Page 1

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

3 08

TEMA tak, fasader och glas


nr 3 · 2008 | Årgång 50 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:– 5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2008

Nr 1 v 8 Nr 2 v 13 Nr 3 v 22

Nr 4 v 38 Nr 5 v 44 Nr 6 v 50

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

Sidan 6 ”Mollberg gutår! hör Näktergalen” skaldade Carl Michael Bellman i en epistel där han beskriver kägelspel på Faggens krog på Södermalm i Stockholm. Tegeltaket på den forna krogen ska läggas om och det visade sig bli en utmaning för dagens hantverkare. Bland annat behövs hästtagel att blanda i murbruket. Foto: Marie Wallin

INNEHÅLL 6 12 16 20 22 26 28 36 38 44 46 48 50 54 56 58 60 64 68 70 74 75 88

Takbyte på historisk krog bevarar Bellmans anda P-märket garanterar kvalitet på takduk Nya fasadsystem behövs för industriell produktion Lysdioder skapar färgglada konstverk på fasader Nedslitna tegelfasader räddas med skivor Panelbräder till träfasad ska kvalitetsmärkas Modernt glaskontor har hög investeringskostnad Bilder som smälts in i glas ska smycka trapphus Jättebygget i Kalmar står inför nya hinder Partnerskap kanske bättre än ren nyetablering Valet av energi viktigt för klimatsmart hus Låg tilltro till egenkontroll beror på dålig insikt Över 54 000 besökte årets Nordbyggmässa Juridik: Regelverk för att hålla anställda friska IT: Vi stödjer, var till mans, organiserad brottslighet Form & Teknik: Kan attributen för vår tro hittas i taklandskapen? Debatt: Skärgårdens byggen bör huka mer för naturen Debatt: Ta in hela vardagslivet i samhällets planering Debatt: Våra vattensystem klarar inte av att döda legionella Noterat Platsannonser Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: ROT & Golv & Fastighetsförvaltning

Tidningen utkommer i vecka 38 nr 3 B 2008 husbyggaren

5


TAK Nedanför Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm kan man känna historiens vingslag. Här har bland annat Ulla Winblad trippat förbi i sällskap med Bellman och Mollberg. När taket på Faggens krog ska läggas om gäller det att inte störa atmosfären.

Takbyte på historisk krog bevarar Bellmans anda Av marie wallin , frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

P

å Gaveliusgatan 5b i utkanten av Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm ligger en anrik fastighet från 1700-talet. Den äldsta delen av den faluröda längan byggdes de första åren på 1700-talet. Den byggdes till med ett stenhus år 1796. Husen har en gedigen historia. Genom åren har de bland annat härbärgerat en trädgårdsmästare, ett värdshus och en klädesfabrik. Fastigheten byggdes om senast på 1980-talet och på 1990-talet renoverades de tre lägenheterna i gården till moderna privatbostäder. Fastigheten ägs av Svenska Bostäder och förvaltas av Stadsholmen, som är specialiserade på kulturbyggnader i Stockholm.

den tiden. Det var billigt och enkelt, förklarar Rolf Svensson. Han berättar att metoden som taket på Faggens krog är byggt med fortfarande är ganska vanligt förekommande i Danmark och längre söderut i Europa, även i nybyggen.

För tunna läkt I Sverige återfinns de understrukna taken numera i några få kulturminnesmärkta fastigheter, de flesta i Skåne, Blekinge samt på Öland och Gotland. Taken ligger på gamla slott och herrgårdar, enstaka

kyrkor och andra äldre hus. Orsaken till att det nu regnar in i Faggens krog är inte bara tidens tand. Det beror även på hantverksbrister vid den senaste ombyggnaden. – När teglet läggs utan undertak fordras kraftigare bärläkt. Här ligger läkt som är 28 x 56 cm när det krävs 50 x 50 cm. När läkten sviktar under teglets tyngd spricker murbruket som använts att täta med. Eftersom det inte finns något undertak regnar det rakt in, förklarar Rolf Svensson. Han pekar ner på stenarna och tegelFortsättning s. 8 P

Kräver hantverkskunnande Nu är det dags att lägga om taket på de gamla husen och det ska ske varsamt, med traditionella metoder. Det kräver erfarenhet och ett gediget hantverkskunnande. Den kunskapen har Stadsholmen funnit i företaget Plåtkonsult Rolf Svensson AB. Det drivs numera av sonen Ola Svensson, men ”takgurun” Rolf arbetar fortfarande i företaget: – Det är gamla hantverksprinciper och byggnadens egenskaper som bestämmer vilka material och metoder vi kommer att använda vid renoveringen av det här historiska taket, säger Rolf Svensson, som är välbekant med kvarteren kring Faggens krog. Han är själv uppvuxen på andra sidan Vitabergsparken. Understruket tegel På 1700-talet lade man taktegel på öppen läkt, utan undertak. Fogarna mellan teglen ströks från undersidan med kalkbruk. – Det innebär att varje takpanna är fastmurad direkt på läkten. Det finns alltså inget underlag. Så här byggde man på 6

En av Stockholms äldsta fastigheter, Faggens krog från 1700-talet. Foto: Marie Wallin

husbyggaren nr 3 B 2008


Så här spricker murbruket om läkten är för svag och sviktar. Foto: Marie Wallin

Ovan: Tegeltaket saknar undertak. Spricker murbruk eller takpannor regnar det rakt in. Foto: Marie Wallin

Takgurun Rolf Svensson visar på det specialtillverkade murbruket som kläggar fast takpannorna vid läkten. Foto: Marie Wallin

P krosset och allt annat som ligger på vindsgolvet. Förr i tiden användes lite vad som helst till isolering. Avståndet mellan takstolarna påverkar läktdimensionen, men tegeltypen bestämmer avstånden mellan läkten. Läktavståndet måste också justeras med hänsyn till takets ojämnhet. Vid läktningen utgår man alltid från takfotens utförande.

Letade hästtagel Byggmetoden kräver ett speciellt murbruk, som entreprenören måste blanda

8

T h: Det gamla takteglet ska återanvändas så långt det är möjligt. Det går lätt sönder när det ska tas loss. Därför jagar Rolf Svensson mer gammalt tegel. Foto: Marie Wallin

till själv. Rolf Svensson har fått göra lite historiskt detektivarbete och han har säkrat vissa udda ingredienser som är bristvara i en storstad nu förtiden. – Man blandar bland annat hästtagel eller krossad halm med murbruket för att det ska bli segt och luftigt. Efter mycket om och men har vi löst den frågan. Vi ska nu få köpa hästtagel från hovstallet på Östermalm.

Takpannor återanvänds Cementstarkt bruk bör däremot inte an-

vändas till den här metoden, eftersom det är stor risk att fogen blir för stel och spricker eller spräcker tegelpannan. På det gamla vindsgolvet står högar av tegelpannor staplade lite här och var. Takpannorna ska återanvändas, det vill säga om de går att ta bort utan att de spricker. Eftersom takpannorna hänger fastklibbade direkt på läkten går de ofta sönder när de ska bytas ut. – Därför måste vi boka upp nytt tegel också, säger Rolf Svensson, men vi tror att Fortsättning s. 10 P

husbyggaren nr 3 B 2008


Rolf Svensson är expert på gamla tak och leder projektet med Faggens krog. Han är själv född ett stenkast härifrån. Foto: Marie Wallin

P vi kommer att hitta något som passar in i det historiska mönstret.

Fastigheten Faggens krog har en gedigen historia. Förutom värdshus och klädesfabrik har den nyttjas för trädgårdsodling. Foto: Marie Wallin

Bland annat har kläder tillverkats i den gamla fastigheten. Här har arbetare slitit och släpat vid Jacob Gavelius klädfabrik. Foto: Marie Wallin

10

Leder arbetet Allt arbete kommer att utgå från gamla hantverksprinciper för att det ska bli en så varsam restaurering som möjligt. Plåtkonsult Rolf Svensson har hand om projektledningen. Företaget har ramavtal med Stadsholmen och håller på med många anrika byggnader i och kring Stockholm. – Vi gör i ordning ett arbetsprogram med materialanvisningar, arbetsbeskrivningar och ritningar som visar precis hur och vad som ska göras. Som projektledare är det vi som styr, kontrollerar och slutbesiktigar arbetet. Vi anlitar entreprenören och vi fattar nödvändiga beslut om det tillkommer några åtgärder, berättar Rolf Svensson. Många vill men få kan Nu håller företaget på och tar in offerter från olika entreprenörer. Byggnadsarbetare som klarar alla de krav som ställs växer inte på träd. – Nej, säger Rolf Svensson, jag har förstås bra kontakter sedan tidigare, men det är faktiskt ont om hantverkare som klarar det här. Det är få som kan, men det finns många som vill lära sig, tillägger han och skiner upp. De arbetare som ska lägga det nya taket får noggranna anvisningar under arbetets gång. Det blir lite som en hantverksutbildning i gammeldags byggmetoder. – Vi går också igenom metoderna och materialet riktigt ordentligt med alla inblandade innan arbetet kommer igång. husbyggaren nr 3 B 2008


Det handlar mycket om attityd till gamla metoder och så om handlag förstås, säger Rolf Svensson.

Renoverar under skyddstak Vädret är en viktig faktor som påverkar takomläggningen. Teglet ska genomfuktas före fogningen, annars sugs vattnet ut ur bruket för snabbt. Förr i tiden var man noga med att understrykningen skulle utföras i mulet och fuktigt väder och inte i solsken. – Men på den punkten tar vi hjälp av moderna idéer. Husen kommer att täckas med ett stort väderskydd under byggtiden. Det skyddar både mot regn och sol, säger Rolf och klappar på takpannorna som i dag är täckta av stora presenningar. Väderskyddet måste specialbyggas för ändamålet. Visserligen kostar det, men det är ändå lönsamt i längden, framhåller han. – Det kan bli mycket dyrare att inte ha väderskydd. Eftersom det inte finns något undertak här kan det regna rakt in i fastigheten, som blir förstörd. Tidigare har man jobbat med presenningar som man flyttat vart eftersom, men det är bökigt och tar lång tid. Ett väderskydd kan förkorta byggtiden, säger ”takgurun” Rolf Svensson. D

Fakta om tegel • Tegel är fortfarande det allra vanligaste takmaterialet. • Cirka 70 procent av alla bostadshus, både småhus och flerbostadshus från 1920-, 1930- och 1940-

talen har tegeltak. • Bland äldre hus byggda före 1920-talet har 55 procent av småhusen och drygt 30 procent av flerbostadshusen tak av tegel. • Idag försvinner tegeltaken

i snabb takt i och med att husen rustas upp. • Takteglet byts mot betong eller plåt, ofta i form av tegelimitationer.

och obränt tegel. • Greker, etrusker och romare utvecklade tegelbyggandet. • Romarna spred konsten att slå, bränna och bygga med tegel i Europa.

• Takteglet gav så småningom upphov till tegelstenarna. • Till Sverige kom teglet med munkarnas klosterbyggen på 1100-talet.

Teglets historik • Teglet uppfanns troligen i Kina, flera tusen år innan det spreds över världen. • Ursprungligen användes soltorkat lertegel. • Så småningom började man använda både bränt

Ömtålig fastighet med anrik historia I början av 1700-talet etablerade trädgårdsmästare Petter Fagge stora trädgårdsodlingar runt husen på Södermalm. Efter hans död fick sonen Petter Fagge den yngre tillstånd att öppna krog, eller rättare sagt värdshusrörelse i fastigheten, därav namnet Faggens krog. När han dog sålde hans mor huset vidare till Bellmans sångmö Ulla Winblads svärfar.

Vår nationalskald Carl Michael Bellman, som bodde på Urvädersgränd på Södermalm, gästade således den lantligt belägna krogen då och då. I Fredmans långa Epistel no 55 sjunger han om Mollbergs kägelspel på Faggens krog midsommaraftonen 1770. Texten innehåller tyvärr inte någon detaljerad skiss av omgivningarna, men en väl så levande beskriv-

ning av hur livat det kunde gå till på värdshuset och på dess gårdsplan. Det östra stenhuset byggdes år 1769 som del i en klädesfabrik. Det var klädesfabrikören Jacob Larsson Gavelius som anlade en fabrik som bland annat försåg den svenska krigsmakten med kläder.

Utdrag ur Epistel no 55 Rörande Movitz Kägelspel hos Faggens vid Hammarby-Tull en sommarafton 177O. Stundom hans bild skyms af de ekar Som på gål'n kring Kägelbanan stå; Stängd i en vrå Står han och pekar Midt bland dem som käglor slå, Stiger på tå, Grälar, och nekar Att i slaget ramla två. Mollberg gutår! hör Näktergalen Långt kring Nacka, lyss åt Hammarby; Än högt i sky, Än ner i dalen Trotsar han ditt qval och gny; Sången är ny, Sjung vid Pocalen Floras lof med brusig hy.

nr 3 B 2008 husbyggaren

En av Stockholms äldre fastigheter, som inhuserade Faggens krog. Skiss: Rolf Svensson

11


TAK I Sverige är det frivilligt att CE-märka sina produkter. Det som måste deklareras när det gäller takpapp och takduk är säkerhet mot brandspridning och vattentäthet. En P-märkt produkt garanterar att produkten fungerar för svenska förhållanden.

P-märket garanterar kvalitet på takduk

P-märkning ihop med branschen SP, Sitac och branschen har tillsammans skapat ett system för P-märkning av taktäckningar. Systemet bygger på de provningsmetoder som anges i CE-märkningsreglerna och de harmoniserade produktstandarderna. Till skillnad från CE-märkning har man vid P-märkning anpassat och utökat kraven till svenska klimat- och byggnadsförhållanden. För att erhålla ett P-märke måste tillverkaren uppfylla ”SP Certifieringsregel 001 – Taktäckningar” genom en omfattande typprovning där säkerhet mot brandspridning och vattentäthet är lagstadgat. För att taktäckningen ska motstå naturens påfrestningar utvärderas och provas även följande egenskaper: - säkerhet vid användning: halkrisk - vindlast: infästningar - montering vid låga temperaturer: böjlighet vid låg temperatur - mekanisk tålighet: slagmotstånd och statisk belastning - kyla: töjbarhet i kyla - värme: asfaltavrinning - beständighet: skyddsbeläggningens vidhäftning, värmeåldring och UV-åldring Samtliga provningar utförs numera enligt EN (Europanorm). I avtal förbinder sig dessutom tillver12

karen att utföra återkommande relevant kontroll. En årlig kontroll görs av SP enligt avtal vilket innebär att tillverkaren besöks och i samband med detta kontrolleras att tillverkaren följer sina interna rutiner samt avtalade egenkontrollrutiner. Material tas från produktionen och kontrollprovning utförs av tredjepart (SP).

CE-märker frivilligt Numera måste tillverkarna i de flesta EUländer CE-märka sina produkter. I bland annat Sverige är det frivilligt. Detta innebär att man deklarerar överensstämmelse mot byggproduktdirektivet enligt produktstandard för takpapp och för takduk. De enda obligatoriska egenskaperna som måste deklareras är säkerhet mot brandspridning och vattentäthet. För dessa två egenskaper måste specifika krav uppfyllas. För övriga egenskaper väljer tillverkaren själv om eller vad som deklareras. En deklarerad egenskap kan i princip vara hur dålig som helst då inget krav måste uppfyllas för att kunna CEmärka en produkt. Tillverkaren ska vid CE-märkning upprätthålla ett system för egna löpande provningar under pågående produktion för de egenskaper som de väljer att deklarera. En tredjepart, SP (ett notifierat organ), ska årligen genomföra insyning av tillverkarens kvalitetssystem med avse-

Jan Hertzberg är ingenjör och samordnar bland annat takpappsprovningen på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

FÖRFATTAREN

T

aktäckningar på svenska byggnader har traditionellt hållit en hög kvalitet, bland annat med stöd av kraven för att erhålla ett typgodkännande på produkten. När typgodkännandet fasades ut på grund av CE-märkningsregler, försvann många krav och det fanns en klar risk att kvalitetsnivån på produkterna skulle minska. SP, Sitac1 och branschen har därför utformat regler som ger möjlighet att P-märka2 takpapp och takduk.

FÖRFATTAREN

Av jan hertzberg , ingenjör, SP och magnus sturesson , ingenjör, SP

Magnus Sturesson är ingenjör och arbetar med brandprovning på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

ende på de deklarerade egenskaperna (AoC System 2+). Någon årlig obligatorisk kontroll med provuttag och provning av tredjepart är inte aktuell vid CE-märkning. Skillnaden mellan kraven för att CEmärka och P-märka en produkt är mycket stora. Att använda en P-märkt produkt garanterar att den fungerar under svenska förhållanden. Därför väljer de flesta producenter på den svenska marknaden att P-märka sina produkter.

Avtal med tillverkare SP har ett 20-tal avtal med tillverkare i Sverige, Italien, Belgien, Tyskland och Nederländerna. Provning av vattentäthet. Foto: SP

Fortsättning s. 14 P

husbyggaren nr 3 B 2008


P

På SP finns cirka tio personer som på något sätt sysslar med taktäckning. Pmärkning av taktäckningar beskrivs i dokumentet SP Certifieringsregel 001 – Taktäckningar. D Fotnot:

Vill du veta mer om P-märkning av taktäckning kontakta artikelförfattarna på SP. 1

Sitac, Swedish Institute for Technical Approval in Construction. 2 P-märket är SP Sveriges tekniska forskningsinstituts eget certifieringsmärke. Det står för att produkten är granskad och kontrollerad enligt regler som finns för varje område. P-märkningen grundar sig på marknadens behov, vilket även kan innefatta myndighetskrav.

Provning av säkerhet mot brandspridning. Foto: SP

14

husbyggaren nr 3 B 2008


FASADER Nya fasadsystem behöver tas fram om produktionen ska industrialiseras. Fasad av betong får högst betyg idag men är inte arkitekternas favorit. För den fortsatta utvecklingen måste fasadplanering finnas med redan i utvecklingsstadiet av byggsystemet.

Nya fasadsystem behövs för industriell produktion

Analyserar fasadval Utgångspunkten för examensarbetet har varit att analysera konsekvenserna av fasadval till industriella byggsystem. Utredningen är komplicerad eftersom byggsystemets väggelement samverkar med fasaden och bildar en komplex och svåröverblickbar helhet vilket leder till att det inte går att bedöma fasaden för sig, oberoende av byggnaden. För att underlätta konsekvensanalysen, har en metodik utvecklats där fasadsystems applicerbarhet på byggsystemet värderas. Metodiken ska kunna användas för att göra ett välgrundat val av fasadlösning genom jämförelse av olika fasadalternativ. För att en värdering av ett fasadsystem över huvud taget ska vara aktuell måste fasad tillsammans med övrig väggkonstruktion kunna uppfylla grundläggande absoluta krav på hållfasthet, brandsäkerhet och miljöpåverkan. De egenskaper 16

som faktiskt värderas är fasadsystemets förmåga att uppfylla kundens, beställarens, tillverkarens och samhällets krav och önskemål på funktion, estetik, flexibilitet, industrialiseringsgrad och resurseffektivitet.

Sätter betyg Värderingen i metodiken bygger på ett betygsystem där fasadsystemets egenskaper jämförs med uppsatta kriterier och tilldelas poäng på en femgradig skala. De två högsta betygen, 3 och 4 poäng, är överbetyg medan betyget 1 poäng är underkänt, med potential att nå en acceptabel nivå på 2 poäng. Det lägsta betyget, 0 poäng, innebär att det inte finns något som tyder på att fasadsystemet skulle kunna uppfylla aktuellt krav och därför bör förkastas som alternativ. När betygen är satta är det inte säkert att fasadsystemet med högst sammanlagda poäng är det bäst lämpade. I metodiken finns därför möjlighet att vikta kraven mot aktuella prioriteringar genom att det för respektive värderingskategori fattas ett beslut huruvida kravnivån är tillräckligt att sträva mot eller om en högre kapacitet är önskvärd. Den önskade nivån markeras i ett radardiagram där mittpunkten motsvarar 0 poäng. Arean som bildas innanför markeringarna skapar en aktuell målbild. I figur 1 redovisas ett exempel på en tänkbar målbild för ett hus som är unikt trots hög industrialiseringsgrad och där egenskaperna flexibilitet, industrialisering och estetik därför har prioriterats. På samma sätt som målsättningen, markeras betyget från värderingen i ett radardiagram där det grafiskt jämförs med målbilden. I radardiagrammet är värderingskategorier som samverkar – exempelvis beständighet och estetisk livslängd – placerade intill varandra, vil-

Kajsa Flodberg har läst civilingenjörsprogrammet väg och vattenbyggnad med inriktning byggnaders tekniska funktion på Chalmers. Hon arbetar idag med energi- och installationsfrågor på NCC Teknik i Göteborg.

FÖRFATTAREN

I

ndustriellt bostadsbyggande lyfts ofta fram som en potentiell lösning på de effektiviserings- och kvalitetsproblem som byggbranschen brottas med. De industriella byggsystem som nått långt i utvecklingen mot en mer effektiv produktion skulle fortfarande kunna förbättras genom att minska mängden arbete på byggarbetsplatserna. Exempelvis platsbyggs fasaderna fortfarande på traditionellt vis i många av dessa byggsystem för flerbostadshus med hög industrialiseringsgrad. Möjligheterna att effektivisera byggandet genom industrialisering av fasadtillverkningen utreds i examensarbetet ”Fasader till industriella byggsystem – Metodik för värdering av fasadsystem”. Arbetet är genomfört i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och NCC Teknik i Göteborg.

FÖRFATTAREN

Av kajsa flodberg , civilingenjör, NCC och karin lundberg , civilingenjör, Peab

Karin Lundberg har läst civilingenjörsprogrammet väg och vattenbyggnad med inriktning byggnaders tekniska funktion på Chalmers. Hon arbetar idag med bostadsutveckling på Peab i Göteborg.

ket innebär att tendenser och kritiska områden enkelt kan identifieras. Var tyngdpunkten ligger i ett fasadsystems betyg kan lätt jämföras med den önskade tyngdpunkten som har bestämts i målsättningen. Den stora svårigheten med denna typ av metodik är att det aldrig går att komma ifrån att värderingen av fasadsystemen till viss del blir subjektiv. Bedömningen Fortsättning s. 18 P

husbyggaren nr 3 B 2008


nr 3 B 2008 husbyggaren

17


Figur 1. Egenskaper som flexibilitet, industrialisering och estetik har prioriterats.

P blir en tolkning av den tillgängliga informationen och betygskriterierna.

Jämför systemen I examensarbetet har olika typer av fasadsystem studerats och konsekvenserna av att använda dem till ett industriellt byggsystem med bärande ytterväggar i betong har bedömts. I figur 2 visas resultatet från utförda värderingar av en platsbyggd enstegstätad tunnputsfasad, en skivelementfasad och en fasad med betongbeklädnad. De gråa ytorna i diagrammen visar värderade systems uppnådda betygsnivåer. De röda ytorna visar i sin tur var fasadsystemens egenskaper inte når upp till uppsatta mål och där fokus för vidareutveckling bör ligga. Värderingarna är beroende av de förutsättningar och betygskriterier som tagits fram och använts i examensarbetet. Putsfasaden Putsfasadens stora fördel är att den är flexibel och inte påverkar byggsystemet eller inskränker formgivningen av byggnaden. Den stora nackdelen med en putsfasad för ett industriellt 18

byggsystem är att den har låg industrialiseringsgrad och kräver stora resurser på byggarbetsplatsen då putsytan med största sannolikhet alltid kommer att appliceras först på den färdiga byggnaden. Även om systemet industrialiseras så att allt utom själva skarvtätningen och putsningen görs i fabrik kräver fasaden fortfarande för stora resurser på montageplatsen. En annan nackdel med den enstegstätade putsfasaden är dessutom att konstruktionen innebär risk för fuktinträngning i ytterväggskonstruktionen och svårigheter för fukt i väggen att torka. Putsskiktet har dessutom en tendens att spricka och bli beväxt med mögelsvamp och alger vilket inverkar negativt på fasadens utseende och beständighet.

Skivelement En fasad av skivelement har stora uttrycksmöjligheter och en mängd beklädnader i olika material kan varieras på samma infästningssystem. Enskilda beklädnadsskivor kan dessutom enkelt bytas ut vid behov. Ytterligare en fördel med skivelementfasaden är att konstruktionen är lätt och därmed inte ger någon betydande på-

Puts

Skivelement

Betong Figur 2. Gråa ytor visar betygsnivåer och röda ytor visar var fasadsystemens egenskaper inte når upp till målen.

verkan på byggsystemet i form av ökad belastning på stommen. Till skivelementfasadens nackdel hör att infästningarna

måste sitta relativt tätt och att flexibiliteten och anpassningsförmågan är något låst. Ett anmärkningsvärt resultat är det låga betyget i industriahusbyggaren nr 3 B 2008


liseringsgrad och resurseffektivitet i produktion. Trots att alla systemets ingående komponenter är förtillverkade och kan måttanpassas hos tillverkaren kräver fasadsystemet många olika infästningar och arbetsmoment.

Betong Betongfasaden är det fasadsystem med bäst betyg i den aktuella värderingen. Systemet kräver få infästningar och elementen kan tillverkas i stora sjok som kan överlappa fogar i bakomvarande konstruktion. Det är möjligt att skapa många olika uttryck i en betongfasad med hjälp av variation i färg, struktur och reliefer. Det finns en mängd exempel på betongfasader med god arkitektur. Trots detta har betongfasader generellt dåligt anseende, framförallt hos arkitekter. Fogarna i betongfasader anses ofta stycka upp byggnaden för mycket och fasaden som helhet betraktas som en lösning som ger byggnaden ett alltför tungt intryck. En betongfasad är dessutom väldigt tung och otymplig att hantera i produktionen. Planera fasadsystem i tid Inget av de värderade fasadsystemen uppfyller den aktuella målbilden helt och i dagsläget är de därför inte optimala att applicera på det studerade industriella byggsystemet. Framtagandet av ett mer passande industriellt fasadsystem skulle kunna underlättas om tankarna på hur fasad- och byggsystem ska samverka finns med redan vid utvecklingen av ett byggsystem. Det framtagna radardiagrammet kan då fungera som hjälpverktyg eftersom egenskaperna som belyses är viktiga egenskaper för industriella byggsystem överlag nr 3 B 2008 husbyggaren

och inte bara för fasadsystem. Om diagrammet används kontinuerligt under utvecklingen av både bygg- och fasadsystem, kan framsteg och utvecklingsbehov enkelt övervakas genom fortlöpande uppdateringar av diagrammet. Diagrammet kan användas för att påträffa risker, problemområden och utvecklingsbehov för en fasadlösning ihop med ett industriellt byggsystem. Radardiagrammet kan också vara ett bra verktyg för övrig vidareutveckling av ett industriellt byggsystem eller vid framtagning av ett nytt sådant. Diagrammet är tydligt och lättkommunicerat, även för personer som ser det för första gången. D

Fotnot:

Examensarbetet är utfört på Chalmers tekniska högskola, institutionen för Bygg- och miljöteknik, avdelningen för byggnadsteknologi, byggnadsfysik. Arbetet har skett i samarbete med NCC Teknik, Göteborg. Handledare var Angela Sasic Kalagasidis, Chalmers, och Dan Engström, NCC. Se mer på: http://documents.vsect.chalme rs.se/CPL/exjobb2007/ex2007121.Pdf


FASADER Lysdioder sätter färg på alltfler byggnader. De ger helt nya möjligheter att skapa levande och konstnärliga fasader, anser Kai Piippo, som skapat en prisbelönt fasad i Solna utanför Stockholm.

Lysdioder skapar färgglada konstverk på fasader Av kerstin lundell , frilansjournalist, kerstin@nostra.se

L

ysdioder gör att det inte längre går att missa en melodifestival, i alla fall inte för dem som bor i Stockholm eller Göteborg. För när en deltävling går av stapeln i någon av städerna, färgas fasaderna på de hus som syns bäst i trakten, Globen och Scandinavium, i festivalens färger. Detsamma gäller för andra stora evenemang som arrangeras i de nämnda byggnaderna och som signaleras med ljusspel på fasaden. Lysdioderna är små och ljusstarka. De behöver bara omkring en tiondedel av en vanlig glödlampas elförbrukning för att avge samma mängd ljus. Kostnaden för att lysa upp Globen och skaffa något som kan liknas vid en mångfärgad artificiell måne till Stockholm är inte mer än 23 kronor i timmen. Livslängden på ljuskällorna är upp emot hundra gånger så lång som för en glödlampa, eller närmare 100 000 timmar, och därmed kan man kosta på sig att sprida ut dem på Sveriges största glob och på andra svårtillgängliga platser.

en prisbelönt fasad till ett kontor i Solna utanför Stockholm. När mörkret sänker sig, så lyser fasaden upp i grönt, som sakta övergår i blått, som övergår i rött, i ett tempo som kan liknas vid en andning. I ett annat ljusspel så används ljuset för att leda tankarna till solens upp- och nedgång, eller magi och glädje. – Vi skapar en levande fasad, säger Kai Piippo.

Flöde som vid andning Dessutom är lysdioderna enklare att programmera än vanliga lampor, berättar Kai Piippo hos ljuskonsultföretaget Ljusarkitektur P & Ö. Han har använt lysdioder för

Gjorda i halvledarteknik Lysdioderna är utplacerade i rader längs fasaden, en aning dolda bakom en ställning. En bit från huset syns inte ljuskällan utan bara skenet från de små ljusstarka lysdioderna gjorda i halvledarteknik. Man kan tala om elektroniskt ljus i olika färger. När elektronerna i en halvledare rör sig i ett spänningsfält, så avger de ljus, som lyser upp i mörkret på alltfler platser, allteftersom världen inrättar sig för en klimatsäkrad och mer energieffektiv framtid. De 120 lamporna som lyser upp fasaden kräver bara 3 600 watt i maxläge. Fasaden har vunnit Solna stads miljöpris, och ett hedersomnämnande av Svenska Ljuspriset. Men enligt Kai Piippo handlar det allt-

Globen i DIF-belysning.

Globen inhöljd i rött:

Foto: Honer Akrawi

Foto: Honer Akrawi

20

så inte bara om energieffektivitet, utan också om möjlighet att göra saker med ljus som man inte har klarat förr. – Det har inte gått att styra ljuset på det här sättet tidigare, och det ger en konstnärlig frihet, konstaterar Kai Piippo. Han pratar om möjligheten att skapa glädje med ljus. Huset i Solna ska överraska dem som vistas i området som kanske inte ser så roligt ut med sina stora kontorshus och varuhus. – Kan ljussättningen göra någon glad, då blir jag också glad, säger Kai Piippo.

Svårt efterlikna solljus Kai Piippos företag har flera projekt på gång, även inomhus. Men att lysa upp inomhus är ett problem. Det går an att få till grönt, rött och blått ljus och skapa spännande ljusspel med lysdioderna, men inte att få till det vita varma vardagsljus som vi vant oss vid från solen och från våra energislösande glödlampor. Det bästa man kan presentera i en av Stockholms mer välsorterade butiker för lampor, Werdenhoffs elvaruhus, är ett ljus som liknar det från ett bra lysrör. Glödlampans varma sken går ännu inte att efterlikna med lysdioderna. Fram till nu har företaget som annars är snabbt framme med de senaste finesserna, inte

Att lysa upp Globen i vitt, som en måne, går på cirka 23 kronor i timmen. Foto: Honer Akrawi

husbyggaren nr 3 B 2008


Fasaden byter färg. Foto: Kerstin Lundell

sålt lysdioder alls, eftersom det vita ljus som går att åstadkomma med ljusdioder är alldeles för kallt och otrevligt. Problemet är att dioderna i sig är färgade. Det vita ljuset går bara att åstadkomma genom att blanda ljus från lysdioder av olika färg. Att komma fram till rätt nyans är inte alls lätt.

Blir för heta Lennart Gustafsson, styrelsemedlem i föreningen Västsvenska belysningssällskapet, och elkonsult hos WSP Systems, berättar att färg och pris hindrar ett genomslag på den stora konsumentmarknaden. Lysdioderna går an att använda på platser där man behöver mycket ljus men utan större krav på kvaliteten, färgen alltså. I butiker går det inte att använda eftersom färgerna på varorna som säljs inte ser nr 3 B 2008 husbyggaren

ut som de gör i dagsljus, eller i glödlampeljuset som är väldigt likt dagsljuset. En annan nackdel med lysdioderna är att de blir varma. Företagen som säljer dem, marknadsför dem med att de inte blir så heta som halogenlampor. Men de blir heta nog för att utgöra en brandfara. – Ska man göra något som liknar en glödlampa behövs många dioder, och då blir det problem med värmen. Dioderna ska vara på avstånd från brännbart material, säger Lennart Gustafsson. Men han tror att problemet med färgen kommer att gå att lösa. Utvecklingen för det han kallar Led, light emitting diode, går snabbt. – Led blir stort framöver, men det tar kanske några år innan det kan konkurrera med dagens sortiment, säger Lennart Gustafsson. D

Nano nästa Forskare i fasta tillståndets fysik i Lund har lyckats göra lyskällor med nanoteknik som bara är en tiotusendels millimeter tjocka och någon tusendels millimeter långa. De nanostora lyskällorna går att packa ihop tusentals på ett kiselchip så att de kommer upp i ljusstyrkan hos en 60 watts lampa. Hälften av elströmmen blir till ljus och de håller i 100 000 timmar, vilket är ungefär samma prestanda som för lysdioder. Men till skillnad från halvledarljuset så kan nanolampor tillverkas billigt i stor skala. Det är i alla fall vad forskarna hoppas på.

21


FASADER Renoveringen av ett av miljonprogrammets bostadsområden i Mölnlycke visar att betong bryts ner snabbare än man räknat med. Söndersprängda tegelfasader räddas med skivor och utsatta fasader får väderskydd av högtryckslaminat.

Nedslitna tegelfasader räddas med skivor Av kenny marcussen , fastighetsutvecklingschef, Förbo

2006. Arkitekt för ombyggnaden är Pyramiden arkitekter i Göteborg. Befintliga plåtfasader har ersatts med fibercementskivor, nya fönster, tilläggsisolering och nya balkonger, vilket gör att man får intrycket av ett helt nytt hus.

FÖRFATTAREN

B

etong har sedan urminnes tider använts som byggnadsmaterial. Tidigare trodde man nog att livslängden var näst intill obegränsad, men i dag vet man annorlunda. Dagens miljöpåverkan samt tekniska brister i utförandet har gjort att betongen bryts ner betydligt fortare än man räknar med. En vanlig orsak är att armeringen ligger för ytligt, det vill säga att det är för dåliga täckskikt. En annan orsak kan vara dålig betongkvalitet. En erfarenhet är att prefabricerad betong har klarat sig bättre än platsgjuten. Miljön påverkar och påskyndar karbonatiseringen av betongen. När karbonatiseringen av betongen når armeringen oxiderar (rostar) armeringen och spränger sönder betongen.

Putsades och slammades Betongelement har använts som fasadbeklädnad i stor utsträckning, framförallt i miljonprogrammet. Några av de metoder som använts för att renovera och bevara elementen har varit att putsa, slamma eller måla på betongelementen. I ett ombyggnadsprojekt i Mölnlycke byggdes ett tiovåningshus både om och på. Huset är byggt år 1957 och ombyggt år

Söndersprängda fasader I ett större bostadsområde i Mölnlycke användes skivor av högtryckslaminat med hög hållfasthet och en hård smutsavvisande yta för att ”rädda” söndersprängda tegelfasader. Fasaderna i utsatta lägen fick ett nytt väderskydd av högtryckslaminat utanpå teglet. Stående träreglar som laminatskivorna monterades på fästes utanpå tegelfasaden, detta för att få luftning mellan skivor och tegelfasad. Luftningen är viktig för att teglet ska kunna torka ut och därmed förhindra fortsatta skador. Vid ombyggnaden gjordes bedömningen att om man väderskyddar fasaden så stoppar man den fortsatta söndersprängningen. Resultatet har förutom ekonomiskt blivit både tekniskt och arkitektoniskt bra. Ett alternativ som diskuterades var att riva de befintliga tegelfasaderna och mura upp nya. Ekonomiskt var det inte ett realistiskt alternativ.

En byggnad som stått i över 2000 år är Pantion i Rom. Foto: Kenny Marcussen

Bild på betongbjälklag som vittrar sönder. Foto: Kenny Marcussen

22

Kenny Marcussen är fastighetsutvecklingschef på Förbo AB. Han ansvarar för underhåll och nyproduktion på Förbo AB och har arbetat med planerat underhåll och ombyggnader av fastigheter sedan år 1980.

Området är byggt år 1986 och renoverades under år 2007. Arkitekt för ombyggnaden är qpg arkitekter i Göteborg.

Betong och plåt Råda är ett bostadsområde byggt år 1970 med fasader av i huvudsak betongelement och plåt. Ett av husen renoverades och byggdes om år 2000. Huset tilläggsisolerades och fasaderna plockades ner. En del av betongelementen återmonterades och resterande fasadytor bekläddes med fibercementskivor. Fortsättning s. 24 P

husbyggaren nr 3 B 2008


INGEN HAR

NIO LIV. Det vet i katten om ens katten har det? De som jobbar på taken har det inte. Tar du som fastighetsägare ansvar för andras liv? Är ditt tak säkert att beträda? Låt ett proffs kolla att du har rätt säkerhet på taket. Kontakta en medlem i Plåtslageriernas Riksförbund genom att gå in på www.plr.se eller ring 08-762 75 85. I Boverkets broschyr ”Säkerhet på tak” får du reda på vad som gäller. Gå in på www.boverket.se

TAG SPRÅNGET MOT SÄKRA TAK REDAN IDAG!

nr 3 B 2008 husbyggaren

23


P

Karaktären har bevarats genom att befintligt material har kompletterats med nytt. De nya fibercementskivorna påminner till utseendet om de gamla eternitskivor som var mycket populära på femtiotalet. Som bäst pågår en projektering inför en ombyggnad av resterande del av området på cirka 50 000 m2 BOA. Det som återstår på energisidan, efter att hela området konverterat från direktverkande el till vattenburen fjärrvärme, är att: - Tilläggsisolera väggar och vindsbjälklag samt byta ut fönster. - Införa en temperaturkompensering av ventilationssystemet. - Sätta upp en solfångaranläggning för uppvärmning av varmvatten.

Loftgångsräcken byts ut På fasaderna behålls betongelementen. Plåt och trä kommer att ersättas med skivmaterial, högtryckslaminat och/eller fibercementskivor. Halva området består av loftgångshus. De befintliga loftgångsräcken som består av betongelement kommer att bytas ut mot en lätt konstruktion av skivor och glas. Byggstarten beräknas ske till hösten. Arkitekt är qpg arkitekter. D

Fasad i betongelement med frilagd ballast av sjösten. Husen tillhör ett av Göteborgs miljonprogramsområden och är orenoverat. Foto: Kenny Marcussen

Fasaden före och efter putsning.

Befintliga plåtfasader har ersatts med fibercementskivor. Huset har även fått nya balkonger.

Foto: Kenny Marcussen

Foto: Kenny Marcussen

24

husbyggaren nr 3 B 2008


FASADER Intresset för träfasader har ökat. För att garantera kvaliteten på panelbräder tar träföretag tillsammans med SP Trätek fram ett system för kvalitetsmärkning av fasadpanel. Bland annat ska köparen kunna se vem som har levererat panelen.

Panelbräder till träfasad ska kvalitetsmärkas

erar en SP Trätek lans äfasader… tr handbok om

projekguide för … och en träfav d mera a tering me sader.

26

bra kvalitet som kan kopplas till garantiåtaganden men också skapa tydlighet genom att det blir möjligt att föreskriva en märkt produkt med enhetliga dokumenterade egenskaper. Panelen kommer att minst uppfylla de krav som ställs i HusAMA. För att säkra en hög kvalitet på ytterpanelbräder tar SP Trätek fram regler för kvalitetsmärkning tillsammans med två branschorganisationer och nio träföretag. Kvalitetsmärkta panelbräder för träfasader kommer att introduceras på marknaden under år 2008. Märkningens namn och utformning kommer att bestämmas under projektets gång.

Ska gynna konsumenten Målsättningen med kvalitetsmärkningen är att: - Förenkla för konsumenter att få rätt kvalitet, - underlätta att rätt trämaterial används för utomhusbruk, samt - se till att rätt grundmålning utförs som underlag till toppmålning. Märkningen ska vara tydlig och trovärdig gentemot kunderna, med märkning som ger spårbarhet för produkten samt genom extern kontroll som komplement till företagens interna kontroll av produktionen. Rationella kontrollmoment ska ge låga kostnader för systemet. Kontrollerna innebär att produkten är provad och granskad av en oberoende part och att de uppfyller kraven när det gäller trämaterial, grundmålning, dokumentation samt kvalitetssäkring av tillverkningen. Märkningen ska baseras på tekniska krav, som ska uppfyllas och kontrolleras för att produkterna ska få märkas. Tekniska krav ska utgå från nationella och eller internationella standarder samt brukar-

Anna Pousette är tekn lic och forskare och arbetar med träbyggande vid SP Trätek, som är en del av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Hon arbetar med träkonstruktioners bärförmåga och stabilitet samt beständighet, och har träbroar som en av sina specialiteter.

FÖRFATTAREN

S

P Trätek har tillsammans med Träcentrum norr, TCN1, tagit fram en handbok om träfasader, ”Träfasader handbok” och håller nu på att arbeta fram en guide för träfasader; ”Guide för projektering, materialtillverkning, montage, underhåll”. Guiden ska bli en sammanställning med viktiga punkter när det gäller projektering, materialtillverkning, montage och underhåll av träfasader. Vid arbetet med guiden kom initiativet från träbranschen i Sverige att även börja arbeta för att kvalitetsmärka ytterpanelbräder. Syftet är att säkra en jämn och

FÖRFATTAREN

Av anna pousette , tekn lic, SP Trätek och karin öhman sandberg , tekn lic, SP Trätek

Karin Öhman Sandberg är tekn lic i träteknik på SP Trätek. Hon arbetar med praktisk beständighet för träkonstruktioner, och hennes doktorandstudier handlar om granvirkets beständighetsegenskaper.

krav. I första hand kommer baskrav att ingå.

Livslängd allt viktigare Beständighet, livslängd och hållbarhet är begrepp som blir allt viktigare inom allt byggande. Längre garantitider kommer att ställa tydliga krav och förhoppningsvis resultera i bättre utförande. Byggandet av höga hus kan ytterligare driva fram krav och behov av att göra rätt eftersom konsekvenserna annars kan bli omfattande och dyra. husbyggaren nr 3 B 2008


Liggande Kaunapanel målad i mörk kulör på en biblioteks- och samlingslokal. Foto: Anna Pousette

Kontorslokaler med liggande panel med Falu rödfärg. Foto: Karin Sandberg

Entré till sporthall. Stående panel med ribbor. Foto: Karin Sandberg

Val av material baseras på krav och förväntningar när det gäller livslängd, risk för angrepp och deras konsekvenser, samt underhåll och reparationer. Särskilt för flerbostadshus har underhållsintervallens längd stor betydelse för husens livscykelkostnader.

digmålning, inte bara så kallad transportgrund. Företagen enas om en nivå som krävs när det gäller kvalitet, så att krav på kvalitetsmärkt produkt ska kunna åberopas av projektörer. Märkningen ska även kunna utgöra ett tekniskt säljstöd för träföretagen både nationellt och internationellt. Märkt panel bör ge större kvalitetsmedvetenhet hos kunderna och träföretagen visar att man tar ansvar för bra träprodukter. D

Fasaden ska skydda Fasader av trä dominerar på småhus upp till två våningar. På senare år har även intresset för träfasader på större hus ökat. Fasaden ska skydda de isolerande skikten i väggen från nederbörd, sol och vind, samt ge byggnaden dess yta, färg och uttryck. De vanligaste träfasaderna består av panelbräder med olika utformning som monteras stående eller liggande. Panelbräder sågas i regel av gran i Sverige. Gran har fördelen att ha stor kärnvedsandel. Kärnved är beständigare än splintved och suger upp mindre vatten än splinten. Virkets kvalitet bestäms av flera parametrar, som anges i kvalitetsbeskrivningen som tas fram för sortering av den färdiga panelvaran. nr 3 B 2008 husbyggaren

För träfasaders beständighet är det viktigt att virket är fritt från röta, blånad, sprickor, lösa kvistar och hål, samt inte har för mycket kupning och skevhet. Virket får inte vara skadat eller ha mögel eller smuts på ytan. Virket ska ha rätt fuktkvot, cirka 16 procent vid målning, och inte utsättas för regn och sol innan det målas. Ändträ ska skyddas och grundmålas vid uppsättning.

Leverantör ska framgå Trä är ett tåligt och lättarbetat material vilket medför att man kan utforma träfasader på många olika sätt. Det är viktigt att få in kvalitetskrav i föreskrivande led, så att en produkt med rätt kvalitet erhålls. Det kan underlättas med en egenskapsdokumenterad vara som tydliggör för brukarna vad man får. Det styr upp kvaliteten. Syftet med kvalitetsmärkningen är att ge en enhetlig produkt för träfasader, med samma material, ytstruktur, med mera, som är märkt med vem som levererat den. Den ska kunna beställas grundmålad med färg som klarar kraven för fär-

Fotnot: 1 TCN är en centrumbildning vid Luleå tek-

niska universitet som finansieras av deltagande träindustrier från Norr- och Västerbotten, tillsammans med medel från EU Mål 1 och länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten. Se www. ltu.se/ske /tcn. De medverkande företagen i arbetet med kvalitetsmärkningen är BAC Såg & Hyvleri, Derome Timber, AB Karl Hedin, Martinsons, Moelven Wood, NWP Byggprodukter, SCA Timber, Setra Trävaror och Södra Timber.

27


GLAS Noggranna analyser behövs när man uppför inglasade kontor. Risken är stor för att den termiska och visuella komforten inte blir bra. Sannolikt kan inte framtida byggnader vara helt uppglasade. De klarar inte skärpta energikrav.

Modernt glaskontor har hög investeringskostnad der. Tanken är ofta att skapa en byggnad med öppenhet och ge intryck av framtid. Den totala transparensen visar dessutom företagens vilja att kommunicera med och öppna upp sig mot samhället utanför. I många fall är glaskontor profilbyggen för företag.

Skapad virtuell referens I forskningsprojektet skapades en virtuell referensbyggnad, en byggnad representativ för svenska kontorsbyggnader byggda i slutet av 1990-talet när det gäller utformning, energianvändning och inneklimat. Utformningen av byggnaden bestämdes gemensamt av forskare vid Energi och byggnadsdesign vid Lunds tekniska högskola, arkitekter och ingenjörer från WSP och Skanska, alla engagerade i forskningsprojektet. Först bestämdes detaljerade funktionskrav för energianvändning och inneklimat, samt typiska tekniska lösningar för referensbyggnaden. Systemhandlingar och ritningar togs fram. Byggnaden

Åke Blomsterberg är tekn dr och projektledare vid Energi och byggnadsdesign, LTH, samt vid WSP Environmental, Malmö. Han är expert och projektledare för forsknings- och utredningsprojekt inom området energieffektivisering, förbättring av inneklimat och ventilation i bostäder och kontorsbyggnader.

FÖRFATTAREN

M

ånga moderna kontorsbyggnader har uppglasade fasader. Ofta diskuteras huruvida dessa byggnader är energieffektiva med ett bra termiskt inneklimat och dagsljus eller inte? Men vilka kostnader är förenade med glaskontor? Ett forskningsprojekt initierades för att öka kunskaperna om möjligheter och begränsningar med uppglasade kontorsbyggnader i skandinaviskt klimat när det gäller energianvändning och inneklimat. Projektet innebar bland annat att beräkningar av energianvändning, termiskt inneklimat, dagsljus och visuell komfort genomfördes, att investerings- och LCCberäkningar genomfördes, samt att råd och riktlinjer för byggande av glaskontor sammanställdes (Blomsterberg 2008). Varför byggs då glaskontor? Arkitektoniskt är syftet att skapa en luftig, transparent och lätt byggnad med inblick och utblick, där tillgången till dagsljus är större än i mer traditionella kontorsbyggna-

FÖRFATTAREN

Av åke blomsterberg , tekn dr, Lunds universitet och WSP Environmental och lennart sjödin , kalkylspecialist, WSP Management

Lennart Sjödin är kalkylspecialist vid WSP Management, Malmö, och har lång erfarenhet av arbete med aktiv kostnadskalkylering och kostnadsstyrning i projektens olika skeden med låga framtida förvaltningskostnader som mål.

godkändes av en referensgrupp. Slutligen visade simuleringar av energianvändningen och inneklimatet att byggnaden uppfyllde funktionskraven.

Figur 1. Virtuell kontorsbyggnad som är representativ för 1990-talets kontorsbyggnader. Den vänstra delen åskådliggör referensbyggnaden med 30 procent fönsterarea – av fasadarean – i mitten 60 procent och till höger uppglasad till 100 procent.

28

Beskrivning av referensbyggnad För denna byggnad genomfördes en parameterstudie av energianvändningen och inneklimatet, där byggnaden med alla inFortsättning s. 30 P

husbyggaren nr 3 B 2008


WPSs nya kontor i Malmรถ. Fotograf ร…ke Blomsterberg.

30

husbyggaren nr 3 B 2008


U-värden representativa för 1990-talets kontorsbyggnader valdes. Dessa korrigerades för köldbryggor. Byggnadsdel U-värde, W/(m2K) U-värde, korrigerat för köldbryggor, W/(m2K)

P stallationer och styr- och reglersystem simulerades i detalj. Därefter genomfördes kostnadsberäkningar. Referensbyggnaden har måtten 21 meter hög, 66 meter lång och 15,4 meter bred. Den totala ytan är 6 706 m² BTA eller 5 448 m² LOA fördelad på sex plan, utan källare. Två olika plantyper antogs: cellkontor och kontorslandskap. Referensbyggnaden glasades upp och sju olika kombinationer av glas och solavskärmning studerades, för 60 procent respektive 100 procent fönsterarea (se figur 1). Kommersiellt tillgängliga produkter valdes. Den övriga byggnadskonstruktionen är i princip densamma som för referensbyggnaden. Det slutliga steget var en dubbelskalsfasad. För varje fasadtyp undersöktes olika glas- och solavskärmningsalternativ. För dubbelskalsfasaden studerades även olika principer för denna typ av fasad.

LCC-analyser Alla byggnader måste vara hållbara, det vill säga ha liten inverkan på miljön under sin brukstid (Blomsterberg 2007). Ansvariga för detta är många olika aktörer, som beställare, projektörer, inköpare, entreprenörer och förvaltare. Byggnader, med alla olika produkter, måste bedömas ur ett livscykelperspektiv, där hänsyn tas till all inverkan på miljön under hela brukstiden. En viktig del av miljöinverkan är energianvändningen. Viktiga aspekter av betydelse för en livscykelanalys är: ☐ Livslängd ☐ Miljöpåverkan ☐ Förändringar av byggnaden ☐ Kostnadsanalys Mycket ofta bestäms den praktiska livslängden, för till exempel ett ventilationssystem, av hur länge byggnaden kommer att användas för nuvarande verksamhet. Under projekteringen måste hänsyn tas till möjlighet till skötsel och underhåll, samt flexibilitet, eftersom användningen av exempelvis en kontorsbyggnad kan ändras flera gånger under byggnadens livslängd på grund av nya hyresgäster. Anledningen till renovering och ombyggnad är oftare ändrade behov förorsakade av ny användning eller verksamhet, än för mycket slitage eller att installationerna har blivit gammalmodiga, eller att nr 3 B 2008 husbyggaren

Yttervägg, lång fasad Yttervägg, kort fasad Tak Golv mot mark

0,27 0,22 0,16 0,32

reservdelar till utgående produkter endast lagras under en begränsad tidsperiod, eller av andra orsaker inte uppfyller dagens krav. Dessutom har olika komponenter i en byggnad olika livslängd. Vanligen har byggnadsstommen en längre livslängd än till exempel ventilationssystemet.

Väger sällan in livslängdskostnad En viktig faktor vid val av fasadsystem är kostnaden för fasaden och hela byggnaden. Idag beaktas vanligen investeringskostnaden och inte livslängdskostnaden. Att endast ta hänsyn till investeringskostnaden resulterar ofta i ett fasadsystem och en byggnad som endast, utan marginal, uppfyller byggnormskraven till lägsta investeringskostnad. En dubbelskalsfasad i glas är vanligen dyrare än en enkelskalsfasad i glas, som i sin tur är dyrare än en traditionell fasad, åtminstone om endast investeringskostnaden beaktas. Livscykelkostnaden för en byggnad är den totala kostnaden under byggnadens hela livslängd inklusive planering, projektering, förvärv och underhåll, samt alla andra kostnader direkt relaterade till att äga eller använda byggnaden, som till exempel energikostnaden. Det finns fyra olika metoder för att beräkna livscykelkostnaden: ☐ Nuvärdesmetoden ☐ Annuitetsmetoden ☐ Internal rate of return ☐ Payoffmetoden Den sista metoden tar inte hänsyn till räntan och beräknar inte den verkliga livscykelkostnaden och är därför en grov metod. Nuvärdesmetoden Med metoden beräknas nuvärdet, som summerar över- och underskott i penningflödet i nuvärdestermer. Metoden kombinerar investerings-, reinvesterings-, energi-, underhålls- och miljökostnader under hela brukstiden för en komponent eller en hel byggnad. Den årliga kostnaden för energi, underhåll och miljö räknas om till en kostnad idag, nuvärdet. Varje årskostnad räknas om till

0,32 0,25 0,19 0,32

dagens kostnad med hjälp av en antagen kalkylränta, varefter alla årskostnader summeras. Den totala livscykelkostnaden kan definieras som: LCC = Investeringinstallation + Investeringbyggnad + ∑ Energikostnadelektricitet, värme etc. + ∑ Underhållskostnad + ∑ Miljökostnad – Restvärde Alla kostnader räknas tillbaka till år noll (tidpunkten för investeringen) och summeras över hela livslängden. Att välja en realistisk kalkylränta över livslängden för investeringen är av stor betydelse för en LCC-beräkning. För högriskprojekt bör en högre kalkylränta användas. Med metoden kan olika alternativ jämföras. Miljökostnaden är vanligen svår att beräkna, men ingår till en stor del genom energikostnaden. Ofta används LCC-beräkningar för att optimera energianvändningen under brukstiden.

Annuitetsmetoden Denna metod tillåter att icke-återkommande betalningar/investeringar och regelbundna betalningar fördelas ut med hjälp av annuitetsfaktorn “a” under tidsperioden “T” (till exempel 50, 70 eller 100 år – uppskattad livslängd för en byggnad). Periodiska och icke-periodiska betalningar med varierande belopp räknas om till konstanta periodiska betalningar. Internal rate of return (IRR) Internal rate of return är avkastningen, som kan erhållas på investerat kapital under en investerings livslängd. Ett ekonomiskt lyckat projekt har ett IRR-värde, som är större än den ränta, som skulle kunna erhållas från en alternativ investering (bank, obligationer, aktier). I detta forskningsprojekt kombinerades nuvärdesmetoden med annuitetsmetoden. Sistnämnda metod användes för en periodisering av kostnaderna. Vanligen görs LCC-beräkningar för enskilda komponenter, men i detta projekt gjordes beräkningarna för en hel byggnad. En stor utmaning vid projektering av ett glaskontor är att optimera energianFortsättning s. 32 P

31


Drift- och

Årskostnad

underhålls-

relativt

Investering

Årskostnad

Energikostnad

kostnad

referens-

kr/m2 BTA

kr/m2 BTA

kr/m2 LOA

kr/m2 LOA

objektet, %

R-30-C-NS-Normal S1-60-C-NS-Normal S2-60-C-NS-Normal S3-60-C-NS-Normal S4-60-C-NS-Normal S5-60-C-NS-Normal S6-60-C-NS-Normal S7-60-C-NS-Normal S1-100-C-NS-Normal

18 832 21 221 21 984 22 177 22 177 21 711 22 177 23 186 2 1476

1 037 1 190 1 216 1 222 1 219 1 211 1 221 1 261 1 260

91 110 101 98 95 110 97 92 129

409 463 454 451 449 463 450 446 528

0,0 14,8 17,3 17,8 17,6 16,8 17,7 21,6 21,5

S2-100-C-NS-Normal S3-100-C-NS-Normal S4-100-C-NS-Normal S5-100-C-NS-Normal S6-100-C-NS-Normal S7-100-C-NS-Normal D1-100-C-NS-Normal D2-100-C-NS-Normal R-30-O-NS-Normal S1-60-O-NS-Normal S2-60-O-NS-Normal S3-60-O-NS-Normal S4-60-O-NS-Normal S5-60-O-NS-Normal S6-60-O-NS-Normal S7-60-O-NS-Normal S1-100-O-NS-Normal S2-100-O-NS-Normal S3-100-O-NS-Normal S4-100-O-NS-Normal S5-100-O-NS-Normal S6-100-O-NS-Normal S7-100-O-NS-Normal

22 639 23 306 23 306 22 596 23 306 24 222 23 944 24 248 17 240 19 630 20 393 20 586 20 586 20 120 20 586 21 594 19 885 21 048 21 715 21 715 21 005 21 715 22 631

1 301 1 327 1 322 1 310 1 324 1 357 1 388 1 421 970 1 124 1 150 1 154 1 151 1 145 1 153 1 191 1 195 1 238 1 259 1 254 1 246 1 257 1 289

117 113 107 131 110 101 100 102 97 116 108 102 98 116 101 94 134 124 115 109 136 113 102

517 512 507 530 510 501 552 578 405 458 451 445 441 458 444 437 522 513 504 499 525 502 492

25,5 28,0 27,5 26,3 27,7 30,9 33,8 37,0 0,0 15,9 18,6 19,0 18,7 18,0 18,9 22,8 23,2 27,6 29,8 29,3 28,5 29,6 32,9

Littra/Alternativ

Tabell 1. Beräknade kostnader för referensbyggnad och referensbyggnaden försedd med olika typer av glasfasader. R = Referensobjekt; 30 är andel procent av fasadarea som är fönster. S1-7 = Enkelskalsglasfasader med 60 och 100 procent fönsterandel av fasaderna, samt sju olika typer glas + solavskärmning. D1-2 = Dubbelskalsglasfasader med 100 procent fönsterandel av fasaderna, samt två olika typer av glas + solavskärmning. C = Cellkontor; O = Kontorslandskap. NS är byggnadens orientering i väderstreck (Nord/Syd 45 grader). Normal är typ av reglering av rumstemperaturen (22-24.5 grader Celsius).

P vändningen, användningen av dagsljus, och den visuella och termiska komforten, till en rimlig investerings- och livskostnad.

Glasarean kan behöva minskas Som förväntat ökar energianvändningen med ökande glasarea (Blomsterberg 2008). Den totala energianvändningen kan öka med till exempel 50 procent, om inte lägre U-värden (värmegenomgångskoefficient) för fönsterdelen och lägre gvärden (total solenergitransmittans) inklusive solavskärmning väljs. I många fall kan också glasarean behöva minskas för att nå en godtagbar energianvändning. 32

En ökning av fönsterarean medför i många fall inte en minskad elanvändning för belysning. En ökning av glasarean kan medföra en ökning av tillgodogjort dagsljus, men på bekostnad av den visuella komforten på grund av bländningsproblem. En uppglasad fasad ger dessutom en större risk för problem med den termiska komforten. För att uppnå bra inneklimat och rimlig energianvändning för en kontorsbyggnad med stora glasytor krävs noggrann projektering, vilket inkluderar noggranna energi- och inneklimatsimuleringar. Energianvändningen och inneklimatet kan aldrig bli bättre för ett glaskontor, än

för motsvarande byggnad med traditionell storlek på glasytorna, men av samma storleksordning.

Kostnader – dyrt? För en kontorsbyggnad – se beskrivning av referensbyggnaden – med olika storlek på fönsterarean, från 30 procent av fasaden för referensbyggnaden till 60 procent och 100 procent av fasaden, och olika typer av glas och solavskärmning, har årskostnadsberäkningar genomförts (Sjödin 2007). Beräkningar för dubbelskalsfasader har endast gjorts för cellkontor. Följande kalkylförutsättningar har Fortsättning s. 34 P

husbyggaren nr 3 B 2008


P gällt för beräkning av livslängdskostnaderna i forskningsprojektet: Nutidpunkt: 2004-01-01 Brukstid: 40 år (Kalkylhorisont) Kalkylränta: 6 procent Inflation: 2 procent + 1 procent risk Realränta: 3 procent Livslängd(er): 35 år (viktade) Underhållsintervaller: vart 15:de år Fjärrvärmepris: 0,55 kr/kWh (Energimyndigheten 2003) Elenergipris: 0,85 kr/kWh (Energimyndigheten 2003) Anskaffningskostnaderna för alternativen med glasfasader av enkelskalstyp och dubbelskalstyp är högre än för referensbyggnaden. Se även tabell 1: ☐ Alternativ med cellkontor är mellan 13 och 29 procent högre, varav dubbelskalstypen är mellan 27 och 29 procent. ☐ Alternativ med kontorslandskap är mellan 14 och 31 procent högre. Det är framförallt entreprenadkostnader för byggnadsarbeten som är dyrare. Målningsarbeten är något billigare för enkel- och dubbelskalsfasader med 60 procent eller 100 procent fönsterarea på grund av att ytterväggars insida inte behöver målas, då dessa ingår i ytterväggspartierna (glasade med bröstningar). Följande entreprenadkostnader för alternativen med enkel- och dubbelskalsglasfasader är högre än för referensbyggnaden: ☐ Värme- och vattensystem ☐ Kylsystem

34

Tillkommande eluttag för fasadhiss (utvändig fönsterrengöring) Reinvesteringar för enkel- och dubbelskalsglasfasader ökar för: ☐ Under- och kylcentral ☐ Kylmaskin Övriga kostnadsposter (entreprenadkostnader) påverkas inte. ☐

Årskostnader för alternativen med enkeloch dubbelskalsglasfasader är högre än för referensbyggnaden. Se även tabell 1. ☐ Alternativ med cellkontor mellan 15 och 37 procent högre, varav med dubbelskalsfasad mellan 34 och 37 procent. ☐ Alternativ med kontorslandskap mellan 16 och 33 procent högre. Energikostnaderna varierar mellan: ☐ 1 och 44 procent högre för alternativ med cellkontor. ☐ 3 och 40 procent högre för alternativ med kontorslandskap. Drift och underhållskostnader med enkel- och dubbelskalsglasfasader är högre än för referensbyggnaden: ☐ Alternativ med cellkontor är mellan 9 och 41 procent högre, varav med dubbelskalsfasad är mellan 30 och 41 procent. ☐ Alternativ med kontorslandskap är mellan 8 och 30 procent högre.

Slutsatser om glaskontor Om målet är att endast möta dagens normkrav på energi, så kan glaskontor byggas, men risken är stor för problem med termisk och visuell komfort. För att

uppfylla dagens normkrav på energi, samt för att säkerställa bra termisk komfort och visuell komfort krävs noggranna analyser och simuleringar, där byggnaden betraktas som ett system bestående av byggnaden, tekniska installationer, verksamheter och brukare. Med mycket stor sannolikhet kan byggnaden inte vara helt uppglasad, utan glasytorna måste minskas. Framtida skärpta energikrav blir mycket svåra att möta med dagens teknik för glasfasader. Vad beträffar kostnader, så är investerings- och årskostnaden högre för ett glaskontor än motsvarande byggnad med en traditionell storlek på glasytorna. I framtiden rekommenderas att beräkna livslängdskostnader inte bara för komponenter, utan även för hela byggnader. D Fotnot:

Läs mer om projektet om investerings- och LCC-kostnader för ett modernt glaskontor på www.ebd.lth.se. Referenser:

Blomsterberg, Å., et. al., 2007. Best Practice Guidelines for Double Skin Facades. EU-projektet Bestfacade, programmet Intelligent Energy Europe, www.bestfacade.com. Blomsterberg, Å., 2008. Möjligheter med kontorsbyggnader i glas i Norden – Energi och klimat. Energi och byggnadsdesign, Lunds tekniska högskola. Sjödin, L., 2007. Kontorsbyggnader i glas – Anskaffnings- och årskostnader. WSP, Malmö.

husbyggaren nr 3 B 2008


GLAS Bilder kan smältas in i glas och användas för konstnärliga utsmyckningar. Tekniken har utvecklats av två fotografer/konstnärer som efter fem års experimenterande och utveckling nu ska smycka ett trapphus.

Bilder som smälts in i glas ska smycka trapphus Av margot granvik , redaktör Husbyggaren

P

ictoglas är en patenterad metod för att reproducera bilder, illustrationer eller foton i glas. Ett foto, en ritning eller en målning kan överföras och brännas in i glaset och bli fullständigt insmält. Eftersom bilden blir totalt integrerad får det samma livslängd som själva glaset. Glasbilden behåller sin färg över tiden. De metoder som hittills funnits på marknaden kan inte erbjuda den beständigheten. Samtidigt har Pictoglas ett karaktäristiskt ”konstnärligt” uttryck, där bilden skiftar i färg och intensitet allteftersom ljuset faller.

Tekniken testad Innovatörerna Ewa Stackelberg och Nadja Ekman har arbetat under många år, bland annat på Kungl Konsthögskolan i Stockholm, med att utveckla och förfina tekniken. Efter flera års experimenterande står tekniken nu inför sitt genombrott. Ett trapphus i en fastighet i Södra Hammarbyhamnen kommer i höst att utsmyckas med det speciella glaset. Provbränningar har gjorts hos en glasproducent. – Vi har sett att tekniken fungerar, sä-

ger innovatörerna Ewa Stackelberg och Nadja Ekman. – Vi tror att Pictoglas kommer att kunna användas för offentlig utsmyckning, fasader, inredningsarkitektur och byggnation etcetera.

Bränns in Patentet för Pictoglas omfattar bland annat isoleringsglas för byggnation, målade glasfönster, fönsterglas för byggnation, säkerhetsglas, byggnadsglas och slipat planglas. Änglarna flyger utanför fönstren och pressar sig mot rutan för att få kontakt med människorna där inne. Tekniken består av en kombination av element för att överföra detaljerade bilder med hjälp av glaspigment och sedan bränna in det i så höga temperaturer så att alltihop blir glas. Resultatet kan också formas och glasytan kan påverkas så att den ser mer ”levande” ut. – Vi tror att det finns ett stort intresse av den här tekniken inom både arkitektur och konstindustri. Det här sättet att göra bild i glas kan tillföra något i en byggnad, ett rum eller i någon annan miljö. D

En omfattande provbränning har gjorts inför en kommande utsmyckning av ett trapphus. Foto: Ewa Stackelberg

36

Fotograferna tillika konstnärerna Ewa Stackelberg och Nadja Ekman har utvecklat en ny teknik att integrera bilder i glas.

Skiss över en kommande utsmyckning av ett trapphus i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Skiss: Ewa Stackelberg, Nadja Ekman

husbyggaren nr 3 B 2008


Temat för den första industriella produktionen av ”bild i glas” är änglar. Foto: Ewa Stackelberg, Nadja Ekman

nr 3 B 2008 husbyggaren

37


BYGGET I KALMAR Det kinesiska företaget Fanerduns jättebygge i Kalmar som Husbyggaren skrev om i nr 1 har stått still ett bra tag i väntan på nya kinesiska byggarbetare. Pappersexercis och väntan på bygglov är några av hindren.

Jättebygget i Kalmar står inför nya hinder Av marie wallin , frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

V

erksamheten vid det kinesiska bygget i Snurrom i Kalmar ligger fortfarande nere. Handelsplatsen är halvfärdig och det saknas bygglov för 300 lägenheter. Men framförallt saknas de kinesiska byggnadsarbetarna som skulle ha kommit i mars. – Vi håller på att rekrytera i Kina just nu, säger Fanerduns informatör och styrelsemedlem Angie Qian. Vid årsskiftet åkte omkring 100 byggnadsarbetare hem efter ett år fyllt av skandaler och problem. Det största problemet var att byggnadsarbetarna inte följde svenska arbetsmiljöregler och att de inte fick avtalsenliga löner utan det svenska fackets ingripande. Nya byggarbetare skulle ha kommit i slutet av mars, enligt det senaste av flera bud. Men vid svenska ambassaden i Shanghai har man inte fått in några ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd än, säger konsulatets Lena Broman till tidningen Husbyggaren: – Nej, Generalkonsulatet har ännu i år inte tagit emot några ansökningar för byggarbetare till Fanerdun i Kalmar.

Många byggarbetare Byggarbetarna rekryteras för en period på sex månader. Generellt gäller att om vistelsen överstiger tre månader behöver denna typ av arbetskraft ett uppehållsoch arbetstillstånd. – Ärendena avgörs av Migrationsverket i Sverige efter yttrande från länsarbetsnämnden. Normal handläggningstid är 4–6 veckor, förklarar Lena Broman. Angie Qian uppger att företaget håller på att rekrytera i Kina och att förseningarna också beror på att man väntar på klartecken för löneförhandlingar med det svenska byggfacket. – Vi arbetar med att få ihop de grupper 38

Det kinesiska jättebygget i Kalmar har kantats av problem. Foto: Fanerdun

av arbetare och ingenjörer som vi behöver. De är snart här. Så fort avtalsförhandlingarna med byggfacket är avklarade så kommer byggnadsarbetarna. Vi har sagt att vi vill förhandla och nu väntar vi på att byggfacket ska bestämma ett datum. Angie Qian kan inte säga hur många medarbetare som kommer. – Jag vet inte. Ganska många. Jättemånga faktiskt, säger hon. – Det är inte bara arbetare. Vi tar även hit ingenjörer som ska arbeta tillsammans med de svenska ingenjörerna, som vi behöver för att kommunicera med de svenska myndigheterna och se till att de svenska reglerna följs.

Stora arbetsmiljöbrister Arbetsmiljöinspektionen anmärkte på stora arbetsmiljöbrister när bygget pågick fram till årsskiftet. SVT:s regionala nyhetsprogram dokumenterade också livsfarliga situationer på band. Fanerdun

fick i uppgift att rätta till samtliga brister. Dessutom fick företaget betala två viten. Ett par arbetare skickades också hem i förtid.

De nya arbetarna får utbildning – De nya arbetarna kommer att få utbildning i svenska arbetsmiljölagar och regler innan de kommer hit, säger Angie Qian. Nu hör det till saken att mycket av det som det kinesiska företaget tidigare sagt inte har skett. – Men vi jobbar hårt på detta nu, säger Angie Qian, det gör vi faktiskt. När det gäller förseningen hänvisar hon också till den svenska byråkratin. Särskilt när det gäller frånvaron av bygglov. Bygglov finns för hotellet men inte för bostäderna. – Vi har mycket kommunikation med samhällsbyggnadskontoret. Vi är överens om ritningarna, men det finns alltid deFortsättning s. 40 P

husbyggaren nr 3 B 2008


Den kinesiska utställningen invigdes i en provisorisk utställningshall. Foto: Sara Gustavsson, Kalmar kommun

P taljer som man måste bli överens om, säger Angie Qian. När arbetarna anländer väntar en hel del arbete. Utställningshallarna i Snurrom ska byggas klart och utöver det ska ett nytt stort hotell samt 300 bostäder byggas. Marklov finns vilket gör att markarbetena kan börja så snart arbetarna kommer. – Vi bygger i blandad europeisk och kinesisk stil. Det blir inte någon renodlat kinesisk arkitektur, förklarar Angie Qian.

Ny styrelse Angie Qian är numera suppleant i Fanerduns styrelse. Styrelsen ombildades i början av mars för att fylla hålen efter två erfarna svenska styrelseproffs som hoppat av. Numera ingår bara kineser i styrelsen. – Det är lättare att kommunicera när alla pratar kinesiska. Ägaren Mr Lou slipper ha tolk. Vi har ju svenska medarbetare men de behöver inte sitta i styrelsen, säger Angie Qian. Rockaden innebar att det nu sitter tre kvinnor i styrelsen. Enligt den lokala nyhetstidningen Barometern kommer alla ledamöter i den nya styrelsen från företaget och ägarfamiljen. Angie Qian är suppleant och ledamöterna är förutom vd:n Bei Bergfelt och ägaren Jinxing Lou även Lous fru, Kulling Zheng. Trots bristen på aktivitet i bygget börjar handeln ta form, enligt Angie Qian, 40

men hon vill inte gå in på hur många företag som nu nyttjar handelsplatsen. – Det är en del som reser fram och tillbaka. Vi håller på att bygga upp en e-handelsplats på vår internetsida också, förklarar hon. Angie Qian vill inte uttala sig om när bygget kan återupptas.

Oklart när bygget återupptas Inte heller kommunens näringslivschef Thomas Davidsson vill säga något om en tidsplan. – Min uppfattning är att näringslivsfrågor där det handlar om ett specifikt företag ska besvaras av företagets ledning, säger han. Kalmar kommun har satsat stort på Fanerdun-projektet och det torde vara en stor förlust om bygget i Snurrom inte går i lås. Men Thomas Davidsson tror fortfarande på en fortsättning för satsningen, trots alla turer med det kinesiska jättebygget som redovisades i Husbyggaren nr 1/08. – Näringslivschef som jag är hoppas jag på att denna etablering blir av, varje krona som investeras i vår landsända är väldigt viktig. Näringslivschefen har inte heller någon mer ingående kommentar till uppgifterna i tidningen Barometern om att Fanerdun har en hyresskuld i miljonklassen till Kalmar kommun. – Stämmer uppgiften är det viktigt att

hyresskulden regleras omedelbart, säger Thomas Davidsson.

Uthålliga och ambitiösa Angie Qian ser ljust på projektet. Hon har inte tappat tilltron till Sverige som ett bra land att etablera sig i. Ordet problem är inget hon vill använda sig av. – Vi har aldrig föreställt oss att det här skulle gå lätt. Det här är ett jättestort projekt. Det dyker upp svårigheter under resans gång och dem löser vi. Vi försöker lära oss av det som händer och anpassa oss till svenska förhållanden och den svenska stilen, förklarar hon. Handelscentrat är det enda projekt i sitt slag som företaget bedriver utomlands, men Fanerdun har gott om andra utländska affärsrelationer. Angie Qian tycker att det är omöjligt att jämföra dessa erfarenheter: – Nej, det är två helt olika saker. Ett sådant här projekt liknar inte en vanlig affärsrelation. Det här kräver en större arbetsinsats. Man måste vara uthållig på ett helt annat sätt och sätta sig in i hur det svenska samhället fungerar på ett djupare plan. Hon tycker inte heller att det går att dra några paralleller till andra kinesiska företag som arbetar här. På frågan om Fanerdun ångrar att de etablerade sig i Sverige svarar hon med emfas: Fortsättning s. 42 P

husbyggaren nr 3 B 2008


nr 3 B 2008 husbyggaren

41


Företaget Fanerdun har bland annat väntat på att få avtalsförhandlingarna med det svenska byggfacket avklarade för att få ta in kinesiska byggnadsarbetare som ska bygga klart. Skiss: Fanerdun

P

– Neej. Varför skulle vi det? Vi har satsat jättemycket på det här och vi har en ambitiös inställning till att lära oss av det som händer. Det är stora kulturella skillnader mellan våra länder och det är naturligt att det uppstår frågor som man får lösa efterhand. Det är sådant man måste räkna med. Det är inte konstigt. Allting är inte lätt. Så tänker vi kineser, säger Angie Qian. D

Faktaruta Rutor:

Det här är Fanerduns stora bygge i Kalmar: * två stora utställningshallar på totalt nära 80 000 kvm, för 1 100 utställare * ett hotell * en park * ett bostadsområde för kinesiska investerare * kinesiska restauranger och spa-anläggningar Projektets första del är klart och invigdes i september 2007. Det kallas för China Europe Business & Exhibition Center, CEBEC, och är omkring 9 000 kvadratmeter med 240 utställningsmontrar.

Problem vid byggplatsen

* oskyddade armeringsjärn i grundläggningsgropar

42

* maskiner åkte så nära hål där arbeten pågick att jord trillade ner * arbetarna saknade personlig skyddsutrustning * arbetarna fick hoppa ner i groparna på grund av avsaknad av stegar * arbetarna klättrade på 10–15 m höga byggställningar utan sele * byggnadsställningarna saknades skyddsräcken, plattform att stå på * byggnadsställningarna var byggda av icke godkända kopplingar och rör av en okänd dimension * gastuber förvarades osäkert * oordning på arbetsplatsen – kemiska produkter förvarades inte säkert * kemikalieförpackningar med innehållsdeklaration endast på kinesiska * riskbedömningar för lyftanordningarna saknades * felaktiga, livsfarliga elinstallationer av obehörig personal som tejpat ihop begagnade svenska och kinesiska komponenter som inte passade ihop * ingen arbetsmiljöplan * en obesiktigad svensk schaktmaskin användes * inte följt löneavtalet med Byggnadsarbetareförbundet * uteblivna löner, betalades först efter att facket ingrep * arbetarna uträttade sina behov i en skogsdunge som fick saneras

Kommunen har bidrag till projektet med:

* Ett investeringsavtal som innebär: – försäljning av mark till Fanerdun – att vatten, avlopp och vägar är klart i tid – bistånd vid förhandlingar om el, telenät och fjärrvärme, samt – hjälp med ansökningar om visum. * Tre miljoner kronor för internationell marknadsföring av Kalmarregionen. Regionförbundet avsätter lika mycket.

–Varje investerad krona i landsändan är viktig, säger Kalmar kommuns näringslivschef Thomas Davidsson, som hoppas på en kinesisk etablering. Foto: Jan Magnusson, Kalmar kommun.

husbyggaren nr 3 B 2008


nr 3 B 2008 husbyggaren

43


KULTURKROCK Det blir lätt en kulturkrock när byråkrati och svensk mentalitet möter kinesiska investerare. En expert på utländska investeringar som följt det kinesiska projektet i Kalmar rekommenderar partnerskap istället för ren nyetablering.

Partnerskap kanske bättre än ren nyetablering Av marie wallin , frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

M

agnus gustafsson är investeringsfrämjare på regionförbundet i Kalmar och expert på utländska investeringar. Han anser att Fanerduns etablering i Kalmar förlöpt utan större problem. Men han rekommenderar helst partnerskap istället för ren nyetablering för att undvika kulturkrockar när utländska företag vill in på den nordeuropeiska marknaden.

det maskinella arbetet och svensk kompetens när det gäller att förstå sig på regler, lagar och licenser. Vi har haft svensk byggexpertis i ledningen samt representanter för fackföreningar och byggingenjörer och vi har haft expertis på plats i Kina för att kontrollera att materialleverantörerna är godkända företag. Varför uppstår problem?

– Det beror inte på bristande respekt eller slarv. Det finns en bred kulturklyfta mellan de asiatiska och de europeiska företagen. Vi står så långt ifrån varandra när det gäller affärskulturen.

Hur pass omfattande är de kinesiska etableringarna i Sverige?

– Det finns ett stort intresse. Förutom inom byggindustrin har de kinesiska företagen börjat etablera sig inom livsmedelssektorn, upplevelseindustrin och besöksnäring och inom tillverkningsindustrin. Det vi har sett hittills är bara början. Hur ser erfarenheterna av kinesiska företag i byggbranschen ut?

– Man kan inte uttala sig generellt. När det gäller byggsektorn är det bara två projekt. Förutom Fanerduns handelsplats i Kalmar är det ett projekt i Älvkarleby som använder kinesisk arbetskraft. I Kalmar handlar det om ett mycket större åtagande. Hur uppfattar du Fanerduns projekt i Kalmar?

– Det är en väldigt omfattande nyetablering. Det har uppstått vissa problem på arbetsmiljöområdet och på det fackliga

44

Hur ser kulturkrocken ut inom byggbranschen? – Vi föreslår alltid partnerskap i redan befintliga verksamheter eller ett svenskt management som har branscherfarenhet om det rör sig om en nyetablering, säger Magnus Gustafsson på regionförbundet i Kalmar.

området, men det är väldigt små misstag som rättats till på mycket kort tid. Jag tycker att medierna har blåst upp problemen. Med facit i hand kan vi se att det egentligen inte hänt någonting som är värt att notera. Det är egentligen häpnadsväckande att det inte hänt mer. Hur jobbar Fanerdun?

– Ägaren tar hit ett manskap som sköter det manuella arbetet och så köper han in

– Den här entreprenören har byggt ett bestånd av många olika typer av fastigheter hemma i Kina. Hans sätt att arbeta fungerar väldigt bra där. Han är van vid ett helt annat tempo i arbetet – mycket byggkapacitet, korta beslutsvägar och snabbare tillståndsprocesser. Detta tempo sitter i ryggraden. Entreprenörskapet i Kina har en annan höjd än här. Ägaren kan kliva fram med sina idéer och hans beslut får genomslag på kortare tid. Kunde man inte förebygga en kulturkrock?

– Vi visste om att det var långt mellan arbetssätten. Därför ansträngde vi oss hårt från svensk sida för att informera om vad som gäller i fråga om arbetsmiljö och

husbyggaren nr 3 B 2008


andra områden som de måste fronta här. Från första andetaget var vi medvetna om att det var ett långt steg emellan och att problem som måste lösas skulle uppstå under resans gång. Fanerdun har en ambitiös inställning att de efter hand ska lära sig hur det fungerar här och de anpassar sig snabbt. Hur upplever kineserna vårt svenska förhållningssätt?

– De tycker att det är en väldig ordning och reda här. Och så tycker de att vi är väldigt planerade. När man ska träffas tar svensken fram en almanacka som är fulltecknad till november. Kinesen drar fram ett löst papper ur fickan och ser så att det inte är något inplanerat den här veckan.

spelar någon större roll i vilket land man etablerar sig om man vill in på den nordeuropeiska marknaden. De vill lära sig här på plats och de närmar sig snabbt vårt sätt att tänka. Hur kan man undvika kulturkrockar?

– Vi föreslår alltid partnerskap i redan befintliga verksamheter eller svenskt management som har branscherfarenhet, om det rör sig om en nyetablering. Om man går in i ett helt nytt projekt och inte har någon svensk partner att luta sig mot blir man mer sårbar. Går man in i ett existerande företag finns kunskapen redan på plats och man kan följa med och lära av verksamheten. Hur ser framtiden ut för Fanerdun?

Trivs de i det svenska näringslivet?

– De visar inga tecken på att ångra sig. Det fungerar så här och de förstår att det inte

nr 3 B 2008 husbyggaren

– Det ser ut som om de har kommit för att stanna. Utöver den grundläggande investering som var tänkt har det ju tillkommit flera projekt, till exempel ett hotell och

ett förvärv av befintligt hotell, partnerskap i en verkstadsindustri och planer på ett nytt logistikcenter. Vad ser de asiatiska företagen för fördelar på den nordeuropeiska marknaden?

– De ser hundra miljoner konsumenter. Vad finns det för fördelar med kinesiska företag på den svenska marknaden?

– Det hade till exempel knappast varit möjligt att få tag i manskap som kunde bygga det här handelscentrat på så kort tid om man inte tagit arbetskraft från Kina. Sedan kan man säga att det hittills har varit en ström av företag ut ur Sverige och att det är oerhört viktigt att vi vänder den trenden snabbt. Nackdelar?

– Egentligen inga. D

45


KLIMATHUS Som svar på regeringens krav på byggsektorn att minska koldioxidutsläppen lanseras olika typer av energisnåla hus. Klimattänkandet för ett Tellhus baseras på val av energi, hur huset byggs och de boendes beteenden.

Valet av energi viktigt för klimatsmart hus

E

n av aktörerna som arbetat fram ett nytt energisnålt hus är Veidekke som lanserar Tellhus. Ett uttalat fokus har varit att så långt som möjligt reducera koldioxidutsläppen, men även värme. En lägenhet byggt med vår teknik reducerar CO2-utsläppen med cirka 50 procent eller med 1,5–1,6 ton per år, jämfört med ett normhus (inkluderande minskning av hushållsel uppfört enligt dagens byggregler). Värme-, tappvarmvatten och fastighetselförbrukningen är 40 procent lägre än Boverkets normhus på 110 kWh per m2 A temp i Stockholms klimatzon. Detta har blivit möjligt genom att vi arbetat utifrån en analys av de tre huvudfaktorer som har störst betydelse för utsläppen av koldioxid från boendet: • Kvaliteten på den tillförda energin, • hur huset byggs, samt • de boendes beteende.

Väljer lågt koldioxidutsläpp Det är stor skillnad på klimatpåverkan mellan olika slags energi. Energimyndigheten arbetar för närvarande på en rapport där marginalandelen CO2 per levererad kWh el kommer att framgå. Av det som hittills framgått kommer marginalandelen att preliminärt få ett spann på mellan 400–850 gram koldioxid per levererad kWh el. I Tellhus har 400 gram använts i beräkningarna. Detta grundar sig på norra Europas energimix. 1 kWh energi från miljövänlig fjärrvärme i Fortums nät motsvarar cirka 70 gram koldioxid, vilket visar att valet av vilken energi som tillförs ett hus har stor betydelse för husets klimatpåverkan. Huset ansluts till den energikälla som reducerar kolodioxidutsläppen effektivast. Här är miljövänlig fjärrvärme – bestående av en energimix av minst 70 pro46

cent förnyelsebar energi – det bästa alternativet. Cirka 80 procent av Sveriges flerbostadshus är anslutna till fjärrvärme. Som energikälla för uppvärmning är fjärrvärme ett mycket klimatvänligt alternativ. El är däremot en högkvalitativ energikälla som inte ska användas till att konvertera till 20 graders värme. Att använda el som omvandlas till värme är förkastligt, eftersom elen genererar höga utsläpp av CO2.

Energisnåla vitvaror En annan utmaning har varit att reducera den samlade energianvändningen och att minska elförbrukningen. Huset har fått ett effektivt klimatskal. Kylan hålls ute och värmen stannar kvar inne genom ett effektivt ventilationssystem med frånoch tilluft, med en energieffektiv värmeåtervinning med över 80 procents energiverkningsgrad. Vi tillämpar teknik som i stort och smått reducerar användningen av el men även av värme. Till exempel så låter vi badrumsgolvens komfortvärme värmas upp via värmesystemet istället för med el. Andra exempel är att vi använder de energisnålaste vitvaror som finns på marknaden samt fasta installationer med lågenergilampor. Sparar el Teknik som hjälper de boende att leva klimatsmart, utan att ge avkall på boendekomforten men som effektivt minskar elförbrukningen, och därmed också koldioxidutsläppen, installeras. Varje lägenhet får en display där de boende får information om sin förbrukning i kronor och ören, till exempel för el- och varmvattenförbrukningen. Samtidigt visas genomsnittsförbrukningen för hela huset, så att man får en uppfattning om

FÖRFATTAREN

Av johnny kellner , utvecklings- och miljöchef, Veidekke

Johnny Kellner är utvecklings- och miljöchef på Veidekke. Han ingick som ledamot i Energikommissionen och i Boverkets expertråd för energi, och arbetar för närvarande inom Kretsloppsrådet med att ta fram ett nationellt miljöprogram.

man ligger högt eller lågt. Det kommer också att finnas möjlighet att enkelt stänga av standby-funktionerna i teve, dvd, radio och annan hemelektronik. Det innebär att de boende stimuleras till att hushålla med elanvändningen. Ju mer de sparar, desto mer kommer det att synas i den egna plånboken. Genom att minska den egna elförbrukningen blir boendet över tid billigare.

Sänker temperaturen Nu uppförs cirka 35 lägenheter i Ytterskär i Västertorp söder om Stockholm. Husen byggs med väggar med ett U-värde på 0,18 W/m2 K. Detta eftersom en väggkonstruktion med dubbelt så tjock isolering jämfört med dagens normalhus kostar mycket att producera. Markkostnaden ökar väsentligt. Det minskade värmebehovet är på samma nivå om man i stället sänker inomhustemperaturen med en grad, från 22 till 21 grader Celsius. Lägenheterna levereras med en inomhustemperatur på 20 grader Celsius för alla hushåll. Om man som boende i en lägenhet vill ha en temperatur på 22 grader husbyggaren nr 3 B 2008


Cirka 35 energisnåla lägenheter uppförs i så kallade klimathus i Ytterskär i Västertorp söder om Stockholm. En inledande systemanalys används för att minska koldioxidutsläppen. Foto: Veidekke

Celsius är det möjligt, men då får den boende betala en extra fast kostnad.

Medveten produktion För att även skapa en klimatsmart byggprocess värms byggnaden och byggbodarna med fjärrvärme under produktionstiden. Genom att använda mil-

jövänlig fjärrvärme för en normal byggplatsetablering minskar CO2-utsläppen med cirka 90 ton under en tvåårsperiod. Att använda miljömärkt grön el för maskiner och miljövänliga transporter är andra exempel på ett medvetet byggande, men detta påverkar inte CO2-utsläppen. D

Faktaruta Utgångspunkterna för ett Tellhus är: • fokus på klimatet • systemanalys av sambandet tillförd energi, exergi, marginalel • husets konstruktion • hur de boende lever (beteendet) • fjärrvärme med öppna nät • alla vitvaror är av högsta energiklass • automatisk standby-urkopplare

• display som informerar de boende om sin el- och värmeförbrukning i kronor, samtidigt som genomsnittsförbrukningen för hela huset visas. • golvkomfortvärme i badrum ersätts med fjärrvärme i stället för el • effektiv värmeåtervinning med en temperaturverkningsgrad på 82 procent • fönster med Up-värde 1,00 W/m2 K

• fläktar med låga SFP-tal (effektivitet på fläktar och kanaler)

• väggar med Up-värde 0,18 W/m2 K

nr 3 B 2008 husbyggaren

47


NORDBYGG Tilltron till entreprenörers egenkontroll i byggsektorn är låg. Projektet ”Trovärdig egenkontroll” ska förbättra egenkontrollens status. Det framgick ur ett SBR-seminarium som hölls på Nordbyggmässan med Hans Severinson som föreläsare.

Låg tilltro till egenkontroll beror på dålig insikt

B

egreppet egenkontroll innefattar alla typer av kontroller, provningar och liknande som utförs i den levererande partens organisation. Definitionen är ”undersökning som utförs i egen verksamhet på eget ansvar, för att fastslå om ett objekt beträffande en eller flera egenskaper fyller givna krav”. (TNC 95) Som jämförelse anges definitionen på provning, ”undersökning för att bestämma en eller flera egenskaper hos ett objekt”. Meningen med egenkontroll är ju att redovisa överensstämmelse med kraven. Allt som i beskrivningar med mera normalt anges som provning är därför egentligen egenkontroll, eftersom det är jämförelsen med kraven som är det väsentliga, inte provningen i sig. Man kan utskilja två typer av egenkontroll. Dels sådan som är avtalad, genom föreskrift, överenskommelse eller samhällskrav, och dels sådan som utförs utan att vara avtalad, i första hand som ett led i leverantörens kvalitetssäkring. För att vara meningsfull måste en egenkontroll vara dokumenterad. Dokumen-

Seminariet ”Trovärdig egenkontroll” med Hans Severinson som föreläsare hölls på Nordbyggmässan i Älvsjö den 1 april. Foto: Rolf Löfström

48

tet från en avtalad egenkontroll förutsätts utgöra en utfästelse, en garanti, att det kontrollerade uppfyller de krav som kontrollen omfattat. Dokumentet från en frivillig egenkontroll kan ha samma innebörd, men alternativt kan det ha en begränsad innebörd att intyga att en viss kontroll eller provning utförts, utan att kravuppfyllelse garanteras.

Vad är rättsverkan i dessa fall? AB 04 och ABT 06 anger i kommentaren till kap 7 § 12 att en senare konstaterad avvikelse i ett objekt som redovisats vara avtalsenligt ska betraktas som ”dolt fel”. Det innebär att en entreprenör har avhjälpandeansvar under hela garantitiden, eller, om felet är väsentligt, under hela den tioåriga ansvarstiden. Om en kvalitetsåtgärd har redovisats vara utförd men i efterhand konstaterats inte vara utförd, eller inte godtagbart utförd, inträffar två rättsverkningar. För det första, beställaren har rätt, enligt kap 2 § 2, att vidta rimlig åtgärd på entreprenörens bekostnad. För det andra, om avvikelsen är grov, föreligger osant intygande, vilket kan medföra allmänrättsligt ansvar. Hur ser egenkontrolldokument ut? Egenkontrolldokument är sällan undertecknade av en behörig person hos leverantören. Därmed är dokumenten inte giltiga som utfästelse. Dokumenten anger sällan entydigt vad som kontrollerats. Typexempel är provtryckningsprotokollet som anger ”sprinkler, kv Torsken” när det är fråga om en mindre komplettering i garaget i kv Torsken 18, utom avsticken. Vad är en sådan utfästelse värd? Det anges nästan aldrig mot vilka krav kontrollresultatet är jämfört. Är objektet utfört enligt entreprenadunderlaget till

FÖRFATTAREN

Av hans severinson , projektledare

Hans Severinson är verksam som besiktningsman med installationsbakgrund, med utredningsuppdrag inom bland annat CE-märkning, entreprenadrätt och byggkvalitet.

alla delar? Enligt BBR och arbetsmiljöföreskrifter? Är det fackmässigt utfört? Enligt tillverkarens montageföreskrifter? Färdigt? Dokumentet är ju bara värt det som det verifierar. Oklarheter eliminerar rättsverkan. Och, viktigast; Vilka avvikelser konstaterades vid kontrollen? Detta redovisas sällan.

Hur ska skutan vändas? Ett av huvudmålen med projektet ”Trovärdig egenkontroll”, som drivs av BQR, Rådet för Byggkvalitet och VVS Tekniska Föreningen, är att påverka attityder och att informera. Beställaren bör: - ange i förfrågningsunderlaget i vilken omfattning som egenkontroll, provning, riskbedömning och liknande krävs i en entreprenad. - se till att egenkontrollplaner ingår i varje teknisk beskrivning. - ange vilka kontroller som ska utgöra utfästelser om kravuppfyllelse (verifierande egenkontroll). - följa upp regelbundet att egenkonhusbyggaren nr 3 B 2008


trollplanerna följs, och direkt agera vid utebliven eller undermåligt utförd kontroll. Använd sanktionsmöjligheterna i AB. - fordra av besiktningsmannen att han strikt bevakar att varje verifierande dokument är formellt korrekt, och att de förtecknas i hans utlåtande. De dokument som inte uppfyller kraven förkastas. Besiktning (kontroll, provning) av berörda objekt sker då på entreprenörens bekostnad (AB kap 2 § 2).

Entreprenören bör: - i anbudsskedet kalkylera med det som entreprenaden medför i fråga om egenkontrollens omfattning. Det blir dyrt annars. - göra en riskbedömning för att identifiera de kritiska omständigheter som den aktuella entreprenaden medför, och punktmarkera dessa med frivilliga egenkontroller för att eliminera riskerna att avtalskrav inte uppfylls. - rannsaka vad som i övrigt behöver utsättas för frivillig egenkontroll. Slopa det slentrianmässiga blankettifyllande som saknar mening och trovärdighet. - upprätta en egenkontrollplan med avtalade, normenliga och egna kontrollaktiviteter, planerad till omfattning och tid, och presentera för beställaren. - upprätta en signaturlista, där bland annat klargörs vilka som har mandat att verifiera. - ta fram objektsanpassade checklistor som hjälpmedel för egenkontrollen. - se till att beställaren kontinuerligt har tillgång till aktuell information om egenkontrollarbetet.

nr 3 B 2008 husbyggaren

- dokumentera noggrant, så att dokumenten inte riskerar att bedömas ogiltiga. - sammanställa alla verifierande egenkontrolldokument inför besiktningen, kompletterat med en slutrapport som inkluderar en avvikelserapport.

Färre problem Vad kan detta ge för mervärden utöver dagens situation? För beställaren: En mer felfri entreprenad ger mindre problem med reklamationer, och nöjdare kunder/hyresgäster. Ett giltigt verifierande egenkontrolldokument ger bättre skydd än den mest noggranna besiktning, varför besiktningsinsatsen kan minskas. För entreprenören: Fungerande egenkontroll ger färre fel. Det är lönsamt med kvalitetssäkring. Onödigt intygande undviks. Trovärdighet skapar ett bättre samarbetsklimat för alla under byggskedet, och för fortsatt goda relationer.

SBRs Stockholmsavdelning arrangerade seminariet. Drygt 30 personer, varav tre kvinnor, deltog. Foto: Rolf Löfström

En handbok tas fram, lämplig för kurser och självstudier för att förbättra egenkontrollsystemen hos entreprenörer, konsulter och beställare. Löpande information finns på www.bqr.se och www.siki.se. D Fotnot:

Seminariet om egenkontroll hölls på Nordbyggmässan.

Projektets fortsättning Samarbete pågår med ett flertal branschorganisationer, med PBL-utredningen om egenkontrollens framtida betydelse för att verifiera samhällskraven, med AMA-kommittén om texter i kommande AMA-utgåvor, med konsultbranschen om egenkontroll i projektering inför en ny utgåva av ABK 96, och med BKK med råd till besiktningsmän i en ny utgåva av en handledning om entreprenadbesiktning. Mallar och exempel på kvalitetsdokument, och föreskriftstexter, tas fram. De anpassas till skilda branscher genom branschorganisationer och enskilda företag.

49


NORDBYGG Cirka 54 210 personer besökte årets Nordbyggmässa. Närmare 6 000 gick hem med ett stort tjockt nummer av Husbyggaren. Uppemot 800 utställare passade på att knyta kontakter och göra reklam för sina produkter.

Över 54 000 besökte årets Nordbyggmässa Av margot granvik , redaktör, Husbyggaren

T

otalt besöktes årets Nordbyggmässa av cirka 54 210 personer. Det är cirka 300 färre än mässan år 2006. Mässan pågick i fyra dagar, 1–4 april, på Älvsjömässan i Stockholm. Nära 800 utställare samsades i de tre stora hallarna. Husbyggaren fanns som vanligt på plats, strategiskt placerad vid en av ingångarna till hall A med bygg- och inredningsmaterial. Närmare 6 000 exemplar av tidningen delades ut. Byggmaskiner och verktyg huserade i hall B tillsammans med fastighetsautomation. VVS höll till i hall C. RoomService hade placerat sig i Victoriahallen. Utöver utställningar pågick seminarier under olika teman under mässdagarna, bland annat hade SBR ett seminarium om egenkontroll (se artikel intill).

Många prisades Ett antal priser delades ut under mässan av Janna Valik, generaldirektör på Boverket. Stora Inneklimatpriset gick till Swegon AB. Stora Inneklimatpriset instiftades år 2001 av Slussen Building Services i sam-

Husbyggaren fanns som vanligt på plats.

50

arbete med VVS Tekniska Föreningen, Svensk Ventilation och Svenska Kyltekniska Föreningen. Årets Miljöprofil blev Rolf Kling. Årets Miljöprofil delas ut till en person som är verksam i Sverige och har arbetat med miljöfrågor i minst två år. Bakom priset, som delades ut för sjätte gången, står VVS Tekniska Föreningen och VVS-tidningen Energi och miljö. Glaspriset, som är glasbranschens pris, tilldelades Stockholmsmässan för glasfasaden på det intilliggande Rica Talk Hotel. Helgjutet är Svenska Fabriksbetongföreningens pris till byggnadsverk i platsgjuten betong. Det tilldelades Henning Larsen Architects för Uppsala konsert och kongresshus. Greger Ragnarsson, Inmont AB från Trelleborg, utsågs till Årets Byggare av tidningen Byggaren. Priset delades ut av chefredaktör Lars Cyrus.

Miljö gick hem Future City är en riksomfattande skoltävling för framtidens samhällsbyggare. Ungdomar i årskurserna 6 till 9 bygger

framtidens stad. Vinnare blev Degerberga skola. Ren luft, rent vatten och ren miljö stod i centrum när Degeberga skola skapade sin framtidsstad. Det gillades även av juryn som utsåg skolan till värdig segrare och vinnare av 25 000 kronor. Juryns motivering löd: ”Blackbox – en innovativ lösning för hantering av koldioxidproblem. Laget jobbade systematiskt med ren luft, rent vatten och ren miljö”. Elva lag hade tagit sig till final. På andra plats placerade sig Södra skolan i Katrineholm och på tredje plats Fridaskolan i Vänersborg. Dessa belönas med 15 000 respektive 10 000 kronor vardera. – Hundratals ungdomar har sedan förra hösten diskuterat framtidens samhällsbyggnad och fantasin har sedan fått fritt spelrum i samband med modellbygget. Grupparbetena har utvecklat ungdomarnas insikt om vikten av väl fungerande samhällsplanering – att vi bor, reser och arbetar i bra miljöer är förutsättningar för ett bra liv. Många väl genomtänkta idéer har utvärderats, säger Bo Antoni, Sveriges Byggindustrier, och medlem i finaljuryn. D Fortsättning s. 52 P

Starkt ljussatt monter i lila.

husbyggaren nr 3 B 2008


t e h Ny

En matnyttig skiva ”SBRs mall för upprättande av kvalitetsmanual för ackrediterade kontrollorgan. Energideklarationer för byggnader.” Denna mall finns nu på CD-skiva anpassad för att användas av mindre företag i samband med ansökan om ackreditering som kontrollorgan. Utöver mallen innehåller skivan ett antal bilagor med information, råd och ansvisningar. En mycket matnyttig skiva med andra ord. Skivan kostar 500 kr för Plusmedlem, 1 300 kr för Basmedlem eller 2 000 kr om man inte är medlem i SBR. Samtliga priser exklusive moms.

Beställ skivan via fax eller e-post! Jag beställer

..........

ex av CD-skivan

Sändes till: Namn Företag Adress Postnummer SBR-medlem

Postadress

☐ Ja

☐ Nej

SBR Byggingenjörerna AB Box 4415 102 69 Stockholm Fax: 08-642 20 33, e-post: carina.eriksson@bygging.se

nr 3 B 2008 husbyggaren

51


P

Annonsavdelningens Lena Rösund blev visserligen trött i armen av den tunga tidningen men stretade tappert på dagarna fyra. Även kanslichefen Gunnar Edebrand arbetade hårt.

I verktygshallen lät det. Det gick … såga… att prova borra…

… blanda bruk…

Tricken för att locka in besökare var många. Agnete Rubech Thøgersen från danska Xella testar virtuell golf.

… och att testa strykan.

Per Carnehed på Sto demonstrerade fuktsäkra byggtekniker och delade också ut Husbyggaren som han medverkat i med en artikel.

Högst ljudnivå var det bland byggmaskinerna och verktygen. Mycket kunde testas.

I VVS-hallen var det mera sobert. Hur gestaltar man luftflöden?

Kockar återfanns i flera montrar, bland annat i Marbodals där Fredrik Andersson bjöd på havskräftsoppa smaksatt med äpple och serverat med blomkålsterrine. Grabbigt värre, med bilar och motorcyklar varvat med verktyg.

52

husbyggaren nr 3 B 2008


nr 3 B 2008 husbyggaren

53


JURIDIK Samhället är uppbyggt på att medborgarna ska arbeta och arbeta både mycket och högt upp i åldern. Därför har samhället ansett det nödvändigt att skapa ett omfattande regelverk kring arbetsmiljön så att medborgarna håller sig friska och inte råkar ut för olyckor. Av anders lundström , advokat, Foyen Advokatfirma AB

Regelverk för att hålla anställda friska

F

ör att alla som bedriver någon form av verksamhet inte ska missa att ta sitt ansvar finns ett helt batteri av sanktioner. I fortsättningen kommer den som bedriver verksamhet att kallas arbetsgivaren. Arbetsgivaren är generellt skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att åstadkomma en bra arbetsmiljö och förhindra olyckor. Brister arbetsgivaren i sitt ansvar kan arbetsgivaren drabbas av: • Vite • Sanktionsavgift • Straff i form av böter eller fängelse för arbetsgivarens företrädare • Företagsbot för arbetsgivaren • Skadestånd för arbetsgivaren Arbetsmiljölagen har uppmärksammat byggbranschen dels genom att särskilt nämna samordningsansvaret för byggherren och dels genom många föreskrifter.

föra uppgiften inte varit kompetent eller fått befogenheter exempelvis i form av beslutanderätt och ekonomiska resurser för att kunna vidta åtgärder. Det är inte enkelt för en chef att befria sig från ansvaret för arbetsmiljöarbetet. Den som delegerat en uppgift går bara fri om följande förutsättningar är uppfyllda: • Det ska finnas behov av delegering av arbetsuppgiften. • Den som fått arbetsuppgiften ska vara kompetent att utföra arbetsuppgiften. • Den som fått arbetsuppgiften ska också ha befogenhet att agera, exempelvis genom att beordra arbete eller förbjuda åtgärd.

Vem ställs till ansvar Ansvaret är i första hand ett straffrättsligt ansvar för en person. Ansvaret uppkommer när en skada eller olycka inträffat eller när risken för skada eller olycka varit påtaglig. Det är ställföreträdaren för den juridiska personen som är den person som har ansvaret. För att kunna ta ansvaret – särskilt i en större organisation – kan det vara nödvändigt att arbetsuppgifter beträffande arbetsmiljöarbetet fördelas mellan olika personer. Det går alltså att delegera uppgifter men inte själva ansvaret. Om det blir aktuellt att pröva ansvaret så prövas ansvaret separat för varje individ som haft en uppgift i arbetsmiljöarbetet. För att utkräva ansvaret görs en prövning av om någon individ varit oaktsam, exempelvis genom en delegering som inte varit tydlig eller där den som ska ut-

Den som inte har befogenheter att rätta till en brist i arbetsmiljön har inte heller något ansvar för arbetsmiljön. Ansvaret hamnar i så fall högre upp i organisationen.

54

§§§ Byggherren ska samordna När två eller flera arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att säkerställa arbetsmiljön. Detta gäller även för ensamföretagare. Samordningsansvaret på bygg- och anläggningsarbetsplatser ligger enligt en särskild bestämmelse i arbetsmiljölagen i första hand på byggherren. Byggherren kan avtala om att lämna över ansvaret till någon av dem som bedriver arbete på det gemensamma arbetsstället, exempelvis generalentreprenören. Samordningsansvaret gäller bara sam-

ordningen och är inte något totalansvar för alla inblandade företags arbetsskyddsarbete. Alla arbetsgivare har kvar det fulla ansvaret för de egna arbetstagarnas arbetsmiljö. I samordningsansvaret ingår att tidsplanera arbetet, ordna allmänna skyddsanordningar och personalutrymmen samt se till att det blir klart vem som ska ansvara för de skyddsanordningar som behövs. På driftstället ska det vara tydligt vem som har samordningsansvar och det ska sättas upp ett anslag som talar om vem detta är.

Straff för brott Straffrättsligt finns brott mot arbetsmiljölagen i brottsbalkens 3:e kap 10 § och kallas helt enkelt för arbetsmiljöbrott. I praktiken är det samma brott som – 7 § vållande till annans död: fängelse eller böter – 8 § vållande till kroppsskada eller sjukdom: böter eller fängelse – 9 § framkallande av fara för annan: böter eller fängelse Arbetsmiljöbrotten är oftast inte brottsliga handlingar utan i de flesta fall underlåtenheter. Arbetsgivaren måste vara aktiv och vidta alla åtgärder som behövs för att förhindra att någon kommer till skada. Inte minst gäller det för arbetsgivaren att förvissa sig om att den som ska utföra ett jobb får tillräcklig instruktion och verkligen lär sig arbetet och riskerna. Personalen ska inte bara veta vilka riskerna är utan också kunna undvika riskerna. D

husbyggaren nr 3 B 2008


IT När jag pratar med Thord Modin hos Rikskriminalpolisen inser jag att jag bara är ett klick bort från den organiserade brottsligheten. Eller bara en bensinpump bort från brott mot mänskliga rättigheter. Men samtidigt är vi bara ett klick från att kunna göra något åt det. Av kerstin lundell , frilansjournalist, kerstin@nostra.se

Vi stödjer, lite var till mans, organiserad brottslighet

A

lldeles innan jag ringde upp chefen för analysenheten hos Rikskriminalpolisen, Thord Modin, satt jag framför datorn och letade efter begagnade cyklar på Blocket. Thord Modin berättar att där säljs mycket stöldgods och att polisen söker igenom sajten då och då. Och han berättar om den organiserade brottsligheten. För den där cykeln jag vill köpa kan vara stulen, och är den stulen så kommer resten av brottsligheten med i affären. Bara några steg bortanför den som säljer stulet gods, finns också de våldsamma, de med ”våldspotential” med Thord Modins ord. De ska se till att alla som ingår i den brottsliga världen och inte kan vända sig till Kronofogden, ändå får betalt för sina varor om köparen trilskas. Ibland behövs inte ens våldet, det räcker att någon med en väst från en mc-klubb hälsar på. Thord Modin berättar att alldeles vanliga Svenssons är själva förutsättningen för att den organiserade brottsligheten växer så snabbt. – Svenska folket kan inte svära sig fritt, konstaterar han.

Omöjligt veta Helt plötsligt tittar jag på ett annat sätt på cykelannonserna, där kontaktuppgifterna består av ett mobiltelefonnummer och ett förnamn. Jag ser ingen möjlighet alls att avgöra om säljaren säljer sin egen cykel eller en stulen. Thord Modin tipsar om att man ska vara försiktig om något är ovanligt billigt. Men det ovanligt billiga kan ju lika gärna vara från någon helt laglydig person som bara vill bli av med något, och mer eller mindre skänker bort det för att slippa åka till en återvinningscentral. Vad gäller bilar kan och bör man alltid kolla chassinumret och se om bilen är an56

mäld stulen. Men en cykel är svårare att kontrollera. Thord Modin bekräftar att det är svårt att avgöra om något är stöldgods eller inte. Men vill jag verkligen trampa en cykel som kan leda mig in i sådana kretsar? Å andra sidan vill jag ju få tag på något riktigt billigt.

Varning för billig whisky För de alldeles vanliga medborgarna vill ju ha billiga prylar och varor. Men genom att köpa den där insmugglade whiskyflaskan eller betala städerska snabbt, överförs pengar från den legala ekonomin till den brottsliga, och där kan de cirkulera

och användas av brottslingar. Dessa finns överallt där det finns svarta pengar. Thord Modin anser att det här inte alls är tillräckligt väl känt, och att det kanske vore värt att upplysa fler om risken med att hantera svarta pengar. På samma gång vet jag ju hur vanligt det är med städhjälp som aldrig deklareras, liksom hjälp från hantverkare. Jag sitter där vid nätet och tittar på cyklarna jag vill köpa så billigt som möjligt, och inser att vi laglydiga, vi är kanske inte så oskyldiga ändå. Vi är del i det där som vi fördömer. Vi tänker på dem som är så mycket värre, som verkligen är laglösa, som klår upp

Hur vet man att det inte är stöldgods som bjuds ut?

husbyggaren nr 3 B 2008


människor, rånar banker, eldar upp bilar längs flyktvägen och så vidare. När vi ser de verkligt brottsliga, då framstår köpet av den där whiskyflaskan som smugglats in inte som så förfärligt ändå. Det är ju så lite. Men vi vanliga människor är många. Om vi börjar glida in för långt i lagens gråzon, då göder vi en brottslighet som vi en vacker dag själva råkar ut för. Någon vi känner, kanske vi själva, hamnar i vägen för en person med ”våldspotential”. Eller så blir vi bestulna, eller ännu värre rånade. Blir brottsligheten för omfattande så drunknar den lagliga ekonomin. För om för lite pengar betalas in till skattemyndigheten och för mycket cirkulerar obeskattat i den illegala sektorn, hur ska vi då ha råd med skolor, vård och vägar?

Blir krångligt Jag köper ingen cykel på Blocket, det blev för krångligt att ens tänka på saken. Jag satsar på att få tag på en cykel på privat väg istället, på garanterat lagliga vägar och långt från alla tveksamma kopplingar. Men så börjar jag fundera på de där CD-skivorna jag köpte från näthandeln Amazon. De kom via Caymanöarna. Det är ett välkänt skatteparadis. Var CD-skivorna helt lagliga? Om jag inte kan lita på Blocket kan jag väl inte lita på Amazon heller. Kanske borde jag ringa upp Thord Modin och fråga om CD-skivorna också. Fast jag kan ju inte ringa chefen för Rikskrimi-

nalens analysenhet varenda gång jag ska köpa något via nätet, eller på någon annan plats där normala regler inte verkar gälla.

Oljeindustrin värre än mc-gäng Jag är tillbaka vid oron för att delta i något som jag inte vill delta i. Nu råkar jag också hålla på och undersöka ett oljebolag, i mitt jobb som journalist. Jag kollar vilken sorts affärer företaget är inblandat i, och inser att ett köp av en cykel, om än aldrig så stulen, är en ganska oskyldig handling ändå. Då är det värre att göra något så väldigt vardagligt som att tanka en bil med bensin eller diesel. För oljebranschen är helt förfärlig. De som sett filmen ”Blood Diamond” där Leonardo di Caprio spelar en ful fisk som handlar med diamanter i Afrika, kan ha en aning om vad det handlar om. När det gäller olja är det ännu värre. Enligt de personer som jag intervjuat per telefon, så blir alla som kommer i närheten av oljebolagens vidsträckta områden i Etiopien helt sonika skjutna, medan Leonardo di Caprio kunde röra sig i området där diamantutvinning pågick. Militär och militia skyddar området där företaget verkar, för att hålla rebeller och andra som kan skada verksamheten borta. Men det är inte bara rebeller som blir skjutna, utan även fullständigt oskyldiga herdar vars djur råkat förirra sig in på oljebolagens område. Och jag tänker inte undersöka vad som kan hända med en journalist som kommer i närheten, utan jag nöjer mig med att

intervjua människor per telefon, när det är möjligt, och låta bli intervjuer som kräver besök på plats. Eftersom jag kan nå hela världen via telenätet och internet, vet jag att jag ingår i flera sammanhang som jag egentligen inte vill vara en del av. Fast vad ska jag göra åt det? Ska jag kräva uppförandekod av bensinbolagen också, och att det ska finnas tappar för garanterat oblodig olja, till exempel för norsk olja? Att hitta en legal cykel verkar betydligt enklare än att agera vad gäller den globala och enormt blodiga oljehanteringen.

Fick företag att backa Men nu är det ju så bra att nätet kan användas för att motverka brotten också. När världen chockerades av Shells agerande i det oljerika Nigeria, organiserades snart bojkotter mot företagets bensinstationer. Till slut fick företaget backa, och förbättra sitt uppförande. Detsamma gäller för Nike, Coca Cola, Ikea och många, många fler. Om de många människorna organiserar sig via internet, blir de snabbt en kraft att räkna med. Vi är alla bara ett klick borta från den organiserade brottsligheten och bara en bensinpump borta från blodiga konflikter och brott mot mänskliga rättigheter. Men vi är lika nära möjligheten att göra något åt det hela. D

ALUFIX

Det moderna och flexibla skyddsräcket för plana tak • • • •

Avståndet mellan stödprofilerna är max 5,7 m Systemet är banbrytande genom sin enkla montering Samtliga detaljer förvaras i en praktisk transportkassett Alufixsystemet i aluminium uppfyller prEN 13374 Telefon 08-97 04 80 031-23 07 20 www.zipup.se

nr 3 B 2008 husbyggaren

57


FORM & TEKNIK Det är intressant att reflektera över städernas taklandskap. Vad kan man utläsa ur stadens siluetter, till exempel om kyrkornas betydelse? Nytt är att antenner har blivit lika framträdande som kyrkornas kors. Vad säger det om vår tids kommunikation? Av arkitekt andreas falk , andreas.falk@ltu.se

Kan attributen för vår tro hittas i taklandskapen?

F

rån filmerna om Harry Potter, Sagan om ringen, där standaren bärs ut i fält, Kurosawas skildringar av japanska medeltida slag och regalskeppet Vasas jungfruliga sista färd över böljorna känner vi igen temat. Högt från tinnar och torn svajar fanorna och markeringarna av tillhörighet och tro. Från den högsta punkten och tinnen ser man längst – och är även synlig på längst håll. Det är intressant att reflektera över de kulturella uttrycken som taklandskapets tinnar ger uttryck för, både de medvetna och de ytterst omedvetna.

Tecknade panoramor Illustratören Stig E H Rousk satt åren 1971–72 i Stockholm uppe på den femte Hötorgsskrapans tak och tecknade två panoramor i tusch, som tillsammans täcker 360 graders vy. Den avbildade bebyggelsen är lätt att navigera i med blicken i det noggrant utförda tidsdokumentet, för ett tidsdokument är det. Sedan avbildandet har mycket vatten runnit under Stockholms broar och många grävskopor tagits i bruk för att omdana den urbana miljön. Att en hel del har hänt från perspektivets tillkomst till idag behöver man inte klättra upp på taket av en skrapa för att konstatera – landmärkena ger hjälp i navigeringen och definierar och avskiljer därmed den mellanliggande byggnadsmassan, vare sig man står på marken eller betraktar staden mer eller mindre som en fågel; i perspektivet från taket urskiljs byggnader som inte längre finns, som byggts om, som ersatts – en fågels perspektiv i en föränderlig värld. Siluetternas fingeravtryck Behoven av att bli sedd finns överallt, av att uttrycka sin identitet, tillhörighet och karaktär på ett eller annat sätt. Och på ut58

satta ställen annonseras identiteten. Det har i den fysiska världen präglat vår omgivning under mycket lång tid och inte minst i fall som i kyrkornas sträcks attributen för trosinriktningen högt upp – de kristna korsen, de muslimska månskärorna – och klockklangen och bönerna basuneras ut från de höga tornens inren. Silhuetten av en stad, av stadens landskap, den skyline som är en stads unika fingeravtryck mot horisonten, har också under tidernas lopp karakteriserats av de djärva byggnadsverken och de byggen som försetts med extranummer i byggenskap för att väcka uppseende och markera status och signaler om tillhörighet, riktmärken och så vidare.

Det storvulna… Kyrkorna har varit landmärken som annonserat ut tron till församlingens medlemmar och över ett tillhörande, underlydande omland. I många fall består även

Gavelspetsar och andra höga punkter har i alla tider varit attraktiva att dekorera och utnyttja för synliga utrop. Foto: Andreas Falk

deras starkt rönta uppskattning som byggda uppenbarelser i en tid som i dagens Sverige, då tron inte är så starkt präglad av och utbredd bland befolkningen som den varit under tidigare århundraden. (Förvisso har ju diskussionen stundtals blossat de senaste åren kring uppförandet av minareter.) Att uppskattningen överlever beror mycket på vana och tradition och på att kyrkorna kommit att tillmätas ett betydande affektionsvärde och ett underlättande inslag för orienteringsförmågan för både troende och icke troende. När Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm eldhärjats svårt, beslutades raskt att tornkupolen skulle återuppföras för att återge Stockholm ett känt landmärke. Eiffeltornet av Gustave Eiffel och Sydneyoperan av Jörn Utzon är projekt som fått mycket stor betydelse som landmärken och kännetecken, inte minst i marknadsföringen av deras städer. Globen i Stockholm har vunnit position som grafisk symbol i flera sammanhang och vittnar om slagkraften i en påverkbar skyline.

…det lågmälda… Taklandskapets mer blygsamma företeelser är emellertid en ofta försummad del av staden, trots att den för en del år sedan började bearbetas mycket ingående i och med aktualiseringen av en tredimensionell fastighetsindelning. Vindskupornas charm har sedan länge lett till inredande av udda utformade lyxlägenheter under takfötter och de under tidigare århundraden relativt vanliga ovala takfönstertyper kallade oxögon. Höga oinredda vindsförråd har omvandlats till bostäder som uppskattas för sina takbjälkar och avvikande vinklar. För att pressa mer ekonomisk vinst ur fastighetsstrukturen och utnyttja oanhusbyggaren nr 3 B 2008


vänd eleverad mark och ännu inte exploaterat luftrum har bostadskvarter senare kommit att byggas ovanpå näringsfastigheter i innerstadsmiljö och åstadkommit ett taklandskap i miniatyr mitt i det mer storskaliga taklandskapet, ett skifte i skala.

Profant landmärke Taklandskapets topografi och rum behärskades förr av plåtslagare och sotare, som hade detta skikt i staden som sin arbetsplats. Från Montelius väg längs Söder Mälarstrands övre höjdkurvor kan man iaktta de olika tidsåldrarnas variation i bruk av taken i Stockholm, en utsiktsplats nära nog så fascinerande som Hötorgshusen. I Gamla stan råder den målade plåtens svärta över små takkupor och branta ofta oregelbundna fall. Omkring Hötorgscity förhärskar plattare större takytor och takterrasser i sextio- och sjuttiotalens efterföljd och inne i den strukturen dväljs bostadskvarteren ovanpå kvarteret Blåmannen, som stod färdiga år 2002. Över NK:s tak höjer sig ett av få profana landmärken på den byggnadens tidstyp, i form av den roterande neoncirkeln med klocka på ena sidan och NK:s logotyp på den andra. Och antenner som vår tids kors… Men någonting omvälvande har hänt i taklandskapets utnyttjande och i fråga om vad som lyfts upp där – i synnerhet när det gäller den mer omedvetna effekten av den ytterst medvetna handlingen att jaga tv-kanalernas utbud och andra kommunikationsfrekvenser. Antennerna har idag en lika framträdande och långt mer utbrett förekommande, uppburen plats, högt över våra vardagsblickar, som någonsin kyrkornas kors och reklamskyltarnas säljargument och företagens logotyper. Som symboler för en teknologisk religionsriktning pekar de – än så länge analogt som digitalt – ut en outgrundlig riktning någonstans där signalerna är tillförlitligt starka. Detta blev plötsligt mycket slående under en promenad genom gamla stan i polska Poznan, där eftermiddagssolen strök över husens gavelprofiler och glänste till i attributen från två skilda sätt att kommunicera det som syns, och det som inte syns, i denna världen… D nr 3 B 2008 husbyggaren

Antenners täthet och form beror förvisso på teknologin för mottagning liksom på individuell eller kollektivanslutning till de mottagande anordningarna. Foto: Andreas Falk

Fasaderna kring det gamla torget i Poznan kröns av växlande uttryck för behovet att kommunicera. Foto: Andreas Falk

59


DEBATT När vi bygger i skärgården eller i andra naturmiljöer kan vi komma närmare en kretsloppsanpassad utveckling än vid många andra bygguppdrag. Att utveckla en nutida arkitektur för detta är sannerligen en stor utmaning! Börja med att undersöka platsen. Av rolf löfström arkitekt SAR/MSA, Gustavsberg och Kymmendö

Skärgårdens byggen bör huka mer för naturen

D

e ursprungliga skärgårdshusen hukade sig bland klipporna, var byggda av enkla, lokala material och av lokalt hantverk. Ingreppen i naturen var minimala och kretsloppet var näst intill slutet. Dagens krav på komfort och ytor ställer andra krav på husen men vi kan ändå bygga och bruka dem mycket mer naturanpassat än vi gör idag. Att minimera vår miljöbelastning, våra ekologiska fotavtryck, är vår främsta framtida utmaning.

Planera utifrån platsen Analysera platsens förutsättningar, dess natur med mark och vegetation, solinfall, de vanligaste vindriktningarna, samt utsikt och insikt. Planera utifrån platsens material och hantverk i första hand. Hur ser den ekologiska situationen ut avseende ingrepp i naturen, energiförsörjning, materialval, vatten och avlopp, dränering, elförsörjning samt vägar och avfallshantering? Hur stor väntas miljöbelastningen bli, där energiförbrukningen är en huvudfråga, från byggandet och brukandet av huset? Planering och ritande måste få ta tid. Det är också en pedagogisk process där man upptäcker att byggnaden påverkar invanda stilbegrepp, vanor och beteenden och ger först frustration och därpå insikt i nya möjligheter. Det dyraste huset är det som aldrig borde ha blivit byggt. Det är oftast ett undermåligt program eller felaktig process tillsammans med dålig och stressad planering, som är boven, samt att man haft svårt att skilja viktigt från oviktigt. Var rädd om träden Fäll inte träd för snabbt. Utöver trevnaden finns aspekter såsom insyn, utsikt, 60

vind- och bullerskydd och djurliv under olika årstider. Träd tillför syre och absorberar våra föroreningar. Måste du fälla såga först ned sjuka grenar eller de som skymmer och fäll sedan gradvis. Det tar uppemot 100 år att få ett nytt ståtligt träd.

Grund behöver inte sprängas Undvik sprängning och stora ingrepp. Hus på plintar och eventuell källare samt ledningar i naturliga svackor går att göra oftare än man tror. Tänk igenom en bra placering av värmekällan, matkällaren, källsortering etcetera. Lättåtkomliga installationer och god genomluftning är andra plus. Fuktproblematiken måste planeras noga. Sätten att dölja höga socklar är många. Välj miljöriktiga material Använd bara material som kan redovisa en bra livscykel och är återvinningsbara. De naturliga materialen trä, sten, tegel, glas och gips hör dit. Använd inte material som inte klarar Kemikalieinspektionens varningslistor. Även Folksam har rekommendationer. Bygg i trä i första hand Regelhuset står sig gott och är lätt att bygga, forma och ändra. Samverkande konstruktioner gör husens stommar smäckra. Valet om husen ska vara sommarhus, fritidshus eller åretrunthus bestämmer isoleringens typ och tjocklek. Beroende på förutsättningarna såsom brandkrav med mera kan andra material vara att föredra. Ytskikt – fasader Trä har klara fördelar som fasadmaterial. Vad är skönare att luta sig emot, ta på och dofta på? Lägg därtill de miljömässiga och tekniska egenskaperna samt lättheten att byta ut och förändra.

Uppvärmning på lågenergivis I hus som maximalt tar till vara solinstrålning, ligger vindskyddat, har bra isolering och planlösning är behovet av värmetillskott betydligt reducerat. Värmepumpar och lokala bränslen såsom ved och pellets är bra lösningar. Tekniken har nu kommit så långt att solfångare för varmvatten samt solceller och vindsnurror för viss del av elbehovet är realistiska lösningar. Luftsolfångare tillför värme under viss tid och förbättrar ventilationen. Visst är den öppna spisen en trivselfaktor av betydelse men så mycket energi tillför den inte om man inte installerar en värmekassett. Kakelugn och braskamin är de mest lättskötta och bra alternativen. Naturlig ventilation För god rumsluft talar högt i tak, till exempel i form av ryggåslösningar eller öppna 1 1/2 plan. I pentryn, hygienrum och kök duger en enkel fläkt bra i många fall, speciellt om man bygger en kupa över spisen. Tilluft via ”tänkande” ventiler är att föredra. Husets form, läge och höjd påverkar också självdraget. Vatten och avlopp Balansen mellan grundvatten och saltvatten är rubbad på oroande många ställen – något vi trodde var omöjligt för 30 år sedan. Allt fler fritidshus får villastandard med tvätt- och diskmaskiner, vattentoalett, dusch, badkar och trädgårdar som kräver bevattning. Det är lätt att passera naturens gränser, vilket ger inträngande saltvatten, illaluktande reningsanläggningar och irriterade grannar. Nu finns metoder för att bättre ta tillvara regnvatten, snålspolande kranar och utrustning för omvandling av saltvatten till hushållsvatten. Mulltoaletter och små reningsverk gehusbyggaren nr 3 B 2008


nomgår ständiga förbättringar och finns i många varianter. De reningsverk Stockholm Vatten utvärderat är bra val tillsammans med rätt utförda infiltrations- eller absorbtionsanläggningar och fungerar bra om de är i balans med avloppsmängd och valet av tvättmedel. Helst ska näringsämnena tillbaka till naturen. Tillsammans med källsortering, miljöriktiga val av rengöringsmedel och byggmaterial etcetera och ett medvetet beteende kan man åstadkomma betydligt reducerad miljöbelastning.

ha en brygga till ett hus eller en marina som en hamn till ett hus? Gör ett program med dina krav på bryggan innan du bestämmer dig. Bryggor påverkar också livet under ytan.

Färger och kulörer Slamfärger och järnvitriol tillsammans med många oljefärger tillhör de spännande och miljöriktiga färgerna. Slamfärger och järnvitriol har många fler kulörer än falurött och grått.

Staket, plank, stängsel och fort Det finns två ytterligheter, spretiga stängsel och avskärmningar som liknar fort. Tomtavgränsning är en viktig del i helheten kring en fastighet och gatans arkitektur som skapar områdets karaktär. Plank, som mer liknar fortifikatoriska avgränsningar sprider sig och ger en känsla av avgränsning mot samhället och falsk säkerhet. Prova först avgränsningar som ger visuellt skydd och där växter kan komplettera byggbestämmelsernas krav på begränsade höjder om man behöver bullereller insynsskydd.

Bryggor och hamnar Precis som hus kan bryggor och hamnar utformas på hundratals olika sätt. Vill du

Egen odling Varje typ av egen odling i form av nyttoväxter minskar behovet av resor och

transporter samt bidrar till välbefinnande och kreativitet.

Gestaltning och utformning Allt ska tillsammans få en utformning som berikar vår byggnadskultur och bildar ram för mänskligt liv och verksamhet. Ett ekologiskt riktigt hus behöver inte se ut som ett förvrängt kataloghus och en brygga behöver inte se ut som en hamn för yrkestrafik. Om man bygger så det ser ut som naturen varit i vägen för hus och bryggor, eller när husen mera ser ut som förortsvillor, är man på fel spår. Exempel på fallgropar för den goda arkitekturen och där man tappat den estetiska röda tråden är följande: – Huset är banaliserat med ”brädgårdsarkitektur” där det ser ut som man dekorerat huset med alla de svarvade och profilerade detaljer brädgården har att erbjuda. Fortsättning s. 62 P

Naturanpassade skärgårdshus på Siggesta, Värmdö, i Stockholms skärgård. Foto: Rolf Löfström

nr 3 B 2008 husbyggaren

61


Skärgårdshus i harmoni med naturen. Foto: Rolf Löfström

P – Enfrågearkitektur där en delaspekt fått oproportionerligt stort utrymme över alla andra aspekter. – Husets detaljer rimmar dåligt med husets grundform. – Man har tillfört ett överdåd av stilar så att huset har blivit stillöst. – Flera olika personer har haft utslagsröst i estetiska frågor och en estetisk misch-masch blir resultatet. – Lekmannen förvirras av alla de råd hon eller han får när huset är på väg att få sin

62

form. Allt är rätt i detalj men ändå blir det fel. – Ändrade krav på innehåll och funktion kommer in för sent för att helhetsgreppet ska kunna bibehållas. – Man har inte förstått skillnaden mellan att rita ett hus, projektera ett hus eller gestalta ett hus. – De bästa husen är ofta de som vid första ögonkastet överraskar och förbryllar men som man älskar efter ett antal år! D

husbyggaren nr 3 B 2008


nr 3 B 2008 husbyggaren

63


DEBATT Vad är jämställdhet i samhällsplaneringen? Jo, kunskap om att kvinnor och män, flickor och pojkar lever med olika erfarenheter – och att sedan planera utifrån båda könens erfarenheter! Planerare gör inte detta idag. Vems ärende går egentligen planeraren? Av christian dymén, projektledare BoJämt, forskare Nordregio

Ta in hela vardagslivet i samhällets planering

R

iksdagen har antagit mål för jämställdhetspolitiken som innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Fyra delmål anges som ska genomsyra beslut inom alla politikområden: • En jämn fördelning av makt och inflytande. • Ekonomisk jämställdhet. • En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Jämställdhetsmålet väcker många frågor om vad jämställdhet i den fysiska samhällsplaneringen innebär. Forskning och praktiker har i första hand fokuserat på trygghetsaspekter i bostadsområdet, med åtgärder som upplysta gång- och cykelvägar och säkra gångtunnlar. Men vad innebär jämställdhet i samhällsplaneringen på en mer övergripande nivå? Hur kan våra fysiska miljöer och planeringsprocessen fånga upp kvinnors, mäns, flickors och pojkars erfarenheter av vardagslivet? I dagens samhälle skiljer sig människors erfarenheter åt beroende på kön, bakgrund, erfarenheter, socioekonomisk status med mera. Den fysiska planeringen förmår inte alltid att fånga in dessa erfarenheter.

Beslutsfattare kan bidra Insikten om vad jämställdhet i den fysiska samhällsplaneringen innebär behöver öka hos planerare och beslutsfattare på regional och kommunal nivå. För detta behövs ökade kunskaper och framförallt en vilja att förändra sättet att planera. Först då kan planeringen bidra till ett jämställt samhälle. Vi har i Sverige tydliga jämställdhetspolitiska mål och en lagstiftning, plan- och bygglagen, som syftar till att sträva efter jämställdhet mellan kvinnor 64

och män. Plan- och bygglagens portalparagraf anger att lagens bestämmelser ”syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer”. Jämlikhet innebär alla människors lika värde och inbegriper därmed begreppet jämställdhet, som avser lika villkor för kvinnor och män. För att jämställdhet ska bli verklighet i planeringen behöver de jämställdhetspolitiska målen konkretiseras av kommunoch regionpolitiker och tydligt formuleras i plandokument. Verktyg och erfarenheter att jobba med jämställdhet i den kommunala och regionala fysiska planeringen saknas. För att åtgärda den här kunskapsbristen startade länsstyrelsen i Stockholms län, regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting samt Stockholms stad, projektet BoJämt – Om jämställdhet i fysisk samhällsplanering. Projektet bedrevs under åren 2006–2008.

Leva bra vardagsliv Jämställdhet i planeringen innebär att kvinnor och män med olika bakgrund ska kunna leva bra vardagsliv. Förvärvsarbete och studier ska kunna kombineras med det obetalda hemarbetet, vård och omsorg av nära och kära, fritid, resor, sömn och så vidare. Det är frågor som rör människors vardagsliv och som behöver diskuteras i planeringen på alla nivåer i en kommun. För att öka kunskapen om kvinnors och mäns erfarenheter av vardagslivet i Stockholms län genomförde BoJämt tillsammans med institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet en enkätstudie. Enkäter skickades ut till

personer i sex olika områden i länet med frågor kring hushållskonstellation, bostaden, bostadsområdet, resor, arbete, fritid, med mera. Resultat från undersökningen visar att det finns en hel del olika erfarenheter bland kvinnor och män. Undersökningen visar också att erfarenheter till mångt och mycket beror på andra faktorer såsom socioekonomisk status, utländsk bakgrund och var i länet man bor. Exempelvis upplever personer som är födda utanför Europa betydligt större trångboddhet och att detta påverkar vardagen negativt. Det är också stor skillnad i upplevd trångboddhet beroende på var i länet du bor. Viktigt att poängtera är att kvinnors och mäns delvis olika erfarenheter inte har att göra med vad vi är utan snarare vad vi gör. I den mån kvinnor och män i framtiden delar jämnt på hushålls- och omsorgsarbete blir erfarenheter mellan kvinnor och män mer lika. Att idag i planeringen inte fånga in kvinnors erfarenheter av exempelvis hushålls- och omsorgsarbete leder alltså i framtiden till att både kvinnors och mäns erfarenheter inte tas tillvara.

Inställning till bostad och område Resultat från enkätundersökningen visar att män generellt har en mer passiv och negativ inställning till bostaden och bostadsområdet jämfört med kvinnor. Män är med andra ord mer benägna att betala för hushållsnära tjänster, ägnar inte så mycket tid åt hemmet, menar att det inte är så viktigt hur de bor och har inte kunnat påverka hur stort de bor. Män har inte alls i lika stor utsträckning huvudansvar för hushållet. Män är också mer benägna att inte trivas i hemmet och lämnar oftare stadsdelen för fritidsaktiviteter. Fortsättning s. 66 P

husbyggaren nr 3 B 2008


nr 3 B 2008 husbyggaren

65


Samhällets planerare bör bli bättre på att problematisera kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och vardagsliv. Allas erfarenheter ska med i planeringen. Foto: Thomas Carlgren

P

När det gäller kvinnors och mäns upplevelse av bostadsområdet visar undersökningen att kvinnor oftare byter tjänster med grannar och andra personer i omgivningen. Kvinnor tycker också i större utsträckning än män att det är viktigt med närhet till service, grönområden, arbete och skola, och att stadsdelen – närområdet – har stor betydelse för vardagslivet.

Resor tar för mycket tid i anspråk Både kvinnor och män i Stockholms län tycker att resor tar alldeles för mycket tid i vardagen. Däremot är kvinnor mer benägna att åka kollektivt och anser att det är viktigt med väl utvecklad gång- och cykeltrafik. Fler kvinnor uttrycker också att man har avstått arbete på grund av lång resväg. Tidigare forskning visar att kvinnor ofta utvecklar strategier för att anpassa vardagen till mannen och samhället i övrigt. Andras projekt och viljor får ofta väga tungt. När det gäller kommunikation och 66

transporter väljer kvinnor ofta en arbetsplats som ligger nära bostaden. Att kvinnor har sämre tillgång till bil än män, samt att kvinnor ofta har hand om barnhämtning, resulterar i att kvinnor anpassar arbetsplatsen till hemmet. Kvinnor har också oftare än män deltidsarbeten. Nämnvärt är även att kvinnors fritid inte är lika sammanhängande som mäns, vilket innebär att kvinnors fritid inte i praktiken är så stor, utan snarare hål mellan olika pliktaktiviteter.

Planera utifrån olikheter Olika erfarenheter och bakgrund påverkar – enligt ovanstående diskussion – våra vardagsliv. Men hur kan dessa olika erfarenheter bättre fångas in i planeringsprocessen? Hur kan den byggda miljön underlätta våra vardagsliv? Planeringen präglas ofta av ett tekniskt förhållningssätt. Frågor som behandlas är exempelvis trafik, buller, miljö, näringslivsfrågor och handel. Frågorna be-

handlas ofta utifrån ett samhällsperspektiv och det medför att vardagslivet inte syns. Att lyfta fram vardagslivet innebär att beskriva och problematisera kopplingen mellan arbete, hemarbete, handla, lämna på dagis och spela pingis med en kompis, det vill säga hela det dagliga livet. Hur ska invånare i Stockholms län hantera alla dessa vardagssysslor samtidigt som resor till arbetsplatser i andra delar av länet tar upp mycket tid? Mäns och kvinnors behov är något som ofta tas för givet – och bristen på närmare eftertanke kan ibland riskera att cementera dagens livsmönster.

Dialog och temadiskussioner Olika tekniker kan användas för att fånga in kvinnors, mäns, flickors och pojkars erfarenheter av vardagslivet. För att inbjuda medborgare till diskussion är det relevant att redan i ett tidigt skede i planeringsprocessen bjuda in till visionär dialog och temadiskussioner. husbyggaren nr 3 B 2008


Följande frågor kan ställas: Hur vill vi leva våra vardagsliv med tanke på exempelvis förvärvsarbete och studier, obetalt hemarbete, fritid och resor i det nya planområdet? Hur kan planområdet organiseras så att kvinnor, män, flickor och pojkar kan leva bra vardagsliv? Vad fungerar bra eller mindre bra idag? För att samla in planeringsunderlag från medborgare redan i översikts- och områdesplanering kan olika tekniker användas. Det kan handla om: Planpromenader/gåturer; bemannade utställningar vid butiker; klotterplank på skyltfönster; fokus och referensgrupper med medborgare, intresseorganisationer och företag; könsuppdelad statistik; enkätundersökningar för att ta reda på hur olika människor upplever sitt vardagsliv och vad det finns för önskemål – såväl innehåll som rumslig organisering – inför framtiden. Viktigt är också att samråd med medborgare utformas så att kvinnor och män hinner och känner sig intresserade av att vara med. Barnpassning kan anordnas, alternativt kan barn delta på samråden som kunskapskälla. Medborgare bör sökas upp där de finns; skolor, dagis, affärer, idrottsplatser, internet, med mera. Planerare behöver ställa sig frågan, vems kunskap är det som har legitimitet och vad resulterar de tagna besluten i?

Underlätta vardagslivet För att underlätta vardagslivet för olika människor kan följande aspekter vara intressanta att beakta och diskutera. Det handlar om att planera för god service i utvecklingsområdet, att planera för integrering av bostäder, service, arbetsplatser och fritidsinrättningar. Funktionsintegrering nr 3 B 2008 husbyggaren

kan generera mer levande miljöer hela dygnet, med bättre underlag för trygghet, mötesplatser och service. Det handlar också om att planera för en blandning av lägenheter när det gäller upplåtelseform, pris och storlek. Hushållskonstellationerna ser väldigt olika ut i länet och kräver olika typer av bostäder. Det är också viktigt att planera för mötesplatser såsom caféer, medborgarkontor, lekparker, hämtmatplatser, teater, kulturlokaler etcetera. Det är genom möten som informella maktstrukturer skapas, bevaras och förändras. Genom att planera för trygghet genom fysiska åtgärder, men också genom att skapa miljöer som befolkas dygnet runt, samt för bra trafiksäkerhet, kan tid och frihet för föräldrar och barn frigöras. Att inte glömma är vikten av väl utvecklad kollektivtrafik inom stadsdelen – för att effektivt kunna genomföra exempelvis inköp till hushållet och vård och omsorg av anhöriga – men också mellan stadsdelar och centra i regionen. Invånare i Stockholms län har stort behov av rörlighet mellan olika regioncentra. Bebyggelse bör därmed lokaliseras i kollektivtrafiknära områden.

Problematisera mer För att bidra till jämställdhet behöver den översiktliga planeringen bättre reflektera och problematisera kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och vardagsliv med allt vad det innebär som arbete, hemarbete, vård- och omsorg av anhöriga, fritid, resor, sömn och så vidare. D Fotnot:

Läs mer om jämställdhet i fysisk samhällsplanering på www.ab.lst.se. Här kan också BoJämts slutrapport laddas ner.

67


DEBATT Dagens värmepumpar har en ofullständig kapacitet! Alla system för tappvarmvatten borde vara befriade från legionella genom att höga temperaturer används där det finns stillastående vatten, som i ackumulatorer. Husbyggnadsbranschen måste börja följa Boverkets Byggregler! Av claes o nilsson , Byggnadsingenjör SBR

Våra vattensystem klarar inte av att döda legionella

E

nligt Boverkets Byggregler måste alla installationer för kalloch varmvattensystem i nybyggen konstrueras så att legionellabakterier och andra mikro-organismer inte kan föröka sig till hälsofarliga nivåer. När det handlar om äldre och befintliga hus gäller de byggregler som var aktuella när huset byggdes. Det innebär att nuvarande regler om bland annat vattentemperaturer oftast inte är obligatoriska för hus byggda före år 1994. Är huset ombyggt, kan det vara annorlunda. Enligt miljöbalken får vattensystemet oavsett ålder aldrig vara hälsofarligt för dem som vistas i byggnaden. Detta, och mer därtill, finns att läsa i den skrift som Boverket har gett ut, som finns på www.boverket.se under beteckningen ”Har du legionellabakterier i dina vattenledningar”.

Klarar inte kraven En byggnads vatteninstallation är normalt uppdelad i tre vattensystem: • Ett lågtempererat system som normalt håller en temperatur på 25–50 grader Celsius och som är avsett för uppvärmning av bostaden. • Ett högtempererat system som ska hålla en temperatur på cirka 60–70 grader Celsius och som används till tappvarmvatten. Kan ibland även användas för uppvärmning av bostad. • Ett rent kallvattensystem som ska ha en temperatur som understiger 20 grader Celsius. Temperatur kan ökas De värmepumpar som idag finns på marknaden och är avsedda för en bostads uppvärmning och tappvarmvattensystem, uppfyller inte Boverkets krav och rekommendationer, när det gäller tappvatten för varmvatten. Detta gäller (med 68

få undantag) oavsett fabrikat på värmepump. En värmepump har normalt en maximal kapacitet för uppvärmning av vattnet som ligger på cirka 50–55 grader Celsius, vilket betyder att medeltemperaturen i värmepumpen kan beräknas till cirka 50 grader Celsius. Värmepumpen tillhör därför ett lågtempererat system. För att höja temperaturen för varmvattnet upp till 60–65 grader Celsius så måste detta göras med hjälp av en elpatron. Av de skötselanvisningar som finns för de olika fabrikaten, så kan denna höjning av temperaturen endast ske tillfälligt inom 1–24 timmar genom en manuell reglering. För Nibe Fighter 640P till exempel kan varmvattentemperaturen ökas manuellt från 50 till cirka 60 grader Celsius under 1–24 timmar. Genom att trycka en extra gång, så kan man förutbestämma en tidsintervall som höjer temperaturen från 50 till 60 grader Celsius under sex timmar en gång per vecka. Det finns även fabrikat som föreskriver en förutbestämd tidsintervallshöjning av temperaturen var 14:e dag. I detta sammanhang finns anledning att påtala följande: Legionellabakterien är vilande, det vill säga den förökar sig inte vid temperaturer under cirka 20 grader Celsius. Bakterierna förökar sig mellan cirka 20 grader och 45 grader och framförallt mellan 35–40 grader. Avdödning av bakterier sker vid högre temperaturer.

Dör snabbt vid hetta Förutom näring och temperatur är tiden en viktig faktor när det gäller möjligheten att ta död på bakterierna. Om temperaturen i en varmvatteninstallation är 50 grader Celsius, tar det mellan 5 och 10 timmar att ta död på 90 procent av bakterierna. Vid en varmvattentemperatur på 60

grader Celsius är motsvarande tid mindre än 10 minuter och vid temperatur på 70 grader Celsius så dör 90 procent på mindre än 10 sekunder. Detta enligt fakta från Boverket. Av detta kan man klart konstatera, att dagens värmepumpar med en medeltemperatur på cirka 50 grader Celsius inte uppfyller kraven och rekommendationerna för varmvattenproduktion till duschar, kranar och bubbelbad med mera. Bubbelbaden är idealiska för bakterietillväxt och luftbubblorna gör att vattendimma uppstår. Människor kan drabbas av legionärsjuka genom att andas in vattendimma med legionellabakterier. Vattendimma kan bildas överallt där vatten tappas ur ledningsnät. Att dricka vatten är däremot inte farligt.

Tydligt ansvar Vid nybyggnation måsta alla installationer för kall- och varmvatten konstrueras så att legionellabakterier och mikroorganismer inte kan föröka sig till hälsofarliga nivåer. Vilka material som ska användas och hur vattensystemet ska utformas för att uppfylla kravet är byggherrens ansvar. Enligt bygglagstiftningen så är byggherren, det vill säga den som utför eller låter utföra bland annat byggnadsarbeten, ansvarig för att lagar och föreskrifter följs. Byggnadens ägare ansvarar för underhållet så att huset med installationer fortsätter att fungera som det är meningen. Byggnadsnämnden i kommunen är tillsynsmyndighet och kan ingripa om bygglagarna med föreskrifter inte följs. Hur slipper man bakterier Tappvarmvatten som används för duschar, kranar, bubbelbad med mera där vattendimma kan uppstå vid tappning, ska komma från ett högtempererat system. husbyggaren nr 3 B 2008


Detta gäller utan reservation för nybyggnader och ska eftersträvas i görligaste mån för äldre och befintliga bostäder. Finns det ett högtempererat system som håller en cirka 60-gradig temperatur kontinuerligt, så kan detta varmvatten anses vara legionellabefriat och är inte hälsofarligt. Därmed uppfylls Boverkets krav och rekommendationer. I hus med direktverkande el som uppvärmning, finns normalt även en elektrisk varmvattenberedare som ger ett cirka 60-gradigt varmvatten. Vid uppvärmning av bostad med ved eller olja så används normalt så höga panntemperaturer att det inte är några problem att få ett minst 60-gradigt varmvatten. När det inte är eldningssäsong bör varmvattnet värmas upp med elpatron. Värmepumpar måste kompletteras med en elektrisk varmvattenberedare eller alternativt ha den i värmepumpen befintliga elpatronen termostatreglerad för minst 60 grader, för att kunna ha ett kontinuerligt uppvärmt varmvatten på cirka 60 grader. Temperaturen på varmvattnet måste vara lägst 50 grader vid varje tappställe. Det innebär att temperaturen ut från varmvattenberedaren måste vara högre. Hur mycket högre beror på ledningslängd, isolering med mera. Dessutom kräver byggreglerna att kallvattnet (dricksvattnet) inte värms upp oavsiktligt. Redan vid drygt 20-gradigt vatten som står stilla länge kan bakterierna växa till. Detta bör vara i åtanke vid installation av golvvärme så att inte ledningarna för golvvärmen påverkar värmemässigt på kallvattenledningarna. Förenklat handlar det om att hålla systemen rena och att kallvatten ska vara kallt och varmvatten varmt.

Hur bör värmesystem se ut Vid en sökning på internet och hustillverkarnas hemsidor kan man bara konstatera, att i stort sett samtliga hustillverkare är mycket sparsamma med att redovisa

Höga temperaturer bör användas där det finns stillastående tappvarmvatten, som till exempel i beredare och ackumulatorer. Detta för att slippa legionella. Foto: Thomas Carlgren

vilket uppvärmningssystem som ingår i en leverans. Hänvisning sker oftast till några tillverkare som IVT, Nibe, med flera. Till övervägande del sker uppvärmningen med frånluftsvärmepumpar. Värmepumpar är alldeles utmärkta att användas och då framförallt vid nybyggnad som frånluftsvärmepump. Frånluftsvärmepumparna är energieffektiva och lätta att placera in i en bostadsbyggnad och tillsammans med ett högtempererat uppvärmningssystem i kombination med till exempel solvärme eller annan förnyelsebar gratisenergi, skulle man få energieffektiva hus som med marginal klarar Boverkets krav, både när det gäller nybyggnation och äldre befintliga hus. Cirka 60–70 kWh per kvm golvarea och år i klimatzon söder i energianvändning

är fullt möjligt. Som jämförande exempel har en bergvärmepump sin nedre gräns på cirka 100 kWh per kvm golvarea. Finns då detta högtempererade uppvärmningssystem och kombinationen med solvärme, som är en gratis energi bara det går att ta hand om den? Svaret är: Nej! I dagsläget finns officiellt inga sådana system och vvs-branschen har visat ett svalt intresse för denna kombination. Detta borde husbyggnadsbranschen göra något åt! D

Fotnot:

Mer information finns i Boverkets byggoch konstruktionsregler under avsnittet 6 Hygien, hälsa och miljö, i första hand 6:622.

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | w w w . h f o n s t r e t . s e

nr 3 B 2008 husbyggaren

69


Noterat Belysningsdesign i rampljuset

Tre ljusdesigners. Från vänster elkonsulterna Kurt Hanson och Jan Forsmark, samt praktikant Anne Eklund.

Kulturhuset i Luleå.

Efterfrågan på ett väl planerat ljus ökar ständigt, både i privata och offentliga miljöer. Enligt den svenska branschföreningen Ljuskultur ligger Sverige långt framme när det gäller ljusdesign och ljusplanering i världen. WSP är ett av de företag som satsar på att ha ljusdesigners som en yrkesgrupp som en del i sin verksamhet.

Till sommaren går den första klassen ut från KY Ljusdesign i Haparanda. Anne Eklund, studerande vid programmet, gör sin praktik på WSP i Luleå. Hon arbetar bland annat med planering och ljussättning av en aktivitetspark, samt Notvikens bandgårdsombyggnad i Luleå. – Det var först i höstas som ljusdesigner blev erkänt som

yrke. Det är spännande att följa utvecklingen. Fler och fler får upp ögonen för vad ljus kan göra för känslan och hur man uppfattar ett rum eller en plats, säger Anne Eklund. Kurt Hansson och Jan Forsmark är elingenjörer på WSP med inriktning på estetik och ljusdesign. De märker en tydlig förändring på marknaden där belysning spelar en allt

större roll både i hemmet, i trädgården och framför allt på offentliga platser. – Ljus ger miljöer en karaktär och skapar både känsla och spänning. Den tekniska utvecklingen gör det nu möjligt att gå ner i effekt samtidigt som det ger lika mycket ljus, säger de. D

till ”Kupolen”, som inrymmer en restaurang. – Vi byggde en bärande konstruktion av björk med hjälp av vår utvecklade limteknik. Vi valde björk för att åstadkomma en finare och mera krävande detaljkonstruktion. Detta hade vi inte kunnat åstadkomma om vi hade valt till exempel tall eller gran, säger VD Arvo Hyvärinen på A-kapula. Byggkonstruktören i projektet, professor Markku Heinisuo från Tammerfors tekniska universitet och A-kapula prisades åren 1999 och 2004 för sina konstruktioner av takelement av limträ. Kupolens ytterdiameter är 18 meter och den centrala cirkeln två meter i diameter. Stommen, bågdelarna och de ekerformade stödbågarna är uppmonterade av 22 förfabri-

cerade element, tillverkade av 6 x 6,5 mm laminerad björkplywood, med separerade bakre fogar. Takkonstruktionen består uppifrån räknat av: - bitumentak - mineralull 150 mm - plastfilm - björkplywood 18 mm - bågdelar cc 600 mm, 72 mm (11 x 6.5 mm laminerad björkplywood) - ekerformade stödbågar 72 mm (11 x 6.5 mm laminerad björkplywood) Byggherre var Kalle Justander, Raimo Hietala, Lasten Päivän Säätiö och arkitekt var arkitektbyrå Mauri MäkiMarttunen Ky. D

Kupolens taklock gjordes i björk Borgbackens nöjespark i Helsingfors är ett av stadens populäraste utflyktsmål. Borgbacken, som grundades av sex barnskyddsorganisationer, öppnade på pingsten den 27 maj 1950. Berg-och dalbanan

var klar sommaren därefter, och är fortfarande Borgbackens populäraste åkattraktion. Nöjesparken har årligen renoverats och bättrats på. En av de senare insatserna är taket

Kupolen är 17 m i diameter, 2,8 m i höjd och sammansatt av 22 trämoduler á 7,8 x 2,4 meter. Taklocket är gjort av björkfaner.

70

husbyggaren nr 3 B 2008


nr 3 B 2008 husbyggaren

71


Noterat Brandkonsulter bildar förening

Byggbransch måste hushålla

De större brandkonsultföretagen i Sverige har gemensamt bildat en branschförening, Sveriges brandkonsultförening, BRA. Den svenska brandkonsultbranschen består idag av cirka 25 konsultföretag med fler än en anställd. Totalt sysselsätter de 250–300 konsulter.

Miljömålsrådet presenterar i sin fördjupade utvärdering ett antal förslag om resurssnåla och giftfria kretslopp. Användningen av farliga ämnen i produkter måste minska och materialet måste användas om och om igen. Rådet bedömer att nio av de 16 nationella miljökvalitetsmålen inte kommer att uppnås. Därför behöver arbetet påskyndas och stärkas väsentligt. Många av de åtgärder som föreslås för att göra kretsloppen giftfria och resurssnåla kan genomföras utan dröjsmål. Flera av förslagen handlar om effektivare regler och god efterlevnad av miljölagstiftningen. Särskilt viktiga är de åtgärder som rör avfallshantering, enskilda avlopp och kemikalier. Miljöpåverkan från livsmedelskedjan och byggsektorn är fortfarande stor. De åtgärder som Miljömålsrådet föreslår fokuserar i hög grad på att minska denna påverkan. Bland annat bör de centrala myndigheterna för bygg-, fastighetsoch anläggningssektorn samt livsmedelssektorn få ett tydligare helhetsansvar för miljöutvecklingen.

Branschen har vuxit kraftigt de senaste 10–15 åren och tiden är mogen för en egen branschförening. Föreningen ska tillvarata företagens intressen mot myndigheter och medier, samt verka för en hög kvalitet i branschen. Se mer på www.brabrandkonsulter.se. D

Dr. Glue lär ungdomar mer om lim Sveriges fogoch limleverantörers förening har skickat ut 270 experimentlådor med olika sorters lim till 270 högstadieklasser i Sverige för att informera dagens unga om lim. Under lärarnas överseende gör klasserna praktiska övningar och en av skolklasserna

kommer att vinna en resa med studiebesök till någon av Sveriges limproducenter. – Det finns många olika typer av lim och lim är ett spännande förband. Lim måste inte vara "farligt" utan vi vill att experimentlådorna, Dr. Glue, ska uppmuntra ungdomar att "leka med lim" för att på så sätt få ökad förståelse för lim, säger Boo Magnusson, divisionschef på Essve. D

Vinnande form på fastighetsbox Forum för fastighetsboxar utlyste i maj 2007 en allmän idétävling om hur fastighetsboxar kan placeras och utformas i olika känsliga och kulturhistoriskt värdefulla trapphusmiljöer. Vinnare blev förslaget ”Svensson Svensson”, utfört av Idédesign. D

Det vinnande förslaget visar enligt juryn en god inlevelseförmåga i hur en fastighetsbox kan fungera i en trappuppgång.

Starkt läge för byggsektorn Sysselsättningen har fortsatt att öka och pekar mot en fortsatt ökning enligt konjunkturbarometern för mars 2008. Sysselsättningsplanerna är dock mycket mer återhållsamma än för några månader sedan. Läget i byggsektorn är fortfarande mycket starkare än normalt. Såväl byggande som sysselsättning har ökat ytterli72

gare de senaste månaderna och närmare 90 procent av företagen är nöjda med orderläget. Anbudspriserna uppges ha varit oförändrade. Branschen räknar med en måttlig tillväxt i såväl byggande som sysselsättning de närmaste månaderna. Anbudspriserna bedöms ligga kvar på nuvarande nivåer. D

Inom bygg-, fastighets- och anläggningsbranschen behöver man hushålla mer med råvaror och energi. Möjligheterna att återanvända och återvinna material bör bli större. Statens anslag till kunskapsuppbyggnad och forskning bör få en tydligare inriktning mot ett hållbart samhälle där miljökvalitetsmålen uppnås. Genom tydliga miljökrav vid upphandling kan stat, kommuner och landsting bli föredömen i miljöarbetet. Produktions- och konsumtionsmönstren måste ändras inte bara i Sverige utan i stora delar av världen; detta är en särskilt stor utmaning och aktiva insatser i det internationella arbetet är viktigt. – Sveriges 16 miljömål är en av världens mest långtgående miljövisioner. Den övergripande ambitionen är att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Fler än hälften av målen bedöms dock som mycket svåra eller inte möjliga att nå, säger Bengt K Å Johansson, ordförande i Miljömålsrådet. Läs hela rapporten, ”Miljömålen – nu är det bråttom!” på www.naturvardsverket.se. D

Byggnader energiklassas Energianvändningen i byggnader är byggsektorns viktigaste miljöfråga. I flertalet hus finns stora möjligheter att minska förbrukningen av energi. Nu ska Swedish Standards Institute, SIS, ta fram en standard för energiklassning av byggnader. Målet är att en tydlig märkning av energiåtgången ska ge Sverige miljövänligare hus. – Med den nya energiklassningen kommer byggnader att få en tydlig märkning med A till E, likt den märkning som finns för kylskåp. Vi hoppas att

märkningen ska vara en drivkraft att bygga och välja energisnålare byggnader, säger Åsa Wahlström, projektledare på Chalmers och ordförande för arbetsgruppen på SIS. I arbetsgruppen ingår myndigheter, byggföretag, tillverkare av byggkomponenter, högskolor och institut. EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, ställer redan idag krav på energideklarationer av byggnader. Energiklassningen kommer att bygga på samma data. D

husbyggaren nr 3 B 2008


Platsannonser

74

husbyggaren nr 3 B 2008


Marknadsnytt Fogning i grå färg

Relektas 101-produkter är tillverkade speciellt för nordiskt klimat. Akryl 101 tål frost och kan lagras och transporteras i

minusgrader. Enligt producenten är den även kulörstabil, övermålningsbar och UVbeständig, samt har en god fästförmåga till byggmaterial som trä, puts, betong, gips, metall och tegel. Nu lanseras produkten även i en grå färg. D

Utlovar 30 års garanti Corus presenterar en färdiglackad stålbeklädnad för tak och fasader. Materialet är underhållsfritt och företaget utlovar en garanti på upp till 30 år. År 1970 började Corus utveckla produkter under nam-

net Colorcoat. Colorcoat HPS200, som är en färdiglackerad stålbeklädnad för tak och väggar, finns spridd över hela Europa. D Corus Byggsystem AB 035-16 12 02 man@cbsnordic.com

Relekta Import +47 22 66 04 00 bjorn.hoiendahl@relekta.no

Tillsats härdar betong ADVA® Floor 241 lanseras av Grace i Sverige. Det är en ny betongtillsats som ser till att härdningsförloppet inte fördröjs. Framför allt vid gjutning av golv och vid kallt väder innebär produkten att väntetiden före glättning och slipning kan förkortas. Genom att tillsätta ADVA Floor 241 till betongen får gjutningen i princip samma egenskaper som snabb-

cement eller varmbetong, enligt företaget. Betongtillsatsen kan tillsättas så gott som alla cementsorter och är kompatibel med betong som innehåller flygaska och/eller filler av olika former av silikater. D Grace + 46 (0) 42 16 78 09 mia.claselius@grace.com

Halvgenomskinligt isolermaterial

Nanogel® är ett translucent isoleringsmaterial – det vill säga ett material som släpper igenom ljus men som man inte ser annat än diffusa skuggor genom – som börjat marknadsföras i Sverige genom fabrikanten Cabot Corporation. nr 3 B 2008 husbyggaren

Det är en aerogel som tillverkas av amorft silikon, med en låg termisk konduktivitet på 0.018 W/m².K vid 25 grader Celsius och en ljusspridning på 80 procent per cm tjocklek. Ett jämnt ljusspektrum uppnås utan direkt och bländande ljus eller skuggor. Vikten är 60–80 kg/m³. Materialet innehåller individuella partiklar från 0.5 mm till 4 mm i diameter och finns för närvarande i ett urval av inglasningssystem som glas, polykarbonat och fiberförstärkt dagsljussystem. Materialet distribueras genom Miltyr Advanced Building Products i Stockholm. D Miltyr ABP +46 (0)8 770 09 35 info@miltyr.se

Robot målar miljövänligt Daloc-koncernen satsar på robot-måleri i sin trädörrsfabrik. Sedan några år tillbaka målas exempelvis alla träkarmar med vattenburen färg. Nu blir även täckmålningen av dörrbladen vattenburen. D Daloc Trädörrar AB 0506-191 72

Separerar klimatzoner

Frico presenterar en ny luftridå. Thermozone AR300 är infälld i undertaket och har en avancerad styrning inbyggd i enheten. Den är byggd med Thermozone-teknologi, som ger en effektiv luftseparation i kombination med en låg ljudnivå.

När dörren är öppen separerar luftridån ute- och inneluft och ger uppvärmning vid behov. När dörren är stängd utgör luftridån en del av uppvärmningssystemet och tillför tillskottsvärme om inomhustemperaturen blir för låg. D Frico AB 031-336 86 28 wibeke.morch@frico.se

75


Marknadsnytt Elastiska golvlim

Självklistrande plattor till taket

Sika utökar sitt sortiment av lim och fogmassor med SikaBond® AT-82 och SikaBond® AT-84, som är golvlimmer utvecklade för hellimning av träoch laminatgolv. Limmerna finns i förpackningarna 10 liter, 1 800 ml och 600 ml. En av egenskaperna är att de är elastiska och tar upp golvens naturliga rörelser som uppstår vid temperatur- och luftfuktighetsväxlingar i rummet. Det ger mindre risk för

Enligt företaget Icopal gör deras nya produkt med självklistrande plattor det enkelt att lägga om taket. Plattorna finns i två mönster och flera färger. En låg vikt innebär att taket kan läggas på de flesta taktyper med minst 14 graders lutning.

Icopal 020-45 11 00

sprickor eller andra skador på golvet. D Sika Sverige AB 08-621 89 00 olofsson.johan@se.sika.com

Gräset återförs till gräsmatta

Svanenmärkningen av gräsklippare omfattar krav vid tillverkning, drift och omhändertagandet av den uttjänta ma-

Ytan av naturskiffer skyddar mot UV-ljus. Inga specialverktyg behövs. Inte heller behövs strö- eller bärläkt. Icopal Shingel kan läggas direkt på den gamla takpappen. D

skinen. Till exempel ställs hårda krav på avgasemissioner. Dessutom ställs det höga krav på buller och vibrationer som skydd för hälsan. Klippo storsatsar på miljöanpassade gräsklippare. Åtta av gräsklipparna är svanenmärkta. Alla de miljömärkta gräsklipparna är utrustade med mulcherklippsystem, vilket innebär att gräset klipps i mycket små bitar och återförs till gräsmattan. D Klippo AB 040-680 75 12 roger.klotz@klippo.se

Fönsterkitt kan målas över

LAseal fönsterkitt från Leif Arvidsson AB är övermålningsbart med de nya vattenspädbara fönsterfärgerna, al-

kydoljefärg samt linoljefärg. Kittet har testats med olika färgtyper från flera ledande tillverkare. Stor vikt har lagts vid att hitta en bra konsistens för enklare hantering. LAseal finns i flera färger, bland annat grönt och rött och är helt fritt från silikon och lösningsmedel. Det har god vidhäftning mot trä, glas och de flesta andra byggnadsmaterial. Kittfalsar av trä behöver inte grundas innan kittning. D Leif Arvidsson AB 0392-360 10

Trycksaker? Hur vill du ha det? Kontakt med olika leverantörer som levererar tryck, distribution, original, mässmaterial och annat som du behöver eller ha en kontakt som på ett effektivt och smidigt sätt hjälper dig med allt inom informationsområdet. Vi på Prinfo har som motto att göra kundernas vardag enklare. Genom vårt nätverk som är Skandinaviens största hjälper vi dig med det mesta du kan behöva för att kommunicera med dina kunder. Du har en kontakt som förstår dina behov och ser till att din grafiska profil följer med på allt material. Ring så berättar vi mer vad vi kan göra för dig. Box 82, 271 22 YSTAD Telefon 0411-736 10 • Fax 0411-173 53 cty@cty.se • www.cty.se 76

husbyggaren nr 3 B 2008


nr 3 B 2008 husbyggaren

77


Marknadsnytt Skärmar av uteplatsen

Fönsterfilm samlar glaskross

Lundbergs kompletterar nu sitt sortiment av trädgårdsskärmar med två nya modeller: Sakai i rak och stilren design och Hampton i klassiskt vitt. Träslaget i Sakai är eukalyp-

3M lanserar en ny kombinerad solskydds- och splitterskyddsfilm som reducerar värmen och filtrerar bort UV-strålningen, samtidigt som den skyddar mot glaskross. Fönsterfilmen 3M Ultra Prestige 70 minskar värmen i ett skyltfönster utan att tona fönsterrutorna mörka. Enligt företaget är fönsterfilmen ut-

78

tus, ett hårt, kompakt och formstabilt träslag. Skärmen är på 1 800 x 1 800 mm. D Lundbergs Produkter AB 0155-20 26 05 anki.hartmann@lundbergs.com

vecklad med nanoteknik, där nanopartiklar absorberar UVstrålningen. Filmen är uppbyggd av mer än 200 extremt tunna polyesterfolier som reflekterar bort den värmealstrande infraröda strålningen. D 3M Svenska AB 070-731 30 90 louise.persson@mmm.com

husbyggaren nr 3 B 2008


Marknadsnytt Mer att välja på till badrummet Vedum utökar sitt badrumssortiment med bland annat tvättställ i mjuka, asymmetriska former, nya kulörer på luckor och förvaringslösningar för mindre badrumsattiraljer.

nr 3 B 2008 husbyggaren

Det finns sex serier att välja bland. D Vedum Kök & Bad 0512-557 13 marianne.färlin@vedum.se

79


BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

80

Vi levererar: Värmeutrustning Kranar Bygghissar

tel 031-413070 www.bvm.se

husbyggaren nr 3 B 2008


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

GEOFIX AB Mättillbehör för byggbranschen Välkommen till vår shop: www.geofix.se eller ring 019-467290 faxa 019-467213

Mättillbehör, markeringsmaterial, handhållna lasrar för avståndsmätning, linjelasrar, avvägare, prismor, stativ, mätband, märkfärg m m

GPS – Garmin, Silva Låga priser – kvalitetsprodukter

nr 3 B 2008 husbyggaren

81


82 åh

em sid a

en jör n !

Vi by sök gg er na en ds me ing r in fo p

Utbildning ingår!

Mätset fukt i betong

BYGGLEVERANTÖRER

husbyggaren nr 3 B 2008


BYGGLEVERANTÖRER FÄRGSTARKAST PÅ YTBEHANDLING AV STENFASADER Tikkurila Fasad har kompletta system för renovering och avfärgning av stenfasader och balkonger. 10 års funktionsgaranti på material och utförande ger unik köptrygghet.

117 83 Stockholm Tel 08-775 64 50 www.tikkurila.se Tikkurila Fasad är en division inom Alcro-Beckers.

Våra kunder väljer Robust för att de vet att vi kan dörrar Vi passerar dem varje dag. Öppnar och stänger utan att reflektera över de detaljer som gör att allt fungerar.

www.robust.nu 0590-187 00

nr 3 B 2008 husbyggaren

83


KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

Hantverk..!

N-O.Gudmundson Byggråd

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

KARLSKRONA

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

ESKILSTUNA KARLSTAD

ÄC-KONSULT AB NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@ac-konsult.se www.ac-konsult.se • ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

Box 571 651 13 KARLSTAD Tel 054-15 68 50 Fax 054-18 89 52 Besöksadress: Herrgårdsgatan 6

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

http://www.granruds.se

BYGGKONSULT MED HÅLLFASTHET

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

Byggprojektering Byggledning Besiktningar Utredningar Kvalitetsansvariga

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

GÖTEBORG

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

HUDIKSVALL

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

LUND

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

84

husbyggaren nr 3 B 2008


KONSULTERANDE INGENJÖRER PITEÅ

STOCKHOLM

STOCKHOLM MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

STOCKHOLM

Ingenjör SBR Tonie Ekholm Riksbehörig för obligatorisk ventilationskontroll Nybohovsgränd 38, 117 63 Stockholm Tel: 08-794 09 80 e-post: info@elfab.se

VVS Kontroll

Projektering Besiktningar

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR Godkända av och anslutna till SBR. Certifierade av SITAC.

VÄRDERINGAR Auktoriserade Fastighetsvärderare SFF

SKADEUTREDNINGAR

Ljud • Vibrationer Akustik • Buller PROJEKTERING • BERÄKNINGAR • MÄTNINGAR

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

TÄBY • Polygonvägen 15 NORRTÄLJE • Grindvägen 32A Telefon 08-768 30 75 Telefon 0176-552 60 Fax 08-768 49 33 Fax 0176-552 70

Byggnadsakustik program, ljudisolering, ventilation

Rumsakustik strålgångsberäkningar, åtgärder

Byggplatsbuller

VÄSTERÅS • Torggatan 4 Telefon 021-18 58 80 Fax 021-18 34 02

bullerkartor, åtgärdsprogram

DINA SAKKUNNIGA FASTIGHETSKONSULTER I STOCKHOLMS, VÄSTMANLANDS, UPPSALA OCH SÖDERMANLANDS LÄN

bullerkartor, skärmar, fasadisolering

Trafikbuller

Hemsida: www.vardia.se E-post: info@vardia.se ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Tel 08-732 48 00 www.acoustic.se Tumstocksvägen 1, 187 66 Täby

• Projektering • Projektledning • Utredningar • Entreprenadbesiktning • Funktionskontroll, OVK • CE-märkning • Installationssamordning • Objektsdokumentation Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov. Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89 www.seveko.s

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening nr 3 B 2008 husbyggaren

85


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

UPPSALA

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

SUNDSVALL

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB Köpmang 1

852 31 Sundsvall

Telefon: E-mail: Hemsida:

060-12 34 90 gerhard@gery.se www.gery.se

Arkitekter, inredningsarkitekter Storköksprojektering, Projektledning Besiktningar

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

UMEÅ

BJ-Konsult AB Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

Storgatan 115, 903 33 Umeå Tel 090-71 70 41, Fax 090-71 70 49

bj

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20 Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36 Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

E-post lennart.norberg@hifab.se Projektledning Byggledning Kalkylarbete

86

Entreprenadbesiktningar Kvalitetsansvarig PBL Utredningar

husbyggaren nr 3 B 2008


KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖREBRO

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K - Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Sid

Sid

Alcro Beckers . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Moelven Töreboda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Skogsindustrierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

bg Byggros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Blücher Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Nordic Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

SPEF Morneon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Paroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Byggelit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

Per Wikstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Caparol Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Svenska Mätcenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Svenska Reimpregnering Lavtox . . . . . . . . . 53

Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Plåtslageriernas Riksförbund . . . . . . . . . . . . 23

SWL Stålkonstruktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Tekonologiskt Institut Betongcentrum . . . 44

Glasbranschföreningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Prinfo Ystads Centraltryckeri . . . . . . . . . . . . 76

T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Profile Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Thermisol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Haki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Trebolit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Hedareds Sand & Betong . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Ramirent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Trelleborg Building System . . . . . . . . . . . . . . 29

H-Fönstret i Lyekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Tremco Illbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Icopal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Roca Industry . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Träullit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Induf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Roxull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Wisa Wood Products

Industri & Byggmetall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

SBR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

UPM-Kymmene Wood . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

VVS Agenturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

Kvillsfors Fönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Zip-up . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Landstingsfastigheter Kalmar . . . . . . . . . . . . 74

Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Masonte Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

SK Tuote (Vilpe) . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

nr 3 B 2008 husbyggaren

87


Nytt från SBR Kalender Förbundsstyrelsen

26–27 september

Förbundsstämma

30 maj

Överlåtelsebesiktningsgruppen

30 maj – 1 juni i Uppsala

Konsultgruppen

4 juli Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande Leif Allvin, Göteborgsavdelningen Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Byggingenjörerna SBR

Försäkringar

som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också arbetslöshetskassa och konsultansvarsförsäkringar.

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Bokhandeln Säljer alla i branschen förekommande böcker samt de böcker och blanketter som ges ut av Byggingenjörerna SBR.

88

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering samt utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund m fl.

Entreprenadbesiktningsgruppen

27 maj 18–19 september 5 november 2008

9 juni

Nya medlemmar Håkan Boström, egen företa-

Petter Wikström, platschef,

gare, Håkan Boström Byggbesiktningar, Vara Stefhan Carlsson, egen företagare, Stefhan Carlsson, Nässjö Nils-Erik Eriksson, egen företagare FU-Gruppen Eriksson AB, Bromma Mikael Erlandsson, elingenjör, Sweco Theorells, Kalmar Per-Owe Hvitfeldt, egen företagare, P-O Hvitfeldt Ingenjörsbyrå, Haninge Bertil Nyh, arbetsledare, Olofströms Kommun, Olofström Bo Oscarsson, projektledare, Kalmar kommun, Kalmar Robert Persson, egen företagare, Besiktningscentralen, Åkersberga Jaime Rios, egen företagare, Rios Mätteknik, Solna Mats Sjökvist-Anderson, egen företagare, Hem1, Karlskrona Mats Strömgren, egen företagare, AB Brunna Byggkonsult, Kungsängen Håkan Söderberg, byggkonsult, JEH Besiktningskonsult, Sävedalen

GLB i Norrbotten AB, Luleå

Nya anslutna Bo Idengren, Göteborg Mahail Tsoutas, Helsingborg Peter Andersson, Trelleborg John Ekstrand, Lund Björn Elowsson, Bjärred Jill Espelund Sloots, Malmö Paulina Fralzak, Malmö Jill Gjörstrup, Malmö Niklas Gyllensvärd, Lund Martin Hyldentong, Malmö Martin Johansson, Malmö Alexander Jönsson, Ystad Fredrik Larsson, Höllviken Viktor Lindberg, Lund Simon Lundqvist, Malmö Al-rawi Maha, Malmö Niklas Marberg, Malmö Göran Mårtensson,

Trelleborg Niclas Nilsson, Malmö Marcus Olsson, Ystad Anders Persson, Malmö Martin Persson, Lund Linus Sandström, Tavelsjö Jens Videll, Motala

Konsultgruppen med 300 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventering Dessa grupper anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Ny styrelse klar SBRs överlåtelsebesiktningsgrupp består av Jan Persson, ordförande, Gunnar Edebrand, sekreterare, samt leda-

möterna Lars Fischer, Klas Nilsson, Stefan Omér och Jens Pedersen, jurist. D

Beställ facklitteratur och andra handböcker via SBRs hemsida www.bygging.se/litteratur eller via kansliet, tfn 08-462 17 93. Medlemmar och anslutna har fem procents rabatt. husbyggaren nr 3 B 2008


Nytt från SBR Aktuella kurser Putsade Fasader

24 september, Stockholm Fuktmätning – fukt och mögelskador

8 oktober, Stockholm AMA AF 07 – Nyheter och förändringar

Halvdagsseminarium 22 oktober, Stockholm Plåt i teori och i verklighet

12 november, Stockholm Skadeutredningar

3 december, Stockholm AMA Anläggning 07*

4 juni, Helsingborg 10 juni, Gävle 10 juni, Luleå 11 juni, Boden

4 september, Stockholm 9 september, Malmö 23 september, Göteborg Entreprenadjuridik, grundkurs*

2 juni, Stockholm 2 september, Stockholm 4 september, Malmö 16 september, Luleå 16 september, Göteborg 30 september, Gävle 21 oktober, Eskilstuna 6 november, Östersund Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

2 september, Linköping 18 september, Sundsvall 25 september, Göteborg 25 september, Stockholm 30 september, Malmö

ABK 96*

Projektledning*

4 september, Göteborg

23-24 september, Stockholm 7-8 oktober, Malmö 11-12 november, Linköping

ABT 06 – nyheter och förändringar*

Halvdagsseminarium 12 september, Malmö 17 september, Luleå 19 september, Göteborg 22 september, Stockholm Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N, 10, 11,17 september, Malmö Nivå N, 1,2,8 oktober, Stockholm Nivå N, 5,6, 12 november, Göteborg Nivå K, 18 september, Malmö Nivå K, 9 oktober, Stockholm Nivå K, 13 november, Göteborg

Projektledning*

23-24 september, Stockholm 7-8 oktober, Malmö 11-12 november, Linköping * Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94 För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

100 000 kronor söker ägare SBR förfogar årligen över stipendiemedel på sammanlagt cirka 100 000 kronor. Stipendierna delas ut till studenter vid högskolornas byggingenjörs- och fastighetsföretagarelinjer eller inom likvärdig utbildning. Stipendiaterna utses av SBRs stipendienämnd baserat på inlämnade ansökningshandlingar. De stipendier som SBR delar ut under år 2008 är: SBRs stipendiefond

Stipendier kan delas ut för ändamål som till exempel studier, studieresor, inköp av facklitteratur, tidskrifter, uppsatsarbete, avhandlingar eller forskningsprojekt. SBRs Konsultgrupp

Gruppens stipendium på 10 000 kronor utdelas till studerande inom högskolans byggingenjörsutbildning med intresse för miljön inom byggbranschen. www.konsultgruppen.nu nr 3 B 2008 husbyggaren

SBRs Stockholmsavdelning

Avdelningens stipendium på 5 000 kronor utdelas till byggingenjörsstuderande vid KTH Haninge, med intresse för utveckling inom byggprocessen. www.bygging.se/stockholm Golvbranschens Våtrumskontroll, GVK

Detta stipendium på 10 000 kronor kan sökas av studerande som genom sina insatser, exempelvis examensarbete, syftar till att främja utvecklingen av installationer/konstruktioner och produkter i våtrum. www.gvk.se

KTH Haninge med särskilt intresse för tätskikt av PVC till tak och terrasser. www.protan.se

med inriktning på miljö eller miljöarbete inom bygg- och infrastruktursektorn. www.tyrens.se

Storkökskonsulternas Branschförening (SKBF)

Diligentia Malmö AB

SKBFs stipendium på 5 000 kronor utdelas till studenter på byggingenjörsprogrammet som i sitt examensarbete visar intresse för CAD-projektering av storkök. www.skbf.se Innovation och utveckling (Tyréns AB)

Studerande med intresse för lättbyggnadsteknik med gipsskivor kan söka detta stipendium på 5 000 kronor. www.gyproc.se

Stipendium på 5 000 kronor utdelas för examensarbete med inriktning på innovation eller utveckling inom byggoch infrastruktursektorn, företrädesvis med fokus på utveckling och användning av ny informationsteknologi. www.tyrens.se

Protan Service AB

Miljö (Tyréns AB)

Detta stipendium på 5 000 kronor delas ut till elev vid

Stipendium på 5 000 kronor utdelas till examensarbete

Gyproc AB

Premium om 5 000 kronor utdelas till student vid Malmö Högskola som visat stort intresse och fallenhet för kostnadseffektiv energibesparing i fastighetsförvaltning. www.diligentia.se Så här söker Du SBRs stipendier

Skriv ut och fyll i ansökningsblanketten eller beställ ansökningsblankett från SBRs kansli, telefon 08-462 17 90; e-post: bygging@bygging.se Den 15 juni är sista ansökningsdag för 2008 års stipendier.

Ansökan skickas till: SBRs Stipendienämnd Box 4415 102 69 Stockholm D 89


Nytt från SBR Motioner till årets förbundsstämma Till årets förbundsstämma har det kommit in tre motioner, varav två tar upp ett mycket angeläget ämne, nämligen antagningsreglerna och att högskoleingenjörer ska kunna bli medlemmar direkt efter examen. Det finns även förslag till värningsaktiviteter riktade till högskolorna. Den tredje motionen tar – återigen – upp frågan om lokalavdelningarnas fakturering. Frågan om vilka ingenjörer och när efter examen dessa ska ha möjlighet att bli medlemmar i SBR har under många år varit föremål för diskussion. Grunden för en framtida förändring lades för många år sedan när yngresektionen bildades i ett försök att få med fler ungdomar. Efter en hyfsad start och så småningom en stadigt vikande medlemsskara

förändrades yngresektionen i början av 2000-talet till en sektion för anslutna medlemmar med anknytning till lokalavdelningarna. Tanken var att försöka fånga upp ungdomar under utbildning, hålla kvar dem några år och efter att de kvalificerat sig med tillräcklig lång och självständig yrkesverksamhet, skulle bli medlemmar i SBR. Tanken var god, men svårare att genomföra. Medlemsantalet och antalet anslutna har under många år stadigt sjunkit, inte mycket, men tillräckligt för att en trend ska kunna skönjas. Inte ens de aktiviteter som faktiskt har genomförts, till exempel mer annonsering, riktade utskick, riktad telefonvärvning eller den bonus som tillfaller lokalavdelning för värvad medlem, har kunnat rucka på det fak-

tum att medlemsantalet sjunker. En avdelning i södra Sverige har dock gjort en riktad satsning på högskolan och det har burit frukt i form av ett 50-tal nya anslutna. Det här visar trots allt på att intresse finns om vår kapacitet bara räcker till. Ungdomar i högskolor söker fotfäste i förvärvslivet och försöker knyta nätverk och har chansen att för låg avgift känna på vad SBR kan bidra med. Det ger också SBR möjlighet att på ett tidigt stadium i deras utbildning fånga deras intresse för vår verksamhet. Dagens utbildningssystem och dess ständigt föränderliga poäng- och betygssystem gör det svårt att sätta specifika krav på en viss utbildningsnivå. Jämfört med det utbildningssystem som fanns ”på vår

tid” och kvaliteten på utbildningen, ja då ligger vi äldre riktigt i lä. Vi måste acceptera faktum att dagens ungdomar är mycket bättre utbildade än vad vi var när vi lämnade skolan. Detta faktum innebär att vi, i den snabbt föränderliga värld vi arbetar i, måste vara beredda på att anpassa oss till förändringarna. Det är därför förslagen till förändringar i antagningsreglerna är så viktiga och intressanta. Förbundsstyrelsen har för avsikt att till årets förbundsstämma lägga ett förslag till ändrade antagningsregler som på ett modernt sätt tar hänsyn till den föränderliga värld vi lever och arbetar i. Av Lars Hedåker, förbundsordförande examen 1969

SBR tar ansvar för gröna besiktningsmän Svenska Byggingenjörers Riksförbund (SBR) tar på sig uppdraget att organisera personer med kompetens att verka som ”gröna besiktningsmän”. Det blev klart vid ett möte i Alnarp den 7 april där representanter från SBR och utemiljöbranschen deltog. Det är nu tio år sedan Markbesiktningsrådet arrangerade kurser och publicerade en lista på rekommenderade besiktningsmän. Personer som gått kurserna och som i övrigt hade tillräcklig fackmässig kunskap

och en dokumenterad besiktningsverksamhet kunde ansöka om att bli uppsatta på listan. På 1998 års lista fanns 25 namn. Flera av dessa är nu pensionärer eller har övergått till annan verksamhet. Önskemål har framförts från flera olika håll om att det kommer till stånd en ny utbildningsverksamhet med målet ”gröna besiktningsmän”. Movium – Centrum för stadens utemiljö – vid SLU i Alnarp tog därför under år 2007 initiativ till en förstudie i samarbete

med E-gruppen och GRO Plantskolor och där Partnerskap Alnarp bidrog med finansiering. En rad aktörer i branschen intervjuades om synpunkter och önskemål och ett ramverk formulerades kring besiktningsmannafrågan med nya kurser som en viktig del. Förstudien avslutades med ett seminarium i Alnarp i slutet av januari med ett 50-tal deltagare, där ytterligare synpunkter inkom. Ett av de förslag som framfördes var att engagera SBR i

frågan och detta har nu alltså blivit verklighet. Ramverket kring gröna besiktningsmän kommer att utvecklas i en projektgrupp som organiseras under SBR:s entreprenadbesiktningsgrupp. SBR har en omfattande kursverksamhet, bland annat inom entreprenadjuridik. Det blir projektgruppens uppgift att bland annat ta fram kurser inom växt- och markområdet som kan komplettera SBR:s nuvarande kursverksamhet. Av Kaj Göran Nilsson

Avhandlade energibesiktning Ett mycket stort antal intresserade fastighets- och bostadsrättsägare samt SBRare kom till den träff som Uppsala-avdelningen hade ordnat tillsammans med Uppsala kommuns energirådgivare Jan Lemming. Medverkade gjorde även Jennie Parmesten från 90

KnowIT, Västerås, som redogjorde för hjälpmedlet eNyckeln som tagits fram tillsammans med Energimyndigheten. På ett trevligt sätt fick de närvarande förklarat för sig vad som gäller kring energihantering och den energibe-

siktning som ska vara utförd till den 31 december 2008. Frågorna var många och de flesta besvarades. Deltagarna fick även veta vilken nytta de kan ha av eNyckeln. Västeråsavdelningens ordförande Roland Holmgren, Vemcon, som är ett ackrediterat energibe-

siktningsföretag, var gäst och klargjorde vad som gäller för certifiering och ackreditering. Av Lennart Wågström

husbyggaren nr 3 B 2008


Nytt från SBR Het debatt om stadgeändring Stockholmsavdelningens årsmöte hölls traditionsenligt på Sjöfartshotellet. Stockholmsavdelningens ordförande Per Södersten hälsade deltagarna välkomna och lämnade över till Bengt Persson som valdes till ordförande för årsmötet. Med sedvanlig smidighet behandlades dagordningens punkter av årsmötet under Bengt Perssons ledning. På ordförandes fråga om verksamhetsberättelsen i stället för uppläsning kunde presenteras med ett bildspel av Uno Rydholm blev svaret ja. Styrelsen kan blicka tillbaka på ett aktivt år med tio styrelsesammanträden. Fyra medlemsmöten med föredrag har hållits och två visningar har genomförts. Vidare har portokostnaden sjunkit då man nu använder e-post för kallelser till möten och visningar. Avdelningens omsättning för 2007 blev 135 071 kronor. Under punkten: Förslag på motion till årets förbundsstämma föreslog styrelsen en stadgeändring för medlemskap i SBR. Förslaget innehöll en stor förändring av invalsreglerna där en högskoleingenjör med minst 120 poäng beviljas medlemskap utan krav på yrkeserfarenhet. Bakgrunden till förslaget är att SBRs medlemstillväxt har avstannat och att behovet av en föryngring av medlemskåren är viktig. Under diskussionen kring förslaget kom många syn-

punkter fram och olika tankar kring SBRs verksamhet kom upp, liksom olika förslag på förändringar. Förnyelse av hemsidan utlovades på förra årsmötet och ingen synbarlig förändring har kunnat noteras. Efter den omfattande diskussionen ställde ordförande frågan om motionen skulle inlämnas till årsmötet och svaret blev avslag. Den lokala medlemsavgiften fastställdes enligt styrelsens förslag till 150 kronor oförändrat. Styrelsens budgetförslag för år 2008 som balanserar på 86 000 kronor antogs. Valnämndens förslag på styrelse antogs av årsmötet med omval av ordförande Per Södersten, omval av ledamöterna Annie Rosenquist, Lars Fröderberg och Thomas Järlö, samt nyval av Roger Johnson. Göran Dalaryd hade avsagt sig omval och lämnade styrelsen efter många år. Årsmötet avslutades med att Per Södersten tackade för förtroendet att få leda Stockholmsavdelningen ännu ett år och överlämnade avdelningens minnesgåva till avgående Göran Dalaryd. Efter en kort bensträckare steg Tomas Bruce upp i talarstolen och berättade om Sverige och energin. Den utmanande rubriken löd: ”Lyckas vi effektivisera den svenska energianvändningen?”. Han berättade om sitt uppdrag som re-

geringens enmansutredare i Energieffektiviseringsutredningen och informerade om vilka sparkrav EU-direktiven ställer på oss. • Främja marknaden för energitjänster och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet samt undanröja eventuella legala hinder för utövande av dessa åtgärder. • Indikativa besparingsmål om minst nio procent under nio år. • Den offentliga sektorn ska vara ett föredöme. • Energidistributörer och -leverantörer ska uppfylla vissa krav. Så här enkla ser direktiven ut, men hur ska omställningen ske praktiskt? Som framgår av direktiven är det den offentliga sektorn som ska leda besparingsarbetet. Genom att aktivt övervaka berörda sektorer och utfärda direktiv hoppas man att kunna uppfylla sparmålen. Vilka praktiska åtgärder som kommer att införas är ännu för tidigt att nämna då arbetet just kommit igång. Direktiven säger bland annat att nationella planer, National Energy Efficiency ACTION plans, ska upprättas och följas upp. Följande samhällssektorer berörs: Bebyggelse. Lokaler, flerbostadshus, småhus samt service. Transporter. Såväl gods som persontransporter, exklusive utrikes sjö och flyg.

Industri. Utom handel med utsläppsrätter. Militär sektor. Exkluderad där det blir målkonflikter.

kan och ansvarsområden. Huvuddelen av föredraget finns i en artikel i tidningen. Stockholmsavdelningen inledde dock sitt Nordbyggbesök med en visning av Konverket, som är det vattenspel som ligger vid huvudentrén till mässan. Vår guide Kent Lund-

ström från Stockholmsmässan redogjorde för bakgrunden till Konverket och bjöd på ett utsökt vattenspel. Därefter förflyttade sig gruppen av SBRare till konferensavdelningen där seminariet med Hans Severinson som föreläsare satte igång. Av Uno Rydholm

Bland kraven finns upphandlingsmodeller för energibesparingar, effektivaste utrustning och energikrav på vilolägen. På fordonssidan gäller modernisering av utrustningen. Vidare ställs krav på energibesiktningar och på att offentliga byggnader som brukas av det allmänna moderniseras så att de blir energieffektiva. För åren 2001–2005 ser vår energiförbrukning ut så här: Den tillförda energin är 630 TWh men den nationella slutliga energianvändningen är 402 TWh och med ESD-beräkning är den slutliga energianvändningen 359 TWh. Med sparkravet nio procent på nio år (2016) blir det 32 TWh. Energieffektiviseringen ska givetvis bidra till att sänka CO2-utsläppen. Sammanfattningsvis nämnde Tomas Bruce att fler frågor ingår i spardirektiven och de kommer att presenteras efterhand. Tre medlemmar från Stockholmsavdelningen hade år 2007 tilldelats SBRs veterantecken; Leif Cannier, Ulf Hegert och Bo Edenberg. Årsmötet 2008 avslutades med en utsökt årsmötesmiddag för medlemmar och inbjudna gäster. Av Uno Rydholm

Besåg spelande vatten Nordbygg öppnade den första april med en utställning i det stora formatet med nyheter och möjligheter till vida branschkontakter. Kanske hela Byggsverige var representerat? Det kändes så! Även SBR och vår tidning Husbyggaren fanns bland utnr 3 B 2008 husbyggaren

ställarna och spred information genom att dela ut tidningar och informationsbroschyrer. Stockholmsavdelningen toppade dagen med ett seminarium med rubriken: ”Trovärdig egenkontroll”. Hans Severinsson gick igenom de olika stegen och berörde rättsver-

91


Nytt från SBR Europeisk genomgång av byggfel

President Trevor Mole, vice president Kevin Sheridan och SBRs Lars Hedåker i väntan på aktivitet.

Två gånger om året samlas AEEBC – den europeiska samarbetsorganisationen Association d´Experts Européens du Bátiment et de la Construction – för att ha General Assembly meeting. Detta års första möte – 34:e AEEBC General Assembly – ägde rum i Warszawa den 17–19 april. Lars Hedåker representerade SBR. Första dagen inleddes med ett seminarium över Building Pathology, som kan definieras som identifiering, undersökning och diagnos av felaktigheter i byggnader. Det redogjordes för byggfel från västra Europa och från norra Europa där Lars Hedåker gick igenom vatten- och fuktskador. Speciellt redogjordes för de senaste årens fasadskador på putsade väggar utan luftspalt och dränering.

Studiebesök hör till och därför besöktes Palatset för kultur och vetenskap, populärt kallad ”Bröllopstårtan”. Byggnaden skänktes av Josef Stalin till det polska folket på 1950-talet som ett tecken på vänskap! Det gjordes även ett besök på Warsaw Trade Tower, 43 våningar högt och ett av de moderna glas och granithöghus som det finns många av i centrala Warszawa. Särskilt intressant var installationerna i teknikvåningarna. Kvällen avslutades med en informell middag på en av Warszawas berömda restauranger. Det mesta av andra dagen upptogs av en konferens på Warszawa universitets tekniska fakultet där det formella avslutandet av projektet ”Leonardo da Vinci”, LdV Books

Den glasövertäckta innergården på tekniska fakulteten. Foto: Lars Hedåker

92

Bröllopstårtan. Foto: Lars Hedåker

project, högtidligen ägde rum. Projektet, som hade som mål att upprätta ett antal handböcker i byggmanagement, har genomförts med hjälp av EUpengar och AEEBC har varit en av de deltagande parterna. Ett antal talare framförde sina synpunkter på hur man ska förbättra byggmanagement i ledningsfunktionerna och, som en andra del, hur man förbättrar och koordinerar kunskapen hos byggnadsarbetare, så att de utan problem är kvalificerade för sina uppgifter i andra EU-länder. General Assembly inleddes i Dean´s meeting room på tekniska fakulteten och upptogs av formella frågor och en genomgång av de projekt och deltagande som AEEBC är involverat i. Den formella middagen på kvällen hölls på en restaurang i den nyuppbyggda gamla staden. Ett otroligt restaure-

ringsarbete som har pågått under lång tid och som ger oss en uppfattning om hur staden en gång gestaltade sig. Här är Polen värt en eloge för att man har tid, kraft och pengar att genomföra ett sådant arbete. På lördagen avslutades General Assembly på hotellet. Olika arbetsuppgifter fördelades, till exempel ska SBR återkomma med en generell redogörelse för byggskador i stort i Norden. Något utrymme för egna initiativ, som till exempel att bese staden med mera fanns inte. Det tuffa programmet under tre dagar avslutades på lördag middag och till hösten är det möte igen i Aten. För den som är mer intresserad av vad AEEBC arbetar med rekommenderas hemsidan: www.aeebc.org. Av Lars Hedåker, förbundsordförande

husbyggaren nr 3 B 2008


Nytt från SBR Hur blir vi fler SBRare? Ända sedan jag gick med i SBR år 1984 (tror jag) har den ständiga frågan varit: Hur blir vi fler medlemmar? Idéerna har varit många, tyvärr utan synbart resultat. Jag har hela tiden hävdat, framför allt under min tid som ordförande i Stockholmsavdelningen, att vi ska fånga upp ingenjörer vi träffar i vår dagliga

verksamhet. Stockholmsavdelningenvann förresten medlemsvärvartävlingen fyra år i rad. De medlemmar vi kan värva genom mun-till-mun metoden ger fler medlemmar och framför allt kvalitet i stället för kvantitet. Jag brukar skriva och säga: Om varje SBR-medlem värvar en ny medlem är vi dubbelt

så många inom en snar framtid! Vid varje utskick från respektive lokalavdelning ska det stå: Glöm inte att värva nya medlemmar! Tro inte att en arbetstyngd ingenjör söker upp SBR och frågar efter ansökningsblanketter och letar fram gamla skolbetyg. Sätt er i stället med

den presumtiva medlemmen och fyll i en ansökan tillsammans! Det finns även ett bonussystem som innebär att en halv årsavgift för varje ny medlem utbetalas från förbundet till den avdelning som värvar en ny medlem. Av Bengt Persson Stockholmsavdelningen

Konsultgruppens varumärke förstärks En strålande vårvinterdag i mars inledde konsultgruppen sitt årsmöte med en byggteknisk rundvandring på Skansen. Under ledning av Karin Blent från kulturhistoriska avdelningen visades ett historiskt bygge: Järnhandlarens hus – ett 1880-talshus. Det är ett nytt bygge i gammal stil. För att kunna skapa 1930-tals miljö letade man runt landet och plockade fram byggnader i tidsepoken. Allmänt har byggnader flyttats till Skansen men här presenterades ett nybygge utifrån ett original från 1880-talet som finns i Hudiksvall, som nu blivit Järnhandlarens hus. Exteriört är kopian uppförd som originalet och inredningen kommer från Asplunds järnhandel i Stockholm. Genom att bygga ett 1880-

talshus har Skansens stadsmiljö fått ett prov på den träbebyggelse som fanns i de flesta mindre och medelstora svenska städer i mellersta och norra Sverige på 1930-talet. Huset som invigdes år 2005 har också en tvårumslägenhet med vedspis och en elspis som används sommartid. Vidare ligger en gammal hederlig mjölkbutik med disk i området. Här hittar man det iskar som höll mjölken i stålflaskorna kall och måste matas med ny is för att hålla låg temperatur. När vardagsrummet skulle tapetseras sökte man länge efter tidsenliga tapeter. Det visade sig att de fanns på nära håll, nämligen i Skansens eget förråd. Efter rundturen samlades man på krogen Stora Gungan

för att hålla årsmöte. SBRs ordförande Lars Hedåker utsågs till att leda dagens förhandling och lotsade lugnt och säkert årsmötet genom dagordningens 17 punkter. Under rubriken ”Framtida verksamhet” presenterades konsultgruppens grafiska profil i 9 punkter som ska stärka och ge tyngd åt gruppens 239 företag med sammanlagt över 1 000 anställda. Den ekonomiska redogörelsen visade att verksamheten gett ett mindre underskott, på grund av aggressiv marknadsföring i olika aktuella tidningar. Registreringsavgifterna blir oförändrade för 2008 med 2 000 kronor för företag med 0–2 anställda, 3 500 kronor för 3–10 anställda och 4 500 kronor för mer än 10 anställda. Enligt valnämndens förslag

föreslogs omval av samtliga avgående ledamöter med Birger Jörnhammar, Visby som ordförande, omval på ett år. Vidare omvaldes ledamöterna Stefan Jönsson, Östersund och Björn Wahlberg, Lövestad på två år. Den tidigare valnämnden med Göte W Swén, Östersund som ordförande och ledamöterna Ralf Kahn, Göteborg och Anders Olsson, Ljusdal omvaldes. Framtida satsningar på att marknadsföra konsultgruppens varumärke förstärks och konsultgruppens kvalitetsoch miljöledningssystem fortsätter att utvecklas. Såväl SBRs nya hemsida som konsultgruppens egen hemsida är viktiga led i marknadsföringen. Av Uno Rydholm

Uppsala centralstation omvandlas Uppsala resecentrum är ett av de största byggprojekten i Uppsala genom tiderna. Det är ett gemensamt projekt för Banverket, Jernhusen AB och Uppsala kommun. Uppsala har landets största pendeltågstation med cirka 40 000 resor per dygn. En modernisering av stationsområdet och bangården är därför viktigt. Bangården byggs om nr 3 B 2008 husbyggaren

för att öka säkerheten, tågkapaciteten och tillgängligheten, samt för att förbättra miljön. En ny gång- och cykeltunnel byggs under spåren och ett nytt parkeringsgarage har färdigställts. En ny terminalbyggnad i anslutning till gång- och cykeltunneln kommer att byggas liksom en ny entré till plattformarna från söder.

Busstrafiken har fått nya sträckningar. I anslutning till resecentrum uppförs bostäder, kontor och hotell. Uppsala nya resecentrum kommer att kosta sammanlagt 1,5 miljarder kronor och beräknas var klart för invigning under december 2011. Under en eftermiddag informerade SBRaren Hans-Gö-

ran Lenke, projekteringsledare för Uppsala kommuns åtagande i projektet, om ombyggnadsprojektet. Vi var alla imponerade över omfattningen av anläggningen och alla de svåra arbetsuppgifter som måste lösas för att Uppsala ska få dessa nya fina anläggningar. Av Lennart Wågström

93


Nytt från SBR Historien om hur SBRs modellavtal föds Nästan tvåhundra SBR-ingenjörer är numera med i SBRs överlåtelsebesiktningsgrupp och utför mer eller mindre regelbundet överlåtelsebesiktningar i samband med överlåtelser av fastigheter och då främst av enfamiljshus. Regler om överlåtelse av fast egendom finns sedan år 1972 i Jordabalken. Reglerna i Jordabalken var inte nya när de kom utan äldre regler och rättspraxis hade samlats och systematiserats. Risken för att den förvärvade fastigheten avviker från de förväntningar som köparen vid köpet hade anledning att ha på den köpta fastigheten ligger på köparen. Köparens undersökningsplikt är sträng. Rättsliga tvister om ansvar för fel i fastighet var ganska vanligen förekommande. Flera SBR-ingenjörer fick i samband med Jordabalkens tillkomst, utan att egentligen veta vilka krav Jordabalken ställde på en undersökning av en fastighet av olika köpare, uppdraget att biträda köpare vid förvärv av fastighet, oftast genom att genomföra en regelrätt besiktning av det tänkta köpeobjektet. Besiktningarna kallades jordabalksbesiktning, dolda fel besiktning eller något annat i sammanhanget passande. Eftersom Jordabalken saknar regler hur besiktning av fast egendom ska verkställas uppkom en vildvuxen flora av lika många olika slags besiktningar som det fanns besiktningsförrättare. Efter önskemål från SBRs medlemmar så tillsatte den dåvarande förbundsledningen i slutet av 1980-talet en arbetsgrupp som skulle skapa riktlinjer för genomförandet av besiktning i samband med överlåtelse av fast egendom. Resultatet blev ett modellavtal. Modellavtalet kom att be94

stå av en uppdragsbekräftelse och en mall till besiktningsutlåtande. Arbetsgruppen föreslog att besiktningen skulle kallas överlåtelsebesiktning av fast egendom. En överlåtelsebesiktning enligt modellavtalet består av fyra delar, nämligen: 1. genomgång av handlingar 2. okulär besiktning 3. riskanalys, och 4. behov av fortsatt teknisk utredning.

bundsstyrelsen trycktes blanketter för uppdragsbekräftelsen och för besiktningsutlåtandet. Kursverksamhet inleddes och SBR medlemmar kan bli av SBR godkänd besiktningsförrättare eller av Sitac certifierad besiktningsförrättare. Modellavtalets villkor revideras fortlöpande i takt med rättsutvecklingen och i första hand med beaktande av prejudicerande domar från Högsta domstolen.

Uppdragsbekräftelse där samtliga villkor för genomförandet av en överlåtelsebesiktning regleras ska alltid upprättas och undertecknas av uppdragsgivaren innan besiktningen genomförs. Ett skriftligt besiktningsutlåtande ska alltid upprättas och översändas till uppdragsgivaren. Syftet med en överlåtelsebesiktning är att en sakkunnig ska biträda en köpare vid köparens genomförande av delar av köparens undersökningsplikt för genomförandet av överlåtelsebesiktning. Efter godkännande av för-

I samband med att SBR introducerade överlåtelsebesiktningsbegreppet och överlåtelsebesiktningsgruppens verksamhet ställde arbetsgruppen upp mål för överlåtelsebesiktningsgruppens verksamhet. Genom upprättandet av uppdragsbekräftelsen och besiktningsutlåtandet med däri angivna villkor och krav på återkommande utbildning av besiktningsförrättarna skulle uppdragsgivare tillförsäkras ett uppdragsresultat som skulle kunna ligga till grund för den förväntan på fastigheten som en spekulant hade anledning

att ha. Modellavtalet skulle vara en rikslikare. En andra målsättning var att besiktningsförrättarna skulle ha den utbildning och kompetens för att kunna utföra bra överlåtelsebesiktningar och ge uppdragsgivarna rätt underlag och att minska skaderisken. SBR besiktningsförrättarnas kompetens har överlag ökats till stor del beroende på kravet på fortlöpande utbildning. Slutligen men inte minst var målsättningen att påverka rättsutvecklingen så att allt fler köpare lät utföra överlåtelsebesiktningar enligt SBRs modellavtal. Utvecklingen av överlåtelsebesiktningen sker dels genom en utveckling på marknaden, dels genom prövningar av villkoren i allmänna domstolar. Allmänt kan man konstatera att rättsväsendet i allt väsentligt accepterat SBRs modellavtal. Felaktiga överlåtelsebesiktningar har uppmärksammats i media och annorstädes på ett sådant sätt att många i allmänhet tror att skadefrekvensen är omfattande och att många fastighetsägare drabbats av undermåliga överlåtelsebesiktningar. I själva verket är det så att av till SBRs försäkringsgivare anmälda utförda överlåtelsebesiktningar reklameras cirka 0,8 procent. Utbetalning sker i 20 procent av de reklamerade besiktningarna vilket motsvarar 0,1 procent av antalet anmälda utförda överlåtelsebesiktningar! SBR modellavtal har godtagits av domstolarna och kan sägas utgöra rättspraxis. Högsta domstolen har två gånger prövat bärigheten av villkoren i SBRs modellavtal. Se nästa sida. Av Jens Pedersen Advokatfirman Jens Pedersen AB husbyggaren nr 3 B 2008


Nytt från SBR SBRs modellavtal prövad i domstol I en dom daterad 23 april 2001 i mål Ö 3409-00 kom Högsta domstolen fram till att SBRs modellavtal inte var oskäligt. Trots det blev besiktningsförrättaren ställd till ansvars för fel som fanns på fastigheten. Enligt modellavtalets villkor ska besiktningsförrättaren utöver den okulära besiktningen även utföra en riskanalys om det föreligger påtaglig risk för att det finns andra väsentliga fel än dem som antecknats i besiktningsutlåtandet. Genomför besiktningsförrättaren en riskanalys ska besiktningsförrättaren inte föreskriva fortsatt teknisk utredning beträffade det eventuella fel som aves i riskanalysen för att konstatera om risken infrias. Det står uppdragsgivaren fritt att beställa fortsatt teknisk utredning av fel som förklarats som risk. Vid en överlåtelsebesiktning hade en besiktningsförrättare under rubriken ”3 Riskanalys” i besiktningsutlåtandet antecknat: ”Parkettgolv på undervåningen (även under säljarens nya mattor) ligger troligtvis på reglar direkt på underliggande betong. Detta är en konstruktion som kan orsaka bekymmer. Inträngande fukt träffar trävirket. Detta kan vara grogrund för mögelbildning. Dock ingen indikation på detta här. (Lika gäller för på regling av vägg men här är reglarna distanserade enl säljaren). – Markens lutning mot huset på baksidan innebär att ytvatten hela tiden dämmer mot sockel och källarvägg. Här gäller att dräneringen fungerar. Dräneringen är dock inte omlagd längs hela husets längd. Risk för fuktproblem i källarväggen kan föreligga.” Under den följande rubriken ”4 Fortsatt teknisk utredning” hade besiktningsförrättaren antecknat: ”Bedöms f.n. nr 3 B 2008 husbyggaren

inte erforderlig.” Husköparen ansåg att besiktningsförrättaren skulle ha föreskrivit fortsatt teknisk utredning fast det hade verkställts en riskanalys. I sin dom skrev HD att det vid användandet av modellavtalet inte förelåg någon allmän skyldighet för besiktningsförrättaren att rekommendera en fortsatt teknisk utredning så snart besiktningsförrättaren konstaterat att det föreligger risk för en väsentlig brist. Den omständigheten att besiktningsförrättaren avstår från att rekommendera en fortsatt teknisk utredning i ett sådant fall kan således inte innebära att besiktningsförrättaren inte gör sig skyldig till vårdslös underlåtenhet. Men HD pekade på att besiktningsförrättaren antecknat att teknisk utredning ”f.n. inte bedömdes erforderlig”. HD ansåg att köparna haft foga att uppfatta den skrivningen på så sätt att det saknades anledning för köparna att gå vidare med någon teknisk utredning med anledning av vad som angavs i riskanalysen. Besiktningsförrättaren blev därför ställd till ansvars. En annan efterlängtad dom för besiktningsförrättare från Högsta domstolen har meddelats den 4 december 2007. I domen uttalar sig Högsta domstolen om möjligheten för en besiktningsförrättare att vid överlåtelsebesiktning på uppdrag av konsument begränsa ansvarstiden (reklamationsfristen) till två år. Bakgrunden till tvisten är följande: Besiktningsförrättaren mottog en beställning av en överlåtelsebesiktning per telefon och översände därefter en uppdragsbekräftelse till beställarna, som var privatpersoner. Efter genomförd besiktning upprättade besiktningsförrättaren ett utlåtande, i vil-

ket även angavs villkoren för uppdragets utförande. Bland dessa villkor hade besiktningsförrättaren angivit att ”Krav mot besiktningsförrättaren skall anmälas (reklameras) till denne inom skälig tid efter det att skadan märkts eller bort märkas. Reklamation får dock inte ske senare än två år efter uppdragets avslutande.” Efter att mer än två år passerat reklamerade beställarna ett fel i besiktningsuppdraget till besiktningsförrättaren, som bestred ansvar med hänvisning till att reklamationstiden gått ut. Både tingsrätt och hovrätt kom fram till att avtalsvillkoret var oskäligt och att reklamation därför skett i rätt tid. Högsta domstolen prövade först frågan om avtalsvillkoret är oskäligt. Efter en jämförelse mellan besiktningsuppdrag och arbete på fast egendom kom domstolen fram till att besiktningsuppdraget saknar de risker som i konsumentförhållanden motiverar en tioårig ansvarstid för arbete på fast egendom. Domstolen pekade därefter på att både konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen, som i och för sig inte är direkt tillämpliga på besiktningsuppdrag, föreskriver tre (tidigare två) års ansvarstid för levererade varor respektive tjänster på lös egendom. En ansvarsbegränsning till två år är därför enligt domstolen vare sig överraskande eller tyngande och avtalsvillkoret bedöms inte vara oskäligt. Den andra frågan som prövades i målet var om avtalsvill-

koret verkligen var del av parternas avtal. Villkoret hade förts fram först efter uppdragets utförande i det utlåtande som besiktningen resulterade i. Högsta domstolen kom fram till att även om beställarna kunde räkna med att villkoren för uppdraget skulle komma att preciseras, så var det för sent att så skedde först efter uppdragets utförande. Domstolen kom därför fram till att avtalsvillkoret inte blivit del av parternas avtal. Och eftersom preskriptionslagens tioåriga frist då ska gälla, innebär det att beställarna trots allt reklamerat i rätt tid. Den slutsats man kan dra av dessa båda domar är att om besiktningsförrättare följer SBRs modellavtal, och inte införlivar egenhändigt tillverkade villkor i SBRs modellavtal, så minskar risken för att besiktningsförrättaren ska göra fel och därigenom orsaka skada. Av Jens Pedersen Advokatfirman Jens Pedersen AB

95


Marknadsnytt Slut med spik i munnen

Frontkåpor i olika form

Handsktillverkaren Guide presenterar handsken Guide 5005 M – där M står för Magnetic. På handskens ovansida, som är tillverkad i flexibel spandex, har företaget sytt in magnetplattor. Detta för att eliminera behovet av att arbeta med till exempel spikar och skruvar i mungipan. Förutom magnetplattorna erbjuder handsken bra grepp i vått och torrt tillstånd, förstärkta fingertoppar och tum-

Pax breddar sitt fläktsortiment. Pax termic levereras med två alternativa frontkåpor, en rund och en fyrkantig. Frontformen skiftas efter behag med ett enkelt handgrepp. Grundmodellen av Pax ter-

mar, knogskydd och kardborrespännig vid handleden. Guide 5005 M är tvättbar, samt fri från krom. D

mic erbjuds i två olika färgkombinationer; med en klassiskt vit eller en silverglänsande frontkåpa. I tillbehörskollektionen kan man välja bland ytterligare tio olika designkåpor. D Pax Electro Products AB 0157-756 23 lottiea@pax.se

Triangulär öppning

Skydda Protecting People Europe AB 0321-67 73 70 roger.rasmussen@skydda.se

Passersystem för tuff miljö Malux nya serie passagesystem finns i olika varianter; AX50 för en dörr och upp till 500 användare, och AX100 för en dörr och upp till 4 000 användare. Inpasseringen sker genom att en person visar passagekort eller nyckelbricka framför en

beröringsfri läsare. Systemen kan även fås med sifferkoder. Kortläsaren är väderbeständig, IP65, och monteras med säkerhetsskruvar, vilket gör att systemet passar även i tuffa miljöer. D Malux 0660-29 29 00

Tensars tekniker har vidareutvecklat det tidigare tvåaxiala nätet och ersatt de rektangulära öppningarna i nätet med tri-

angulära. Ribbtjockleken har ökat och knutpunkternas struktur har förändrats. I kombination med rätt fyllnadsmaterial bildar TriAx ett mekaniskt stabiliserat lager för grundstabilisering och förstärkning av överbyggnader. D Byggros AB +46 771 48 90 00 info@byggros.com

Tvättar och slipar ytor

Stege kan varieras i höjd Telesteps AB i Tranås har sedan år 1996 producerat teleskopiska stegar och arbetsredskap. Stegarna kan varieras i höjd mellan 0,7 till 3,8 meter. Konstruktionen, som är patenterad, gör att stegen skjuts ihop automatiskt. Stegarna kan fås med topp96

stöd som gör arbetet säkrare, samt ger en bredare yta att arbeta på. Justerbara säkerhetsfötter gör det möjligt att använda stegen på ojämnt underlag. D Telesteps +46 708 160 180 jonas.netterstrom@telesteps.se

PowerBrush är ett universalverktyg som kan användas av villa- och fritidshusägare för att tvätta rent ytor och slipa ytorna. Den egna borrmaskinen används som motor. Verktygen borste, slipnylon och polermatta går lätt att byta. Universalverktyget borstar eller slipar i virkets längdriktning. Borstar finns för olika hårda, mjuka eller smutsiga ytor. D Powertechnology JHD AB 070-105 42 81

husbyggaren nr 3 B 2008


thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com


Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Husbyggaren 2008 Nr 3  
Husbyggaren 2008 Nr 3  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...