FASADER Nya fasadsystem behöver tas fram om produktionen ska industrialiseras. Fasad av betong får högst betyg idag men är inte arkitekternas favorit. För den fortsatta utvecklingen måste fasadplanering finnas med redan i utvecklingsstadiet av byggsystemet.
Nya fasadsystem behövs för industriell produktion
Analyserar fasadval Utgångspunkten för examensarbetet har varit att analysera konsekvenserna av fasadval till industriella byggsystem. Utredningen är komplicerad eftersom byggsystemets väggelement samverkar med fasaden och bildar en komplex och svåröverblickbar helhet vilket leder till att det inte går att bedöma fasaden för sig, oberoende av byggnaden. För att underlätta konsekvensanalysen, har en metodik utvecklats där fasadsystems applicerbarhet på byggsystemet värderas. Metodiken ska kunna användas för att göra ett välgrundat val av fasadlösning genom jämförelse av olika fasadalternativ. För att en värdering av ett fasadsystem över huvud taget ska vara aktuell måste fasad tillsammans med övrig väggkonstruktion kunna uppfylla grundläggande absoluta krav på hållfasthet, brandsäkerhet och miljöpåverkan. De egenskaper 16
som faktiskt värderas är fasadsystemets förmåga att uppfylla kundens, beställarens, tillverkarens och samhällets krav och önskemål på funktion, estetik, flexibilitet, industrialiseringsgrad och resurseffektivitet.
Sätter betyg Värderingen i metodiken bygger på ett betygsystem där fasadsystemets egenskaper jämförs med uppsatta kriterier och tilldelas poäng på en femgradig skala. De två högsta betygen, 3 och 4 poäng, är överbetyg medan betyget 1 poäng är underkänt, med potential att nå en acceptabel nivå på 2 poäng. Det lägsta betyget, 0 poäng, innebär att det inte finns något som tyder på att fasadsystemet skulle kunna uppfylla aktuellt krav och därför bör förkastas som alternativ. När betygen är satta är det inte säkert att fasadsystemet med högst sammanlagda poäng är det bäst lämpade. I metodiken finns därför möjlighet att vikta kraven mot aktuella prioriteringar genom att det för respektive värderingskategori fattas ett beslut huruvida kravnivån är tillräckligt att sträva mot eller om en högre kapacitet är önskvärd. Den önskade nivån markeras i ett radardiagram där mittpunkten motsvarar 0 poäng. Arean som bildas innanför markeringarna skapar en aktuell målbild. I figur 1 redovisas ett exempel på en tänkbar målbild för ett hus som är unikt trots hög industrialiseringsgrad och där egenskaperna flexibilitet, industrialisering och estetik därför har prioriterats. På samma sätt som målsättningen, markeras betyget från värderingen i ett radardiagram där det grafiskt jämförs med målbilden. I radardiagrammet är värderingskategorier som samverkar – exempelvis beständighet och estetisk livslängd – placerade intill varandra, vil-
Kajsa Flodberg har läst civilingenjörsprogrammet väg och vattenbyggnad med inriktning byggnaders tekniska funktion på Chalmers. Hon arbetar idag med energi- och installationsfrågor på NCC Teknik i Göteborg.
FÖRFATTAREN
I
ndustriellt bostadsbyggande lyfts ofta fram som en potentiell lösning på de effektiviserings- och kvalitetsproblem som byggbranschen brottas med. De industriella byggsystem som nått långt i utvecklingen mot en mer effektiv produktion skulle fortfarande kunna förbättras genom att minska mängden arbete på byggarbetsplatserna. Exempelvis platsbyggs fasaderna fortfarande på traditionellt vis i många av dessa byggsystem för flerbostadshus med hög industrialiseringsgrad. Möjligheterna att effektivisera byggandet genom industrialisering av fasadtillverkningen utreds i examensarbetet ”Fasader till industriella byggsystem – Metodik för värdering av fasadsystem”. Arbetet är genomfört i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och NCC Teknik i Göteborg.
FÖRFATTAREN
Av kajsa flodberg , civilingenjör, NCC och karin lundberg , civilingenjör, Peab
Karin Lundberg har läst civilingenjörsprogrammet väg och vattenbyggnad med inriktning byggnaders tekniska funktion på Chalmers. Hon arbetar idag med bostadsutveckling på Peab i Göteborg.
ket innebär att tendenser och kritiska områden enkelt kan identifieras. Var tyngdpunkten ligger i ett fasadsystems betyg kan lätt jämföras med den önskade tyngdpunkten som har bestämts i målsättningen. Den stora svårigheten med denna typ av metodik är att det aldrig går att komma ifrån att värderingen av fasadsystemen till viss del blir subjektiv. Bedömningen Fortsättning s. 18 P
husbyggaren nr 3 B 2008