväggarnas utformning gör att infälld kanalisation och uttag inte kan nyttjas i dessa väggar.

All el är uppbygg kring ett styrsystem som i vissa delar är radiostyrt. Det gör att till exempel strömställarna kan placeras valfritt utan kabeldragning, vilket är en fördel när man har mobila väggar. D Fotnot:

Projektet har finansierats av Byggkostnadsforum och SBUF. Se mer på www.konkretvision.se.

husbyggaren nr 6 B 2008

INNEMILJÖ Förekomsten av miljöföroreningar i inomhusluften är större än man tidigare trott. Det visar en ny svensk studie där man använt inomhuskatter som markör för skadliga ämnen i inomhusmiljön. Särskilt flamskyddsmedlet dekaBDE förekommer mer än väntat.

Kattblod visar höga halter av miljöföroreningar Av marie wallin , frilansbyrån Rakt på sak

S

yftet med studien var egentligen att undersöka om det finns ett samband mellan sjukdomen hypertyroidism (sköldkörtelrubbningar) hos inomhuskatter som plötsligt dök upp i Sverige år 1978, och användningen av bromerade flamskyddsmedel (PBDE) som samtidigt började breda ut sig.

Det var från början en uppföljning av en amerikansk studie från år 2007. Men forskaren Darya Kupryianchyk under handledning av professor Åke Bergman vid institutionen för miljökemi vid Stockholms universitet utvidgade den svenska studien till att omfatta vissa andra miljöföroreningar också.

Höga halter av PBDE Något samband mellan sköldkörtelrubbningar och PBDE – polybromerade difenyletrar, kunde inte beläggas den här gången. Istället upptäcktes att katter hade nästan 50 gånger högre halter av PBDE i blodet än vuxna människor samt en rad andra halogenerade organiska miljöföroreningar, som till exempel tio olika PCB-föreningar.

De flesta flamskyddsmedel (PBB och PBDE) är förbjudna i Sverige, en del ganska nyligen. Det enda som är tillåtet i viss utsträckning är dekaBDE, som tillhör gruppen bromerade flamskyddsmedel (PBDE). Det används, liksom övriga PBDE, oftast i elektrisk och elektronisk utrustning.

– I elektrisk utrustning och elektronik som till exempel tv-apparater i första hand, ja, men vi har också en misstanke om att det kan finnas i textilier och heltäckningsmattor, säger professor Åke Bergman.

Man hittade även höga halter av ämnen som är förbjudna i Sverige, en del sedan länge. PCB förbjöds till exempel redan år 1978. Katternas PCB-halter påminner om de som förekommer i människor i Sverige och beror sannolikt på intag av PCB via födan.

Katter bra markörer När det gäller miljögifter är inomhusmiljön är en mycket viktig källa för exponering från varor och material. Just därför är husdjur som katter bra att studera. De vistas i samma miljöer som oss människor

Katter vistas i samma miljöer som människor och lever precis som barn nära golv, mattor och möbler.

28

och dessutom lever de nära golv, mattor och möbler, som också små barn gör. I de få studier som har gjorts på små barn kan man se att de har högre exponeringar än vuxna. Hälsokonsekvenserna ser alltså ut att kunna bli större för barnen.

– Det finns en koppling där. Både små barn och katter lever närmare föroreningskällorna. Precis som barnen får i sig damm och smuts när de stoppar händerna i munnen blir katten extremt exponerad när den slickar sin päls, förklarar Åke Bergman.

Det är också lättare att fånga upp kunskap genom katter eftersom de i vissa fall har sämre möjlighet att bryta ner en del ämnen i kroppen.

– Katten är en tveklöst en bra markör för inomhusmiljön. Vi ska nu försöka göra en fördjupad studie om det här, framförallt för att få veta mer om katter som markörer för inomhusmiljö, berättar Åke Bergman.

Fortsatta studier Att det inte gick att belägga något samband mellan sköldkörtelrubbning (hypertyroidism) hos katterna och före-

Flamskyddsmedlet dekaBDE förekommer i större utsträckning än vad forskarna väntat sig i blod från innekatter. Foto: Marie Wallin

husbyggaren nr 6 B 2008

komsten av PBDE i blodet betyder inte att det inte finns något samband.

– Vi har inget samband nu men vi letar efter en miljöfaktor som ger den här konsekvensen. Att sjukdomen så tydligt dök upp samtidigt som spridningen av de bromerade flamskyddsmedlen är ju väldigt intressant.

Trots att PBDE-halterna i katternas blod är 50 gånger högre än hos vuxna svenskar är de ändå cirka tio gånger lägre än katterna i den amerikanska urFortsättning s. 30 P

Hypertyroidism, giftstruma, var nästan helt okänd hos katter fram till början av 1980-talet.

nr 6 B 2008 husbyggaren

Vid hypertyroidism producerar sköldkörteln mer hormoner än den ska. Ämnesomsättningen ökar och katten magrar trots god aptit.

29

Fakta flamskyddsmedel: P sprungsstudien och långt under de nivåer där man sett effekter hos försöksdjur.

Det är således en bit kvar innan man kan säga något om eventuell hälsopåverkan på människor.

– Målet är att först försöka beskriva hälsoeffekter på djur och sedan se om det är relevant för människor. Nu har vi börjat titta i den här änden: på bromerade flamskyddsmedel, PCB och de gamla bekämpningsmedlen, för att hitta en väg att beskriva problem, men också för att bli bra på att utnyttja katterna som markörer för hälsofarliga föroreningar, säger professor Åke Bergman. D

FAKTA Hypertyroidism En sjukdom som var nästan helt okänd hos katter fram till början av 1980talet, samtidigt som de bromerade flamskyddsmedlen blev populära inom industrin. Hypertyroidism är samma sak som sköldkörtelrubbning, som hos

människan kallas just så, eller ibland giftstruma. Något får sköldkörteln att producera mer hormoner än den ska.

Då ökar ämnesomsättningen och kroppen går på högvarv.

Katten magrar trots god aptit.

Avsikten med flamskydds-

medlet är att det ska ge ett skydd under produktens hela livscykel. De är alltså medvetet tillverkade så de inte ska brytas ner så lätt, vilket också gör att de inte försvinner när de kommer ut i miljön.

Exempel på produkter som

kan vara flamskyddade är bland annat textilier, möbler, mattor, skyddskläder, gummikablar, isoleringsmaterial, elektriska och elektroniska produkter.

Problemet är att en del

flamskyddsmedel kan lagras i miljön och i vissa fall vara hälsoskadliga. De kan transporteras långa vägar i luften och spridas långt ifrån källan.

Olika flamskyddsmedel har olika skadlig effekt.

kade. Det skador man kunnat bevisa är skador på fortplantningsförmågan, cancer och leverskador, att ämnet lagras i kroppen samt ger svåra skador i miljön och på vattenlevande organismer.

uppmärksamhet. De har bland annat påvisats i bröstmjölk samt i blod. Det finns drygt 20 stycken bromerade flamskyddsmedel, varav fem är flitigast använda.

De fem vanligaste brome-

Antalet flamskyddsmedel är

stort. Det saknas en översiktlig kunskap om vilka som används i dag. Vilka medel som importerade varor innehåller registreras inte.

rade flamskyddsmedlen är PentaBDE, OktaBDE, Hexabromcyklododekan, Tetrabromdisfenol och DekaBDE. De har alla skiftande kemiska egenskaper och klassificeras därför olika.

Indelning sker i fyra huvud-

grupper: oorganiska ämnen, bromerade eller klorerade ämnen, organiska fosforför-

Förbud finns för vissa flam-

eningar och kväveföreningar.

inom EU från sommaren 2004. DecaBDE får inte användas i elektriska och elektroniska produkter sedan mitten av år 2008, men är alltså tillåtet i vissa andra applikationer.

Tillverkning sker inte i Sve-

rige. År 2005 importerade svensk industri 200 ton bromerade flamskyddsmedel som råvara.

skyddsmedel. PBB och PentaBDE och OctaBDE förbjöds

Skadliga effekter har be-

visats när det gäller vissa flamskyddsmedel, andra är fortfarande ganska outfors-

PBDE – polybromerade dife-

nyletrar (bromerade flamskyddsmedel) har fått störst

Fakta hälsopåverkan PentaBDE är klassificerad

Åke Bergman, professor vid Stockholms universitet, har bedrivit omfattande studier av bromerade flamskyddsmedel.

Foto: Stockholms universitet

30

som miljöfarligt och hälsoskadligt. Kan ge allvarliga hälsoskador genom hudkontakt och förtäring. Kan skada barn under spädbarnsperioden. Klassificerat som mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan ge skadliga långtidseffekter i miljön.

riskbedömning inom EU. Ämnet är svårnedbrytbart, bioackumulerande, mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. I djurförsök har HBCDD gett upphov till förstorad lever och visat sig lagras i kroppen.

OktaBDE är klassificerat som

Tetrabrombisfenol A

reproduktionsstörande och bedömt som persistent (svårnedbrytbart), bioackumulerande (ökar för att det upptas fortare än det bryts ner) och toxiskt (giftigt).

(TBBP A) är också föremål

Hexabromcyklododekan (HBCDD) är i slutskedet av

för riskbedömning inom EU. Ämnet föreslås klassificeras som mycket giftigt för vattenlevande organismer och bedömas som svårnedbrytbart och bioackumulerande.

Dekabromdifenyleter (dekaBDE) anses i EU:s risk-

bedömning vara mycket svårnedbrytbart. Det finns indikationer på att dekaBDE orsakar skador på hjärnans utveckling i djurförsök samt misstankar om att dekaBDE kan vara bioackumulerande.

DekaBDE har också visat sig kunna omvandlas till giftigare ämnen när det bryts ner i miljön och i levande organismer.

Källa: Kemikalieinspektionen

husbyggaren nr 6 B 2008

INNEMILJÖ Att fuktskadade hus påverkar de boendes hälsa är välkänt. Nu kan ny analysteknik visa vilka toxiska mögel som orsakar hälsobesvär. Byggsektorn är alldeles för snabb med att ta in nya material och nya byggtekniker – utan att utvärdera dem först.

Fuktskadade hus emitterar gifter till inomhusluften

M

änniskan andas in cirka 10 000 liter luft per dygn och det är av stor betydelse för vårt välbefinnande att den luften är ren och utan föroreningar.

Vi moderna människor vistas inomhus mer än 95 procent av dygnets timmar, på arbetet, i daghem, skola, fritids, på gymmet och hemma. Utomhus är vi endast korta stunder då vi förflyttar oss från en innemiljö till en annan.

Tyvärr är inte den luft vi andas så ren som den borde vara. Den är oftast påverkad av diverse föroreningar som kan ha sin källa i utomhusluften eller så blir luften försmutsad på väg in i byggnaden via luftbehandlingssystemet eller otätheter i byggnaden.

Nya material emitterar Nybyggda hus med nya material emitterar kemiska ämnen till inneluften under lång tid och om materialen blir fuktiga så kan emissionerna öka mer än från den ursprungliga emissionen. Stor användning av miljövänliga och naturliga material kräver en lång tid av ”avgasning” då emissionerna måste vädras ut.

För några år sedan gjordes en stor undersökning i Stockholm om lättflyktiga organiska ämnen (VOC) i nybyggda hus och det visade sig att fortfarande, efter 2–4 år, var medelvärdet i lägenheterna dubbelt så högt som riktvärdet. Vid inflyttning var värdena mycket över riktvärdet på 300 µg/m3.

Förhoppningsvis ska Världshälsoorganisationen (WHO) inom kort komma ut med ”Guidelines for Indoor Air Quality” som kan vara till hjälp för att kvalitetssäkra innemiljön.

Nya material, främst färg, trä, oljade golv och linoleummattor, avger många ämnen som kan orsaka slemhinneirrita32

tioner, till exempel terpener (limonen med flera) och olika aldehyder.

Vid de flesta VOC-mätningar finns alltid n-butanol, 2-etylhexanol, aldehyder, flera olika terpener och även ämnen som inte borde finnas i nya hus, även om halterna är låga.

Vilka parametrar används För att kunna övervaka luftkvaliteten krävs kunskap om vilka innemiljöparametrar som ska mätas och även förståelse för var källan/orsaken kan vara.

Byggbolagen tävlar om att bygga miljövänligt och energisnålt och det senaste modet är att bygga så kallade ”passivhus”, extremt välisolerade och utan tillförd värme via radiatorer. Uppvärmningen ska ske med människors egna kroppsvärme och med de hushållsmaskiner som används. Hur dessa ”passivhus” fungerar på längre sikt (10–20 år) med avseende på upplevd innemiljö och energibesparing återstår att se.

Det finns många frågetecken när det ska byggas ”täta” hus med minimal ventilation. Kan byggarna vara så noggranna och bygga utan fel, med rätt materialval och dimensionera för fuktbelastningen? Är konstruktionen ”förlåtande”, det vill säga kan fukt torka ut om den kommer in i till exempel väggen? Räcker ventilationen till för att föra bort de föroreningar som alstras i rumsluften? Klarar systemet den fuktproduktion som en tonårsfamilj alstrar?

Stora kostnader Byggsektorn är snabb på att göra allt i full skala. Allt för många hus som byggts de senaste 15–20 åren är byggda med stora glaspartier som sommartid kan ge övertemperaturer inomhus och enstegstätade träregelfasader (kartonggipsskiva, isolering och en tunn puts). När det blir

FÖRFATTAREN

Av aime must, mikrobiolog, IVL Svenska Miljöinstitutet

Aime Must är mikrobiolog och har arbetat med fukt och mögelskador i mer än 20 år. Hon hade tidigare företaget Aimex AB. Idag arbetar Aime Must på IVL Svenska Miljöinstitutet AB

fuktskador i dessa väggar, vilket redan har upptäckts i alltför många byggnader, blir det stora kostnader när ytterväggarna måste repareras.

Om skadorna inträffar inom garantitiden (2 år) måste byggbolaget ta kostnaderna, men efter garantitiden är det fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som får stå för kostnaderna.

När fukten tränger in i fasaden via dåligt utförda fönsterpartier eller om fasadytan penetreras med uppsättning av markiser eller annat finns stor risk att regnvatten tränger in i väggen så att kartonggipsskivan möglar.

I våra undersökningar har vi hittat mögeltoxiner inomhus från mögelsvampen Stachybotrys chartarum som är frekvent förekommande på fuktiga kartonggipsskivor. Dessa mykotoxiner är starka gifter som bland annat inhiberar vävnadsuppbyggnaden i våra celler samt verkar inflammatoriskt och är cancerframkallande. Detta finns beskrivet i flera vetenskapliga artiklar och i fackpress och det har jag påtalat ända sedan mitten av 1990talet. Efter SBUF-rapporten (nr 1019, 2005) slutade Skanska med dessa väggar husbyggaren nr 6 B 2008

och nu, år 2008, har de flesta byggbolag slutat att bygga med den väggkonstruktionen. Nu i dagarna har även försäkringsbolagen slutat med att försäkra denna konstruktion och jag hoppas att det aldrig mer byggs ett sådant hus.

Problemet kommer dock inte att försvinna på kort sikt utan husen är byggda och de som förvaltar husen får ta smällen.

Fukt påverkar materialen Fukten påverkar materialen på olika sätt, de kan svälla, spricka, deformeras och avge emissioner, eller bli påväxta av olika mikroorganismer.

I nya BBR 06 har Boverket skärpt kraven på fukt i nyproduktion. I kap. 6:51 står det att: ”Byggnaden skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.”.

I kap 6:52 om högsta tillåtna fukttillstånd står det: ”För material och materialytor, där mögel och bakterier kan växa, skall väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas.”.

De flesta föroreningar som bildas i ”fuktiga byggnader” kommer från byggnadsmaterialen som emitterar olika flyktiga kemikalier eller där mikroorganismerna (mögel, bakterier och rötsvampar) orsakar lukt (gasformiga kemikalier) eller partiklar (diasporer, toxiner, glukaner, med mera) som förorenar rumsluften.

Enligt min mening så borde alla materialleverantörer dokumentera vilka flyktiga ämnen (VOC) som emitterar från materialet då det utsätts för olika fukthalter.

De emissionsfakta som redovisas är oftast

vid 55 procent RF och motsvarar inte alls de emissioner som uppkommer vid en fuktskada då RF > 75–80 procent eller FK > 15–18 procent. Dessutom kan till exempel sammansatta golvmaterial uppvisa helt andra emissioner än de enskilda komponenterna var och en för sig.

Gav besvär i slemhinnor En annan nymodighet som har vållat problem är de oljade trägolven. Många golvoljor emitterar länge från ett nyoljat golv och om golvet ska hålla sig fräscht ska det oljas om med jämna mellanrum, och följaktligen åter emittera föroreningar till rumsluften.

I en nybyggd ”ekologisk” skola med oljade trägolv blev det alldeles för höga halter av VOC i rumsluften. VOC-halterna minskade inte utan tio månader efter oljningen hade både elever och personal kraftiga besvär i ögon och slemhinnor. Det hela slutade med att golven slipades rena och lackades om (flera tusen kvm), eftersom man ansåg att emissionerna inte skulle avklinga tills det var dags att underhålla med ny omgång med olja. Oljan som man hade valt var ”miljövänlig” och leverantören ville inte ta på sig något ansvar.

Simulera fuktbelastning Fuktigt trä emitterar mer än torrt trä och många terpener som oxiderar kan i sin tur bilda olika aldehyder som inte är så hälsosamma.

Materialleverantörerna borde också kunna dokumentera hur länge ett material tål att vara uppfuktat innan det angrips av olika mikroorganismer. Det kan

Dold mögelskada på gips i yttervägg. Foto: Aime Must

nr 6 B 2008 husbyggaren

man göra med ett relativt enkelt test i en fuktkammare med till exempel 90 procent RF. Om materialet inte möglar i kammaren under testperioden (6 mån–1 år) är det sannolikt att det klarar en tillfällig fuktskada i verkligheten.

Med sådana faktauppgifter från materialleverantörerna är det lätt för projektörer och andra att beräkna fukttillstånd i olika konstruktioner och välja material efter det. Det finns ett utmärkt verktyg i fuktberäkningsprogrammet ”WUFI” som kan simulera fuktbelastningen vid fuktsäkerhetsprojektering.

Fuktens betydelse för hälsan Enligt ett av riksdagens miljömål, ”God bebyggd miljö”, ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.

Miljömålet ska vara uppfyllt till år 2020.

Ny byggteknik och nya material används direkt i stor skala utan att man först har utvärderat hur materialen eller tekniken påverkar innemiljön. På 1970- och 1980-talet fick vi stora innemiljöproblem med golvavjämningsmassa som innehöll kasein. På 1990-talet kom problemen med vattenbaserade lim på alkalisk betong. På 2000-talet och en tid framåt har vi kartonggips i våtutrymmen och utfackningsväggar/enstegstätade putsade träregelfasader att ta hand om.

Sedan 1970- och 1980-talet har vi haft ”Sjuka hus” och begreppet Sick Building Syndrome (SBS) på dem som fick olika besvär såsom irriterade ögon, slemhinnebesvär, hosta, hudrodnader, med mera.

Besvären var relaterade till vistelsen i Fortsättning s. 34 P

Fukt och mögelskada på gips i byggskedet. Foto: Aime Must

33

Fukt och mögelskada på gips i byggskedet. Foto: Aime Must

P byggnaden och försvann när man var därifrån.

Idag talar man mer om Building Related Illness (BRI) för samma typ av symptom. Åtskilliga miljoner kronor har lagts ner på forskning men än idag är forskare inte överens om vad som orsakar dessa besvär. Däremot är man helt överens om att ”fuktiga byggnader” orsakar olika besvärssymtom och en högre frekvens av astma hos de personer som vistas i de fuktiga husen.

Enligt den medicinska forskningen är husen fuktiga om det finns kondens på fönstren och om husen har platta tak.

Problemet är att byggteknikerna, skadeutredarna, mikrobiologerna och medicinska forskare inte kan kommunicera med varandra.

Bland skadeutredare har det länge varit känt att om fuktskadorna, även de dolda i konstruktionen, åtgärdas så blir människorna friska. Detta faktum är nu vetenskapligt dokumenterat.

34

Träregelverk i fasad med mögel och blånadssvamp. Foto: Aime Must

Nya rön i inomhusforskningen har visat att ”mögellukt” vid golvvinkeln orsakar astma, hösnuva och eksem hos barn (Hägerhed et al.).

Toxiskt mögel ger besvär En forskargrupp vid Lunds universitet har utvecklat en ny metodik som kan särskilja olika endotoxiner (bakteriegifter) och mögeltoxiner från mikrobiell tillväxt som kommer in i rumsluften i fuktskadade byggnader (Bloom et al).

Finländska forskargrupper från Folkhälsoinstitutet i Kuopio har konstaterat i flera vetenskapliga artiklar att mikroorganismer, både mögel och aktinomyceter (bakterier), orsakar inflammatoriska processer i luftvägarna liksom att mikrober även kan orsaka reumatiska sjukdomar.

Med ny analysteknik och systematik kan vi undersöka våra ”dåliga” innemiljöer och se vilka toxiska mögel eller vilken kemi som kan orsaka hälsobesvären. Ge-

nom samarbete med Lunds universitet och Kuopio Folkhälsoinstitut hoppas vi kunna förstå vilka mekanismer som orsakar de upplevda besvären i vår innemiljö.

Efter mer än 20 år i branschen vet vi att om fuktskadorna (även gamla) åtgärdas, om ventilationen är tillfredsställande och om det är rätt material på rätt plats så är det ytterst få individer som klagar på innemiljön eller riskerar hälsan. D

Referenser:

Lennart Larsson är docent vid sektionen för medicinsk mikrobiologi på institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet.

Erica Bloom är doktorand vid sektionen för medicinsk mikrobiologi på institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet.

husbyggaren nr 6 B 2008

nr 6 B 2008 husbyggaren

35

FUKT Varför finns det fortfarande fuktproblem? Ett bristande ingenjörskunnande är en del av svaret. Även den historiska utvecklingen sedan 1970-talet pekar på svar. En lösning är att standardisera byggnadsdelar, system, komponenter och produkter.

Standardisering minskar fuktproblem i byggen

S

var på frågan varför det fortfarande finns fuktproblem kan kort sammanfattas med att det finns en diskrepans mellan praktik och teori där ett ingenjörskunnande inte praktiseras fullt ut och i alla led. Med ingenjörskunnande avser jag en förståelse för hur en byggprodukt med alla dess ingående komponenter fungerar, förmågan att skapa en sådan och vilka risker som finns från uppförande till brukande, det vill säga inte enbart en teoretisk betraktelse i byggnadsfysik.

Denna artikel baseras på författarens subjektiva erfarenhet och reflektioner från miljonprogrammets avslutande fas till idag. Jag har under denna tidsepok själv studerat fuktrelaterade egenskaper inom beständighetsområdet men också inom det konventionella fuktskadeområdet. Mitt kontaktnät innefattar nästan alla framstående fuktforskare och byggnadsfysiker i Norden och jag har kunnat reflektera över deras mödor och ambitioner att skapa förståelse och kunskap inom ämnet.

Historiken ger många ledtrådar Före 1970-talet I en historisk betraktelse fanns relativt få problem med fukt i det så kallade miljonprogrammet och tiden före denna expansiva byggepok. Några större skillnader i väderpåverkan, fuktbelastning under byggskedet och för den färdiga produkten, då och nu, kan inte konstateras även om vi ibland upplever extremt långa regnperioder vissa år.

Vi använde då, och använder idag, trä, betong och stål. Men tidigare var andelen oorganiska material i majoritet, dock inte för enfamiljshus som egentligen inte förändrats i sin struktur utan fortfarande består av en fukttålig betonggrund med en stomme av trä.

36

Jag har en känsla av att fukt inte var ett stort problem före 1970-talet, fastän byggprojekten inte skyddades mot väder och vind. Å andra sidan var det vid denna tid mer av platsbyggda trähus och flerfamiljshus med stomme och ytterväggar av betong. Småhusen av trä blev inte heller lika fuktkänsliga då man ofta forcerade fram ett klimatskal som gavs möjlighet att torka innan materialen byggdes in och väggarna isolerades.

1970-talet Varför uppstod många fuktproblem under 1970-talet? Det måste finnas en klar förändring i produkten eller processen som var orsak till detta.

Den sannolikt viktigaste anledningen till att fukt orsakade skador var det expansiva egnahemsbyggandet där mark exploaterades i en takt och i områden som var sämre ur ett fuktperspektiv än man tidigare utnyttjat. Jordbruksmark kom till användning i skapandet av bostadsområden vilket klart skiljde sig från gammal praxis att utnyttja höglänta och torrare marker för bebyggelse.

Vidare kunde jag själv konstatera att kunskaperna var dåliga i hur byggnadsmaterial fungerade. De flesta konstruktörer och entreprenörer var övertygade om att en vattentät betong också var vattentät vilket var en mycket felaktig slutsats.

Fukt drevs upp mot plastmatta Plasterna intog byggmaterialmarknaden där golvbeläggningar som var betydligt tätare än underliggande betong började användas i stor omfattning vilket i fuktiga undergrunder ökade fukthalterna under de täta materialen. Skadorna uppstod inte alltid omedelbart utan efter några år vilket därmed inte resulterade i en snabb ändring i design.

Entreprenörerna överraskades av fukt-

FÖRFATTAREN

Av kyösti tuutti , forsknings- och utvecklingschef, Skanska AB

Kyösti Tuutti är forsknings- och utvecklingschef på Skanska AB, samt adjungerad professor vid Lunds tekniska högskola.

skador vid garantibesiktningar eller strax därefter och man var många gånger förvånad över skadeutvecklingen. Fuktforskning på Lunds tekniska högskola intensifierades, sådan forskning hade redan påbörjats under 1960-talet, vilket så småningom skapade det nuvarande Fuktcentrum med stöd från såväl Byggforskningsrådet och SBUF. Forskarna kom snabbt till en slutsats att mycket små temperaturskillnader mellan ovansida och undersida av småhusens betongplattor kunde driva upp fukt till de täta golvbeläggningarna, plastmattorna, och orsaka fuktskador på undersidan av dessa. Detta var ofta orsaken till de sena fuktskadorna. Problemet löstes med att isolera undersidan av betongplattorna varvid en temperaturgradient inte drev upp fukt till de täta golvbeläggningarna.

Kallare ytor De tidiga fuktskadorna orsakades precis som idag av en oförståelse i att betong måste torka ut till en acceptabel fuktnivå och att det inte räckte med att bara ytan skulle vara torr. Stora utbildningsinsatser husbyggaren nr 6 B 2008

påbörjades för entreprenörer och konsulter. Fuktkonsulter etablerades för att ge byggarna och fastighetsägarna nödvändig hjälp.

Uppvärmning av byggnader hamnade också i fokus till följd av den första oljekrisen. Myndigheterna ändrade på byggnadsreglerna vilket innebar att husen skulle isoleras och tätas bättre. Denna utveckling mot allt mer energisnåla byggnader har fortsatt fram till idag där man allt oftare ställer krav på så bra prestanda att tillskottsvärme inte ska ske från värmeinstallationer.

Resultatet av en allt mer ökad isoleringsprestanda har i många fall skapat nya fuktproblem. Fasader får kallare ytor med alg och mögelpåväxt, den tidigare ofta använda krypgrunden blev kallare och ökade därmed riskerna för fuktskador. Likaså har vindsutrymmen blivit kallare med risk för kondens och fuktskador.

Det som är intressant är att några graders temperaturskillnad kan vara skillnaden mellan en bra respektive undermålig funktion. Fortfarande idag förstår inte folk i allmänhet och byggare/konstruktörer hur nära man balanserar mellan en fungerande konstruktion och en icke fungerande konstruktion.

1980-talet – nya material Utvecklingen av nya byggmaterial från

1980-talet och framåt kan sägas vara en annan problemskapande faktor. Flytspackel som skulle underlätta avjämningen av betonggolv utvecklades men utvecklarna förstod inte att det var olämpligt att blanda in organiska produkter i dessa. Produkterna testades under torra förhållanden vilket inte motsvarade verkligheten och skador, emissioner, uppstod vid en mindre fuktbelastning jämfört om man utnyttjat en vid tidpunkten utnyttjad standardprodukt.

Restmaterial, slagger, etcetera kom till utökad användning där utvecklingen avsåg att minska mängden avfall i samhället. Uppfinningsrikedomen har varit stor – dock har materialkunnandet varit sämre och många skador har kunnat konstateras till följd av emissioner från fuktiga byggmaterial. Konstaterad förhöjd halt av vissa ämnen har använts som en indikation på att något blivit fel. Ibland har synliga skador förekommit till exempel i form av missfärgad ekparkett.

De tidigare lösningsmedelsbaserade limmerna för mattor ersattes med vattenbaserade limmer vilket ökade antalet skador till följd av förtvålning av lim i även semifuktig miljö.

Under 1980-talet sökte man även indikatorer som kunde säkerställa fuktskada där VOC (flyktiga organiska komponenter) uppmättes utan någon större korre-

lation mot att problem verkligen förekom.

Sannolikt förändrades även de flesta byggprodukterna, dock ej de rena trävarorna, mot mer miljövänliga varianter där bekämpningsmedel, lösningsmedel, etcetera avvecklades vilket kan ha medfört ökad känslighet mot fukt men är svår att bevisa av utomstående.

Materialindustrin har inte saknat innovationsförmåga i utveckling av nya produkter vilket jag observerat vid mina resor i bland annat USA där använda jeanstyger rivits och paketerats till isoleringsskivor. Denna typ av organiska material är i ett livscykelperspektiv utmärkt men jag är övertygad om att de också snabbt kan orsaka mögelproblem vid relativt låg fuktbelastning.

1990-talet – nya konstruktionslösningar Krav på ökad produktivitet skapade en halvindustrialiserad konstruktion, den så kallade utfackningsväggen, där stommen utfördes på tidigare konventionellt sätt (stål, betong) med färdigmonterad ytterväggskonstruktion som lyftes och monteras på plats och färdigställer fasaden snabbare jämfört med ett platsbyggt alternativ.

Utfackningsväggarna kan bestå av många olika typer av material där den först förekommande var en betongkonstruktion och tillämpades under miljonprogrammet. Under en period ökade andelen träkonstruktioner men till följd av fuktproblem har stålregelkonstruktioner valts allt oftare. Problemen uppmärksammades framförallt vid utbygganden av Hammarby Sjöstad där vatten trängde in i isoleringen under byggskedet och orsakade mögelpåväxt på trä och gipsskivor.

Bra hantverk krävs Putsade fasader blev åter ett arkitekturoch beställarkrav vilket ökade experimenterandet hos byggarna och byggmaterialleverantörerna. Den första enstegstätade fasaden utvecklades i Tyskland för murade konstruktioner i syfte att öka energiprestandan hos befintliga byggnader. Denna konstruktionslösning importerades av innovativa byggare/konstruktörer till de svenska träkon-

Ytterväggisolering bestående av rivna jeans tyger.

nr 6 B 2008 husbyggaren

Fortsättning s. 38 P

37

Undersökning av funktionen hos en enstegstätad fasad som under elva år har varit utsatt för ett utomhusklimat. Man kunde konstatera att fasaden fungerat tillfredställande och att de inre delarna var torra. Däremot bör det påpekas att detaljer såsom fönsteranslutningar var genomtänkta i detalj och där aluminium plåtar tätade till exempel fönstersmygar vilket normalt inte förekommer i Sverige.

P struktionerna. Teoretiskt innebar en sådan konstruktionslösning att den fuktutsatta fasaden var i kontakt med en fukttålig isolering som i sin tur var i kontakt med gipsskivor och konventionell träkonstruktion. Isoleringen mot den yttre putsen skulle således skapa en torr miljö mot gipsskivor och bakomliggande träkonstruktion eftersom de fick en högre temperatur till följd av isoleringen utanför. Olika typer av isolering har utnyttjats dels sten- och glasull, dels cellplastskivor.

Det är en stor skillnad mellan dessa val där mineralullen är betydligt mer permeabel jämfört med cellplast. Det man inte förstått är att en enstegstätad fasad medför en större risk för att fukt tränger in till bakomliggande organiska delar.

Luftspalten mellan fasad och väggkonstruktion har mestadels varit en garant för att vatten inte trängt in i fasadkonstruktionen framförallt vid fönsteröppningar och installationer såsom markiser, lampor skärmtak, etcetera. Vidare är det rekommendabelt att en vägg som utgör 38

ett klimatskal ska kunna dränera ut vatten som trängt in och också ha förmågan att torka ut under vissa perioder och därmed inte orsaka fuktskador.

Den enstegstätade framförallt cellplastisolerade fasadkonstruktion som utnyttjats i Sverige uppfyller inte dessa krav utan väggens funktion måste säkerställas av ett bra hantverk som säkerställer att vatten inte tränger in till de organiska fuktkänsliga materialen. Även små vattenmängder som kommit in antingen under byggskedet eller genom dåliga anslutningar innesluts i en väggkonstruktion som är tät på såväl utsida som insida.

Vi har beräknat uttorkningstiden för en fuktig innesluten gipsskiva till över fyra år vilket kan jämföras med en normal uttorkning för en fristående gipsskiva på några dygn. Eftersom det finns energifördelar i en enstegstätad fasad har marknaden och byggarna ökat det psykologiska trycket att använda dessa konstruktioner vilket för min del medfört att jag försökt kartlägga om det över huvudtaget är möj-

ligt att bygga med denna metod. Jag fick därför vid ett tillfälle möjligheten att närvara vid rivning av ett hus där man hade en enstegstätad fasad. Byggnaden var elva år och hade fungerat som ett utställningsobjekt i Tyskland. Undersökningen visade att den enstegstätade fasadlösningen faktiskt fungerat tillfredsställande men också på skillnader i detaljutformning jämfört med våra system i Sverige.

2000-talet – materialegenskaper Under år 2007 publicerade SP Sveriges tekniska forskningsinstitut mätningar på ånggenomgångsmotstånd på rollade tätskikt för badrum. Denna rapport väckte en debatt om materialleverantörernas bristande egenskapskontroll och kunskap om sina egna material eftersom inget material som provats uppfyllde kravet som ställdes för våtrumsvägg som också utgjorde yttervägg.

Det kan ju anses vara rimligt att en maFortsättning s. 40 P

husbyggaren nr 6 B 2008

P terialtillverkare känner sin produkt och har förmågan att redovisa egenskaperna och var produkten kan användas. Senare undersökningar visade att det faktiskt också fanns material som uppfyllde kraven. Å andra sidan om en materialtillverkare har svårt att presentera egenskaperna för sitt material som ska saluföras kan man reflektera över svårigheterna för konstruktörer som sammansätter flera material till en byggnadsenhet. Uppgiften är inte enkel speciellt om man dessutom saknar egenskapsredovisningar.

Kända egenskaper Boverkets nya Byggregler BBR ställer nu krav på att alla konstruktioner och byggnadsdelar ska fuktsäkerhetsprojekteras.

BBR rekommenderar också användning av material med ”bestyrkta egenskaper”, det vill säga material vars egenskaper är kända vid leverans och inte behöver någon omständlig leveranskontroll.

Det som är alarmerande är att fuktsäkerhetsprojektering av byggnader och produktionen står eller faller med tillgången på korrekta materialdata (fuktfixering, fukttransport, kritiska fuktnivåer). Data finns utspridd i olika forskningsrapporter, handböcker, litteratur från Fuktcentrum, etcetera men många material saknar sådan egenskapsredovisning speciellt om de importeras från annat land eller är nyutvecklade.

Med beaktande av Boverkets nya regler ”Kritiskt fukttillstånd – 75 % RF för påväxt av mögel och bakterier om inga väldokumenterade data finns” innebär att användning av trä kraftigt försvåras vid husbyggen eftersom trä är ett organiskt material och måste skyddas mot fukt. De väggkonstruktioner av trä som projekteras och byggs idag måste således bestå av fukttåliga material på den yttre delen och värmeisoleras för att den yttersta träytan max ska uppnå 75 procent RF. Min slutsats är att det historiska byggandet under 1960-talet bestod i att sammansätta enkla komponenter, ofta med bestyrkta egenskaper, till att idag bestå av mycket komplicerade sammansatta produkter där vi dessutom ofta utnyttjar fuktkänsliga material.

Vi kommer således inte att undvika framtida fuktbekymmer så länge det krävs doktorsexamina för att bygga ett 40

vanligt hus. Glädjeämnet är dock att det idag finns experter såsom mikrobiologer, byggnadsfysiker, materialvetare etcetera som kan så mycket mer än vad vi kunde förr.

Minska risk mot fuktskada Hur kan man minska riskerna mot fuktskador? Skanska genomförde åren 2002 till 2005 undersökningar om vilka typer av konstruktioner som utnyttjades i den egna verksamheten, samt analyserade vilka risker som fanns vid byggandet.

Resultatet var oväntat eftersom man kunde konstatera att det till exempel fanns flera hundra olika varianter av ytterväggar och att risktagandet varierade påtagligt. I bedömningen av riskexponeringen ingick värdering av konstruktionens fuktkänslighet och möjlighet till uttorkning utan att skador uppstod samt byggplatsernas kunskapsnivå och hantering av produktionen.

Tre huvudtyper av konstruktioner utkristalliserades, nämligen: – Robusta konstruktioner som inte skadades även om de fuktanrikades under byggskedet, så kallade låg risk konstruktioner.

– Normala konstruktioner, som normalt inte medförde problem såvida byggskedet inte gav upphov till stora fuktanrikningar i organiska material, så kallade medelrisk konstruktioner.

– Fuktkänsliga konstruktioner, som bestod av till exempel enstegstätade fasader eller konstruktioner som inte kunde tolerera små fuktanrikningar i något skede, så kallade högrisk konstruktioner.

Resultatet av denna undersökning medförde att Skanska började ställa utökade krav på de byggmaterial som skulle ingå i vissa konstruktionsdelar. En ny gipsskiva importerades bland annat från USA som var glasfiberarmerad istället för cellulosa armerad för användning i fuktiga miljöer.

Vidare fattades beslut om att standardisera bland annat ytterväggar som var väl genomtänkta och analyserade för att undvika problem under såväl byggskedet som brukarskedet. Högriskkonstruktioner förbjöds i Skanskas produktion och en ”Fukthandbok” utvecklades där man skapade en ökad förståelse för hur olika frågor skulle hanteras, från första kontakt

med kund till en manual att överlämna till kund där underhållsfrågorna klargjordes. Till de standardiserade ytterväggarna utvecklades arbetsbeskrivningar och detaljritningar på svåra moment såsom öppningar i fasader, installationer, etcetera.

Problem uppstod till en början när kunderna själva bekostat konstruktionsarbetet och Skanskas representanter klargjorde att konstruktionerna var undermåliga och medförde betydande risker. I vissa fall medförde dessa särintressen att kunderna valde andra entreprenörer som var villiga att använda konstruktioner som Skanska kategoriserade till gruppen högrisk.

Utöver de första inledande förändringarna i produkter och processer har Skanska skapat ett internt fuktnätverk som inkluderar externa experter där aktuella frågor och problem diskuteras för en snabbare implementering i alla affärsenheter.

Standarder nödvändiga Sammanfattningsvis är mina erfarenheter att nyckeln till framgång är att standardisera byggnadsdelar, system, komponenter och produkter. Standardiseringen måste dock ske med omsorg och där egenskaperna och processerna analyseras samt riskvärderas eftersom ett fel i en repetitiv produkt blir mycket allvarlig om något blir fel.

Därför krävs att man utvecklar arbetssätten och beskriver hur materialen ska hanteras, monteras, kontrolleras samt vilka kritiska moment man kan förvänta sig och vilka åtgärder som behövs om något inträffar som man inte förväntat sig.

Komplicerade konstruktioner, där många material ska samverka för att funktionerna ska uppfyllas, måste undvikas då man kan förvänta sig en större risk för fel i något led.

Slutligen påverkar valet av byggnadsmaterial riskerna eftersom fuktkänsliga material skadas vid lägre fuktighet och därmed oftare.

Problemet är kanske inte så komplicerat som jag framfört det – reflektera över vilka material vi använder i badhus och vilka vi aldrig skulle använda i så fuktig miljö. D

husbyggaren nr 6 B 2008

INNEMILJÖ Oftast är det den boende som bestämmer över ljussättningen i hemmet. Det finns många faktorer som bör vägas in när lampa och armatur väljs. Nya material – lågenergilampan och lysdioden – ökar utbudet.

Nya material utmaning när lampa ska väljas

B

elysningens uppgift är att uppfylla människans behov av ljus både under arbete och under fritid. I bostadssammanhang är speciellt ljusets rums och miljöskapande förmåga av stor vikt. Människans behov av ljus varierar efter ålder och tillfälle.

I bostäder är oftast ljussättningen den boendes ansvar med några undantag.

Viktigt är dock att bostadsproducenten har gett den boende de praktiska möjligheterna att kunna uppfylla sitt ljusbehov.

Flexibla och väl tillgängliga kontakter för ljusarmaturanslutningar, dagsljusinsläpp i rimliga proportioner och vettiga färgval på sådana ställen där den boende själv inte har möjlighet att välja, är exempel på åtgärder vilka husproducenten noga bör överväga. Att sedan i sina tillval för huset erbjuda vägg-, tak- och golvmaterial vilka på ett bra sätt harmonierar med en god ljusmiljö bör vara naturligt.

De ur ljussynpunkt mest reglerade miljöerna för en bostad, både småhus och lägenhet, består av kök, grovkök och sanitetsutrymmen. Ljusarmaturerna i dessa utrymmen är oftast förvalda av husproducenten och bör uppfylla vissa grundläggande krav.

Dagsljuset bidrar under delar av dygnet med ett väsentligt tillskott av ljus. Genom en god planering av fönsterytor och fönsters läge utgående från såväl ljus-

Figur 1. Luminansförhållandet.

42

insläpp som energiutbyte kan en optimal synmiljö fås, samtidigt som kravet på ”utekontakt” uppfylls.

Val av vägg och golvbeklädnad hör i småhusfallet ofta till den boende att själv besluta om. Material, färgsättning och struktur har stor betydelse för hur ljuset sprids i rumsmiljön. Ett dåligt färgval kan bli förödande för den i övrigt välplanerade ljusmiljön och därför bör informationsmaterial finnas tillgängligt för den boendes planering.

Ljushet varierar med ytan En god belysning kännetecknas av att flera faktorer samverkar för ett lyckat resultat.

Ljusets fördelning i rummet ger upphov till olika ljushet på olika ytor, vi talar om luminansfördelning.

Luminansfördelning och färgintrycken är det som är avgörande för hur vi upplever vår ”synliga” omgivning. Ögats förmåga att vänja sig (adaptera) till olika ljusförhållanden är begränsad. Vid för stora variationer uppstår syntrötthet. Ögats eller synsinnets egenskap att dirigera ögat mot ljusa partier kan man utnyttja för att skapa goda synergonomier. En god regel säger att luminansförhållandet mellan synobjektet, närmaste omgivning och yttre synfältet inte bör vara för stort och inte överstiga förhållandet 5:3:1, se figur 1.

I extrema luminansfördelningar talar man om bländning. Bländningen orsakas av att ögat utsätts för ett starkare ljus än det är adapterat för.

Obehaget av bländning är ofta relaterat till tiden under vilken den upplevs. Det vill säga en kortvarig starkare bländning ger mindre obehag än en långvarig mindre bländning. Irritationsbenägenheten för bländning tilltar i allmänhet med åldern och den ökade grumlingen av ögats lins.

FÖRFATTAREN

Av gösta werner , PhD, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Gösta Werner, PhD, arbetar på SP:s avdelning för mätteknik, laboratoriet för fotometri/radiometri. Han arbetar med forskning, provning och kalibrering runt allehanda ljusprodukter.

Belysningsarmaturer klassas med så kallade bländtal av tillverkaren där lågt bländtal ger liten bländning och högt bländtal ger hög bländningsrisk. Normala luminansvariationer ger dock människan de nödvändiga synförutsättningarna för att orientera sig i omgivningen och att upptäcka föremål.

Flera faktorer styr kontrast Den relativa luminansskillnaden mellan synobjekt och dess bakgrund kallar vi kontrast. Kontrasten beror av tre faktorer: Ljusets riktning mot synobjektet, observatörens betraktningsriktning relativt ljusriktningen och synobjektets reflektionsegenskaper.

Vi talar också om färgkontrast som beror på ljusets spektrala sammansättning och synobjektets spektrala reflektionsegenskaper. Man kan för en viss synuppgift precisera den maximala kontrasten vid optimala ljusförhållanden. Utgående från detta kan man bestämma hur långt ned kontrasten får minska i den praktiska synuppgiften, man pratar om kontrastreduktion.

Fortsättning s. 44 P

husbyggaren nr 6 B 2008

P

För att kunna uppnå de hittills beskrivna luminansförhållandena krävs att ljuskällor levererar ljus till viss kvantitet och viss färg. Kvantiteten bestäms av storheten belysningsstyrka som anger instrålat ljusflöde per ytenhet. Belysningsstyrkan finns tabellerad med fixerade nivåer för olika arbetsuppgifter och lokaler. Dagsljusbidraget anges med den så kallade dagsljusfaktorn vilket anger kvoten mellan belysningsstyrkan i en punkt i rummet och motsvarande belysningsstyrka utomhus.

Smuts dämpar Luminanser och belysningsstyrkor är beroende av reduceringsfaktorer i ljusmiljön. Lampors vars ljusflöde avtar med tiden, smutsbeläggningar på reflektorer och omgivande väggar, tak och föremål bidrar till att anläggningen i nytillstånd måste dimensioneras för högre ljusnivåer än rekommendationerna anger. För arbeten utförda i miljöer där synobjekten är blanka bör ljuskällans luminans minskas och så kallade diffusa ljuskällor införas.

Risk för reflexer bör beaktas samt onormala skuggbildningar undersökas.

Förmåga att återge färger Val av ljuskällor sker dels med avseende på ljusutbytet och dels med avseende på ljusets färgegenskaper. Man talar om att en ljuskälla har ett visst spektralt innehåll, det vill säga den innehåller vissa färger.

Färgupplevelsen är kombination av vad ljuskällan avger och vad synobjektet reflekterar. Ett föremål, som reflekterar rött ljus från en ljuskälla som inte har något rött ljus i sin spektralfördelning, kommer att upplevas som svart. För att kunna återge färger på ett ”naturligt” sätt måste ljuskällan innehålla alla färger i en ”naturlig” blandning. Detta beskrivs med det så kallade färgåtergivningsindexet Ra. Höga värden på Ra index innebär god förmåga att återge färger. Högsta värde på Ra är 100. I anläggningar utan specialkrav på färgbedömning kan värden ned till Ra 80 accepteras.

Varmt eller kallt Färgtemperaturen hos en ljuskälla är ett mått på hur ”varmt” ljuset är. Färgtemperaturen anges i grader Kelvin (K). Följande nivåer visar hur färgtemperaturen be44

Dagsljus och konstljus i harmoni.

Foto: Gösta Werner

skriver upplevelsen: 3 000 K är varmtonat ljus, 4 000 K vitt neutralt ljus och 5 000 K dagsljus.

För en del växelspänningsdrivna ljuskällor kan i vissa fall besvärande tidsvariationer-blinkningar uppstå. Genom val av armaturer med högfrekvensdrift kan flimmer dock undvikas.

Lampor ger oftast sidoeffekter som kan vara störande. UV-strålning, ljud och värme är storheter som bör beaktas vid lampvalet. Energibetraktelser bör också leda till att sådana ljuskällor används vilka ger god verkningsgrad.

När man planerar belysningsanläggningar bör även miljökraven för återvinning beaktas.

Användbara ljuskällor Utgående från olika ljuskällors egenskaper kan vi välja produkter som passar våra önskemål om ljus, energiåtgång, pris och miljöbelastning.

Idag talas det om att förbjuda glödlampan (Edisons uppfinning) då den producerar lite ljus i förhållande till inmatad elektrisk effekt. Man anger denna verkningsgrad som ljusflöde (lumen) per elektrisk effekt (watt). En vanlig glödlampa har cirka 12 lumen per watt. Halogenlampan som används i många spotbelysningar ger cirka 18 lumen per watt. För glödlamporna gäller att en stor del av inmatad elektrisk effekt avges i värme. I vårt kalla land bidrar det inomhus till uppvärmning medan de utomhus ger värme för ”kråkorna”. Glödlamporna har också en relativt kort livslängd, runt 1 000–2 000 timmar.

De smala lysrören har en mycket bättre ljusverkningsgrad. Här kommer man upp i cirka 100 lumen per watt alltså nästan 10 gånger bättre än den vanliga glödlampan. Moderna lysrör kan också väljas med olika färgtemperaturer och anpassade Ra index. Livslängden är betydligt

bättre än glödlamporna och kan variera mellan 5 000–20 000 timmar. Lysrören har en viss längd som kräver speciella armaturer för att bäst utnyttja avgivet ljus.

På senare år har den så kallade lågenergilampan blivit populär som alternativ till glödlampan. Lågenergilampan är ett ihopvikt lysrör med samma grundteknik.

Lampan har inbyggd elektronik för tändning och kan oftast direkt appliceras i normala lampsocklar. Verkningsgraden är cirka 50 lumen per watt alltså cirka fem gånger glödlampans.

Här gäller det att välja rätt lamptyp för att få erforderliga egenskaper såsom ljusflöde, färgtemperatur, Ra-index, tändningstid och start under kyla. Det är inte alltid lätt att se på förpackningen vilka egenskaper lampan har.

Lågenergilampan bör också ha en speciell utformning av sin armatur och inte bara sättas in i vanliga glödljusarmaturer.

Då kan oftast kraftig bländning uppstå.

Livslängden är bra men kan variera mycket, från 1 000 till 20 000 timmar.

Vit ljuskälla På väg in på marknaden kommer nu lysdioden som en alternativ vit ljuskälla. Ännu så länge hittar man dem i specialaffärer men tids nog lär de dyka upp i dagligvaruhandeln. Vi har under en tioårsperiod sett dioderna i trafiksignaler och signallyktor på bilar.

Den vita dioden har utvecklats kraftigt under senare år och ger nu ljusflöden som närmar sig de tidigare ljuskällornas. Så kallade effektdioder har uppvisat värden på 70 lumen per watt. Fortfarande avger dessa diodkonstruktioner värme som måste kylas bort för att dioden ska avge rätt ljusmängd. Färgtemperaturer och färgåtergivningsindex är också egenskaper som behöver förbättras.

Livslängden anges till fantastiska 30 000–50 000 timmar av fabrikanterna.

Framtiden får utvisa om dessa timantal stämmer. Dioden ger dock oanade möjligheter i ljusplanering, vilka inte varit möjliga med konventionella ljuskällor.

Framtiden för dioden är ljus. D

husbyggaren nr 6 B 2008

STADSPLANERING Det finns ingen enkel lösning på hur stadens olika miljöer blir trygga. Men det finns saker som fungerar. Dit hör att undvika tunnlar, gångbroar och portaler.

Planera i stället för mötesplatser. När folk rör sig ute ökar den sociala kontrollen.

Klok stadsplanering ökar de boendes trygghet

A

tt skapa trygga och säkra bostadsområden är naturligtvis något man ska sträva efter i stadsplaneringen. Men trygghet och säkerhet kan lätt hamna i konflikt med andra önskemål så som trivsamhet.

Till exempel kan en väg genom skogen vara vacker men otrygg, medan samma väg med borttagna träd känns trygg utan att vara särskilt vacker.

Det är därför viktigt att man använder en helhetssyn i planeringen så att man hittar en balans mellan de olika önskemålen för att uppnå en god vistelsemiljö.

Hjälper grannar varandra Den fysiska utformningen av miljön spelar stor roll för förekomsten av otrygghet.

Samtidigt spelar den sociala situationen en stor roll i två avseenden. Om omgivningen är lugn och trygg är det lättare för de boende att hantera situationer som påverkar otrygghetskänslan.

För det andra handlar det om det sociala grannskapet; om man känner sina grannar, om man hjälper varandra, etcetera. Har man god kontakt behärskar man också tillsammans bostadens närmiljöer, som gård, trapphus, med mera. Därför är både sociala och fysiska insatser viktiga när man planerar för ökad trygghet i staden.

Vidare kan man se att den fysiska miljön och den sociala miljön påverkar varandra. För att få bra kontakt mellan grannar krävs att de boende möts. Genom att utformningen av den fysiska miljön runt huset, exempelvis gården, uppmuntrar till användning bidrar den också till att folk möts. Därmed främjar en god fysisk miljö kontakter.

Brottslighet ger otrygghet Otrygghet och brott har ett starkt samband. Otrygghet grundar sig i en rädsla för att utsättas för brott. Men det är inte

Dålig siktlinje kan göra platsen obehaglig, framförallt kvällstid. Foto: Markus Hulenvik

46

FÖRFATTAREN

Av markus hulenvik , planarkitekt, Växjö kommun

Markus Hulenvik är planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Växjö kommun.

I samband med studier i fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola skrev han hösten 2007 ett examensarbete om hur man med stadsplanering kan öka tryggheten i den offentliga miljön.

självklart att rädslan för brott har en logisk koppling till risken för att utsättas för brott. Man kan känna stor otrygghet i ett område där det aldrig skett några brott.

Studier visar att de som känner mest oro för att bli utsatta för brott är kvinnor över 75 år. De som känner minst oro är män mellan 16 och 24 år. Samtidigt har det visat sig att det är de äldre kvinnorna som är minst utsatta för våldsbrott, medan unga män är den grupp som är mest utsatta för våld. Oron behöver alltså inte hänga samman med risken att utsättas för våld.

Man ska dock komma ihåg att i resonemanget ovan finns det många faktorer som spelar roll för utsattheten för våld, till exempel vilka tider på dygnet man är ute, i vilka områden man rör sig eller om man är alkohol- eller drogpåverkad.

Rädsla föder rädsla Om man är rädd blir man uppmärksam och ser hot vilket leder till ökad rädsla och att man ser fler hot och så vidare. Ofta handlar rädsla om okunskap. Man är till exempel rädd för främlingar eftersom man inte vet vilka de är. husbyggaren nr 6 B 2008

Ovårdade platser ger signaler om att ingen i området bryr sig om sin närmiljö och ger därmed en känsla av otrygghet. Foto: Markus Hulenvik

Rädsla har också att göra med känslan av makt och maktlöshet. Man kan säga att rädsla smittar eftersom man inte själv behöver ha varit med om något otäckt för att känna rädsla. Det räcker med att någon berättar om något hotfullt. Massmedia spelar därför en stor roll beroende på vad de rapporterar om.

Anonymiteten ökar Många forskare pekar på urbaniseringen som den viktigaste förklaringen till ökad brottslighet. Detta beror på flera faktorer.

Vid snabba förändringar skapas alltid en viss osäkerhet och spänning som kan medverka till ökad brottslighet. Dessutom ökar ofta anonymiteten mellan människorna i städernas storskaliga miljöer jämfört med landsbygdens småskaliga bebyggelse med goda kontakter mellan grannar. Ju större folkmängden är, desto fler blir mötena mellan främlingar och desto större del av det sociala livet utspelas i det allmänna.

Den stora skalan i städerna bidrar till att skapa vilsenhet och främlingskap. Eftersom städernas invånare kommer från nr 6 B 2008 husbyggaren

olika bakgrund och sällan har någon direkt koppling till platsen kan det vara svårt att hitta det som förenar människorna. På landsbygden däremot finns ofta en sekellång gemensam historia som kan frammana en intressegemenskap hos de boende.

En annan skillnad mellan landsbygd och stad är hur man reagerar på förändringar. Medan man på landsbygden ställer upp för varandra vid uppkomna problem och går ihop i gemensam sak är det vanligare att man i stadsmiljöer vid samma situation hamnar i en negativ spiral då de resursstarka flyttar och lämnar kvar en allt större andel socialt utsatta.

Genom urbanisering har man alltså lämnat den sociala sammanhållning och identitet som ofta präglar små samhällen för städernas storskaliga bostadsområden. Det leder ofta till social, etnisk och ekonomisk splittring. Det tydligaste exemplet på detta fenomen är de miljonprogramsområden som länge diskuterats: Hur ska de integreras i samhället och omvandlas till attraktivare och tryggare boendemiljöer?

Det finns många teorier om hur man ska utforma miljön för att uppnå bästa säkerhet och trygghet, men det finns ingen standardlösning när det gäller att minska brottsligheten eller rädslan för brott. Varje plats är unik när det gäller brottskaraktär, brottslighetens omfattning, sociala problem och så vidare. Det krävs därför att varje plats analyseras utifrån dess specifika förhållanden. Men man kan finna ett antal generella utformningsprinciper för att uppnå en så trygg miljö som möjligt.

Hinder mot brott Generellt sett går brottspreventiva åtgärder i den fysiska miljön ut på att dels reducera motiven till brott, dels försvåra brottens utförande. Platser där brottsliga handlingar lätt upptäcks och kan förhindras är mindre intressanta för en förövare. Samtidigt ska det poängteras att många brott sker impulsivt utan någon tanke på riskerna att bli upptäckt. Men i dessa fall kan förhoppningsvis brottet upptäckas och hejdas i tid.

Fortsättning s. 48 P

47

P

Brottspreventiva åtgärder kan delas in i social och situationell brottsprevention.

Öka kontrollen Sociala åtgärder är långsiktiga och syftar till att stärka självkontrollen hos individen och de sociala banden till samhället.

Det kan vara insatser för att skapa goda uppväxtförhållanden, minska arbetslösheten och öka integrationen.

Situationell brottsprevention riktar främst in sig på att påverka de omständigheter i en speciell situation som gör att individen begår brott. Denna typ av brottsprevention syftar till att minska tillfällen till brott genom att öka priset och minska vinsten för kriminella handlingar i vissa situationer.

Boverket presenterar i sin rapport ”Brott, bebyggelse och planering” tre olika typer av situationella hinder mot brott som kan åstadkommas genom utformning av den fysiska miljön: sociala, symboliska och fysiska hinder.

Sociala hinder Sociala hinder syftar till att skapa förutsättningar för social kontroll över en yta, gård eller område. Man brukar skilja på informell och formell social kontroll. Formell kontroll utövas av personer anställda för uppgiften, till exempel vakter och polis. Informell kontroll sköts av invånarna själva, exempelvis de boende i ett grannskap. Ibland talas även om halvinformell kontroll, det vill säga kontroll utövad av personer som har sitt arbete i aktuellt område men som inte har den sociala kontrollen som huvuduppgift, som fastighetsskötare och handlare.

Symboliska hinder Symboliska hinder innebär att man med hjälp av bebyggelse skapar symboliska hinder i den offentliga miljön. För att motverka brottshandlingar i ett område kan man tydliggöra markens tillhörighet och ansvarsförhållanden. Detta kallas territorialprincipen. Genom att göra en uppdelning i mer eller mindre offentliga och privata zoner signalerar bebyggelsen var olika personer har rätt att uppehålla sig.

Man brukar tala om fyra territorier: det offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata rummet. Det offentliga rummet ägs av det allmänna; kommunen eller 48

En tydlig gårdsbildning kan ge platsen en halvoffentlig eller halvprivat karaktär, vilket ger signaler om att eventuella främlingar uppmärksammas av de boende när de rör sig i och genom området.Foto: Markus Hulenvik

bostadsföretaget. Det kan vara torg, gator och parker där kontrollen oftast är liten och ytterst utövas av polisen. Det halvoffentliga rummet är ytor och utrymmen som kontrolleras av en större grupp ägare men som samtidigt är öppna för utomstående, till exempel parkeringsplatser och gångvägar. Halvprivata utrymmen tillhör och kontrolleras av en mindre grupp ägare, som ett trapphus eller en förgård. Det privata rummet tillhör och kontrolleras av ägaren, exempelvis en privat trädgård, ett lägenhetsförråd eller en bostad.

Genom att ha tydliga gränser mellan det offentliga och det privata blir eventuella intrång mer synliga och har därmed en avskräckande effekt. Dessutom gör den tydliga ansvarsfördelningen ofta att den sociala kontrollen i området upprätthålls bättre.

Fysiska hinder Fysiska hinder mot brott är bebyggelseinriktade åtgärder som försvårar för brottslingen att komma åt brottsobjektet.

Det kan vara murar, staket, larm eller lås.

Hur kan brott förebyggas Hur kan man då med stadsplaneringens medel öka förutsättningarna för trygga miljöer med låg andel brottsliga handlingar?

I Boverkets rapport ”Brott, bebyggelse och planering” presenteras generella principer från olika länder för att uppnå en trygg miljö: - Överblickbarhet. Det är viktigt att ha

siktstråk så att platsen går att överblicka. Man bör eftersträva ett gångvägsystem som är tydligt organiserat och överblickbart. Möjliga gömställen som nischer, vrår, hörn eller vegetation bör undvikas. Man ska kunna se entréer på långt avstånd. En jämn och tillräcklig belysning är också viktig för att kunna se när det är mörkt.

- Synlighet. Man bör eftersträva så kallade visuella samband mellan inner- och ytterzon med hjälp av exempelvis fönster i bottenvåningen. Vid entréer, hissar, trappor, passager, hållplatser, parkeringsplatser, med mera, bör man skapa genomsiktlighet. Gångvägar ska vara väl synliga och gärna passera förbi platser där aktiviteter pågår. Man bör undvika element som gör att man inte syns, som indragna dörrar, vinklar och vrår. En jämn belysning utan mörka zoner är viktig för att synas.

- Orienterbarhet. Gångytor och vägar ska vara tydligt organiserade så att det är lätt att hitta i området. Man bör försöka skapa siktlinjer till landmärken och identifierbara punkter och mål. Entréer ska vara tydligt markerade. Oöverskådliga ”fällor” bör undvikas, till exempel återvändsgränder, portaler och isolerade trappor där det är svårt att hitta vägen ut.

- Tillgänglighet. Entréer och hållplatser ska vara lätta att hitta. Man ska kunna Fortsättning s. 50 P

husbyggaren nr 6 B 2008

nr 6 B 2008 husbyggaren

49

P

nå målpunkter utan att behöva passera mörka passager. Det bör inte vara långa avstånd mellan bostad och hållplats eller parkeringsplats. Man ska ha möjlighet till alternativa vägval i vägnätet vid otrygga situationer. Dessutom bör man i möjligaste mån undvika att skapa tunnlar, gångbroar, trappor och smala passager.

- Rumsliga ansvarsförhållanden. Man bör eftersträva tydlighet i utformningen som visar vilka ytor som är privata, halvprivata, halvoffentliga och offentliga. Att tydligt markera allmänna och privata platser kan bidra till att minska konflikter och främja ett ändamålsenligt uppträdande. Grannskapet bör vara lagom stort, det vill säga inte större än att man kan identifiera sig med och känna ansvar för det. På så sätt uppnås så kallad informell social kontroll.

- Förvaltning. Om en plats eller ett objekt är välordnad och välskött visar det att någon bryr sig om miljön, vilket ökar trygghetskänslan. Om platsen däremot är skräpig och nedklottrad ger det intryck av att ingen bryr sig och ger därmed en känsla av otrygghet.

- Belysning. Som nämnts är belysningen viktig både för att kunna se (personlig kontroll) och för att bli sedd (social kontroll). Det är viktigt att belysningen inte bara belyser trafiken, utan även gående och cyklister, med flera. Naturligtvis får inte stora buskage eller liknande skymma belysningen. Belysningen behöver inte vara stark, men den bör vara jämn utan mörka zoner och inte blända. Man ska kunna känna igen en person på cirka 15 meters avstånd för att belysningen ska anses godtagbar.

- Livfulla platser. Många människor skapar social kontroll vilket leder till en tryggare miljö. Därför är det bra att blanda olika användningar (skola, handel, kafé, bostäder, gångvägar, med mera) för att befolka platsen flera tider på dygnet. Om platsen dessutom är attraktiv stannar folk gärna till en stund.

Man bör eftersträva att skapa visuell kontakt mellan olika aktiviteter och händelser. Skalan på platsen har också 50

Tydlig ansvarsfördelning av vad som är privat och offentligt. Genom att anlägga en liten förgårdsmark med staket framför entrén kan en halvprivat yta skapas för att skapa en mjukare övergång från den halvoffentliga gångvägen till trapphusets mer privata zon.

Foto: Markus Hulenvik

betydelse för platsens användning, om man lätt känner igen sig på platsen, om det är lätt att överblicka platsen och lätt att bli sedd.

- Tidsanvändningsmönster. För att minska brottsligheten kan man försöka skapa en så jämn användning av platsen över tiden som möjligt. Tiderna en plats används på beror på vilken blandning av funktioner som finns. Barer, sportevenemang, butiker, kollektivtrafikens ankomst och avgång, arbetstider och nöjen styr över hur platsen används.

Miljonprogramsområden har ofta brister när det gäller ovanstående punkter.

Som framgår av principerna är det viktigt att platsen är befolkad för att skapa trygghet i form av social kontroll. Det svåra är att få en plats som är folktom och aldrig används att utvecklas till en livfull mötesplats med mycket folk och aktiviteter.

Varierade funktioner ger förutsättningar för att en plats blir befolkad flera tider på dygnet, men man vet aldrig hur det blir i verkligheten. Men en vanlig företeelse är att folk och mänskliga aktiviteter lockar andra människor till platsen. Detta blir en positiv spiral där folk lockar fler folk, vilket attraherar ännu fler folk.

Ta helhetsgrepp Att få människor att vilja använda platsen blir därmed en primär uppgift i trygghetsarbetet.

I stadsplanering ligger fokus på fysiska åtgärder, men en lika viktig faktor för trygghet är sociala insatser. Genom att påverka den sociala situationen för socialt utslagna personer kan många brottsliga handlingar förebyggas.

Därför bör man eftersträva att använda sig av ett helhetsgrepp med både fysiska och sociala insatser när man planerar för trygghet.

Alla områden har olika kvaliteter och brister. Därför finns det inget enkelt recept för hur tryggheten i staden ökas genom stadsplanering. Men generellt finns det viktiga funktioner och egenskaper som tillsammans bidrar till en tryggare miljö. Men det ska understrykas att den upplevda tryggheten inte behöver stämma överens med verkligheten. Även i de mest trygga miljöer sker brottsliga handlingar. Men förutsättningarna kan genom stadsplanering göras bättre eller sämre. D Referenser:

Boverket (1998). Brott, bebyggelse och planering.

Listerborn, Carina (2000). Om rätten att slippa skyddas – en studie av trygghetsskapande och brottsförebyggande projekt och kvinnors rädsla för att röra sig i stadens rum.

Malm, Ulf (2000). Trygghet och säkerhet i boendet.

Olsson, Sören et.al. (1997). Det lilla grannskapet – gårdar, trapphus och socialt liv.

husbyggaren nr 6 B 2008

Bygga nytt – bygga till?

178 certifierade eller godkända besiktningsmän för entreprenadbesiktningar på www.bygging.se nr 6 B 2008 husbyggaren

51

JURIDIK Ett förslag till nya Allmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, ABK 08, har varit ute på remiss.

En nyhet är att beställaren inte ska ha rätt att hålla inne betalning, eller kvitta skada mot betalning, efter att konsulten anmält skadan till sitt försäkringsbolag.

Av jur kand hampus ek , Foyen Advokatfirma AB

Förslaget till nya ABK 08 har varit ute på remiss

E

n arbetsgrupp inom BKK, Byggandets Kontraktskommitté, har utformat ett förslag till nya Allmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, ABK 08.

BKK:s styrelse har beslutat att skicka ut förslaget på remiss till bland annat organisationer och företag inom branschen som därmed ges tillfälle att inkomma med synpunkter på förslaget. Remisstiden sträckte sig fram till den 21 november 2008. För tydlighets skull ska påpekas att arbetsgruppens förslag, när den här krönikan skrivs, ännu inte har dragits i BKK.

Skapa enhetlighet De nuvarande bestämmelserna på området, ABK 96, har såsom namnet antyder funnits sedan år 1996. Nya bestämmelser för utförandeentreprenader, AB 04, fastställdes av BKK år 2004 och motsvarande bestämmelser för totalentreprenader, ABT 06, gavs ut år 2006. Att underlätta användningen av ABK och så långt som möjligt skapa enhetlighet bland de standardavtal som används i branschen är ett uttalat syfte med revideringen av ABK. Till skillnad från ABK 96 följer därför förslaget till ABK 08 den struktur med begreppsbestämmelser samt uppdelning mellan täckbestämmelser och fasta bestämmelser som återfinns i AB och ABT. Vidare följer även kapitelstrukturen med rubriker och kommentartext AB och ABT. Föreslagna ändringar Arbetsgruppen har under revideringsarbetet särskilt uppmärksammat ansvarsfrågor samt frågor avseende nyttjanderätten till uppdragsresultatet där ökad tydlighet har eftersträvats. Denna artikel kommer därför att ta sikte på att beskriva dessa ändringar samt även en 52

del andra centrala nyheter i den föreslagna ABK 08.

Förslaget till ABK 08 innehåller bland annat en efterlängtad nyhet i form av definitioner av centrala begrepp enligt följande: budget, kontrakt, kontraktshandlingar, förfrågningsunderlag, prisbasbelopp samt begreppet ”skriftligen”. Det har funnits ett stort behov av en särskild definition av begreppet budget och som den nu utformats i förslaget är den mycket klargörande.

§§§ I den föreslagna ABK 08 återfinns bestämmelserna om organisation i det tredje kapitlet. Den inledande bestämmelsen i kapitlet innehåller tillägget att även den som ombudet utser har behörighet att företräda sin huvudman. Motsvarande lydelse i ABK 96 bestämmelse 3.6 tar sikte på att endast ombud har behörighet att företräda sin huvudman. Dessutom införs krav på att part är skyldig att vid möten vara företrädd av behörig person.

Inte överens Utöver vad som tidigare gällt att konsulten ska utföra sitt uppdrag med fackmässighet och omsorg införs även ett krav på att det ska utföras enligt god yrkessed.

Ansvarsbestämmelsen om konsultens skyldighet att svara för skada är i förslaget omformulerad och innebär att konsulten ansvarar för skada som han orsakar beställaren genom bristande fackmässighet, åsidosättande av omsorg eller annan vårdslöshet eller försummelse vid genomförande av uppdraget.

I ABK 96 § 6.4 finns en bestämmelse som innebär att konsulten är fri från skadeståndsskyldighet vid mindre skador.

Den innebär att konsulten inte svarar för skada vars värde understiger ett halvt basbelopp, i dagsläget lite drygt 20 000 kronor. Om flera sådana skador emellertid överstiger ett basbelopp, svarar konsulten för överskjutande del.

Beställarsidan och konsultsidan har i remissförslaget inte lyckats enas om hur denna bestämmelse fortsättningsvis ska se ut. Konsultsidan vill behålla den nuvarande lydelsen. Beställarsidan vill emellertid införa en tröskeleffekt, så att konsulten svarar för hela skadan om den överstiger ett basbelopp.

Krav inom tre månader I ABK 96 § 6.8 finns en preskriptionsbestämmelse, som alltsedan den infördes år 1996 blivit föremål för mycket diskussion och tolkningar. Den har till och med varit föremål för prövning i Högsta domstolen.

Bestämmelsen innebär att krav på skadestånd ska framföras snarast efter det att skadan upptäckts. Både frågan om vad som avses med ”snarast” och frågan om när en skada kan anses bli ”upptäckt” har lett till bekymmer.

Bestämmelsen ändras nu och det föreslås i stället att ett krav ska framställas inom tre månader efter det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter att beställaren fått kännedom om den fysiska eller ekonomiska skadan. Kravet ska dessutom ha framställts inom ansvarstiden, som anges i en till bestämmelsen kompletterande bestämmelse, det vill säga inom 10 år från den dag konsultens uppdrag slutförts eller annars upphört.

Arbetsgruppens konsultsida har föreslagit att bestämmelsen i ABK 96 § 6.5, husbyggaren nr 6 B 2008

beträffande skador som görs gällande senare än fem år efter det att uppdraget slutförts eller annars upphört, ska finnas kvar i sin nuvarande lydelse. Arbetsgruppens beställarsida har föreslagit att bestämmelsen i sin helhet ska utgå.

Får inte kvitta En nyhet av stor betydelse är en ny bestämmelse som innebär att beställaren inte har rätt att innehålla betalning eller kvitta skada mot betalning efter det att konsulten har gjort en skadeanmälan till sitt försäkringsbolag. Det kan antas att försäkringsbolaget dessutom bör bekräfta, att det föreligger ett skadefall som innebär att ersättning kan utgå från försäkringen om konsulten anses skadeståndsskyldig.

Beträffande bestämmelsen i ABK 96 § 7.1 om beställarens nyttjanderätt till resultatet av uppdraget har konsulterna föreslagit att ABK 08 ska ha samma lydelse, det vill säga att resultatet av uppdraget får användas för avtalat ändamål och att all användning härutöver förutsätter konsultens medgivande. Byggherrarna inom arbetsgruppen har å sin sida velat ha en annan skrivning, nämligen att för det fall annat inte föreskrivits ska beställaren ha rätt att använda resultatet av uppdraget i den egna verksamheten, varvid detta senare begrepp tar sikte även på andra bolag inom samma koncern.

Förenklad tvistelösning ABK 96 föreskriver att om parterna inte kommer överens om annat ska tvist lösas av allmän domstol. Lydelsen av denna täckbestämmelse föreslås finnas kvar i ABK 08, men föreslås kompletterad av ytterligare två bestämmelser.

Den ena gör klart att den omständigheten att en tvist har hänskjutits till rättsligt avgörande berättigar inte konsulten att avbryta uppdraget. På samma sätt föreslås att inte heller beställaren på denna

nr 6 B 2008 husbyggaren

grund ska ha rätt att innehålla belopp som inte direkt omfattas av tvisten.

Den andra innebär att oberoende av de andra bestämmelserna i kapitlet ska en part ha rätt att väcka talan eller ansöka hos myndighet om betalning av ostridig och förfallen fordran avseende uppdraget.

Vidare innehåller remissförslaget ett kompletterande kapitel om förenklad tvistelösning. I korta ordalag innebär bestämmelserna att parterna, om oenighet råder mellan dem på grund av avtalet, gemensamt kan hänskjuta en sådan fråga till en lämpad skiljeperson. Denna person ska utses av parterna gemensamt om inte kontraktshandlingarna anger annat. Förfarandet är skriftligt om inte sammanträde befinns nödvändigt. Skiljepersonens beslut med kort motivering ska meddelas parterna inom fyra veckor. Beslutet blir bindande om inte anmälan om missnöje anhängiggörs. Förfarandet avbryts om part väcker talan i domstol enligt nionde kapitlet.

betsgrupp inom BKK och ska inte på något sätt betraktas som en färdig produkt, då det ännu inte har föredragits i BKK. Remissutskicket kommer med största sannolikhet att leda till många värdefulla synpunkter från branschen. Det återstår således mycket arbete och tankemöda innan standardavtalet ABK 08 kan antas av BKK. Avslutningsvis ska tilläggas att Foyen Advokatfirma AB lämnade in ett särskilt remissyttrande. D

Foyen yttrade sig Förslaget till ABK 08 är som inledningsvis nämnts framarbetat av en ar-

53

IT Det är inte tekniken som längre avgör hur vi kommunicerar.

Tvärtom finns det närapå för många möjligheter. Det är dags att börja fundera över hur vi vill kommunicera. Vad passar bäst för respektive kanal? Till vem skickar vi information – och varför?

Av henric rosenius , byggingenjör, Tema arkitekter

Mail kan inte ersätta mötet och samtalet

H

äromdagen letade jag efter en checklista i vårt mallsystem.

Bland alla mallar dök jag på en jag inte sett på länge, ”Följebrev till diskett”. Hur den har lyckats gömma sig och undgå utrensning är ett mysterium.

Men trots att den känns som ett nostalgiskt dokument med samlarvärde användes den flitigt under 1990-talet. Idag är det få datorer som ens har en diskettstation.

På diskettföljebrevens tid var CAD det nya sättet att projektera. På bara några år fylldes projektörernas kontorslandskap med stora bildskärmar och knattrande tangentbord. Ritborden skrotades i samma takt. Arbetet förändrades radikalt.

Men sättet att kommunicera i projekt var egentligen detsamma som innan.

Arkitekten gjorde i ordning sina undertaksritningar, kopierade ner filerna på en diskett och la den i högen för utgående post, givetvis tillsammans med ett följebrev. Hann man innan postlådans tömning klockan fyra fick elkonsulten ritningarna dagen efter, om inte fick han snällt vänta ytterligare en dag.

Alltså på samma sätt som när man kopierade och skickade sina handritade translarer.

Används kanalerna rätt?

Sedan dess har utvecklingen rusat på med nya medier och nya kommunikationsvägar.

Det är här de stora förändringarna sker.

Tidsperspektiven förändras och det uppstår nya former för att samarbeta i grupp.

Men hänger vi med och utnyttjar varje kanal på bästa sätt?

Idag är e-post det i särklass vanligaste sättet att kommunicera i projekt. Man börjar arbetsdagen med att gå igenom inkorgen och innan dagens slut har åtskilliga mail strömmat förbi. Ett utmärkt 54

hjälpmedel, men det är inte alltid det bästa sättet att kommunicera på.

En vanlig fallgrop är att försöka föra långa resonemang eller spåna problemlösningar. Att genom mail i detalj försöka förklara ett komplicerat problem med olika alternativ till lösningar är lönlöst.

Sådana mail kan gå fram och tillbaka flera gånger utan att man kommer någonstans. Därefter har man tröttnat, ringt upp mottagaren och löst problemet på några minuter. Ibland behövs ett dynamiskt resonemang och där står sig mailen kort.

Var övertydlig E-post skrivs ofta i all hast och det kan resultera i tvetydiga och ogenomtänkta innehåll. Menade avsändaren både plan 1 och 2? Ersätter det här lösningen vi kom överens om på mötet? Har han uppmärksammat rördragningen bort till schaktet?

Visst är det enkelt att skicka en motfråga, men man vill ju heller inte uppfattas som näsvis eller trögtänkt när innehållet inte är helt solklart. Var inte rädd för att vara övertydlig när du skriver mail.

Mail är ett perfekt sätt att skjuta frågor ifrån sig. Genom att skicka det vidare till hela gruppen har man överlämnat ansvaret och hoppas på att någon löser problemet. Och ingen kan påstå att de inte har fått information. De flesta känner nog igen situationen att få mail där man inte riktigt vet om det förväntas någon insats eller om man bara blir allmänt informerad om något som egentligen inte berör en själv.

Innan man trycker på sänd-knappen måste man fundera på till vem man skickar och varför. Här har vi en av de största orsakerna till att många upplever mailen som ett stressmoment.

Jag är övertygad om att det i de flesta projekt finns dåliga lösningar som är ett

resultat av bristande kommunikation via mail.

Blir bra dokumentation Rätt använd är ändå mail en tillgång i arbetet. Perfekt för korta entydiga besked eller för att skicka enstaka filer. Och man slipper jaga folk per telefon för enkla, icke akuta frågor. Att använda mail är ett sätt att frigöra sig från tid och rum, vilket kan göra arbetslivet mer flexibelt.

Mail är dessutom ett bra verktyg för dokumentation och spårbarhet. När jag mottar ett viktigt besked i telefon brukar jag be om att även få det på mail. Dagboksnoteringar i all ära men mailboxen är sökbar.

Drunknar i finesser I de flesta projekt, framförallt de lite större, används projektcentraler. Jämfört med att maila alla filer kors och tvärs i projektgruppen ger det en större förutsättning att hålla ordning på projektets alla datafiler.

Men dagens projektcentraler har utvecklats till en hel värld av funktioner, finesser och färgglada knappar. Man kan beställa ritningskopiering, sköta upphandlingar, godkänna ritningar, skriva inlägg på anslagstavlor med mera. För att få allt att fungera behövs utbildning, rejäl datorvana och ett stort tålamod. Det finns många leverantörer så finesser har blivit ett konkurrensmedel. Till slut blir det för mycket av det goda och användaren drunknar bland knappar, symboler, flaggor och meddelanden.

Jag har varit med i projekt där en kombination av godkännandehantering, versionshantering och en stackars användare någonstans där i mitten har resulterat i fullständigt kaos bland ritningarna.

Gamla ritningar hamnar som aktuella och tvärtom. I ett sådant läge snarare stjälper husbyggaren nr 6 B 2008

Skulle direktkommunikation över MSN kunna förbättra flödet av information i exempelvis projekt? Nja… Husbyggarens nya IT-krönikör Henric Rosenius är tveksam och vill i stället lyfta frågan: Hur vi vill kommunicera?

än hjälper alla finesser projektet. Självklart hade mer utbildning samt ett lugnt och metodiskt knappklickande kunnat undvika detta men verkligheten ser inte alltid ut som projektcentralerna vill.

Tidspressen är som den alltid är. Alla projektcentraler har sitt upplägg. På måndagen ska användaren lägga upp filer i ena projektet på en projektcentral. På tisdagen är det ett annat projekt i en annan projektcentral. Båda med olika upplägg och rutiner. Det är inte så konstigt att det blir fel ibland. Projektcentraler måste sikta mer på användarvänlighet än finessrikedom.

mer medvetna om vilken typ av information som är mest lämpligt för respektive kanal, till vem vi skickar information och varför. Vi får inte glömma bort att mötas och prata med varandra i projekten.

Rutiner förändras Trots att vi använt Internet och e-post i mer än tio år har vi inte riktigt funnit formen. På senare tid har ämnet dock uppmärksammats mer i media och tidigare i

år släpptes en svensk doktorsavhandling om mail i organisationer.

Hur gick det med diskettföljebrevsmallen? Jo, den fick faktiskt ligga kvar.

Den är en bra påminnelse om att de rutiner som gäller idag inte gäller imorgon.

Och kanske får jag en dag lust att skicka undertaksmodellen till elkonsulten per diskett. Men jag måste nog skicka ett mail och fråga om han har kvar sin diskettstation. D

Hur vill vi kommunicera Hur kan vi då vidareutveckla vårt sätt att kommunicera i projekt? Ibland dyker det upp idéer om direktkommunikation, typ MSN och ICQ. Alla inblandade läggs upp som en grupp i systemet och man ser på en lista vilka som är online, blixtsnabbt kan man slänga iväg en fråga till vent-projektören och förvänta sig ett lika snabbt svar tillbaka.

Alla CAD-modellerna skulle kunna samlas på en central plats som alla arbetar direkt emot. Flyttar arkitekten en vägg flyttas den omedelbart och automatiskt hos alla andra konsulter. Gruppen kommer närmare varandra. Ledtiderna förkortas. Eller?

Idag är det inte längre tekniken som sätter begränsningarna för hur snabbt eller integrerat vi kan kommunicera. På samma sätt som allt fler lär sig koppla ur telefonen när man behöver arbeta ostört behöver vi ha möjlighet att arbeta vid datorn i lugn och ro, utan ständiga avbrott.

Istället för att fokusera på vad som är tekniskt möjligt behöver vi fundera över hur vi vill kommunicera. Vi behöver bli nr 6 B 2008 husbyggaren

55

DEBATT Byggindustrin betalar 520 miljoner kronor i försäkringar.

Men knappt 20 miljoner används för att rätta till byggfel. Konsulter och entreprenörer går fria från följderna av sina misstag. Det är dags att ersätta nuvarande försäkring med ett konsumentanpassat regelverk!

Av bengt hansson , professor, Lunds tekniska högskola och Malmö högskola

Konsult och entreprenör bör ansvara för byggfel

A

tt bygga en bostad är en process med risker oavsett vem som är beställare. Det kan uppstå problem som innebär att entreprenören inte vill eller kan färdigställa byggnaden eller att entreprenören bygger in fel som upptäcks först efter det att byggnaden tagits i bruk.

I syfte att minska konsekvenserna av dessa problem för beställaren har samhället bestämt att det ska finnas en försäkring (Lag om byggfelsförsäkring m.m.

SFS 1993:320, omtryckt 2004:552).

Många anser att denna försäkring inte är meningsfull och att avgiften bara är en utgift som ökar byggkostnaden, vilket medfört att en översyn har gjorts av nuvarande lagstiftning. Utan att insamla fakta föreslogs att lagen fortfarande ska finnas kvar då beställaren är en bostadsrättsförening eller konsument (Ds 2007:8)!

I april 2008 fick en annan utredning, Bygg – helt enkelt (SOU 2008:68), i uppdrag att även utreda möjligheten att i viss utsträckning begränsa tillämpningsområdet för lagen om byggfelsförsäkring med mera. Även här föreslås att försäkringen ska finnas kvar.

Ingen av utredningarna har dock hittills föranlett någon lagändring. I denna debattartikel diskuteras färdigställandeskyddet och byggfelsförsäkringen då en privatperson är beställare av byggnadsarbetet.

Krav vid bostadsprojekt En byggfelsförsäkring och ett färdigställandeskydd ska finnas när ett småhus byggs (SFS 2004: 552). Vid tillbyggnad där det inte krävs bygglov behövs inget försäkringsskydd.

Byggnadsnämnden prövar behovet vid tillbyggnad och byggande av fritidshus. Många byggnadsnämnder tillämpar en gräns på 400 000 kronor. Det innebär att försäkring inte är 56

aktuell om byggkostnaden beräknas understiga detta belopp.

Byggnadsarbetet får inte påbörjas förrän bevis finns på att premien är betald för en byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd. Byggsamråd bör inte genomföras förrän försäkringen betalats eftersom en representant för försäkringsbolaget ska kallas till byggsamrådet. (Anmärkning: Det finns i och för sig inget känt fall där en försäkringsgivare varit närvarande vid byggsamråd sedan lagen trädde kraft år 1995. Kravet tycks inte ha någon betydelse för försäkringsgivarna!).

I den fortsatta framställningen behandlas färdigställandeskydd och byggfelsförsäkring var för sig.

Upphandling av småhus Även om, eller i synnerhet när, en konsument vid småhusbyggande är en avtalspart är det rimligt att avtalet har ett fackmässigt innehåll. Följande förväntas ingå: • Avtalsvillkor baserade på ABS05 eller liknande, formulerade med hänsyn tagen till konsumenttjänstlagen.

• Tid- och betalningsplan inklusive detaljerade regler för betalning.

• Avtal om säkerhet för entreprenörens åtagande avseende exempelvis fullföljande av entreprenaden.

Krav på färdigställandeskydd Ett färdigställandeskydd ska omfatta skälig ersättning för: 1. Extra kostnader för att slutföra arbetena.

2. Kostnader för att avhjälpa fel som en besiktningsman har anmärkt på vid en slutbesiktning enligt konsumenttjänstlagen (53 §, 1985:716).

3. Kostnader för att avhjälpa skador på byggnaden som har orsakats av fel som avses i punkt 2.

Färdigställandeskyddet ska, till den del den avser ersättning för kostnader enligt första punkten ovan, få tas i anspråk om entreprenören hamnar i sådant dröjsmål som ger konsumenten rätt att häva avtalet enligt konsumenttjänstlagen.

Till den del färdigställandeskyddet avser ersättning enligt punkt 2 eller 3 ska den få tas i anspråk om näringsidkaren har gått i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sitt åtagande (SFS 2004:552).

Liten risk Hur stor är då risken för att entreprenören inte fullföljer arbetet och att det medför extra kostnad? Sannolikheten för att entreprenören avbryter entreprenaden är liten. Frekvensen på icke fullföljda entreprenader oavsett orsaker kan uppskattas till någon promille.

De fall jag funnit i min konsultpraktik där entreprenören inte fullföljt sina åtaganden har berott på att entreprenören inte vill fortsätta arbetet med hänvisning till uteblivna betalningar. Orsaken har med andra ord till stor del funnits hos konsumenten.

Fullföljandeförsäkringen är knappast tänkt för detta fall men det finns i vilket fall ett ekonomiskt utrymme för att ta in en annan entreprenör och fullfölja arbetet om en anlitad entreprenör avbryter arbetet, oavsett orsak.

Liten kostnad för beställare Under förutsättning att avtal träffats baserat på ABS05 med tillhörande fackmässiga dokument rörande tider, betalning och säkerhet, kommer i praktiken värdet av det arbete som entreprenören utför, vid varje betalningstillfälle att överstiga det belopp som betalas ut till entreprenören.

Det beror på att betalning enligt lag behusbyggaren nr 6 B 2008

höver ske först efter det att arbetet är utfört. Av praktiska skäl kan inte en ny faktura skickas varje dag. Storleksordningen på övervärdet varierar över tiden men det kan i varje skede beräknas överstiga tio procent av värdet av utfört arbete.

Därmed kommer den tillkommande kostnaden vid ett avbrott, exempelvis orsakat av att entreprenadföretaget går i konkurs eller av något annat skäl avbryter arbetet, att medföra mycket begränsade kostnader för beställaren – knappast några. För konsumenten finns ett utrymme som uppgår till cirka tio procent av värdet av utfört arbetet som kan nyttjas för att engagera annan entreprenör. Vid en konkurs väljer konkursförvaltaren ofta att fullfölja arbetet eftersom det ger minst skada för borgenärerna.

Entreprenörens verksamhet kräver rörelsekapital. Vid ett småhusbyggande ligger entreprenörens nivå på kapitalkostnaden på i storleksordningen 15–20 000 kronor beroende på ränteläge, byggtid och skicklighet. Dessa kostnader är inte synliga eftersom de är ”inbakade” i entreprenörens arvode.

Totalkostnad påverkas inte En annan typ av risk är att beställaren och entreprenören blir oense om avtalets innehåll och att entreprenören med hänvisning till bristande betalning vägrar att fullfölja arbetet.

Det är svårt att ”konstruera” fall där en fullföljandeförsäkring skulle kunna vara till någon nytta för beställare. Det beror på att det finns ett övervärde i redan utfört arbete, som inte betalats av beställaren. Normalt uppstår inte den skada som försäkringen ska ersätta.

Skulle avbrott inträffa blir konsekvensen för beställaren ett merarbete för att skaffa sig en annan entreprenör som kan färdigställa. Totalkostnaden påverkas inte nämnvärt. I figur 1 illustreras normala förhållanden vid byggande av ett enbostadshus med ett exempel.

Garanti från bank Vilka lösningar finns på kravet på färdigställandeförsäkring? En bankgaranti som innebär att en bank går i borgen för entreprenörens förpliktelser gentemot beställaren är ett alternativt förfarande.

Avgiften kan förväntas bli i samma storleksordning oavsett om det är en bank nr 6 B 2008 husbyggaren

Figur 1. Exempel på risk för fullföljandeproblem och konsekvenskostnad vid ett småhusprojekt med en beräknad produktionskostnad på 4,5 miljoner kronor.

eller ett försäkringsbolag som står för garantin. Färdigställandeskyddet ska omfatta minst tio procent av avtalat belopp. Avgiften beror naturligtvis på hur banken värderar risken för att entreprenören inte fullgör sitt åtagande.

För ett småhus med en byggkostnad på 4,5 miljoner kronor och en byggtid på nio månader kan en avgift bli i storleksordningen 4 200 kronor. Här kan stora avgiftsvariationer förväntas.

Byggsäkerhetsförsäkring för entreprenörer lämnas av exempelvis AB Bostadsgaranti och Gar-Bo AB. Avgiften varierar från 2 000–10 000 kronor för ett småhus, lite beroende på kontraktssumma och riskbedömning av entreprenören.

Beställarens kostnader blir en del baserad på entreprenörens kapitalkostnader som uppstår på grund av att beställaren håller inne eller betalar långsamt. Beroende på kalkylränta och betalningstakt varierar storleken på kapitalkostnaderna.

De kan för ett småhus på 4,5 miljoner kronor beräknas uppgå till 17 000 kronor under byggtiden.

Både livrem och hängslen Innebär då en färdigställandeförsäkring enbart en utgift som saknar värde? Med

lagens krav på försäkring har det uppstått en säkerhetssituation som kännetecknas av både livrem och hängslen.

Vid ett professionellt genomförande av en småhusentreprenad innehåller systemet redan en säkerhetsmarginal utan att en färdigställandeförsäkring behöver tecknas. Avgiften blir en utgift som betalas för att bygga lagligt – men som beställaren inte har någon som helst nytta av!

Det finns i stället en uppenbar risk att försäkringen, när den tas i anspråk i en tvistsituation, snarare förstärker konsekvenserna av tvisten.

Tvister kan alltid uppstå. I dessa fall kan förslagsvis hemförsäkringen nyttjas för att få erforderligt bidrag till juridiskt stöd.

Det bör i sammanhanget påpekas att ABS05 är i starkt behov av översyn eftersom det är ett mycket ofullständigt dokument. Det innehåller exempelvis ingen skrivning om säkerhet och betalning!

Konsumentverket bör ta ansvar för att sådan översyn genomförs.

Krav på byggfelsförsäkring En byggfelsförsäkring ska omfatta: • Skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggFortsättning s. 58 P

Figur 2. Skadefrekvensens variation med produktens ålder i olika riskperioder.

57

P

nadens konstruktion, i material som använts i byggnadsarbetet eller i utförandet av arbetet, och • skälig kostnad för att avhjälpa skador på byggnaden som orsakats av felet.

Med fel ska enligt försäkringen avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard vid den tid då arbetet utfördes (SFS 2004:552).

En byggfelsförsäkring ska omfatta ersättning för fel eller skador som visar sig efter det att byggnadsarbetet godkändes vid en av försäkringsgivaren angiven besiktning och som anmäls inom tio år efter ett sådant godkännande. I fråga om småhus ska, om en sådan besiktning inte har utförts, försäkringen omfatta ersättning för fel eller skador som visar sig efter det att byggnadsarbetet godkänts vid en slutbesiktning eller efter det att byggnadsarbetet annars avslutades och som anmälts inom tio år därefter.

Följer badkarsformen Det finns en risk för att byggfel medför oväntade kostnader för konsumenten. I princip fördelar sig frekvensen av byggfel enligt den så kallade badkarsmodellen, se figur 2. Många fel förekommer i ett tidigt skede då entreprenören tar huvudansvaret för att de åtgärdas. Få fel förekommer under brukarperioden.

Ett ökande antal fel förekommer under utslitningsperioden som i de flesta fall i varje fall ligger tio år bort, det vill säga bortom garantitidens gräns.

Fel kan vara generade av beställaren, projektören eller utföraren. Av beställaren genererade fel behandlas inte här.

Fel som har sin orsak i projektörernas agerande täcks av den konsultförsäkring som normalt ingår i avtalet mellan konsulten och konsumenten. Detta avtal baseras normalt på ABK 96 enligt vilket det finns krav på ansvarsförsäkring. Konsulten kan göra vissa smärre fel som beställaren får ta ansvar för eftersom ansvar enligt ABK 96 undantar mindre fel.

Det kan noteras att det inte finns framtaget ett standardavtal mellan konsult och konsument och att ABK 96 i princip inte är konstruerat på konsumentavtal.

Konsumentverket bör naturligtvis snarast medverka till att ett sådant tas fram!

Kan kosta mycket Entreprenören ansvarar för utförandefel 58

Figur 3. Exempel på risk för byggfel och konsekvenskostnad vid ett småhusprojekt med en beräknad produktionskostnad på 4,5 miljoner kronor.

som upptäcks under genomförandet, vid slutbesiktning eller under garantitiden (som omfattar inkörningsperioden och del av brukarperioden), samt för vissa fel som upptäcks inom tio år från färdigställandet.

Felfrekvensen varierar med byggföretag och de rutiner som tillämpas. De fel som inträffar före slutbesiktningen påverkar entreprenörens lönsamhet men är relativt ointressanta för beställaren. Utförandefel som noteras vid slutbesiktningen är entreprenörens ansvar men åtgärderna kan medföra kostnader för beställaren.

Utlåtandet från en slutbesiktning av ett småhus kan innehålla 20–50 noterade fel, av mycket olika värde. Utlåtande från garantibesiktning (två eller fem år senare) innehåller några få noterade fel, men de är ofta av större eller mer osäkert ekonomiskt värde. För fel som upptäcks före garantitidens utgång gäller att entreprenören är ansvarig och att ansvaret täcks av den ansvarsförsäkring entreprenören måste teckna.

I stort sett finns ett entreprenör- och konsultansvar som omfattar minst garantitiden, det vill säga den tid då de flesta felen upptäcks.

ABS 05 innehåller sämre skydd för konsumenten än de skydd som AB 04 eller ABT 06 har för sina beställare. Detta bör ses över! Skyddet för konsumenten är svagt efter garantitidens utgång och vid entreprenörens konkurs.

Ny konstruktion går fri Handlar framtida byggfel om de ickefackmässiga utföranden som gjordes igår? Konsumenten har huvudansvaret för de fel som kan förväntas uppstå i ett småhus och som inte upptäcks vid sluteller garantibesiktning. I vissa fall vid grov vårdslöshet kan ansvaret läggas på

entreprenören. Definitionen av fel enligt lagen innebär en avvikelse från fackmässigt utförande vid tiden för utförandet.

Entreprenörens och konsultens misstag täcks och betalas av deras ansvarsförsäkringar. Detta innebär att engagerade konsulter och entreprenörer måste utföra något som inte är fackmässigt för att ett fel ska uppstå där byggfelsförsäkringen är aktuell. Sannolikheten för detta är lågt och sannolikt under en promille, eftersom det trots allt finns kontroller och besiktningar som upptäcker de flesta misstagen.

Definitionen av begreppet fel begränsar volymen fel som ersätts enligt byggfelsförsäkringen. För icke-fackmässigt utförande kan ansvar dessutom utkrävas av entreprenör och konsult direkt. Fel som beror på att en ny konstruktion används, som senare visar sig vara olämplig, omfattas i princip inte av försäkringen.

Skadefrekvensen för dessa fel som upptäcks mellan åren 2–10, som entreprenören eller konsulten inte genom avtalet tar ansvar för, understiger sannolikt 0,1 procent. Kostnaden för de fel som ska åtgärdas kan bedömas till i genomsnitt 100 000 kronor. Det förväntade genomsnittliga värdet är 100 kronor. För att försäkringen ska anses intressant för beställaren måste sannolikheten för ett fel bli i storleksordningen 45 procent!

Förhindrar utveckling Avgiften för en byggfelsförsäkring varierar mellan 1–3 procent, beroende på produktionskostnaden och beställarens kreditvärdighet.

Byggfelsförsäkringens konstruktion innehåller inte några incitament för att sänka förekomsten av fel genom att exempelvis välja säkrare konstruktioner eller lära sig av förekommande fel. Tvärtom Fortsättning s. 60 P

husbyggaren nr 6 B 2008

Slopa försäkringen i nuvarande utformning Fullföljandeförsäkringen måste slopas eftersom den i nuvarande utformning är en ren utgift.

Den premienivå på byggfelsförsäkring som tillämpas idag är orimlig och oseriös.

I avvaktan på en översyn bör försäkringen snarast slopas. En bestämmelse om ansvar för byggfel, det vill säga fel på grund av icke-fackmässigt utförande måste läggas in i nuvarande ansvarsförsäkringar för konsulter och entreprenörer. Denna typ av försäkringar finns för vissa material och konstruktioner, såsom fönster och tak. Därmed skapas incitament för entreprenörer och konsulter att bygga med färre fel – eftersom det på lång sikt ger lägre försäkringspremier. D

P ger försäkringen konsumenten en falsk trygghet att fel inte förekommer och om det förekommer täcks det av försäkringen. Skulle det trots allt inträffa ett fel kan de indirekta kostnaderna och besvären bli betydande för konsumenten utan att dessa ersätts.

Genom att kravet på försäkring läggs på beställaren/byggherren och inte på utförarna har det skapats en konstruktion där den som betalar inte har möjlighet att påverka produkt och process så att färre fel erhålls. Därmed motverkas en utveckling av att skapa ett effektivt byggande! Det är därför dags att ta bort nuvarande försäkring och att ta fram ett konsumentanpassat regelverk!

Lagens nuvarande tillämpning är orimlig Orimligheterna i lagen framgår av siffror i årsredovisningen hos en försäkringsgivare som redovisar att förhållandet mellan utbetalda belopp för skador och inbetalda premier är tre procent! Siffrorna avser både byggfel och fullföljandeförsäkring. Byggindustrin betalar med andra ord för närvarande över 520 miljoner kronor per år för dessa försäkringar, varav knappt 20 miljoner kronor används för att rätta till fel.

Försäkringen stimulerar inte till kostnadssänkningar inom bostadsbyggandet utan snarare till ett beteende att: ”Det gör inget om vi gör fel för det täcks av försäkringen och den betalas av konsumenten!”.

Tänk tanken att motsvarande medel användes till forskning och utveckling av byggsektorn. Vilken enorm utväxling vi skulle kunna få för dessa pengar!

Ta bort avgiften och sänk byggkostnaderna med 500 miljoner kronor per år och skapa incitament för ytterligare sänkningar. Premiestorleken motsvarar ett stort byggfel i vartannat hus. Byggfelet ska bestå i ett kvarstående icke fackmäs-

Referenser:

– Slopa byggfelsförsäkringen, uppmanar professor Bengt Hansson. Den ger inga incitament till byggsektorn att minska byggfel.

Däremot ger den privatpersoner som beställer ett hus en falsk trygghet av att fel inte förekommer.

sigt utförande efter det att alla kontroller och besiktningar utförts. Nuvarande premienivå är helt orimlig.

Skriv ett konsumentanpassat regelverk för byggande Standardbestämmelserna ABS05 måste ses över så att de åtminstone ger konsumenten samma skydd som en professionell beställare har som tillämpar AB 04 och ABT 06. Bland annat måste avsnitten om betalning och säkerhet, och produktgaranti (ansvar för byggfel) skrivas om.

DS 2007:8. Skydd mot fel och obestånd inom bostadsbyggandet. 2007. Stockholm SFS nr: 1985:716. (Ändrad t.o.m. SFS 2008:491).

Konsumenttjänstlagen. 2008. Stockholm.

SFS 2004: 552. Lag om byggfelsförsäkring.

2004. Stockholm.

AB 04. Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Byggandets kontraktskommitté.

2004. Stockholm.

ABK 96. Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996. Byggandets kontraktskommitté. 1996. Stockholm.

ABS05. Allmänna bestämmelser för konsumententreprenader.

ABT 06. Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten.

Byggandets kontraktskommitté. 2004.

Stockholm.

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | w w w . h f o n s t r e t . s e

60

husbyggaren nr 6 B 2008

nr 6 B 2008 husbyggaren

61

DEBATT Anders Kjellström har reagerat på debattartikeln ”Billig miljövänlig spillvärme kan halvera energiåtgång” i förra numret av Husbyggaren. El är en väldigt bra energibärare, menar han, men framhåller att fokus bör läggas på att optimera både energiproduktion och energianvändning.

Av anders kjellström , frilansjournalist och civilingenjör Elkraft

El spar energi, men även effektivisering behövs

E

l är en väldigt bra energibärare och grovt räknat kan vi räkna med att vi har en verkningsgrad på överföring och distribution i det svenska kraftnätet på 90 procent. Givetvis ska vi effektivisera elanvändningen på ett kostnadseffektivt sätt men det är ännu bättre att optimera både energiproduktion och energianvändning.

Det stora som händer på energiområdet framöver är genombrottet för plug-in hybrid bilar. Alla biltillverkare har eldrivna fordon på gång och GM och Toyota pratar om att under år 2010 ha en plug-in hybrid som kan köras sex mil på en laddning. Om vi betänker att 70 procent av alla persontransporter är under sex mil så ser vi att en stor del av framtidens energibehov för transporter kommer att ha el som energibärare. Utredningar visar att vi kan ersätta 45 TWh olja med 15 TWh el på grund av elmotorns höga verkningsgrad.

Elåtgången för att driva en elbil en mil kommer att ligga mellan 1–2 kwh. Om vi kör på kärnkraftsel som enligt Vattenfalls EPD miljömärkning orsakar 3 gram CO2 utsläpp per kwh får vi mellan 0,3 till 0,6 gram CO2 utsläpp per km. Jämför det med att definitionen av miljöbil är 120 gram per km! Att få ett oljefritt Sverige år 2020 är nog inte helt omöjligt!

Att vi övergår till eldrift av fordon innebär att spillvärme från oljeraffinaderierna försvinner. Till exempel i Göteborg kommer 1,1 TWh av totala 3,6 TWh fjärrvärme från oljeraffinaderierna. På 10–15

års sikt försvinner kanske 30 procent av fjärrvärmeproduktionen i Göteborg. Det är kanske dags att damma av de gamla planerna på att bygga hetvattentunnel från Ringhals?

Jämna ut effekttoppar För en villa med direktverkande el för uppvärmning kan installation av bergvärmepump, kombinerat med klimatskalförbättringar, förbättrat ventilationssystem och ackumulatortank, kryddat med ett bra styr- och reglersystem, skapa en lönsam, och energi och effektsnål helhetslösning. Att minska energianvändningen från 30 000 kwh till 12 000 kwh är nog inte helt omöjligt.

I det svenska kraftnätet får vi in mer vindkraft som genererar elenergi när det blåser och i kombination med att vi behöver 15 TWh för att ladda våra elfordon kan vi tidvis få problem med effektbalansen.

Därför är det viktigt att vi på ett bättre sätt kan styra effekt i slutanvändarledet. Här kommer timavlästa elmätare och mervärdestjänster typ realtidsprissättning att vara viktiga instrument för att jämna ut effekttoppar.

Betala för effektreserv Om man läser artiklar om passivhus blir man som elkraftingenjör lite orolig när artikelförfattaren helt käckt påstår att de inte behöver något värmesystem. ”Vi har ett element på 900W som vi slår till om det blir riktigt kallt.” Att förutsätta att det

finns effekt tillgänglig enbart när det blir riktigt kallt kanske inte är rätt tänkt.

Snarare bör frågan ställas så här: Om ni vill ha möjlighet att få extra eleffekt när det är riktigt kallt, är ni då villiga att betala för att den effektreserven finns tillgänglig?

När vi utformar framtidens värmesystem för våra bostäder bör vi se till helheten. Den helheten kan vara att använda el för uppvärmning via värmepumpar under normal temperatur men vid extremt kallt väder bör vi undvika att ta ut eleffekt och i stället använda oss av ackumulerad energi i byggnadsstomme och ackumulatortankar.

Kombinerar vi ett passivhus med solfångare, en lite större ackumulatortank och ett bra styrsystem får vi en bra energi och effektsnål helhetslösning.

Förklara samband Som ingenjör bör man hjälpa våra politiker att förklara skillnaden i effekt och energi och hur allt hänger ihop.

Lyckas vi bra med energi och effekteffektiviseringen har vi elenergi över som vi kan sälja till danskar och tyskar så att de kan stänga sina miljövidriga gas- och kolkraftverk. Dessutom så kan vi sälja den effektiviserade elen till högre pris utanför Sverige. D

Du som går i byggtankar På www.bygging.se finns 147 ”Kvalitetsansvariga enligt PBL” 62

husbyggaren nr 6 B 2008

Noterat Elinstallatör testar anläggning

CAD-system testades

Elektriska installatörsorganisationen EIO bedömer att det inträffar minst en halv miljon eltillbud i svenska hem varje år. En del är ofarliga, men många är allvarliga. Orsakerna är många, bland annat att anläggningen är gammal eller att någon obehörig har gjort olovliga installationer.

För att minimera riskerna har EIO utvecklat ett eltest som tar reda på eventuella brister och vad som behöver åtgärdas för att säkra hushållens elanläggningar.

– Dolda elfel är vanligare än man tror, säger Tord Martinsen, elsäkerhetsexpert på EIO. – Elinstallationer är färskvara.

Ju fler år som går, desto större blir risken för att fel ska uppstå. Gummiisolering kan torka och spricka, skadedjur kan förstöra kablar och strömbrytare kan slitas ut.

Kopplingar kan vara felaktigt utförda och jordade uttag kanske saknas. Vårt eltest förebygger att elinstallationerna byts ut innan bästföre-datum.

– Vi bedömer dessutom att elolyckorna kommer att öka i

I september samlades ett flertal ledande CAD-leverantörer hos STD i Stockholm för att testa sina applikationers förmåga att kommunicera med varandra. Det speciella med övningen var att den genomfördes med hjälp av det öppna IFC-formatet, som var och en skulle både exportera till och importera från. Resultatet var mycket uppmuntrande, alla applikationerna klarade av att överföra den modell som tagits fram för testet, med endast några mindre avvikelser.

Testet var ett resultat av diskussioner mellan STD-medlemmar och en grupp fastighetsförvaltare, den så kallade 12-gruppen, om hur man lämpligen levererar modellbaserad information från bygg till förvaltning. Upprinnelsen var 12-gruppens gemensamma CAD-kravspecifikation.

Eftersom projektörernas verktyg för att producera information är andra än de som används i förvaltning, var en slutsats av diskussionerna att man borde undersöka möjligheterna att utväxla information i en öppen, systemneutral form så att var och en kan använda det system som fungerar för ändamålet. En viktig effekt skulle då också vara att informationen blir mer hållbar och även i framtiden kan göras tillgänglig i nya generationer och typer av verktyg.

Valet föll på att pröva det öppna formatet IFC (Industry Foundation Classes), och gruppen beslöt att inbjuda ledande systemleverantörer för ett praktiskt test av utväxling mellan deras CAD-applikationer.

Uppslutningen blev god. I testet deltog gruppen förvaltare och projektörer tillsammans med representanter för Autodesk (med applikationerna Autodesk Architecture och

takt med att fler gör ”egna installationer” och anlitar obehöriga personer för uppdragen, menar Tord Martinsen.

Småbarn är särskilt utsatta, eftersom eluttagen ofta sitter i lagom höjd när barnen kryper på upptäcktsfärder.

– EIO Eltest är en grundlig besiktning av husets elanläggning och utförs av elinstallatörer som är medlemmar i EIO. Fokus ligger på elanläggningar äldre än tio år och som inte har kontrollerats på många år, förklarar Johan Lysholm, marknadschef på EIO. – En behörig elinstallatör ansvarar för att gruppcentraler och säkringar testas, kontrollerar ledningar och kablar, gör kontroller av kopplingar, eluttag och strömbrytare. Ett utförligt testprotokoll visar om elanläggningen har fullgod säkerhet eller om fel behöver rättas till. När testet är utfört och eventuella fel är åtgärdade ges ett skriftligt intyg på standarden på husets elanläggning och en skylt – ett kvalitetsbevis – placeras på gruppcentralen, förklarar Johan Lysholm.

Se mer på www.eio-eltest.se D

Uppdaterad trotjänare I ”Författningshandbok för byggsektorn 2008/2009” hittar läsaren författningstexter som berör samhällsbyggande, byggande och förvaltning.

Författningshandboken kommer ut varje år och årets utgåva är den trettionde i ordningen.

Nyheter för i år är fjärrvärmelagen och lagen om ekodesign. Innehållet har uppdaterats när det gäller lagstiftning för offentlig upphandling samt konkurrenslagen, och alla nyheter har granskats av en sakkunnig. nr 6 B 2008 husbyggaren

– Författningshandboken innehåller ett väl avvägt urval av den lagstiftning som berör verksamma inom bygg- och fastighetssektorn. Alla ändringar sedan förra utgåvan är tydligt markerade och ger en god överblick över de lagar man behöver koncentrera sig på, säger Eva Enström, redaktör för boken på Svensk Byggtjänst.

Se mer på www.byggtjanst.se D

MEP samt Revit Architecture), Bentley Systems (med applikationen Bentley Architecture), Graphisoft (Archicad), Nemetschek (VectorWorks), Tekla (Tekla Structures) och Progman (MagiCad).

Var och en av dem hade i förväg lagt in tillämpliga delar av samma, gemensamt definierade, modell i sin applikation.

Modellen innehöll objekt för väggar, pelare och tak, öppningar med fönster och dörrar, fast inredning samt installationer.

Från respektive applikation exporterades modellen som en IFC-fil, vilken sedan granskades i två olika viewerprogram. Samtliga applikationer klarade att exportera alla objekt som ingick i modellen, med alla inlagda egenskaper för objekten. (Autodesk MEPexport testades inte eftersom ingen modell hade gjorts). För några av applikationerna uppstod problem med att exportera viss grafik korrekt.

I nästa steg importerades de olika IFC-filerna till repektive applikation. Här fanns lite större variationer, där en del av IFC-filerna importerades korrekt, medan andra var problematiska för vissa applikationer. Problemen gällde främst objekt från arkitekturapplikationerna, medan objekt för installationer kunde importeras utan fel.

Testet innebar en bekräftelse på att IFC-formatet klarar att bära de typer av information som behövs för förvaltningsmodeller och att det går att förse objekt med de egenskaper man önskar för detta och andra ändamål.

Se mer på www.std.se D

63

Noterat Modern belysning sparar el

Skåningar allt nöjdare med tunnel

Svenska kommuner slösar elenergi, utan att egentligen vara medvetna om det. Var femte kommun har dessutom inte genomfört några reella satsningar för att minska sin förbrukning av el.

Det visar en undersökning som Belysningsbranschen låtit genomföra bland miljö-, energi-, och fastighetsansvariga i landets kommuner.

Var femte kommun (19 procent) har inte genomfört några projekt för att minska elförbrukningen och de som säger sig vilja sänka sin elförbrukning (76 procent), satsar först och främst på att förändra uppvärmningssätten i kommunen.

– Alla miljöförbättrande insatser är naturligtvis bra, säger Magnus Frantzell, VD för Belysningsbranschen.

– Samtidigt ska man ha klart för sig att det finns billigare och effektivare sätt att minska klimatpåverkan än att förändra uppvärmningssätten. Genom att byta till modern belysning kan man i ett slag minska elkostnaderna med upp till 80 procent utan att tvingas till gigantiska investeringar, samti-

I årets mätning av inställningen till Citytunneln i Malmö säger nästan sju av tio tillfrågade att de har en positiv inställning till projektet. Det är en ökning jämfört med förra undersökningen. Undersökningen visar också att de som bor nära Citytunnelns arbetsplatser är mer positiva än skåningarna i genomsnitt.

Citytunneln invigs i december 2010. Ju närmare invigningsdagen desto mer positiva tycks skåningarna bli. I årets mätning säger 67 procent av de tillfrågade att de har en positiv inställning till projektet. Det är en ökning med sju procentenheter jämfört med förra årets mätning. Andelen som är negativa till projektet har mer än halverats, från nio till fyra procent.

Det finns geografiska skillnader när det gäller inställningen. Mest positiva är de som bor i Malmö, 76 procent, och de som bor i Sydvästra Skåne, 69 procent. I nordöstra och nordvästra Skåne säger 60 procent av befolkningen att de är positiva.

I undersökningen mäts också inställningen till projektet hos dem som bor eller arbetar

digt som miljön gynnas, upplyser Magnus Frantzell.

Undersökningen som genomfördes i mer än 50 kommuner under sommaren visar bland annat att väldigt få faktiskt vet att 30 procent av en offentlig organisations genomsnittliga elförbrukning kommer från belysning.

– Kunskapen om besparingspotentialen vad gäller belysning var väldigt låg, säger Egil Öfverholm, ansvarig för de kartläggningar som Energimyndigheten under den senaste treårsperioden utfört på kontor, skolor och sjukhus.

Beräkningar från Energimyndigheten visar genom att byta till en energieffektiv belysning i Sveriges skolor skulle 350 miljoner kronor kunna sparas varje år.

Med moderna belysningssystem skulle den totala elförbrukningen (10 TWh) kunna minskas med 40 procent. På så sätt skulle utsläppen av nära två miljoner ton koldioxid kunna sparas vilket motsvarar cirka 20 procent av det minskningsmål som Sverige gentemot EU förbundit sig att nå till år 2020. D

intill Citytunnelns arbetsplatser vid Triangeln, Malmö C och Holma/Hyllie. Där är inställningen ännu mer positiv, 83 procent, vilket är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

De som bor nära Citytunnelns arbetsplatser får regelbundet nyhetsbrev om projektet och information om aktiviteter som påverkar dem på något sätt eller kan upplevas som störande. Åtta av tio känner sig välinformerade och lika stor andel tycker att informationen från Citytunneln är bra eller mycket bra.

Förtroendet för Citytunneln ökar i flera avseenden, exempelvis byggteknik, kompetens, öppenhet och när det gäller de ansträngningar projektet gör för att minska miljöpåverkan. Nio av tio, 92 procent, säger att de har ett högt eller medelhögt sammanfattande förtroende för projektet.

Undersökningen gjordes av företaget GfK i Lund under september. 1 400 telefonintervjuer genomfördes, fördelade på 1 000 personer i Skåne samt 400 boende och företrädare för företag i Malmö. D

Foto uppifrån ska sälja hus Nu har flygfotografering av bostäder blivit ett nytt vapen i kampen om husköparna. Fastighetsmäklare kan presentera säljarnas bostäder med bilder från luften. Det är ett företag som specialiserat sig på fotografering och visualisering av fastigheter som har köpt höjd- och flygfotoföretaget Helicopter View.

– Höjdfoto ger en oöverträffad översikt av fastigheten, läget och närmiljön. Det är därför ett mycket värdefullt verktyg för såväl mäklare som köpare och säljare, säger Mike Tvedt en av grundarna till Zentuvo. D 64

Bilder på bostäder som är till salu, tagna från luften, är det senaste i kampen om köpare.

husbyggaren nr 6 B 2008

Noterat Dynamiskt ljussatt designgalleri

Ett nytt ljuskoncept har utvecklats i lokalen som rymmer Designgalleriet, som är ett nytt forum för framtidens design i Stockholm.

Foto: Jonas Lindström

Lokalen för Designgalleriet – ett nytt forum i Stockholm för design – har fått en dynamisk ljussättning. Belysningen kan förändras under dygnets timmar eller anpassas för de olika aktiviteter och utställningar som Designgalleriet anordnar.

– Vi har valt att utgå från en klassisk galleribelysning, som ofta upplevs som kall i sin ka-

raktär, men här har vi lyckat få den att bjuda på en på en mjuk, följsam och inbjudande atmosfär, säger Svante Pettersson, Lighting Advisor på Philips.

– I allt för många projekt idag planeras arkitektur och ljus separat på skilda håll. Det leder ofta till att varken ljus eller inredning kommer till sin rätt. På Designgalleriet har vi

utgått ifrån att dessa element ska stödja varandra och måste gå hand i hand redan på ritbordet.

– Att som ljusdesigner vara med från början, i utformningen av inredningen, ger enorma möjligheter att skapa goda förutsättningar. Då har jag en chans att också påverka ljussättningens material, ytor och

objekt, säger Svante Pettersson. D

– Med vår ljussättning vill vi överraska och skapa upplevelser, säger Svante Pettersson, på Philips.

Modell visar produkt i förväg Tekla Softwares BIM-programvara Tekla Structures finns i en konfiguration särskilt utformad för systemprojektering (Project Management). Gränssnittet innebär att entreprenören kan leverera en 3D-modell som visar exakt hur den färdiga produkten ska se ut till beställaren redan innan projektet har påbörjats.

Systemprojekteringen innebär att man fastställer hur byggnadens planlösningar och olika våningsplan ska se ut, att man väljer system för den bärande stommen, samt system för ventilationen, värme och andra installationer. Entreprenören kan intensifiera samarbetet och noggrannheten i byggprojektet. I startskedet blir det mycket kontakter mellan konsulterna och beställaren för att tillgodose att beställarens krav uppfylls. Desto tinr 6 B 2008 husbyggaren

digare man upptäcker fel och avvikelser desto billigare blir det att åtgärda dem.

Ett exempel på där man har använt sig av Tekla Structures Project Management är vid byggandet av Finnforest Modular Office i Hagalund i Finland, som projekterades och byggdes med tekniken för 3Dplanering och 3D-modellering. Byggnaden på fem våningar och 13 000 kvadratmeter är det högsta kontorshuset i trä i Europa. Huset består av tusentals både monteringsfärdiga och separat tillverkade trädelar samt stabiliserande nät av stålvajrar och andra prefabricerade betongelement.

Byggprojektet gick på 20 miljoner euro. Byggnaden formgavs av Helin & Co Architects.

Stomprojekteringen gjordes av WSP Finland och PEAB Seicon byggde huset. D

Kontorshuset i trä är på fem våningar och 13 000 kvm.

65

Marknadsnytt Uttag som tål tuffa tag

Elastisk fogmassa

Elektriska installationer med strömställare och uttag är utsatta för stort slitage. Schneider Electric har därför vidareutvecklat sina produktserier att tåla tuffa tag. Serien Eljo Aqua Stark har fått utökad motståndskraft mot ammo-

Relekta Import lanserer fogmassan Flex7 som är 20 procent elastisk. Enligt företaget kan man lägga fogar på 40 mm utan att massan rinner. Flex7 är en miljövänlig MSpolymer.

Fogmassan är luktfri och lämnar inte märken eller fläckar på natursten och andra känsliga ytor.

Vidare är den UV-stabil och fäster även på våta ytor. Färdig härdad Flex7 är resistent mot mögel och bakterier. Den finns i åtta olika färger: antrasit, vit, sanitär vit, grå, ljusgrå, tropisk trä, ljust trä och beige. D

niak och vegetabiliska oljor, vilket är viktigt i miljöer som lantbruk och storkök, samt en förbättrad brandklassning. D Schneider Electric 0155-26 54 49 anders.wisting@ se.schneider-electric.com

Ökar precisionen Makitas vinklingsbara borrskruvdragare har en bra åtkomlighet i trånga utrymmen och flera inställningar för precis borrning och skruvdragning. Borrskruvdragaren har

två växlar vilket ökar användningsområdena och underlagen att arbeta i. D Essve 08-623 61 00 info@essve.se

Uppfyller kraven Finja har arbetat fram ett sortiment med godkända tätkonstruktioner som uppfyller de nya reglerna från Boverkets Byggregler (BBR). Fix & Fog sortimentet kommer tillsammans med Finjas golvavjäm-

ningsprodukter att fylla kundernas behov för säkert byggande. D Finja Betong 0451-705 611 veronica.jensen@finja.se

Novatech 031-13 54 90 mikael.palmgren@novatech.nu

Slätkurvig blandare För att tillgodose moderna designkrav presenterar Hansgrohe sin nya blandarserie Focus E². Designen är utvecklad från Focus-serierna. En dynamisk silhuett, ett ergonomiskt grepp och släta kurvor utmärker designen av de nya Focus E² blandarna. D

Hansgrohe AB 040-51 91 50 info@hansgrohe.se

Typgodkänd underlagstäckning Takcentrum AB lanserar typgodkända underlagstäckningar. YAP Underfelt och Undertex Antiskid® kan användas under tegel- och betongpannor, shingelplattor och olika plåttak. För båda underlagstäckningarna gäller bland annat att de har låg vikt, är temperaturokänsliga samt inte klibbar vid varm väderlek.

66

Undertex Antiskid har vidare en goretex-funktion. Den har en vattenavvisande ovansida, men släpper igenom fuktig luft från undersidan. Den är bitumenfri och väger 170 g per kvm. D Takcentrum AB 08-89 01 09 hk@takcentrum.se

husbyggaren nr 6 B 2008

Marknadsnytt Lösning för hisskorgen Tiotusentals befintliga hissar i Sverige kommer att behöva anpassas till H10-reglerna från Arbetsmiljöverket och Boverket de närmaste åren, informerar företaget Åhmans i Åhus, som menar att det ofta är enklare och billigare att byta ut

Fjärrkontroll justerar värme

den befintliga hisskorgen mot en ny och lättare hisskorg förberedd för korgdörr.

Passar man även på att modernisera styr- och driftsystemet sänks energiåtgången. D Åhmans i Åhus AB 044-28 99 00

Kaminexperten breddar sitt sortiment med braskaminer från belgiska Nestor Martin.

De nya kaminerna är försedda med en fjärrkontroll som kan styra temperaturen i rummet.

Den önskade temperaturen ställs in på fjärrkontrollen.

Kaminerna har ett patente-

rat värmesystem, Woodbox, som optimerar förbränningen genom att förvärma inkommande luft till cirka 200 grader innan den når den brinnande veden. D Kaminexperten Sverige AB 036-290 64 00 lars@kaminexperten.com

Flexibel totalstation

Värmer golv i slutna system Legalett ökar marknadsföringen av sina lösningar för husgrunder; golvvärme med luft som värmebärare i slutna system, som enligt företaget förhindrar fuktproblem.

Monteringen av det måttillverkade rörsystemet inför gjutningen går fort och är enkel – helt utan VVS-installationer. Systemet fungerar med värmepump, fjärrvärme, panna eller solvärme, och även med direktverkande el för fritidshus. nr 6 B 2008 husbyggaren

Leica Geosystems har utvecklat en ny generation totalstationer. Med Leica FlexLine kan tillval av hård- och mjukvara väljas så att en totalstation möter individuella avvändares behov. Inom FlexLine-familjen erbjuds fördefinierade instrument, däribland Leica

FlexLine TS02, som är framtagen för standard mätuppdrag, med ett urval av program för det dagliga arbetet samt tillval av Bluetooth®, USB minne och alfanumeriskt tangentbord. D Leica Geosystems AB +46 (0) 19 20 67 77 hans.borg@leica-geosystems.com

Legalett tillhandahåller även ett varierande urval av sockelelement i flera kulörer och strukturer. Ytskiktet har en ny cementmixtur som gör sockeln hållbar och underhållsfri.

Sockelelementen ger skydd mot köldbryggor och har ett lågt U-värde med 15 cm isolering. D Legalett Byggsystem AB 0303-33 39 30 info@legalett.se

67

Marknadsnytt Rollat tätskikt

Skorsten för pellets eller gas

Maxit kompletterar sin Z-line serie med diffusionstäta produkter med ett flytande, rollbart tätskikt med ånggenomgångsmotstånd > 2 000 000 s/m, som kan jämföras med Boverkets krav på minst 1 000 000 s/m.

Det rollade tätskiktsystemet kan användas på våtrumsyttervägg av betong eller träregelverk D.

Nordiska Skorstensprodukter lanserar flera nyheter i sitt skorstenssystem Modulex, bland annat en version anpassad för pellets, gas och olja med så kallad torrdrift.

Modulex skorstenssystem tillverkas för två temperaturklasser: T250 och T450 grader.

Nykomlingen Modulex T250 för pellets, gas och

maxit AB 08-625 61 17 crister.larsson@maxit.se

olja har 30 mms isolering och finns i svart eller grå lack.

Skorstenen T450 passar alla typer av eldstäder. Samtliga Modulex rökgasrör är CE-märkta och tillverkas av 1 mm syrafast rostfritt stål. D Nordiska Skorstensprodukter AB 0521-65 999 ulf.johnson@nordiskaskorstensprodukter.se

Halogenfria kablar Lexans kommer med nya halogenfria kablar som är brandskadebegränsande och PVCfria. Kablarna har även blivit enklare att skala och mer reptåliga.

Halogenfria kablar minskar risken för personskador vid brand. Varken svart rök eller farliga gaser bildas. Tillsatser

som ftalatmjukgörare och antimontrioxid som ofta finns i PVC saknas helt i de halogenfria kablarna. D Nexans 0325-801 98 claes.norden@nexans.com

Stoppar vattenläcka Skade- och saneringsföretaget Ocab satsar på att erbjuda sina kunder en vattenfelsbrytare.

Produkten monteras tidigt i vattenledningssystemet och känner av oönskat läckage.

Vattenfelsbrytaren stänger av vattenflödet så att vattenskadorna minimeras. D Leakomatic AB 08-400 15 457

Ger svar på fråga Thermotech har gjort om sin webbplats för att möta nya behov från marknaden. Numera finns det två olika ingångar in i webbplatsen; en för målgruppen rörinstallatörer och en för privatpersoner. Webbplatsen är också mera interaktiv. Besö68

kare kan själva till exempel fylla i ett formulär och få mejl tillbaka med ett cirkapris på sin golvvärmeanläggning. D Thermotech Scandinavia AB 060-64 70 94 ulrika@thermotech.se

husbyggaren nr 6 B 2008

Marknadsnytt Isolerar mot brand Paroc presenterar Paroc FireVentMat som är nätmattor för utvändig brandisolering av ven-

Trätrall utan miljögift

tilationskanaler. Mattorna är typgodkända av Sitac. De är tunnare och lättare än tidigare brandgodkända nätmattor.

Mattan finns i sju olika tjocklekar. D Paroc teknisk isolering 0500-46 93 93

Mäter energiåtgång trådlöst Tritech lanserar MeshNET 3.0 med nya funktioner för mätning av el, vatten och gas enligt kommunikationsstandarden MBUS (EN13757-x). MeshNET är en lösning för kommunikation till och från elmätare i kommunikationstekniskt krävande miljöer.

Företaget Tritech talar om ”smart metering”, som är ett samlingsnamn för en lösning med krav på fler nya funktioner, fler och snabbare avläs-

ningar samt höga krav på information från energimätare i centrala system. Begreppet smart metering innefattar i Europa också ”multiutility”, det vill säga en möjlighet att även kunna mäta andra energislag som gas och flödesmätning av till exempel varmvatten. D Tritech Technology AB 08-410 121 91 christer.osterlind@tritech.se

Komplett borrsystem En ny borrhammare, W120, i kombination med ett övergående från komponent- till systemtänkande är det svenska borrföretaget Wassaras senaste satsning. Med en ny femtumsborr erbjuds en komplett borrhammarfamilj med dimensionerna 2–6 tum.

Wassaras borrteknik har uppmärksammats både vid anläggningsarbeten och i gruvor. En fördel med tekniken är

nr 6 B 2008 husbyggaren

att det går att borra rakt. Detta möjliggörs genom returvattnets låga hastighet, som ger minimalt slitage, samt hammarens styrribbor.

I Wassaras system ingår högtryckspump, borrar och rör, (rigg och slangar är rekommenderande). D Wassara AB +46 8 84 95 50 johan.jeansson.wassara@lkab.com

Heatwood har fått sitt värmebehandlade trä Svanenmärkt.

Svanen har bland annat granskat och kontrollerat att inga miljö- och hälsoskadliga tungmetaller eller bekämpningsmedel har använts och att 70 procent av träet kommer från hållbart, certifierat skogsbruk.

Inget trä kommer från hotad regnskog eller annan skyddsvärd skog.

Heatwood värmebehandlar sina produkter. Träet upphettas till drygt 200 grader och får stå i en ugn några dagar. Vär-

men gör träet formstabilt, vatten och kåda tränger ut ur träet och det blir motståndskraftigt.

Det är produkterna Thermowood D-gran och D-furu som blivit Svanenmärkta. Produkterna är också certifierade enligt standarden Thermo D. Det svanenmärkta träet kan till exempel användas till sandlådor, altaner, dörrar, staket och trall ovan mark. D Heatwood 0705-98 55 16

Designad storgrill Grillen Hilde, som lanseras av Lappset, har en diameter på 125 centimeter. Det värmebeständiga pulverlackerade stålet ska klara alla väderlekar under lång tid. Grillen, som designats av formgivaren Arne

Nilsson med tanke på bland annat större gårdsfester, väger 95 kg. D Lappset Sweden AB +46 (0) 171 270 80 sverige@lappset.com

69

BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

70

Vi levererar: Värmeutrustning Kranar Bygghissar

tel 031-413070 www.bvm.se

husbyggaren nr 6 B 2008

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

GEOFIX AB Mättillbehör för byggbranschen Välkommen till vår shop: www.geofix.se eller ring 019-467290 faxa 019-467213

Mättillbehör, markeringsmaterial, handhållna lasrar för avståndsmätning, linjelasrar, avvägare, prismor, stativ, mätband, märkfärg m m

GPS – Garmin, Silva Låga priser – kvalitetsprodukter

nr 6 B 2008 husbyggaren

71

BYGGLEVERANTÖRER

72

husbyggaren nr 6 B 2008

BYGGLEVERANTÖRER FÄRGSTARKAST PÅ YTBEHANDLING AV STENFASADER Tikkurila Fasad har kompletta system för renovering och avfärgning av stenfasader och balkonger.

10 års funktionsgaranti på material och utförande ger unik köptrygghet.

117 83 Stockholm Tel 08-775 64 50 www.tikkurila.se Tikkurila Fasad är en division inom Alcro-Beckers.

Våra kunder väljer Robust för att de vet att vi kan dörrar Vi passerar dem varje dag. Öppnar och stänger utan att reflektera över de detaljer som gör att allt fungerar.

www.robust.nu 0590-187 00

nr 6 B 2008 husbyggaren

73

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

Hantverk..!

N-O.Gudmundson Byggråd

Hantverk från hjärtat av Dalarna.

Byggt av rejäla hantverkare.

KARLSKRONA

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

ESKILSTUNA KARLSTAD

ÄC-KONSULT AB NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@ac-konsult.se www.ac-konsult.se • ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

Box 571 651 13 KARLSTAD Tel 054-15 68 50 Fax 054-18 89 52 Besöksadress: Herrgårdsgatan 6

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

http://www.granruds.se

BYGGKONSULT MED HÅLLFASTHET

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

Byggprojektering Byggledning Besiktningar Utredningar Kvalitetsansvariga

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

GÖTEBORG

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

HUDIKSVALL

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

LUND

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

74

husbyggaren nr 6 B 2008

KONSULTERANDE INGENJÖRER PITEÅ

STOCKHOLM

STOCKHOLM MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

STOCKHOLM

Ingenjör SBR Tonie Ekholm Riksbehörig för obligatorisk ventilationskontroll Nybohovsgränd 38, 117 63 Stockholm Tel: 08-794 09 80 e-post: info@elfab.se

VVS Kontroll

Projektering Besiktningar

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR Godkända av och anslutna till SBR. Certifierade av SITAC.

VÄRDERINGAR Auktoriserade Fastighetsvärderare SFF

SKADEUTREDNINGAR

Ljud • Vibrationer Akustik • Buller PROJEKTERING • BERÄKNINGAR • MÄTNINGAR

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

TÄBY • Polygonvägen 15 NORRTÄLJE • Grindvägen 32A Telefon 0176-552 60 Telefon 08-768 30 75 Fax 0176-552 70 Fax 08-768 49 33

Byggnadsakustik program, ljudisolering, ventilation

Rumsakustik strålgångsberäkningar, åtgärder

Byggplatsbuller

VÄSTERÅS • Torggatan 4 Telefon 021-18 58 80 Fax 021-18 34 02

bullerkartor, åtgärdsprogram

DINA SAKKUNNIGA FASTIGHETSKONSULTER I STOCKHOLMS, VÄSTMANLANDS, UPPSALA OCH SÖDERMANLANDS LÄN

bullerkartor, skärmar, fasadisolering

Trafikbuller

Hemsida: www.vardia.se E-post: info@vardia.se ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Tel 08-732 48 00 www.acoustic.se Tumstocksvägen 1, 187 66 Täby

• Projektering • Projektledning • Utredningar • Entreprenadbesiktning • Funktionskontroll, OVK • CE-märkning • Installationssamordning • Objektsdokumentation

Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov.

Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89 www.seveko.s

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening nr 6 B 2008 husbyggaren

75

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

UPPSALA

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

SUNDSVALL

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB Köpmang 1

852 31 Sundsvall

Telefon: E-mail: Hemsida:

060-12 34 90 gerhard@gery.se www.gery.se

Arkitekter, inredningsarkitekter Storköksprojektering, Projektledning Besiktningar

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

UMEÅ

BJ-Konsult AB Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

Storgatan 115, 903 33 Umeå Tel 090-71 70 41, Fax 090-71 70 49

bj

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20 Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36 Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

E-post lennart.norberg@hifab.se Projektledning Byggledning Kalkylarbete

76

Entreprenadbesiktningar Kvalitetsansvarig PBL Utredningar

husbyggaren nr 6 B 2008

KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖREBRO

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Kontroll - Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K - Entreprenadbesiktning

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Sid

Sid

Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Ramirent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Teknologiskt Institut Betongcentrum . . . . . 51

Alcro Beckers . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Thermisol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Betongindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Roca Industry . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Tremco Illbruck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Roxull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Träullit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Cowi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Ruukki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Finisterra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Saint Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Flowcrete Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

VVS auktorisation

Fläkt Woods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

(Svensk Installationskontroll) . . . . . . . . . . . . 59

Frico . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

SK Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . 13

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

SPEF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Kåbe Mattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Strusoft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Masonite Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Nordcert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Paroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Svenska Byggingenjörers Riksförbund

Pax Electro Products . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Svenska Fabriksbetongföreningen . . . . . . . . 3

Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Södra Timber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

nr 6 B 2008 husbyggaren

51, 62

77

Nytt från SBR Avråder från avsteg från AB

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90 Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 90 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Byggingenjörerna SBR

Försäkringar

som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar.

Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen.

• Ett aktat namn.

• Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet.

• Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också arbetslöshetskassa och konsultansvarsförsäkringar.

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Bokhandeln Säljer alla i branschen förekommande böcker samt de böcker och blanketter som ges ut av Byggingenjörerna SBR.

78

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering samt utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund m fl.

Konsultgruppen med 300 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventering Dessa grupper anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Oktober månads medlemsträff i Stockholmsavdelningen avhandlade aktuella frågor kring AB 04 och ABT 06. Jur kand Ragnhild Sjörén från Advokatfirman Pedersen AB belyste frågor kring AB som kan få stora praktiska konsekvenser när förutsättningarna i AB ändras.

AB är ett standardavtal som parterna gemensamt förhandlat fram. Det reglerar avtalsförhållanden och utförandedetaljer i en utförarentreprenad. Med AB som underlag skapas förutsägbarhet och styrning av entreprenaden.

Avsteg, så kallade särregleringar från AB:s grundlydelser, förekommer relativt ofta. Författarna till AB avråder dock bestämt från att göra sådana avsteg.

Om avsteg görs i AB måste dom vara tydliga. Avstegen ska föras in under rätt rubrik och rätt kod. Särskilt viktig är tydligheten när fasta bestämmelser ändras. Dessa ska i så fall även sammanfattas under en särskild rubrik i AF. Sammanfattningen förs sedan in i kontraktshandlingarna direkt under kontraktet, förklarade Ragnhild Sjörén.

Man måste vara klar över att ändringar i ABs fasta bestämmelser kan ge dominoeffekter med oanade konsekvenser där så många paragrafer som 10–12 stycken kan påverkas av en enda förändring. Med andra ord så krävs stor detaljkännedom om AB för att förstå vilka konsekvenser en ändring kan få.

Ragnhild Sjörén belyste och kommenterade ABs olika paragrafer på juristers vis, med kommentarer och frågor från församlingen. Här följer några punkter: ansvarsfrågor, tider, garantitider i AB och ABT, prespektionstider, avtalens innehåll, med mera.

Den vikande konjunkturen

kommenterades och i en allt större utsträckning kan noteras att de stora entreprenadföretagen blir allt tuffare mot sina underentreprenörer.

När betalningstider kom upp hettade det till och här konstaterades att ”de stora” inte sällan har sina egna betalningsregler (vid första krav eller efter två krav och betalningstiden utökas ibland från 30 dagar till 60 dagar). För avtalsförhållande där AB inte är tillämpligt och parterna inte har avtalat om när betalning ska erläggas, är det den som ställer ut fakturan som bestämmer tid för betalning.

Förutsättning är förstås att arbetet är utfört. Skickas flera fakturor i samma uppdrag får man hålla sig till det betalningsintervall som inledningsvis har angivits, om inte annat avtalas under tiden som uppdraget framskrider.

Ett rättsfall som relativt nyligen har behandlats i HD refererades: En bostadsrättsförening uppdrog åt ett av våra större entreprenadföretag att ordna stambyte och tecknade ett entreprenadavtal enligt AB. Entreprenaden utfördes dock av en underentreprenör. I samband med arbetets avslutande slarvade underentreprenören med säkring av en koppling som resulterade i en vattenskada.

Föreningens försäkringsbolag ersatte föreningen för uppkomna skador och övertog rätten att kräva ersättning från den som orsakat skadan. Tvisten i målet gällde huruvida underentreprenören hade ett skadeståndsrättsligt ansvar gentemot beställaren/bostadsrättsföreningen, eller om underentreprenören endast svarar gentemot sin avtalspart entreprenören.

HD kom till följande domslut: Huvudregel i svensk rätt husbyggaren nr 6 B 2008

P

Nytt från SBR

ANSÖK AN Diarienum

Ej diarie

mer

förd

Utlysni ngen

Kompete s namn och diar ienumm nsförs

er örjning i Uppgift omställn er om or ing ganisatio ationen nen s namn SV

Organis

ENSKA B

SBR söker projektstöd

YGGNA Utdelning DSINGEN sadress IÖR BO

X 4415

Postnum mer

2008-509

0007

ERS RI

Postort 10269 Stockhol Webbplat m s www.byg ging.se SNI-kod 91

Organis

ati

onsnum mer 80200048 86

– När vi fick information om ESF:s nya program såg vi en möjlighet att genomföra många av de förslag på förändringar och förbättringar som genom åren diskuterats bland SBRs medlemmar, berättar kanslichefen Gunnar Edebrand.

– Vi har lagt upp ett projekt för att möta morgondagens behov med rätt kompetens och för att få in både kvinnor och män, både svenska och med minoritetsbakgrund i byggbranschen, säger en påtagligt nöjd kanslichef.

Gunnar Edebrand pustar ut efter den hektiska slutspurten med att få in ansökan om SBRprojektet till ESF-rådet i Stockholm den sista veckan i oktober. Projektet omfattar hela landet.

ESF-rådet står för Europeiska socialfonden, som har till uppgift att förvalta Integrationsfonden och Socialfonden i Sverige. Socialfonden ska ”verka för regional konkurrenskraft, för sysselsättning och mot utslagning”. Det sker genom att lokala ESF-råd stödjer olika projekt, som till exempel organisationer kan söka.

SBR gjorde under hösten slag i saken och anlitade några erfarna ansökningskonsulter – att hålla koll på alla olika utlysningar, skriva ansökningar och klara alla skall-krav försörjer numera en egen yrkeskår – för att tillsammans med

SBR arbeta fram en gedigen ansökan.

De utmaningar som SBR, och hela byggsektorn, står inför är väl kända. SBRs medlemskår består idag av närmast hundra procent medelålders svenska män. Branschen står inför ett generationsskifte.

Många som har byggt upp egna företag står inför frågan hur man får ut ett värde på sitt livsverk, där företaget riskerar att försvinna om inget görs. Under kommande decennium beräknas branschen få ökat rekryteringsbehov till följd av pensionering av 40-talisterna.

SBRs projektansökan utgår ifrån frågeställningarna ovan och lade upp ett projekt i tre delar som ska åtgärda bristerna.

Två av delprojekten bemöter de akuta problemen med successionen av företag och den förväntade bristen på skickligt yrkesfolk. Delprojektet ”Trygghet” ska skapa en ny affärsmodell och öka förutsättningar för kvinnor och ingenjörer med invandrarbakgrund att starta eget eller ta över ett etablerat medlemsföretag genom koncession. I delprojektet ingår mentorskap, kvalitetssäkring och affärsutveckling. Syftet är att skapa långa affärer för nya medlemmar och nya konsulter, samt hitta en modell för finansiering och rekrytering.

I flera år har Konsultgrup-

pen talat om att försöka ordna ett Konsultgruppen AB, en form av en underavdelning till Konsultgruppen. I projektansökan ingår att utveckla en affärsmodell för att samla ett antal konsulter med olika inriktning, så att man till exempel kan lämna ett anbud på en total projektering, ha en gemensam marknadsföring och ekonomi, med mera. Konsultgruppen AB kan bli ett stort konsultföretag med 100-talet anställda.

Delprojektet ”Kompetensutveckling” handlar om att möta morgondagens hårda krav med riktade utbildningsinsatser till SBRs äldre och yngre medlemmar. I projektet ingår utbildningar inom miljöoch energibesiktning, energideklarationer, BIM, med mera, samt att bygga upp mentorskap och vidareutveckla rollen som byggdesigners, och så vidare.

SBR vill även gå in i ett långsiktigt samhällsbygge och verka för att öka intresset för teknik och för att få fler att söka in på tekniska utbildningar. Det

tredje delprojektet handlar därför om att utveckla genusneutrala metoder för att öka intresset för teknik. Syftet med delprojektet ”Påverkan” är att producera ett material och utbilda konstruktionspedagoger som kan använda materialet i skolor. SBR gör ett avstamp för att sätta igång en ny folkrörelse som stimulerar lusten att arbeta med teknik.

En tävling i att bygga händelsekedjor (”Chain reactions”) anordnas genom Husbyggaren och pris delas ut under Nordbyggmässan.

Ansökan skickades in i slutet av oktober och besked från ESF-rådet kommer under december.

– Detta har satt igång tankar och idéer och om vi får avslag ser vi möjligheter att gå vidare på andra sätt, säger kanslichefen Gunnar Edebrand.

– Frågorna är aktuella och viktiga, inte minst gäller det för våra medlemmar att satsa framåt under en lågkonjunktur.

Av Margot Granvik, redaktör

P är att den skadelidande inte

ansvarsbegränsningarna i 5 kap. oavsett om arbetet utfördes av entreprenören eller underentreprenören.

– Just det faktum att AB 92 utgjorde avtalsinnehåll, innebär att beställaren/bostadsrättsföreningen inte hade rätt att på utomobligatoriska grunder få ersättning av underentreprenören, fastslog Ragnhild Sjörén.

Till sist lite historia. AB är inte någon ny företeelse utan härstammar från 1800-talet.

Det var staten som behövde regler för upphandlingar av byggnadsentreprenader och då skapade ett regelverk för detta. Under 1900-talet har avtalet sedan utvecklats till vad det är idag.

Av Uno Rydholm, Stockholmsavdelningen

Beställ facklitteratur

kan hoppa över det främre ledet i ansvarskedjan, i det här fallet entreprenören. Försättning att 2 kap 1 § skadeståndslagen ska kunna tillämpas är att annat inte följer av avtal. I detta fall var AB 92 avtalad.

Därmed var ansvarsbegränsningarna i AB 92 5:14 och 5:15 tillämpliga. Beställaren kan därmed sägas ha accepterat nr 6 B 2008 husbyggaren

Behörig företr

ädare Gunnar Edebrand

Uppgift

er om ar betsstäl le

Enheten s na

t/enhet en SVENSK mn A BYGG Utdelning NADSIN sa GENIÖR BOX 44 dress ERS RI 15

Postnum mer

10269

Besöka dres

Folkunga s ga

E-posta dress

gunnar.e SNI-kod

92

Postort

Stockhol

m

tan 122,

debrand@

bygging.

se

Organis

ationsty p

Förening ar, stiftel ser och i Organis ati 2-50 anstonsstorlek ällda SBRs ansökan om

projektmedel omfattar bland annat att utveckla affärsmodeller för hur man kan få ut värde på sitt CFARett -num 11282167mer uppbyggda företag, och hur Telefon nummer 08642203 3 ska öka sitt Konsultgruppen Faxnum me 08642203r 3 marknadsvärde.

BankGi

och andra handböcker via SBRs hemsida www.bygging.se/litteratur eller via kansliet, tfn 08-462 17 93.

Medlemmar och anslutna har fem procents rabatt.

79

Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 1

BBR 2008 – nya och kommande ändringar

23–24 mars, Stockholm

Halvdagsseminarium, em 9 februari, Linköping 10 februari, Kalmar 25 mars, Stockholm 21 april, Uppsala 29 april, Helsingborg 4 maj, Malmö 25 maj, Göteborg

Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 2

25–26 mars, Stockholm Överlåtelsebesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän

27 mars, Stockholm Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter, steg 1

15–16 april, Stockholm Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter, steg 2

27–29 april, Stockholm Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 1

12 mars, Stockholm 18 mars, Malmö 19 mars, Göteborg Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 2

Självstudier Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 3

31 mars och 1 april, Stockholm 20–21 april, Malmö 22–23 april, Göteborg ABK 08

Halvdagsseminarium, em 12 mars, Uppsala 19 mars, Malmö 27 mars, Linköping 2 april, Göteborg 23 april, Kalmar 13 maj, Stockholm 15 maj, Helsingborg Putsade fasader

31 mars, Stockholm Fuktmätning – fukt och mögelskador nyhet

10–11 mars, Stockholm Plåt i teori och i verklighet

28 april, Uppsala 27 maj, Stockholm 80

3 mars, Göteborg 12 mars, Östersund 24 mars, Stockholm 23 april, Malmö

14 januari, Göteborg 22 januari, Malmö

AMA Anläggning 07*

10 februari, Stockholm 24 februari, Malmö 26 februari, Göteborg

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

20 januari, Borlänge 5 februari, Göteborg 10 mars, Stockholm 18 mars, Malmö

Projektledning*

BBR 2008 samt PBL – nya och kommande ändringar

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

26 mars, Stockholm 5 maj, Malmö 26 maj, Göteborg

29 januari, Stockholm 4 februari, Göteborg 5 februari, Malmö

Skadeutredningar

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Kvällstid två gånger alternativt en heldag 22 och 29 april, kl 18–21, Stockholm 19 maj, Stockholm

Nivå N 25, 26 februari, 4 mars, Malmö 18, 19, 25 mars, Stockholm 6, 7, 13 maj, Göteborg Nivå K 5 mars, Malmö 26 mars, Stockholm 14 maj, Göteborg

AMA Hus 08, grundkurs*

25 februari, Göteborg 3 mars, Malmö 5 mars, Stockholm 10 mars, Luleå 11 mars, Kalmar 12 mars, Linköping 17 mars, Sundsvall 18 mars, Karlstad 24 mars, Växjö 25 mars, Borås 31 mars, Uppsala 1 april, Halmstad 1 april, Östersund 2 april, Kristianstad 7 april, Umeå 8 april, Gävle 15 april, Helsingborg 16 april, Visby 23 april, Borlänge AMA Hus 08, nyheter och förändringar*

Halvdagskurs 24 februari, Göteborg 2 mars, Malmö 4 mars, Stockholm 9 mars, Luleå

Entreprenadjuridik, grundkurs*

13 januari, Stockholm

13–14 januari, Stockholm 10–11 februari, Malmö 3–4 mars, Göteborg 31 mars–1 april, Stockholm * Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94 För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94.

Nya medlemmar Kenny Bolling, egen företaga-

Leif Jansson, egen företagare,

re, Byggteknik K. Bolling AB, Bergshamra Gunnar Bonthelius, egen företagare, Projektresurs Gunnar Bonthelius AB, Stockholm Peter Ericsson, egen företagare, Peric Konsult AB, Örebro Brita Gilén, projektledare, Temagruppen, Uppsala Tomas Göthberg, konsult, WSP AB, Göteborg Christian Heiman, produktionschef, Midroc Project CM, Malmö Håkan Håstlund, egen företagare, Trollbäckens Markteknik HB, Tyresö

LJ Byggledning, Täby Björn Jonasson, elkonsult, Elkonsultgruppen i Karlstad AB, Karlstad Lars Martinsson, fastighetsingenjör, Ronneby Kommun, Ronneby Ulf Ridelberg, elkonsult, Picon Teknikkonsult AB, Skövde Gert Tångring, ingenjör, OBM Fuktteknik i Dalarna, Arlandastad

Nya anslutna Anders Söderberg,

Sundsvall

MER Anläggning 07*

13 januari, Umeå 29 januari, Gävle 10 februari, Borlänge 17 februari, Boden 18 februari, Luleå

Kalender Antagningsutskottet

17 december 2008

Förbundsstämma

8–9 maj 2009 i Kalmar husbyggaren nr 6 B 2008

thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0