Husbyggaren 2008 Nr 4

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

4 08 Nedanstående är en annons från Mataki

4

husbyggaren nr 4 B 2008

nr 4 · 2008 | Årgång 50 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Sidan 6 Minnen från krigsskadade samlas in när militärsjukhuset byggs om – som en

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se

del i kulturarvet! I Finland gör sig kriget fortfarande påmint. Idag betyder kontakter österut stora affärer. Ryssland och Asien utgör en stark marknad. Husbyggaren har träffat den finländska byggindustrin och företaget Jaakko Pöyry för att höra hur man tänker affärer och framtid. Läs också Leif Erikssons personliga betraktelse över Finland i går, i dag, i morgon.

PRENUMERATIONSPRISER

Foto: Marie Wallin

PRENUMERATIONSÄRENDEN

1–4 prenumerationer 250:– 5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2008

Nr 1 v 8 Nr 2 v 13 Nr 3 v 22

Nr 4 v 38 Nr 5 v 44 Nr 6 v 50

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Bilaga medföljer

INNEHÅLL 6 12 16 18 22 28 32 38 40 44 48 54 58 64 68 70 72 76 78 85 92 94

Känt militärsjukhus blir lyxigt boende för äldre Svenska Ords högkvarter gömde ovanligt undertak Prisades för installation av golv i skyskrapa Regler har blivit tydligare för tätskikt i våtrum Utlagd fastighetsdrift kan sänka kostnad Helhetsbild av balkongskada sparar pengar vid åtgärd Förstudie viktig för lyckat köp av nytt IT-system Varvtalsstyrda motorer drabbas av lagerskador Samarbete österut ger stabil byggindustri Nischat Pöyry står stadigt i vikande konjunktur Många års kamp krävdes för att få rätt utbildning Platt finländsk avfuktare ska spara tid och pengar Svårt att fuktsäkra våtrum som ligger mot yttervägg Stämman positiv till sänkta krav på medlemskap Juridik: Saneringsansvaret utökas för verksamhetsutövare IT: Skön sommar när mobilt bredband väl fungerar Form & Teknik: Kinesisk trädgård blir del av vårt kollektiva stadsrum Debatt: Inför retroaktiva byggregler för befintliga byggnader Noterat Utbildning Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: Geoteknik & Grundläggning & Miljö & Energi

Tidningen utkommer i vecka 44 nr 4 B 2008 husbyggaren

5

ROT Strama regler gäller när en av Finlands mer kända byggnader byggs om. För säg den finländare som inte har en anknytning till militärsjukhuset Tilkka – som uppfördes år 1936 och spelade en central roll under kriget. Personliga berättelser samlas nu in.

Känt militärsjukhus blir lyxigt boende för äldre Av marie wallin , frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

ammarslagen dunkar i takt med popmusiken som strömmar ur ett våningsplan på den vita byggnaden. De som huserar i Tilkka i stadsdelen Brunakärr i Helsingfors i dag är med stor sannolikhet betydligt livligare än både forna dagars och framtida gäster: Det gamla fina kulturminnesmärkta militärsjukhuset i funkisstil byggs nu om till lyxiga äldrebostäder.

Det är inte att överdriva att säga att

H

Tilkka är en mycket speciell byggnad för Finland. För ett folk med ett starkt historiskt minne som präglas av krig intar det stolta militärsjukhuset en central plats i medvetandet.

Tilkka ritades av arkitekten Olavi Sortta och byggdes år 1936. Byggnaden tjänade som militärsjukhus i 70 år. År 2006 sålde staten Tilkka till pensionsförsäkringsbolaget Etera. Byggnaden är klassad som skyddsobjekt av det finländska Museiverket och det historiska medvetandet

Renoveringen av den nio våningar höga huskroppen från år 1936 renoveras noga utifrån Museiverkets anvisningar. Det finns detaljerade ritningar för varje våning. Man vet mycket om hur arkitekten Olavi Sortta tänkte eftersom han antecknat sina tankar och avsikter direkt på originalritningen. Foto: Marie Wallin

6

styr med bestämd hand över vad som får och inte får göras med Tilkka i framtiden.

Indelas efter funktion Med sin ljusa yta och sina smidiga linjer är sjukhuset ett imponerande vackert och stilrent exempel på funktionalism. Det är lätt att förstå varför arkitekturen förknippades med stolthet, modernitet, teknik, renhet och hälsa.

Funktionalismens principer att dela in fastigheten i områden efter funktion märks såväl inne i sjukhuset som utifrån.

I den höga huvudbyggnaden låg patientavdelningarna och underhållsutrymmena, medan behandlingsavdelningarna låg i den låga flygeln. Ytterligare en flygel byggdes till och den äldre flygeln byggdes ut år 1965. Även då hölls hårt på att alla förändringar skulle följa byggnadens ursprungliga stil.

Den mycket speciella, rundade sydöstra gaveln på den höga huvudbyggnaden rymmer långa, breda balkonger på varje våningsplan: – Det visar hur viktigt man ansåg ren luft och sol vara för hälsan, förklarar Hannu Keinänen, projektledare från pensionsförsäkringsbolaget Etera, som köpte Tilkka som ett investeringsobjekt år 2006.

Lyxigt äldreboende Etera bygger om det gamla militärsjukhuset till kombinerad vårdservicecentral och äldreboende, med all tänkbar service för äldre personer. Läge och utformning av servicelägenheterna skvallrar om att det inte blir några objekt för mindre bemedlade.

Tilkka kommer att rymma servicelägenheter med privat köksutrustning, rum och badrum, men gemensamma vardagsrum. husbyggaren nr 4 B 2008

Fastigheten ska också innehålla ett vårdhem för äldre, sjukhusvård med operationsavdelning, en vårdavdelning, ett hospice, restaurang, kiosk samt en stor så kallad wellnessavdelning, det vill säga utrymmen för motion och hälsa.

Men reglerna för ombyggnad av ett skyddsobjekt är hårda och måste noga följa Museiverkets föreskrifter. Trots den omfattande ombyggnaden kommer Tilkka inte nämnvärt att ändra skepnad.

Historisk research – Innan ombyggnaden startade kartlades byggnaden ur ett historiskt perspektiv.

Det behövdes en hel del historisk research om färger och färgtyper, om hissar och om fönstermodeller från de två byggåren, berättar Hannu Keinänen.

Arkitekten Olavi Sortta använde färger för att skapa en ljus och uppmuntrande

stämning. Interiören går i klara, ljusa färger som ljusblått, ljust blågrönt och grönskiftande gult, som går igen överallt. Som ett exempel visar Hannu Keinänen hur alla tre färgerna finns diskret representerade i fönsterfodret.

Man vet precis hur Olavi Sortta tänkte när han ritade Tilkka. Han hade för vana att skriva tydliga anvisningar på sina ritningar. ”Skorstenen målas glödande röd för att beskriva den värme som flödar i dess kanaler”, har han till exempel antecknat på originalritningen.

Tilkka blev ett signum för den unga statens framåtanda och markerade genom arkitekturen distans till den tunga, ryska byggstilen.

– Arkitekturen skulle visa att Finland var ett modernt och effektivt land. Det blev som ett monument över ett framstegsvänligt samhälle. Som ett led i detta

hade Tilkka även det bästa vad gäller sjukhusteknologi. De som skadades i kriget skulle få den bästa vård man hade, berättar Hannu Keinänen.

Fresker inpackade Vid ett besök inne i den före detta sjukhusbyggnaden just nu är det svårt att få syn på det som är skyddsvärt. Allt är noga inpackat i plast eller skyddat bakom plywoodskivor. Ombyggnadsarbetet inleddes i början av år 2007 och är klart i december i år, då fresker, glasdörrar och annat som döljs för byggmaskiner och verktyg kan tas fram till beskådan igen.

Projektet att sanera Tilkka är omfattande. Hela fastigheten är på cirka 12 000 kvadratmeter. Huvudentreprenör är byggfirman Oy Alfred A. Palmberg AB (AAP). Där arbetar ingenjören Riku MatFortsättning s. 8 P

Det före detta militärsjukhuset Tilkka i Helsingfors är ett väldigt välbevarat exempel på funktionalism. Den nio våningar höga gaveln med balkonger runt om, där patienterna skulle insupa frisk luft, innehåller snart lägenheter med all tänkbar service för äldre människor.

Foto: Marie Wallin

nr 4 B 2008 husbyggaren

7

– Den här hissen har varit med i åtskilliga filmer, berättar ingenjören Riku Mattila och drar bort det vackra gallret och kliver in i den tidsenliga sjukhushissen, som är osedvanligt snabb. Foto: Marie Wallin

Det fick göras en omfattande historisk research efter färger och material innan ombyggnaden kunde sätta igång. Här pågår färgval till flyglarnas fasader. Foto: Marie Wallin

Tilkka är ett imponerande och välbevarat exempel på funktionalism. Byggnaden signalerar framtid, hälsa och effektivitet. Foto: Marie Wallin

P tila. Han fick i uppdrag att undersöka sjukhusets status och se vad som behövde göras för att ombyggnaden skulle kunna starta.

– Det första vi gjorde var att undersöka förekomsten av eventuell radioaktivitet.

Vi hade ingen aning om vad vi skulle hitta i alla utrymmen, säger han.

– Det är ju inte ovanligt att det finns radioaktivt avfall och apparatur som utstrålar radioaktivitet i en sjukhusbyggnad och här kunde vi dessutom ha hittat gamla lämningar, men i det här fallet hade vi tur. Vi fann inget sådant, berättar Riku Mattila.

8

Oy Alfred A. Palmbergs gjorde en rad undersökningar innan bygget kunde sätta igång. Konstruktions- och VVSE-tekniskt är projektet särskilt utmanande eftersom risken för att skada något av det som är skyddsvärt är stor. Utöver inventering av alla utrymmen, en CAD-design och en undersökning av fasader och tak, gjordes VVS-analyser och markanalyser.

Dessutom kontrollerades förekomsten av asbest och bakterier.

Byggnaden består av fem sektorer: De två äldsta delarna innehöll patientutrymmen och källare. Den flygel som byggdes Fortsättning s. 10 P

Badrummen fick tummen ner när Museiverket fick se de lite mer moderna kakelplattorna, som inte är kvadratiska utan rektangulära. Det är en svår balansgång mellan handikappanpassad modernitet och bevarandet av klassiska detaljer. Foto: Marie Wallin

husbyggaren nr 4 B 2008

Utsikten från balkongerna på Tilkkas högre våningar är hänförande, även om det nya bostadsområdet står lite väl nära funkisbyggnaden. Foto: Marie Wallin

Allt som är skyddsvärt är noga inpackat så att inget förstörs vid ombyggnaden.

Projektet är omfattande. Det rör totalt 12 000 kvadratmeter yta.

Den mustiga röda färgen hade vi kallat Carl Larsson-röd i Sverige. Här ingår den som en stark accent till de blågröna och blekgula färgerna i övrigt. Foto: Marie Wallin

Riku Mattila framhåller de nya badrummen. Alla ska vara handikappanpassade och samtidigt ska hänsyn tas till hur det såg ut år 1936. Han pekar på kakelplattorna i ett badrum. De är lite bredare än de klassiska kvadratiska, men har samma färgton och yta. Det godkändes inte av Museiverket, utan måste göras om. På 1930-talet var kakelplattorna kvadratiska.

Tilkka satsade på moderna lösningar. Här är vårdsalarna placerade mitt emot varandra fyra och fyra så det räcker med en sköterska som övervakar alla rum. Det var modernt, praktiskt och effektivt. Foto: Marie Wallin

P år 1965 samt en utbyggnad av den äldre flygeln som gjordes samma år. Slutligen finns ett pannrum och ett skyddsrum.

Skyddsrummet, eller det så kallade bombskyddet, som man säger, var en imponerande konstruktion.

– Det var rejält gjort. Väggarna var enormt tjocka och svåra att påverka. Vi löste det så att vi byggde det nya skyddsrummet innanför dessa väggar, säger Riku Mattila.

Hemlikt men klassiskt Men de verkliga utmaningarna för byggarna ligger egentligen inte i krävande konstruktioner, enligt Eteras Hannu Keinänen: – Utgångspunkten är att vi ska skapa en så hemlik atmosfär som möjligt och att den ska fungera för äldre personer som har nedsatt rörelseförmåga, utan att förändra fastighetens karaktär eller bryta mot Museiverkets direktiv.

10

Hög säkerhet och ny teknik Det ställs också höga krav på tekniken när det gäller akustik och brandsäkerhet.

– Vi måste till exempel sätta in brandsäkra dörrar och vi måste installera ett nytt sprinklersystem, säger Riku Mattila.

Andra utmaningar är att få det nya luftkonditioneringssystemet att fungera och att få in ny elektronisk utrustning som ska smälta in i omgivningarna.

– Och slutligen ska vi bygga in den allra senaste tekniken i operationsrummen på sjukvårdsavdelningen.

Berättelserna bevaras Men Tilkka är alltså inte bara ett spännande ombyggnadsprojekt. Det är en del av den finländska historien. En del som alla finländare har någon form av relation till. För så är det med krigen. De satte djupa spår både i landet och i medborgarna.

I Finland baserar sig skyddet för kulturmiljön på lagstiftning och på myndigheternas, kommunernas och ägarnas ansvar, men även på en aktiv insats från medborgarna. Enligt Finlands grundlag har alla medborgare ett ansvar för kulturarvet.

För att bevara den del av kulturhistorien som Tilkka representerar skyddas inte bara byggnaden. Även historierna kring Tilkka ska bevaras som den del av kulturarvet de är.

Etera har därför skapat en webbplats där historierna om människorna som vårdats eller arbetat på Tilkka berättas, så att alla kan ta del av dem. Alla som har någon form av anknytning till militärsjukhuset, eller hört berättas om någon släkting som har det, har uppmanats att delta och dokumentera sitt bidrag på webbsidan för att vårda det gemensamma historiska minnet.

Berättelserna från Tilkka ges också ut i bokform nu i höst. D Fotnot:

Läs mer om Tilkkas historia på www.tilkka.fi.

Tyvärr för oss svenskar är det mesta materialet på finska.

Ingenjören Riku Mattila från entreprenören OY Alfred A. Palmberg AB är projektledare. Ett av hans uppdrag var att undersöka om det fanns spår av radioaktivitet kvar innan sjukhuset blev byggplats. Foto: Marie Wallin

Hannu Keinänen är pensionsförsäkringsbolaget Eteras projektledare för Tilkkas ombyggnad. Etera köpte Tilkka år 2006, som ett investeringsobjekt.

Foto: Marie Wallin

husbyggaren nr 4 B 2008

ROT Högst upp i Vitabergen på Södermalm i Stockholm finns en liten röd stuga där skrattet sitter i väggarna. Här har många legendariska skämt fötts. I sommar har Hasseåtages skrivarstuga fått sig en ansiktslyftning. Stugans tak gömde en sällsynt bygglösning.

Svenska Ords högkvarter gömde ovanligt undertak Av marie wallin , frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

ögst upp på berget, bakom ett rött plank i en ljuvlig blommande trädgård brukar Hasse Alfredsson sitta och arbeta när det är varmt. Här flyttade han in när han kom till Stockholm år 1956.

När första barnet var på väg bar det av till Hagsätra och den röda stugan blev istället högkvarter för AB Svenska Ord, produktionsbolaget som Hasse Alfredsson bildade tillsammans med Tage Da-

H

nielsson år 1961. Inom ramen för Svenska Ord producerade de revyer, pjäser, och filmer som vid det här laget roat svenska folket i flera decennier. Det är lätt att förstå att stugmiljön stimulerar kreativiteten.

Lågt i tak Stugan består av en äldre del från början av 1700-talet med en tillbyggnad från 1800-talet. Dörröppningen är bara en och

en halv meter hög och det är lågt till tak även inomhus. Byggnaden är kulturminnesmärkt med blå markering, vilket innebär att den ska bevaras i ursprungligt skick.

Berget sprängdes bort Varje hus har sin egen berättelse, men speglar också historien i den omgivande miljön. Den här lilla stugan bär tydliga Fortsättning s.14 P

Ola Svensson har lett arbetet med att renovera det lilla huset som blev Hasseåtages skrivarstuga och Svenska Ords administrativa högkvarter. Foto: Marie Wallin

12

husbyggaren nr 4 B 2008

Även fönstren har farit illa de senaste decennierna, konstaterar projektledaren Ola Svensson. Foto: Marie Wallin

P spår efter samtidens grymma framfart, men nödvändiga utveckling.

Förr i tiden var den röda stugan mycket längre, men tillbyggnaden är numera tvärt avhuggen och utanför tomtgränsen finns ett stup. Huset sågades helt enkelt av när man i början av 1900-talet skulle spränga för att anlägga Renstiernas gata, där bilarna i dag rusar fram vid bergets fot. Det ger stugan ett lite lustigt utseende med två tydligt urskiljbara, olika sorters tak och en minimal tillbyggnad som lämnar ett pyttesmalt rum i ena änden av huset. Men gjort är gjort och även den hanteringen är kulturhistoria och ska bevaras. Åren och vädret har gått hårt åt det gamla huset, som förvaltas av Stadsholmen. I år var det dags att renovera. Ola Svensson, på företaget Plåtkonsult, var ansvarig för projektet.

Det ena leder till det andra. Det har droppat vatten från taket ner på timmerknuten, där en rötskadad del måste bytas ut.

Under takteglet doldes en överraskning.

Istället för underlagspapp låg där ett trätak, intjärat för att stöta bort vattnet.

Foto: Marie Wallin

Foto: Marie Wallin

säga eftersom vi inte har stött på den här lösningen tidigare, men man bör nog underhålla taket lite oftare än man gör när underlagstäckningen är av papp.

intakt så vi renoverade taket med två metoder.

Vad gjorde ni åt det?

– Vi lyfte av hela tegeltaket, bytte allt rötskadat och strök undertaket med tjära. Vi var också tvungna att byta ut vindskivan och hängrännorna.

Några speciella problem förknippade med det?

– Planken var mycket bredare förr. Därför krävs det ovanligt stora virkesdimensioner när man ska byta ut rötskadade delar. Men det är vanligt att vi behöver breda dimensioner på träet, eftersom vi jobbar mycket med äldre hus. Det kan vara svårt att få tag på, men jag har jagat rätt på ett bra sågverk i Valdemarsvik.

Hur behövlig var renoveringen?

Hurdant tak har tillbyggnaden?

– Det var verkligen dags nu. Stugan har stått alldeles för länge utan underhåll, 20–25 år ungefär. Det hade börjat regna in. Det var läckage runt skorstenen, som börjat släppa ifrån sig murbruk.

– På tillbyggnaden ligger ett traditionellt, enkelt tegeltak med underlagsteckning av papp. Renoveringen ändrade inte på det. Det är vårt uppdrag att behålla huset

Var det något särskilt med den röda stugan?

– Ja, taket var väldigt speciellt. Det handlade om två tak, ett på den äldsta huskroppen och ett på utbyggnaden. När vi tog bort takpannorna på det äldre huset fann vi att det inte var försett med underlagstäckning av papp som det brukar vara.

Istället fanns ett vattenavledande, tjärat undertak av trä. Den lösningen har vi inte stött på någon annan stans i det övriga beståndet av kulturminnesmärkta hus.

Trätaket måste vara tjärat för att vattnet ska ledas bort.

Hur sköter man ett sådant tak?

– Gissningsvis måste man bättra på tjärstrykningen med lite tätare intervaller än vad som skett hittills. Hur ofta är svårt att 14

Vad har ni gjort mer?

– Vi fick renovera skorstenen som släppte ifrån sig murbruk och vi gjorde de plåtarbeten som krävdes. Eftersom det har droppat från taket har fönstren farit illa och måste ses över. Vi bytte också lockläkt och ett par timmerstockar som ruttnat.

Har ni gjort något invändigt?

– Vi bytte en del av golvet som blivit förstört när det regnat in. Vi justerade dörrarna och lite annat också. Allt är inte slitage, en del är dåligt gjort från början eller vid renoveringen på 1960-talet.

Vad är det svåraste med ett sådant här uppdrag?

– Det svåraste är faktiskt att hitta rätt gubbar som kan utföra jobbet. De måste vara intresserade av att jobba med gamla hus och byggnadsvård. Vi vårdar en del av kulturarvet och då måste man ha ett intresse. Det är inte alla som förstår det kulturhistoriska värdet och varför man ska återställa allt med gamla metoder. Det är ont om skickliga hantverkare när det gäller renovering av äldre hus.

Vad beror det på?

– Det sker en generationsväxling just nu som gör att det kan vara svårt att få tag på rätt personer. Lagen om offentlig upphandling ställer också till svårigheter. Vi måste oftast hålla oss till de företag som är upphandlade.

Någon mer utmaning?

Den största svårigheten med att renovera kulturminnesmärkta hus är att hitta rätt hantverkare. Kjell Bergkvist är en av dem som passar för jobbet. Foto: Marie Wallin

– Ja, en annan svårighet handlar om att bestämma sig för på vilken nivå man ska lägga renoveringen. Gamla hus har ofta stora behov, men vi kan inte köra fullt ut.

Man måste göra en rimlig avvägning. Det är ekonomin som styr. D

husbyggaren nr 4 B 2008

nr 4 B 2008 husbyggaren

15

GOLV Ett precisionsarbete av entreprenören som lade golven i en nybygg skyskrapa gav en utmärkelse. Panorama Tower uppfördes i Alberga i Esbo utanför Helsingfors. En mattläggare åtog sig hela ansvaret för alla typer av golv – även för bastun.

Prisades för installation av golv i skyskrapa Av Marie Wallin , frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

ntreprenören Mattoasennus J.Heikkinen Oy har fått den finländska utmärkelsen Årets golv.

Företaget är ansvarig entreprenör för installationen av nästan 24 000 kvadratmeter golv i en 17 våningar hög skyskrapa, som rymmer både kontor, representationsutrymmen och… förstås… bastu.

E

Panorama Tower ligger i Alberga, Esbo, utanför Helsingfors. Det är en nybyggd 17 våningar hög kontorsbyggnad som ägs av Finlands största pensionsförsäkringsbolag Varma. Entreprenören Mattoasennus J. Heikkinen Oy fick uppdraget att lägga in mer än 20 000 kvadratmeter golv i den höga, smala byggnaden. Arbetet gjordes med sådan precision att det resulterade i

Företaget Mattoasennus J. Heikkinen Oy fick en utmärkelse för installationen av golv i det 17 våningar höga Panorama Tower i Esbo utanför Helsingfors. Foto: Marie Wallin

16

att företaget fick utmärkelsen ”Årets golv 2007”.

Tre sorters golvmaterial – Det som är lite speciellt här är att vi tog ansvaret för hela projektet, det vill säga alla typer av golv. Vi lade inte bara in linoleummattorna, utan även parketten och det keramiska golvet, förklarar Magnus Aaltonen som är ansvarig för linoleumgolven.

Byggnaden omfattar 23 850 kvadratmeter bruttoyta och linoleumgolv användes till 18 000 kvadratmeter golv, främst i kontorsutrymmena. 3 000 kvadratmeter keramiskt golv lades i mer representativa utrymmen som bland annat entrén, kaféet och bastuavdelningen. Resterande 2 000 kvadratmeter golv var parkett i sammanträdesrum och en del exklusivare kontorsrum.

– Det handlar om att få rätt golv på rätt plats och att se till att beställaren bara behöver ha kontakt med en entreprenör.

Det är viktigt att beställaren slipper krångel med alla kontakter, säger Magnus Aaltonen.

Högklassigt installationsarbete De viktigaste bedömningskriterierna för utmärkelsen ”Årets golv” var hållbar utveckling, låg skötselkostnad och bra hållbarhet. Priset får Mattoasennus J. Heikkinen Oy främst för installationen av det sobra, tidlösa, gråmelerade linoleumgolvet som ansågs särskilt högklassig.

Panorama Tower står inklämt mellan tågstationen, en väg och flera lägre byggnader, bland annat ett jättestort köpcenter. Trängseln orsakade naturligtvis vissa svårigheter för arbetet.

– Vi använde en lyftkran för att få in mattorna och allt annat vi behövde för installationen. Kranen räckte ända upp till 17:e våningen. När man är i ett trångt omhusbyggaren nr 4 B 2008

Magnus Aaltonen och Tomi Saarinen har lett arbetet med att lägga in golven.

Foto: Marie Wallin

18 000 kvadratmeter av den tidlösa, gråmelerade linoleummattan lades in i Panorama Tower. Foto: Marie Wallin

råde så här måste man se till att hålla rent och god ordning på arbetsplatsen. Vi har inte kunnat lämna material på marken utanför huset, berättar Tommi Saarinen, som ansvarar för trägolven.

Endast 14 personer har arbetat med installationerna. Alla är anställda hos Mattoasennus J. Heikkinen Oy. – Det är vår egen personal. Man kan inte vara fler helt enkelt. Det går inte fortare för det. Man står bara i vägen för varandra, säger Magnus Aaltonen.

Han tycker själv inte att arbetet var så särskilt märkvärdigt i förhållande till andra jobb de gjort. Magnus Aaltonen

nr 4 B 2008 husbyggaren

Entreprenören hanterade alla former av golv som behövdes. Keramiskt golv och trä i bastun, som finns på översta våningen där utsikten är fantastisk. Foto: Marie Wallin

skrattar när han blir påmind om att företaget fått en utmärkelse för installationsarbetet.

– Det fick vi väl antagligen för att vi är noggranna och bra, säger han och ler stort.

Lattian- ja seinäpäällysteliitto ry som delar ut utmärkelsen ”Årets golv” är en branschorganisation för företag som tillverkar, importerar eller installerar golvoch väggmaterial. Föreningen motsvarar svenska golvbranschen. D

17

GOLV Det råder en stor osäkerhet om det är tillåtet att använda kartongklädda gipsskivor i våtrum. GVKs nya branschregler för våtrum har en strykande åtgång. Behovet att veta är stort. Men än återstår att reda ut vilka fukttåliga alternativ som finns.

Regler har blivit tydligare för tätskikt i våtrum Av henrik sjelin , tekniker, GVK

I

Svåra att byta ut I takt med att badrummen blir allt mer påkostade, skruvas också förväntningarna upp hos beställarna. Man ringer gärna ett extra telefonsamtal till husbyggaren, med 18

tidningsartikeln i bakhuvudet, för att försäkra sig om att ingen kartonggips används i våtrummet.

GVK beslöt i linje med BKR att avråda applicering av vätskebaserade tätskikt eftersom de utgör en teknisk riskkonstruktion på kartonggips, samt inleda en utfasning av kartonggipsen i anslutning till tätskikt av plastmatta och dylikt. Det senare fanns det egentligen ingen teknisk grund för, utan berodde snarare på en mycket stor efterfrågan bland beställarna. Men att byta ut kartonggipsskivorna tycks inte vara så lätt som vissa bedömare trott.

Saknar definition för tålig skiva Det finns ingen definition på vad en fukttålig skiva är för något – annat än att det inte är en kartongklädd gipsskiva.

För att räta ut detta frågetecken bildades en arbetsgrupp där BKR, GVK, skivmaterialleverantörer, tätskiktsleverantörer och försäkringsbolag finns med som sakkunniga. Arbetsgruppen har bett SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och Sitac att ta fram ett ”testpaket” som ska klargöra hur mycket en fukttålig skiva förväntas tåla i form av relativ fuktighet

Det har varit en rykande åtgång på GVKs nya branschregler för tätskikt i våtrum.

in-

FÖRFATTAREN

april i år släpptes nya ”Säkra Våtrum – branschregler för våtrum” i samband med Golvbranschens Våtrumskontroll, GVK:s 20-års jubileum. Det är ingen tvekan om att våtrumsfrågorna är särskilt heta i år och det som diskuterats flitigast är om det är tillåtet att använda kartongklädda gipsskivor i våtrum och vilka fukttåliga alternativ som finns.

GVK är en stiftelse som består av HSB Riksförbund, Riksbyggen, VVS Företagen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, Sveriges Bostadsrättscentrum SBC, Fastighetsägarna Sverige, Villaägarnas Riksförbund och Golvbranschen, GBR. ”Säkra våtrum” är branschregler som samtliga ingående organisationer i GVK står bakom vilket ger en bred förankring på våtrumsmarknaden.

När Byggkeramikrådet, BKR ”förbjöd” användning av kartongklädd gips, ställdes frågan på sin spets: Kan BKR och GVK ha olika budskap till marknaden beträffande den kartongklädda gipsen?

Svaret är enkelt: Nej! De mögelbenägna kartongklädda gipsskivorna blev framsidesstoff i snart varenda dagstidning och satte sig i minnet hos beställarna. Det som däremot inte alla snappade upp var att de tester som gjorts utförts med vätskebaserade tätskikt som var på tok för otäta för att kunna bevara kartongskiktet på gipsen mögelfri. Boverket ändrade sina regler och för första gången fanns ett minimikrav för hur tätt tätskiktet måste vara (1 miljon s/m) – ett krav som GVK sedan länge uppfyllt med sina branschgodkända plastmattor.

Henrik Sjelin är tekniker och ingenjör på GVK och har varit projektledare för nya ”Säkra våtrum”.

nan negativa formförändringar, mikrobiell tillväxt och dylikt sker. Dit hör också tester som ska klargöra vilka tätskikt som fungerar ihop med respektive skiva – så kallad kompatibilitet.

Vi hoppas få fram våtrumskivor som är kompatibilitetsprovade under år 2008.

Dessa kommer att publiceras på vår hemsida www.gvk.se vilket kommer att underlätta arbetet för våra GVK-auktoriserade företag som efterfrågar tydligare förhållningsregler, även om många skakar på huvudet åt hysterin kring kartonggipsen.

Problem nå ut med nya lösningar Enligt tätskiktsleverantörerna finns det många lösningar som går att tillämpa på olika typer av skivor. Det tycks finnas ett problem att nå fram till beställare och montörer med de tekniker som finns.

De GVK-auktoriserade företagen får fortlöpande information i syfte att ligga ”steget före”, men det senaste årets snabba utveckling har gjort det svårt att hinna med att utbilda de snart 500 GVK-auktoriserade företag som verkar runt om landet.

Fortsättning s. 20 P

husbyggaren nr 4 B 2008

P

Generellt sett är problemet att tätskikt av plastmattor och tätskiktsfolier fäster dåligt på täta skivmaterial med de lim och appliceringstekniker som idag används.

Det kan i vissa fall avhjälpas med en längre torktid, men för riktigt täta material tar det upp emot en vecka innan tätskiktet kan bekläs med kakel. Så länge vill man inte vänta.

Vissa limleverantörer avråder från att

limma plastmatta och tätskiktfolie på täta underlag. Ska plastmattan dessutom både utgöra tätskikt och ytskikt, finns också en estetisk aspekt att ta hänsyn till.

Det är viktigt att inte glömma bort att vissa fukttåliga skivor funnits på marknaden under lång tid och leverantörerna sitter på mycket erfarenhet.

Till följd av en mer frekvent produktion med fukttåliga skivor, har även ar-

betsmiljöfrågan börjat uppmärksammas.

För att en fukttålig våtrumsskiva ska godkännas av GVK, måste också de arbetsmiljömässiga aspekterna vid yrkesmässig hantering beaktas.

Golvbrunn ska bytas Ska man byta golvbrunn eller inte vid renovering av badrum? I tidigare utgåvor av ”Säkra våtrum” har man kunnat behålla

Nyheter i ”Säkra våtrum”: Branschregler

”Säkra Våtrum – GVKs Branschregler för tätskikt i våtrum” är som titeln antyder branschregler istället för tidigare Råd och anvisningar.

Funktionskrav och praktiska konsekvenser

Golvbrunnar tillverkade före år 1990 ska numera alltid bytas ut vid stambyten.

Foto: GVK

Nya ”Säkra våtrum” är från grunden omarbetad. GVK har arbetat med att tydliggöra innehållet genom fler illustrationer och skisser som visar olika moment vid våtrumsinstallationer samt med att lyfta in och besvara vanliga frågor från både proffsoch konsumentled. Den sammanblandning som ofta finns mellan vad Boverket kräver i sina byggregler och vad som är branschregler, har GVK försökt undvika genom att väva in utdrag ur Boverkets byggregler, BBR.

harmoniserats med VVS Företagens ”Säker vatteninstallation”. Nytt är att grundkrav för golvvärme finns med samt en orienteringstabell för olika skivmaterial och vilka tätskikt som är möjliga att applicera på respektive typ av underlag enligt leverantörernas anvisningar.

Branschen väntar på besked om vad som ska gälla för ”fukttåliga skivor” för våtrum.

Foto: GVK

20

Underlaget Gällande regler och erfarenheter för vad som krävs av underlaget inför tätskiktsinstallation. Reglerna har

Förteckning av godkända produkter

Tätskiktet Klara riktlinjer för val av tätskikt som bygger på Boverkets Byggregler. Rekommendationer för vilken typ av våtrumsskiva som bör väljas beroende av tätskiktstyp med mera.

Utförandet GVK-konceptet bygger på att ett GVK-auktoriserat företag med behöriga montörer utför våtrumsinstallationen.

GVK-förutsättningar

Nya ”Säkra våtrum” innehåller GVK-förutsättningar för underlaget, tätskiktet och utförandet av våtrummet.

Det har blivit enklare och mer överskådligt både för GVK-företagen själva och för beställarna att få överblick över vad GVK kräver och rekommenderar. Så här är det uppbyggt:

tekniska problem under denna rubrik. Förstärkning av bjälklag, byte av golvbrunn, håltagning i våtrum, montering av tätskiktet runt vägghängd toalett, fogsprång på stora plattor med mera behandlas i detta kapitel.

Kontroll av tätskiktets täthet

Alla känner inte till hur tätheten i hörn och fogar kontrolleras på plastmattor via GVK:s system för stickprovskontroller. Vi har lyft fram GVK:s länskontrollanter som arbetar med att kvalitetssäkra tätheten i tätskikt installerade av GVK-företagen.

Här listas alla produkter som blivit godkända i enlighet med Golvbranschen, GBR:s Branschstandard för plastmattor samt BKR:s godkända produkter, då GVK tillämpar erkännande av både GBR:s och BKR:s metoder att branschgodkänna produkter för våtrum.

Standardtexter för upphandling

Samtliga standardtexter som är tänkta att användas av föreskrivandeled har setts över för att passa aktuella förhållanden och ge möjlighet att föreskriva utifrån dessa.

Ord- och referenslista

Nya ”Säkra våtrum” innehåller en omfattande ord- och referenslista som kan vara till hjälp, inte minst i kommunikationen med GVKföretagen.

Tekniska råd och anvisningar

GVK har samlat vanliga frågor kring och lösningar på

husbyggaren nr 4 B 2008

den befintliga golvbrunnen om den fungerat felfritt och under förutsättning att plastmatta använts som tätskikt under keramisk ytbeläggning eller som ytskikt.

I nya ”Säkra våtrum” har dessa regler skärpts och nu ska golvbrunnar tillverkade före år 1990 alltid bytas ut vid stambyten, mer omfattande renovering och så vidare.

Det har varit en rykande åtgång av nya upplagan av ”Säkra våtrum”. Första leveransen från tryckeriet – 5 000 exemplar – var slut på två veckor. Till det hör en frekvent nerladdning från vår hemsida.

Vi hoppas med detta kunna bidra till att bredda synfältet en aning. Säkra våtrums-

installationer handlar inte enbart om vilken våtrumsskiva man väljer, utan det är en helhetssyn som innefattar många delkomponenter av minst lika stor betydelse. Och inte minst den allra viktigaste: montören. D Fotnot:

Läs även artikeln om hur man fuktsäkrar våtrum mot yttervägg av Christoffer Agn längre fram i tidningen.

Pump. Foto: GVK

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

nr 4 B 2008 husbyggaren

21

FASTIGHETSFÖRVALTNING Erfarenheterna av att lägga ut fastighetsdrift på entreprenad är positiva. De fastighetsägare som har prövat detta vill gärna fortsätta. En tydlig upphandling krävs för att beräkningen av kostnader ska stämma.

Utlagd fastighetsdrift kan sänka kostnad nder de senaste 15 åren har det blivit allt vanligare att fastighetsägare väljer att upphandla entreprenörer som utför vissa av de arbetsuppgifter som ingår i fastighetsförvaltningen.

Offentliga fastighetsägare i Sverige bedriver sedan ett antal år ett gemensamt forskningsprogram i syfte att utveckla det offentliga fastighetsägandet. Programmet kallas Utveckling av fastighetsföretagandet i offentlig sektor (UFOS).

UFOS har genomfört fyra undersökningar som samlat in de erfarenheter som finns från fastighetsdrift på entreprenad.

Frågor har ställts till både beställare och utförare av olika tjänster inom fastighetsförvaltningen. Några undersökningar har också intervjuat vilka erfarenheter som hyresgästerna har av att delar av fastighetsförvaltningen utförs av entreprenörer.

U

Blir lägre kostnad Resultaten av undersökningarna visar att det visserligen finns problem med att få delar av entreprenadarbetena att fungera, men både beställarna och hyresgäster-

na är överlag positiva till entreprenörens insatser.

De mål som beställarna satt upp, då de valt att låta en entreprenör utföra fastighetsdriften, har infriats. Kostnaderna har i de flesta fall blivit lägre och kvaliteten har inte försämrats. Dessutom rapporterar samtliga svarande, som fortfarande genomför delar av fastighetsdriften med en egen driftorganisation, att upphandlingen i konkurrens också lett till en positiv påverkan på den egna driftorganisationen.

Erfarenheter från hela Sverige Erfarenheter har samlats in från 80 stycken olika entreprenader fördelade över hela Sverige.

Intervjuerna har gällt följande områden: • Vilka motiv fanns för att upphandla driften på entreprenad?

• Vilka erfarenheter finns av upphandlingsförfarandet?

• Vilka erfarenheter finns av den valda ersättningsformen?

• Vilka erfarenheter finns från genomförandet av entreprenaderna?

Bild 1. Trots vissa problem är både beställare och hyresgäster överlag positiva till att fastighetsdrift läggs ut på entreprenad.

22

FÖRFATTAREN

Av leif sundsvik , seniorkonsult, Sundsvik Konsult AB

Leif Sundsvik är seniorkonsult och VD i Sundsvik Konsult AB. Under senare år har han studerat hur man skapar effektivare arbetsformer inom fastighetsförvaltning.

• Vilka erfarenheter finns om hyresgästernas synpunkter?

• Anser man att entreprenaden har lyckats?

Enbart fastighetsdrift ingår I ett fastighetsföretag finns det många olika arbetsuppgifter. Flera av dessa arbetsuppgifter kan utföras av egen personal eller köpas av en entreprenör. Undersökningarna har avgränsats till att gälla upphandlad fastighetsdrift. Med det menas de arbetsuppgifter som omfattar tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll av mark, byggnader och de tekniska system som tillhör en fastighet eller ett bestånd av fastigheter.

Ibland kan det vara svårt att dra en skarp gräns mellan fastighetsdrift och verksamhetsservice. I undersökningen har gränsen satts så att alla drifttjänster som är knutna till fastigheten ingår medan verksamhetsanknutna tjänster (verksamhetsservice) inte studerats.

Upphandling regleras i avtal Som framgår av bild 1 tecknar hyresvärden hyresavtal med sina hyresgäster. HyFortsättning s. 24 P

husbyggaren nr 4 B 2008

P resvärden tecknar också ett entreprenadavtal med den anlitade driftentreprenören. Tanken är att entreprenören ska utföra den fastighetsdrift som han åtagit sig i avtalet med hyresvärden på ett sådant sätt att fastigheten fungerar på det sätt som hyresvärden har utlovat i kontrakten med hyresgästerna.

Entreprenören kan också komma överens med hyresvärden om att entreprenören har rätt att utföra vissa servicetjänster direkt åt hyresgästerna. Dessa tjänster regleras normalt i särskilda avtal om tilläggstjänster och avtal skrivs direkt mellan driftentreprenören och hyresgästerna.

Om driftentreprenören ska sälja tillläggstjänster till hyresgästerna menar några hyresvärdar att det finns risk för att driftentreprenören använder den driftpersonal som är avdelad för fastighetsdrift för dessa tjänster. Några hyresvärdar menar att dessa dubbla avtal, som driftentreprenören har med både hyresvärden och hyresgästerna, kan inverka negativt på entreprenörens förmåga att utföra den fastighetsdrift som han åtagit sig. Därför är det viktigt att de arbetsuppgifter som driftentreprenören åtar sig åt hyresgästerna är kända och godkända av hyresvärden.

Flera av de intervjuade intygar att problemet, med att arbetsuppgifter som har beställts direkt av hyresgästen prioriteras före den normala fastighetsdriften, också finns inom den del av fastighetsdriften som bedrivs av fastighetsföretagets egen driftorganisation.

Svårast i början Flera av de intervjuade redovisar att det funnits många problem i starten av de första upphandlingarna. Både beställarens egen organisation och entreprenörens personal har haft en inkörningsperiod som fått som konsekvens att det blivit fler klagomål från hyresgästerna.

När entreprenaden pågått en tid har emellertid inkörningsproblemen övervunnits och fastighetsdriften har fungerat bra. Klagomålen från hyresgästerna har minskat till normal nivå och slutresultatet av den nya driftformen har utfallit till beställarnas belåtenhet.

Kräver kunniga beställare När man som beställare ska formulera 24

Rapporterna finns på www.offentligafastigheter.se.

mål med entreprenaden är det viktigt att målen är mätbara och att det framgår av förfrågningsunderlaget hur beställaren kommer att kontrollera måluppfyllelsen.

Det är också av stor betydelse att styrelsen för fastighetsorganisationen uttalar tydliga direktiv för fastighetsorganisationens arbete. Detta gäller både om alternativa driftformer ska tillämpas och vilken omfattning detta ska ha.

Som beställare ska man ha både kapacitet och kompetens att själv utforma förfrågningsunderlagen. När man bygger upp denna kompetens, eller ska vidareutveckla kompetensen, kan man behöva hjälp av experter utifrån. Det vanligaste sättet att utforma förfrågningsunderlaget är att uttrycka kraven som funktionskrav.

Om det är svårt att precisera kraven i funktionstermer beskriver man dem som utförandekrav (frekvenskrav).

Tydliga förfrågningsunderlag Eftersom lagen om offentlig upphandling, LOU, ska följas är det lämpligt att beställaren anger hur han avser att bedöma de olika anbuden, det vill säga att beställarna per kriterie redovisar en exemplifierad och jämförbar beskrivning av de egenskaper som anbudet måste innehålla för att tilldelas en viss poäng. Först då vet anbudsgivaren vad det är som beställaren värdesätter och hur han poängsätter.

Från intervjusvaren kan man konstatera att det vanligaste sättet att avgränsa en

fastighetsdriftentreprenad är att välja en geografiskt avgränsad del.

Om upphandlingen innebär personalövergång (verksamhetsövergång) finns det all anledning att tidigt i upphandlingsarbetet genomföra en utredning och sammanställa en personalkonsekvensbeskrivning. Utredningsarbetet kan genomföras av en partssammansatt grupp.

De slutsatser man kan dra av de intervjuades svar om olika ersättningsformer är att fast pris, eventuellt tillsammans med en á-prislista, är att föredra och att upphandling på löpande räkning bara ska användas i undantagsfall.

Tillämpningen och tilltron till incitamentsersättningar varierar. Svårigheten med tillämpning av incitamentskonstruktioner är dels att mäta storleken av en eventuell förändring dels att fastställa i vad mån det är entreprenörens åtgärder som lett fram till förändringen.

Ersättning för fel en stötesten Erfarenheterna av ersättning för felavhjälpande underhåll är att det fungerar bra med ett fastställt belopp som ingår i entreprenörens grundåtagande för mindre felavhjälpande underhållsåtgärder förutsatt: • att omfattningen av dessa åtgärder kan kalkyleras med rimlig noggrannhet, det vill säga att det finns statistik eller annat underlag som beställaren tillhandahåller i förfrågningsunderlaget, och Fortsättning s. 26 P

husbyggaren nr 4 B 2008

nr 4 B 2008 husbyggaren

25

P • att status för byggnaden och installationssystemen är känd för entreprenören vid upphandlingstillfället.

Om inte dessa förutsättningar finns kan inte entreprenören göra annat än gissa eller bedöma omfattningen av arbetet vilket försvårar en seriös upphandling.

Om beställaren är otydlig i sin förfrågan blir det svårt för entreprenören att göra en riktig kostnadsberäkning. De arbeten som inte kan kalkyleras ska inte ingå i det fasta arvodet. Möjligen kan man komma överens om ett budgeterat belopp för dessa arbeten. Ersättningen för den verkligt utförda mängden ska sedan avräknas mot denna budget. För reglering av ersättningen för denna typ av arbeten kan man ofta använda á-priser.

Hjälp av upphandlingskonsult Att köpa entreprenader är en strategisk beställarkompetens som många intervjuade beställare anser att man ska ha inom den egna organisationen.

Det är dock inte ovanligt att även erfarna beställare tar hjälp av konsulter för vissa specialuppgifter under genomförandet av en entreprenad. De erfarna beställarna har insett behovet av en beställarorganisation som både kan upphandla och följa upp den verksamhet som man köper av entreprenören.

Det framgår klart av intervjusvaren att beställarna underhand skärper sina krav på uppföljning av entreprenörernas arbete och inför revisioner och besiktningar.

Detta trots att beställarna samtidigt kräver av entreprenörerna att de ska ha kvalitetssystem som innehåller rutiner för egenkontroll. Förhållandet tyder på att

beställarna inte sätter tilltro till entreprenörernas förmåga att kontrollera att fastighetsdriften utförs på det avtalade sättet.

och • att upphandling skapar tydlighet i rollfördelningen mellan beställare, hyresgäst och utföraren av fastighetsdriften.

Energisparande vanligt krav Intresset för att spara energi är stort bland samtliga intervjuade beställare.

Dels kräver man att den anlitade driftentreprenören ska köra anläggningarna energisnålt, dels satsar flera av de intervjuade på särskida energisparprogram, ibland i kombination med incitamentskonstruktioner.

Det finns ett intresse för så kallade ”Energy performance contract”, EPC-avtal, det vill säga avtal där entreprenören står för den investering som krävs för att uppnå energibesparingen kombinerat med överenskommelsen att få ta del av den uppkomna energibesparingen under viss tid. Det är emellertid få som provat EPC-avtal.

Kompetens krävs Från intervjusvaren kan man spåra att det finns två ganska självklara men viktiga förutsättningar för att lyckas med driftentreprenader: • en kompetent beställare, och • en kompetent och engagerad entreprenör. D Fotnot:

Undersökningsresultaten presenteras i följande fyra rapporter: ”Driftig konkurrens”, 1966, ”Förvaltningsentreprenader ur tre perspektiv”, 1999, ”Erfarenheter av driftentreprenader – Diskussionsunderlag i upphandlingsprocessen”, 2006 och ”Erfarenheter av driftentreprenad vol. 2 – Intervjuer med nio fastighetsägare”, 2007. Se mer på www.offentligafastigheter.se

Beställare vill fortsätta De beställare som provat att upphandla fastighetsdriften på entreprenad är beredd att fortsätta med denna modell därför: • att de är nöjda med resultatet, och • att de är beredda att ta itu med de brister som de identifierat.

Dessutom konstaterar många beställare att entreprenaderna påverkar den egna fastighetsdriftorganisationen på ett önskat sätt.

Dessutom konstaterar många beställare: • att upphandling utvecklar fastighetsförvaltningens beställarorganisation,

Fukt i golvet?

Inga problem!

Florosil® Florosil TS® Seal Hard® Stay Clean®

26

husbyggaren nr 4 B 2008

nr 4 B 2008 husbyggaren

27

FASTIGHETSFÖRVALTNING En inledande tillståndsbedömning av balkonger visade på osynliga skador. Först efter en noggrann besiktning med provuttag och tester i laboratorium startar reparationsarbetet. En helhetsbild kan spara pengar åt fastighetsägaren.

Helhetsbild av balkongskada sparar pengar vid åtgärd Av mats svensson , Betongcentrum, Teknologisk institut AB

S

renhet samt tillgång till rätt utrustning och laboratorium.

Systematisk undersökning En systematiskt genomförd tillståndsbedömning kan utföras i följande moment: 1. Genomgång med beställaren 2. Förbesiktning 3. Fältundersökning och uttag av prover 4. Tester i laboratorium 5. Utvärdering 6. Rapport innehållande bakgrundsfakta, iakttagelser från undersökningarna, resultat från laboratorietester, tillståndsbeskrivning, förslag på åtgärder och hur åtgärderna bör prioriteras. Rapporten kan med fördel gås igenom med uppdragsgivaren.

Som en röd tråd i arbetet gäller att hit-

FÖRFATTAREN

kador som åtgärdas på ett tidigt stadium lagas till lägre kostnad än om skadorna får växa sig stora. Är man dessutom ute i tid kan åtgärderna planeras och det går också att påverka så att gjorda insatser ger bästa möjliga resultat. Detta är knappast några nyheter, men ändå hamnar undertecknad, och säkert fler med mig, emellanåt i situationer där knapphet på tid får styra insatser och åtgärder.

I artikeln berättar vi vilka möjligheter det finns för fastighetsägare och andra innehavare av byggnadsverk att ta initiativet genom att tillståndsbedöma sina konstruktioner. Fastighetsägaren kan själv utföra enklare tillståndsbedömning, som till exempel att kontrollera att takavvattningen fungerar. Vid en mera avancerad bedömning är det ofta lämpligt att anlita specialister som har kunskap och erfa-

Mats Svensson är civilingenjör, verksam på Betongcentrum, Teknologisk institut AB, ett dotterbolag till danska Teknologisk institut. Han har tidigare bland annat arbetat som konstruktör på Skanska och med skadeutredningar på befintliga broar hos Vägverket.

ta en förklaring till varför respektive skadetyp uppkommit, vad skadorna innebär för konstruktionens säkerhet och livslängd, samt hur de påverkar utseendet.

Först därefter kan lämpliga åtgärdsförslag lämnas.

Skadade droppnäsor Sommaren 2007 kontaktades Betongcentrum av den tekniske chefen Mats DuBar på Ronnebyhus AB. Mats Du-Bar informerade om att balkonger i tre av företagets bostadsområden bedömdes kräva underhållsåtgärder. I alla tre områdena fanns skadade droppnäsor – en typisk skada på balkonger. I ett område var balkongplattornas pågjutning i dåligt skick och det fanns bärande väggar med synliga skador. Men vad orsakade skadorna, hur kommer de att utvecklas och finns det ytterligare, ännu inte synliga, skador?

Ett område är från 1950-talet, de två andra är byggda under miljonprogrammet.

Efter att Ronnebyhus kontaktat BeHus från 1950-talet. Foto: Betongcentrum

28

Fortsättning s. 30 P

husbyggaren nr 4 B 2008

Skadad droppnäsa. Foto: Betongcentrum

Sprickor i droppnäsan fortsätter innanför fasadlivet. Foto: Betongcentrum

P tongcentrum om en tillståndsbedömning av balkongerna, totalt drygt 500 stycken, inledde vi med en gemensam genomgång på plats. Mats Du-Bar orienterade om vilka åtgärder som gjorts under åren och vilka kända skador som finns, och ramarna för ett uppdrag sattes upp.

Några valdes ut Det är möjligt att undersöka 500 balkonger men kostnaden blir så hög att ett program som syftar till att finna varje enskild skada vanligen inte är försvarbart. I den aktuella undersökningen bestämdes att detaljerad undersökning skulle göras på fyra till åtta balkonger i respektive område med avsikt att upptäcka återkommande fel.

Ofta kan en person med erfarenhet av tillståndsbedömningar, genom en översiktlig visuell besiktning, kännedom om när balkongerna är byggda och hur de är konstruerade, i stora drag veta vilka skador som kan förväntas och vilka undersökningar som behöver utföras.

Undersökning i fält Betongcentrum skrev, med ledning av den gemensamma besiktningen, en offert med fast pris till Ronnebyhus som bland annat innehöll en beskrivning av undersökningsmetoder, omfattning av provuttag och vilka laboratorietester som skulle 30

göras i samband med tillståndsbedömningen.

Efter att Ronnebyhus gett Betongcentrum uppdraget inledde vi med att utföra en första besiktning av balkongerna. Avsikten med besiktningen var att identifiera typiska skador samt att välja ut balkonger för vidare undersökningar.

Efter den gemensamma genomgången med Ronnebyhus och resultatet från besiktningen hade vi en relativt bra bild av vilka skador som fanns på balkongerna.

Men vi hade ingen förklaring till varför de observerade skadorna uppkommit, hur betongen påverkats och om ytterligare skador fanns som ännu inte var synliga.

I varje område tog vi ut kärnprover på betongen för visuell analys och tunnslipsanalys i laboratorium. Vid tunnslipsanalys undersöks 0,020 mm tjocka prov, tagna från de utborrade kärnorna, i mikroskop. Laboratorieanalyserna ger information om vilken cementtyp som använts, om betongen är utsatt för nedbrytning och mycket mera. Vid fältundersökningarna, och sedan noggrannare i laboratoriet, undersökte vi om betongen har kvar sin egenskap att skydda för armeringskorrosion.

Utförandet har brustit Resultatet från fältundersökningar och laboratorieanalyser visade att det finns fler skador på balkongerna än de som var möjliga att se med ögonen.

I samtliga tre områden finns skador som främst har sitt ursprung i bristande utförande. Till exempel har för små täckande betongskikt i droppnäsorna medfört att armeringen korroderat kraftigt vilket lett till omfattande betongavskalningar vilket i sin tur påskyndat armeringskorrosionen ytterligare.

Andra skador har föranletts av att betongen är av dålig kvalitet. Orsaken har till exempel varit olämpligt sammansatt betong eller att betongen frusit innan den härdat.

Mervärden av bedömning Slutsatsen av tillståndsbedömningen är att balkongerna i de tre områdena är i sådant skick att de kan repareras. I rapporterna, en för varje område, lämnas rekommendationer på hur de olika skadorna kan åtgärdas.

Entreprenörer har vanligen en god kunskap om vanligt förekommande skador på till exempel balkonger och de vet hur reparationer kan utföras.

Tillståndsbedömningen visar emellertid på skador som inte var synliga eller vars omfattning och orsaker inte hade varit möjliga att bestämma utan en noggrann besiktning med provuttag och tester i laboratorium: • I två av områdena är betongen inte frostbeständig och det finns balkonger med frostskadad betong.

• Bärande väggar med betong som separerat vid gjutningen. Till följd av det har betongen fått dålig kvalitet och har inte gett armeringen fullgott skydd.

• På vissa betongplattor har betongen dålig täthet på grund av att betongen frusit innan den härdat. Detta har lett till armeringskorrosion.

• Isolering är inlagd i balkongplattorna för att bryta köldbryggan. Detta i kombination med ett tunt täckande betongskikt har orsakat att armeringen korroderat oväntat långt in på balkongplattornas undersidor. Detta har resulterat i att betong släpper.

• Vid tillståndsbedömningen har armeringens täckande betongskikt mätts husbyggaren nr 4 B 2008

En bärande gavelvägg med dålig betong.

Kärnprov taget i balkongplatta. Foto: Betongcentrum

Foto: Betongcentrum

samtidigt som det kontrollerats om betongen fortfarande skyddar armeringen mot korrosion. Genom att känna till dessa saker kan man avgöra om armeringens täckande betongskikt behöver bytas ut eller om betongytorna ska målas med skyddande färg.

• Det finns balkonger med synlig korroderande montagearmering i plattornas undersidor. Undersökningen fastslår

nr 4 B 2008 husbyggaren

att ett tätskikt på balkongplattornas ovansidor, som förhindrar en uppfuktning av betongen, är tillräcklig åtgärd för att stoppa korrosionen. Det vill säga att det inte är nödvändigt att bila fram järnen, minst sex stycken i varje platta, för att sedan skära bort dem.

Helhetsbild ger besparing Enligt vår uppfattning visar ovanstående,

att det finns anledning att låta utföra en tillståndsbedömning innan ett reparationsarbete påbörjas.

Att ha en helhetsbild av konstruktionens tillstånd betyder många gånger besparingar för fastighetsägaren och mindre störningar för hyresgäster. Resultatet från en tillståndsbedömning ger underlag för att fatta beslut om ekonomiskt och tekniskt rätt underhållsåtgärder. D

31

FASTIGHETSFÖRVALTNING Hur väljer man det bästa IT-systemet för företaget?

En noggrann förstudie som kartlägger organisationens behov och processer är a och o. Glöm inte heller att förankra ett nytt IT-system hos anställda redan från början.

Förstudie viktig för lyckat köp av nytt IT-system beroende av vilket slags ITsystem som ska handlas upp är det viktigt att ta hänsyn till helheten både för det system som ska handlas upp och för den organisation som ska använda systemet. Det är tyvärr alldeles för många systemlösningar som är kompetenta och fyllda med bra funktionalitet, men som inte används på rätt sätt eller inte är anpassade för den ITmiljö som råder inom företaget.

Hur ska jag då gå tillväga för att hitta rätt system och rätt leverantör då ett nytt system ska handlas upp?

Det är alltid bra att använda en strukturerad och vedertagen metodik för sin upphandling. I det här fallet beskrivs en metodik som har en röd tråd från själva behovsanalysen och fram tills det nya systemet har levererats. På det sättet minimerar man risken att tappa bort viktiga funktioner eller lösningar utifrån de behov och processer som verksamheten har.

O

Välj en modell för upphandling Den modell för upphandling som beskrivs sträcker sig från själva behovsanalysen fram tills systemet är levererat och ska börja användas. Genom att se alla aktiviteter i upphandlingen som en helhet kan man också säkerställa att man inte tappar bort krav eller funktionslösningar på vägen.

Förstudie/behovsanalys Först och främst gäller det att göra sin hemläxa! Det kan vara lockande att gå di-

rekt på tekniklösningen utan att ta hänsyn till verksamheten och de processer som finns. Gör man det är risken stor att man missar nyttan och inte heller kan förutse de konsekvenser det nya systemet får för organisationen. En väl genomförd förstudie är nyckeln till ett lyckat projekt.

Förstudien ska i princip ligga som underlag till vidare beslut om åtgärd: Ska man satsa på ett nytt system eller kanske ska man vidareutveckla de befintliga systemen eller processerna som finns inom företaget?

Förstudien kan vara enkel eller mer omfattande, beroende på behovet. Det viktiga är att inte hoppa över detta arbete. En förstudie som tar hänsyn till just helheten är väl spenderad tid.

Innehållet i förstudien kan förstås variera beroende på syfte och målsättning men i huvudsak bör följande områden hanteras: Nulägesanalys Gå igenom dagens arbetsrutiner och processer inom berört område. Hur ser organisationen ut, vilka kompetenser finns det, vilka tekniska system har man, vilka är de befintliga ITsystemen, vad används de till, och så vidare. Nulägesanalysen syftar till att ta reda på förutsättningarna kring aktuellt område.

Förändringsanalys Är den del som ska beskriva hur man vill arbeta. Gör gärna denna del i form av en processbeskrivning och i form av ”bör-läge”. Fokusera med andra ord inte på dagens problem

FÖRFATTAREN

Av jonas säther , konsult, Meta fastighetsadministration

Jonas Säther är konsult på Meta fastighetsadministration och arbetar med ITupphandlingar och att införa, etablera och utveckla system. Han är för närvarande projektledare för att utveckla och införa en hyresmodell som kallas ”Nya poängen” inom allmännyttan.

utan hur den önskade arbetsformen ser ut. Exempel på frågor som kan ställas är; • Hur bör eller ska man arbeta?

• Hur bör eller ska den tekniska lösningen se ut?

• Hur bör eller ska informationsflödet se ut inom organisationen?

Titta sedan på konsekvenserna av börläget, hur berörs organisationen av detta?

Realiseringsmöjlighet Är det möjligt att uppfylla bör-läget och vilka är de bedömda tidsaspekterna för att genomföra förändringen? Det är förstås viktigt att vara realistisk i sin bedömning av realiseFortsättning s. 34 P

Moment i en upphandling.

32

husbyggaren nr 4 B 2008

nr 4 B 2008 husbyggaren

33

P ringsaspekterna. Att underskatta förändringsarbetet är en typisk fallgrop för att lyckas med sitt projekt.

Kostnads- och nyttoanalys Gör en kalkyl på vad både införandet av systemet och den löpande förvaltningskostnaden kommer att bli. Ställ sedan det mot den nytta det kommer ge verksamheten. Sätt gärna upp scenarier när det gäller kostnader, organisatoriska förändringar och marknadsmässiga effekter.

Riskanalys Glöm inte att bedöma riskerna för projektet, hur sannolikt är det att risken inträffar och vilka konsekvenser innebär det för projektet. Ju tidigare risker är identifierade desto större är möjligheten att agera för att minimera dem.

Rekommendationer Förstudien avslutas med en rekommendation för åtgärd, val av teknisk lösning, förändring av organisation, förändring av rutiner, processer och dylikt.

Förfrågningsunderlag Under förutsättning att slutsatserna av förstudien var att någon slags upphandling ska göras är det nu dags att ta fram ett förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlaget syftar till att ställa krav på både systemlösningen och på leverantören samt hur själva leveransen ska gå till.

Då man oftast tar in anbud från flera leverantörer ligger det en utmaning i att objektivt kunna jämföra de olika anbuden med varandra. Därför gäller det att styra formen för anbudssvaren och lyfta fram de krav som är extra viktiga i upphandlingen.

Arbeta gärna med en tydlig områdesindelning i förfrågningsunderlaget. På det

sättet får underlaget en tydlig struktur och det kommer att vara lättare att hantera anbudssvaren i utvärderingen. Den modell som vi på Meta fastighetsadministration ofta arbetar med innebär att anbudsgivaren själv svarar i förfrågningsunderlaget under respektive frågeställning.

Frågeformulären är uppbyggda med tre olika typer av frågor; skall-, bör- och angefrågor. ”Angefrågorna” ger anbudsgivaren en möjlighet att till exempel beskriva en funktion, ett arbetssätt eller en utvecklingsinsats.

Det är väldigt viktigt med balansen mellan skallkrav och börkrav. Speciellt i upphandling som faller under LOU (lagen om offentlig upphandling) är det viktigt att inte bryta mot principen om ickediskriminering. Ställs för specifika skallkrav kan detta innebära att vissa leverantörer utesluts.

I själva jämförelsen mellan olika anbudssvar är det enbart bör- och angefrågorna som värderas och då är det också viktigt att man har ”tillräckligt” många frågor som kan ligga till underlag för beslut om den ena leverantören/systemet är bättre lämpad än den andra.

Utvärdering Det finns förstås många olika utvärderingsmetoder och matematiska modeller.

Det viktiga är att använda en modell som man tror på och som är förutsägbar för anbudsgivaren.

Ett exempel på utvärderingsmodell är att poängsätta bör- och angefrågorna. Genom att utvärdera respektive svar på detta sätt erhålls till slut en poängsumma för respektive anbud.

Kriterierna för utvärderingen är också en fråga som ska hanteras. Vad är vikti-

gast: Pris, funktion eller något annat?

Det finns en risk att utvärderingsmodeller som räknar poäng uppfattas som ”vetenskapligt exakta”. Därför är det väldigt viktigt att inte bara titta på de teoretiska frågeställningarna utan att även blanda in leverantören för demonstration av systemen och hur det kan användas för att stödja de efterfrågade kraven/processerna. För att kunna jämföra olika system med varandra är det viktigt att leverantörspresentationerna genomförs med styrda scenarier, det vill säga alla leverantörer måste få samma förutsättningar då de ska demonstrera en funktion, ett arbetsflöde eller dylikt.

Val av leverantör Lika viktigt som det är att hitta det lämpligaste systemet är det att välja leverantör.

Det handlar ju om en relation mellan beställare och leverantör som ska fortleva under många år. Rätt leverantör kommer att stärka den egna organisationen och den egna förmågan att både nyttja det nya systemet och att utveckla verksamheten.

Just leverantörsvalet är förstås svårt att objektivt kravställa eftersom det i grund och botten handlar om relationer människor emellan.

De delar i upphandlingen som ändå möjliggör en mer subjektiv bild av leverantören är referenser och leverantörspresentationen. Tag kontakt med lämnade referenser och fråga dem om vad som är bra, vad som är mindre bra och hur leverantören löst eventuella situationer som varit mindre lyckade. En väl hanterad reklamation är ju faktiskt ett styrkebesked hos leverantören. Gör gärna ett studiebesök hos referensföretaget om ni har möjlighet och titta på hur de använFortsättning s. 36 P

Att dela in områdena i förfrågningsunderlaget ger struktur.

34

husbyggaren nr 4 B 2008

nr 4 B 2008 husbyggaren

35

Välj modell för utvärderingen.

P der systemet. Själva leverantörspresentationen ger också tillfälle att komplettera bilden av leverantören, som bör ha god kunskap om den verksamhet som systemet ska stödja.

Kontraktskrivning Då utvärderingen är klar och det vinnande anbudet är korat är det dags att skriva kontrakt mellan beställare och leverantör.

Svarsbilagorna som leverantören har lämnat in kan med fördel användas som bilagor i kontraktet. På det sättet säkerställer man också att utlovade funktionslösningar ingår i den kontrakterade leveransen. Det gäller även eventuella övriga krav som ställts i förfrågningsunderlaget, till exempel beskrivning av företagets befintliga IT-miljö som det nya systemet ska verka i.

Sälj in projektet En viktig aktivitet i anskaffningen av ett nytt system är själva införsäljningen inom den egna organisationen. Det är viktigt att man på ett tidigt stadium i projektet säkerställer att rätt kompetenser och nyckelpersoner knyts upp i projektet.

Den projektgrupp som ska driva systeminförandet måste vara väl förankrad med rätt kompetenser i verksamheten. Projektgruppens deltagare måste framförallt kunna avsätta tid för projektarbetet. Led-

36

ningens engagemang och tydliga mandat för projektet är också en ytterst viktig del för att kunna sälja in projektet hos medarbetarna.

Införsäljningen underlättas av ett tydligt definierat projekt, där projektmålen är kopplade till ledningens effektmål och som har sin grund i förstudien.

Etablering av system och ansvar Under systeminförandet ska aktiviteter såsom att etablera en förvaltningsorganisation, fastställa ansvar, skapa arbetsrutiner och dylikt hanteras. Det gäller att på ett tidigt stadium säkerställa att organisationen både har rätt verktyg och kunskap, samt att man vet vem som ska göra vad i det nya systemet. Då tidpunkten kommer att godkänna leveransen och avsluta själva införandeprojektet gäller det att alla dessa aktiviteter är genomförda och att förvaltningsorganisationen är redo att axla ansvaret för det nya systemet.

Godkännande av leveransen Då tidpunkten för att godkänna leveransen infaller ska ställda krav stämmas av utifrån kontraktet. Då leverantörens svarsbilagor (anbudssvar) finns bilagda kontraktet är det också detta underlag som ligger till grund för godkännandet.

Leveranskontroll och leveransgodkännande görs då utifrån samtliga ställda krav och utlovad funktionalitet. På detta

sätt riskerar man inte att tappa bort några kravställningar.

Ta kontroll över processen Hela processen från behovsanalysen till leveransen av IT-systemet bör följa en röd tråd. Som beställare är det viktigt att de identifierade behoven verkligen omhändertas i det nya systemet eller de nya tjänster som upphandlas.

1. Gör hemläxan i förstudien ordentligt innan du börjar leta efter tekniska lösningar.

2. Involvera verksamheten på ett tidigt stadium så att acceptansen för ett nytt arbetssätt eller IT-system inte bara ligger på ledningsnivå.

3. Var noga med kravställningen i förfrågningsunderlaget, det är dessa krav som ska leda till att behoven i verksamheten tillgodoses.

4. Testa gärna systemet med hjälp av en referensgrupp från verksamheten som en del i utvärderingsprocessen.

Det kommer att öka acceptansen bland användarna då systemet ska börja användas. D

husbyggaren nr 4 B 2008

FASTIGHETSFÖRVALTNING Varvtalsstyrda motorer används i de flesta hus.

Det vanligaste sättet att varvtalsstyra en motor sker med hjälp av frekvensomriktare. Det finns dock problem med varvtalsstyrning med frekvensomriktare – men också lösningar!

Varvtalsstyrda motorer drabbas av lagerskador

V

Spänning och frekvens varieras Det absolut vanligaste sättet att varvtalsstyra en motor av någorlunda storlek sker med hjälp av frekvensomriktare. Motorspänningen är då ersatt av en ”syntetisk” sinusvåg som består av korta pulser med varierande bredd, så kallad pulsbreddmodulering (PWM).

De snabba flankerna ställer dock till problem av olika slag och artikeln nedan visar på ett av problemen.

Letade efter felet Det har då och då talats om att varvtalsstyrda motorer drabbats av problem med trasiga lager och man har spekulerat i orsaken. En skulle ha varit att motorerna inte är inkopplade enligt frekvensomriktarleverantörens anvisningar.

En utförd ”Särskild besiktning” har medfört att artikelförfattarna gjorde en fördjupad undersökning. I det aktuella fallet hade lagerskador uppträtt på ett flertal motorer och man efterlyste orsa38

ken. Flera lager hade havererat och varit tvungna att bytas ut. Efter att ha granskat den elektriska inkopplingen och gjort vissa mätningar med hjälp av oscilloskop kunde konstateras att orsaken var krypströmmar i motorernas lager. Detta gällde även de nya utbytta lagren.

Inga fel i inkopplingen eller montaget av motorerna kunde konstateras.

Kort urladdning Ett oscilloskop visar spänningen över lagret. Det är snabba förlopp det handlar om.

På bild 1 är tidaxeln en mikrosekund per ruta. Spänningen ökar under drygt tre mikrosekunder tills den når oljefilmens genombrottsspänning, drygt åtta volt i exemplet, då genomslag sker och rotorkapacitansen laddas ur i lagret.

Urladdningen sker på mycket kort tid, cirka 30 nanosekunder, och det innebär att strömmen blir hög och lokal förångning av stål sker så att en liten krater bildas vid varje urladdning.

Tusentals genomslag Saken är den att det i motorer, som inte matas med ren sinusspänning – vanlig växelspänning – byggs upp en spänning mellan de två lagerbanorna på kullagren.

Lagerbanorna är isolerade från varandra genom det fettskikt som finns, men då spänningen nått en viss nivå sker ett genomslag ( jämförbart med ett åsknedslag). Den strömrusning, som blir följden, ger upphov till en skada på lagerbanan.

Under besiktningen konstaterades strömmar på över 10 A vid genomslaget.

Strömstyrkan är fullt tillräcklig för att åstadkomma förångning av materialet i den punkt där genomslaget sker, minikratrar uppstår, och efter ett stort antal genomslag får man en matt yta med reducerad bärighet.

Genomslag sker tusentals gånger per

Per Södersten, SBR Byggingenjör, har företaget PSÖ Styrkonsult AB. Han arbetar med entreprenadbesiktningar inom styr och övervakning, samt med utredningar, projektering och kontrolluppdrag. Per Södersten ingår även i SBR:s entreprenadbesiktningsstyrelse.

FÖRFATTAREN

arvtalsstyrda motorer används i stor omfattning i de flesta hus, stora som små. Några exempel är de pumpar som styr den mängd vatten som till exempel behövs för uppvärmning, där behovet varierar beroende på termostatventilernas lägen på husets radiatorer.

I höga hus finns ofta tryckstyrda, det vill säga varvtalsstyrda, pumpar som ska se till att även de som bor högst upp ska få vatten. Även luftbehandlingsaggregatens fläktar är varvtalsstyrda för att kunna variera omsättningen på luften beroende av temperatur och i vissa fall luftens kvalitet. I konferensrum finns möjligheter till forcering av luftflödet etcetera.

Många hissar har varvtalsstyrda motorer för att kunna starta och bromsa in mjukt.

FÖRFATTAREN

Av per södersten , SBR Byggingenjör, PSÖ Styrkonsult och gunnar englund , elkraftingenjör, GKE Elektronik

Gunnar Englund är elkraftingenjör med slagsida åt kraftelektronik, grundare och ägare av GKE Elektronik AB. Han har specialiserat sig på mindre kända bieffekter av omriktartillämpningar, och utvecklar metodik och instrument för mätning av sådana effekter. sekund och när detta pågått tillräckligt länge har bärigheten minskats så mycket att lagerkulorna börjar studsa mot de försvagade ytorna och efter en tid kommer lagerbanorna att likna tvättbrädsmönstret på en dåligt underhållen grusväg.

Kommer krypande Ett dilemma med det beskrivna problemet är att lagerskador kommer krypande. Det kan ta tre till fem år innan lagren är så skadade att de måste bytas. Normal livslängd husbyggaren nr 4 B 2008

Bild 1. Oscilloskopet visar spänningen över lagret. På bilden är tidaxeln en (1) mikrosekund per ruta. Spänningen ökar under drygt tre mikrosekunder tills den når oljefilmens genombrottsspänning, drygt åtta volt i exemplet, då genomslag sker och rotorkapacitansen laddas ur i lagret. Urladdningen sker på mycket kort tid, cirka 30 nanosekunder. Illustration: Gunnar Englund

för lager vid kontinuerlig drift är närmare tjugo år. Med andra ord, garantitiden har ofta gått ut innan felet upptäcks. Det är alltså svårt att belasta någon leverantör av utrustning för uppkomna kostnader.

Problemet har varit känt hos tillverkarna av såväl motorer som frekvensomriktare under lång tid men ingenting har gjorts från deras sida för att förhindra det.

Upplysningar saknas i inkopplingsanvisningar och handhavandemanualer. Det som finns angivet är hur man ska klara EMC-kraven.

Några råd Lyckligtvis finns metoder för att förebygga problemet och förlänga kullagrens livstid. Här är några metoder: • Genom att sänka frekvensomriktarens switchfrekvens minskar antalet genomslag per sekund = mindre antal ”kratrar” per tidsenhet. Hög kontra låg switchfrekvens motverkar varandra eftersom man vill ha så hög frekvens som möjligt för att minska oönskat ljud från utrustningen.

• Att förse frekvensomriktaren med sinusfilter eller använda omriktare med ren sinusspänning ger färre genomslag, i bästa fall inga alls. En tillsats gör dock att omformarens kapacitet minskar. Det vill säga angiven maxeffekt går inte att nyttja fullt ut.

• Common-modefilter ”ferritringar” på motorns fasledare minskar påkänningarna på lagren. Endast effektivt vid högre effekter – flera hundra kW och uppåt.

• Jordningsborstar (elektrografit eller de nyare kolfiberringarna) på motoraxeln nr 4 B 2008 husbyggaren

Exempel på ett skadat lager. Det här lagret har inte varit i drift mer än två månader. Foto: Gunnar Englund

kortsluter de båda lagerbanorna så att ingen spänning uppstår.

• Isolerade lager (SKF Insocoat) ger viss förlängning av gångtiden, men är ingen garanti för att skador inte uppstår. Isoleringen är effektiv vid låga frekvenser, men inte vid höga.

• Motorn kan förses med keramiska lager.

Dyrt men bra. Kan dock ge problem genom att motoraxeln nu kan bli spänningsförande vid fel i motorn, en potentiell dödsfälla.

Måste förses med skydd Leverantörer av motorer som ska varvtalsstyras med frekvensomriktare måste förse sina enheter med någon form av skydd. Likaså måste frekvensomriktarleverantörer upplysa om vilka skador deras utrustning kan ge upphov till om de styrda delarna inte förses med skydd. Det räcker inte med att beskriva hur EMC-

skyddet ska uppnås.

Notabelt är att försök visar att omfattningen av ovan beskrivna strömgenomslag minskar om vissa EMC-åtgärder inte genomförs!

Det är ansvarslöst att sälja komponenter som inte kan arbeta tillsammans utan att skador uppstår.

Konsulter måste i sina beskrivningar fortsättningsvis kräva att varvtalsstyrda motorer skyddas på något sätt.

Man bör se till att det vid slutbesiktningen noteras en förlängd garantitid på motorlager liknande det som brukar fastställas för takpapp och dylikt. Kravet på förlängd garanti bör föras in i de administrativa föreskrifter (AF-delen) som gäller för en entreprenad. D Fotnot:

Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Energi och Miljö.

Fläkten på bilden är inte varvtalsstyrd. Foto: Per Södersten

39

FINLAND Finländare vill ha egna bostäder. Få tomter, brist på platschefer och för lite kunskap om hur man bygger miljövänligt och energisnålt är några av de utmaningar den finländska byggnadsindustrin står inför. ROT-åtgärderna förväntas öka.

Samarbete österut ger stabil byggindustri Av marie wallin , frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

alans är ordet när Byggnadsindustrin RT:s företrädare beskriver läget på den finländska byggmarknaden. Men det finns för få tillgängliga tomter att bygga på i tillväxtområdena och en stor brist på platschefer. Dessutom är behovet av utveckling stort när det gäller att bygga miljövänligt och energisnålt: – Branschen har satsat alldeles för lite på forskning, konstaterar Helena Säteri, chef för området bostads- och byggnadsärenden på det finländska regeringskansliet.

–Ungdomarna har upptäckt att byggindustrin är en bra arbetsgivare, menar Bo Salmén, chefsekonom på Byggnadsindustrin RT.

B

Topp förra året Konjunkturen på den finländska byggmarknaden har varit positiv under 2000talet och nådde en topp år 2007. Det byggs huvudsakligen kring storstäderna och i universitetsstäderna, dit inflyttningen är stor och dessutom väntas öka. I fjol startades byggprojekt som ska resultera i omkring 30 000 bostäder. Ränteläget gynnar konsumtion och finländarna satsar på att köpa egna bostäder.

– Vi ser nu den första generationen efter kriget som har haft möjlighet att ärva sina föräldrar. De får pengar över till att renovera sina hus eller köpa större lägenheter, berättar Magnus Holm, ordförande för branschorganisationen Byggnadsindustrin RT och vd för byggvaruföretaget maxit Oy. ROT ökar För tillfället finns en balans mellan nybyggen och ROT i Finland, med en viss övervikt för nybyggen. Inflationen har dock ökat något och det väntas en svag nedgång i bostadsbyggandet de närmaste åren, men inte i en grad som oroar branschorganisationen Byggnadsindustrin RT (BI).

– Om vi tittar framåt väntar vi oss att 40

– Många som arbetar i byggbranschen har kunskaper i ryska, berättar Magnus Holm, ordförande för Byggnadsindustrin RT.

– Branschen har legat på latsidan när det gäller miljö och energi, säger Helena Säteri, utvecklingsdirektör på det finländska miljödepartementet.

nedgången i byggandet till viss del ska kompenseras av en ökning av ROT-verksamheten. Den demografiska utvecklingen ligger lite efter Sveriges och vårt ”miljonprogram” kom därför ungefär tio år senare. Husen är nu i trettioårsåldern och börjar bli i sådant skick att de måste renoveras, säger BI:s chefsekonom Bo Salmén.

Det finns fler sektorer där efterfrågekurvan pekar uppåt: – Privata satsningar inom upplevelseindustrin kommer att öka. Det finns pla-

ner på fler hockeyrinkar, allaktivitetshus och inomhusslalombackar. Men det är helt beroende av att det finns privata intressenter som vill investera i dessa projekt, säger BI:s ordförande Magnus Holm.

Han är i grunden rätt nöjd med situationen för den finländska byggindustrin.

– Det är lättare att planera när man har en jämn utveckling, vare sig den går uppåt eller nedåt. Då vågar företagen satsa. De finländska företagsledarna lärde sig en läxa på 1990-talet och det var att vi inte ska överanställa. Det var många som upplevde smärtsamma processer när vi plötsligt var tvungna att avskeda ett stort antal medarbetare.

Brist på tomter Ett stort problem för byggsektorn i Finland är bristen på tillgängliga tomter som begränsar byggandet. Tomtbristen beror på att bygg- och planprocessen är omfattande och tar så lång tid. Myndigheterna i tillväxtområdena hinner inte med att planera tillgången till infrastruktur.

– Kraven på detaljredovisning när man söker bygglov och andra tillstånd har blivit väldigt omfattande. Det gör också att kostnadsutvecklingen ökat markant, både vad gäller personal och byggmaterial, säger Magnus Holm.

Planprocessen förenklas Det försöker bostadsminister Jan Vapaavuori ändra på, berättar Helena Säteri, som ansvarar för området byggfrågor i miljödepartementet. Jan Vapaavuori har bjudit in 45 kommuner till en försöksverksamhet som ska leda till att plan- och byggbestämmelserna förenklas och att byggandet blir billigare.

– EU-politiken på byggsidan går ut på att detaljstyra byggprodukternas preFortsättning s. 42 P

husbyggaren nr 4 B 2008

nr 4 B 2008 husbyggaren

41

Bostadsinvesteringar, förändring från föregående år, %

P standa. Det ökar kraven på myndigheterna att redovisa olika uppgifter i detalj. De gamla finländska reglerna har blandats med nya krav och man kan behöva rensa i detta, förklarar Helena Säteri.

Kommunerna ska inventera alla led i byggprocessen och komma med förslag på moment som de anser höjer byggkostnaden och gör plan- och byggbestämmelserna onödigt krävande.

30 25 20 15 10 5 0 -5 -10

Bra på traditionellt byggande Den finska byggindustrin är stark på traditionellt byggande. Men precis som i Sverige uppstår problem när byggprocessen forceras för att pressa priset.

– Det är den främsta orsaken till dålig kvalitet i Finland. Man hinner till exempel inte låta byggprodukterna torka tillräckligt länge. Parketten kan läggas ut på en golvyta innan den har torkat färdigt, för att vi måste bygga så snabbt, säger Magnus Holm.

I Finland prefabriceras ungefär 70 procent av det som byggs. Ett industriellt byggsatsbyggande av den typen som NCC och Skanska försökt eller försöker bygga upp finns inte på kartan. När det gäller miljöteknik – lågenergihus och miljövänligt byggande är BI:s företrädare lite självkritiska: – Energiaspekterna ligger i tiden, men vi har fortfarande mycket att lära om byggnadsfysik. Det förutsätter en massiv satsning på forskning och utveckling i entreprenörsledet, säger Magnus Holm.

Skärpta krav på energiförbrukning För att nå snabba framsteg vill bostadsminister Jan Vapaavuori genom en lagändring skärpa kraven på energiförbrukning i nybyggda hus från år 2012. Då införs gränsvärden för hur mycket primärenergi varje hus får använda.

– Det innebär att den som bygger ett hus som drar mycket el måste välja en energikälla som kräver mindre energi för att framställa elen. Men tar man elen från till exempel ett eget vindkraftverk som förbrukar lite primärenergi kan man i princip bygga ett hurdant hus man vill, säger Helena Säteri.

På så sätt kopplas den energi man använder i huset samman med husets utförande. Helena Säteri ser detta som en bra väg att utveckla mer energieffektiva hus och byggmetoder.

42

-15 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Lähde: Tilastokeskus 3.4.2008

Bostadsinvesteringar i Finland 1997-2008.

Källa: Rakennusteollisuus RT ry. Illustration: Byggnadsindustrin RT

Volymutvecklingen av byggande 1985=100 200

150

Reparation och underhåll Nybyggnad av bostäder Nybyggnad av övriga hus Anläggningsverksamhet

100

50

0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: Euroconstruct (VTT), Wien, november 2007 25.3.2008

Volymutveckling – byggande. Källa: Rakennusteollisuus RT ry. Illustration: Byggnadsindustrin RT

– Den frågan löser sig ju inte själv.

Ingenting händer på forskningsfronten om inte staten går in och ställer krav. Vi har ju redan så välisolerade väggar och så bra fönster som det går att få. För att spara mer energi måste vi ha fram nya lösningar.

För lite forskning Helena Säteri är kritisk till byggindustrins inställning till förbättringar på miljöområdet.

– Branschen har legat på latsidan när det gäller att utveckla nya miljövänliga

och energieffektiva metoder. Det har forskats alldeles för lite om det, säger hon bestämt.

Om industrin på eget bevåg hade utvecklat energieffektivare byggnader hade det inte behövts någon lagändring.

Då hade energieffektivitet kunnat vara ett riktigt bra säljargument istället, säger Helena Säteri.

Men hon påpekar också att vinden har vänt.

– Industrin finansierar nu uppbyggnaden av ett högteknologiskt forskningsoch utbildningscentrum i Helsingfors. husbyggaren nr 4 B 2008

Finland har en tradition att samarbeta österut. Många som arbetar i byggbranschen har kunskaper i ryska.

Därför tror jag att förbättringen när det gäller miljöteknik kommer väldigt starkt de närmaste åren, säger Helena Säteri.

Finland har inte samma brist på byggpersonal som Sverige har. Företagen har inga problem att hitta hantverkare. Under några år var avhoppen från hantverksutbildningarna många, men nu tycks det ha svängt. De flesta yrkesutbildningar har nu dubbelt så många sökande som det finns plats för.

– På vvs-sidan till exempel krävs numera lika bra betyg som om man ska in på ett teoretiskt gymnasieprogram. Det verkar som om ungdomarna har upptäckt att byggindustrin är en bra arbetsgivare, säger BI:s chefsekonom Bo Salmén.

Det vill till att hålla intresset för utbildningarna uppe. Precis som Sverige drabbas Finland snart av pensionsvågen efter 40-talisterna.

– Bortfallet blir 4–5 000 personer årligen, konstaterar Bo Salmén.

Brist på platschefer Det finns en personalgrupp som redan nu utgör en flaskhals i byggproduktionen.

Det är svår brist på ingenjörer som kan vara platschefer. Det beror på att utbildningen av platschefer lades ner för några år sedan.

– Man tyckte att ingenjörerna skulle klara det utan specialkunskaper, men för att vara platschef krävs det lite andra färdigheter också, förklarar Bo Salmén.

Därför fick utbildningen återinföras.

– Vi startade en Byggmästarutbildning för två år sedan. Det är ett utbildningsprogram med 200 platser, men det tar några nr 4 B 2008 husbyggaren

år innan dessa ingenjörer kommer ut i arbete, berättar Helena Säteri.

Utländsk arbetskraft Det sker ingen aktiv rekrytering av utländsk arbetskraft, men ungefär 10 procent av byggarbetarna i Finland kommer från Ryssland och Baltikum: – De är en viktig tillgång. De är skickliga hantverkare. Men vi går inte aktivt ut och försöker locka hit arbetskraft. Nu är det fritt fram för alla EU-medborgare att arbeta var de vill och de som kommer hit kommer på eget initiativ, säger Bo Salmén.

Diskussionen om lönedumpning lyser med sin frånvaro i Finland.

– I princip omfattas alla av kollektivavtal men det är klart att situationen har förändrats. I dag är det så många olika entreprenörer som jobbar på en byggplats. Då är det självklart svårare att hålla koll på den sista länken, säger BI:s Magnus Holm.

Många projekt österut Finländska byggföretag är rätt välrepresenterade utomlands. Det gör att de lättare klarar en nedgång på hemmaplan. Under byggsvackan i början av 1990-talet uppmuntrade staten byggföretagen att etablera sig utomlands. Av naturliga skäl vände sig många företag österut.

– Vi hade goda relationer med Ryssland och staterna i östra Europa. Det finns en tradition att samarbeta österut. Många som arbetar i byggbranschen har kunskaper i ryska och det underlättar också samarbetet, berättar Magnus Holm.

Finländska företag fick bland annat fäste i Ryssland när de var med och byggde de så kallade militärbyarna.

– När Sovjetunionen bröt samman och alla militärer som varit stationerade utomlands kom hem behövde de någonstans att bo. Finländska entreprenörer – särskilt projektörer och leverantörer av byggprodukter, fick mycket jobb då, berättar BI:s ordförande Magnus Holm.

På den vägen är det. Många av dagens projekt rör sig i och kring Baltikum och St Petersburg. Där byggs affärs- och kontorslokaler, men mest bostäder.

– Vår största bostadsproducent bygger fler bostäder i Ryssland än i Finland, konstaterar Magnus Holm. D Fotnot:

Byggnadsindustrin RT heter på finska Rakennusteollisuus RT ry och är systerorganisation till den svenska bransch- och arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier.

Faktaruta Finland har en obligatorisk grundskola på nio år.

Därefter kan man söka till ”tvåstadiet”, ett val mellan treårigt gymnasium eller treårig yrkesskola.

Efter ”tvåstadiet” finns det två vägar att gå. Man kan söka till yrkeshögskola och utbilda sig till ingenjör (fyra år, mera teori) eller byggmästare (cirka tre år, mer praktiska övningar). Eller så kan man söka till högskolan/universitetet, där man utbildar diplomingenjörer, vilket motsvarar de svenska civilingenjörerna.

43

FINLAND Konsult- och ingenjörsföretaget Pöyry bedriver verksamhet över hela världen. Genom att nischa in sig på bland annat stora idrottsarenor och köpcentrum, som inte är konjunkturkänsliga, klarar företaget konjunktursvackor.

Nischat Pöyry står stadigt i vikande konjunktur Av marie wallin , frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

et globala konsult- och ingenjörsföretaget Pöyry ser lugnt fram emot en svalare period på byggmarknaden. Pöyrys verksamhet är spridd över världen och det är alltid fart i konjunkturen någonstans.

Dessutom är delar av Pöyrys verksamhet ganska konjunkturokänslig. En lugnare period utnyttjar man till att realisera utvecklingsprojekt och att lägga vantarna på ledig spetskompetens.

Finländska Pöyry är ett av världens största konsultföretag inom arkitekt-, bygg- och konstruktionsbranschen. Företaget har 7 000 anställda i 45 länder och en omsättning på drygt 800 miljoner euro. Pöyry kan ta hand om projekt eller delar av projekt, ända från ritstadiet alltigenom hela byggprocessen med projektering och konstruktionsledning.

D

Tommi Tuominen är chef för affärsområdet arkitektur och har även god inblick i området fastigheter/infrastruktur.

Hur är Pöyrys ställning på marknaden?

– Det har ju gått väldigt bra för oss. Det har varit en ständig tillväxt av medarbetare och uppdrag de senaste åren.

Vad är förklaringen till er framgång?

– Vi har byggt upp ett nätverk med riktigt duktiga arkitekter och ingenjörer över nästan hela världen. Vi håller reda på vad medarbetarna kan och ser till att de sprider sina specialkunskaper till de andra medarbetarna. Det gör att vi hela tiden använder den bästa kunskapen i varje moment. Att se till att våra anställda använder sig av det nätverk vi har skapat är en hel vetenskap i sig.

Hur gör ni för att samarbeta när ni är så långt ifrån varandra?

– Den nya tekniken gör att vi inte behöver flytta på arkitekter och ingenjörer så mycket. De flesta som jobbar här i Helsingfors är sysselsatta med projekt i andra länder. Det är ledningens roll att hålla reda på vilken kunskap det finns och var den finns. När vi behöver någon som är duktig på något särskilt, kanske en expert på shoppingcentrum eller miljöfrågor, då kan vi koppla in personen i projektet oavsett var i världen hon eller han bor.

Personen kan jobba från sin hemort.

Hur ser marknaden ut de kommande åren?

– Det kommer inte att vara någon fara för konsultbranschen totalt sett de närmaste åren. Och om vi tittar närmare på just byggbranschen som är väldigt känslig för konjunkturer så ser vi att de baltiska länderna är på väg neråt. Där blir det lugnare och lugnare hela tiden. I Finland pekar det också lite nedåt, inte så farligt mycket men ändå en dämpning. I Ryssland syns inga tecken på att det ska svalna, tvärtom.

I Spanien är marknaden bra, särskilt för objekt som köpcentrum.

Hur påverkar det er?

– En mindre nedgång inom byggsektorn stör inte oss. Vi kan faktiskt utnyttja en lite svalare period på byggmarknaden.

Dels kan vi arbeta mer med våra utvecklingsprojekt, dels kan vi se till att knyta till oss riktigt bra arbetskraft som blir ledig när marknaden i deras länder blir lugnare.

– De flesta ingenjörer och arkitekter som finns här på vårt kontor i Helsingfors jobbar med projekt i andra länder. Tack vare ny teknik och ett och annat besök på platsen behöver personalen inte flytta mellan länderna. På så sätt kan vi använda den som är bäst lämpad för varje uppdrag, förklarar Tommi Tuominen, chef för Pöyry Evata Oy. Foto: Marie Wallin

44

Hur kommer det sig att ni inte påverkas så mycket?

– En konsekvens av att arbeta globalt är att vi kan arbeta där det för tillfället finns jobb. Vår verksamhet har också ett inslag husbyggaren nr 4 B 2008

Pöyry har byggt Spahotellet Holiday Club i St Petersburg. Det invigdes i januari i år. Illustration: Pöyry Architects OY

Ett annat bygge som Pöyry har hand om i St Petersburg är Spa and Wellness World som står klart i sommar. Tilll skillnad från vad man skulle kunna tro är den här typen av projekt konjunkturokänsliga.

Illustration: Pöyry Architects OY

av projekt som inte är så konjunkturkänsliga. Vi är till exempel nischade på stora idrottsarenor, allaktivitetshus och liknande. Det är, tvärt emot vad man kanske skulle tro, inte särskilt konjunkturkänsliga verksamheter. Andra områden som inte är så känsliga är industrier och köpcentrum. I Finland brukar vi säga att det är bostäder och kontor som är inflationsdrivna. Så om folk inte köper bostäder kanske de lägger pengar på mobiltelefoner istället och då behövs det fler fabriker.

Kan du ge exempel på några konjunkturokänsliga projekt?

– Vi bygger till exempel arenan i Bukarest i Rumänien, där hockey-VM ska spelas år 2016. Vi har också byggt idrottsarenor i de ryska städerna Kazan och Magnitogorsk.

Ett av våra utvecklingsprojekt på hemmaplan i Finland kan också nämnas. Det heter Super Life Lab, ett allaktivitetshus som ska byggas i Esbo. Det ska rymma en multiplexbiograf, en scen för konserter, ett hotell med vattenpark och en inomhusslalombacke.

Hur klarar ni de kulturella skillnaderna?

– Man måste ha lokala kontakter för att förstå kulturen och kunna jobba i ett land.

Annars är det väldigt svårt. Pöyry försöker alltid att hitta en lokal partner eller bygga upp en egen verksamhet på platsen.

I Rumänien köpte vi till exempel upp ett ganska stort lokalt konsultföretag nyligen.

Använder ni er av lokala byggnadsarbetare?

– Det varierar. I centrala Rumänien i staden Cluj håller vi på med ett projekt för Nokia. Det ska bli en mobiltelefonfabrik, eller rättare sagt en hel industripark. Det är verkligen ett internationellt projekt.

Kunden är finländsk, vi har anställt en tysk byggfirma som huvudansvarig för byggnadsarbetet och de i sin tur anställer lokala, rumänska byggarbetare.

– I Ryssland kan det ibland användas mycket baltisk och polsk arbetskraft, men det är oftast en entreprenör som hyr in dem.

Hur stor del av er omsättning svarar bygg- och fastighetsbranschen för?

– Pöyrygruppen är indelad i tre delar: Energi, Skogsindustri samt Infrastruktur och miljö. De tre delarna är lika stora. Affärsområdena fastigheter/telekommunikationer och arkitektur ingår i Infrastrukturdelen. Av företagets totala omsättningen på drygt 800 miljoner euro står den resultatenhet som arbetar med fastighetsbranschen, det vill säga arkitektur, el, VVS och byggprojektledning, för 80 miljoner euro.

Fortsättning s. 46 P

Hur växer ni på arkitekt- och byggområdet?

– Vi utvecklas parallellt på flera områden, men vi fokuserar bland annat på utvecklingen österut. Den ryska konjunkturen är ju väldigt stark just nu inom fastighetsbranschen. De köper upp och investerar väldigt mycket i fastigheter. Vi har särskilt mycket verksamhet i St Petersburg men vi är också aktiva inom andra geografiska områden i Ryssland. Vi expanderar även på andra ställen i Asien. Pöyrygruppen har en ganska stor verksamhet i Kina – fyra kontor med mer än 300 medarbetare. Vi är också involverade i ganska exotiska länder som Kazakstan och Mongoliet.

Vuosaari Gatehouse i Nordsjö hamncentrum i Helsingfors, under konstruktion.

Foto: Pöyry Architects OY

nr 4 B 2008 husbyggaren

45

P Vad är det största orosmolnet för er?

– Det man pratar mest om just nu är faktiskt risken för att verksamheter som vi driver i framtiden ska försvinna till arkitekter och ingenjörer på företag i Indien och Kina och andra länder där lönerna är mycket lägre. De börjar få välutbildad arbetskraft och vi måste hålla ögonen på det.

Vad kan ni göra åt det?

– Vi måste se till att vi har den bästa arbetskraften och låta vår personal upprätthålla och ständigt bygga på sina kunskaper. Vi driver ett lobbyarbete för att högskolor och universitet ska hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och förbereda studenterna så att de kan börja verka på arbetsmarknaden direkt efter examen. D

46

Vuosaari Gatehouse i Nordsjö hamncentrum i Helsingfors, under konstruktion.

Foto: Pöyry Architects OY

husbyggaren nr 4 B 2008

FINLAND Byggbranschens upp- och nergångar har varit drastiska i grannlandet, där SBRs motsvarighet – SBIF – står inför flera liknande utmaningar som SBR. Efter en enträgen kamp kan man dock stoltsera med att ha lyckats få till en välbehövlig utbildning.

Många års kamp krävdes för att få rätt utbildning fter andra världskrigets slut har Finland utvecklats på alla fronter enormt. Det har inte varit en jämn utveckling utan den har gått i vågor med ibland stora nedgångar som följts av en brant uppgång. År 1980 anställdes denna artikels författare av Svenska Byggmästareförbundet i Finland som enda anställd. 1980-talet var en enda brant uppförsbacke som slutade i en katastrof: den välbekanta depressionen på 1990-talet. Byggandet på 1980-talet var otroligt livligt. Följden var given, prisen steg, inflationen var hög, behovet av pengar stort. Och pengar fanns det men de var dyra. Räntan kunde vara ända upp till 20 procent, bostadslåneräntan var cirka 15–16 procent. Finland byggde då cirka 60 000 bostäder per år, vilket torde ha varit bra mycket mer än man gjorde i Sverige. Även kontors- och industrifastigheter byggdes i en otrolig mängd.

Tyvärr märks det idag att byggandet på 1980-talet inte höll måttet. Det fuskades en hel del, delvis beroende på att det rådde brist på arbetskraft och man tog vad man fick. Någon utländsk arbetskraft fanns inte då. 1980-tals husen repareras idag eller så rivs de, då de är i så dåligt skick att de inte går att reparera. Mögelproblemet är störst i dessa hus.

E

Kalendern är ryggraden För Svenska Byggmästareförbundet i Finland, SBF, gick det också bra. Medlemsantalet var stabilt eller ökade en aning, ingen klagade på medlemsavgiftens storlek. Verksamheten löpte bra både i förbundet och i medlemsföreningarna. Ryggraden i SBF:s verksamhet, då liksom nu, var Byggnadskalendern. Kurser ordnades, liksom exkursioner. År 1981 startades det intensifierade samarbetet med SBR, det som idag går un48

der namnet Nordiskt byggsymposium.

Följande år startades någonting som kallades för harmonisering av utbildningen.

Tanken var att alla nordiska länder skulle ha en likadan utbildning för byggbranschen, vilket skulle möjliggöra och underlätta arbetandet i de olika länderna.

Det här förslaget fick stöd av Nordiska rådet och därvid blev det.

Följande år inträffade någonting som var ganska illavarslande. Byggmästare utbildades på svenska på två tekniska läroanstalter, Ekenäs och Vasa. Men detta år startade ingen utbildning i Vasa därför att det inte fanns elever. SBF gjorde då en broschyr om byggmästarens yrke som skickades till alla svenskspråkiga gymnasier och högstadieskolor (10 000 exemplar). Broschyren utskickades totalt tre gånger, åren 1984, 1987 och 1999 (givetvis uppdaterad). Ingen vet om broschyren hade någon effekt men allt sedan dess har det varje år startat svenskspråkig byggmästare utbildning i Vasa och Ekenäs. Om läsare i Sverige inte vet det, så motsvarar en byggmästare en byggingenjör i Sverige.

Kamp för bättre utbildning Även på finskt håll var det dåligt med elever till byggmästareutbildningarna. Detta ledde till en kritisk granskning av utbildningen. Byggmästareorganisationerna, SBIF och RKL (Rakennusmestarien Keskusliitto) fann då att utbildningen inte mera motsvarade dagens krav. De framförde sina åsikter för myndigheterna, bland annat genom flera uppvaktningar hos olika ministrar. Enligt organisationerna borde utbildningen förlängas med ett år, från tre till fyra, för att bristerna skulle kunna åtgärdas. Största bristerna gällde språk och arbetsledning samt ADB efter några år.

Kampen om det fjärde året tog 12 år

FÖRFATTAREN

Av leif eriksson , förbundssekreterare, SBIF

Leif Eriksson är förbundssekreterare i SBIF – Finlands motsvarighet till SBR. Efter mer än ett kvarts sekel i tjänst kan han närmast liknas vid SBIFs ständige sekreterare.

men år 1996 började den fyraåriga utbildningen. Kampen var lång men som alltid då man har med politiker att göra ska man vara beredd på överraskningar. Kampen var bara halvvägs, 11 år återstod men mera därom senare.

Dyra lån och låga hyror Så småningom övergick 1980-talet till 1990-talet. Förbundet ägde tillsammans med Svenska Byggmästareföreningen i Helsingfors (SBH) och Finlands svenska byggnadsarbetsgivareförening en kontorslokal i centrum av Helsingfors. Ett av Finlands största försäkringsbolag ville totalrenovera huset (7 våningar) och efter många om och men gick förslaget igenom på bolagsstämman. Ovannämnda organisationer skulle ha fått stå för 1/7 av kostnaderna. Sådana pengar fanns inte vilket ledde till att lokalen såldes till ifrågavarande försäkringsbolag. Den erhållna penningsumman var rätt så stor varför den skulle placeras på något sätt. Arbetsgivarna valde att flytta till Vasa och placera sina pengar i fastigheter där. SBF och SBH placerade sina pengar i fyra lägenheter i Malm i norra Helsingfors. husbyggaren nr 4 B 2008

Ett litet problem fanns dock, för att kunna köpa dessa fyra lägenheter behövdes det lite mera pengar än det fanns. Men banken ställde villigt upp med de saknade pengarna. Uträkningarna visade att lånet kan betalas tillbaka på två år, dock under förutsättningen att lokalerna var uthyrda till gängse pris. Om vi hade vetat vad som väntade oss hade vi säkert låtit bli att köpa lokalerna men det är efterklokhet det!

Massarbetslöshet och bankkrasch Slutresultatet var att lånet som skulle betalas bort på två år tog det elva år att betala bort. Att få hyresgäster skulle gå på två veckor men i verkligheten tog det två år till en hyra som var 1/3 av det som vid köptillfället ansågs vara gängse hyra. Det här skedde år 1990.

Våren 1991 hade SBF sitt förbundsmöte i Borgå. Festtalet hölls av minister Ole Norrback och han sade att nu håller vi på att återgå till normala tider, var inte oroliga. Men raset fortsatte och botten nåddes år 1994. Då hade vi upplevt massarbetslöshet (500 000), bankkrasch, fastighetskrasch, byggkrasch och så vidare.

Finland var inte det enda land som råkade illa ut, också Sverige hade det svårt.

Byggbranschen gick kraftigt ner men trots det så byggdes det årligen cirka 30 000 bostäder i Finland (om jag kommer rätt ihåg så var motsvarande siffra i Sverige ett par tusen). Alla utbildningsanstalter fick en massa nya elever men endast för en kort tid.

SBF stod på konkursens brant, pengarna var slut, att sälja någonting gick inte då det inte fanns någon marknad, hyresgäs-

terna gjorde konkurs, medlemsantalet sjönk, medlemsavgiften höjdes (men kunde sänkas igen efter några år), kostnader sparades bland annat genom lönesänkning och så vidare. Medlemsantalet sjönk med närmare en fjärdedel och de som tappades bort då har inte återvänt.

Byggnadskalendern utgavs dock varje år men sidoantalet minskades (vilket läsarna tyckte om!).

Förbundet gick in i dataåldern då den första datorn anskaffades år 1994. Det var en lönsam investering, den hämtade tillbaka sitt inköpspris på cirka två år, då förbundets bokföring påfördes förbundssekreteraren. Minskade kostnader var inte nog, det behövdes ökade intäkter också. År 1996 började SBF tillsammans med Fortsättning s. 50 P

Årliga bostadsmässor är en finländsk tradition sedan 1970-talet. Byggandet inför nästa sommars mässa i Valkeakoski pågår redan för fullt.

Ett Jämerä-stenhus i lättbetong uppförs av Aleksi Leinonen (till vänster) och Simo Karppinen. Foto: Finlands bostadsmässa

nr 4 B 2008 husbyggaren

49

Bastun är central för finländaren, både för hemmabruk, men också för att avhandla affärer i. – Sådana här frågor tar vi nog i bastun, löd Leif Erikssons lakoniska konstaterade efter att ha avlyssnat SBR-stämmans diskussioner om hur man vänder vikande medlemsantal. Även de finländska förbunden brottas med rekryteringsproblem. Foto: Finlands bostadsmässa

P två medlemsföreningar utge Råd för småhusbyggare i Öst-Nyland och några år senare även i Väst-Nyland. Guiderna på svenska och finska har varit lyckade och de har inbringat en hel del pengar.

Allt äldre medlemmar RKL hade över 15 000 medlemmar år 1990 då det var som störst. Beklagligtvis har minskningen inte upphört, idag har RKL cirka 7 500 medlemmar, även om takten har blivit betydligt långsammare.

Största delen av de personer som försvann var yngre medlemmar, det vill säga man förlorade jobbet och måste minska på sina utgifter.

På några år förgubbades organisationerna så att idag är medelåldern på finskt håll cirka 57 år medan de svenskspråkiga är knappa två år yngre. Depressionen förde också med sig att pensionsåldern sjönk, det vill säga då det inte fanns arbete så pensionerades så många som möjligt (först arbetslöshetsersättning 500 dagar, därefter arbetslöshetspension och arbetspension). För att kunna finansiera detta så sänktes förstås arbetspensionen 50

(lagändring). Medelåldern för dem som blir pensionärer har därefter varit 58 år.

Våra politiker reagerade alltså och den socialt stödda bostadsproduktionen utökades (nästan alla bostäder som byggdes var statligt finansierade), bankerna stöddes med miljarder och åter miljarder samtidigt som de fusionerades, skuldsaneringslagar stiftades och staten blev tungt skuldsatt. Och så anslöts sig Finland till Europeiska Unionen.

EU ställde vissa krav på ekonomin, bland annat att inflationen skulle begränsas till tre procent. Den finska marken knöts till EMU vilket i praktiken betytt det, att devalveringar inte mera var möjliga som en lösning av finansproblem. Likaså gick räntorna ner vilket kanske är det som varit det positivaste för gemene man i vårt land. Övergången till euro i början på 2000-talet var också någonting som i allmänhet tagits positivt emot. Och sist men inte minst så fick vi en kvinnlig president! Finland är ett alldeles för litet land för president Martti Ahtisaari vilket vi sett under åren efter hans mandatperiod (Balkan krisen, Aceh). Dessutom var han

ingen partipolitiker varför socialdemokraterna helt enkelt spelade bort honom.

Inte är det något fel på socialdemokraten Tarja Halonen heller, hon har börjat stå på sig ju äldre hon blir.

Täta namnbyten Som tidigare nämndes började den fyraåriga byggmästare utbildningen på hösten 1996. Namnet på utbildningen ändrades till produktionsingenjör. Denna utbildning tog inte fart, kraven ställdes mycket högt på den teoretiska sidan (en ingenjör måste ju kunna matematik!?).

Undervisningsväsendet reformerades därefter så att vi fick yrkeshögskolor. I samma veva slopades all teknikerutbildning eftersom Finland ska ha samma system som det övriga Europa.

Namnet produktionsingenjör ändrades nu till ingenjör, yh. Byggmästareorganisationerna framförde till ministeriet att ingenjörer, yh med byggteknisk utbildning skulle kallas för byggmästare, yh så att man skulle kunna visa släktskapet med den gamla utbildningen. Detta förFortsättning s. 52 P

husbyggaren nr 4 B 2008

På bostadsmässan i Vasa sommaren 2008 visade finländska hustillverkare upp sina alster. Foto: Finlands bostadsmässa

P slag godkändes förvånansvärt nog av ministeriet.

Byggmästare, yh utbildningen attraherade inte ungdomar och de som studerade knorrade och sa varför får vi inte vara ingenjörer, yh då alla andra är det. Då yrkeshögskolelärarna var av samma åsikt så bestämde ministeriet att byggmästare, yh examen ändras till ingenjör, yh examen.

Byggmästareorganisationer såg, att det om några år kommer en katastrof om det inte börjar utbildas folk till arbetsledare på byggen. Katastrofen kommer år 2011–12 då de så kallade stora årsklasserna (1945–1947 födda), uppnår pensionsåldern 65 år. Därför började organisationerna en omfattande lobbning för att få byggmästare, yh examen återinförd men med en undervisning som uttryckligen var inriktad på arbetsledning. Utbildningen på 4 år skulle förverkligas så att 3,5 år skulle man gå i skola och ett halvt år skulle man praktisera på ett bygge före man sökte in till skolan.

Tjänstemän tuktades upp År 2007 på hösten startade den nya byggmästare, yh utbildningen i fyra yrkeshögskolor varav en svensk och denna höst utökas skolorna till åtta. Utbildningsprogrammet är en kompromiss såtillvida att någon förhandspraktik inte förekommer, 52

för att det skulle vara möjligt så fordras det en lagändring.

Utbildningen blev genast populär och antalet sökande är mångdubbelt jämfört med antalet studieplatser. Byggmästarna anser att detta var en seger för dem och att detta räddar branschen från katastrof.

Någon lätt seger var det inte, kampen pågick fyra år, och det behövdes ministerbyte, motsträviga tjänstemän som ”tuktades upp”, arbetsgivare som ändrade åsikt, och en ofantlig mängd personliga kontakter.

Låt oss hoppas att utbildningens popularitet sitter i också nu då byggbranschen igen börjar gå ner.

Firade femtio 1990-talet övergick så småningom i 2000-talet. Både SBF och RKL bytte namn med hänvisning till den nya utbildningen som är likvärdig med all annan ingenjörs utbildning. Ordet ingenjör togs alltså med i namnet. SBF blev SBIF, Svenska Byggmästare- och Ingenjörsförbundet YH i Finland, och RKL blev RKL namnet i sin helhet är Rakennusmestarit ja -insinöörit RKL AMK (förkortningen alltså RKL). Även denna process förorsakade bråk.

I Finland ska alla föreningar vara registrerade i Föreningsregistret (som upprättshålls av justitieministeriet). Namnet

registreras således och det kollas att det inte finns en annan organisation med samma eller nästan samma namn. Men det finns ju andra ingenjörsorganisationer i Finland förstås och de hotade med rättegång och så vidare. Till slut nåddes i alla fall en kompromiss som alla kunde godkänna.

SBIF fyllde femtio år 2002 och det firades bland annat genom att utge en festskrift och utdela några stipendier samt en jubileumsfest som var oerhört lyckad. Byggmästareföreningsverksamhet har det dock funnits i Finland allt sedan början av 1900-talet. Svenska Byggmästareföreningen i Helsingfors firade 100-års jubileum år 2007 på ett storstilat sätt.

Lyckade mässor som drar folk Tidigare nämnde jag att utgivandet av Byggnadskalendern var en hörnsten i SBIF:s verksamhet. Boken utges fortsättningsvis årligen och ska väl också utkomma i framtiden. Nordiskt byggsymposium har utvecklats till en annan hörnsten. Det började som ett svensk-finskt samarbete år 1981. Danmark kom med år 1998 och Norge år 2001. Länge hörde det till kutymen att då symposiet ordnades i Finland så ordnades det vid en tidpunkt så att vi kunde besöka Bostadsmässan. husbyggaren nr 4 B 2008

Bostadsmässor har det ordnats i Finland sedan 1970-talet och år 1982 var det första gången vi besökte den i Forssa. Bostadsmässan är ett finländskt fenomen.

Mässan är öppen fyra veckor i juli– augusti och besöks av minst 150 000 människor (rekordet är 200 000). På mässan presenteras hus (villor) och våningslägenheter, i regel ett 40-tal. Hustillverkarna visar upp det bästa de kan och går vanligtvis till överdrifter. Husen och lägenheterna är inredda av någon tidning eller någon inredningskonstnär.

I starten var det meningen att man främst skulle presentera nyheter men det är länge sedan dess. Ibland har mässan något tema, till exempel tillgänglighet för rörelsehindrade. Årets tema i Vasa var ekologi och miljövänlig energiförsörjning. Vi ska glömma det där med ekologi men energiförsörjningen av områdets alla hus hade ordnats genom att man tog till vara metangasen från en närbelägen nedlagd soptipp och genom att lägga ner ett dubbelrör på havsbotten och utvinna värme på så sätt. SBIF:s vårmötes deltagare besökte mässan i slutet av maj då husen ännu byggdes.

Eftersom bostadsmässorna varit en stor framgång beslöt man att årligen ordna en mässa till, en fritidsbostadsmässa.

Sedan år 2000 har vi haft en sådan också i juni månad. Också de här mässorna har dragit mycket folk, mellan 50–70 000.

Alltid har mässorna inte lyckats lika bra och i synnerhet veckopressen har gottat sig i det.

Problemet med mässorna är att området där husen byggs oftast är beläget långt från kommuncentrum och det saknas all service. Själva mässan är bara en del av ett planerat större område. Fullt utbyggda är områdena först om några (många) år och då kanske det finns underlag för servicen (butik, barnträdgård, skola). Det här har lett till att husen och lägenheterna står tomma, till och med i flera år. Mässlägenheterna är i princip alla aktielägenheter, det vill säga man köper aktier i husbolaget och får rätt att disponera lägenheten (ungefär som hyresrätt i Sverige). Entreprenören äger alltså i början alla aktier och då dessa inte går att sälja så blir räddningen att hyra ut lägenheten.

Samarbetet med SBR har pågått länge, allt sedan början av 1950-talet. Förhoppningsvis fortsätter det även i framtiden. nr 4 B 2008 husbyggaren

SBIF:s samarbete med det finskspråkiga RKL började år 1976 i den form det har nu.

Men redan år 1913 anslöt sig Svenska Byggmästareföreningen i Finland (sedermera Svenska Byggmästareföreningen i Helsingfors) till RKL (grundat år 1905 under namnet Suomen Rakennusmestariliitto) men år 1921 uteslöts föreningen efter en tvist om en medlems uppsägning.

Det var först år 1976 man fann en gemensam formel för samarbetet. Samvaron med RKL har inte alltid varit problemfri efter det heller.

Ljus framtid Just nu upplever byggbranschen en högkonjunktur med brist på arbetskraft.

Bristen täcks med import av arbetskraft från Estland, Ryssland och Polen. Det sägs att konjunkturerna nu har vänt. Men pensionsbomben väntar runt hörnet.

Därför har vi fått nya pensionslagar så nu har tidpunkten då man går i pension närmat sig 59 år. Allmän pensionsålder i Finland är numera 63 till 68 år. Om man väljer att pensionera sig efter 65 så får man högre pension. Det är alltså en hel mängd personer som förtidspensionerar sig.

Byggbranschens framtid är inte alls dyster om man till exempel ser den ur en studerandes synvinkel, arbete fås garanterat. Det som förvånar gemene man just nu är varuprisernas snabba ökning. Vi har inte haft en inflation på fyra procent på år och dag! Och räntorna följer efter!

Vilken är då framtiden för SBIF och RKL? Medlemsantalet är väl i en nyckelposition. SBIF:s medlemsantal ökade år 2007 med nio personer. Det här betyder att den svagt nedåtgående trenden bröts.

Rekryteringsbasen utökades väsentligt då den nya byggmästare, yh utbildningen infördes. Nu finns det 70 nybörjarplatser på byggsidan i yrkeshögskolan Novia.

Novia är en sammanslagning av de svenskspråkiga yrkeshögskolorna i Vasa och Ekenäs. Utbildningen sker dock fortfarande både i Vasa och Ekenäs. Det har aldrig funnits så många nybörjarplatser!

Problemet är alltså att få dessa personer att ansluta sig då de blivit utexaminerade.

RKL:s medlemsantal minskar nu årligen med knappa 200 personer. Även deras rekryteringsbas utökades så den nu är mellan 600 och 700.

Problemet är alltså det samma, hur få unga nyutexaminerade att ansluta sig!

Det finns en skillnad mellan SBIF och RKL, SBIF har inga pengar medan RKL har överlopps sådana. RKL har därför efter gjorda undersökningar anställt en person på heltid för att värva medlemmar. SBIF får förlita sig på sina föreningar. Ofta sägs det att medlemsavgiften är för hög men den har varit oförändrad sedan år 2001.

Om det funnes pengar kunde man göra en hel massa saker. Men utan ”dragare” går det inte. Och jag tror att det är den springande punkten i framtiden, finns det intresserade personer som håller i gång verksamheten i föreningarna så klarar det sig nog. Har föreningarna verksamhet så har förbundet det också. Problemet är större för RKL. Det finns en uppsjö byggmästare som tidigare hört till RKL och dessutom finns det en hel del ingenjörer i föreningarna som inte vill höra till RKL. Det som RKL planerar (stadgeändringar) för att råda bot på dessa problem är också ett hot mot våra svenska föreningar. Inkommande september hålls ett seminarium i Tallinn där dessa frågor ska genomgås.

Hågad sekreterare sökes SBIF funderar som bäst över vad man ska göra nästa år. Det av den anledningen att denna artikels skribent uppnår pensionsåldern nästa vår/sommar. Frågan får sin lösning under höstens lopp. Alternativen är inte så många, i de diskussioner som förts har det väl utkristalliserat sig att SBIF ska fortsätta sin verksamhet som självständigt förbund med sex medlemsföreningar. För det ändamålet behövs det en ny förbundssekreterare. Hur hans arbete uppläggs är väl det som nu vållar huvudbry inom förbundet. SBIF är nu 56 år gammalt och under den tiden har det haft fem förbundssekreterare. Ingen av förbundssekreterarna har haft byggteknisk utbildning. Av dessa 56 år faller 49 på två personer, Nils Hedengren 1957–77 och skribenten Leif Eriksson 1980-?

Sist och slutligen är det ganska klart att det vållar huvudbry då den enda anställda varit så här länge i tjänst. Finns det någon person som vill ta emot ett sådant här jobb, ibland mycket otacksamt, med många möten, men också med mycket frihet att ordna jobbet på sätt som passar en själv. Jag tror att det finns! D

53

FUKT Företaget Korpikorpi har tagit fram en avfuktare som uppges förkorta torktiden för fuktskadade betongytor med tre fjärdedelar. Nu vill VDn Kari Korpi etablera metoden på den svenska marknaden.

Platt finländsk avfuktare ska spara tid och energi Av marie wallin , frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

ånga är de hushåll i södra Finland som har sänt en tacksam tanke till Kari Korpi och Juhani Vilhunen.

Tack vare deras uppfinning har såväl familjer som företag sluppit välja mellan en tillfällig flytt eller ett liv tillsammans med en högljudd fläkt och ett fuktigt betonggolv i flera veckor.

M

Varmluft i slutet utrymme Korpikorpis platta avfuktare bygger på ett system där varm luft får cirkulera i ett slutet utrymme. Enligt företaget torkar fuktskador på en fjärdedel av tiden. Genomsnittlig torkningstid är en vecka. Eftersom avfuktaren är tystgående och platt och går att kliva på behöver husets invånare inte flytta på sig, även vid en ganska omfattande fuktskada.

Juhani Vilhunen är mannen som ut-

vecklade en ny teknik för att torka fuktskadade ytor och Kari Korpi är hans vän och partner som såg affärsidén i detta.

Det var i slutet av 1990-talet och sedan dess har företaget vuxit i området Helsingfors-Vanda-Esbo. Nu är det dags att växa utanför det området: – Vi har just börjat expandera i Finland och Sverige genom ett franchisingkoncept. Vi letar just nu lämpliga företagare som vi kan utbilda på vårt system och i vårt företagskoncept, berättar Kari Korpi.

Säljer inte produkten Han lämnade in patentansökan i Europa, USA och Kanada för planavfuktaren år 2005. Rätt snabbt förstod han att de inte borde sälja själva produkten.

– Jag begrep att vi skulle förlora kontrollen över systemet då. Därför väljer vi

att sälja tjänsten i stället. Men Korpikorpi växer och jag vill inte ägna all tid åt att bygga upp ett jättestort företag. Därför väljer vi franchising istället.

Korpikorpi tar hand om hela processen med en fuktskada. Företaget gör fuktutredningen, det förberedande arbetet med rengöring och desinficering och eventuell borttagning av golvmaterial. De torkar fuktskadan med den platta avfuktaren där det går bra och kompletterar med konventionella metoder om det behövs.

De tar också hand om efterarbetet med hjälp av underleverantörer som är knutna till företaget.

Lägre energiförbrukning Företagets avfuktare bygger på samma luftcirkulationsteknik som en varmluftsugn. Avfuktaren Korvent är platt och Fortsättning s. 56 P

Juha Liesilinna är en av Korpikorpis 14 anställda och han klarar lätt att bära avfuktaren Korvent själv. Det gör att företaget bara behöver skicka ut en person till platsen. – Jag omger mig med bra folk som kan arbeta självständigt och ta ansvar, säger VD:n Kari Korpi.

Foto: Marie Wallin

54

husbyggaren nr 4 B 2008

Eftersom den platta avfuktaren är så pass lätt kan den även användas på väggar och tak. Upphovsmannen Juhani Vilhunen har försett den med ett stag så en enda person kan montera den i taket om det skulle behövas. Foto: Marie Wallin

Den plana avfuktaren bygger på samma teknik som en varmluftsugn. Fukten ventileras ut genom röret som syns på bilden.

Innan avfuktningen kan starta måste utrymmet rengöras och desinficeras. Det är hela tiden rent och torrt i rummet omkring.

Man behöver inte vara rädd för att kliva på apparaten. Den håller för det. Foto: Marie Wallin

P kompakt. Den placeras direkt över fuktskadan. Det innebär att endast det fuktiga området värms upp, vilket minskar värmebelastningen på rummet i övrigt.

Det sparar också el: – En maskin förbrukar cirka 120 kWh per vecka och vanligen behövs det två maskiner för att torka en typisk vattenskada i ett badrum. Energiförbrukningen blir drygt 65 procent lägre än med en konventionell metod, säger Kari Korpi och stiger in i ett rent och prydligt badrum i en lägenhet i Näshöjden i Helsingfors.

56

Luften i badrummet är rent och torrt och temperaturen inte mycket över den vanliga.

Här i lägenheten i Näshöjden i Helsingfors är jobbet nästan klart. Foto: Marie Wallin

I radhuset i Lähderanta i Esbo var vattenskadan av den allvarligare sorten. Det tjocka golvet fick torkas både uppifrån och nerifrån. Foto: Marie Wallin

Luften i badrummet är nästan torr och temperaturen är bara något varmare än normal innetemperatur.

har gått åt per torkning. Det ger god kontroll över kostnaderna.

Avfuktaren är förhållandevis lätt att bära och kan hanteras av en enda person, vilket sänker arbetskostnaden. Eftersom den är platt går den också att sticka in under köksskåp och dylikt, om man tar bort socklarna. På så sätt kan man slippa ta ner skåpen. Kari Korpi framhåller att enkelheten i systemet också gör det lätt att tidsberäkna jobbet.

– I 90 procent av fallen är det väldigt lätt att tidsberäkna. Det är bra för den som bor i den fuktskadade lägenheten att veta hur lång tid skadan tar att reparera. Det hade varit svårare att säga med ett konventionellt system.

Det är till exempel vanligt att hyresgästen stänger av en vanlig fläkt. Folk vill sova ostört, är trött på bullret eller tror att apparaten har blivit för varm.

– Då fungerar inte torkningen optimalt. Vår avfuktare kan vara på dygnet runt eftersom den inte bullrar eller gör omkringluften så varm. Vi har också övervakning på apparaten hela dygnet och instruerar kunden att inte slå av den, säger Kari Korpi.

Ljudnivå 45 decibel På golvet ligger avfuktaren. Kari Korpi kliver utan tvekan upp på den tåliga torken för att peka ut slangen som för ut fukten. Att kombinera hållbarhet med lätt vikt har varit den största svårigheten med systemet.

Avfuktaren har ett dubbelhölje av aluminium och packningar av silikon som sluter tätt mot golvet. Det finns ingenting som behöver monteras på plats. Det är bara att stoppa i sladden i uttaget. Det kommer ett dovt brummande från den platta konstruktionen.

– Ljudnivån är 45 decibel mot normalt 65–70. Det är som en tystgående diskmaskin ungefär, säger Kari Korpi.

Avfuktaren har en inbyggd timer och en termostat så att det inte ska bli för varmt eller att fuktskadan inte ska torka för snabbt. Termostaten kan kopplas till mobiltelefonen, så att man alltid kan kolla av temperaturen. Mobilen kan också larma om temperaturen skulle stiga över den önskade nivån.

Besked till den boende – Vi har också en separat elmätare som räknar ut exakt hur lång tid det tar att torka vattenskadan. Det gör att vi kan tala om för kunden precis hur mycket energi som

Bostadsrätter målgrupp Han ser en stor målgrupp i bostadsrättsföreningar och hyreshus. En stor del av det finländska bostadsbeståndet är i behov av ombyggnad och upprustning.

– Vid badrumsrenoveringar hittar man husbyggaren nr 4 B 2008

Korpikorpi sysselsätter i dag 14 personer i området Helsingfors-Vanda-Esbo. De har att göra hela tiden men nu vill företaget expandera. Foto: Marie Wallin

Familjen i Lähderanta kunde bo kvar i sitt radhus trots en allvarlig och omfattande fuktskada. Avfuktningen tar bara en fjärdedel av den tid det hade tagit att torka med en konventionell fläkt. Foto: Marie Wallin

väldigt ofta fukt och då avstannar hela verksamheten tills skadan är reparerad.

Då blir den här formen av snabbtorkning naturligtvis väldigt intressant.

Flera avfuktare kan radas upp bredvid varandra om det skadade området är stort. Men ibland stöter företaget på vattenskador som det måste mer till för att ta hand om. Som i det lilla röda kedjehuset i Lähderanta i Esbo. Där är köket, badrummet och ett av rummen noga och prydligt inpackade i plast. Barnfamiljen kan stanna kvar och bo i den övriga delen av huset.

– Här är fuktskadan så omfattande att vi får torka både underifrån och överifrån med vår avfuktare. Vi kompletterar med en konventionell avfuktare för att få bort fuktigheten i luften, förklarar Maisa Koivisto, som är företagets franchisingchef.

Letar svenska företagare Maisa Koivisto är den som ska ”sälja in” konceptet till svenska och finländska ingenjörer och fiska upp lämpliga personer som vill driva eget under Korpikorpis varumärke.

– Vi har tänkt oss drygt 25 franchisetagare här i Finland och omkring 50 i Sverige. Det måste vara personer som kan branschen och har sysslat med fuktskador tidigare. I Finland har vi just inlett förhandlingar med ett några intresserade. Under hösten ska vi arbeta med att hitta intresserade och lämpliga personer i Sverige. nr 4 B 2008 husbyggaren

Hon tycker inte att det låter som en alltför snabb tillväxt. Tvärtom. Hon konstaterar att marknaden för vattenskador i Finland är värd 350 miljoner euro.

Ingen annonsering Maisa Koivisto berättar att Korpikorpi idag sysselsätter 14 personer. De har att göra hela tiden. Enligt Kari Korpi har de torkat 3 000 fuktskador om året med avfuktaren Korvent.

Trots att de har full beläggning har företaget aldrig annonserat. När man frågar Maisa Koivisto hur de får sina kunder svarar hon: – Munnen, munnen, munnen… ! Det är folk som hör talas om oss och gör reklam genom att rekommendera oss. Det har räckt hittills. I fjol växte vi med över 40 procent och tillväxttakten är ännu snabbare nu.

Tillväxt och administration är Kari Korpi och Maisa Koivistos avdelning. På hyllorna i verkstaden står rader av platta avfuktare. Arbetsbänken är full av verktyg och materiel. Korventens uppfinnare Juhani Vilhunen är en doldis som trivs bäst i verkstaden. Där skruvar han vidare på sin uppfinning som hela tiden utvecklas. D

Maisa Koivisto är franchisingchef på Korpikorpi. Hon arbetar just nu med att hitta lämpliga personer som ska utbildas i företagandekonceptet och tekniken. Under hösten ska konceptet spridas i Sverige.

Foto: Marie Wallin

Korpikorpis VD Kari Korpi valde att sälja tjänsten och inte produkten. På så sätt behåller han kontrollen över uppfinningen.

Men han vill inte jobba dygnet runt. Därför har han valt franchisingkonceptet för tillväxt. Foto: Marie Wallin

Juhani Vilhunen är mannen som har utvecklat den platta avfuktaren. Han är en doldis som trivs bäst i verkstaden.

Foto: Marie Wallin

57

FUKT En jämförelse av olika sätt att fuktsäkra våtrum mot ytterväggar visar att en ångbroms kan vara bättre än en ångspärr. Fukt som diffunderar ut ska ventileras bort. Leverantörer måste dock utveckla nya fukttåliga skivor, som är bättre ur arbetsmiljösynpunkt.

Svårt att fuktsäkra våtrum som ligger mot yttervägg m ett våtrum är byggt mot en yttervägg, av lätt konstruktion, så finns det två ångspärrar; plastfoliet och det tätskikt plattsättaren applicerar om väggen ska kaklas. Mellan dessa kan det uppstå fuktproblem. Gipsskivan kan börja mögla.

Fuktproblemen skapas genom att den fukt som diffunderar ut genom tätskiktet inte kan diffundera ut genom den tätare ångspärren som vanligtvis består av plastfolie. Gipsskivan har då inte möjlighet att torka utan kan drabbas av mögelpåväxt.

Fukten kan tillföras både från duschens vatten och byggfukt från tätskiktet och fästmassan. Detta problem har inte uppmärksammats i stor grad förrän nu.

Ny forskning har kommit från Lunds tekniska högskola och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut som handlar om detta problem.

Problem med våtrum och fasader har även uppmärksammats i tidningar och media, främst problem med antingen våtrumsskivor som kan mögla om de består av gips med kartongbeklädnad, eller problem med putsade fasader som är för täta och inte släpper ut den fukt som tar sig in genom otätheter eller infästningar i fasaden.

O

Våtrum mot yttervägg Mitt examensarbete, som skrevs inom ramen för högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och design vid KTH Skolan för teknik och hälsa, handlar om problem med våtrumsytterväggar och hur man löser dessa. Uppsatsen berör mycket av det som diskuterats det senaste året om fuktproblem. Den blev färdig i maj 2007, strax före SP gick ut med information om fuktproblem i våtrum och putsade fasader (DN, 2007). Jag hade då redan haft kontakt med SP och Byggkeramikrådet.

58

I examensarbetet ingick en fuktsäkerhetsprojektering där jag hjälpte Einar Mattsson att bedöma om en av deras väggkonstruktioner klarar av fuktbelastningarna från ett våtrum när väggkonstruktionen är belägen mot ytterväggen.

Ytterväggen (som var av lätt konstruktion) bestod av: Tjockputs applicerat på mineralull, GNU, 120 regel med MU, ångspärr, 45 regel med MU (så kallad indragen ångspärr), våtrumsgipsskiva, tätskikt samt fästmassa och kakel.

Fuktproblemen som beskrivs i rapporten tar hänsyn till att våtrummet är beläget mot en yttervägg, där plastfolie används och där det är temperaturskillnader mellan utomhusluften och inomhusluften.

Det är i våtrumsytterväggarna som problemen uppstår med instängd byggfukt. Fukten som diffunderar ut ur tätskiktet ackumuleras vid plastfoliet och kondensproblem uppstår längre ut i konstruktionen om fasaden har ett relativt högt ånggenomgångsmotstånd. Dessa problem uppstår inte om våtrummet är beläget mot en innervägg.

I denna artikel tar jag upp resultatet från de viktigare beräkningarna, slutsatserna och rekommendationerna för vilken väggkonstruktion man kan välja, samt lite ny information som har tillkommit sedan arbetet skrevs om våtrumsskivor och glasfiber.

Beräkningar av flöden Beräkningarna som utförs kallas stationära diffusionsberäkningar. Ett stationärt diffusionsflöde avser ett flöde som är oföränderligt i tiden. I beräkningarna försummar man materialens fuktlagrande förmåga och fukttillståndet kommer beräkningsmässigt momentant att anpassa sig till omgivningen. En stationär beräkning ger en god bild av konstruktionens

FÖRFATTAREN

Av christoffer agn , mätningstekniker, Peab

Christoffer Agn är högskoleingenjör.

Han arbetar som mätningstekniker på Peab, med byggandet av bostäder i Hammarby Sjöstad.

medelfukttillstånd under längre tidsperioder. Resultatet visar hur konstruktionen kommer att se ut efter den har torkat ut (Nevander och Elmarsson, 2006). Beräkningarna görs med beräkningsprogrammet GFKOND (GFKOND, Isover).

GFKOND tar hänsyn till fuktdiffusion, vilket innebär att fukten vandrar inifrån och ut ur byggnaden på grund av att ånghalten inomhus är högre än ute. GFKOND beaktar däremot inte fuktkonvektion, vilket innebär att fukt tillförs till konstruktionen utifrån, genom luftströmmar. Är fasaden tät så brukar inte detta vara ett problem och i det här arbetet är det bara fuktdiffusionen som är intressant, alltså den fukt som diffunderar ut från våtrummet. Det kan komma fukt via konvektion från våtrummet också om det är hål i tätskiktet, men detta beaktas inte i beräkningarna.

Jag antar att den relativa fuktigheten i fästmassan är 100 procent och att innetemperaturen är 22 grader Celcius (Jansson, 2006). En innetemperatur på 22 grader Celsius ger en mättnadsånghalt på 19,41 g/m3, och då blir ånghalten samma eftersom den relativa fuktigheten är 100 husbyggaren nr 4 B 2008

procent. Något fukttillskott kommer inte beaktas utan ånghalten blir konstant över året. Det tar månader för fästmassan att torka ut enbart efter en dusch, så dess RF kan antas vara konstant 100 procent (Jansson, 2006). v = vs · φ = 19,41 g/m3 · 1 = 19,41 g/m3 Beräkningarna börjar alltså vid tätskiktet, varken Rsi, kaklet, fogmassan eller fästmassan behöver beaktas eftersom fästmassan redan är fylld med vatten.

Räknar med mineralullen I examensarbetet har jag gjort ytterligare beräkningar med en säkerhetsfaktor, jag använde så kallade extremvärden eftersom klimatet varierar i verkligheten, medan klimatdata som man använder för beräkningar bara är medelvärden av en längre tids mätningar. I den här artikeln begränsar jag mig dock enbart till de vanliga beräkningarna, som ändå ger en god bild av hur väggkonstruktionerna påverkas av våtrummet ur fuktsynpunkt.

När beräkningarna utförs så räknar jag bara med mineralullen och inte träreglarna eller stålpelaren. Det är för att det blir kallare där det är mineralull (större temperaturfall). Desto kallare det är i konstruktionen, desto större risk är det att kondens ska kunna uppstå. Det får inte vara mer än 75 procent relativ fuktighet i träreglarna (BBR, 2006), så man beaktar dem ur fuktteknisk synpunkt men inte vid själva beräkningarna.

Konstruktion 1 I det första exemplet använder jag Einar Mattssons vägg med ett tätskikt som har ett lågt ånggenomgångsmotstånd (1 miljon s/m). Ånggenomgångsmotståndet får inte vara lägre än 1 miljon s/m enligt nya BBR (BBR, 2006). Se tabell 1 för beräkningsdata.

Resultat från GFKOND-beräkning: Se tabell 2 för resultat av GFKOND beräkning för konstruktion 1. När det lägsta ånggenomgångsmotståndet som ett tätskikt får ha enligt BBR (1 miljon s/m) används så klarar man inte kravet på högst 75 procent relativ fuktighet för träreglarna (BBR, 2006) eller 80 procent för gipsskivan, som Gyproc rekommenderar som högsta relativa fuktighet för gipsskivor med kartongbeklädnad. Om man använnr 4 B 2008 husbyggaren

der flytande tätskikt så är det också möjligt att ånggenomgångsmotståndet kan variera på olika ställen i väggen.

Därför är det möjligt att ånggenomgångsmotståndet är ännu lägre, vilket självklart gör att den relativa fuktigheten i de olika skikten blir ännu högre. Det organiska material (träreglarna och gipsskivan) som finns mellan plastfoliet och tätskiktet får ingen chans att torka ut, utan kommer att börja mögla. Detta är vad rapporten till stor del handlar om.

Det blir inte så höga värden längst ut i konstruktionen, närmast uteluften, för att plastfoliet hindrar ångan från att diffundera längre ut i konstruktionen. Fukt kan däremot ta sig in i konstruktionen via otätheter i fasaden och orsaka fuktproblem. Om fasaden är tät så kan fukten få svårt att torka ut.

Det första material som kan drabbas av mögel är utegipsskivan, men eftersom detta (otätheter) inte beaktas i beräk-

ningsprogrammet så går jag inte in närmare på det här. Det är bra värden vid utegipsskivan eftersom putsen som jag har använt har relativt lågt ånggenomgångsmotstånd, så ångan kan diffundera ut genom konstruktionen.

Konstruktion 2 Detta är den konstruktion som SP föreslår (Jansson m fl, 2007) för att kunna hantera fuktproblemen som uppstår när fasadputs appliceras direkt på isoleringen. Materialvalen har jag gjort själv.

Putsen är tät och hindrar vatten som kommer igenom otätheter från att torka ut. Genom att använda en konstruktion med luftspalt så kan vattnet som tränger in genom otätheter ventileras bort när det inte regnar.

Denna vägg har en ångbroms. Det är bra att använda en ångbroms istället för att ta bort ångspärren helt, för då får man Fortsättning s. 60 P

59

P bättre lufttäthet vilket är viktigt ur värmedimensionssynpunkt. En ångbroms är bättre än ångspärren för den tillåter fukt att diffundera ut genom konstruktionen och då kommer det inte att bli samma problem som det blev i konstruktion 1, det blir inte två ångtäta skikt längre utan bara ett,tätskiktetsomplattsättarenapplicerar.

Se tabell 3 för beräkningsdata.

Kommentarer till konstruktion 2, tabell 3: Denna konstruktion fungerar enligt TDV-principen eftersom luftspalten är väl ventilerad. Den är öppen både upptill och nedtill, och Sto rekommenderar att luftspalten ska ha en bredd på 20 mm.

Man kan till exempel använda stålreglar som har en bredd på 34 mm.

Stålreglarna bör monteras stående för att luftspalten ska fungera så bra som möjligt.

Fasadkonstruktionen är gjord för utebruk och tål 100 procent relativ fuktighet.

När en konstruktion är väl ventilerad 60

och fungerar enligt TDV-principen (tryckutjämning, dränering, ventilation), byts allt utanför vindskyddet (Rse, fasaden, och luftspalten) ut mot ett Rsi. Detta påverkar både värmemotståndet och ånggenomgångsmotståndet för materialen som byts ut (ISO6946).

Det är bra om mineralullen får ett extra lager utan reglar (70 mm) bakom vindskyddet (som konstruktionen ovan), eftersom man då inte behöver oroa sig för att reglarna ska drabbas av mögelpåväxt på grund av hög relativ fuktighet. Det finns exempel på konstruktioner när denna extra isolering används, se mer på exempelvis Paroc´s hemsida.

Resultat från GFKOND-beräkning: Se tabell 4 för resultat av GFKOND beräkning för konstruktion 2. När man ersätter ångspärren med en ångbroms som har betydligt lägre ånggenomgångsmotstånd så förbättrar man fuktförhållandet i väggen, eftersom ångan kan diffundera

ut ur konstruktionen utan att hindras av ångspärrens höga ånggenomgångsmotstånd.

Studerar man resultatet så ser man att en relativ fuktighet på 75 procent aldrig uppstår i någon av de kritiska delarna av konstruktionen. Denna konstruktion är alltså betydligt bättre än konstruktion 1.

En risk med att använda ångbroms istället för ångspärr är att den relativa fuktigheten ökar i den yttre delen av konstruktionen. Då blir det större risk för kondens. Men eftersom tätskiktet har så högt ånggenomgångsmotstånd så blir det ändå inte så mycket ånga som diffunderar ut till fasaden.

Vad som skiljer konstruktionerna åt förutom ångbromsen är att själva fasaden nu är väl ventilerad. Detta gör att fukten som diffunderar ut till fasaden kan ventileras bort. Då slipper man problem med kondens i fasaden när väggen blir kallare.

Dessa problem kan vara dyra att åtgärda så det är bra att försöka undvika dem.

Notera också att det är relativt höga värden vid just vindskyddsskivan. Det är därför viktigt att den är gjord av icke organiskt material. Skulle den vara gjord av gips (en GNU), så skulle det kunna bli fuktproblem, för gips kan börja mögla vid högre RF än 80 procent.

För att hålla artikeln kort, och inte så komplicerad, redovisas inte extremvärdesberäkningarna. Jag kan dock säga att denna konstruktion även klarade dessa beräkningar utan problem.

Några slutsatser Många av skadorna i befintliga våtrum beror på otäta genomföringar och anslutningar, olämpliga eller oprövade material och materialkombinationer, samt brister i arbetsutförandet (Arfvidsson m fl, 2005).

Intervjuer med plattsättare gjordes under examensarbetet, och enligt de intervjuade är de vanligaste orsakerna till fukt- och mögelskador i våtrum att golvbrunnar slutar att fungera som det är tänkt. Ännu ett problem är att arbetet är bristfälligt utfört.

Om en ångspärr med högt ånggenomgångsmotstånd används i en våtrumsyttervägg, av lätt konstruktion, så finns det risk att fukten som diffunderar ut ur tätskiktet ackumuleras vid ångspärren istälFortsättning s. 62 P

husbyggaren nr 4 B 2008

nr 4 B 2008 husbyggaren

61

P let. Om en gipsskiva och en ”indragen ångspärr” används så kan fuktskador uppkomma. Den kritiska relativa fuktigheten för träreglarna är 75 procent och för gipsskivan 80 procent. Den relativa fuktigheten får inte vara 75 procent eller större mellan ångspärren och tätskiktet, för annars finns det risk för mögelpåväxt.

Väl ventilerad fasad Om ångspärren tas bort eller ersätts med en ångbroms med lågt ånggenomgångsmotstånd i en våtrumsyttervägg är det möjligt att fukt diffunderar ut till putsen och kondenserar där, om tätskiktet inte har väldigt högt ånggenomgångsmotstånd.

Fasaden bör vara väl ventilerad för att fukten ska kunna ventileras bort och om den inte är det så bör ånggenomgångsmotståndet på fasaden var så lågt som möjligt för att fukten inte ska ackumuleras. Vindskyddet bör bestå av minerit eller något annat fukttåligt material, eftersom det är hög relativ fuktighet längst ut i konstruktionen.

Det är också bra att inte bygga regelstommen direkt innan vindskyddet, utan använda lite isolering (cirka 50–70 mm) mellan vindskyddet och regelstommen. Det är nämligen hög relativ fuktighet efter vindskyddet, och detta kan göra att träreglarna börjar mögla om dessa ligger direkt bakom vindskyddet.

En annan risk med att inte använda en ventilerad putsad fasad är att fukt som tar sig in genom otätheter i den putsade fasaden får svårt att torka ut, och då kan fuktproblem uppstå (Jansson m fl, 2007). En väl ventilerad fasad ventilerar däremot ut fukten.

Beakta byggfukten Eftersom tjockleken på putsen påverkar hur högt ånggenomgångsmotstånd fasaden kommer att ha är det viktigt att inte göra putsen mer tjock än nödvändigt. Det är speciellt viktigt att ha en fasad med ett lågt ånggenomgångsmotstånd om man ska använda en ångbroms och fasaden inte är ventilerad, för då ackumuleras fukten vid putsen när den diffunderar ut och kan orsaka fuktskador.

Om ett flytande tätskikt används så kommer byggfukten från både tätskiktet och fästmassan att belasta gipsskivan, och då kan den kritiska relativa fuktighe62

ten för gipsskivan överskridas, vilket kan resultera i mögelpåväxt.

Notera att om den relativa fuktigheten är över 80 procent så hjälper det inte att ha en våtrumsgipsskiva, eftersom denna har samma kritiska relativa fuktighet som en vanlig gipsskiva. Våtrumsgipsskivan suger däremot inte upp fukten från tätskiktet och fästmassan lika snabbt. Träreglarna och gipsskivan får inte heller innehålla någon byggfukt när de monteras in i våtrumsytterväggen.

Byggfukt är extra allvarligt för våtrumsytterväggen eftersom tätskiktet och ångspärren stänger in byggfukten och gör att träreglarna och gipsskivan inte kan torka ut.

Olika tätskikt Ett annat problem med flytande tätskikt är att man inte vet exakt om man har haft på rätt tjocklek, vilket kan göra att tjockleken varierar på väggen. Då varierar också ånggenomgångsmotståndet i tätskiktet (Jansson, 2005).

Därför rekommenderar jag ett tätskikt från Mataki eller PCI, som är som en matta där åtgången är förbestämd. Produkterna har också högt ånggenomgångsmotstånd, vilket tätskiktet måste ha för annars kommer det att bli fuktskador i våtrumsytterväggen, antingen vid våtrumsgipsskivan eller vid fasaden beroende på om en ångspärr eller en ångbroms används, vilket jag redogjorde för ovan.

Nya krav från BBR började gälla den 1 juli 2007. Ånggenomgångsmotståndet för tätskikt måste vara 1 miljon s/m, och provningsstandarden för ånggenomgångsmotstånden har blivit hårdare vilket gör att tätskikten måste testas en gång till. Förändringarna har gjort att tillverkarna utvecklar nya tätskikt med högre ånggenomgångsmotstånd, och att de måste redovisa ånggenomgångsmotståndet för sina tätskikt.

Olika rekommendationer Den konstruktion som fick bäst resultat i

beräkningarna redovisas i tabell 5. Med hjälp av denna konstruktion kan man undvika många av de risker som beskrevs i slutsatserna, och motivationerna för varför dessa material väljs kan läsas där.

Det var denna konstruktion som jag rekommenderade till Einar Mattsson och jag lyfter också fram de viktigaste åtgärderna för konstruktionen här. En del ny information och bestämmelser har dock tillkommit sedan jag skrev examensarbetet (om till exempel våtrumsskivor).

Ett alternativ är att bygga ytterväggen av betong istället, en tung konstruktion.

Fast det går jag inte närmare in på här.

Ångbroms hellre än spärr Det viktigaste är att tätskiktet har ett högt ånggenomgångsmotstånd och det är också bäst om det är en matta lik den från Mataki eller PCI, att vindskyddet väljs till en fukttålig skiva och inte en utegipsskiva, samt att en ångbroms väljs istället för en ångspärr.

Om putsad ventilerad fasad bedöms som för dyr och en vanlig putsad fasad väljs, så är det vikigt att den putsade fasad som väljs har ett så lågt ånggenomgångsmotstånd som möjligt samt att anslutningarna i fasaden utförs med stor omsorg så att otätheter i fasaden undviks i så stor utsträckning som möjligt.

Fuktproblemen som beskrivs i rapporten tar hänsyn till att våtrummet är beläget mot en yttervägg, där plastfolie används och där det är temperaturskillnader mellan utomhusluften och inomhusluften. Det är i våtrumsytterväggarna som problemen uppstår, med instängd byggfukt, att fukten som diffunderar ut ur tätskiktet ackumuleras vid plastfoliet och kondensproblem längre ut i konstruktionen om fasaden har ett relativt högt ånggenomgångsmotstånd.

Dessa problem uppstår inte om våtrummet är beläget mot en innervägg. En möjlig lösning på problemet skulle därför kunna vara att inte bygga våtrummen mot ytterväggarna. Men används konstrukhusbyggaren nr 4 B 2008

Faktaruta Definitioner

tionerna som jag rekommenderar så är risken för fuktproblem i våtrumsytterväggarna liten.

Projektera för fuktsäkert Jag rekommenderar också att alltid göra en fuktsäkerhetsprojektering för alla delar i en byggnad, för fuktproblemen kan vara komplexa, som denna artikel och framförallt min rapport visar.

Den våtrumsskiva som jag rekommenderar har en vanlig kartongbeklädd yta och är gjord av gips. Denna rekommendation gjorde jag innan Byggkeramikrådet gick ut med information i BBV om att man inte får använda dessa typer av skivor i våtrum (de gjorde det efter att mitt examensarbete var klart). Det betyder att man måste byta ut denna skiva mot en annan våtrumsskiva (BKR hemsida).

Som mina beräkningar visar så går det att använda en gipsskiva av denna typ om man tänker på att använda en ångbroms.

Det är dock säkrare att använda en våtrumsskiva av icke organiskt material för om man gör genomföringar genom tätskiktet senare och inte tätar ordentligt med exempelvis silikon så kan det bli mögelskador i gipsen, den kan drabbas av svart pappersmögel (något jag gick in mer på i rapporten).

Sedan är det bra att gardera sig om arbetet blir bristfälligt utfört vid produktionen. Man bör dock tänka på att gipsen är fastskruvad i reglar. Är de gjorda av trä kan man få fuktproblem där istället om fukten tar sig in i konstruktionen på grund av brister eller hål i tätskiktet.

Svårt välja skiva Vilken skiva man ska rekommendera istället som våtrumsskiva är ett problem.

Cementskivor brukar räknas som tunga av yrkesarbetarna, något de helst inte jobbar med.

Våtrumsskivor med glasfiber som saknar organiskt material är bra ur fuktsynpunkt, men dåliga ur arbetsmiljösynpunkt. Det stod om detta i tidningen Byggindustrin, nr 18, s 8 (se mer på www.byggindustrin.com.)

Gör man genomföringar i skivan så medför detta problem för glasfibern som frigörs kan ge näsblod, eksem etcetera.

De dammar också och kan ge problem även för dem som inte arbetar med dem.

Tillverkare påstår att man kan undvika nr 4 B 2008 husbyggaren

Vattenångdiffusion ”Vattenmolekylers rörelse i en gasblandning som strävar efter att utjämna ånghalten i luft eller vattenångans partialtryck vid konstant totaltryck.” (Nevander och Elmarsson, 2006). Ångspärr: ”Skikt med uppgift att hindra eller minska fukttransport genom vattenångdiffusion och fuktkonvek-

tion.” (Nevander och Elmarsson, 2006). Ångbroms ”Skikt som är lufttätt men diffusionsöppet. Fukt tillåts diffundera genom ett lufttätt material.” (Grimbe och Nordqvist, 2005). Ånggenomgångsmotstånd ”Skikts motstånd mot genomträngning av vattenånga på grund av skillnader i ånghalt eller partialtryck.”

(Nevander och Elmarsson,

problemen genom skyddsdräkt, handskar och skyddsmask, men de är jobbiga att bära, speciellt på sommaren. Så det är ingen bra lösning. Tillverkarna påstår också att produkterna inte är samhällsfarliga, glasfibrerna är för stora för att kunna nå lungorna, utan fastnar i flimmerhåren i halsen. Produkterna känns ändå inte som en bra lösning på problemet.

Det blir också en stor kostnad, bara den som arbetar med skivan får befinna sig i rummet, och man måste dammsuga före och efter att man har arbetat med skivan, vilket man gör flera gånger. Det tar med andra ord betydligt längre tid med skivan än vanliga gipsskivor. Något vi har märkt på Peabs bygge i Hammarby Sjöstad.

Nya produkter på väg Det borde finnas bättre lösningar… Tillverkarna är medvetna om problemen och håller på att utveckla nya produkter som är fukttåliga men som ändå är mer användarvänliga och bättre ur arbetsmiljösynpunkt.

I nuläget rekommenderar jag ingen ny skiva, utan vi får vänta och se om det kommer ut någon ny bättre produkt. Till dess får man använda den produkt som har minst problem, men man får inte använda kartongbeklädda gipsskivor längre.

I det fasadsystem jag har rekommenderat finns glasfiberväv och en fasadskiva gjord av returglas. Dessa innehåller också glasfiber, vilket man bör beakta.

Vindskyddsskivan är gjord av minerit, vilket är en tung skiva som kan vara svårare att arbeta med vilket också bör beaktas.

Examensarbetet visar att en del byggprodukter bör bytas ut, men man får också gå efter egna erfarenheter och vad byggprodukterna kostar. D

2006).

Fuktsäkerhetsprojektering ”Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. I detta skede anges även de förutsättningar som gäller i produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet.” (BBR, 2006).

Fotnot:

I rapporten ”Fuktmekanik i våtrumsytterväggar” är beräkningar redovisade. Den innehåller också analyser av material, beskriver hur fuktmekanik fungerar, vad forskningen har kommit fram till hitintills, vilka lagar och bestämmelser som gäller nu, etcetera.

Referenser: Arfvidsson, J. m fl. Tätskikt i våtrum. Avdelningen för byggnadsfysik, Lunds tekniska högskola. Rapport TVBH-7226, 2005.

BBV Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, Byggkeramikrådet, www.bkr.se, (2008-06-24).

Boverkets Författningssamling, BFS200612BBR12. Boverket, 2006.

Byggindustrin, 2008. Mögelsäkert men hot mot hälsan? www.byggindustrin.com, (2008-06-03).

DN, maj 2007. En serie artiklar skrivna av bland annat Kjell Löfberg.

GFKOND version 90.1, Gullfiber (nuvarande Isover).

Grimbe, K. Nordqvist, L. Uttorkning av fukt i våtrumsytterväggar – En jämförelse mellan tre byggtekniska lösningar. Lunds tekniska högskola, examensarbete TVBH5054, 2005.

International Standard Building components and building elements – Thermal resistance and thermal transmittance – Calculation method. International Organization for Standardization, International Standard IS0 6946:1996(E), 1996-08-15.

Jansson, A. Dubbla tätskikt i våtrumsytterväggar med keramiska plattor. SP Rapport 2005:20, 2005.

Jansson, A. Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar, SP Rapport 2006:46, 2006.

Jansson A. m fl. Artikeln Skador i putsade träregelväggar. Tidningen Bygg och Teknik nr 1, 2007.

Nevander, L. Elmarsson, B. Fukthandbok – Praktik och teori. Svensk Byggtjänst, 2006.

63

FÖRBUNDSSTÄMMAN Årets förbundsstämma i Uppsala blev en lugn tillställning. Tre motioner avhandlades. Stämman ställde sig bakom förslag på att revidera stadgarna så att en ingenjör som studerat vid teknisk högskola minst tre år och klarat sin examen kan bli medlem.

Stämman positiv till sänkta krav på medlemskap Av gunnar edebrand , kanslichef, SBR

BRs förbundsordförande Lars Hedåker inledde förbundsstämman med att konstatera att 2007 varit ett bra år ekonomiskt för SBR. Det är framförallt Husbyggaren och kurserna som bidragit till detta. Vårt nya datasystem har under året varit i full gång.Ökaderesurserpåkansliet,bådepersonellt och materiellt samt god ekonomi, ger bättre förutsättningar för de marknadsföringsaktiviteter som SBR har inlett.

Medlemsantalet har minskat under år 2007 trots ekonomiskt bistånd till lokalavdelningarna för medlemsvärvning, trots annonsering och riktade utskick och trots manuell bearbetning.

Lars Hedåker kunde till Malmöavdelningen överlämna en check på 5 000 kronor som första pris i värvningstävlingen.

Avdelningen hade sedan förra stämman fått 64 nya medlemmar till sin avdelning.

Tvåa blev Stockholmsavdelningen med 36 nya (3 000 kronor) och trea Skaraborgsavdelningen med åtta nya medlemmar (2 000 kronor).

Tre motioner avhandlades Årets förbundsstämma ägde rum i Uppsala Konsert och Kongress den 31 maj med 65 deltagare.

Stämmoordförande var Lennart Wågström med Gunnar Edebrand som sekreterare.

Efter föredragning av förvaltningsberättelsen, ekonomisk redovisning och revisorernas berättelse beviljades styrelsen och VD ansvarsfrihet.

Tre motioner hade stämman att ta ställning till. Malmöavdelningen och Uppsala-avdelningen hade liknande motioner som behandlade en revidering av antagningsreglerna.

Följande beslutades: Medlemskap kan beviljas varje aktad ingenjör, som studerat vid teknisk högskola minst tre år och avlagt godkänd examen, samt aktad ingenjör som avlagt annan godkänd examen vid teknisk skola och som därefter under två år utövat självständig, väl vitsordad kvalificerad arbetsuppgift inom byggverksamhet.

Förbundsstyrelsen fick av stämman i uppdrag att reglera hur lång arbetslivserfarenhet en medlem skall ha för att kunna bli Plusmedlem.

Detta var första läsningen. För att ändra stadgarna måste samma beslut tas vid nästa stämma år 2009.

Den tredje motionen var från Stockholmsavdelningen och handlade om att

Stadsbyggnadsdirektör Ingvar Blomster berättade om Uppsalas byggverksamhet.

Årets vinnare av golftävlingen, samt arrangören Bo Bjerking, Uppsala-avdelningen.

Foto: Lennart Wågström

Foto: Lennart Wågström

S

64

man önskade att förbundets och lokalavdelningarnas årsavgifter sammanräknas och utsänds från kansliet. Förbundsstyrelsen förslag var att avslå motionen då det kan bli komplicerade skattekonsekvenser om man slår ihop ett förbunds avgifter med en lokalavdelnings. Stämman beslutade också så.

Oförändrad medlemsavgift Medlemsavgifterna blev oförändrade utom anslutningsavgiften som sänktes till 100 kronor. Ansluten är studerande vid teknisk skola och ingenjörer som ännu inte har kvalifikationer för medlemskap.

Basmedlem betalar 750 kronor, Plusmedlem 1 800 kronor och 400 kronor betalar ej verksam medlem (pensionär).

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, omvaldes till ordförande i 1 år. Övriga i styrelsen är: Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande (1 år omval), Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen (vald till 2009), Anders Nordström, Umeåavdelningen (vald till 2009), Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen (omval 2 år), Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen (vald till 2009) och Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen (nyval 2 år).

husbyggaren nr 4 B 2008

– Boka upp hela året i kalendern på en gång. Ordna träffar med program och gå ut med påminnelser strax innan att: ”Vi ses på torsdag!”. Framför allt; satsa på att få kontinuitet. Ulf Sönegård från Skövdeavdelningen (till höger) gav goda råd till Michael Maddison, ny ordförande i Hallandsavdelningen. Foto: Per Fasth

Veronica Jensen och Emma Carlbom från Malmöavdelningens styrelse. Foto: Per Fasth

Dag Gustafsson, ordförande i Uppsala-avdelningen och Gunnar Edebrand, sekrete- Håkan Håkansson, Sven-Åke Feltborg och Lars Fischer, Blekingeavdelningen. Foto: Per Fasth rare för stämman, som förklarar åldersstrukturen för medlemskåren. Foto: Per Fasth

Sven Adamson, Skaraborg och Kent Svensson, Linköping. Foto: Per Fasth

Nils Wittgren, Leif Allvin och Anders Orrlöv, Göteborgsavdelningen. Foto: Per Fasth

Owe Selling och Anders Johnsson, Stockholmsavdelningen. Foto: Per Fasth

Till valnämnd inför stämman 2009 valdes följande: Göran Burvall, ordförande, Norrbottenavdelningen, (omval), Leif Allvin, Göteborgsavdelningen, (nyval), Gunnar Edebrand, Malmöavdelningen, (omval), Bengt Persson, Stockholmsavdelningen, (omval) och Tomas Thulin, Stockholmsavdelningen, (omval).

Förbundsordförande Lars Hedåker avslutade stämman med att tacka för förtro-

endet att ha blivit omvald till förbundsordförande och lovade att fortsätta arbetet med att göra SBR framgångsrikt.

Leif Allvin avtackades för goda insatser i förbundsstyrelsen och fick förbundets present som är en ljusstake från Svenskt Tenn.

De som inte deltog i stämman hade möjlighet att se bland annat Gamla Uppsala med dess högar, Domkyrkan, universitetsbiblioteket med Silverbibeln och Uppsala slott.

nr 4 B 2008 husbyggaren

Kalmar nästa Kalmaravdelningen hälsade alla medlemmar välkomna till nästa stämma som blir i Kalmar, troligen i mitten av maj.

Rundvandring i konserthuset Efter stämman gavs tillfälle att göra ett studiebesök på Uppsala Konsert och Kongress.

Fortsättning s. 66 P

65

Bert Lambeck och Lennart Wågström, Uppsala-avdelningen. Foto: Per Fasth

Högtidsmiddagen. Foto: Per Fasth

SBRs ordförande Lars Hedåker. Foto: Per Fasth

SBRs förbundsstämma år 2008. Foto: Per Fasth

Årets SBR-stämma hölls i Uppsala Konsert och Kongress. Foto: Per Fasth

En drink för maten på Norrlands nation.

Från Finland deltog Leif Eriksson och JanErik Lind. Foto: Per Fasth

Ulf Sundquist och Göran Burwall, Norrbottenavdelningen. Foto: Per Fasth

peln på Uppsala GK, Håmö golfbana, dagen före stämman vanns av Sören Ovebring, Stockholmsavdelningen. Han fick en inteckning i vandringspriset.

På lördagskvällen var det dags för högtidsmiddag, som avnjöts på Norrlands Nation. Nästan 100 personer lyssnade till förbundsordförande Lars Hedåkers välkomsttal. Lars Hedåker tillkännagav också att 2008 års Byggsten tilldelats Stellan Lundström, professor på KTH. Stellan Lundström kunde inte delta i kvällens begivenheter utan kommer att tilldelas Byggstenen vid annat tillfälle. Efter maten underhölls vi av Phontrattarna. Sedan var det dags för den traditionella dansen.

Phontrattarna höll i musiken. D

Foto: Per Fasth

P

Arkitekt har varit dansken Henning Larsen, som bland annat ritat Operahuset i Köpenhamn. Huset har åtta våningsplan är 37 meter högt och 14 600 kvadratmeter stort. Kostnaden slutade på 600 miljoner kronor och invigningen var den 1 september 2007. Stora salen rymmer 1 147 personer och kan användas till konserter, kongresser, bolagsstämmor, kick-off med mera. Huset rymmer en av Nordens längsta rulltrappor. Både Samhällsbyggnadspriset och Fabriksbetongföreningens pris har utdelats för huset.

SBRs golfmästerskap, som gick av sta66

Golfpris och byggsten Den inledande kvällen samlades 85 personer till välkomstparty på hotell Gillet.

Efter en härlig buffé hälsade stadsbyggnadsdirektören i Uppsala, Ingvar Blomster, oss välkomna till Uppsala och informerade oss om stadens byggplaner.

Prisutdelning i golfmästerskapet följde därefter.

husbyggaren nr 4 B 2008

nr 4 B 2008 husbyggaren

67

JURIDIK Ett nytt rättsfall i Miljödomstolen visar hur viktigt det är för fastighetsägare och verksamhetsutövare att ha kontroll över vad som pågår i verksamheten eller på fastigheten. Fallet handlade om förorenat skrot i en grustäkt. Frågan var vem som skulle stå för saneringen.

Av pia pehrson , advokat, pia.pehrson@foyen.se och viktor falkenström , jur.kand., viktor.falkenstrom@foyen.se, Foyen Advokatfirma AB

Saneringsansvaret utökas för verksamhetsutövare eglerna om ansvar för föroreningar finns i 10 kap i miljöbalken. Föroreningar som påträffas i mark eller vatten kan leda till väldigt betungande konsekvenser för en verksamhetsutövare. Om verksamheten som han bedriver orsakar utsläpp medför det ett ansvar att åtgärda skadan och sanera marken. Dessutom riskerar verksamhetsutövaren straffrättsligt ansvar, alltså åtal för miljöbrott.

I och för sig borde detta vara en ganska okontroversiell utgångspunkt då de flesta anser det naturligt att den som förorenar ett område också ska hållas ansvarig för detta och få betala saneringen. Ofta kan det dock uppstå situationer där den som har orsakat en förorening inte går att hitta. Det kan till exempel röra sig om fall där det har förflutit lång tid innan föroreningen upptäcks eller att den ansvariga inte längre går att finna då bolaget, som orsakade miljöskadan, har gått i konkurs.

I dessa situationer har man från lagstiftarhåll ansett, med hänsyn till det stora behovet av sanering av påträffade föroreningar, att ansvaret kan komma att vila på någon annan än den som faktiskt orsakat föroreningen. Man brukar tala om så kal-

R

68

lad förvaringsfall då någon äger en fastighet där exempelvis avfall förvaras. I ett nyligen avgjort rättsfall (M 2264-07) från Miljödomstolen i Nacka aktualiseras just förvaring av diverse avfall.

Skrot i grustäkt Miljödomstolen hade i det aktuella målet att avgöra en tvist mellan bygg- och miljönämnden i Knivsta kommun och Vägverket angående ansvaret för påträffade förekomster av förorenat skrot i en grustäkt i kommunen. Kommunen hade förelagt Vägverket att sanera det aktuella markområdet.

§§§ Det kunde konstateras att förekomsterna var hänförliga till 1980-talet i samband med att grustäkten återställdes.

Grustäkten hade ägts av Vägverket mellan åren 1960 och 1988 och verksamhet bedrevs även av Vägverket i grustäkten

mellan 1973 och 1982, varefter Vägverket ansvarade för återställandet.

Med hänsyn till grustäktens närhet till grundvattentäkter bedömde bygg- och miljönämnden att det förelåg ett akut saneringsbehov vilket enligt nämnden skulle åvila Vägverket som verksamhetsutövare under den aktuella tiden.

Vägverket å sin sida bestred ansvar för de påträffade föroreningarna och menade att den verksamhet som Vägverket bedrivit i täkten inte kunde hänföras till de nu funna föroreningarna. Vidare var det uppenbart att föroreningarna inte har något samband med de återställningsåtgärder som Vägverket genom en entreprenör lät utföra på fastigheten efter att verksamheten avslutats. Vägverket kunde inte visa något avtal med entreprenören.

Det var dock klarlagt att det inte var Vägverket som genomförde åtgärderna eftersom det av förundersökningen framgått att skrotet har grävts ned av någon annan än Vägverket och dess entreprenör.

Vem ansvarar Nämnda förundersökning genomfördes för att utröna om Vägverket kunde hållas straffrättsligt ansvarigt för det inträffade.

husbyggaren nr 4 B 2008

Förundersökningen lades ned då det inte gick att fastställa vem som faktiskt hade utfört dumpningen av skrotet.

Miljödomstolen konstaterar att den centrala frågan är om Vägverket trots att man inte orsakat föroreningen ändå ska kunna hållas ansvarig för sanering. Domstolen hänvisar till Miljööverdomstolens (MÖD 2006:63) tidigare klargörande om att i de fall då avfall lämnas på fastighet av någon annan än fastighetsägaren så ska fastighetsägaren hållas ansvarig om denne har medverkat direkt/indirekt eller medgivit att avfallet lämnats på fastigheten.

I det nu aktuella fallet är det dock inte enbart frågan om att avfall dumpats på Vägverkets fastighet. Dumpningen skedde, såsom framgår av genomförda undersökningar, i samband med den tillståndspliktiga verksamhet som Vägverket bedrev genom täktverksamheten. Skadorna på omgivningen har visserligen inte orsakats av de åtgärder som på Vägverkets uppdrag genomfördes för att återställa täkten.

Starkt samband Domstolen anser dock att det förelåg ”ett sådant starkt samband mellan återställandet och dumpningen av avfallet att den som ansvarat för återställandet ska be-

traktas som verksamhetsutövare av miljöfarlig verksamhet och därmed ansvara för efterbehandlingsåtgärder på fastigheten”. Det faktum att Vägverket inte har kunnat visa något avtal om entreprenaden att återställa täkten eller ens har kunnat ange vilket bolag som utfört entreprenaden medför att ansvaret för avhjälpandet endast kan sägas åligga Vägverket i egenskap av verksamhetsutövare.

Domstolen anser därför att Vägverket ska anses ansvarig att bekosta och genomföra saneringen av fastigheten; åtgärder som uppgår till ett betydande belopp.

Viktigt ha kontroll Miljödomstolens avgörande belyser ännu en gång hur viktigt det är för fastighetsägare och verksamhetsutövare att ha kontroll över vad som pågår på ens verksamhet/fastighet. Ansvaret för verksamhetsutövare/fastighetsägare har både av lagstiftare och domstolar kommit att utökas under åren och detta avgörande från Miljödomstolen är en naturlig utveckling i denna riktning.

Trots att det var fullständigt klarlagt att Vägverket inte hade dumpat det aktuella skrotet utan att det var någon utomstående så var man ansvarig för skrotet. Ansvaret för en verksamhetsutövare/fastig-

hetsägare är alltså mycket långtgående och stannar inte vid vad man själv orsakat.

Detta är något som kan vara svårt för gemene man att ta till sig och okunskapen avseende dessa frågor torde vara stor. Potentiella liknande situationer är troligtvis rikt förekommande ute i landet vilket medför att det finns all anledning att vara vaksam som verksamhetsutövare/fastighetsägare. Värt att notera i detta fall är även att skillnaden mellan straffrättsligt och miljörättsligt ansvar på ett tydligt sätt åskådliggörs. Avsaknaden av en faktisk gärningsman medförde att det inte gick att hålla någon straffrättsligt ansvarig för dumpningen.

Denna bedömning spelade dock ingen roll för det miljörättsliga ansvaret. Dessa två typer av ansvar kan vara lätt att förväxla vilket kan medföra att man som fastighetsägare/verksamhetsutövare tror sig vara fri från ansvar. Så behöver dock inte vara fallet, något som tydligt framgår av det aktuella rättsfallet. D

Kunskap är makt!

Se SBRs hela kursprogram på www.bygging.se

nr 4 B 2008 husbyggaren

69

IT Jag har inte alls varit irriterad över att det mobila bredbandet varit långsamt i sommar. Jag har suttit i en liten röd stuga och varit glad över att det fungerar överhuvudtaget. Nog är det ett samhällsekonomiskt slöseri att leverantörer inte hjälper kunder på ett bättre sätt.

Av kerstin lundell , frilansjournalist, kerstin@nostra.se

Skön sommar när mobilt bredband väl fungerar

J

ag förstår inte alls människor som klagar på gapet mellan utlovad hastighet och verklig hastighet. Var har de varit hela tiden? Har de aldrig tecknat avtal om data- och teletjänster förut?

Min erfarenhet av de företag som står för IT-tjänsterna är att företagets säljare vill få mig att köpa och utlovar fantastiska funktioner och underbar service. När jag väl köpt tjänsten och förbundit mig att betala för den i något år eller två, då är det kundtjänst jag möter. Och på kundtjänsten är attityden oftast att orsaken till att tjänsten inte fungerar är att jag som kund har gjort fel. Då är det hela inte underbart längre, utan trist och tråkigt och arrogant.

dan la min sambo ner ungefär lika mycket tid.

Till slut fick jag nog och sa att vi får ge oss ner till affären som säljer eländet och be om hjälp. Så vi vandrade iväg på sommarvarm asfalt med våra bärbara datorer.

Det där med att den som har mobilt modem blir oberoende av rummet, och kan koppla upp sig överallt stämmer inte. Ska man koppla upp sig mobilt, är det bra att vara mycket nära en butik som levererar modem så att man kan vandra iväg och få hjälp på plats, av en person man möter öga mot öga.

Lång väntan Så var det också när jag skulle koppla upp mig mobilt. Jag lyckades få in modemet i USB-porten, men sedan var det stopp. Jag läste instruktionerna. Men det gick inte ändå. Jag ringde kundtjänst och väntade i kön. När jag väl kom fram visade det sig att man skulle ladda hem något program som inte fanns på CD-skivan jag fått med modemet och som jag inte heller hittat någon hänvisning till i instruktionerna.

Till slut hittade jag hänvisning i handboken, när jag lusläste den riktigt noggrant, så där hade jag faktiskt fel ändå. Fast varför kunde då inte leverantören av tjänsten göra tydliga instruktioner, så att kunden slipper göra fel?

Nu räckte det dock inte långt att läsa rätt i instruktionerna heller. Även när jag gjort alldeles, alldeles rätt enligt instruktionerna så meddelade min dator att Google inte var tillgängligt.

Fel på tjänsten Den unge mannen som skulle hjälpa oss började med att titta på våra datorer förstås, enligt tesen att om något inte fungerar, så är det kunden som har gjort fel, eller har fel utrustning. Men att två helt olika datorer ska ha samma fel och att två personer av vilka den ena är datorspecialist ska ha missförstått instruktionerna verkade inte troligt tyckte jag. Det måste vara leverantören som gjort fel på något sätt, antydde jag. Den unge mannen tittade på mig, och jag kunde se att han inte hade några höga tankar om mig.

Till slut provade han ändå min tanke om att det kanske var fel på själva tjänsten ändå, eftersom hans egen tes inte gav resultat.

Och jo, i sin dator hittade han en upplysningomattmikrochippmedettvisstserienummer inte fungerade. Vårt kort hade ett chipp med nummer i just den serien. Sedan var problemet löst inom loppet av fem röda. ”Det där borde de ha sett på kundtjänst!”, muttrade den unge mannen.

Tvingad söka hjälp Jag ägnade nog fyra timmar åt att prova mig fram, läsa manualer för såväl dator som modem och att ringa kundtjänst. Se-

Surast var försäljaren Det var sommar, vackert väder och semestertid, så min sambo och jag var glada i alla fall.

70

Själv insåg jag också att äventyret med det mobila modemet gav mig ett ämne till en krönika så jag hade verkligen ingen anledning att vara sur. Min sambo arbetar med datorer dagarna i ända och vet hur det är, så han var inte sur heller.

Den unge mannen som till slut lyckades hjälpa oss, var nog den suraste av oss.

För han fick stå ut med förödmjukelsen att en kund var den som insåg var lösningen på problemet borde finnas. Eftersom kunden alltid är dum – enligt vad jag tror att han tycker – så måste det ju ha känts hemskt för honom. Han kunde ju inte veta att jag förmodligen har många, många fler studietimmar nerplöjda i teorier kring datorsystem än vad han har. Sådant syns ju inte utanpå.

Och han kan ju inte rå för att omsorgen om befintliga kunder är så dålig i branschen han tillhör. Han har säkert lärt sig strategier om att han kan spara tid och därmed pengar för företaget genom att langa tillbaka alla frågor till kunden. Det är i alla fall vad jag tror.

Resultatet av att säga att kunden har fel, är att kunden känner sig dum, och sedan sitter och svettas några timmar innan han eller hon återkommer med en bättre problembeskrivning än första gången. Jag gissar att i många fall kan kunden lösa problemen på egen hand. När de enkla problemen är avklarade, så har en stor mängd arbetsuppgifter sorterats bort för kundtjänsten.

Problemet med den sortens attityd, är förstås att väldigt många människor slösar enormt mycket tid på problem som kunde lösas mycket snabbare, om leverantörerna var mer inriktade på att hjälpa kunder, än på att fösa bort dem från telefonkön. Samhällsekonomiskt är det slöseri.

Kanske är det vansinne att alls bry sig om uppkoppling på landet. Jag gissar att husbyggaren nr 4 B 2008

många helst slipper det uppfodrande plinget från ny e-post och frestelsen att slösa bort ett antal timmar på webbnyheter. Fast jag gillar att vara uppkopplad. Jag tycker till och med att det var värt att offra några soliga semestertimmar på att sitta i en instängd lägenhet vid ett fast bredband för att försöka koppla upp det mobila.

Det återbetalas genom möjligheten att kunna använda Skype och prata med släktingar långt borta, googla fram tidtabeller för skärgårdstrafiken, extrapriser för sågar på Jula samt senaste utvecklingen för solfångare.

Ger information Jag har så många frågor kring saker och ting, och på nätet kan jag få ett snabbt svar.

Många långa och irriterade diskussioner om hur saker och ting förhåller sig kan kortas ner rejält efter en snabbkoll via Internet.

Det är inte som tv. Den stjäl utan vidare ett par timmar och lämnar mig med en

nr 4 B 2008 husbyggaren

Att såga planka i snickarboden är att uppleva. Att se Ernst inreda är inte samma sak. Men internet är bra att ha om man till exempel vill söka efter var man kan köpa sågen.

Foto: Kerstin Lundell

känsla av tomhet. Tv levererar upplevelser, men datorn levererar information sägs det.

Information är bra att ha, vare sig man får den muntligt eller digitalt, medan upplevelserna alltid är bättre i riktiga livet än när de medialiseras via en burk.

Gunget i hängmattan, det sidenmjuka vattnet i badsjön, hallonens sötma och lyckan över att få fart på brasan är mycket bättre upplevelser än att titta på när folk slänger OS-medaljer omkring sig på tv.

Att gå in i lilla snickarboden och såga en planka är till och med bättre än att titta på

när Ernst med några handgrepp lyckas få ihop det allra mest fantastiska rum i ett inredningsprogram. Att se honom bygga och inreda hus väl är så nära trolleri man kan komma i ett faktaprogram. Men jag slår mig hellre i tummen själv, än ser någon annan uträtta stordåd på tv.

Fast det är helt OK att söka efter hammare på Internet. Även om hastigheten inte är så hög som utlovat går det i alla fall så mycket snabbare och trevligare att göra det vid en dator under ett parasoll i trädgården, än om man måste trava runt i ett svettigt shoppingcentrum. D

71

FORM & TEKNIK Vad händer med stadsrummet när miljöer som tagits för givna genomgår en total transformation. Gör det staden fattigare på variation... Och var finns plats för allt det där som inte är tillrättalagt – som oljespill på trottoaren, gnissel och lukt – det som inte är polerat eller rostfritt?

Av arkitekt andreas falk , andreas.falk@ltu.se

Kinesisk trädgård blir del av kollektivt stadsrum den svenska sommaren finns plats för förändring, mitt i denna hetta som får allt att stå blick stilla. Många av städernas invånare är bortresta eller på landet, turisterna drar fram längs huvudstråken. Resten är stillestånd. Men förändringen pågår, och för uppenbarelser av de mest skiftande slag finns rum.

Miljöer som tagits för givna år efter år eller lämnats åt någon outgrundlig slump får sig en ansiktslyftning, omdaning, nådastöt eller total transformation då ett nytt kontorskomplex byggs upp, en ny väg dras, en festival flyttar in i gaturummen med en stimmande, sprakande malström, när ett hotell sluter ett tidigare öppet torg, eller en märklig trädgård, slutande ett alldeles eget universum inom sina murar, anläggs på en terrass vettande mot Kungliga slottet.

I

Stockholms Kaba1 På håll, i synnerhet från tågfönster under förbiglidande till eller från Stockholm ter den sig sluten. Ytterst lite fönster och

svart sten som i horisontella band är blankpolerad. Och på den andra sidan kastar den svarta byggnadens skarpa gest sina skuggor, långt in över en plats som tidigare varit flitigt frekventerad av trafik men ändå märkligt lämnad därhän, mellan spårområdet norr om Stockholms centralstation och Norra bantorget.

Wingårdhs arkitektkontor har utformat byggnaden för Clarion Hotel Sign, som, enligt presentationen, hyllar det skandinaviska. Inom sig hyser det en sparsmakad, elegant inredning signerad av en rad skandinaviska möbelformgivare.

Hotell i allmänhet har en ambition, skapad i samklang med längtan hos gäster på resa, att vara något speciellt och exklusivt. Man är ju inte hemma! Måste ju känna sig fräsch och gärna lite lyxigt flärdfull. Ställverksbyggnader och en gammal mack har tidigare legat här som relikter från en tidigare epok. Utblicken från torget nedanför LO-borgens välkända fasad i Vasagatans siktlinje har åt spår-

Clarion Hotel Sign sett från Stockholms Centrals spårområde. Foto: Andreas Falk

72

området till varit synnerligen oansenlig, ganska rörig och platsen, upplevelsen av torget som en plats, har sipprat ut och tynat åt spårområdet till.

Nu tynar inte platsen, som fått sin fjärde tydliga gränsyta.

Staden som ekvation Det är intressant att notera detta spel.

Den starka slutenheten utåt spåren och hur den uppglasade men reflekterande fasaden lutar sig inåt torget till. Det är en fasadarkitektur som effektivt skyddar det inre som ska tillfredsställa de hitresta.

Samtidigt har stadsrummet inom detta konstruerade hägn – denna skyddsmur mot järnvägens stålskenor, ledningar och slammer, dess visuella och audiella buller – berikats och nya gaturum har definierats där Torsgatan smiter fram intill spårområdet. Nya element ger staden en förändrad och berikad gestalt, vilket sannolikt blir än tydligare när parken framför Clarion står färdig och byggstaket och grus inte längre sätter huvudsaklig prägel, utan samspelet mellan hus och park blir så som det tänkts.

Samtidigt har stadsrummet blivit lite fattigare. På variation. Ett fascinerande inslag i en stad är de på sina håll kvardröjande elementen av och kontakterna med verksamheter och byggnader som inte är helt polerade och tillrättalagda. Det finns en typ av liv, av levande verksamhet, som med sin blotta närvaro med oljespill på trottoaren, gnissel och lukten av heta bromsklotsar berikar bilden av staden som ett intressant svar på en ekvation med många faktorer. Allt är inte tillrättalagt. Allt är inte polerat och rostfritt och förknippat med entréavgift och dresscode för att upplevas åtnjutas.

Ytlighet och konst Ibland dras paralleller mellan arkitektur husbyggaren nr 4 B 2008

Utblick från lobbyn mot parken i vardande och LO-borgen i bakgrunden. Foto: Andreas Falk

Den ena av de två byggnadsdelar, av arkitekten liknade vid skänklar, som kragar ut på ena gaveln. Foto: Andreas Falk

Gatuvyn längs Olof Palmes gata med hotellet i fonden. Foto: Andreas Falk

och scenografi. Ibland fälls motargument mot denna parallell, grundade på att arkitektur inte bara är yta utan något med funktion, innehåll, varaktighet och både fysiskt och symboliskt djup. Vilket naturligtvis god arkitektur är fråga om.

Ofta handlar dock gestaltandet av fasader om gestaltandet av en yta, av en statusförknippad och starkt symbolladdad annonstavla, ytfinishen på en dominobricka i ett stort samhällsekonomiskt spel där valören, glansen, spelar avgörande roll. Även i den senaste tidens trend med neutralitet, kyla och strikt men effektsökande minimalism är symbolverkan och ställningstagandet i förhållande till omgivningen stark och tydlig.

ket ensartat. ”Less” när det gäller variationen i ett område blir då ganska ”bore”, tråkigt och på sätt och vis fattigt. Det är stor skillnad mellan exempelvis miljonprogramsförorter som Bredäng och nybyggda områden som Södra Hammarbyhamnen och de nu bebyggda norrvända sluttningarna ner mot Saltsjön i Stockholm. I uttryck och i fräschhet. Men det ensartade i uttrycket tenderar att vara av samma magnitud.

Less is more Mottot Less is more myntades av den tyskfödde arkitekten Ludwig Mies van nr 4 B 2008 husbyggaren

der Rohe (1886–1969) för att peka på hur man medelst genomtänkt utformning och utnyttjande av byggnadsdelar för flera funktioner kan reducera uttrycket och renodla byggnadens form.

Som en motreaktion mot denna modernistiska trend travesterades uttrycket senare av den amerikanske arkitekten Robert Venturi (1925–) som formulerade sin motriktade trossats som Less is a bore.

Han stod förvisso också som företrädare för postmodernismen, en strömning som i god tradition tog avstånd från sin föregångare och föredrog eklekticism och starka uttryck av form, färg och geometriska spel.

En levande stad är sällan uniform. En stad lever av sin variation och i områden som planlagts enhetligt uppstår lätt en viss tristess, oavsett hur brokiga de enskilda husens utformning är blir uttryc-

Mångfald blir enhetlighet Ibland uttrycks missnöje över att gammal bebyggelse vid plötslig tillgång på stora ekonomiska medel rustas upp och byggs om så till den grad att det blir till oigenkännlighet, eller i alla fall till någonting helt nytt och från det gamla skilt. Barnet kastas lätt ut med ett sådant badvatFortsättning s. 74 P

73

De tre viktigaste ingredienserna i en kinesisk trädgård finns med: stenar, tallar och en vattenspegel. Foto: Andreas Falk

Skeppsholmen sedd från bron till Blasieholmen, med Tyghuset och den kinesiska muren.

Foto: Andreas Falk

P ten. Rimliga betingelser för varierat liv försvinner. Klarakvarteren, som förvisso delvis rivs igen nu, är ett ökänt exempel på hur gammalt rensas ut i stor skala och omfattning för att ge plats för nytt.

Samma fenomen och ibland lite olyckligt omfattande och djupgående resultat kan uppstå vid planering och nyexploatering av stora områden i stora etapper.

Och svårt är det att hitta vägar förbi denna effekt. I Tyskland och Österrike ses stora så kallade Siedlungen, bostadsområden som på flera håll planlades och byggdes under 1900-talets första hälft.

Vid planeringen engagerades ofta flera olika arkitektkontor och byggare för att ge byggnaderna olika form. Ändå går vi som idag besöker områdena omkring och ser enhetligheten, mitt i mångfalden av personliga uttryck.

Tidsandan och trenden är starkare än vi och även om vi ibland känner oss unika, till klädval, planlösningsutformning, fönstersättning eller vad det nu vara må, så är vi barn av vår tid, och uttrycker oss därefter. Det är först efteråt, som våra barn kan sätta stämpel och etikett på vad 74

vi gör, och samla oss i de mycket större enhetliga fack, där vi aldrig trodde oss höra hemma.

Bakom en kinesisk mur Där den svarta monoliten vid Norra bantorget med slätpolerad sten kringvärver sofistikerad, minimaliserad elegans, finner man denna sommar ett lika kringgärdat fenomen på Skeppsholmen, där en kinesisk mur omger ”De flytande skuggornas trädgård”. Det är ett temporärt utställningsprojekt vars varaktighet sträcker sig från 6 juni till 14 september i år och som syftar till att belysa trädgårdens betydelse i och för världskulturarvet.

Framför Tyghuset där Östasiatiska museet är inrymt ligger vanligtvis en parkeringsplats, som då och då utnyttjas för utövandet av tai chi och andra demonstrationer men som i övrigt är relativt oansenlig. Detta trots att läget erbjuder en fin utblick över Strömkajen och Kungliga slottet. Efter några års planerande och förarbete, tillståndsansökningar och sökande av sponsormedel anlades under senvåren detta år en kinesisk trädgård, ovanpå as-

Paviljongen i ”De flytande skuggornas trädgård”. Foto: Andreas Falk

falten, ovanpå alla installationer som museet intill är beroende av där inunder.

Sten, träd och vatten Det är ett ambitiöst projekt där stora stenar fraktats hela vägen från Kina till en ö mittemot Kungliga slottet för att utgöra en av de viktiga grundingredienserna i en kinesisk trädgård – sten, träd (företrädesvis en tall), vatten (om det är en bäck, en damm eller ett fågelbad är av mindre betydelse) – som i avskildhet ska erbjuda möjlighet till kontemplation, till att njuta av poesi, skönhet, tystnad, stillhet, spelet och balansen mellan krafterna omkring oss eller regnets ljud.

Den kinesiska trädgården är ett rum att vistas i och som tradition kan den, även om det inte är ett grundkrav, inrymma blommande växter och ibland tillfälligt utplacerade krukor med blommor som hör säsongen till (även om den temporära trädgården på Skeppsholmen inte gör det). Stor omsorg om detaljer och komposition är grundläggande för den kinesiska trädgårdens tillblivelse och skötsel. Stor omsorg om njutandet av de effekter som husbyggaren nr 4 B 2008

Storkyrkan invid Kungliga slottet sedd genom en av trädgårdens två månportar.

Trädgårdens damm, några träd, några stenar och tyghuset i bakgrunden. Foto: Andreas Falk

Foto: Andreas Falk

trädgården ger är det frivilligt – men lockande – att lägga ner.

En liten bit Kina Trädgården och paviljongen är utformad efter en illustration utförd av arkitekter från trädgårdsstaden Suzhou i Kina. Därefter anpassades ritningen till svenska förhållanden av landskapsarkitekten Simon Häggblom, som tillsammans med Anna-Lena Wibom är initiativtagare till projektet. Det är en starkt förenklad uppenbarelse som möter besökaren, en liten plats som beretts för att i tillfälligt åstadkommen avskildhet iscensätta det universum som den kinesiska trädgården har som tradition att öppna för besökaren.

Och illusionen är stark. Trots vetskapen om närheten till staden, hustaken som för en långväxt besökare gott och väl

ses över murkrönen, den avskalade enkelheten i trädgårdens gestalt och detaljer och tydligt nyplanterade växter, så känns det som ett tydligt inträde i något annat, en annan plats, ett lugn och en ro som genereras av arrangemanget. Projektet är tidsbegränsat och avslutas i september. Ekonomi, tillstånd och tekniska installationer sätter gränsen och trädgården kommer att tas bort.

Skillnad och likhet Avsikterna med dessa byggprojekt, dessa tillägg till stadsrummet, är mycket olika.

Deras väsen är påfallande fjärran från varandra. Ändå finns här likheter, må vara mindre påfallande. Den första, tydligast igenkännbara gesten är den omslutande, att avvisa och avskilja ett yttre från ett inre, en omgivning från ett innandöme, där man inte ska störas av det utifrån

kommande, bara i ro möjligen betrakta detta utanför och låta sig förströs eller försjunka, i tankar över det yttre eller det inre.

Att ta in naturen, att betrakta en noggrant arrangerad vision av densamma, det går igen. De kinesiska trädgårdarnas miniatyrlandskap och hårt tuktade och medvetet formade träd. Hotellfasaden som medvetet låtits luta ut över det som nu iordningställs som en ny park med effekten att flanören utanför får se parkanläggningen speglad i fasaden och formligen översköljas av den. Tillbakalutad i en äggfåtölj i lobbyn kan hotellgästen framledes i lugn och ro betrakta den tillrättalagda ordningen utanför. Likaväl som trädgårdsgästen iakttar en trädstam, ett lövverk eller utblicken genom en medvetet placerad månport, ett utvalt blickfång och en medvetet arrangerad intressepunkt.

Så länge vi tillåts titta ut på, och in i, tilllåts tillträda och berikas av tilläggen i vår stadsmiljö, är det mesta av godo, som led i utvecklingen av det som i grund och botten är vår gemensamma omgivning, vårt kollektiva vardagsrum. Det är när oöverträdbara gränser dras, sfärer sluts och avstånd tas som vi som samhälle förlorar.

Betraktandet, kontemplerandet och det tillfälliga stillandet av det som sker omkring och inom oss har stor betydelse för mångas välbefinnande och bara en sådan sak som vart staden som byggnadskropp och livsmiljö är på väg är värt åtskilliga funderingar. Om det blir över en drink eller intill en sisslande bambudunge är en smaksak. D

SPECIALISTER PÅ INOMHUSMILJÖ - Analyser - Konsultation - Utbildningar Hur kan man utreda och hantera innemiljöproblem?

Anmäl dig till - Grundkurs den 26-27 nov eller - Auktoriserad provtagare den 14-16 okt & 21 nov

Kontakta oss gärna så berättar vi mer 018-68 10 80 eller gå in på vår hemsida www.pegasuslab.se

nr 4 B 2008 husbyggaren

75

DEBATT Isolering är det bästa sättet att minska utsläppen av växthusgaser. Idag ligger dock fokus på val av energislag. Swedisol förordar retroaktiva byggregler för befintliga byggnader. Ägarna till de byggnader som läcker mest ska åläggas att minska energianvändningen.

Av ulf frisk, vd Swedisol, mineralullsproducenternas branschorganisation

Inför retroaktiva byggregler för befintliga byggnader ör att de ambitiösa svenska klimatmålen ska kunna nås krävs en omfattande energieffektivisering i det nuvarande och framtida svenska byggnadsbeståndet. En byggnads brukstid är ofta upp emot 100 år. Det innebär att åtgärder för att förbättra byggnaders energieffektivitet har betydelse för Sveriges klimatmål såväl år 2020 som år 2050.

Många utredningar har under årens lopp visat att potentialen för kostnadseffektiva besparingar i byggnader är mycket stor.

En rapport från konsultfirman McKinsey visar till exempel att isolering är den i särklass ekonomiskt bästa investeringen för att minska utsläppen av växthusgaser.

Potentialen är fantastisk men dessvärre ganska okänd. Vi, det vill säga världsekonomin, kan spara häpnadsväckande 2 500 miljarder kronor varje år – och samtidigt minska koldioxidutsläppen med cirka en miljard ton årligen på global bas!

F

Fel fokus Trots detta händer ganska lite. Den energiupprustning som följde i energikrisens spår i slutet av 1970- och början av 1980-taletharmerellermindreavstannat.Idaghar fokus hamnat på val av energislag snarare än effektivisering av energianvändningen.

Fjärrvärme, värmepumpar och pelletsbrännare installeras i mängd! Vi ifrågasätter om detta är rätt angreppssätt. De flesta experter är överens om att man

först bör se till att göra byggnadens användning av energi så effektiv som möjligt och först därefter välja ett uppvärmningssystem som är anpassat till det nya uppvärmningsbehovet. Gärna med ett förnybart energislag.

Måste minska EU har höjt ribban i arbetet att använda energi mer effektivt. Till år 2020 ska vi minska användningen av energi med 20 procent. Byggsektorn anses ha störst möjlighet: en effektivisering med cirka 30 procent i bostäder och kommersiella fastigheter bedöms vara kostnadseffektivt.

Här har det svenska miljonprogrammet en oerhört stor potential: bostadshus med 1,5 miljoner lägenheter är renoveringsmogna. Vi har alltså ett gyllene tillfälle att snabbt kunna få effekt i klimatarbetet. Men för att detta ska bli verklighet krävs styrmedel. Att bara lita till marknaden räcker inte. Förändringarna måste ske nu, och miljonprogrammet utgör en stor och viktig del av vårt byggnadsbestånd.

Energibesparande investeringar i det så kallade klimatskalet, väggar, tak och fönster, är långsiktiga. Därför har vi helt enkelt inte tid att fortsätta låta uträkningar på återbetalningstider kontra investeringskostnader styra.

Skapar arbetstillfällen Swedisol har tidigare uppmärksammat det häpnadsväckande faktumet att det

saknas byggregler vid renovering av befintliga byggnader. Nu visar signaler från de utredningar som har tittat på frågan att vi håller på att få gehör för detta. Men det krävs mer.

Swedisol går därför ett steg längre och har presenterat ett radikalt förslag för miljödepartementet, som säkert inte gillas av alla fastighetsägare: Inför retroaktiva byggregler för befintliga byggnader.

Förslaget innebär att ägarna till de byggnader som läcker mest värme enligt energideklarationen ska åläggas att minska byggnadens energianvändning. Därmed kan fastighetsägarna inte ducka för renoveringsbehovet och skjuta frågan framåt i tiden.

Det här skulle, förutom att minska vår energikonsumtion radikalt, också skapa många arbetstillfällen. Vi räknar med att varje investerad miljon skapar minst ett årsarbetstillfälle.

Dags att handla Det finns inget behov av att utreda detta ytterligare. Det som behövs är konkreta förslag och att skrida till handling. Swedisol har därför uppvaktat miljödepartementet och presenterat en hel lista på förslag för att få fart på energieffektiviseringen i våra byggnader: * Inför byggregler vid omfattande renovering.

• Inför ändringsföreskrifter, lämpligen i form av krav på komponentnivå, där

Byggarnas bokhandel Fackböcker med rabatt för medlemmar. www.bygging.se

76

husbyggaren nr 4 B 2008

grundregeln ska vara att renoverade byggnader ska vara lika energieffektiva som nybyggda. I undantagsfall ska kraven kunna mildras beroende på exempelvis byggnadens art och renoveringens omfattning. En översyn av kriterier för begreppet ”omfattande renovering” är nödvändig. * Inför även retroaktiva byggregler för befintliga byggnader.

• För byggnader uppförda år 1980 och senare införs krav på energieffektiviseringsåtgärder där energianvändningen enligt energideklarationen överstiger mer än 25 procent från gällande byggregler för nyproduktion.

• För byggnader uppförda före år 1980 införs krav på energieffektiviseringsåtgärder där energianvändningen överstiger mer än 50 procent från gällande byggregler för nyproduktion. Vissa tekniska/estetiska hänsyn måste tas där dispenser kan ges.

* Inför skärpta nybyggnadsregler.

• Inför nya skärpta byggregler vid nyproduktion med sikte på energi- och klimatmålen år 2050.

fintliga som mäter lönsamhet i livscykelperspektivet entydigt rekommenderas och marknadsförs på ett pedagogiskt sätt.

* Inför krav på besiktning av alla byggnader som energideklareras.

* Visa marknaden att energieffektiviseringsåtgärder är långsiktigt lönsamma genom att åtgärda statliga, kommunala och landstingsägda fastigheter.

* Erbjud återbetalning av utgiften för energideklarationen för den som inom viss tid genomför föreslagna åtgärder. * Sänk den kommunala avgiften för fastigheter med särskilt energieffektiva byggnader (passivhus).

* Utnyttja landets energirådgivare bättre genom att ge dem ökade befogenheter. D

* Ge Boverket eller Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett pedagogiskt och lättanvänt kalkylinstrument för att avgöra kostnadseffektivitet.

• Nuvarande instrument är svåra att använda och förstå och används därför för sällan. Ett alternativ till ett helt nytt instrument är att något av de be-

Svar på debattartikel i nr 3:

Legionella kan undvikas Av henry juhlander , Byggnadsingenjör SBR fter att ha tagit del av artikeln om Boverkets byggregler – i debattartikeln ”Våra vattensystem klarar inte av att döda legionella” i nr 3 av Husbyggaren – om bland annat att vattenledningssystem ska konstrueras så att legionellabakterier och andra mikro-organismer inte kan föröka sig till hälsofarliga nivåer, känns det synnerligen angeläget att informera om följande: Det finns en svensk patenterad metod

E

nr 4 B 2008 husbyggaren

som är väl känd och utprovad som förebygger uppkomsten av legionella i tappvattensystem.

Metoden heter Zeonda – Cirkulationsmetoden och marknadsförs i Sverige av AB Gustavsberg. Metoden är, förutom att vara legionellasäker,även energioch vattenbesparande, miljövänlig och enkel att både installera ochdriva.

Zeonda – Cirkulationsmetoden förbygger uppkomsten av legionellabakterier. Övriga metoder mot legionella an-

vänds när problem konstaterats, med höga kostnader ochtveksamma åtgärder med tanke på miljön.

Oaktat Boverkets regler borde fokus vara på människors hälsa och här anser jag att ansvarsfrågan inte betonats tillräckligt.

Ett antal installationer finns i landet framförallt inom sjukhus och äldreboende. D

77

Noterat Hantera bygghandlingar bättre

Energikrav stoppar glasfasader

Bygghandlingar 90 är en serie rekommendationer för hur bygghandlingar ska utformas på ett enhetligt sätt. Nu ger SIS Förlag ut en ny version av del åtta som fokuserar på utbyte av information. Den nya utgåvan innehåller riktlinjer för hur information om byggnader ska kunna överföras mellan olika aktörer och programvaror i bygg- och förvaltningsprocessen.

– Tidigare har det inte funnits något enhetligt format för byggnadsinformation, så information som till exempel tagits fram i samband med projektering har inte varit användbar i förvaltning. En byggnad står i cirka 100 år och det finns ett stort behov av att återanvända information om byggnaden under hela den tiden, till exempel vid ombyggnader och energideklarationer, säger Kurt Löwnertz, som

På sommaren får många kontorsbyggnader med glasfasader problem med höga temperaturer inomhus. Det medför ökad energiåtgång och kostnader för att kyla ner de varma lokalerna. I framtiden kommer det bli svårt att bygga stora glasfasader. Skärpta energikrav kommer att medföra att glasytorna måste minska. Det visar forskningsprojektet ”Kontorsbyggnader i glas – energi och inneklimat” vid Lund tekniska högskola.

Sedan 1990-talet byggs det allt fler kontorsbyggnader med glasfasader. Kista Science Tower, Katsan (Whites huvudkontor) i Stockholm och Halmstads nya stadsbibliotek är några av dem som fått stor uppmärksamhet.

Det finns idag uttalade mål för såväl miljöanpassning och energieffektivisering, som formuleratsavByggsektornskretsloppsråd och i ByggaBodialogen (www.byggabodialogen.se).

I korthet kan man säga att det rör sig om en total minskning av energianvändningen med 10 procent fram till år 2010, och med 30 procent till år 2025, jämfört med år 2000. (www.kretslopssradet.com).

har varit med och tagit fram boken.

Bygghandlingar 90-8, Digitala leveranser för bygg och förvaltning, ersätter den förra utgåvan, Redovisning med CAD. Den nya versionen är till skillnad från den förra inte bara fokuserad på CAD. Istället är den inriktad på att information ska kunna användas av olika aktörer och överföras mellan olika dataprogram, till exempel mellan CAD och kalkyl-, förvaltnings- och planeringsprogram.

Boken riktar sig till alla aktörer som levererar, hanterar och använder information om byggnader, såsom byggherrar, projektörer, projektledare, byggare och fastighetsföretag. D

ROT-priset till funkisskola Zinkensdammsskolan Globala Gymnasiet vann årets ROTpris, som Stockholms Byggmästareförening har delat ut sedan år 1991.

Juryns motivering är att ombyggnaden av Paul Hedqvists funktionalistiska skolbyggnad från år 1936 på ett föredömligt sätt har anpassats till dagens pedagogiska arbetssätt och dess krav på nya rumslösningar. Vidare att innovativa lösningar av tidigare dåligt använda utrymmen har bidragit till ett bättre nyttjande av lokalerna. Likaså har stor vikt har lagts vid att återskapa och förstärka ursprungliga kvaliteter, där bland annat nytillverkning av skadade fönster skett utifrån originalritningar. Juryn framhåller även att gymnastiksalar och aula 78

varsamt renoverats och har kvar sin känsla från 1930-talet.

Projektet har genomförts i partneringform mellan fastighetsägare, arkitekt, byggare, vvs-konsult och ventilationsentreprenör.

Byggherre var Sisab, entreprenör Skanska Sverige AB, arkitekt Aros Arkitekter AB, VVS-konsult Incoord och ventilationsentreprenör Bravida.

Ombyggnaden skedde under år 2007, BTA-ytan var cirka 7 000 kvm och byggkostnaden blev 130 miljoner kronor. D

En sådan minskning kan inte uppnås för kontorsbyggnader med glasfasader. Det är resultatet av ett forskningsprojekt ”Kontorsbyggnader i glas – energi och inneklimat” och ett demonstrationsprojekt ”Ett energieffektivt glaskontor i Malmö”.

Om målet är att endast möta dagens normkrav på energi, så kan glaskontor byggas, men risken är stor för problem med termisk och visuell komfort.

För att uppfylla dagens normkrav på energi, samt att säkerställa bra termisk komfort och visuell komfort krävs noggranna analyser och simuleringar, där byggnaden betraktas som ett system bestående av byggnaden, tekniska installationer, verksamheter och brukare. Med mycket stor sannolikhet kan byggnaden inte vara helt uppglasad, utan glasytorna måste minskas. Framtida skärpta energikrav blir mycket svåra att möta med dagens teknik för glasfasader, enligt forskningsresultaten.

Sammanfattningen ”Möjligheter med kontorsbyggnader i glas i Norden” finns att läsa på: www.ebd.lth.se D

Kista Science Tower. Foto: Vasakronan

husbyggaren nr 4 B 2008

nr 4 B 2008 husbyggaren

79

Noterat Konserthus prisades

Mycket damm på byggplatser IVL har i en studie av arbetsmiljön på byggplatser funnit att dammhalterna i många fall kraftigt överskrider arbetsmiljögränsvärdena.

Många metoder och processer i byggbranschen har förändrats på senare tid, men få exponeringsstudier har gjorts under samma tid. Detta trots att höga dammhalter är trolig orsak bakom överrepresentationen av lungsjukdomen KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) bland byggarbetare, enligt färsk statistik.

Arbetsmiljöverkets gränsvärden för totaldamm är 10 mg/m3 (milligram per kubikmeter luft). Totaldamm är inte som man kan tro den totala mängden damm som finns i luften, utan den fraktion damm man fångar upp med en viss provtagningskassett. I den genomförda studien var medelvärdet för totaldammhalter vid rivningsarbete 42 mg/m3, vilket är mer än fyra gånger högre än det lagstadgade gränsvärdet. Andelen mätvärden som var över gränsvärdet var 72 procent. Även vid andra former av byggrelaterat arbete som fräsning, fyllning av golv, rörmokeri, plattsättning, uppsättning av gipsväggar, snickeriarbete, slipning, putsning, spackling, vvs-arbete och

städning förekom totaldammvärden högt över det hygieniska gränsvärdet.

Den största orsaken till de höga dammhalterna i studien är arbete med maskiner utan damminskande åtgärder och skydd. Lämpliga hjälpmedel finns och det är viktigt att de implementeras som standard i branschen. För att det ska ske är det viktigt att alla inblandade i branschen bidrar till processen, inte bara byggfirmorna. Beställare, byggmaskinsutvecklare och maskinuthyrningsföretag kan ha ett starkt inflytande på processen. Det finns även ett behov av att formulera rekommendationer för hur olika underliggande verksamheter ska hanteras för att hålla dammhalterna på en acceptabel nivå.

Av studien kan man dra slutsatsen att risken för att överskrida Arbetsmiljöverkets gränsvärde är mycket stor och att behovet av effektiva åtgärder är stort. Få effektiva åtgärder fanns på de undersökta arbetsplatserna.

Rapporten ”Effektiva åtgärder mot damm på byggarbetsplatser” finns på www3.ivl.se. D

Tuffare tider för småföretagare

Uppsala Konsert & Kongress vann Stora Samhällsbyggarpriset 2008.

Henning Larsens Architects A/S var arkitekt. Byggherre var Uppsala kommun, fastighetskontoret, och för projekt- och byggledning stod Hifab, Tema och Ramböll. Generalentreprenör var Peab Sverige.

Foto: Svein Hertel-Aas

80

När konjunkturen vänder är det de små företagen som drabbas hårdast. För första gången på fem år ökar antalet konkurser, enligt kreditupplysningsföretaget UC. Allt fler småföretagare rapporteras även hamna i obestånd på grund av obetalda räkningar.

Under juli månad gick 349 företag i Sverige i konkurs. Totalt har omkring 3 000 företag gått i konkurs sedan årsskiftet.

Det handlar främst om mindre konsultbolag, städbolag, reklambyråer samt rekryterings- och personaluthyrningsfirmor. Även hotell- och restaurangbranschen har påverkats av nedgången.

Företagarförbundet befarar att fler kan komma att slås ut om inte höstbudgeten bjuder på förbättringar för småföretagarna. D

husbyggaren nr 4 B 2008

nr 4 B 2008 husbyggaren

81

Marknadsnytt Välj färg på solfångare

Söker metanläckor

Den svenska tillverkaren Aquasol AB erbjuder solfångare som kan anpassas utseendemässigt när det gäller färg och storlek.

Kunden kan välja solpaneler i en färg som passar till husets/takets färg – och även be-

Crowcon Detection Instruments har utökat sitt avtal med ett japanskt gasdistributionsföretag och erbjuder nu LaserMethane® mini, en ny läcksökare för metan.

Läcksökaren är ett lätt och kompakt långdistansinstrument som kan användas för att detektera metan på ppm-nivå vid ett avstånd på upp till 100 meter. Med sin vikt på 600 g och dimensionerna 70 mm x 179 mm x 42 mm är LMm ett verkligt handinstrument.

Atex-godkännandet gör det

ställa dem i önskad storlek. Åtta olika färger kan väljas.

Företaget lämnar 15 års trygghetsgaranti på sina produkter. D Aquasol AB 070-614 85 42

möjligt att använda instrumentet i zon 1-områden, såväl i själva anläggningen som för att detektera läckage i områden som är svåra att nå eller oåtkomliga, såsom takutrymmen, rörledningar som passerar floder eller vägar, och inhägnade områden. Personalen behöver inte längre utsätta sig själv för risker genom att gå in i områden där man misstänker läckage. D Crowcon Detection Instruments Ltd +46 73 51 31 540 eu@crowcon.com

Välj färg på ljuset

Digitaliserad byggdagbok

Philips introducerar LivingColors, en ny typ av armatur som gör det möjligt att välja färgen på ljuset. Med en avancerad LED-teknik kan användaren skapa 16 miljoner färgnyanser. Allt styrs via en spe-

Några programmerare i Härnösand har utvecklat ett nytt program för byggbranschen: En så kallad e-Byggdagbok.

Systemet har nu aktiverats och finnspåwww.byggdagboken.nu.

Här kan aktörer inom byggbranschen själva prova på systemet. Det omfattar, förutom själva ”byggdagboken”

cialdesignad fjärrkontroll. LED drar mindre energi och har längre livslängd än vanliga lampor. D Philips 08-598 52 630 nils.radstrom@philips.com

även ett inventariesystem för materiel, ett personalsystem, internkommunikation, dokumenthantering, med mera.

Allt är webbaserat och kan nås av alla med en persondator och behörighet till systemet. D 0611-211 70 daniel@byggbitar.se

Förankrar tegelfasader FischerSverige levererar förankringslösningar inom byggsektorn. Produktsortimentet omfattar bland annat Fischer VBS 8. Med ett 8 mm borrhål skapas en osynlig förankring av tegelfasader.

Fasaden är anpassad för att överbrygga luftspalter och ger 82

isolering upp till 150 mm enligt DIN 1053-1. Förankringen består av en perforerad nylonhylsa samt en profilerad A4 rostfri stång. D Max Beechey SBR 011-31 44 50 mb@fischersverige.se

husbyggaren nr 4 B 2008

Marknadsnytt Matta dämpar ljud Out of Nature är den senaste nyheten från den danska matttillverkaren egetæpper a/s.

Den nyskapande mattkollektionen är sprungen ur en önskan om att föra in naturen i byggnaden.

Många företag väljer idag att arbeta i stora, öppna kontorslandskap, som, enligt mattföretaget, ofta kännetecknas av arkitektonisk minima-

lism med hårda ytor i glas, betong och stål. Mattor har då flera positiva egenskaper för inomhusklimatet. Textilytan har en ljuddämpande effekt i ett rum med många hårda ytor.

En matta är även mjuk och behaglig att gå på. D ege Sverige 031-778 00 50 sverige@egecarpet.com

Miljöanpassat fogskum Sika lanserar Sika Boom® Top-G, som är ett fogskum fritt från isocyanater och som inte omfattas av härdplastkunggörelsen.

Produkten är speciellt framtagen för att användas tillsammans med en fogskumpistol.

Fogskummet är ett 1-komponents och snabbhärdande

nr 4 B 2008 husbyggaren

fogskum. Det används bland annat till utfackningspartier och som isolering mellan syll och bottenplatta, och omkring fönster och dörrar. Produkten kan användas på rena, fettfria ytor vid lufttemperaturer ner till +5 grader Celcius. D Sika 08-621 89 00 olofsson.johan@se.sika.com

83

Marknadsnytt Samlar in och analyserar

Förenklar iskruvning

Leica Geosystems lanserar Leica GNSS Spider V3.1, som är en avancerad lösning för Nätverks-RTK. Den består av en nätverksbaserad DGPSservice samt en service för att lokalisera användaren, vilket erbjuder en tillgång till en säker extern on-lineinformation om användarens position.

Att skruva i en skruv kräver koncentration och precision.

Det är viktigt att skruven hamnar rakt och inte vacklar eller faller ur skruvmaskinens grepp. Stick Fit bits är en ny konstruktion från Essve som säkerställer fäste i skruven.

Stick Fit bits rekommenderas vid skruvning av byggskruv försedd med torxhuvud. Torx är skruvhuvudets försänkning i form av en sexuddig stjärna

Kärnan i en NRTK-lösning är den analys och felmodellering som sker i realtid, vilket erbjuder korrektioner med hög noggrannhet med förbättrat RTK-resultat. D Leica Geosystems AB +46 70 633 38 09 hans.borg@leica-geosystems.com

och är konstruerad för att fungera bättre än traditionella skruvar vid automatiserad skruvning. Stick Fit bits är koniskt utformade för att fastna på skruven. D Essve 08-623 61 00 rsv@essve.se

Syllskydd minskar risk för fuktskada Paroc, tillverkare av stenullsisolering, har släppt ett nytt syllskydd som framför allt är anpassat för garagebyggnader.

Syllskyddet XSS 003 är tänkt att skydda, förutom mot fukt från betongplattan och vind från utsidan, även från vatten på betonggolvet.

Lösningen är enkel. Med en plastkant på 20 millimeter som sitter på insidan av syllskyddet förhindras vatten att rinna mot syllen. Produkten är

anpassad till garage där det lätt kommer in vatten från exempelvis en snöig bil.

För att få maximal funktion på det nya syllskyddet rekommenderas att man i första hand sätter gipsskivan kloss an ovanför syllskyddets kant. Alternativet är att låta kanten sticka ut så att man kan trä in gipsskivan innanför kanten. D Paroc Byggisolering 0500-46 93 54

Mörkt tegel En nyhet i företaget Wienerbergers sortiment är brunsvart tegel. Det tillverkas både i svenskt och danskt format på Haga tegelbruk i Enköping.

84

Den kan fås i brunsvart struktur med mörk fog. D Wienerberger AB 0771-42 43 50

husbyggaren nr 4 B 2008

Utbildning

Noterat Fler dödsfall på byggarbetsplatser Antalet dödsfall i byggsektorn har ökat med 30 procent de senaste tre åren. Byggnads och Byggcheferna har tagit fram en rapport där arbetsmiljön i byggbranschen har granskats.

Rapporten visar att antalet dödsolyckor inom den svenska byggbranschen är nästan fem gånger så hög som inom andra branscher, enligt statistik baserad på de olyckor som anmäldes under år 2007.

Det senaste dödsfallet inträffade i Kista i somras. Under en enda vecka i maj 2008 omkom tre byggnadsarbetare på sin arbetsplats. Något senare skadades en man allvarligt på en husfabrik i norra Sverige, en man i Mellansverige fastnade i nr 4 B 2008 husbyggaren

en cementblandare och en elektriker i Östergötland föll från en stege.

– Situationen är djupt oroande och vi kan inte sitta passiva och se på hur våra medlemmar utsätts för psykisk och fysisk ohälsa. Tillsammans med Byggcheferna har vi satt upp ett mål om en nollvision för dödsolyckor på arbetsplatsen. Ingen människa ska behöva vara rädd när de vistas på sin arbetsplats, säger Hans Tilly, ordförande Byggnads.

– Arbetsmiljöverket måste få mer resurser men också laglig rätt att utfärda böter direkt vid en inspektion när de finner brister i arbetsmiljön, säger Hans Tilly. D 85

BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

86

Vi levererar: Värmeutrustning Kranar Bygghissar

tel 031-4130 70 www.bvm.se

husbyggaren nr 4 B 2008

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

GEOFIX AB Mättillbehör för byggbranschen Välkommen till vår shop: www.geofix.se eller ring 019-467290 faxa 019-467213

Mättillbehör, markeringsmaterial, handhållna lasrar för avståndsmätning, linjelasrar, avvägare, prismor, stativ, mätband, märkfärg m m

GPS – Garmin, Silva Låga priser – kvalitetsprodukter

nr 4 B 2008 husbyggaren

87

BYGGLEVERANTÖRER

88

husbyggaren nr 4 B 2008

BYGGLEVERANTÖRER FÄRGSTARKAST PÅ YTBEHANDLING AV STENFASADER Tikkurila Fasad har kompletta system för renovering och avfärgning av stenfasader och balkonger.

10 års funktionsgaranti på material och utförande ger unik köptrygghet.

117 83 Stockholm Tel 08-775 64 50 www.tikkurila.se Tikkurila Fasad är en division inom Alcro-Beckers.

Våra kunder väljer Robust för att de vet att vi kan dörrar Vi passerar dem varje dag. Öppnar och stänger utan att reflektera över de detaljer som gör att allt fungerar.

www.robust.nu 0590-187 00

nr 4 B 2008 husbyggaren

89

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

Hantverk..!

N-O .Gudmundson Byggråd

Hantverk från hjärtat av Dalarna.

Byggt av rejäla hantverkare.

KARLSKRONA

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

ESKILSTUNA NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA

KARLSTAD

ÄC-KONSULT AB

TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@ac-konsult.se www.ac-konsult.se

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

Box 571 651 13 KARLSTAD Tel 054-15 68 50 Fax 054-18 89 52 Besöksadress: Herrgårdsgatan 6

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

http://www.granruds.se

BYGGKONSULT MED HÅLLFASTHET

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

Byggprojektering Byggledning Besiktningar Utredningar Kvalitetsansvariga

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

HUDIKSVALL

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

LUND

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

90

husbyggaren nr 4 B 2008

KONSULTERANDE INGENJÖRER PITEÅ

STOCKHOLM

STOCKHOLM MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

STOCKHOLM

Ingenjör SBR Tonie Ekholm Riksbehörig för obligatorisk ventilationskontroll Nybohovsgränd 38, 117 63 Stockholm e-post: info@elfab.se Tel: 08-794 09 80

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR

Godkända av och anslutna till SBR. Certifierade av SITAC.

VÄRDERINGAR

Auktoriserade Fastighetsvärderare SFF

SKADEUTREDNINGAR

VVS Kontroll

Projektering Besiktningar

Ljud • Vibrationer Akustik • Buller PROJEKTERING • BERÄKNINGAR • MÄTNINGAR

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

TÄBY • Polygonvägen 15 NORRTÄLJE • Grindvägen 32A Telefon 08-768 30 75 Telefon 0176-552 60 Fax 08-768 49 33 Fax 0176-552 70 VÄSTERÅS • Torggatan 4 Telefon 021-18 58 80 Fax 021-18 34 02

DINA SAKKUNNIGA FASTIGHETSKONSULTER I STOCKHOLMS, VÄSTMANLANDS, UPPSALA OCH SÖDERMANLANDS LÄN

Byggnadsakustik program, ljudisolering, ventilation

Rumsakustik strålgångsberäkningar, åtgärder

Byggplatsbuller bullerkartor, åtgärdsprogram

Trafikbuller bullerkartor, skärmar, fasadisolering

Hemsida: www.vardia.se E-post: info@vardia.se ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Tel 08-732 48 00 www.acoustic.se Tumstocksvägen 1, 187 66 Täby

• Projektering • Projektledning • Utredningar • Entreprenadbesiktning • Funktionskontroll, OVK • CE-märkning • Installationssamordning • Objektsdokumentation Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov.

Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89 www.seveko.s

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening nr 4 B 2008 husbyggaren

91

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

UPPSALA

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

SUNDSVALL

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB Köpmang 1

852 31 Sundsvall

Telefon: E-mail: Hemsida:

060-12 34 90 gerhard@gery.se www.gery.se

Arkitekter, inredningsarkitekter Storköksprojektering, Projektledning Besiktningar

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

UMEÅ

BJ-Konsult AB Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

Storgatan 115, 903 33 Umeå Tel 090-71 70 41, Fax 090-71 70 49

bj

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

E-post lennart.norberg@hifab.se Projektledning Byggledning Kalkylarbete

92

Entreprenadbesiktningar Kvalitetsansvarig PBL Utredningar

husbyggaren nr 4 B 2008

KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖREBRO

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR - Arkitektur

- Byggteknik

- Värderingar

- Inredning

- Byggledning - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Sid

Sid

AB Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

LK Lagerstedt Krantz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Alcro Beckers . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Lunds universitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

Swedoor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

ALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

Masonite Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Betongindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Moelven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Svensk Installationskontroll . . . . . . . . . . . . . 85

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Nordcert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

Svensk Våtrumskontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Boverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Nordisk Stenimpregnering . . . . . . . . . . . . . . . 51

Svenska Byggingenjörers Riksförbund

Byggelit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Pax Electro Products . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Svenska Reimpregnerings AB Lavtox . . . . . 33

Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Pegasus Lantmännen Analysen . . . . . . . . . . . 75

Teknologiskt Institut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

Caparol Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

Thermisol Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Podab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

Thermotech Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

TM Progress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Finisterra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

ProBygFile . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Trelleborg Building Systems . . . . . . . . . . . . . 4

69, 76

Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Tremco Illbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Vänerply . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

H+H Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Roca Industry . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Hedareds Sand & Betong . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Roxull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Induf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Jantherm Janssons Thermoteknik . . . . . . . . 35

Skogsindustrierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Knauf Danogips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

SPEF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Kåbe Mattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

nr 4 B 2008 husbyggaren

93

Nytt från SBR Nya medlemmar

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande Leif Allvin, Göteborgsavdelningen Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Byggingenjörerna SBR

Försäkringar

som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar.

Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen.

• Ett aktat namn.

• Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet.

• Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också arbetslöshetskassa och konsultansvarsförsäkringar.

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Bokhandeln Säljer alla i branschen förekommande böcker samt de böcker och blanketter som ges ut av Byggingenjörerna SBR.

94

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering samt utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund m fl.

Konsultgruppen med 300 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventering Dessa grupper anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Håkan Abrahamsson, byggingenjör, Klippans Kommun, Klippan Kjell-Arne Andersson, byggledare, adABACUM Bygg & Fastighetsadministration AB, Örebro Lilian Axenstedt, Elplanering & kontroll i Karlstad AB, Karlstad Peder Berglund, besiktningsman, Trivas inomhusmiljö AB, Sollentuna Håkan Björkman, byggnadsingenjör, Visby Arkitektgrupp AB, Visby Jörgen Egnell, byggledare, Rotpartner Sverige AB, Kungälv Andreas Elmgren, VVS-konsult, Nila VVS Konsulter AB, Hyltebruk Jörgen Forsman, affärsområdesansvarig, Trivas inomhusmiljö AB, Sollentuna Håkan Fredriksson, marknadschef, TM Progress AB, Örnsköldsvik Bo Idengren, egen företagare, BMI besiktning, Göteborg Per-Erik Hjelmer, utredningsingenjör, Trivas inomhusmiljö AB, Sollentuna Anders Håkansson, projektledare, J. Håkansson Byggplanering AB, Västra Frölunda (tidigare ansluten) Kai Jakobsson, egen företagare, Kaijak Consulting, Åhus Anders Johansson, egen företagare, Anderjo, Tyringe Niklas Johansson, egen företagare, Malmö Fastighet & Energi AB, Limhamn Ljupco Kacanikliev, byggingenjör, NN Skogs, Bara Tommy Karlsson, egen företagare, Ösamadens Bygg & Entreprenad AB, Klippan Zdravko Kopparvik, besiktningsman, Eminenta AB, Järfälla Lene Krogstadholm, egen företagare, Byggkonsult Lene Krogstadholm, Åre John-Erik Larsson, egen företagare, JL Projekt i Stockholm AB, Bromma Allan Licander, trädgårdsingenjör, Eslövs Kommun, Eslöv

Petter Lidén, egen företagare,

PL Ingenjörsteknik AB, Strängnäs Stig Lillsjö, byggingenjör, Trivas inomhusmiljö AB, Sollentuna Petra Meuller, byggnadsingenjör, Klippans Kommun, Klippan Jonas Mårtensson, egen företagare, JM Arkitektur AB, Kristianstad Håkan Nordkvist, uppdragsledare, Ramböll Sverige AB, Malmö Jukka Oiva, ingenjör, Brick 2 Brick Projekt AB, Danderyd (tidigare ansluten) Lars Olsson, skadeingenjör, Trivas Inomhusmiljö AB, Sollentuna Björn Pettersson, egen företagare, Björn Pettersson Byggrådgivning AB, Hortlax Mats Pettersson, egen företagare, M Pettersson Bygg & Konsult, Axvall Ulf Reimers, delägare, Projektidé AB, Uppsala Ilinka Schöld, konstruktör, Picon Teknikkonsult AB, Skövde Thomas Schultz, egen företagare, NTS Bygg & Konsult, Göteborg Niklas Stéen, egen företagare, Conbytec AB, Lund Per-Åke Stenqvist, egen företagare, Stenqvist Installed HB, Kungsängen Jan Torstensson, egen företagare, Jan Torstensson Byggnadsingenjör, Högsby Morgan Westlund, egen företagare, Westlunds byggkonsult, Kungsbacka (tidigare ansluten) Anders Åberg, vvs-ingenjör, Sweco, Kalmar Christer Åhman, egen företagare, Projektidé, Uppsala Birgir Össurarson, ingenjör, Tyresö

Nya anslutna Nicholas Alvén, Helsingborg Tomas Murawaka, Enskede Tomas Hermansson, Umeå

husbyggaren nr 4 B 2008

Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 1

4 november, Stockholm

10-11 november, Stockholm

Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 2

Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 2

Självstudier

12-13 november, Stockholm Överlåtelsebesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän

14 november, Stockholm Entreprenadbesiktning – Grundutbildning steg 1

Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 3

17-18 november, Malmö 19-20 november, Göteborg 2-3 december, Stockholm

6-7 oktober, Stockholm

Putsade Fasader

Entreprenadbesiktning steg 2 – Praktik

17 september, Örebro 24 september, Stockholm 5 november, Uppsala 19 november, Helsingborg

1 oktober, Malmö 28 oktober, Stockholm Entreprenadbesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän (steg 1-2)

1 oktober, Malmö 28 oktober, Stockholm

Fuktmätning – fukt och mögelskador

16 september, Uppsala 8 oktober, Stockholm 21 oktober, Helsingborg

PBL nivåE 9-10 oktober, Malmö 3-4 november, Stockholm Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter, steg 1

28-29 oktober, Stockholm Miljöinventering Prov – CMF

30 oktober, Stockholm Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter, steg 2

25-27 november, Stockholm Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter – Provtillfälle (steg 1-2)

28 november, Stockholm Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 1

22 oktober, Malmö 23 oktober, Göteborg nr 4 B 2008 husbyggaren

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

18 september, Göteborg 19 september, Malmö 2 oktober, Halmstad 9 oktober, Linköping 15 oktober, Luleå 23 oktober, Visby

15 september, fm Stockholm 17 september, fm Malmö 6 oktober, fm Norrköping 14 oktober, em Umeå 23 oktober, fm Uppsala 13 november, em Luleå 20 november, em Karlskoga 27 november, em Halmstad 8 december, fm Göteborg Projektledning*

23-24 september, Stockholm 7-8 oktober, Malmö 2-3 december, Linköping 9-10 december, Göteborg * Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94

Kvalitetsansvarig enligt PBL* Plåt i teori och i verklighet

Entreprenadbesiktning steg 3 – Kvalitetsansvarig enligt

18 september, Skellefteå 23 september, Göteborg 30 september, Luleå 30 september, Västerås 1 oktober, Halmstad 2 oktober, Uppsala 8 oktober, Skövde 21 oktober, Borlänge 21 oktober, Jönköping 22 oktober, Karlskrona 23 oktober, Östersund 5 november, Kristianstad 6 november, Borås 12 november, Norrköpng 13 november, Stockholm

24 september, Uppsala 12 november, Stockholm 9 december, Helsingborg Entreprenadjuridik med avtalsrätt

25-26 november, Stockholm AMA AF 07 – Nyheter och förändringar

Nivå N, 10, 11,17 september, Malmö Nivå N, 1, 2, 8 oktober, Stockholm Nivå N, 5, 6, 12 november, Göteborg Nivå K, 18 september, Malmö Nivå K, 9 oktober, Stockholm Nivå K, 13 november, Göteborg

Halvdagsseminarium 7 oktober, em Uppsala 22 oktober, em Stockholm 2 december, em Stockholm

ABK 96*

Skadeutredningar

16 september, Luleå 16 september, Göteborg 30 september, Gävle 2 oktober, Kalmar 21 oktober, Eskilstuna 6 november, Östersund

1 oktober, Helsingborg 27 november, Uppsala 3 december, Stockholm ABT 06 – nyheter och förändringar*

2 oktober, Stockholm Entreprenadjuridik, grundkurs*

Halvdagsseminarium 17 september, Luleå 19 september, Göteborg 22 september, Stockholm

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

AMA Anläggning 07*

Partnering*

16 september, Malmö

Halvdagsseminarium

18 september, Sundsvall 30 september, Malmö

För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08 462 17 94. D

Malmöavdelningens stipendium på 5 000 kr till ”Årets avgångsstudent” på högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik/Byggdesign vid Malmö högskola gick till Boban Spasic Jovanikic.

Beställ facklitteratur och andra handböcker via SBRs hemsida www.bygging.se/ litteratur eller via kansliet, tfn 08-462 17 93.

Medlemmar och anslutna har fem procents rabatt.

95

Nytt från SBR Nu kan du bli auktoriserad besiktningsman Den samarbete kring utbildning av ”gröna besiktningsmän”, som under våren inleddes mellan utemiljöbranschen och SBR får nu allt mera konkreta former.

Vid ett möte i maj i Alnarp meddelade SBR att det införs en speciell kravspecifikation för personer med ”grön” kompetens – man kan bli auktoriserad besiktningsman.

SBR har två kravnivåer för entreprenadbesiktning inom byggande, anläggning och installation: certifierad eller godkänd besiktningsman. Certifieringen sker i samarbete med Sitac AB. Kraven är hårda för att komma ifråga för certifiering, bland annat erfarenhet av minst 40 besiktningar, eller

600 timmars besiktningsverksamhet, under en tvåårsperiod. För de som vill komma igång har SBR därför infört nivån godkänd besiktningsman.

Då finns krav på kunskaper motsvarande ett antal steg i SBRs kurser i entreprenadbesiktning och godkänd tentamen.

Ett av dessa steg (om kvalitetsansvar) anses vara mindre relevant för utemiljöbranschen och tas bort. Istället införs krav på kunskaper om växter, växtkännedom, markanläggning etcetera samt praktisk besiktning i utemiljöer för personer som vill bli auktoriserade.

Utformning och detaljplanering av kurser inom dessa

områden blir en av de viktigaste uppgifterna för projektgruppen ”Gröna besiktningsmän” som formerats inom SBRs ram och där Göran Nilsson, Movium, är sammankallande.

På Alnarpsmötet togs beslut om att ta fram en tredagarskurs på temat växter/ praktisk besiktning och en tvådagarskurs inom sten/markbetong/markuppbyggnad.

Redan nu i höst kör kursverksamheten igång! SBR:s kurser i entreprenadbesiktning omfattar totalt tre dagar och genomförs på två platser: 3–4 september samt 1 oktober i Malmö, 6–7 oktober samt 28 oktober i Stockholm. Den tredje kursdagen avslutas med

tentamen som är öppen för alla även om man inte gått hela kurspaketet. Ambitionen är att de första växt- och markkurserna ska komma igång i oktober–november.

En auktorisation gäller i fem år. Under den tiden måste besiktningsmannen uppdatera sig om senaste nytt inom bland annat juridik genom att delta i två stycken tvådagarssymposier. För auktorisation krävs medlemskap i SBR (plusmedlem), som kostar 1 800 kronor per år. Då får man bland annat rabatt på kurser och tillgång till förmånliga försäkringar.

Läs mer på SBRs hemsida: www.bygging.se Av Kaj Göran Nilsson

Vårkongress hölls i mässtad Svenska Byggmästare- och Ingenjörsförbundet i Finland (SBIF) avhöll sin vårkongress i samband med Vasa Byggtekniska Förenings 80-års jubileum – och naturligtvis skedde detta i Vasa, Finland. SBR var inbjudet att delta i festligheterna och representerades av förbundsordförande Lars Hedåker.

Fredagen den 23 maj startade med en enkel kvällsmåltid på Vasa Byggcentrum, som leds av Byggmästare Sven Liljeqvist, och följdes av den sedvanliga sammankomsten i bastun på Hotell Vaakuna i centrala Vasa.

Lördagen startade med en exkursion till Academill – Vasa

Ångkvarn, som var ombyggd till undervisningslokaler för Vasa universitet. En tuff och inspirerande rundvandring leddes av sakkunnig guide.

Särskild intressant var studentkårens lokaler som var lokaliserade i den gamla in- och utlastningsbyggnaden.

Efter lunch vidtog förbundsmötets solenna del med musik av Korsholms musikskola, hälsningar, som för SBRs del framfördes av Lars Hedåker och som också kort redogjorde för problem med energideklarationerna i Sverige, Gröna besiktningsmän och det europeiska samarbetet inom AEEBC, där för övrigt SBIF saknas som medlem.

Festtalet hölls av Vasas kommundirektör Rurik Ahlberg.

Efter detta klarades vårmötets formella del av utan problem – bland annat antogs en resolution med innebörden att huvudprojektören och ansvarige arbetsledaren borde vara en och samma person vid egnahemshusbygge.

Före kvällens festmiddag på restaurang Strampen utdelades förtjänsttecken samt uppvaktades Vasa Byggtekniska Förening på sitt 80-års jubileum, bland annat av SBR. En sen vandring genom staden i den ljusa sommarnatten avslutade dagen.

Söndagen startade med ett

Studentkårens lokaler i inlastningsbyggnaden. Foto: Lars Hedåker

mycket uppskattat besök på den kommande bostadsmässan i Vasa. Ja vänner, de hus vi såg där gick inte av för hackor och dyrt var det. Dagen avslutades med en trevlig lunch vid Åminne folket park i Malax.

Och så återstod endast hemfärden via Stockholm mot Malmö.

Av Lars Hedåker, förbundsordförande

Kalender Förbundsstyrelsen

20 november

Vasa ångkvarn. Foto: Lars Hedåker

96

Ordförandeträffen

Konsultgruppen

Överlåtelsebesiktningsgruppen

24 oktober 28 november

18-19 september 5 november

Vy över Vasa bostadsmässa.

Entreprenadbesiktningsgruppen

Försäkringsnämnden

Foto: Lars Hedåker

26-27 september

15 oktober

20-21 november Antagningsutskottet

24 september 29 oktober 27 november 17 december

husbyggaren nr 4 B 2008

thermisol.se

TĂ„TA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w w.tata-tak.com

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0