som kan orsaka sjukahus syndrom hos de boende.
Stenullen är blöt 200 mm upp. Foto: Per Karnehed
P
vänta med att applicera den inre isoleringen och plastfolien tills fuktkvoten understiger 18 procent i träreglar eller kartongklädd gips. Där går gränsen för vad man idag anser motsvara relativ fuktighet (RF) på 75 procent, det vill säga risk för mögelpåväxt. Byggfukten torkar inte ut, utan mikrobiologisk påväxt startar. Även vid ventilerade putssystem gäller att inget organiskt material i konstruktionen ska ha högre fuktkvot än 18 procent när skiva och putssystem monteras. För mineraliska byggprodukter som betong, leca och lättbetong krävs att RF understiger 90 procent. Detta under förutsättning att byggmaterialen är rena. Är de mineraliska byggmaterialen nedsmutsade börjar mögelpåväxt vid lägre RF. Konstruktionerna måste helt enkelt torka ut innan de byggs in. Annars finns en reell risk för mikrobiologisk påväxt
92
Varför fungerar det inte? Att putsa på massiva mineraliska konstruktioner är relativt enkelt. När U-värdet börjar närma sig 0,2 W/m2K händer dock nya saker med putsen och väggen. Den yttre delen blir kall och uttorkningen av den så annars väl fungerande väggkonstruktionen blir bristfällig. Risken är att inträngande vatten torkar ut för långsamt. Bara byggfukt i till exempel en kubikmeter lättbetong uppgår till över 400 liter. Sedan ska nederbörden hållas borta under byggtid och detta sammantaget med låga U-värden gör även detta till riskkonstruktioner ur fuktsynpunkt som kräver detaljerad planering och noggrant övervägande av materialval. Sto rekommenderar idag att ett massivt väggelement impregneras utvändigt innan putsning för att minimera vattenupptagningen i den yttre delen av väggen. Trots hydrofoberade putssystem och vattenavvisande putser mättas putsskiktet efter ett par timmars slagregn och väggen bakom fuktas långsamt upp. Ett bra alternativ när man vill erhålla låga U-värden är att isolera den massiva stommen utvändigt. Detta byggsätt är vanligt i Europa. En massiv stomme av betong, håltegel, lättbetong eller kalksandsten isoleras utvändigt med EPS eller stenull som sedan putsas. Inläckande vatten vid fönster, plåtar och andra anslutningsdetaljer kan till viss del ackumuleras av den mineraliska stommen, men pågår läckaget under längre tid erhålls mögelpåväxt även här
då RF överstiger 90 procent. I hus ingår dessutom alltid organiskt material som är känsliga för RF överstigande 75 procent. Goda anslutningsdetaljer och en genomtänkt arkitektur är av högsta prioritet. Här har den långa erfarenheten i Europa med utbildad arbetskraft, kunnig platsledning och detaljerade upphandlingsunderlag gjort att skadefrekvensen är låg.
Blöta perioder vanligare Inte heller klimatförändringen kan ha gått läsarna förbi. Längre perioder av fuktigt och blött väder med kraftigare och frekventare slagregn gör att husen utsätts för tilltagande påfrestningar. Många gånger byggs husen idag även på extremt utsatta ställen där vinden får fart och pressar regnet mot väggar och anslutningsdetaljer. Vanligtvis finns även stora fönsterpartier, markiser och balkonger i dessa riktningar eftersom vi vid fint väder vill njuta av utsikten mot vatten och öppna landskap. Förr byggdes många av husen på fast mark med skogen som skydd och vindavledare vid oväder. Isoleringen av väggarna var betydligt sämre än idag och fukt som trängde in torkade oftast ut innan den hann orsaka mögelpåväxt i konstruktionen. Räcker det att bygga torrt Är väggen torr och RF understiger 75 procent finns det fortfarande risk för att vatten tränger in genom otätheter vid anslutningar mot plåtar, terrasser, balkonginfästningar, fönsterbleck, fönster och dörrar. Ställplatsen för fönster är minst 10 mm runt om och denna spalt tä-
husbyggaren nr 2 B 2008