Husbyggaren 2008 Nr 2

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

2 08 Nedanstående är en annons från Abetong

6

husbyggaren nr 2 B 2008

nr 2 · 2008 | Årgång 50 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:– 5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2008

Nr 1 v 8 Nr 2 v 13 Nr 3 v 22

Nr 4 v 38 Nr 5 v 44 Nr 6 v 50

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Bilaga medföljer

Varför klarar byggbranschen inte av att industrialisera och effektivisera? Problemet analyseras från olika håll. En annan aktuell fråga är den växande handeln med människor. Hur många tänker på att när de betalar svart för byggjobb stödjer de den organiserade brottsligheten? Bränder i tunnlar och hur betong kan göras brandsäkert avhandlas, liksom fukt- och mögelproblem. Ett pågående bygge visar att bostäder med prefabricerade betongstommar kan bli oerhört tysta. Foto: Christian Mohr

INNEHÅLL 8 12 18 22 30 34 38 42 46 50 58 64 70 80 84 88 90 98 102 104 106 108 112 113 126

Strategin att industrialisera husbygge stegvis gick hem Träbyggföretagen driver på den industriella processen Visualiserat bygge i 3d kan kapa kostnader Lönsamt att industrialisera och effektivisera brobygge Trubbig lag förmår inte stoppa slavliknande svartarbete Lättare släcka tunnelbrand om brandgas kan styras Komplex byggnad kräver bättre brandteknik Studier behövs om varför unga anlägger bränder Högpresterande betong kan göras brandsäker Inblandad plastfiber minskar spjälkning vid brand Tysta bostäder byggs med betongstomme Liten risk för tidiga sprickor i självkompakterande betong Injekteringsbetong kan bli ett miljövänligt alternativ Studerar hur pågjuten fog klarar frostangrepp Fuktsakkunnig säkrar bygget mot skador Alger och mögel trivs på ytor av tunnputs Rätt utförd anslutning stoppar fukt i fasad Bra projektledare behövs för lyckat passivhus Juridik: Konsult som ska avveckla bör undvika fallgropar Form & Teknik: Betongen är en trogen och anpassbar tjänare Debatt: Utbildad operatör får fler att välja sprutbetong Noterat Platsannonser Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: Tak Fasader Glas Tidningen utkommer i vecka 22

nr 2 B 2008 husbyggaren

7

PREFAB Skanska bygger ut medan NCC lägger ner. Kan man bygga flerfamiljshus bättre, snabbare och till lägre kostnad med samma tillverkningsmetoder som inom industrin? Skanska och NCC har olika erfarenheter.

Strategin att industrialisera husbygge stegvis gick hem Av marie wallin , frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

en 15 oktober 2007 invigde Skanska sin utbyggda husfabrik i Strängnäs, där det nya konceptet ModernaHus ska tillverkas. Pressreleasen krockade nästan på redaktionernas bord med meddelandet från NCC om nedläggningen av deras projekt för industriellt byggda flerbostadshus, NCC Komplett, med tillverkning i Hallstahammar och Solna.

När NCC Komplett invigdes i april 2006 var det en av de största nyheterna på länge inom byggindustrin. Byggtiderna skulle halveras, samtidigt som energioch driftskostnaderna skulle minska kraftigt, fuktproblemen avta och säkerheten ute på byggena skulle öka.

Det är nästan precis samma mål som Skanska vill uppnå med ModernaHus. Husen byggs färdiga på fabriken, levereras som byggmoduler i platta paket och monteras på plats av de tillverkande företagens personal. Ändå leder de två stora byggföretagens erfarenheter åt helt skilda håll när det gäller synen på möjligheterna att industrialisera tillverkningen av flerfamiljshus.

D

Stort steg Fredrik Anheim är fd vd för NCC Komplett. Han framhåller att det är svårt att isolera en enda faktor som orsak till nedläggningen av NCCs projekt.

– Vi gjorde många väldigt stora förändringar i ett enda steg. Vi försökte bygga upp en industriell produktionsmetod i klass med den moderna bilindustrin på bara fem år. Det var för snabbt för att kunna klara det.

Alltför många viktiga beslut tvingades fram för snabbt.

– Vilka steg du tar beror på vilken tidsram du har och det finns en viss risk för att det ska leda fel. Hade vi gjort andra val hade vi kanske kommit rätt. Det kan till 8

exempel handla om andra mått på produktens flexibilitet eller något.

NCC bedömde att företaget inte skulle kunna få någon lönsamhet i projektet.

– Det är mycket helheten, den samlade komplexiteten, som driver upp kostnaderna. Vi hade för höga rörliga kostnader, många processkostnader som var svåra att komma åt, förklarar Fredrik Anheim.

Svår pressa priserna Till de kostnaderna hör underleverantörerna.

– Vi hade hoppats att få större effekt på inköpsprocesserna. Vi trodde att de stora volymer vi skulle beställa skulle pressa priserna på materiel och annat, men inköp för 1 000 lägenheter var en volym i minsta laget.

Han menar att det inte var något problem med de rent tekniska processerna eller på kundreaktionerna. En del strålkastarljus har riktats mot valet av personal

För många beslut för snabbt. Så förklarar Fredrik Anheim, före detta vd för NCC Komplett, varför NCCs satsning på fabriksproduktion misslyckades. Foto: Sten Jansin, NCC

och kompetens. NCC använde sig av operatörer med industriarbetarbakgrund, både i tillverkningsprocessen och på montageplatsen.

– För oss var det naturligt. Det här var en industriprocess utan arbetsmoment som krävde byggarbetarbakgrund.

Helt färdigt NCCs hus levereras helt kompletta, till och med tapeterna sitter på plats. Vid montaget har det uppstått problem med bland annat transportskadade byggelement och med vindsutrymmena.

– Systemet var inte tillräckligt utvecklat. När det kom till kvalitetsbrister på plats, där momenten var mer byggrelaterade, där kan man ju säga att det kanske hade varit bättre med byggarbetarkompetens, konstaterar den före detta vd:n.

Fredrik Anheim menar att det finns två vägar att gå för att pressa kostnaderna för flerfamiljshus. Antingen industrialiserar man den traditionella byggprocessen stegvis mot en mer effektiv och mer industrialiserad byggprocess genom att ta små steg under lång tid.

– Eller så gör man som vi gjorde, tar ett mycket stort steg och förändrar hela processen på en och samma gång. Då gäller det att fatta rätt beslut på många ställen samtidigt.

Använda kunskapen Även om NCC tog hjälp av produktionsexperter från tekniska högskolor och olika industribranscher blev det ett för stort jobb att implementera flera nyheter på en gång. Fredrik Anheim menar att det inte under överskådlig framtid kommer att bli något nytt försök med en totalt industrialiserad byggprocess i NCCs regi.

– Vad vi ska göra är att använda det vi har lärt oss och det som fungerar i den traFortsättning s. 10 P

husbyggaren nr 2 B 2008

NCCs hus byggdes helt färdiga i fabrik och levererades kompletta med tapeterna på plats. Foto: Bruno Ehrs

P

ditionella byggprocessen så att den blir mer industrialiserad än den är idag. Den rent tekniska kunskap som kan överföras kommer vi att använda för att effektivisera prefabriceringen av hus. Det gäller även den industriella logiken och hur vi ser på produktutveckling. Det finns mycket kompetens att ta tillvara.

Skanska vågar trots NCCs erfarenheter storsatsa på sitt eget koncept ModernaHus. Projektet har växt fram genom att Skanska har vidareutvecklat de industriella byggmetoderna under en tioårsperiod. Man gjorde ett pilotbygge i Örebro redan år 2005 för att se om den industriella processen skulle fungera. Där NCC tog ett enda stort kliv tar Skanska fler och mindre tekniksteg:

Standardisera elementen – Vi jobbar med produkter vi väl känner till, som vi själva har utvecklat genom att förbättra tekniken. Vi har gått mer och mer mot att standardisera elementen, förklarar Skanskas industrichef Joakim Gullmark.

Men han betonar att det inte bara handlar om att industrialisera delar av byggprocessen.

– Vi har också strävat efter att industrialisera byggandet helt och hållet. Vi har 10

lyckats ta bort felkällor. Vi har fått ner montagetiden, ökat precisionen och fått ner toleranserna ytterligare genom laserteknik.

Precis som Lego Skanska kan till exempel projektera hos sina entreprenörer i Indien, som skickar filerna direkt till fabriken i Strängnäs. Där

Upplägget följer principen med legobitar. Så beskriver Joakim Gullmark som är industrichef på Skanska, tanken bakom ModernaHus. Foto: Mira Persson, Skanska

sätts elementen dit med laserteknik på formbrickorna som Skanska gjuter på.

– Det är en helt industrialiserad byggprocess. Vi har kommit väldigt långt. Det är en stor skillnad mot att gå och mäta med tumstock och måttband, säger Joakim Gullmark.

Han beskriver Skanskas upplägg som ett bygge med jättestora, raka, enkla Lego-bitar. Det finns ett antal element som man kan bygga ihop i olika varianter för att få lite variation på huskropparna.

Ju längre man arbetar med det desto bättre blir man på att hitta kopplingar mellan olika element så att de kan kombineras på olika sätt.

– Repeterbarheten är viktig för att lära sig att bygga bort problemen. Och visst, så är det, projektörerna och de som designat det här har faktiskt tänkt i Lego-termer.

Vi försöker hålla nere antalet byggmoduler, men de ska gå att kombinera på många sätt.

Inga tapeter Montagearbetarna sätter upp en ren stomme med ytterväggar, innerväggar och bjälklag. Huset är färdigmålat på utsidan. Färdiga våtrum lyfts också på plats.

Men Skanskas ModernaHus är inte riktigt så kompletta som NCCs variant. husbyggaren nr 2 B 2008

ning med cirka 30 procent jämfört med ett platsbyggt hus. Det har vi sett att vi kan lyckas med, säger Joakim Gullmark.

Skanska bygger en våning på tre dagar.

Ett åttavåningshus blir klart på 25 dagar.

Det är en tredjedel av den traditionella byggtiden för ett flerfamiljshus.

Skanska räknar med att kunna sänka kostnaderna för sina prefabricerade hus med cirka 30 procent jämfört med ett platsbyggt hus. Foto: Holger Staffansson

– Vi strävar naturligtvis efter att flytta arbetstid från montageplatsen till fabrikerna, men vi har valt att inte flytta all tid.

En del jobb måste helt enkelt göras på plats. Vi anser att det är svårt att undvika att till exempel tapeterna inte blir smutsiga under transporten och så vidare.

Därför sätter vi inte upp tapeter eller skåpstommar.

Olika kompetenser Skanska har valt en annan sammansättning när det gäller personalens kompetens än NCC. Skanska skiljer mellan industriarbetarna, som jobbar i linjen och montagearbetare som arbetar på plats.

Montagearbetarna har byggarbetarkompetens.

– Vi hade redan anställda med byggarbetarkompetens och vi valde att sätta in dem istället för att ta in helt nya människor. När husen monteras måste man ha en grundkompetens med byggbakgrund så man förstår vad man håller på med. Det går inte att ta in annat folk och höja kompetensnivån på dem. Det behövs gedigen erfarenhet av byggnadsarbete.

Kundförväntningar svåra De svåraste utmaningarna i det här projektet finns inte i produktionsprocessen, nr 2 B 2008 husbyggaren

enligt Joakim Gullmark.

– Nej, den största utmaningen är att få våra kunder att förstå att man kan komma långt ner i pris om man väljer standardiserade produkter. Så fort man går utanför standardutformningen börjar det kosta pengar.

Han berättar att det sällan blir stora diskussioner kring rumsindelningarna.

Diskussionerna handlar nästan alltid om ytskiktet.

– Men nu börjar beställarna ta till sig möjligheterna och förstå begränsningarna för en standardiserad produkt. Vill man ha mer variation får arkitekten leka med färger på fasaden för att få mer liv i huset. Vi har redan gått igång och börjat titta på ModernaHus fas 2. Där ska vi utveckla nya möjligheter att förändra fasaderna mer.

Skanska har för närvarande en orderstock på drygt ett år inbokad.

30 procent billigare NCC har aldrig gått ut med hur stor kostnadssänkning de räknade med för att få lönsamhet. Det har däremot Skanska gjort.

– Den kortade byggtiden, centrala inköp och upprepning i produktionen kommer på sikt att leda till en kostnadssänk-

Bra inomhusklimat ModernaHus är också ett lyft för den hållbara utvecklingen, anser Joakim Gullmark. Huset är ”trögt”. Vädersvängningarna utomhus avspeglar sig inte så mycket inomhus.

– Det är driftseffektiva hus med låga driftskostnader och bra boendeklimat. Vi har jobbat med isoleringen av betongfasaden. Vi har gått upp i isoleringstjocklek för att få låga driftskostnader. Det blir svalt på sommaren och varmt på vintern.

Det är definitivt ett miljöhus. D

Faktaruta NCC kommer att ha byggt totalt 300 lägen-

heter i 16 bostadshus med byggsystemet NCC Komplett när avvecklingen avslutas i maj 2008.

Antalet anställda som berörs: 200 personer.

Husen finns i Järfälla, Råcksta, Brandholmen, Linköping, Hallstahammar, Eskilstuna och Uppsala. ”Kostnad”: Drygt 1 miljard kronor under fem år i investeringar och kostnader.

Skanska ska producera 20 färdiga sexvåningshus om året.

Antalet anställda: 130 personer Hitintills finns hus i Örebro, Västervik och Stockholm.

Kostnader: Investering på 100 miljoner kronor i den utbyggda och moderniserade fabriken.

11

PREFAB Flera svenska träbyggnadsföretag har under senare år utvecklat industriella byggsystem, som kopplats till tydliga affärsmodeller. Det är träbyggföretagen som idag driver utvecklingen mot bättre byggprocesser och ökad kvalitet.

Träbyggföretagen driver på den industriella processen ör ett år sedan beskrev jag tillsammans med min kollega professor Staffan Brege i Husbyggaren nr 2, 2007, att effektivare affärsmodeller behövs för att ta utvecklingen vidare för det industriella husbyggandet i trä. Vi efterlyste ett ökat och långsiktigt engagemang både från akademin och industrin i gemensam utveckling och forskning.

När artikeln skrevs hade vi, tillsammans med professor Sven Thelandersson, via delfinansiering av Vinnova just startat kompetenscentrat Lean Wood Engineering (LWE). Kompetenscentrat är ett långsiktigt samarbete med ett tydligt fokus att via branschgemensamma frågor utveckla det industriella (trä) byggandet.

Träbyggande är centralt i LWE, men trä inom parentes visar på att de metoder och kunskaper vi gemensamt tar fram i lika hög grad kan användas för vilken typ av industriellt byggande som helst. Visst är fokus på träbyggandet men i det industriella byggandet skiljer sig inte process, produkt och affärsfrågor nämnvärt från varandra mellan stommaterialen.

Vad naturligtvis är välkänt är att de olika materialen (stål, betong och trä) erbjuder olika tekniska möjligheter och prestanda som i många fall skiljer sig väsentligt åt. Men just fokus på processfrågor är viktigt för att fortsätta att ta steg i bostadbyggandets effektivisering.

Artikeln kommer därför att handla om hur de effektivaste företagen i träbyggnadsbranschen – här menar jag husbyggandet i flera våningar i trä – har utformat sina affärsmodeller. Jag kommer att ge min syn på vad industriellt byggande är, förklara vad jag lägger i begreppet affärsmodell och via erfarenheter från träbyggandet som vuxit fram sedan år 1994, och den forskning som bedrivs inom LWE

F

12

och inom min forskargrupp i träbyggnad vid Luleå tekniska universitet, visa på ingredienserna i dessa affärsmodeller. Observationerna knyts ihop med ett kostnadsresonemang och beskrivning av LWE-centrat sist i artikeln.

Byggandets industrialisering Industrialisering av byggandet har både av kritiker och av byggbranschens egna företrädare tydligt förts fram som ett medel att öka effektiviteten i byggsektorn.

Jag tycker att det är viktigt att definiera hur denna industrialisering går till, de mönster som växer fram.

De vägar som företag inom byggandet väljer kan karakteriseras på två sätt (fritt utvecklat från Apleberger, Jonsson & Åhman, FoU väst 0701).

• Industrialiserat byggande: Den nuvarande bygg- och planeringsprocessen finjusteras och drivs enligt industriella principer (bland annat förtillverkade komponenter), övervägande del av produktionen sker på byggplatsen.

• Industriellt byggande: Tillverkningsprocesser sker i sluten industriell miljö, endast montagearbeten på byggplatsen, en tydlig processägare med tydligt fokus på produkt.

Dessa två begrepp tar mycket tydligt sin utgångspunkt från produktionsapparaten. Det finns ett tydligt vägskäl i vad som avses med byggande som skiljer dessa vägval. Lite grovt uttryckt passar industriellt byggande bäst för bostadsbyggandet. Definitionen industriellt byggande är tekniskt formulerad och driver på detta sätt utvecklingen med just tekniksynen som dragande.

Men, och ett viktigt men i detta sammanhang, är att industriellt byggande inte innebär framtagandet av standardiserade hus. Det är viktigt att hus passar in i omgivningen och anpassas mot stads-

FÖRFATTAREN

Av lars stehn , professor, Luleå tekniska universitet

Lars Stehn är professor i träbyggnad på avdelningen för byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet och programdirektör för kompetenscentrat LWE. Han verkar inom området industriellt byggande och träkonstruktioner. All forskning sker behovsmotiverat i samarbete med företag.

miljön och främst vad de boende efterfrågar i form av funktion, ekonomi och säkerhet.

Därför är gränssnitten mellan marknad, effektivitet (teknik) och flexibilitet (arkitektur) kritiskt i ett industriellt byggande och typiskt är: • Ett begränsat antal komponenter som, likt lego, kan sammanfogas till husvarianter (produkter) med stor variation både ur interiör- och exteriörutformning.

• Typiskt är också en tidigarelagd noggrann projektering med färre aktörer som samarbetar i ett team. Processen att framställa och bygga och designa är bestämt och alla aktörer är överens om detta. Sena ändringar av utformningen tillåts inte – en standardiserad process med lojalitet mot de tidiga valen.

• Att arkitekter måste träna sig bättre i att tänka industriell tillverkning. I den industriella processen sker visionen, utformning och arkitektur (i vid mening) inom ramarna för ett systemval där samma arbete inom det traditionella byggandet innebär att arkitekten utgår Fortsättning s. 14 P

husbyggaren nr 2 B 2008

P

från en vision och ett stomval. Detta är ett nytt tanke- och arbetssätt från arkitektens synpunkt varför systemen (produkterna) måste vara transparanta och inte för komplicerade i sin uppbyggnad.

Men i min fortsatta analys tar jag utgångspunkten från en effektivisering av produktionsapparaten inom bostadsbyggandet. Och det är just inom bostadsbyggandet i trä, med småhusbyggandets utveckling inom prefabteknik i ryggen, där man ser de tydligaste utvecklingstrenderna mot att utveckla det industriella byggandet.

Framgångsrika affärsmodeller Forskning inom företagsstrategier har allt mer kommit fram till att framgångsrika företag uppfyller tre högt ställda kriterier på: • Närhet till marknader och kunder • Innovation i produkter/system och processer • Operativ (produktions) excellens i verksamheten Dessa krav, se figur 1, måste företag baka in i sina affärsmodeller när de utvecklar: • sina marknadspositioner • sina erbjudanden mot marknaden • sina resurser, som vi väljer att kalla operativa plattformar Från dessa generella beskrivningar av affärsmodeller som kan sägas gälla för de flesta producerande företag undersöker vi i vår gemensamma forskning frågor som rör allt från projektering till industriell tillverkning och samordning på byggplatsen. Måste till exempel en aktör ta ett större helhetsansvar för att lyckas?

Med utgångspunkt för hur det industriella bostadsbyggandet i flervåningshus av trä utvecklats och ovan beskrivna definitioner av affärsmodeller kan jag tydligt se att: • Utvecklingen av det industriella byggandet i Sverige numera drivs av träbyggnadsföretagen. Sedan NCCs mycket lovvärda och ambitiösa satsning NCC Komplett, att industriellt framställda byggnader med betong-prefab teknik, lades ner hösten 2007 sker utvecklingen av industriellt byggande i Sverige av träbyggnadsföretag. De företag som vi redan för ett år sedan kunde konstatera utvecklades när byggnation av flervånings hus i trä blev tillåten år 1994 leder 14

Figur 1. Ingredienserna i en lyckosam affärsmodell. Industriellt byggande i Sverige sker av träbyggföretag.

nu teknik- och processutvecklingen mot ett effektivare byggande. Företagen är effektiva och förtjänar sin position som marknadsledande och jag konstaterar att alla de ledande företagen satsar långsiktigt på FoU. Jag vill också påpeka att effektiviseringsvinsterna inte gäller träbyggandet utan hela bostadsbyggandet om och när ett lärande sker mellan aktörerna i hela bostadsbyggarsektorn.

• Träbyggnadsföretagen arbetar mycket strategiskt med frågeställningar för att stärka sin produkt. Just att ett hus är en produkt kanske de flesta inte höjer på ögonbrynen åt. Men, få är de generella entreprenadföretag som verkligen ägnar sig åt att bygga en produkt. Med NCC Komplett insomnat är det väl bara träbyggnadsföretagen som med fog kan säga att de bygger hus som är en produkt. De generella entreprenadföretagen bygger projekt. I produktbegreppet ligger satsningar på produktutveckling (till skillnad från vanlig projektering = projektframtagning), erfarenhetsåterföring och intensivt användande av ITverktyg för dokumentation och till exempel 3D och 4D (där 4:e dimensionen är tid) simuleringar i datorn av montaget. Jag hävdar att en produktsyn skiljer

sig åt mot det traditionella synsättet där ett hus är ett projekt som avlutas vid garantibesiktningen efter två eller fem år.

• Affärsmodellerna innehåller ett tydligt processägarskap. Genom att ta ett processägarskap sätts byggtekniken in i ett sammanhang där byggföretagen alltmer ägnar sig åt kundfrågor. I större sammanhang är detta också en trend, konceptutveckling eller developing, som de stora entreprenadföretagen har specialiserat sig på. Träbyggnadsföretagen spetsar sig mot fastighetsägare och arbetar med frågor som: Vad vill kunden ha? Hur ska vi leverera detta?

Hur ska vi säkerställa att kunden (fastighetsbolaget) och kunden (hyresgästen/bostadsrättsägaren) får en ekonomiskt och miljömässigt hållbar produkt under ett livscykelperspektiv? Processägarskapet har också gett avtryck på de FoU-frågor företagen driver. Under 1990-talets senare hälft skedde verifiering av tekniska egenskaper för träkonstruktioner där trämaterialet visade att det uppfyllde funktionskraven. Under början av 2000-talet utvecklades process- och byggtekniker som utnyttjar trämaterialets egenskaper – kombinationen av styrka och låg vikt. Detta innebar utveckling av prefabricerade enhe-

Systemleverantör

Byggsystem

Tillverkningsmetod

Lindbäcks, Moelven

Lättbyggnad

Volymelement

Masonite (öppet)

Lättbyggnad

Skivkomponenter

Derome, (öppet)

Lättbyggnad

Planelement i fältfabrik

Martinsons Byggsystem, KLH

Massivträ

Planelement

Setra-Trälyftet

Massivträ

Volymelement

ByggModul, Lelånghus

Figur 2. Systemintegratörer och industriella träbyggare. Vad är en systemintegratör?

husbyggaren nr 2 B 2008

ter som tål stora transportavstånd. Trävolymbyggande flyttar det mesta av arbetet till industrin och massivträ ger ökade möjligheter till långa spännvidder. Det som forskningen och företagen nu ägnar sig åt till exempel inom LWE är en systemintegrering där byggnadens försörjningssystem(installationer)sammansmälts i det industriella stomkonceptet.

Systemintegratör definierar Sammanfattningen av detta visar på att flera träbyggnadsföretag är vad vi skulle kunna kalla en systemintegratör. Vilka företag menar jag och vad är en systemintegratör? Genom att ha följt utvecklingen av det avancerade trähusbyggandet från år 1994 och framåt och genom mitt engagemang i Nationella träbyggnadsstrategins fortbildningsprogram hämtar jag mina bevis.

Följande företag har utvecklat byggsystem och kopplat det mot tydliga affärsmodeller som innehåller ingredienserna i figur 1. Alla affärsmodeller är inte lika heltäckande, alla byggsystem och kunderbjudanden inte lika utvecklade men likväl ser jag nu, figur 2, följande företag gemensamt utveckla det industriella träbyggandet i Sverige.

Företagen producerar tillsammans cirka 3 000–3 500 bostäder per år med hög förtillverkningsgrad.

En systemintegratör äger hela byggprocessen, gör direkt affärer med beställaren av ett bostadsprojekt, och ansvarar för överlämnandet till förvaltaren/ägaren, se figur 3.

Systemintegratören kortsluter den traditionella byggprocessen och tar över den generella entreprenörens åtaganden. En tydlig skillnad, ur ett marknadsperspektiv, mot den generella entreprenören är just att systemintegratören har definierat en bestämd produkt.

Repetetiv produktion Erbjudandet till beställarna är därför ”smalare” och mindre ”flexibelt” än vad en generell byggentreprenör och konsulter traditionellt erbjuder. Därför är det avgörande för systemintegratören att tidigt komma in i beslutsprocessen. En affärskritisk kompetens är just aktionen i de tidiga skedena med beställare och arkitekter. nr 2 B 2008 husbyggaren

Figur 3. Systemintegratören kortsluter den traditionella byggprocessen genom att kontrollera alla momenten.

Vad är typiskt för dessa träbyggnadsföretag? Låt mig här ta utgångspunkt för hur volymelementtillverkarna i figur 2 arbetar: • Marknad kundbehov och sälj: Vanligast är direkt upphandling i samverkan med leverantören och totalentreprenad i kombination med utförandeentreprenad (grundläggning).

• Projektering: Projektering A & K från företagens egen (eller köpta) kompetens.

Installationsprojektering mer traditionellt uppköpt. En volym kan vara utformad som en del av ett rum, se figur 4, och detta medför möjligheter till öppna och flexibla planlösningar. Men den ”totala mått-flexibiliteten” begränsas beroende av de produktions- och transportbegränsningar som finns (lastbilar, järnvägstunnlar, mitträcken etcetera).

• Produktion: Tillverkning och prefabricering med en repetitiv produktionsprocess i en kontrollerad fabriksmiljö.

Cirka 95 procent av tillverkningen och montaget sker i fabrik eller väderskyddat på byggplats. Denna produktion medför en mycket kort byggtid. Att till-

verka, transportera, montera och färdigställa ett hus bestående av 20 lägenheter tar bara cirka fem veckor.

• Montage och logistik: Företagen har arbetat fram egna och mycket rigorösa kvalitetsäkringsprogram och rutiner för att säkerställa ett torrt byggande.

Alla steg i processen har utarbetade kontrollpunkter från godsmottagning av komponenter till fabrik, tillverkning, transport av moduler, montering av moduler och byggarbeten på plats.

Måste utveckla erbjudandena Vår forskning visar emellertid att detta nya sätt att ”göra affärer i byggandet” – denna nya affärsmodell som systemintegratorn använder sig av – inte är helt problemfri. Främst när det gäller för initiativtagaren till projektet. Byggherrar uppskattar helhetsåtagande… men uttalar osäkerheter med låsning till en systemleverantör och har få möjligheter att reducera denna osäkerhet genom att uppskatta (och än mindre beräkna) risken med upphandlingen.

Fortsättning s. 16 P

Figur 4. Flera möjliga planlösningar är möjliga med trävolymbyggnadstekniken. Se också www.travolymbyggnad.se.

15

P

Här återstår tydligen fortfarande att systemintegratören svarar på frågorna: • Vad erbjuder vi? Genom att definiera vad produkten klarar av i form av mått, flexibilitet, teknisk prestanda, livscykelekonomi och arkitektens systemgränser – kort och gott definiera produktegenskaper på systemnivå, och att beställaren tar fram underlag för att svara på frågan. Se figur 1.

• Vad vill vi ha? Genom att arbeta fram metoder för att kunna göra en riskbedömning och göra ett ställningstagande om deras egna affärsmodeller i den industriella byggprocessen.

Process och produktfrågor viktiga För att nå ett kundanpassat, flexibelt och pluralistiskt husbyggande måste det ha framgått tydligt att det inte är materialets prestanda i sig som jag tycker är det nödvändiga kravet. Trä har många bra egenskaper, det är lätt och starkt i förhållande till sin vikt, och forskning på Mittuniversitetet visar att trä har lägst påverkan av alla byggnadsmaterial på växthuseffekten mätt i koldioxid och energibelastning.

Detta har dock inte varit utgångspunkten för mitt resonemang. För att nå samhällskraven på ett byggande med snabbare byggtider, bättre kvalitet och lägre priser, är det kundernas (fastighetsägarnas) marknadskrav, hur företagen bäst möter dessa krav, processkostnaderna och processägarskapet man ska koncentrera sig på.

Det sista inspelet i min analys som stärker denna tes tar jag ifrån ett byggkostnadsperspektiv. Genom att sammanställa kostnader som uppstår i ett husbyggnadsprojekt i trä vet vi att cirka 55 procent av den totala kostnaden utgör den direkta produktionskostnaden. Kostnaden för att producera bygganden kan sedan grovt delas upp där en fjärdedel är arbetsplatskostnader, en fjärdedel utgör kostnader för underentreprenörer, en fjärdedel är kostnader för eget arbete och en fjärdedel är materialkostnader.

Vi vet att uppskattningsvis cirka 12 procent av materialkostnaderna härrör från själva kostnaden för träet, vilket då ur ett totalperspektiv innebär att kostnaden för trä är mindre än två procent räknat på totalkostnaden (och tre procent av produktionskostnaden).

Samtidigt är de systemrelaterade kost16

Figur 5. Kompetenscentret LWEs projekt.

naderna mycket större – mer än 25 procent av produktionskostnaden. Det är alltså genom att reducera dessa processkostnader som vi bäst kan komma åt att sänka prisnivån ( jag är medveten om att det inte finns en entydighet mellan reducerad kostnad och minskat pris) och samtidigt höja kvaliteten i byggandet. En väg bostadsbyggandet i flervåningshus av trä nu tagit ledningen i.

Forskning i framkant Var finns vi nu efter ett år med våra gemensamma satsningar på forskning och utveckling inom trähusbyggandet och hur stöttar vi och fördjupar den utveckling jag pekat på ovan?

Det har vuxit fram en bra infrastruktur bland oss akademiker med flera nationella FoU-plattformar som äntligen tar sig an träbyggandets värdekedjor. Dessa centra har namn som TCN, med säte på Luleå tekniska universitet i Skellefteå, CBBT, med säte på Växjö universitet och mitt eget LWE, som är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Linköpings tekniska högskola och Lunds tekniska högskola.

Många av pusselbitarna för LWE ligger på plats. När centret blir fullt utbyggt efter sommaren 2008 kommer ett trettiotal forskare och doktorander och ett 15-tal företag inom trä och träbyggindustrin att arbeta här. De tre LWE-universiteten har inom området industriellt träbyggande valt just kopplingen mellan affärer och teknik.

Vi har dessutom valt att arbeta med

Lean-tänkandet som grundpelare, vilket används till exempel inom bilindustrin med Toyota som främsta förespråkare.

Lean handlar om att eliminera slöseri av resurser som istället kan användas till utveckling och förbättringar av företagets produkter och processer.

Lean handlar inte i första hand om att standardisera vad som ska göras – det handlar i våra ögon om att standardisera byggprocessen, inte designen. Detta synsätt ställer sig på kant med det traditionella synsättet och de uppbyggda kunskaperna inom husbyggandet.

Därför måste både långsiktighet och samtidigt strukturgrepp till när Lean-anpassningarna införs i husbyggandet. Vår ambition är att undersöka hur projekterings-, planerings-, produktions-, montage- och förvaltningsfaserna går att standardisera, systematisera och styra. Utvecklingen sker successivt innanför ramarna för de nu kända och använda systemen.

Tidigt enades vi därför inom LWE om att den konkreta projektformuleringen skulle ske gemensamt av industrins och akademins parter. Projektrubrikerna i figur 5 beskriver på ett överskådligt sätt innehållet (se även www.ltu.se/lwe).

LWE initierades av 15 olika aktörer, men vi strävar hela tiden efter att utvidga det industriella deltagandet. D

husbyggaren nr 2 B 2008

nr 2 B 2008 husbyggaren

17

PREFAB Kan visualisering leda till färre överklaganden och fel, samt ett snabbare bygge?

Utbildning inom 3d-teknik och byggvisualisering drar till sig skaror av studenter. Arkitektkontor menar att visualisering är nödvändig för att överleva.

Visualiserat bygge i 3d kan kapa kostnader ur vi bor och hur vi utformat vårt boende ligger oss alla varmt om hjärtat. Det är roligt att bygga, inreda och konstruera – kort sagt att delta aktivt i byggprocessen på alla sätt. Det gäller såväl i det lilla formatet för våra hem som för storskalig samhällsplanering och landsomfattande infrastruktur.

Arkitekter och konstruktörer har i alla tider förlitat sig på att visa ritningar, skisser, akvareller och modeller av sina konstruktioner. Ritningar måste naturligtvis finnas och behövs för att bygga hus, men hur många av oss förstår tekniska ritningar? Ser vi samma sak som upphovsmannen? Gör vi oss samma inre bild av huset, dess placering och funktion?

Kan en bättre kommunikationsteknik ge oss färre överklaganden, mindre fel och snabbare bygge? Vi vet att bilder och modeller övertygar betraktaren mer än något annat. Modeller framställda i papper eller frigolit visas så gott som alltid.

De är relativt dyra att ta fram och svåra att ändra, men visas likväl alltid vid olika samrådsmöten.

H

Ger bild av helheten En visualisering med stillbilder, animerat material, eventuellt infällt i video, ger ett helhetsintryck som man inte får annars.

Det blir enkelt för lekmannen att se hur projektet kommer att gestalta sig.

Alla kan delta i processen och man skulle kunna tänka sig att kommuner lägger ut byggvisualiseringsvideo på internet där kommuninnevånarna får rösta för eller emot tänkta utbyggnadsplaner. En breddning av demokratin helt enkelt. När de kringboende verkligen får klart för sig hur ett nybygge kommer att påverka dem, minskar säkert också dyra och försenande överklaganden.

Byggvisualisering inför ny 3d-teknik 18

och ger oss nya möjligheter att visa konstruktionsvarianter, tidigt upptäcka fel – och därmed kapa kostnader – och visa för köpare och användare vad som verkligen kommer att byggas.

Datorgrafiktekniken har utvecklats snabbt under några år, och då speciellt med 3d-teknik i film och video. Ingen har väl missat filmerna från Hollywood, som ger oss möjlighet att se antika städer eller medeltida borgar, filmade som om de fanns kvar idag? Det är helt datorgenererade scener – långt från gammal teknik med miniatyrer och filmade skalmodeller.

Den här tekniken förs numera över till byggvisualisering.

Modell som rörlig film Att koppla samman CAD-modeller i 3d med rörlig film kräver en speciell teknik som vi kallar ”3d spårning” (tracking på engelska). För att kort förklara tekniken tittar vi på ett exempel från en av projektkurserna inom byggvisualisering.

Platsen för bygget videofilmas med en handburen kamera från marken eller i bästa fall från luften. Ofta kan det till och med finnas helikopterfilmande sekvenser över tättbebyggda områden som kan användas.

Nu ska de 3d-ritade och renderade huskropparna läggas ihop med filmen.

Eftersom vi saknar en exakt 3d-geometri

Bild 1. Traditionell CAD-ritning.

FÖRFATTAREN

Av michael pääbo , civilingenjör, Linköpings universitet, ITN

Michael Pääbo är civilingenjör och vd för PCG AB i Linköping. Han har utvecklat och håller i byggvisualiseringskurserna vid Linköpings universitet, Campus Norrköping.

av det filmade materialet och bara kan använda det som en bakgrundsfilm, måste vi analysera filmen och ur den ta fram 3dpunkter som vi kan fästa modellen på.

Detta gör 3d-spårningssystemet åt oss och vi får fram en mängd punkter.

När vi nu visar den sammanlagda bilden ruta för ruta kommer 3d-modellen och filmen att röra sig och vrida sig samtidigt och ge oss illusionen av att modellen är filmad på plats.

Lär sig visualisera Naturligtvis krävs en anpassad ljussättning och renderingsteknik på modellen så att den smälter in mot bakgrunden och det ljus som rådde vid filmningen.

En utbildning inom byggvisualisering startade år 2005 vid Linköpings universitet, tekniska högskolan, Campus Norrköping, inom byggingenjörsprogrammet.

Programmet är en treårig högskoleutbildning inom bygg, och man kommer ut som byggingenjör efter avslutade studier.

Efter ett år på utbildningen kan studenterna välja inriktning mot visualisering eller konstruktion. Kunskap om 3d-moFortsättning s. 20 P

husbyggaren nr 2 B 2008

Bild 2. Platsen för bygget innan projektstart ”Punkthus i Lindö”.

dellering, 3d-animation, kamerateknik och compositing är några av de nya moment som ingår i byggvisualiseringskurserna.

Modernt hantverk För att få en verklighetsanknuten och realistisk utbildning införde vi från början koppling till ”skarpa” byggprojekt i utbildningen. Genom att ta in riktiga projekt från byggsektorn vill vi ge studenterna en möjlighet att känna på hur svårt eller lätt kontakter och underlag från arkitekter, byggare och samhällsplanerare fungerar, samtidigt som man övar in ett hantverk.

Modern 3d-teknik och byggvisualisering är ett hantverk och man måste öva, testa och laborera. Det går inte att läsa sig till ett hantverk utan att ha ”stoppat fingrarna i syltburken” helt enkelt, och det finns inget som går upp mot riktigt mate20

Bild 3. Stillbild från filmsekvens med infällda hus, cirka två månader före första spadtaget.

rial när det gäller att hitta sporrande och uppmuntrande uppgifter.

strömningen av studenter varit svag under flera år, med ett trendbrott under förra året framförallt inom byggsidan vid Linköpings universitet. Många nya studenter har sökt utbildningen eftersom vi på Campus Norrköping infört byggvisualisering på schemat. Det är fullt på alla platser.

Studenterna får snabbt jobb efter kurserna. Företag och kommuner har insett att tekniken är väldigt viktig, och att den ger ett försprång och övertag i en tuff och snabbt hårdnande byggmarknad. Ledande arkitektföretag har framfört synpunkter kring byggvisualisering som ett kritiskt moment för överlevnad på några års sikt. D

Kritiskt för överlevnad Resultatet har inte låtit vänta på sig. Som alla tekniska utbildningar i landet har tillhusbyggaren nr 2 B 2008

nr 2 B 2008 husbyggaren

21

PREFAB Om bygget av en bro projekteras i ett tidigt skede och sedan sker med nya arbetsmetoder kan brobygget bli en fjärdedel billigare. Samtidigt minskar tunga lyft för byggarna. Det är lönsamt att använda Lean-filosofins sätt att tänka långsiktigt.

Lönsamt att industrialisera och effektivisera brobygge

Förändra byggprocessen Eftersom utvecklingen är så låg menar man att det är nödvändigt med en rejäl översyn av byggbranschen så att den kan industrialiseras. Det räcker inte med att enbart fokusera på själva produktionsapparaten utan hela byggprocessen måste förändras där inte minst planerings- och designfasen lyfts fram liksom ny materialteknik. Ett starkt engagemang behövs från beställare med sin projektidé som förvaltas av projektör, konstruktör, entreprenör och materialleverantör och får leva genom hela projektet.

Det finns många viktiga komponenter som bör uppmärksammas för att komma fram till en industrialiserad process, till exempel logistik, partnering, standardiseringskoncept, prefabricering, logistik, arbetsmiljö, informationsteknik och Lean Construction-filosofier.

Projektet ”Industrialiserat anläggningsbyggande med platsgjuten betong” vid Luleå tekniska universitet (LTU) studerar komponenterna ovan och utvärde22

Se på lång sikt Inom Toyota Production System (TPS) finns 14 produktionsprinciper (Liker,

Peter Simonsson är doktorand inom industrialiserat anläggningsbyggande vid Luleå tekniska universitet, avdelningen för konstruktionsteknik.

FÖRFATTAREN

Nytt sätt tänka införs Ett nytt tänkande införs i byggbranschen; Lean Construction. Det har sin grund i Lean Production och Toyotas sätt att bygga bilar – The Toyota Production System (TPS).

Grunden för både Lean Production och Construction är att leverera vad kunden vill ha när den vill ha det i rätt kvantitet och kvalitet.

I de båda filosofierna spelar slöserier en central roll; japanska: muda. Slöseri är en aktivitet som upptar resurser utan att skapa något mervärde för produkten eller varan/tjänsten (Womack och Jones, 2003).

Det finns två olika sorters slöseri där typ 1 av slöseri inte tillför något värde men är nödvändigt med dagens teknik och produktionsmetoder. Slöseri av typ 2 tillför inget värde alls och kan avlägsnas omedelbart.

Lean-filosofin listar åtta former av slöserier: 1) överproduktion 2) väntan 3) onödiga transporter 4) felaktiga processer 5) onödiga inventarier 6) onödiga förflyttningar 7) produkter med fel 8) att inte möta kundens förväntningar Det gäller givetvis att förebygga och minska på dessa ”mudan” eftersom de enligt bedömningar troligen utgör mer än 50 procent av alla aktiviteter vid byggnation.

Mats Emborg är professor på avdelningen för konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet och chef för forskning och utveckling på Betongindustri.

FÖRFATTAREN

M

rar metoder för att öka industrialiseringsgraden vid framförallt brobyggnation.

Robert Kjellström är civilingenjör väg- och vattenbyggnad med inriktning mot produktionsledning. Han är idag anställd på JM Stockholm Mellanstad som platsingenjör.

FÖRFATTAREN

ånga anser att brobyggande idag lider av att inte vara effektivt bland annat genom att de använda byggmetoderna inte är tillräckligt välutvecklade. Byggandet är såväl tids- som kostnadskrävande och innehåller ofta dålig arbetsmiljö, generellt i form av tidspress och stress och än mer påtagligt genom till exempel de tunga lyft som utförs i obekväma arbetsställningar och ofta under höga ljudnivåer.

Produktivitetsutvecklingen inom byggbranschen har rapporterats till omkring tre procent mellan åren 1995–2005 vilket jämförs med en nästan 90-procentig produktivitetsutveckling inom tillverkningsindustrin under samma tidsperiod (Byfors och Jäderholm, 2006).

FÖRFATTAREN

Av peter simonsson , doktorand, LTU, mats emborg , professor, LTU/Betongindustri, robert kjellström, civilingenjör, JM och lars nordmark, civilingenjör, Peab

Lars Nordmark är civilingenjör vägoch vattenbyggnad med inriktning mot produktionsledning. Han arbetar nu på Peabs husbyggnadsavdelning i Luleå. husbyggaren nr 2 B 2008

Fundament Tid Kostnad

Farbana Tid Kostnad

Medel Tid Kostnad

Form Armering

25% 45%

20% 40%

50% 35%

30% 35%

37% 40%

25% 38%

Betong

30%

40%

15%

35%

23%

37%

Tabell 1. Fördelning av tid och kostnader för platsgjutna broar enligt intervjusvar.

2004). Den viktigaste principen är ett långsiktigt tänkande, det vill säga att basera beslut på långsiktigt tänkande även på bekostnad av kortsiktiga ekonomiska resultat.

Det här är något som byggbranschen inte riktigt har tagit till sig. Oftast ser inte de inblandade parterna ett fortsatt engagemang efter ett specifikt projekt utan betraktar varje projekt som ett avslutat kapitel och därför försöker man att maximera sina resultat för det specifika projektet.

Självklart är det skillnad på bilindustrin med sina specifika förutsättningar jämfört med att bygga en bro eller ett hus, men det går ändå att dra paralleller och lära sig se längre än sitt eget projekt.

Teoretiska studier Genom att se över dagens byggprocess med dess arbetsmetoder och lönsamhet

ur ett teoretiskt perspektiv kan idéer väckas om var det finns potential att förändra och förbättra processen. Tio medelstora motorvägsbroar har därför följts upp inom forskningsprojektet vid LTU för att ta reda på hur fördelningen av kostnader och arbetstimmar ser ut för en typisk bro.

Studierna visade att kostnader för form, armering och betong utgör cirka hälften av de totala byggkostnaderna, figur 1. Övriga 50 procent är förknippade med underentreprenörer och utgörs av etableringskostnader, grundläggning, förbifarter, installationer, räckesarbeten, beläggningsarbeten med mera.

Intervjuer med erfarna platschefer utförda inom projektet, se tabell 1, beträffande kostnads- och tidfördelning bekräftar resultaten med de uppföljda broarna.

Fortsättning s. 24 P

Figur 1. Kostnadsfördelning för broar byggda på traditionella vis. Uppföljning av tio mindre betongbroar byggda åren 20032005.

Figur 2. Möjlig minskning av arbetstimmar vid utförande med en industriell byggprocess jämfört med en traditionell process, teoretiska studier baserade på byggplatsuppföljningar.

Figur 3. Montage av förtillverkad armeringskorg till fundament, vid ett fullskaleförsök. Foto: Peter Simonsson

nr 2 B 2008 husbyggaren

23

Figur 4. Utrullning av rullarmering i ett fullskaleförsök. Foto: Peter Simonsson

P

Rent teoretiskt kan, genom implementering av industrialiseringsprocesser såsom förändrad betongkvalitet, förtillverkade armeringsenheter och kvarsittande form, produktiviteten ökas och den platsbundna byggtiden minskas drastiskt, se figur 2. Den arbetsplatsbundna byggtiden kan exempelvis minskas med 80 procent om förtillverkade armeringsenheter an-

vänds i fundament och farbana istället för traditionellt armeringsförfarande, se figur 2.

Välj produktionsmetod Det är väl känt att hanteringen av armering har en stor påverkan på antalet mantimmar på en arbetsplats. Traditionellt armeringsarbete involverar oftast många

Figur 5a. Gjutning med SKB, arbetaren sköter endast pumpslangen, ingen vibrering är nödvändig. Foto: Peter Simonsson

24

personer som många gånger under stora ansträngningar monterar rakjärn eller inläggningsfärdig armering.

Genom att istället använda förtillverkade armeringsenheter (figur 3) kan stora tidsbesparingar ske för ett projekt, men det ställer ökade krav på god planering och logistik eftersom de olika delleveranFortsättning s. 26 P

Figur 5b. Mätning av flytsättmått hos självkompakterande betong, (SKB).

Foto: Peter Simonsson

husbyggaren nr 2 B 2008

DIMENSIONERING AV DIMENSIONERING DIMENSIONERING AV AV BYGGBESLAG BYGGBESLAG BYGGBESLAG

Marknadens bästa och mest lättill - LÄTTMARKNADENS MARKNADENS BÄSTA BÄSTA OCH OCHMEST MEST LÄTTgängliga anvisningar som anger dimenTILLGÄNGLIGA TILLGÄNGLIGAANVISNINGAR ANVISNINGARSOM SOMANGER ANGER sionerande bärförmåga, spikantal DIMENSIONERANDE DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BÄRFÖRMÅGA, SPIKANTAL SPIKANTA och för val avVAL rätt AV beslag OCH OCHspikmönster SPIKMÖNSTER SPIKMÖNSTER FÖR FÖR VAL AVRÄTT RÄTTBESLAG BESLAG för rätt förband.

FÖR FÖR RÄTT RÄTT FÖRBAND. FÖRBAND.

Logga inIN på www.joma.se och OCH LOGGA LOGGA IN PÅ PÅ WWW.JOMA.SE WWW.JOMA.SE OCH ladda ner handboken gratis!GRATIS! LADDA NER HANDBOKEN GRATIS! LADDA NER HANDBOKEN Enda med P-godkännande ENDAbeslaget BESLAGET MED P-GODKÄNNANDE ENDA BESLAGET MED P-GODKÄNNANDE och av S.P. AV OCHkvalitetskontroll KVALITETS KONTROLL KONTROLL AVS.P. S.P. OCH KVALITETS JOMA BYGGBESLAG – DET HÅLLER. JOMABYGGBESLAG BYGGBESLAG DET HÅLLER. JOMA ––DET HÅLLER.

Made Madein inGnosjö Gnosjö

Made in Gnosjö

Joma JomaAB AB Joma Målskog MålskogAB 335 33591 91Gnosjö Gnosjö Målskog www.joma.se www.joma.se 335 91 Gnosjö

tel. tel.0370 0370-32 -3252 5250 50 fax.

0370 0370––32 3251 5125 25 tel.fax.

0370-32 52 50 fax. 0370-32 51 25

www.joma.se

nr 2 B 2008 husbyggaren

25

Cub Value Cub Value

Figur 6. ErgoSAM-utvärdering av industriell arbetsteknik med rullarmering av farbana vid fullskaleförsök under en två minuters cykel.

Figur 7. ErgoSAM-utvärdering av arbetscykel för traditionellt armeringsarbete på en farbana på en likvärdig bro.

P

serna av armering ska stämma i tid, antal och storlek.

Den rationella processen bygger ju på att det helst inte ska finnas någon mellanlagring av de färdiga enheterna på arbetsplatsen utan de ska lyftas av transporten och monteras direkt i form. Det ger ett optimalt utnyttjande av arbetsplatsens personal och tillgänglig yta.

Ytterliggare ett sätt att armera industriellt är att använda rullarmering, figur 4. Inom brobyggnation är rullarmering inte vanligt i Sverige. Rullarmering används med fördel i farbanans över- och underkant. Inom husbyggnad används metoden mer flitigt.

En typisk fördelning av rakjärn och tvärkraftsupptagande armering i en bro är 80 procent rakjärn och 20 procent tvärkraftsarmering. Under optimala förhållanden kan således 80 procent av armeringen i farbanan rullas ut till en bråk26

del av den normala produktionstiden.

En annan förändring av produktionsmetod är att använda självkompakterande betong (SKB), figurer 5 och 6.

Gjutning med traditionell betong innebär hög ljudnivå, tunga lyft av vibratorstavar och många involverade arbetare. Förutom en radikalt förbättrad arbetsmiljö innebär SKB att resurser kan omfördelas till andra moment på arbetsplatsen. En annan fördel med SKB är att den oftast har en högre hållfasthet än traditionellt vibrerad betong vilket kan utnyttjas vid dimensionering (till exempel minskning av tvärsnitt och tvärkraftsarmering).

Skapa arbetslag En tredje sätt att förändra produktionsmetoder är att använda kvarsittande formar på de delar av bron vilka tillåter det och där det är ekonomiskt försvarbart, till

exempel vingar, ändskärmar, pelare och skivstöd.

Projekterings- och produktionsplaneringsprocessen är ett gemensamt engagemang från början till slut. För att kunna öka produktiviteten och möjliggöra användning av de ”nya” produktionsmetoderna är det viktigt att tillämpa Lean Construction filosofier vid projektering och planering av ett projekt (Simonsson och Emborg, 2007).

En central del i projekteringsarbetet är att skapa ett arbetslag som arbetar tillsammans genom hela projektet. I detta arbetslag – ”The Lean Design Team” – bör kunskap från alla områden vara representerade från början, det vill säga entreprenör, konstruktör, materialleverantörer, underentreprenörer med flera verkar tätt tillsammans med beställaren genom hela projektet.

Försök i full skala När olika aktörer arbetar tillsammans skapas en förståelse för andras problemställningar i projektet och problem kan lösas innan de uppstår ute på arbetsplatsen.

För att utvärdera de teoretiska studierna har ett fullskaleförsök genomförts.

Undersökningens referensprojekt var Vägverkets byggnation av bron över Innanbäcken på väg E4 strax utanför Kalix i Norrbotten.

Arbetet följdes till stora delar genom ett examensarbete där enhetstider, toleranser, hanterbarhet, arbetsmiljö och kostnader studerades för olika arbetsmoment och material (Nordmark och Kjellström, 2007). Syftet med fullskaleförsöket och examensarbetet var att utvärdera om Lean Construction filosofier tillsammans med två relativt nya produktionssystem; förtillverkade armeringsenheter och den mer beprövade självkompakterande betongen (SKB) kan fungera som industrialiseringskatalysatorer inom anläggningsbranschen.

Projekteringen av bron påbörjades i ett tidigt skede av byggprocessen. Genom ett tätt samarbete mellan alla inblandade parter: entreprenör, konstruktör, materialleverantörer och beställare, kunde de nya arbetsmetoderna introduceras.

Bottenplattorna i fundamenten förtillverkades i Luleå och transporterades till arbetsplatsen i Kalix där de lyftes på plats Fortsättning s. 28 P

husbyggaren nr 2 B 2008

Vi erbjuder Er monteringsfärdiga prefabricerade betongelement för bostadsproduktion.

Kv. Jupiter, Jönköping

Betongvägen Timmele · SE-523 92 Ulricehamn · SVERIGE Telefon +46 (0) 321-53 11 00 · Fax +46 (0) 321-53 11 01 www.ubab.com info@ubab.com

nr 2 B 2008 husbyggaren

27

P

direkt. Montage av över- och underkants armering på brons farbana utfördes med rullarmering (figur 4). Vid montaget undersöktes produktionstider för de ingående arbetsmomenten som lyft, fixering och utrullning av armeringen, detta för att försöka skapa enhetstider för rullarmering vid brobyggnation.

SKB användes uteslutande för gjutningarna på bron och betongens flytsättmått (figur 5b), lufthalt och dess förmåga att röra sig och fylla formen studerades. Även mjuka parametrar som arbetsmiljö och arbetarnas inställning till nya produktionsmetoder dokumenterades i examensarbetet.

Minskad arbetstid Resultaten från fullskaleförsöket visar att materialkostnaden för rullarmering är ungefär 30 procent högre än inläggningsfärdiga järn med samma vikt. Det lönade sig dock ändå att använda rullarmering då monteringstiden var så pass mycket kortare jämfört med traditionella metoder.

Enligt undersökningar inom examensarbetet gick det åt cirka 48 hantverksminuter (tre hantverkare under 16 minuter per rulle) att montera 1 ton rullarmering jämfört med 10–15 timmar om traditionella lösjärn skulle ha använts för samma montage av underkantsarmering.

När sedan överkantsarmeringen monterades var effektiviteten ännu högre och monteringstiden sjönk från traditionella cirka 15–20 timmar per ton till en timme per ton. Genom denna effektivisering användes endast cirka sex procent av den kalkylerade armeringstiden.

Testade betongblandningar Den självkompakterande betongen (SKB) innebar att arbetsstyrkan kunde minskas med uppemot 75 procent eftersom vibreringsmomentet uteblev. Trots ett högre pris var den självkompakterande betongen därför ekonomiskt lönsam.

SKB kan vara känsligare för variationer än traditionell betong och det kan vara svårt att få rätt kvalitet på SKB. Inom examensarbetet utfördes även ett antal tester i laboratoriemiljö för att kontrollera robustheten på det använda betongreceptet. Ett antal blandningar gjordes där de ingående parametrarna ändrades för att därmed kontrollera receptets robusthet.

Det framgick att fillerhalten, vatten28

mängden och stenfraktionernas storlekar har hög påverkningsgrad på färsk betongs egenskaper. Hög vattenhalt, låg andel fillermängd och låg mängd finare stenmaterial gör betongen separationsbenägen och görs ändringar i andra riktningen så mister betongen sin självkompakterande förmåga.

Arbetsmiljön undersöktes Under fullskaleförsöket i Kalix var hantverkarnas arbetsmiljö också i fokus (Simonsson och Rwamamara, 2007). När produktionsmetoderna ändrades så ändrades även förutsättningarna för arbetarnas arbetsuppgifter. Mätdata och filmer från arbetsplatsen viktades på en skala mellan 1–3 med avseende på kraft, arbetsställning och frekvens. Resultaten multiplicerades sedan ihop och utvärderades med hjälp av den så kallade Cubemodellen och ett dataprogram vid namn ErgoSAM (till exempel Sperling et al, 1993).

Tydliga skillnader mellan de olika arbetsmomenten kunde uttydas. Arbetsbelastningen är enligt Cube-modellen indelad i skala enligt 0–< 6, låg belastning, 6–< 9, i viss mån acceptabel belastning och 9–27 är inte godkänd belastning. Vid jämförelse av traditionellt armeringsarbete och rullarmering på farbanan förändrades medelvärdet från 21 till 7,4, figurer 6 och 7. Vid samma jämförelse mellan traditionell betong och SKB för projektet minskade medelvärdesbelastningen från 18,2 till 5,7 vilket är en avsevärd förbättring.

Sparar en fjärdedel Om projekteringen startas i ett tidigt skede av byggprocessen kan nya arbetsmetoder arbetas in på ett genomtänkt vis. Projekteringen i den aktuella bron gjorde det därför möjligt att byta ut nästan alla rakjärn till rullarmering i farbanan och att utnyttja den högre hållfastheten som SKB innebär för att minska tvärkraftsarmeringen på farbanan. Bron gick att räkna hem med de nya metoderna och det finns potentialer till stora (25-procentiga) besparingar i framtida projekt.

Tack vare den avsevärt förbättrade arbetsmiljön med de nya produktionsmetoderna är förmodligen samhället den stora vinnaren genom mindre sjukfrånvaro och förtidspensioneringar på lång sikt. D

Fotnot: Projektet ”Industrialiserat anläggningsbyggande med platsgjuten betong” vid Luleå tekniska universitet (LTU) utvärderar metoder för att öka industrialiseringsgraden vid brobyggande. Arbetet är finansierat av konsortiet Väg Bro Tunnel (Vinnova) samt Vägverket, Cementa, Betongindustri och LTU.

Referenser: Byfors and Jäderholm. 2006. Presentation FIA-day 2007, www.fiasverige.se.

Liker, J. 2004. The Toyota Way, ISBN 0-07139231-9.

Nordmark, L och Kjellström, R. 2007. Lean Construction – Effektivisering av byggprocessen genom användning av rullarmering och självkompakterande betong. Avdelningen för byggkonstruktion, Luleå tekniska universitet, Examensarbete, LTU-EX-07092.

Simonsson P and Emborg M. 2007. Industrialization in Swedish bridge engineering: a case study of Lean construction, Proc 14th Conference of the International Group of Lean Construction, East Lansing, Michigan USA, 18-20 July 2007.

Simonsson P and Rwamamara R. 2007: Consequences of industrialized construction methods on the working environment, Proc 14th Conference of the International Group for Lean Construction, East Lansing, Michigan USA, 18-20 Juli 2007.

Sperling, L., Dahlman, S., Kilbom, Å. and Kadefors, R. 1993. A Cube Model for the classification of work with hand tools and the formulation of functional requirements. Applied Ergonomics, no 24, p 212–220.

Womack, J P and Jones, D T. 2003. Lean Thinking-Banish waste and create wealth in your organisation, ISBN 0-7432-3164-3.

husbyggaren nr 2 B 2008

ARBETSKRAFT Människohandeln med arbetskraft ökar inom byggbranschen.

Papperslösa invandrare utnyttjas grovt. Vanliga Svenssons bidrar till organiserad brottslighet genom att betala svart. Lagen är för trubbig för att komma åt problemet.

Trubbig lag förmår inte stoppa slavliknande svartarbete Av kerstin lundell , frilansjournalist, kerstin@nostra.se

är Roland Persson, byggmästare i Ronneby, far iväg på ett uppdrag ser han ofta spår av svartarbete.

– Kommer man ut i ett villaområde här vid kusten, så ser man det, berättar Roland Persson.

Förra sommaren så byggde han en sommarstuga i Århus. Han kom till bygget kvart i sju. Då fanns det redan ett tiotal bilar med polska och lettiska registreringsskyltar i området. Han räknar med att fem av dem var kopplade till svart arbetskraft. Det ser han på att de inte försöker visa upp sig och firmanamnet.

– Firmanamnet är avskrapat från bilen.

Och de kör in den bakom huset, då har de ju någonting att dölja. De gör inte reklam för sig. När jag själv jobbar någonstans talar jag förstås om vem som utför jobbet, säger Roland Persson.

Han berättar att de kan jobba från innan sju på morgonen, och att de är kvar till sju på kvällen. Arbetsveckan verkar vara sex till sju dagar, och alltså alldeles för lång enligt de lagar som reglerar arbetstid för anställda. De lönenivåer han hört tals om håller sig kring hundra kronor i timmen eller mindre. Och det här är ett problem för Roland Persson och hans kollegor. Han debiterar tre gånger så mycket för sitt jobb. Han kan inte konkurrera med så låga löner.

N

Allt betalas kontant Köparna är ofta vanliga svenska villaägare. De får kontakter via förmedlare som ringer runt och erbjuder mycket billig arbetskraft. Roland Persson har själv pratat med fastighetsägare som har berättat om förmedlarna av svart arbetskraft.

– Du ser inga bankkonton eller postgironummer. Allt är cash. Vill du ha ett kvitto, så ser du ett namn men man ser inte vad företaget heter, berättar Roland Persson.

30

Just nu ser han inte de utländska bilarna, de brukar försvinna under vintern.

Roland Persson räknar med att de är tillbaka i mars igen. Men då kommer det att vara med andra företagsnamn.

Saknar garantier Kunderna är ofta nöjda med jobbet. Hade de anlitat Roland Persson eller annan svensk arbetskraft hade de fått betala tre gånger så mycket för samma arbete. Normalt sett är jobbet väl utfört. Men ifall det blir problem, så finns det inga garantier för arbeten som är utförda svart.

Roland Persson berättar om en familj som ovetande köpte ett hus som var byggt svart. Allt såg så fint ut på ytan, med helkaklat badrum, trägolv och så vidare. Men under väggarna var elledningarna bara löst utlagda. När de duschade kunde de höra hur vattnet rann bakom väggen.

– Det kommer nog att kosta en halv miljon att få ordning på huset, säger Roland Persson.

Nutidens slavhandel Hans berättelse bekräftas i generella drag av Byggnadsarbetareförbundet. Här har man länge försökt komma till rätta med problemet, men bara sett det växa. Facket ska ju se till att företag tecknar kollektivavtal, och därför åker fackrepresentanter ut på byggen och kommer i kontakt med skattebrott, arbetsmiljöbrott och till och med människohandel, modernt slaveri. Dan Lundqvist Dahlin, pressekreterare hos Byggnads, berättar att problemet är störst i södra Sverige men att det finns i hela landet.

Johan Lindholm, ombud för Byggnads i Stockholm, har själv varit ute på arbetsplatser där det förekommer hot. Han har tydligt sett hur rädda de anställda är.

– Bara för att ta ett exempel från igår.

Vi hade gjort upp med ett företag om ac-

kordslön, på mellan 158 och 163 kronor i timmen. Senare fick vi ett anonymt tips om att i verkligheten så blev det bara 5 euro, alltså knappt 50 kronor i timmen. Vi åkte ut till arbetsplatsen igår. Men när vi kom på plats vågade ingen prata med oss.

När man råddar i det här pratar de bara anonymt, säger Johan Lindholm.

I det här fallet handlade det om polska byggnadsarbetare, EU-medborgare med rätt att vistas i Sverige. Men i vissa fall handlar det om arbetare från andra länder som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd, de så kallat papperslösa. För dem är situationen än värre. Lönen kan vara så dålig som fem kronor i timmen.

Men de har inga rättigheter alls, och utvisas om de vänder sig till polisen. När det gäller dem kan det också förekomma arbete under hot och tvång, alltså människohandel eller modernt slaveri.

Men även EU-medborgare kan råka ut för slavliknande förhållanden. Nyligen lyckades Byggnads, Skatteverket och polisen rulla upp en härva med polska arbetare som arbetat och bott under miserabla, på gränsen till slavliknande, förhållanden.

Exploateras grovt Men det är svårt att bekräfta att det rör sig om slavliknande förhållanden, berättar Kajsa Wahlberg hos Rikskriminalpolisen. Hon har specialiserat sig på människohandel, och berättar att antalet fall som handlar om människohandel och tvångsarbete inom byggbranschen är få.

– Det handlar inte om tvångsarbete, utan bara om grov exploatering. Det är inte människohandel när man jobbar till usel lön, så länge man är fri att komma och gå som man vill, berättar Kajsa Wahlberg.

Vad gäller ett uppmärksammat fall med personer från Storbritannien som tvingats att arbeta med asfaltläggning ska dock polisen utreda det närmare. husbyggaren nr 2 B 2008

Problemet med svart arbetskraft växer och ingen verkar riktigt veta hur man kan stoppa den närmast slavliknande handeln med människor.

Foto: Per-Åke Sandqvist, Byggnads

– Men jag tror inte att det ger så mycket, berättar Kajsa Wahlberg.

Att få någon fälld för människohandel är svårt, lagen är för trubbigt skriven för att få någon fälld. Istället för att gripa och åtala personer, ska nu polisen satsa på att störa förövarna på annat sätt, så att det inte längre lönar sig att satsa på människohandel.

– Vi kan se till att de blir avvisade vid gränsen till exempel. Det kan vi göra även för EU-medborgare, om vi misstänker att de ska begå brott när de kommer hit, berättar Kajsa Wahlberg.

Rädda bli hemskickade Polisen kan också informera alla som ansöker om uppehållstillstånd om vilka regler som gäller på svensk arbetsmarknad, så att färre personer luras att låta sig utnyttjas.

Vad gäller de papperslösa, finns ett ytterligare problem. De är ofta väldigt rädda för att skickas tillbaka till sina hemländer, och vill därför inte ha med polisen att göra överhuvudtaget. Därför vittnar de inte ens anonymt om hur illa de blir utnr 2 B 2008 husbyggaren

nyttjade, inte ens om det rör sig om något så hemskt som tvångsarbete.

En annan instans som kan göra något för att komma åt problemet med svart arbetskraft är Skatteverket.

Idag måste Skatteverket i förväg berätta om att de ska besöka en arbetsplats. Då hinner de oseriösa förstås städa undan alla spår av illegalt arbete. Byggnads med flera anser att Skatteverket borde få utvidgade befogenheter.

Kan lite om problemet Regeringen har också program på gång för vad som kan göras. Bland annat föreslås mer samarbete inom EU, mer forskning om saken, eftersom kunskapen om människohandel är dålig, och en hjälptelefon dit de drabbade kan ringa för att få hjälp.

Byggnads välkomnar regeringens initiativ, men anser att regeringen dessutom måste ge ökade resurser till ekobrottsmyndighet, polis och åklagare. Dessutom måste Arbetsmiljöverket få utökade befogenheter, med att kunna stoppa byggen ifall arbetsvillkoren är för dålig, vilket de

alltså riskerar att bli när de som arbetar där är rättslösa.

Precis som byggmästaren Roland Persson, så vill de seriösa företagen i branschen också få stopp på svartarbetet och allt elände det för med sig. Redan år 2005 drog Sveriges Byggindustrier och andra organisationer i byggbranschen, såväl fackföreningen som företagareorganisationer, igång en kampanj för att få stopp på svartarbetet, som dragit in stora kända företag i tråkiga skandaler. Resultatet av kampanjen är bland annat ett id-kort, som alla på en arbetsplats måste bära.

Kolsvart privat sektor En av de deltagande organisationerna är Målaremästarna. Men här är problemet inte först och främst exploaterad utländsk arbetskraft, utan det tråkiga faktum att nästan alla målarjobb i den privata sektorn utförs svart.

– Den privata sektorn är kolsvart. Våra medlemmar är helt ointresserade av att arbeta svart, för de får de ingen pension och så vidare. Därför tackar de nej till att Fortsättning s. 32 P

31

Arbetare som anlitas svart arbetar och bor ofta under miserabla förhållanden. Vanliga Svenssons som betalar svart för arbetskraft stödjer i själva verket den organiserade brottsligheten enligt Rikskriminalpolisen. Foto: Per-Åke Sandqvist, Byggnads P

jobba för privatpersoner, berättar Tina Thorsell hos Målaremästarna.

Gynnar brottslighet Därmed är vi tillbaka vid villorna ute längs kusten i södra Sverige, och Roland Persson. Hans berättelse handlade också om privatpersoner. Men med svartarbetet kommer också svårigheten att lösa tvister i domstol. Istället för kronofogden, får den som ställs inför problemet med utebliven betalning till exempel anlita några som bedriver olaglig indrivningsverksamhet. Därmed skulle privatpersonernas motvilja att betala för svart arbetskraft vara en grogrund för den organiserade brottsligheten.

– Rent allmänt är det så, ja, säger Varg Gyllander, pressekreterare hos Rikskriminalpolisen.

32

Så fort det handlar om svarta pengar har den organiserade brottsligheten sitt finger med i spelet. Thord Modin, chef för den grupp hos Rikskriminalpolisen som arbetar med den organiserade brottsligheten, anser att det är viktigt att se hur alldeles vanliga Svenssons gynnar brottslingarna, genom att betala svarta pengar för såväl varor som tjänster.

– Vad man helt glömmer när man lägger en krona på en insmugglad whisky till exempel det är att man gynnar den organiserade brottsligheten, säger Thord Modin.

Den organiserade brottsligheten handlar inte bara om att göra spektakulära rån, utan om en mängd olika upplägg som bedrivs i projektform och där medlemmar i flera olika grupper deltar. Om projektet handlar om billigt byggande, ingår gäng

utomlands som kan leverera arbetskraft, någon här hemma som är bra på att bygga, specialister på utbetalning av svarta löner och så vidare. I bakgrunden kan det finnas exempelvis motorcykelgäng som sköter olaglig indrivning eller hot om våld. Men arbetskraften som anlitas behöver oftast inte hotas med våld, för de är nöjda med att få en lön som är betydligt högre än vad de får hemma. Och den som beställt bygget klagar kanske inte på jobbet.

– Nej, man klagar inte särskilt mycket, säger Thord Modin.

Men det handlar ändå inte bara om privatpersonerna. Stora summor svarta pengar sätts också i rörelse av de stora byggföretagen, som har en oklanderlig fasad men som anlitar underentreprenörer som i sin tur anlitar svart arbetskraft.

– Frågan är om huvudentreprenören vet om det, säger Thord Modin. D

husbyggaren nr 2 B 2008

Klarar ni en utrymning?

En överlevnadsfråga även för företaget.

Kontakta oss - specialisten på snabb och trygg utrymning!

Klockargatan 4, 752 28 UPPSALA Telefon 018-56 80 80, Fax 018-56 80 90, E-post info@utvagen.se

Vi är 20 företag över hela landet www.utvagen.se

Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser Stockholm – Linköping – Uppsala – Östersund

www.brandkonsulten.se brandkonsulten ab är medlem i Sveriges brandkonsultförening nr 2 B 2008 husbyggaren

33

BRAND Tunnelöppningarnas utformning, varifrån det blåser och om det är skog runt ingången påverkar möjligheten att styra ventilationen vid en tunnelbrand. Att effektivt kunna styra brandgaser underlättar räddningsinsatser.

Lättare släcka tunnelbrand om brandgas kan styras

D

Höga krav på projektörer Uppförandet av de nya komplexa byggnadsverk som tunnlar och tunnelsystem utgör idag medför att nya höga krav ställs på projektörer, sakkunniga och entreprenörer. De viktigaste faktorerna för säkerheten i tunneln, när den sedan tas i bruk är, tillsammans med tunneloperatörens handhavande, den grundläggande designen och tunnelns inbyggda säkerhetslösningar.

Detta kräver kunniga projektörer som dels har stora kunskaper i branddynamik och dess tillämpningar, dels har kunskap om räddningstjänstens möjligheter att utföra räddningsinsatser i händelse av brand i tunnlarna.

I första hand är det alltid tunnelns utformning som ska säkerställa att människor kan utrymma i händelse av en brand.

I den bästa av världar är också brandbelastningen så låg, tunneloperatörens handhavande och tunnelns förebyggande brandskydd så effektivt, att räddningstjänstens insats blir överflödig.

Trots kunniga projektörer, entreprenörer och tunneloperatörer är så dock 34

inte alltid fallet. På grund av detta så kommer räddningstjänsten därför även fortsättningsvis att spela en betydande roll vid brand eller andra olyckor i anläggningen.

Räddningsinsats vid tunnelbrand Räddningsinsatser vid tunnelbränder är komplexa operationer där strategin och taktiken är beroende av den specifika tunneln, räddningstjänstens egen kapacitet och de förhållanden som gäller på brandplatsen. Målsättningen med räddningsinsatsen är att rädda människor som fortfarande befinner sig inne i tunneln och om möjligt minska skadorna på tunnelstrukturen, egendom i tunneln och den omgivande miljön.

Räddningstjänsten kan utefter förutsättningarna ha två olika förhållningssätt; en offensiv strategi att bekämpa branden eller en defensiv att inte bekämpa branden utan istället använda resurserna till att åstadkomma positiva resultat utan att branden släcks. Valet är naturligtvis till stor del beroende på om människor fortfarande befinner sig inne i tunneln.

Räddningsledaren måste alltid göra en bedömning utifrån de uppgifter han eller hon har om branden, brandens placering i tunneln, tunnelns geometri och de yttre förutsättningarna, som till exempel väder och vind.

Räddningsinsatsen kan enkelt beskrivet följa en eller kombinationer av följande olika taktiska inriktningar: Den första är att bekämpa branden inne i tunneln för att på så sätt rädda människor i fara. Den andra är att assistera människor att evakuera från tunneln och hjälpa dem ut till det fria. Den tredje är att använda ventilationen som ett verktyg att transportera ut brandgaser (rök) ur tunneln och på så sätt underlätta räddningsinsatsen eller förhållandena för de utrymmande. Den

Mia Kumm är doktorand på Mälardalens högskola och forskar om ventilation av brandgaser i tunnlar. Hon har en teknisk licentiatexamen sedan år 2005 och är drivande i KCBU – Kompetenscentrum för brandsäkerhet i undermarksanläggningar.

FÖRFATTAREN

et byggs tunnlar som aldrig förr, både i Sverige och utomlands. Värdefull mark används för byggnader, medan infrastruktur allt oftare läggs under mark. Exempelvis planeras bara i Stockholm mer än 40 kilometer tunnel av olika slag att läggas till de över 400 kilometer redan befintliga.

Anläggningarna under mark blir alltmer komplexa då flera olika transportslag byggs ihop. Exempelvis i Citybanan kommer tåg och tunnelbana att sammanlänkas och byggnation kommer att ske när andra delar är i drift. För att säkerställa allmänhetens och byggnadsarbetarnas säkerhet krävs noggrann planering och kunniga projektörer.

FÖRFATTAREN

Av mia kumm , doktorand, Mälardalens högskola och anders bergqvist , vakthavande brandingenjör, Stockholms brandförsvar

Anders Bergqvist arbetar på Stockholms brandförsvar. Parallellt doktorerar han vid Karlstads universitet om olyckor och varför människor dör i bränder. Han har lång erfarenhet av tunnelfrågor och har åkt som observatör åt Räddningsverket vid större olyckor utomlands.

fjärde är att bekämpa branden från en säker plats och den femte är att ta emot och assistera de människor som själva, utan hjälp, har tagit sig ut ur tunneln.

Alla fem inriktningarna kan användas samtidigt, dock begränsar oftast räddningstjänstens resurser möjligheterna till detta.1, 2

Ventilation som taktisk resurs Möjligheterna att styra brandgaserna vid en brand i tunnel kommer att ha en betyhusbyggaren nr 2 B 2008

Figur 1. Lufthastigheter under 0,3 m/s.

Figur 2. Lufthastighet cirka 1 m/s.

Figur 3. Lufthastigheter mellan 1 och 3 m/s.

Figur 4. Lufthastigheter over 3 m/s.

dande påverkan på förutsättningarna att effektivt släcka branden. Vid låga lufthastigheter kommer branden att orsaka att brandgaser sprids uppströms branden.

Detta fenomen kallas back-layering. Se bild 1–4.4 Värmestrålningen från brandgaserna kommer då att begränsa räddningstjänstens möjligheter att komma åt branden. Att förflytta sig i en rökfylld tunnel är också svårt vilket innebär att den faktiska sträckan brandmännen kan tillryggalägga i en rökfylld tunnel är cirka 150200 meter.

Om lufthastigheten i tunneln kan ökas minskar också back-layeringeffekten. Vid cirka tre meter per sekund kan den vara nära noll för bränder upp till storleksordningen 35–40 MW effektutveckling, eller motsvarande en brand i en buss eller en liten lastbil med gods.4 Räddningsledaren måste dock vara uppmärksam på att brandens effekt kan öka vid ökad luftgenomströmning i tunneln och att en snabb släckinsats då kan behöva genomföras.2, 3, 13 Vid mycket låga lufthastigheter kan skiktningen nära branden vara tydlig, dock kommer brandgaserna att längre bort från branden att falla ned, oberoende av lufthastighet, då de kylts av från det omgivande berget. Så fort flödet i tunneln ökar kommer dock den naturliga skiktningen av brandgaserna nära branden att förstöras. Även om en släckinsats inte är möjlig kan ventilationen användas för att reversera flödet i tunneln efter det att avsökning av området uppströms branden gjorts och eventuella människor i fara har hjälpts ut ur tunneln. Efter att flödet har vänts kan samma operation genomföras med det nya området uppströms branden och på så sätt säkerställa att inga utrymmande finns i rökfyllda områden som inte är brandpåverkade.

Mobila fläktar Luftflödet genom tunneln kan åstadkomnr 2 B 2008 husbyggaren

mas antingen med de fasta ventilationssystem som finns installerade i tunneln eller om sådana saknas, med mobila fläktar placerade vid tunnelns mynning. Mobila fläktar kan också användas för att förstärka installerade fläktars kapacitet.

Tidigare försök i den 1 100-meter långa Kalldalstunneln på den ännu inte öppnade Botniabanan5 visade att större mobila fläktar med hög kapacitet effektivt kan evakuera brandgaser även i medellånga tunnlar (cirka 1 000 meter). Likaså visar tidigare försök i samarbete mellan Mälardalens högskola, Stockholms lokaltrafik och Stockholms brandförsvar att en kombination med fyra av räddningstjänstens små mobila fläktar (PPV) med en tunneltäckning också kan ventilera bort brandgaser från tunneln.6–8 Både kombinationen av de fyra PPV fläktarna och den större mobila fläkten har ett primärflöde om cirka 30 m3/s. De mindre fläktarna har däremot en lägre tryckuppsättning än den större fläkten och kan därför inte, utan tunneltäckningen, vända flödet annat än i kortare tunnlar (cirka 250 meter). Vid kortare tunnlar med mindre tvärsnitt (cirka 10 m2) kan en kombination med fyra PPV fläktar användas även vid högre motverkande vindhastigheter.

Om syftet är att understödja befintlig flödesriktning kan fläktarna användas utan längdbegränsning. Dock måste räddningsledaren hålla uppsikt över om de yttre förutsättningarna förändras. En ändrad flödesriktning i tunneln under pågående insats kan äventyra insatspersonalens säkerhet. Kompletterande försök med kombinationer av PPV fläktar och en fältmässig modell av tunneltäckningen planeras under våren 2008.13

Vindens inverkan Ny forskning i samarbete mellan Mälardalens högskola och Högskolan i Gävle har visat att tunnelportalens utseende, vindens anblåsningsvinkel, porositeten –

det vill säga förhållandet mellan tunnelns tvärsnitt och det omgivande bergets blockeringsyta, samt närområdets geometri och utseende, har en avgörande betydelse för lufthastigheten genom tunneln.9 Tidigare testresultat10 har med god överensstämmelse jämförts med resultaten från dessa vindtunneltester.

Vid böjda tunnlar har anblåsningsvinkeln stor betydelse och även en mindre förändring i anblåsningsvinkeln kan ge märkbara förändringar på den vindinducerade lufthastigheten i tunneln. En ökad lufthastighet i tunneln kan i ogynnsamma fall ge en ökning av brandeffekten och förändra förutsättningarna för räddningstjänstens insats.

Tryckkoefficienter för byggnader används dagligen vid planering och projektering av normal bebyggelse. Omfattande studier har gjorts och det finns en mängd framtagna koefficienter och metoder som används. Då de geometriska förutsättningarna är olika för byggnader och tunnlar kan dessa värden och koefficienter inte användas.

Ny forskning har också visat att strömning genom stora öppningar och tunnelportaler inte alltid är tryckdriven. Detta innebär att tryckkoefficienter inte alltid kan användas för att beräkna den av vinden alstrade luftströmningen genom tunnlar.11, 12 När vinden träffar tunnelmynningen har den ett val att antingen strömma genom tunneln, vika av och strömma runt berget eller kombinationer av dessa två fenomen. Vindtunneltester i modellskala på Masthamnstunneln, den tunnel belägen i Stockholms hamn, som tidigare använts för mätningar i full skala9, 10, med och utan skogsbeklädd terräng, indikerar att enbart denna skillnad kan påverka lufthastigheten med mellan 10 och 20 procent.

Dessa resultat stöder också teorin att vinden under vissa förutsättningar strömFortsättning s. 36 P

35

Figur 5. Större högkapacitetsfläkt placerad framför tunnelmynning.

P

Figur 6. Kortslutning av luft över mindre fläktar.

Figur 7. Flödet från fläktarna vänder på grund av den motverkande vinden.

Figur 8. Fläktarna lyckas inte vända flödet från den motverkande vinden i hela tunneltvärsnittet.

mar genom tunneln istället för att enbart vara tryckdriven. Med skogsbeklädd terräng ökade hastigheten inne i tunneln jämfört med den avskalade modellen.

Med större blockeringseffekt från den omgivande geometrin är det relativa motståndet i tunneln mindre. Detta innebär att förändringar i tunnelns närmiljö kan påverka förhållandena för en insats och att om omgivningen väsentligen förändras bör effekterna för en eventuell räddningsinsats utvärderas och informationen införas i objektets insatsplan.

Sveriges tekniska forskningsinstitut i samarbete med Lunds tekniska högskola och Mälardalens högskola.

Insatser under byggandet Bränder inträffar ständig i vårt samhälle.

Varje dag brinner fordon och byggnader.

I dessa fall så klarar sig människor oftast väl, då flyktvägen oftast är nära och okomplicerad. När de inträffar i en tunnelmiljö så kan de få extra stora konsekvenser, då det är brist på utrymningsvägar och människor kan få svårt att ta sig ut. Kombinationen av en byggarbetsplats med dess stora risker för bränder och tunnlar med dess brist på enkla utrymningsvägar är en kombination som kan ge allvarliga följder.

Då tunnlar byggs är det mest kritiska skedet innan genomslaget har skett. Innan dess är vanligtvis endast en utrymningsväg tillgänglig och avståndet kan många gånger vara långt till säker miljö.

Efter det att genomslaget skett så finns det oftast minst två olika utrymningsvägar och därmed liknar förutsättningarna bättre dem i en färdig tunnel. D Fotnot:

Sedan årsskiftet har ett nytt forskningsprojekt dragits igång som berör just olyckshantering, med fokus på bränder, under byggnation av undermarksanläggningar. Forskningsprojektet finansieras av Räddningsverket och genomförs under ledning av SP

36

Figur 9. PPV fläktar i kombination med tunneltäckning.

53, Department of Public Technology, Mälardalen University, Västerås, Sweden, 2005.

Kumm M, Nyman H, Ingason H, Sandberg M, ”Vindens påverkan på bränder i tunnlar: Tunnelportalgeometrins betydelse för luftrörelser i tunnel orsakade av yttre vind”, Forskningsrapport MdH ISt 2007:04, 2007.

10 Kumm M, ”Vindens påverkan på bränder i tunnlar – En jämförande studie mellan modellskala i vindtunnel och fullskala i Masthamnstunneln”, Forskningsrapport MdH ISt 2007:03, 2007.

11 Sandberg M, “An Alternative View on the Theory of Cross-ventilation”, The International Journal of Ventilation, Volume 2, N:o 4, March 2004.

12 Sandberg M, Claesson L, Blomqvist C, ”Köldinträngning i järnvägstunnlar – utveckling av ett projekteringsverktyg”, Kungliga tekniska högskolan, Högskolan i Gävle, 2002.

13 Kumm M, Bergqvist A, ”Mobile Ventilation as a Tactic Resource at Tunnel Fires”, 3rd International Symposium on Tunnel Safety and Security ISTSS Stockholm, 12th-14th March 2008.

9

Referenser:

Bergqvist, A., Frantzich, H., Hasselrot, K., Ingason, H., "Fire and rescue operations in tunnel fires: a discussion of some practical issues". In The Handbook of Tunnel Fire Safety (R. O. Carvel and A. N. Beard, Eds.), Thomas Telford Publishing, 231-266, London, 2005.

2 Ingason, H., Bergqvist, A., Lönnermark, A., Frantzich, H., and Hasselrot, K., ”Räddningsinsatser i vägtunnlar”, Räddningsverket, P21-459/05 (in Swedish), 2005.

3 Carvel R.O , Beard A.N, Jowitt P.W, Drysdale D.D, “Variation of Heat Release Rate With Forced Longitudinal Ventilation for Vehicle Fires in Tunnels”, Fire Safety Journal, Vol. 36, No. 6, September 2001, pp 569-596, 2001.

4 Ingason, H., "Fire Dynamics in Tunnels".

In The Handbook of Tunnel Fire Safety (R. O. Carvel and A. N. Beard, Eds.), Thomas Telford Publishing, 231-266, London, 2005.

5 Ingason H, Wahlström B, “Trial of a mobile fan for smoke ventilation in a railway tunnel”, ITC Conference Tunnel Fires, Basel, Switzerland, 2nd – 4th December 2002, pp 151-160.

6 Kumm M, Ingason H, “Can combinations of small fans be used for smoke evacuation in tunnels?”, Safety in Infrastructure, Budapest 20th-21st October 2004.

7 Kumm M, Nordman F, ”The Use of Static Pressure Differences to Increase the Effect of Mobile Fans at Smoke Ventilation in Tunnels” (In Swedish – Användande av statiska tryckskillnader för att höja mobila fläktars kapacitet vid brandgasevakuering i tunnlar), MdH ISt 2005:1.

8 Kumm M, “Smoke Ventilation in Tunnels – using Mobile Fans”, Licentiate Thesis, 1

Insatsövning i Masthamnstunneln.

Foto: Anders Bergqvist

husbyggaren nr 2 B 2008

BRAND Det byggs allt fler komplexa byggnadsprojekt. Vem vill hyra kontor eller bo i en ”tråkig låda” när man kan välja något betydligt mer spännande! Komplexa byggnader ställer dock nya krav på brandtekniska system och funktioner.

Komplex byggnad kräver bättre brandteknik er eller mindre brandtekniskt komplexa byggnader har alltid byggts. De tidigare varianterna bestod till exempel av högre byggnader försedda med brand- och röksäkra trapphus, nödbelysning, sprinkler och brandlarm.

Andra exempel är olika typer av samlingslokaler där projekteringen i princip utgick ifrån de schablonregler och krav som fanns att tillgå.

Från 1980-talet och framåt har dock utvecklingen accelererat. Överglasade ljusgårdar och inbyggda och överglasade köpcentrum är kanske det mest vanligt förekommande. Större evenemangsarenor följde med i utvecklingen och i slutet på 1990-talet började höga byggnader och undermarksanläggningar i form av tunnlar att göra sig gällande.

Idag förekommer alla varianter av dessa uppräknade exempel. Till detta ska dessutom läggas mer sofistikerade tekniska system och mängder av brandtekniska styrfunktioner. Det är en utveckling som hela byggbranschen bidragit till, givetvis med avsikt att optimera och utveckla byggandet.

M

Regler baseras på funktion Ser man på utvecklingen av byggregler har den övergripande följt den verkliga utvecklingen i form av att funktionsbaserade regler infördes år 1994.

Vidare gjordes en justering i Boverkets byggregler 2002 där krav infördes på analytisk dimensionering av större komplexa byggnader och byggnader med mycket stora personantal, som innebar en stor risk för personskador i händelse av brand.

Upprinnelsen till 2002 års justering var bland annat ett antal höga byggnader som var på väg att uppföras samtidigt som större samlingslokaler och en del tunnelprojekt tog form.

38

Såväl de funktionsbaserade reglerna som kraven på analytisk dimensionering har varit en grundförutsättning för utvecklingen av byggandet. Avsaknaden av mer ingående och, i landet, generellt accepterade analysmetoder, indata, acceptanskriterier etcetera har dock varit stor.

Olika system och funktioner I samband med föredraget ”Brandskydd i komplexa byggnader” på Brandskydd 2007 i Malmö definierades vad en brandtekniskt komplex byggnad är: ”En brandtekniskt komplex byggnad är en byggnad som är sammansatt av olika brandtekniska, verksamhetsmässiga eller organisatoriska system och funktioner, som är helt eller delvis unika för aktuell byggnad, och inte med lätthet överblickbar.”

Med utgångspunkt från definitionen kan ett fortsatt resonemang föras. De olika systemen och funktionerna har i de allra flesta fallen en tyngdpunkt mot det tekniska. Det troliga är att det beror på att de tekniska systemen är enklast att avgränsa, föreskriva och kontrollera.

Värt att notera är dock att betydelsen av verksamhet och organisation kan vara stor och påverka brandskyddet om dessa förutsättningar ändras. Den vanligaste, och kanske känsligaste, faktorn inom de sistnämnda områdena är tillåtet personantal för en viss verksamhet.

Det unika och inte fullt överblickbara i en brandtekniskt komplex byggnad gör det svårt att hantera brandskyddet i förvaltningsskedet. De brandskyddsdokumentationer som tas fram skrivs i normalfallet för att hantera gällande myndighetskrav under projektering och produktion.

Det är ingen självklarhet att dessa handlingar enkelt kan hanteras i driftsskedet. Det är alltså av stor betydelse att fastighetsägaren och dennes organisa-

FÖRFATTAREN

Av christian ståleker , brandingenjör, Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB

Christian Ståleker är vice VD och brandingenjör på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB. Han har en bakgrund från räddningstjänsten och Boverket och har medverkat i flera brandtekniskt komplexa projekt under sina 10 år som konsult.

tion får en god introduktion i byggnadens brandskydd. Det kan vara värt att fundera på om krav på utbildning av byggnadens brandskydd borde införas? Inte bara krav på utbildning av sprinkler och brandlarm, som idag, utan på hela det sammansatta brandtekniska systemet i en byggnad.

Komplex för vem När en byggnad väl är uppförd, för vem är den då komplex? Och får den vara komplex för alla eller bara för vissa? Som tidigare nämnts är drift- och underhållsorganisationen klart ”drabbad” av en brandtekniskt komplex byggnad.

Oftast är det inte bara det brandtekniska som är komplext utan en byggnad av sådan kaliber har med största sannolikhet även ordentligt avancerade system också inom övriga områden.

Det är extremt viktigt att förvaltaren och/eller uthyraren känner till byggnadens brandtekniska förutsättningar. Det kan finnas begränsningar i vilka verksamheter som kan accepteras, maximalt personantal (som tidigare nämnts), maximahusbyggaren nr 2 B 2008

la gångavstånd, lagringshöjder med avseende på sprinkler, etcetera. Alla dessa förutsättningar behöver vara klara, till exempel i samband med hyresgästförhandlingar.

Objektsorientering För räddningstjänsten kan komplexa byggnader vara svåra att hantera vid en insats.

Grundreceptet för att hantera en insats är objektsorientering i kombination med uppdaterade och överensstämmande OR-ritningar för sprinkler och brandlarm.

Kombineras detta med tydlig märkning ute på plats, samt att aktuella brandstyrfunktioner anges på ett enkelt och tydligt sätt i anslutning till brandförsvarstablå och sprinklercentral, så har goda förutsättningar för att hantera byggnaden skapats.

Byggbranschens slutkund – besökaren eller hyresgästen – ska inte heller glömmas. En strävan borde vara att denna ska uppleva byggnadens funktioner, skönhet och tekniska system på ett naturligt sätt utan att dessa fördunklas av komplexiteten. Byggnaden ska ”fungera” på tänkt sätt oavsett om det är normaldrift, eller om en brand- och utrymningssituation skulle uppstå.

Förvaltning viktig Brandtekniskt komplexa byggnader kräver extra omvårdnad. Dagens byggnader är långt mer än sprinkler- och brandlarmsystem med en och annan magnetuppställd dörr.

Det är komplicerade system där ventilationssystem ska varva upp för att nå vissa tryckfall, det är övervakade motorer till brandventilationsluckor som ska öppnas vid tvådetektorsberoende inom vissa sektioner, det är styrningar av vissa rulltrapnr 2 B 2008 husbyggaren

por men inte andra, det är styrningar av hissar till förutbestämda stannplan såvida inte brand detekteras där då hissen ska styras till ett annat alternativ, det är selekterade utrymningslarm med larmlagringsfunktioner, det är omvända el-slutbleck som ska trygga utrymningen vid strömavbrott och brandlarm, med mera. Listan kan göras längre…

”Komplexa byggnader” Det kräver stora insatser att förvalta de byggnader som i dag slutförs och som faller in under begreppet ”komplexa byggnader”. Det är rimligt att stora informations- och utbildningsinsatser genomförs vid övertagandet.

Det är också rimligt att ställa krav på att förvaltning och skötsel följs upp och dokumenteras avseende brandskyddet. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ger mandat till detta inom ramen för det systematiska brandskyddsarbetet (SBA).

En mer omfattande systematisk tillsyn från aktuella myndigheter torde förhoppningsvis öka både medvetandet och resurserna hos fastighetsägare och hyresgäster.

När det gäller olika brandtekniska system och funktioner så kommer utvecklingen att fortgå. Men mycket har gjorts och inga revolutionerande system kommer troligen att se ljuset inom överskådlig tid.

Ytterligare utveckling På regelutvecklingssidan kommer det dock, förhoppningsvis, att ske ytterligare utveckling. Kombineras detta med en utveckling inom beräknings- och verifieringsmetodik, tydligare acceptanFortsättning s. 40 P

39

P

skriterier etcetera, kan reglerna förhoppningsvis bli mer gemensamma och uppnå en jämnare och bättre nivå framöver.

Genom en medveten satsning på ut-

bildning och information, samt uppföljningar, inom området brandteknisk förvaltning, kommer vi i framtiden att kunna fortsätta att njuta av de underbara

byggnader och anläggningar vi uppför med en god och bra säkerhet. D

Ångkraftverket i Västerås är en framtida ”pärla” som kommer att förvandlas till bland annat museum, äventyrsbad, hotell och upplevelsecenter. Byggnaden faller in under begreppet ”brandtekniskt komplex byggnad”. Foto: Magnus Wedberg.

40

husbyggaren nr 2 B 2008

nr 2 B 2008 husbyggaren

41

BRAND Varje år anläggs över 10 000 bränder i Sverige och minst hälften av dessa av barn och ungdomar under 18 år. En ökad kunskap behövs om varför bränderna anläggs och hur tekniska system kan förbättras för att minimera riskerna och följderna.

Studier behövs om varför unga anlägger bränder nlagd brand är ett allvarligt brott som kostar det svenska samhället över en miljard kronor per år. Anlagda bränder ligger bakom åtminstone en fjärdedel, enligt vissa källor upp till 40 procent, av alla bränder årligen. Totalt anläggs över 10 000 bränder i Sverige. Minst hälften av dessa är verk av barn och ungdomar under 18 år.

Av skolbränderna är sannolikt över hälften anlagda. Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i Sverige. Enbart skolbränderna uppskattas kosta samhället minst 300 miljoner kronor varje år.

Skolbränder är dessutom bara en del av problemet med anlagda bränder, som dessutom omfattar flera anlagda bilbränder eller bostadsbränder per dag. Trots problemets omfattning och betydelse saknas identifierade gärningsmän i 90 procent av fallen.

A

Antalet bränder ökar Svenska Brandskyddsföreningen har valt anlagd brand som ett av sina prioriterade områden under perioden 2006–2010. Ett flertal rekommendationer finns både på Svenska Brandskyddsföreningens hemsida och på Räddningsverkets hemsida.

Dock ökar antalet anlagda bränder varje år. Ett samlat grepp om problematiken behöver tas för att komma till rätta med problemet på bred front. Utan förståelse för grundorsaken till varför vissa människor anlägger bränder och hur man ska kunna påverka beteendet, vilka brandförlopp som kan förväntas, hur dessa påverkar byggnader och eventuella skyddssystem, samt människor i dess närhet, kan man inte effektivt förebygga eller minimera problemet. För detta krävs att flera aktörer engagerar sig.

Under hösten 2007 genomfördes en 42

förstudie kring anlagd brand för att dels kartlägga och sammanställa tidigare genomförda arbeten som berört ämnet anlagd brand och dels identifiera kunskapsluckor i dagens sätt att behandla frågan.

Svårt komma åt Oavsett orsak är det svårt att helt eliminera risken för anlagd brand. Problemet behöver angripas tvärvetenskapligt och inkludera mänskligt beteende, inklusive människors attityder till och kunskaper om brand generellt och om anlagd brand i synnerhet, detektion, alarmering, förebyggande åtgärder, brandtillväxt, byggnadsteknik, släckteknik, säkerhet, med mera.

Det finns ett flertal experter, såväl forskare som praktiker, som är aktiva kring frågor om anlagd brand. Förstudien har intervjuat nio stycken. Experterna har valts ut baserat på både vilken typ av verksamhet de representerar och på hur aktiva de är.

Experterna från forskningsvärlden är kopplade till pedagogik, sociologi, kriminologi och brandteknik. Eftersom mycket arbete bedrivs av kommuner och räddningstjänster, ofta i samarbete med polisen, har även representanter för räddningstjänster, kommuner och försäkringsbolag intervjuats. Dessutom har en traditionell litteraturstudie genomförts.

Engagemanget finns Intervjuerna visar ett stort engagemang kring skadegörelser och anlagd brand i Sverige. Att problemet ökat i omfattning de senaste åren anser alla vara oacceptabelt. Den genomgående åsikten var att det finns ett stort behov av samverkan mellan olika aktörer. Bara genom konsekventa uthålliga och långsiktiga åtgärder kan man hoppas på att påverka antalet anlag-

FÖRFATTAREN

Av margaret simonson , forskningschef, SP Brandteknik

Margaret Simonson är forskningschef på SP Brandteknik och har arbetat med brandfrågor sedan år 1995. Hon deltar i flera olika forskningsprojekt som tolkar brandstatistik och hur bränder inverkar på människor och miljön.

da bränder och uppnå en bestående förändring.

Metoder för att förebygga Ett stort antal forskningsprojekt kring anlagd brand har genomförts sedan år 1995 men kunskapen kring praktiska frågor är fortfarande begränsad och forskningsbehovet är stort. Vidare finns ett stort behov av att utvärdera pågående initiativ i Sverige och att utveckla nya metoder för att förebygga anlagda bränder bland ungdomar.

Problemet anlagd brand gäller alla typer av byggnader och fordon men förstudien föreslår att forskningen ska fokusera på ungdomar som anlägger bränder, utan att för den sakens skulle helt utesluta de andra delområdena.

Teknik och beteende Förstudien skissar på ett forskningsprogram som föreslås vara uppdelat i två delar: • tekniska system, och • applicerade projekt och mänskligt beteende.

Fortsättning s. 44 P

husbyggaren nr 2 B 2008

Förödelsen efter en brand som anlades av ungdomar vid Hjällsnäs skola i Gråbo år 2007. Skolan hade varit utsatt för anlagd brand redan tidigare utan omfattande skador. I branden 2007 skadades cirka 50 procent av skolan. Foto: Margaret Simonson

44

husbyggaren nr 2 B 2008

P

När det gäller tekniska system finns det ett behov av att kartlägga riskobjekt, undersöka hur väl dagens byggnadskrav motsvarar behovet, hur befintliga tekniska lösningar och möjliga framtida lösningar fungerar samt att beskriva hur anlagda bränder utvecklas, det vill säga var, hur och när de anläggs och hur de sprider sig.

Som ett led i detta bör man identifiera särskilt utsatta objekt och överväga vilka krav man bör ställa på dessa objekt för att förebygga anlagda bränder.

Inom delen applicerade projekt och mänskligt beteende utgår man från ett konstaterande att det anläggs bränder.

Problemet angrips genom kontakt med

människor, både i förebyggande syfte och för att förhindra återfall. Flera initiativ är redan idag igång inom denna del. Dessa bör utvärderas och nya metoder bör utvecklas som kan nå ungdomarna i det moderna svenska samhället.

Det är också viktigt att det finns ett samarbete mellan forskningsinriktningarna. Endast genom en tvärvetenskaplig ansats kan man skapa något nytt och åstadkomma rejäl förändring.

Förslagen i förstudien har mottagits väl av både Brandforsks forskningsråd och styrelse. Siktet är inställt på att påbörja forskningen redan i år, 2008. SP Brandteknik har blivit ombedd att leda projektet och nu återstår för Brandforsk att sam-

la intressenterna till en gemensam satsning för en framtid med färre anlagda bränder där det inte längre slås ständiga larm om nedbrunna skolor. D Fotnot:

Förstudien om anlagda bränder har initierats och finansierats av Brandforsk, som är statens, försäkringsbranschens och industrins gemensamma organ för att initiera, bekosta och följa upp olika slag av brandforskning. Förstudien finns på SPs hemsida, www.sp.se. Sök SP Rapport 2007:21. För ytterligare information, kontakta Margaret Simonson, SP Brandteknik, margaret.simonson@sp.se, eller Åke Fors, Brandforsk, ake.fors@svbf.se.

Miljövänlig isolering för proffs!

Välkommen till oss på Nordbygg, A36:32

nr 2 B 2008 husbyggaren

45

BRAND/BETONG Betong har ett gott anseende när det gäller att stå emot brand.

Också självkompakterande betong och betong med extra hög hållfasthet kan göras brandsäker om man tillsätter en liten andel polypropylenfibrer vid gjutningen.

Högpresterande betong kan göras brandsäker etong är ett av de viktigaste byggnadsmaterialen som finns i dagens samhälle. Normal betong har utmärkta isolerande egenskaper när det gäller brand och ofta kan man med ganska enkla medel återställa konstruktionen i sitt ursprungliga skick efter en brand.

Generellt sett kan betong ses som ett mycket motståndskraftigt material när det gäller en normal brand i en konstruktion. Det beror på dess höga densitet och utmärkta isolerande egenskaper. Detta tillsammans med det faktum att betongen inte bidrar till brandspridningen, den är obrännbar, har gett materialet ett välförtjänt gott rykte.

Tidningsrubriker som ”Bjälklag av betong hejdade allvarlig brand i radhuslänga”1, “Pannrum förstört i brand – Betongväggar förhindrade katastrof i Fellingsbro”2 kan ses som ett uttryck för detta goda anseende.

Dock är det viktigt att komma ihåg att betong inte är ett enda material. Betong bör ses mer som ett familjenamn. Man använder olika typer av betong till olika sorters konstruktioner och alla betonger har inte lika goda egenskaper.

B

Vad händer vid brand Hos höghållfast och självkompakterande betong kan det finnas risk att de inte klarar kraven vid en brand. Självkompakterande betong är betong som inte behöver vibreras för att flyta ut i formen vid gjutning.

En betongkonstruktion har bra isoleringsförmåga vid brand3. Om vi tänker oss en fullt utvecklad brand på ena sidan av en 12 cm tjock betongvägg tar det ungefär en halvtimma innan det ens går att känna en temperaturökning på den ej brandutsatta sidan. Materialets isolerande egenskaper förstärks av att dess porer till viss del är fyllda med vatten.

46

Betong är inte ett homogent material.

En normal betong består av ballast (stenmaterial) och en finporös cementpasta som fungerar som lim mellan stenarna.

De olika komponenterna reagerar olika vid uppvärmning. Stenmaterialet utvidgar sig vanligtvis när det värms upp medan cementpastan efter en initial utvidgning drar ihop sig.

Under uppvärmningen uppstår därför spänningar mellan de olika komponenterna, vilket kraftigt skulle ha minskat betongens motståndskraft mot brand om ingen annan spänningrelaxerande komponent hade funnits. Betong med till exempel granitballast skulle, i likhet med ren granit, alltid spricka sönder och progressivt flagna av vid brand.

Men så är inte fallet. När betong värms upp uppstår en typ av spänningsrelaxerande fenomen i cementpastan. Detta relaxerande fenomen är starkt knutet till temperaturökningen och består troligtvis till stor del av uttorkningskrypning. Även när man utsätter det sammansatta materialet, det vill säga betong, för en yttre tryckbelastning under uppvärmningen kan man se att detta relaxerande fenomen får genomslag. När det gäller betong brukar fenomenet kallas transient krypning4.

En annan intressant egenhet hos betong är att betong som värms upp under tryckbelastning behåller mer av sin tryckhållfasthet än betong som inte är belastad under uppvärmningen.

Blanda in fiber De ovan beskrivna egenskaperna är ”goda” karaktärsdrag när det gäller brand och betong. En uttorkad betong utan extra hög hållfasthet fungerar utmärkt vid brand. I figur 1 visas en kraftig brand på en vind där ett 12 cm tjockt bjälklag fun-

FÖRFATTAREN

Av robert jansson , doktorand, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Robert Jansson är projektledare och doktorand på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut inom brand och betong. Han är engagerad nationellt i Svenska betongföreningen och internationellt i Rilem när det gäller brand och betongfrågor.

gerade bra som brandavskiljande konstruktion.

Men för vissa andra typer av betong kan man vara tvungen att tillsätta en viss mängd polypropylenfiber vid gjutningen för att garantera dess goda verkningssätt.

Det har speciellt visat sig vid några uppmärksammade tunnelbränder att tät höghållfast betong spjälkat kraftigt vid brand. Detta har lett till mycket stora samhällskostnader.

Polypropylenfibrerna hindrar tät betong, till exempel många typer av självkompakterande och höghållfast betong, från att spjälka progressivt vid brand. Ett exempel på konsekvenserna av en progressiv spjälkning i självkompakterande betong kan ses i figur 2.

Ingen byggnad kollapsade Polypropylenfibrer behövs i många typer av högpresterande betong för att förhindra svårare former av spjälkning som påverkar konstruktionens brandmotstånd.

Att helt förhindra spjälkning är knappast Fortsättning s. 48 P

husbyggaren nr 2 B 2008

Figur 3. Brandspjälkning på sidan av och under lådbalken. Foto: Lars Boström

Figur 2. Betong som spjälkat progressivt vid brandprov. Foto: Robert Jansson

Figur 4. Mikroskopibild på sprickmönstret i kvartsen som visar att temperaturen i detta område varit högre än 500-600 grader.

Foto: Jan Erik Lindqvist

P

rimligt, en viss begränsad ytavspjälkning måste accepteras.

När The Concrete Society undersökte konsekvenserna av bränder i närmare 100 engelska betongbyggnader byggda i konventionell betong i början på 1980-talet5 noterade man att det i över 80 procent av fallen förekommit någon typ av brandspjälkning men att ingen av konstruktionerna gått till kollaps.

Ett modernt exempel på en brand som lett till ytavspjälkning utan att konstruktionen kollapsat var branden under bro N844 vid Heberg.

Tankbil brann på Hebergsbron SP Sveriges tekniska forskningsinstitut fick i uppdrag att utreda skadornas omfattning efter en brand under bro N844 vid Heberg, på E6 söder om Falkenberg.

Bron består egentligen av två broar, en norrgående och en södergående.

Vid en trafikolycka i november 2005 uppstod en kraftig brand i en tankbil innehållande 50 m3 isobutyraldehyd, ett lösningsmedel som används i målarfärg. Tankbilen blev hängande mellan den södergående och den norrgående bron vilket ledde till att båda broarna blev utsatta för en extremt snabb uppvärmning när lösningsmedlet brann. Uppdragsgivaren ville snabbt utreda skadornas omfattning för att besluta om trafiken kunde släppas på igen.

48

Broarna var uppbyggda som förspända lådbalkar där förspänningen står för nästan hela bärförmågan hos bron. Kritiskt för broarnas funktion var alltså att stålkablarnas förspänning inte gått förlorad.

Stålkablarna skyddades av 100 mm betong.

Vid en första visuell inspektion såg man att den maximala avspjälkningen var omkring 50 mm, se figur 3. Men den maximala avspjälkningen var inte mitt för någon kabel. En direkt provning av spännkablarnas kraft var utesluten varför en utredning av hur hög temperaturen varit i tvärsnittet där kablarna fanns ansågs vara nödvändig.

Borrkärnor undersöktes Utredningens mål var att ta reda på hur hög temperaturen varit i spännkablarna samt att utvärdera den kvarvarande betongens resthållfasthet. Fälttester med studshammare och ultraljud gjordes på konstruktionen men tillförlitliga resultat var svåra att uppnå då betongens yta var skadad (skrovlig).

Därför beslutades det att man skulle ta ut borrkärnor för att bedöma betongens mekaniska egenskaper. Resultaten från provningar av tryck- och spräckhållfasthet samt elasticitetsmodul visade att endast ytskiktet var påverkat.

Men frågan var också vilken maximal

temperatur det hade varit i spännkablarna. För att undersöka detta togs prover för mikroskopi ut från borrkärnorna. Genom att studera tunt slipade skivor av tvärsnittet kan man genom att se på färgförändringar och sprickbildning avgöra vissa temperaturnivåer som betongen utsatts för. Vid temperaturer mellan 250– 300 grader Celsius rosafärgas cementpastan och mellan 500–600 grader Celsius blir den lila/grå. Används polariserat ljus ser man även vid 500 grader Celsius att pastans färg förändras.

Speciellt sprickmönster Genom att studera sprickmönster kring kvarts kan man se om temperaturen varit över 500–600 grader Celsius. Vid denna temperatur sker en fasomvandling i mineralet kvarts vilket leder till en expansion som kan identifieras i efterhand genom förekomsten av ett speciellt sprickmönster, se figur 4.

Dessa fixpunkter tillsammans med en teoretisk beräkning med finita elementmetoden (FEM) av värmeinträngningen ledde till att man kunde visa att temperaturen i stålrören som spännkablarna låg i inte hade överstigit 90 grader Celsius.

Branden bedömdes inte vara något problem för konstruktionens bärförmåga. D

husbyggaren nr 2 B 2008

Referenser: 1

Artikel i Katrineholms Kuriren 1998-12-31.

2 Artikel i Nerikes Allehanda 2000-03-17.

3 Jansson R., Measurement of Concrete Thermal Properties at High Temperature Proceedings of FIB Task Group 4.3 Workshop, Fire Design of Concrete Structures: What now? What next?, Milan, Italy, 2004.

4 Rilem TC 129-MHT: Recommendations: Part 7: Transient creep for service and accident conditions, Materials and Structures, Vol 31, June 1998, sid 290-295.

5 Malhotra H. L., Spalling of Concrete in Fires, Construction Industry Research and Information Association, Technical Report No. 118, London 1984.

nr 2 B 2008 husbyggaren

Figur 1. Det 12 cm tjocka bjälklaget mellan översta våningen och branden på vinden fungerar som brandavskiljning. Foto: Christian Mohr

49

BRAND/BETONG Betongens akilleshäl har visat sig vara spjälkning även vid standardbrand. Så mycket som 1 cm per minut kan försvinna genom en så kallad ”pop-corn”effekt. Beständig betong fås genom att blanda in plastfibrer av polypropylen.

Inblandad plastfiber minskar spjälkning vid brand Av bertil persson , Tekn Dr, Bara

M

Bild 1. Brandtest inför skyskrapor i Frankfurt. Foto: VTT Brandteknologi, Espo.

50

spjälkning, nämligen inblandning av plastfibrer av polypropylen, ppf, (Diedrich m.fl., 1995). Se bilderna 1–2.

Miljarder fibrer I och med Citytunneln i Malmö, och Hallandsåstunneln har ppf-metoden kommit till Sverige för att stanna. Vid enbart persontågtrafik kan så lite som 1 kg ppf per kubikmeter betong vara tillräckligt av små ppf, 18 mikrometer med längd av 0.6 cm, vilka dock till följd av sin litenhet ger ett antal av en (1) miljard fibrer, tabell 1 (Jönsson U., 2007).

Genom en smärre justering av receptet blev det möjligt att bibehålla betongens gjutbarhet. Det krävdes dock avsevärd optimering för att få stabila lufthalter och därmed göra betongen frostbeständig,

Bild 2. Pelare efter brandtest.

Foto: VTT Brandteknologi, Espo.

FÖRFATTAREN

ont Blanc-tunneln och St Gotthardtunneln är exempel där betongen skadades mycket svårt efter brand i ett stort antal fordon. Eurotunneln skadades år 1996 efter brand i cellplastlastade lastbilar och fick stängas under ett år. Av Stora Bälttunnelns vägg återstod endast någon cm efter en så kallad hydrokarbonbrand.

Ett sätt att lösa problemet med brandspjälkning är keramik isolering av tunnelväggen. Denna metod kan dels vara oekonomisk, dels medföra att isolerplattor faller ned på passerade fordon. För tretton tio år sedan, i samband med uppförandet av skyskrapor i Frankfurt, presenterades en ny metod som gjorde betongen i sig själv beständig mot brand-

Bertil Persson, docent i byggnadsmaterial. Har tidigare arbetat på LTH i 17 år, samt på Skanska i 19 år.

vilket var ett krav som, förutom brandbeständigheten, ställdes för Citytunneln (Jönsson U.; Munch Petersen C., 2007).

Betongen till Citytunneln hade en saltfrostavskalning om cirka 0.1 kg per kvadratmeter mot stipulerade 0.5 kg per kvadratmeter, tabell 1. Kloriddiffusionskoefficienten för betongen till Citytunneln varierade mellan 2 och 7x10-12 kvadratmeter per sekund. Normalt krävs 5x10-12 kvadratmeter per sekund för utsatta konstruktioner. (Jönsson U.; Munch Petersen C., 2007). Även andra försök bekräftar god frostbeständighet även för betong utan luftporbildare och med vattencementtal, vct = 0.40. Luftporbildare krävs normalt för att erhålla god frostbeständighet. (Kalinowski M.; Trägårdh, J., 2007).

Alla betonger med minst 1.5 kg ppf per kubikmeter betong klarade kraven i saltfrostprovningarna. I betongerna med ppf uppmättes även lägre kloridtransport än hos motsvarande betong utan ppf (Kalinowski M.; Trägårdh, J., 2007).

Prov bekräftade brandsäkerhet Brandtester vid MFPA i Leipzig visade att brandspjälkningen med 1 kg ppf per kubikmeter betong höll sig inom stipulerahusbyggaren nr 2 B 2008

Tabell 1. Sammansättning av betong C40/50 till Citytunneln, Malmö (Jönsson U., 2007).

Material

Fabrikat/Ursprung

Mängd (kg per kubikmeter)

Cement Silika

Degerhamn Anläggning Elkem Silicaslurry

370 25

Sand Makadam

Vatten

Fakse Bugt 0/4 Dalby 4/8 Dalby 8/16 Dalby 16/25 Grace Peramin F Grace Peramin HPA Malmö/Landskrona

658 220 343 594 5,18 0,18 140

ppf-fiber

Ignis

1

Flyttillsats

Tabell 2. Fuktkvot i parallellprov, i procent.

(Kusterle m. fl., 2004).

Härdningssätt

Mitt i prov

Mot ugn

Uttorkning, luft Uttorkning 50°C Vattenlagring

5.1, 5.5, 5.8 4.9, 5.4, 7 5.3

2, 3.2, 3.3 4.3, 4.7, 4.7 5.2

Tabell 3. Villkor för åtgärder beträffande spjälkning hos betong (Silfwerbrand J., 2005).

Max. fuktkvot Max. tryckhållfasthetsklass* Max. tryckpåkänning vid brandlastfallet

Betong med kalkstens-

Betong med kalkstens-

filler > 25 viktsprocent av

filler < 25 viktsprocent av

cementmängden (som defi-

cementmängden (som defi-

nierat under punkt 1)

nierat under punkt 1)

2.5 procent C50/60

2.5 procent C80/95

15 MPa

25 MPa

*Högre tryckhållfasthet medför större risk för spjälkning.

Figur 1. Spjälkningsdjupet versus relativ kallvikt efter spjälkning (Kusterle m. fl. , 2004).

de krav vid en brandbelastning motsvarande den som erhålls vid persontågstrafik (Jönsson U.; Munch Petersen C., 2007). Större betongplattor med dimensionerna 3.6 x 1.8 x 0.35 meter eller 1.8 x 1.2 x 0.40 meter provades med som mest fyra cm spjälkning under den första halvtimmen efter branden (Jönsson U.; Munch Petersen C., 2007).

En viktig faktor för att nå frostbeständighet var tillräcklig blandningstid vilket gjorde att kapaciteten i betongstationen minskade avsevärt. Det krävs också ny doseringsutrustning för plastfibrerna vilket tillsammans med fler blandare ökar kostnaderna för betongen något jämfört med betong utan ppf.

tongplattor med storleken 1.8 x 1.4 meter och tjockleken 30 cm eller 50 cm användes, se bild 4. I längdriktningen spändes med 0.5 MPa samt transversellt med tryckpåkänningar varierande mellan –1.16 och 9 MPa. Spänning skedde endera symmetriskt eller osymmetriskt med spännstag i stål som förankrades mot stålplattor på utsidan av provet. Sidorna av provet samt den brandoexponerade undersidan (1.2 x 0.8 meter) kläddes med plåt i syfte att simulera ensidig brandbelastning.

Har testat tunnelbetong Vid transport av brandfarligt gods är dock 1 kg ppf per kubikmeter betong inte tillräckligt utan troligen krävs 1.5 eller i vissa fall 2 kg ppf per kubikmeter betong. Till exempel i Monc Blanc-tunneln brann en lastbil med tolv ton mjöl och åtta ton margarin vilket ledde till att 23 lastbilar och 23 personbilar blev totalt utbrända och till att 1 500 m av tunneln skadades svårt.

Frontalsammanstötningen i St Gotthardtunneln ledde till att 13 lastbilar, fyra skåpbilar och sex personbilar brändes ut samt till att ett 170 meter långt mellanbjälklag störtade samman. Cirka 300 meter av tunneln skadades. Eurotunneln nr 2 B 2008 husbyggaren

skadades på en sträcka av 500 meter med ett spjälkningsdjup av 27 cm.

Jämfört med kostnaderna för dessa skador är kostnaden för 1–2 kg ppf per kubikmeter av all tunnelbetong givetvis ringa, förutsatt att betongleverantörer först anskaffar relevant utrustning för att tillverkning av fiberbetongen ska kunna ske. Österrikiska försöksresultat anger 2 kg ppf per kubikmeter betong C25–30 för att helt förhindra explosiv spjälkning fram till armering hos tunnelbetong, oberoende av fuktinnehållet (Kusterle m.fl., 2004). För högpresterande betong ska doseringen av ppf ökas om så erfordras.

Anledningen till generaliteten i rekommendationerna av ppf-inblandning är omfattande spjälkning hos betong utan ppf, oberoende av armeringsmängd, ballasttyp, fuktkvot, påkänning, upphettningskurva, etcetera, se figur 1.

I figur 1 har spjälkat betongskikt jämförts med brandbelastad betongmängd.

Spjälkningsdjupet var stort trots kraftig ytarmering, upp till 36 cm – i allmänhet cirka 20 cm då ppf inte fanns i betongen.

Betongformen med armering visas i bild 3.

Använda temperatur/tidsutvecklingskurvor för brand ISO 834 (standardbrandkurva), LTI eller RWS. Upphettning skedde med en brännare placerad i ena långsidan av en underliggande ugn med rökutgång på motstående sida. Be-

Vägdes före och efter Vägning skedde före och efter provning, efteråt i såväl varmt som kallt tillstånd, se bild 5. Mätningar skedde även av spjälkningsdjup, se bild 6.

I provet mättes temperaturutvecklingen på flera djup från ytan. Hållfasthet mättes på utborrade prover, med diameter 10 cm. Enligt undersökningen förefaller dock mellan 1.0 (prov 51, ytfuktkvot = 2 procent) och 1.5 kg per kubikmeter 18 mikrometer ppf (ytfuktkvot 5.2 procent) ha varit en tillräcklig mängd ppf även om 2 kg per kubikmeter 18 mikrometer ppf rekommenderas. Ökningen av armeringsmängden i en riktning från diameter 1.4 cm till diameter 2 cm förhindrade inte spjälkning (prover 19-22), endast inblandning av 1.5 kg per kubikmeter 18 mikrometer ppf (proFortsättning s. 52 P

51

Bild 4. Tunneldel i betong ovanpå brandugn med 6.5 ton i förspänningskraft .

Foto: Wolfgang Kusterle.

Bild 5. Vägning skedde före och efter provning, då även i varmt tillstånd.

P

Bild 3. Form för tunnelbetong med armering: Foto: Wolfgang Kusterle.

Foto: Wolfgang Kusterle.

ver 23–26) kunde förhindra spjälkning. I prover 54–55 där armeringen ökades enormt kunde spjälkningen begränsas till 6 cm även utan inblandning av ppf. Då sprutbetong med ppf användes spjälkades denna plus betong till 15 cm:s djup (vattenlagring). Ingen spjälkning uppstod för luftlagrad betong belagd med sprutbetong med 2.0 kg per kubikmeter ppf.

Fuktkvoten bestämdes vid 28 dygns ålder genom att en parallellgjuten provkropp delades mitt itu med uttagning av prover tvärs genom provet. Fuktproverna samlades i plastpåsar som sedan transporterades till Innsbruck, till Institutet för betongbyggnad, byggnadsmaterial och byggnadsfysik, för vägning av prover före och efter upphettning till 105 grader Celcius.

Tabell 2 visar uppmätt fuktkvot vid 28 dygns ålder i proverna medan brandprovningarna företogs upp till 360 dygns ålder. Fuktkvoten var hög trots varierande torkningssätt vilket i sin tur beror av ett högt vct. Emellertid återspeglar uppmätt fuktkvot gängse förhållanden i österrikisk tunnelbyggnadsteknik, vattentät betong med hög fillerhalt och ett högt vct.

mästra explosiv spjälkning intill armeringen. Figur 3 visar relativ kallvikt efter provning med RWS 120-kurvan som funktion av påkänning vid varierande mängd ppf.

Figur 3 visar att stålfibrer inte inverkade på explosiv spjälkning. Påkänningen hade liten inverkan på mängden spjälkad betong åtminstone upp till 9 MPa – en för tunnelbetong rimlig påkänning. Inblandning av 1.5 kg per kubikmeter 18 mikrometer ppf bemästrade den explosiva spjälkningen. Utan ppf fortsatte spjälkning förbi armeringsskiktet på mindre än 10 minuter och sedan till mer än 30 cm:s djup. Med ppf uppstod endast sprickbildning i ytan samt spjälkning på cirka 2 cm, i vissa fall lokalt upp till 5 cm efter två timmar men inte förbi armeringsskiktet i något fall (Kusterle m.fl. , 2004).

Det står klart att påkänningen hade mycket mindre inverkan på mängden explosivt spjälkad betong än vad inblandning av ppf hade.

Figur 4 visar relativ kallvikt efter provning med RWS 120- och ISO384 kurvorna versus påkänning. Varierande mängd 18 mikrometer ppf visas med 30 cm betong. Det förefaller som om 1.5 kg per kubikmeter 18 mikrometer ppf var tillräckligt även i detta fall för att bemästra spjälkningen. Såväl temperaturer enligt

Explosiv spjälkning utan fibrer I tabell 2 visas fuktkvoten såväl i ytan av provet som mitt inuti. Ytfukten är avgörande eftersom explosiv spjälkning först sker allra närmast ytan av betongen.

52

Om ytan av betongen förblir intakt motstår även betongens inre delar explosiv spjälkning vid brand. Explosiv spjälkningsrisk förelåg inte inom 50 mm från ytan i ppf-betong inom 80 minuter om ytan behölls intakt – inte inom 50 minuter för betong utan ppf där dock ytan spjälkades av varför riskzonen då successivt flyttades inåt.

För betong utan ppf påbörjades den explosiva spjälkningen med RWS-kurvan redan efter 2–4 minuter till följd av den stora temperaturökningshastigheten, efter 3–5 minuter med LTI-kurvan samt efter 6–12 minuter med ISO 384-kurvan.

Störst explosiva spjälkningshastighet uppmättes för LTI-kurvan efter vattenlagring av betong med yttre påkänning 1.16 MPa: cirka 30 cm per timme. Den explosiva spjälkningen fortsatte oförhindrad av den normalt förekommande armeringen, cirka 100 eller cirka 200 kg per kubikmeter. Kraftigt ökad armering kunde bemästra den explosiva spjälkningen, cirka 400 kg per kubikmeter (Kusterle m.fl. , 2004). Se figur 2.

Figur 2 visar relativ kallvikt efter provning med RWS 180-kurvan som funktion av armeringshalten vid varierande påkänning. Det är mer ekonomiskt att använda 1.5 kg per kubikmeter 18 mikrometer ppf än att öka armeringshalten med cirka 300 kg per kubikmeter för att be-

Fortsättning s. 54 P

husbyggaren nr 2 B 2008

P

Figur 2. Relativ kallvikt efter provning med RWS 180-kurvan versus armeringshalten.

Varierande påkänning. Ppf 18 mikrometer.

500 mm btg. Fk = ytfuktkvot, 28 dygns ålder, i procent. (Kusterle m.fl. , 2004).

Figur 3. Relativ kallvikt efter provning med RWS 120-kurvan som funktion av påkänning. Varierande mängd ppf 18 mikrometer. 500 mm btg. Fk = ytfuktkvot, i procent. (Kusterle m.fl. , 2004).

Figur 4. Relativ kallvikt vid provning med RWS 120- och ISO384 kurvorna versus påkänning. Varierande mängd ppf 18 mikrometer. 300 mm btg. Lufttorkning. Fk = ytfuktkvot, i procent. (Kusterle m.fl. , 2004).

ISO 384-kurvan som enligt RWS 120-kurvan var tillräckliga för att ge spjälkning.

På samma sätt jämfördes LTI 180-kurvan med RWS 120-kurvan. Se figur 5.

Figur 5 visar relativ kallvikt efter provning med RWS 120- och LTI 180-kurvorna versus påkänning vid 1.5 kg per kubikmeter 18 mikrometer ppf och 50 cm betong. Prover visade i figur 6 med LTI 180 innehöll kvartsit som inte föreföll att ge upphov till större explosiv spjälkning än kalksten.

Figur 6 visar relativ kallvikt versus ytfuktkvot. Den visar dock inverkan av ytfuktkvoten var motsatt den förväntade, såväl med fibrer som utan fibrer i betongen (Kusterle m.fl., 2004).

äventyra byggnadens goda bestånd då påkänningen är stor och betongen fuktig, till exempel parkeringsdäck etcetera.

Försiktighetsprincipen bör gälla, det vill säga då man är osäker beträffande en långt fram i tiden tänkt brandpåverkan så bör ppf under alla omständigheter blandas in även i husbyggnadsbetong. Kostnaden för fibrer är försumbar i förhållande till de skador som kan uppstå vid brandspjälkning givet att betongleverantörer allra först anskaffar relevant utrustning för att tillverkning av fiberbetongen ska kunna ske.

Följande rekommendationer kan ges (Silfwerbrand J., 2005):

håll av kalkstensfiller ska den närvarande delen av kalkstensfiller i cementen räknas som kalkstensfiller och endast klinkerandelen som cement. Detta innebär att cement CEM II /A-L är tillåtet. Den får innehålla 20 procent kalkstensfiller av totalmassan. Inga speciella rekommendationer behövs eftersom risken för spjälkning är försumbar.

Fiber bör blandas in Rekommendationer för husbyggnadsbetong visar att fibrer krävs då brand kan

Figur 5. Relativ kallvikt – provning med RWS 120- och LTI 180-kurvorna versus påkänning.

Fk = ytfuktkvot, i procent. (Kusterle m.fl. , 2004).

54

1. Betong med vctekv > 0,55 och kalkstensfillermängd mindre än 25 viktsprocent av cementmängden.

Vid användning av cement med inne-

Figur 6. Relativ kallvikt versus ytfuktkvot (Kusterle m.fl. , 2004).

2. Övrig betong 2a. Byggnader med luftfuktighetens årsmedelvärde < 60 procent, brand ISO 834.

Vid dessa byggnader kommer betongen efter en tid att ha ett fuktinnehåll på < 2.5 viktsprocent. Om följande villkor i tabell 3 uppfylls behöver inga extra åtgärder vidtagas för att reducera risken för explosiv spjälkning i betong.

2b. Byggnader och anläggningar med RH > 60 procent.

Om betongen inte brandprovats bör ppf tillsättas eller betongen skyddas av ett obrännbart värmeisolerande skikt (Silfwerbrand J., 2005). Några rekommendationer om mängd respektive typ av fibrer har inte kunnat ges beroende på bristande kunskapsnivå när det gäller betongsammansättning, beständighet och utförande.

Ppf har dock visat sig vara effektiva för att reducera spjälkningsmängden. Om man i ett aktuellt fall har tillräcklig kunskap för att bestämma erforderlig fibermängd kan brandprovning utelämnas.

Föreliggande rekommendationer är under uppgradering för att mer precisa krav ska kunna ges. Försiktighetsprincipen bör dock gälla, i synnerhet för brand.

Kostnaden för ppf i betongen är ringa i Fortsättning s. 56 P

husbyggaren nr 2 B 2008

P

förhållande till de kostnader som kan förorsakas av brandspjälkning.

Påverkar fukttransport Efter hundratals försök med betong med temperaturer upp till 1 000 grader Celsius kan stora skillnader konstateras beroende på fiberinnehåll (Persson, 2003).

Med fibrer kokar fukten successivt ur betongen utan att explosion sker. Vattenånga lämnar provkroppen från första stund under försöket. Fibrerna förångas i ytan av betongen och brinner upp för att bilda en mängd kanaler där fukten kan transporteras ut ur betongen. Längre in i betongen smälter fibrerna och bidrar på så sätt till att impregnera betongen mot fukttransport inåt i betongen. Ännu längre in i betongen sväller fibrerna mer än betongen vilket också har en mot fukttransport impregnerande effekt.

Utan fibrer i betongen rör sig fukten i stället i temperaturgradientens riktning nämligen inåt i betongen. Ingen vattenånga alls syns lämna provkroppen under försökets gång. Kondensation och tryckökning sker inåt i betongen.

En spricka utbildas ungefär på samma avstånd från den brandutsatta ytan lika med maximal stenstorlek. En vattenficka uppstår i sprickan. Då temperaturen har höjts till en kritisk nivå i vattnet övergår en del av detta explosionsartat till vattenånga varvid betongen spjälkas. Efter spjälkningen bildas en ny spricka längre in i betongen med vattenansamling och successiv spjälkning som följd.

Efter en explosion kan man ofta se vatten skvala ned för den spjälkade betongytan även om lufttemperaturen i ugnen är mycket hög, eller så kan man se vatten i botten av eller under ugnen.

Slutsatser kan dras Följande slutsatser kan dras efter analys av nationella och internationella försöksresultat: 1. Polypropylenfibrer, ppf, hade en avgörande betydelse i syfte att bemästra brandspjälkning. Två kg per kubikmeter 18 mikrometer ppf rekommenderades för tunnelbetong för att bemästra brandspjälkning intill armeringen.

Försöken visade dock att 1.5 kg per kubikmeter 18 mikrometer ppf var tillräckligt. Vid brandbelastning från enbart persontågstrafik var 1 kg per ku56

Bild 6. Mätningar skedde även av spjälkningsdjup. Foto: Wolfgang Kusterle.

bikmeter 18 mikrometer ppf tillräckligt för att bemästra brandspjälkningen.

2. Porstrukturen påverkades mycket kraftigt av inblandning av ppf, vilka impregnerade betongen och hindrade fukttransport inåt med påföljande tryckökning och explosion.

3. Betong med ppf föreföll att ha bättre saltfrostbeständighet och lägre kloridinträngning än motsvarande betong utan ppf.

4. Betonghållfastheten 33 MPa var tillräcklig för att förorsaka omfattande och fortgående brandspjälkning hos betongen utan ppf även då ytan på denna hade torkats ut under lång tid.

5. Belastning (drag- eller tryckpåkänningar) hade liten inverkan på spjälkningens storlek hos betong utan ppf, det vill säga om påkänningen ökade från en dragpåkänning av 1 MPa till en tryckpåkänning av 9 MPa så minskade kvarvarande kallvikt efter brand endast med fem procent.

6. Armeringsinnehåll hade betydelse först vid en ökning från normal armering på cirka 100 kg per kubikmeter till cirka 400 kg per kubikmeter i syfte att bemästra brandspjälkning.

7. Fuktinnehållet visade sig förvånansvärt nog ha motsatt inverkan mot den förväntade, det vill säga att betongens kallvikt efter brandförsöken var högre vid högre fuktkvot i betongen före försöket än vid lägre fuktkvot, såväl med ppf som utan ppf i betongen. D

Referenser: Diedrichs U., Jumppanen U.-M., Schneider U., High Temperature Properties and Spalling Behaviour of High Strength Concrete.

Weimar. Red.: Wittmann och Schwesinger.

Freiburg and Unterengstringen. 1995, s 129–143.

Jönsson U. Personlig information. Föredrag vid SBF Tunneldagar, Malmö. 2007.

Jönsson U.; Munch Petersen C. Citytunneln – Hur gör man betong både frostbeständig och brandbeständig? SVR V-byggaren, 2007, no 4, s 16-20.

Kalinowski M.; Trägårdh, J. Bättre beständighet med PP-fibrer, CBI-nytt 2:07, 2007, s 2–3.

Kusterle W. et al. Brandbeständikeit von Faser-, Stahl- und Spannbeton. Bundesministerium für Verkehr, Innovation und Technologie in Zusammenarbeit mit der Eisenbahn - Hochleistungsstrecken AG. Strassenforschung. 2004. Heft 544. ISSN 0379-1491. Bundesstrassensverwaltung.

Stubenring 1, A-1010 Wien., 221 s.

Persson B. Fire Resistance of Self-Compacting Concrete, RILEM Materials and Structures, Vol. 37, No 273, 2003, s 575–584.

Silfwerbrand J. Guidelines for Preventing Eplosive Spalling in Concrete Structures Exposed to Fire, fib symposium “Keep Concrete Attractive”, Budapest, 2005, 6 s.

husbyggaren nr 2 B 2008

UTBILDNING TEKNIK KONSULTTJÄNSTER UTRYMNINGSSYSTEM

Kontrastmarkering för tillgänglighetsanpassning

En produkt för inomhusbruk. Visuell och kännbar i aluminium med en diameter på 50mm.

Markeringen är som standard i efterlysande material för att även vara en hjälp vid utrymning.

nr 2 B 2008 husbyggaren

Vill du veta mer? Ring 018-56 80 80 eller gå in på www.utvagen.se

57

BETONG Genom att tidigt beakta ljudfrågor kan bostäder byggas med hög ljudkvalitet.

En ambitiös beställare, kreativa konsulter och erfarna entreprenörer uppnår Ljudklass A i hyreslägenheter i Stockholm. Huset byggs med prefabricerad betongstomme.

Tysta bostäder byggs med betongstomme

I

I denna artikel beskrivs de överväganden och konstruktioner som ligger till grund för detta unika projekt. Ett projekt som bör uppmuntra andra byggherrar att också ytterligare förbättra ljudmiljön i sina nya bostäder.

Projekteringen av Kv Loka Brunn 1 startade år 2003. Under år 2006 revs den gamla kvinnokliniken vid Sabbatsbergs sjukhus. Markarbeten påbörjades under hösten 2006, grundläggningen i februari 2007.

Högt trafikbuller Yttertaket är nu färdigt och de invändiga arbetena pågår för fullt och första inflyttning är planerad till hösten 2008.

Kvarteret för de nya bostäderna, Loka Brunn vid Sabbatsbergs sjukhus, är exponerat av buller från trafiken på främst Dalagatan men även från trafiken på lokalgatorna, Olivecronas väg och Eastmanvägen.

De flesta gatufasader får över 55 dB(A) ekvivalentnivå, det vill säga högre än riksdagens riktvärde. Mot Dalagatan fås upp mot 66 dB(A) ekvivalentnivå och 80

Figur 1. Trafikbullernivåer vid byggnadens fasader.

58

Leif Åkerlöf är civilingenjör, ljudkonsult och vice vd på ÅF-Ingemansson AB.

FÖRFATTAREN

de flesta undersökningar av hyresgästers önskemål på sitt boende kommer god ljudmiljö på första plats.

Normalt brukar uppemot 80 procent anse detta vare den viktigaste aspekten.

För att möta dessa önskemål bygger de flesta byggherrar sedan många år endast bostäder med högre ljudstandard än Boverkets minimikrav.

Minimikravet enligt råd i BBR är Ljudklass C enligt svensk standard SS 252 67, men alla byggherrar med kvalitetsambitioner tillämpar Ljudklass B, som kan sägas vara 50 procent bättre än minimikravet. Det har också visat sig lönsamt att erbjuda Ljudklass B. Merkostnaden är endast cirka fem procent medan de boende är beredda att betala mer än sex procent extra.

Bostäder med ännu högre ljudkvalitet, dubbelt så bra som Boverkets minimikrav, det vill säga Ljudklass A, har dock hittills varit mycket sällsynta. Anders Bodin Fastigheter, som alltid legat i framkanten när det gäller bostäder med hög standard, bygger nu i centrala Stockholm 153 hyresbostäder i Ljudklass A.

FÖRFATTAREN

Av leif åkerlöf, vice vd, ÅF-Ingemansson AB och ulrica kernen, teknologie doktor, ÅF-Ingemansson AB

Ulrica Kernen är teknologie doktor och ljudkonsult på ÅF-Ingemansson AB.

dB(A) maximalnivå, mot Eastmanvägen och Olivercronas väg 60-63 dB(A) ekvivalentnivå och mot Hälsobrunnsvägen 5155 dB(A). Se figur 1.

På gårdssidan blir ekvivalentnivån högst 50 dB(A) och med väl genomtänkt lägenhetsplanlösning kan målet för avstegsfall B enligt ”Trafikbuller och Planering”, innehållas. Även en allsidig bedömning av trafikbullersituationen, enligt en metod som framtagits av Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stads miljöförvaltning och Ingemansson, ger projektet mycket högt betyg. Ljudkvalitetspoängen blir i medeltal för alla lägenheter +20 och ingen lägenhet får lägre än +19 poäng. Ljudhusbyggaren nr 2 B 2008

Luftljudsisolering Luftljudsisolering anges i form av vägda reduktionstal, R’w respektive R’w + C50-3150 enligt SSEN ISO 717-1 mellan utrymmen i färdig byggnad.

Lägsta total luftljudsisolering mellan utrymmen, R'w+C50-3150 dB Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden 61 dock från utrymme för närings- och serviceverksamhet 65 Lägsta total luftljudsisolering mellan utrymmen, R'w, relativt lägst 10 m2 Från trapphus till utrymme innanför tamburdörr 55 1) 2)

Stegljudsnivå Stegljudsnivå anges i form av vägd stegljudsnivå L’n,w+C20-2500 och L'n,w enligt SS-EN ISO 717-1 i färdig byggnad.

Högsta stegljudsnivå i olika utrymmen, L'n,w och L'n,w+CI,50-2500 dB. Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden 48 dock från utrymme för närings- och serviceverksamhet 44 dock från, trapphus, korridor etcetera 54

Rumsakustik

Bild 1. Modellbild. Kv Loka Brunn.

Skiss: Sune Malmquist Arkitekter

kvalitetspoängen är betydligt högre än minimipoängen +5 respektive +0.

Ljudstandard och projektmål Programarbetet inleddes med ingående diskussioner om och konsekvensbeskrivning av olika ljudklasser. Tidigt beslöt byggherren efter samråd med konsulterna att målet skulle vara Ljudklass A. Värden för ljudklassning av bostäder ges i svensk standard, SS 252 67. I standarden anges fyra ljudklasser där ljudklass C motsvarar minimikraven enligt Boverkets Byggregler, BBR. Ljudklass B motsvarar 50 procent bättre ljudmiljö och Ljudklass A ”dubbelt så bra”. Nedan anges översiktligt de tillämpliga målen för ljudklass A enligt svensk standard. För trafikbuller utomhus anges riktvärdena enligt ”Trafikbuller och planering” avstegsfall B. Målet för projektet, Ljudklass A inomhus och avstegsfall B utomhus redovisas här intill.

Detaljplanekrav I detaljplanen anges att den ekvivalenta ljudnivån utomhus inte får överstiga 55 dB(A) vid minst hälften av sov- och vardagsrummen i varje lägenhet.

Gjorde avvägningar Vid flera tillfällen under programskedet ifrågasattes naturligtvis projektmålet Ljudklass A. Olika avvägningar gjordes när det gäller risken för störning, behovet av ljudkravet respektive övriga konsekvenser av erforderliga ljudkonstruktioner. nr 2 B 2008 husbyggaren

Rumsakustiken anges som minsta absorbentyta i relation till utrymmets takyta med absorbent av viss absorptionsklass enligt SS-EN-ISO 11654. För trapphus avses del av den sammanlagda ytan av stann- och vilplanen.

Minsta absorbentmängd i olika utrymmen, absorbentklass/andel av takytan Trapphus och entré B/70 %

Installationsbuller Ljudnivåer från installationer anges i form av frekvensvägd ljudtrycksnivå dB. Värdena avser den sammanlagda ljudtrycksnivån, ekvivalentnivån, från samtliga installationer under den tid dessa är i drift. För kortvarigt buller accepteras 5 dB högre nivå, maximalnivå.

Högsta totala ljudnivå från samtliga installationer dB(A) dB(C) Utrymme för sömn och vila, exempelvis sovrum 22 42 Utrymme för daglig samvaro, exempelvis vardagsrum 22 – Övriga utrymmen, exempelvis kök, bad etcetera 31 –

Trafikbuller och andra yttre källor Ljudnivå från trafiken och andra yttre bullerkällor anges i form av total frekvensvägd dygnsekvivalent ljudtrycksnivå respektive maximal ljudtrycksnivå, dB(A) i möblerade rum med stängda fönster men eventuella uteluftdon öppna.

Högsta totala ljudnivå från alla yttre bullerkällor, dB(A) Ekvivalentnivå/Maximalnivå Inomhus

Utrymme för sömn och vila och daglig samvaro, exempelvis sovrum och vardagsrum Utrymme för matlagning och hygien, exempelvis kök, bad etcetera

22/37 31/46

Utomhus

Utanför minst hälften av sov- och vardagsrummen i varje lägenhet 55/På uteplats 55/70 Värdet på maximalnivån inomhus får överskridas fem gånger per natt 22 - 06

Nedan redovisas några av de avvägningar som gjordes, vilka avsteg från ljudklass A som kommer att göras i projektet samt vilka ytterligare ljudkrav som gäller.

Ventilationssystem Val av ventilationssystem, FX eller FTX, diskuterades ur ljudsynpunkt. Med FXsystem, tilluft via uteluftdon, fås viss transmission av trafikbuller via donet vilket ökar kravet på fönstrets ljudisolering.

Med ett FTX-system, tilluft via tillufts-

don, finns risk att installationsbullernivån blir för hög på grund av ljudalstring i tilluftsdonen. Efter bland annat genomgång av möjliga dontyper samt behovet av hög trafikbullerisolering beslöts att projektera ett FTX-system.

Trafikbuller För att klara målet för trafikbuller Ljudklass A, högst 22 dB(A) ekvivalentnivå inomhus, beräknades att fönster med koppFortsättning s. 60 P

59

Rw < _ 49 dB. Kopplade bågar.

150-200 mm

150-200 mm 2-glas termoruta 8-12-4

≥ 8 mm glas

2-glas termoruta

≥ 8 mm glas

8-12-4 Rw _ > 53 dB. Dubbla separata bågar Figur 2. Fönster med ljudisoleringen Rw = 49 dB respektive 53 dB. Bild 2. Hyresbostäder i Ljudklass A byggs nu i centrala Stockholm i ett kvarter som är hårt trafikbelastat. Foto: Ramona Stjernberg, Ingemansson P

lade bågar med ljudisolering upp till Rw = 49 dB kunde användas, då hänsyn inte behövde tas till ljudtransmission via uteluftdon, i alla lägen utom i vardagsrummen mot Dalagatan. För att klara målet här skulle det krävas fönster med ljudisoleringen Rw = 53 dB, fönster med separata bågar. Se figur 2.

Med hänsyn till att redan Ljudklass B, 26 dB(A) ekvivalentnivå, innebär en mycket hög ljudstandard i vardagsrum beslöts att använda fönster med ljudisolering Rw = 49 dB även här. Ett undantag från projektmålet beslutades.

Stomsystem Ljudåtgärder för olika stomsystem belystes i programskedet. Det konstaterades att bärande mellanväggar och stora spännvidder var positivt.

Tamburdörrar Målet för ljudisoleringen mellan trapphus och bostaden är för Ljudklass A, R´w lägst 55 dB. Standarden anger att detta krav kan klaras med dörr i ljudklass R´w = 50 dB. Detta betyder dubbla dörrar eftersom det inte finns bättre enkeldörrar än R´w = 45 dB på marknaden. Dubbla dörrar bedömdes som mycket opraktiskt och för att i praktiken kunna uppnå målet för Ljudklass A med dörr i ljudklass R´w = 45 dB beslöts om följande åtgärder: • Ökad ljudabsorption i trapphusen.

• Stora hallar, som är avskilda eller vid behov kan avskiljas, i lägenheterna.

Lägenhetens inre ljudisolering Lägenheter med fler än två rum ska ha ett 60

”tyst” sovrum. För dessa sovrum gäller följande åtgärder: • Dörr ljudklass R´w = 30 dB • Ljuddämpande överluftdon • Väggar mot andra rum 2x13 mm gips 70 mm mineralull 2x13 mm gips

Installationsbuller Vid öppen planlösning mellan kök och vardagsrum är det svårt att innehålla värdena för Ljudklass A, 22 dB(A), i vardagsrummet på grund av buller från spiskåpan. Ljudklass B, 26 dB(A), innebär dock i dessa fall en mycket god ljudmiljö.

Externt installationsbuller Utöver målen för högsta installationsbullernivåer inomhus beslöts om följande krav på installationsbuller utomhus.

Högsta ljudnivå 1 m från fläktutlopp/ intag, gäller samtliga driftsfall: på tak 50 dB(A) i fasad 40 dB(A) på gård 45 dB(A) Butik och restaurang Åtgärder för att ta hand om stom- och luftljud från planerade butiker och restauranger under bostäderna dimensionerades översiktligt redan i programskedet.

Exempelvis påverkade detta våningshöjderna.

Stomme i betong valdes En avgörande fråga för att enkelt kunna uppnå Ljudklass A är valet av stomsystem. Olika alternativ utreddes och be-

dömdes. Även frågan om platsbygge eller prefabbygge belystes. Det slutliga valet blev en prefabstomme med bärande ytterväggar med 150 mm betong invändigt samt betongväggar av 150–200 mm betong runt trapphusen. 265 mm HD/F bjälklag (482 kg/m3) med 50–60 mm pågjutning, total ytvikt cirka 600 kg/m2.

Stomleverantören Strängbetong kopplades in tidigt i projekteringen. Exempel på stomuppbyggnad för en del av byggnaden ges i figur 3.

Dimensionerande för ljudisoleringen i denna lösning är flanktransmissionen via ytterväggen. Vertikalt fås, tack ”knutpunktsdämpningen” vid bjälklaget, tillräcklig ljudisolering. Horisontellt krävs dock extra åtgärder då de lägenhetsskiljande väggarna blir av lättkonstruktion, vilket inte ger någon ”knutpunktsdämpning.

Lösningen blev att den inre betongskivan, 150 mm, i ytterväggen försågs med en bullerfog mitt i den lägenhetsskiljande väggen. Fogen går inte längs hela väggen utan slutar cirka 300 mm från överkant respektive underkant, se bild 3.

För att minska risken för störning från gångtrafik i trapphus samt även risken för flanktransmission via trapphusväggarna tilläggsisoleras dessa på lägenhetssidan med: • 70 mm mineralull/45 mm fristående reglar • 13 mm gips • 12 mm plyfa • 13 mm gips

Fortsättning s. 62 P

husbyggaren nr 2 B 2008

Figur 3. Exempel på stomuppbyggnad, bjälklag med ytvikten 600 kg/m2, samt planlösning.

P

Stegljudsisolering Golvbeläggning av 14 mm parkett på stegljudsdämpande mellanlägg typ Aprobo dB2. Vid stenbeläggning i lägenheter, kapprum, hall, kök samt i bostadsentré etcetera läggs sten/terrassoplattorna i sättbruk på stegljudsmatta typ Aprobo dB2.

Lägenhetsskiljande väggar Lägenhetsskiljande lättväggar i lätt konstruktion utförs enligt figur 4.

Installationer Stor omsorg har lagts i ljudprojekteringen av installationerna. Både ljud via ventilationssystemet och ljud via radiatorer etcetera har specialstuderats. Alla fabrikanter är inte vana vid de hårda ljudkrav som Ljudklass A innebär men ljuddata har efterhand erhållits och lämpliga åtgärder projekterats.

Butiker och restauranger Butiker och framförallt restauranger kan ge upphov till ljudstörningar i bostadshus oavsett ljudklass. För Ljudklass A är det naturligtvis ännu viktigare att konsek-

Figur 4.

62

vent dimensionera åtgärder för låga ljudnivåer. Övervägandena och åtgärderna är här så omfattande att de kräver en egen artikel. Följande åtgärdsprinciper är dock värda att nämna även här.

Restaurangen byggs som ”rum i rum” med bland annat: • flytande golv med bygghöjd minst 130 mm • ljudisolerande och ljudabsorberande undertak med bygghöjd minst 650 mm • tilläggsisolering av betongväggar etcetera med byggmått minst 250 mm Livsmedelsbutiken förses med: • flytande golv med bygghöjd minst 100 mm • ljudisolerande och ljudabsorberande undertak med bygghöjd minst 250 mm

Bevakade kritiska moment Under byggskedet sker fortlöpande kontroll av kritiska moment. Ljudfrågorna behandlas på särskilda möten med beställare, projektledning, entreprenören Peab och underentreprenörer.

För att så tidigt som möjligt kunna verifiera aktuella konstruktioner och utförande görs ljudmätningar. En serie ljud-

Bild 3. Bullerfog i ytterväggens inre betongskiva. Foto: Ramona Stjernberg, Ingemansson

isoleringsmätningar har genomförts i anslutning till en visningslägenhet. Resultaten av dessa mätningar är mycket lovande. Målen för luftljudsisolering mellan lägenheterna uppfylls både vertikalt och horisontellt.

Går bygga tyst Genom att mycket tidigt beakta ljudfrågorna i projektet kan bostäder med mycket hög ljudkvalitet, Ljudklass A, erhållas utan alltför stora kostnader. En målmedveten och ambitiös beställare, kreativa konsulter samt erfarna och lyhörda entreprenörer är några av förutsättningarna som underlättar detta.

Anders Bodin har med Loka Brunn höjt ribban för ljudkvaliteten i bostäder. Framöver bör det vara självklart för alla byggherrar att för nya bostäder ska gälla ”minst Ljudklass B med en strävan mot Ljudklass A” och inte ”ljudklass B om möjligt”. D

FAKTARUTA: Byggherre: Anders Bodin Förvaltning Arkitekt: Arndt och Malmquist samt Caspar von Vegesack Projektledning: WSP Management Konstruktör: Elu VVS konsult: Incoord El konsult: Elfack Ljud konsult: ÅF-Ingemansson Markentreprenör: JM Stomentreprenör: Strängbetong Samordnad generalentreprenör Stomkomplettering: Peab

husbyggaren nr 2 B 2008

BETONG Självkompakterande betong verkar inte – trots hög andel finmaterial och snabb värmeutveckling – vara mer sprickbenägen i ung ålder än traditionell vibrerad betong.

Ytan bör dock täckas eller vattnas för att undvika plastiska krympsprickor.

Liten risk för tidiga sprickor i självkompakterande betong

M

Spricktyper i ung betong Tidiga temperatursprickor är som nämnts ett samlingsnamn för sprickor som uppkommer i betongens unga ålder.

Dessa uppkommer till följd av olika mekanismer i den hårdnande fasen, därför

brukar man dela in dem i följande typer: • Sättsprickor • Plastiska krympsprickor • Temperatursprickor • Långtidskrympning Sättsprickor: Dessa uppkommer under de 2–4 första timmarna efter gjutning, det vill säga då betongen fortfarande är färsk.

Vattenseparation är den pådrivande kraften vilken kan orsaka sättningar i den nygjutna betongen och om sättningen förhindras så uppstår sättsprickor. Dessa uppvisar oftast ett regelbundet mönster, sprickdjupet är oftast litet men sprickbredden i ytan kan bli stor. Sättsprickor kan förebyggas genom att reducera vattenseparationen genom styvare konsistens eller genom att öka cement- eller fillerinnehållet. Återvibrering (gäller normalbetong) efter 1–2 timmar kan återställa homogenitet och därmed förhindra sättsprickor.

Plastiska krympsprickor: Om nygjuten betong utsätts för uttorkning uppstår så kallade plastiska krympsprickor. En krympning som betongen genomgår innan det egentliga hårdnandet har börjat.

Tidig avdunstning från ytan, det vill säga uttorkning av den översta delen medför ett undertryck i porerna vilket medför en kontraktion som kan medföra sprickor.

Dessa sprickor går att förebygga genom att planera för långsam härdning, vatten-

Tabell 1 visar när sprickor uppkommer i ett ungefärligt tidsperspektiv i förhållande till gjutningen.

64

Sofia Utsi är doktorand vid Luleå tekniska universitet (LTU) på avdelningen för konstruktionsteknik. Hon arbetar främst med optimering av självkompakterande betong.

FÖRFATTAREN

an talar om ”tidiga temperatursprickor” eller ”sprickor i ung betong”. De sprickor man då avser är de som uppkommer till följd av förhindrade volymförändringar i betongkonstruktionen orsakade av temperatur- och fuktvariationer i den hårdnande fasen.

Sprickor uppstår när rörelsen blir för stor i kombination med att de mothållande krafterna, tvånget, är för kraftigt. Den hårdnande fasen brukar oftast definieras tidsmässigt fram till att betongen är en månad. Beroende på användningsområde bör sprickor eller sprickvidden begränsas, det kan gälla på grund av risk för minskad beständighet (till exempel korrosion), mindre motstånd mot inträngning av vätskor och gaser eller av estetiska skäl för att nämna några.

Det finns idag stor kunskap om sprickor i ung betong och det finns relativt enkla sätt att förebygga temperatursprickor när mekanismerna bakom dem är kända. Vi ska i den här artikeln redogöra lite kortfattat om forskningsläget gällande riskerna för sprickor i ung självkompakterande betong.

FÖRFATTAREN

Av sofia utsi , doktorand, Luleå tekniska universitet och jan-erik jonasson , professor, Luleå tekniska universitet

Jan-Erik Jonasson är professor vid LTU på avdelningen för konstruktionsteknik.

Han har bedrivit forskning kring temperatursprickor under många år.

begjutning av ytan, genom att täcka ytan eller genom att använda kemiska membranhärdare.

Långtidskrympning: Långtidskrympning är en kombination av självuttorkning och diffusionsuttorkning. Självuttorkningen sker under betongens hårdnande och är en ”inre uttorkning” orsakad av den kemiska krympningen. Diffusionsuttorkningen styrs av betongens samspel med fuktförhållandena i omgivningen. DiffuFortsättning s. 66 P

husbyggaren nr 2 B 2008

Expansion

Temperatur

Kontraktion

Figur 1. Fuktprofil vid enkelsidig uttorkning.

Diffusionsuttorkningen, D, ökar närmare ytan medan självuttorkningen, S, är konstant över tvärsnittet.

P

sionsuttorkningen är inte konstant över tvärsnittet utan ökar ju närmare ytan man kommer, självuttorkningen däremot, är konstant över hela tvärsnittet, se figur 1.

Sprickor i betongen kan antingen uppkomma när totalkrympningen är stor och det finns ett yttre mothåll eller när uttorkningen varierar över ett tvärsnitt då konstruktionen kan röra sig fritt.

Långtidskrympningen är ett förlopp som pågår under lång tid, den uppträder alltid och den har visat sig vara i stort sett proportionell mot pastavolymen. Risken för sprickor till följd av långtidskrympningen beror bland annat på dess storlek i kombination med tidsförloppet, graden av mothåll, betongens E-modul samt krypningen.

För att förhindra krympsprickor bör man se över betongkomponeringen, kan ballastandelen ökas, kan man använda ett större dmax? Man bör eftersträva långsam uttorkning i den mån det är möjligt.

Temperatursprickor: När betongen härdar sker en temperaturökning följt av en avsvalningsperiod. Temperaturökning leder till en expansion av konstruktionen följt av en kontraktion när temperaturen sjunker. Om dessa rörelser förhindras, antingen på grund av att den unga betongen har olika rörelser över ett tvärsnitt (risk för ytsprickor) eller av att omgivan-

66

Tid

Ytsprickor

Genomgående sprickor Drag

Ung betong

Tid Tryck

Äldre betong

Figur 2. Uppkomsten av temperatursprickor. Illustration: Martin Nilsson, LTU

de konstruktion hindrar rörelsen så uppstår det spänningar, se figur 2. För områden med stort mothåll från omgivningen, till exempel nära en gjutfog, uppstår under expansionsfasen tryckspänningar, som senare under kontraktionsfasen övergår till dragspänningar. Om de uppkomna spänningarna i sådana områden överskrider betongens draghållfasthet så blir följden genomgående sprickor.

Förutom inverkan av temperaturen måste man även beakta rörelser till följd av fuktändringar. När fukt konsumeras vid hydratationen, så kallad självuttorkning, eller när fukt transporteras ut ur konstruktionen, diffusion, medför det en kontraktion av strukturen. Den totala rörelsen till följd av kombinationen temperatur och fuktändring kommer att påverka spänningstillståndet. Risken för sprickor påverkas även av gjuthastighet, härdningssätt och andra aktiviteter som

kylning och värmning. Den totala risken för uppkomst av sprickor är således en samlad effekt av materialegenskaper, konstruktionens utformning samt arbetsplatsåtgärder.

Risken för temperatursprickor kan minskas genom några relativt enkla åtgärder, som att: – reducera värmeutvecklingen, till exempel genom att sänka cementhalten, – minska skillnaden mellan betongens maximala temperatur och omgivningens temperatur, – minska tjockleken på konstruktionen, – gjuta in kylrör, samt – undvika spänningskoncentrationer.

Ökad andel finmaterial Självkompakterande betong (SKB) är en betong som ska flyta av sin egen vikt och fylla ut formen utan någon extern vibrering. För att erhålla dessa speciella egen-

husbyggaren nr 2 B 2008

Figur 3. En mycket generell illustration av fördelningen mellan de ingående materialen i traditionell vibrerad betong och självkompakterande betong.

skaper skiljer sig SKB innehållsmässigt från normal vibrerad betong av samma hållfasthetsklass.

Rent generellt kan man säga att man ökar andelen finmaterial, oftast på bekostnad av den grövre ballasten, för att förhindra ballastseparation och blockering, samt tillsätter en flyttillsats för att erhålla tillfredsställande flytegenskaper, se figur 3.

Självkompakterande betong har fått rykte om sig att ofta vara mer sprickbenägen i färskt tillstånd än motsvarande normal vibrerad betong. Beträffande sättsprickor så har undersökningar visat att SKB inte uppvisar större risk för sättning än normal vibrerad betong. Detta förutsätter att det är en fungerande SKB utan separation.

Självkompakterande betong har med sin höga andel finmaterial en relativt tät porstruktur, vilket bland annat innebär

nr 2 B 2008 husbyggaren

att den varken ”släpper” eller upptar vatten så lätt under hårdnandet. En viss vattenseparation kan i vissa lägen vara till fördel med avseende på att förhindra plastiska krympsprickor då detta vatten motsvarar en vattenbegjutning av ytan.

För en fungerande SKB har man inte denna extrahjälp, varför man bör vara vaksam och ytterst noga med att vattenbegjuta ytan eller täcka med plast när man använder SKB.

Har tätare porstruktur När det gäller krympsprickor har man traditionellt sagt att SKB med dess höga andel finmaterial ger upphov till större krymprörelser och därmed även en förmodad ökad risk för krympsprickor.

Senare forskning har visat att den totala krymprörelsen ofta är större för SKB än för normal vibrerad betong med likvärdigt vattencementtal och cementhalt.

Hydration heat [kJ/kg]

Figur 4. Figuren visar diffusionsuttorkning och självuttorkning vid enkelsidig uttorkning. Den röda streckade linjen visar fördelningen mellan S och D för självkompakterande betong, medan den svarta linjen beskriver ungefärlig fördelning för en normal vibrerad betong.

Equivalent time [h]

Figur 5. Värmeutvecklingen för fem självkompakterande betonger och två normalvibrerade. De två normalvibrerade är rödmärkta. S-T0 = SKB, tunnelbetong (vct 0,55); S-B0 = SKB, brobetong (vct 0,40); T-T0 = Traditionell vibrerad betong, tunnel (vct 0,55), och så vidare.

Den större krymprörelsen till trots, har ny forskning dock visat att risken för krympsprickor är ungefär den samma för SKB som för traditionell vibrerad betong.

Det finns några möjliga orsaker till det.

Med större andel finmaterial har självkompakterande betong en tätare porstruktur, vilket innebär att den behåller vatten under längre tid, det vill säga diffusionsuttorkningen är mindre i relation Fortsättning s. 68 P

67

P

till betong med lägre andel finmaterial, däremot ökar självuttorkningen då finmaterialhalten ökar.

Figur 4 visar hur fuktprofilen vid enkelsidig uttorkning skiljer sig mellan SKB och normal vibrerad betong. Där kan man se att diffusionsuttorkningen minskar medan självuttorkningen ökar. Självuttorkningen är konstant över tvärsnittet medan diffusionsuttorkningen är som störst vid ytan och minskar nedåt/inåt i konstruktionen.

Som nämnts tidigare blir, om konstruktionen kan röra sig fritt, spänningarna betydligt större vid en icke konstant uttorkning än fallet med konstant uttorkning, vilket kan vara en av förklaringarna till att betong med höga finmaterialandelar inte spricker mer trots större total krymprörelse.

En annan trolig sprickreducerande förklaring som ofta nämns är att en stor andel finmaterial ger en mer elastisk betong, vilket kan orsakas av lägre E-modul och ökad krypning.

Utvecklar värme snabbt Vid LTU har det gjorts en del provningar på ung självkompakterande betong. Värmeutvecklingen för självkompakterande betong har testats och jämförts med normalvibrerad betong med likvärdigt vct och cementhalt. De självkompakterande betongerna innehåller kalkfiller samt en flyttillsats.

Alla SKB-blandningar uppvisar en snabbare värmeutveckling vid starten men den totala värmeutvecklingen blir ungefär densamma som för normalvibrerad betong. Att tillsätta ett fillermaterial, även inerta, synes kunna accelerera värmeutvecklingen men orsaken är i dagsläget inte helt klarlagd.

Man kan dock förmoda att när tillsatsmedel tillsätts ökar det dispergeringen av cementkornen, vilket troligen bidrar till en snabbare värmeutveckling.

Mäter egenspänning Vid en snabb temperaturstegring, såsom SKB uppvisar, kan man misstänka en ökad risk för temperatursprickor. När det gäller SKB och sprickor till följd av temperaturförändringen så har försök gjorda vid LTU visat att självkompakterande betong är minst lika bra, eller till och med bättre, än konventionell betong.

68

Figur 6. Spänningsrigg. Betongen gjuts direkt i provningsriggen och utsätts sedan för en temperaturvåg som simulerar värmeutvecklingen i en 0,7 meter tjock vägg. Provkroppen är helt fastlåst och spänningen som uppstår av den uppkomna rörelsen mäts med en hydraulisk lastcell vid ena änden.

I en så kallad ”spänningsrigg” mäter man egenspänningen under helt fastlåsta förhållanden när betongen utsätts för en för materialet signifikant temperaturstegring, se figur 6.

Provkroppen värms upp motsvarande värmeutvecklingen i en 0,7 meter tjock vägg, unik för varje enskild betongblandning. Provkroppen är helt fastlåst och kopplad till en lastcell som mäter den spänning som uppkommer när provkroppen rör sig till följd av den variabla temperaturen. Sen utvärderas risken för temperatursprickor utifrån spänningskvoten, uppmätt dragspänning i förhållande till draghållfastheten.

För de sju testade recepten, var det två som aldrig överskred draghållfastheten under testperioden, det vill säga de gick aldrig till brott under avsvalnandet. Det var två av de självkompakterande betongerna, så trots en snabbare värmeutveckling innebär det inte en direkt ökad risk för genomgående temperatursprickor.

Några rimliga förklaringar som tidigare nämnts är bland annat lägre E-modul och ökad krypning för betong med hög andel finmaterial.

Bör täckas eller vattnas Självkompakterande betong, med dess relativt höga andel finmaterial och snabba värmeutveckling, har inte visat sig vara mer sprickbenägen i ung ålder än traditionell vibrerad betong.

De åtgärder som bör vidtas i färskt tillstånd för att minimera risken för sprickor bör även vidtas vid användandet av självkompakterande betong. Plastiska krympsprickor kan uppkomma om ytan inte

täcks eller vattnas ordentligt eftersom självkompakterande betong själv inte släpper ytvatten på samma sätt som en vibrerad betong med normal andel finmaterial. D Fotnot:

Handböcker och datorprogram för sprickberäkningar som är baserade på forskningen vid LTU inom sprickområdet finns idag tillgängliga på den svenska marknaden. Se referenser nedan.

Referenser:

Emborg M, Bernander S, Ekerfors K, Groth P and Hedlund H (1997): Temperature Cracking in Concrete Structures – Calculation Methods for Hydration Stresses and Diagrams for some Common Typical Cases. (In Swedish with easy available diagrams in part C). Technical Report 1997:02, parts A, B and C, pp 34 + 64 + 36.

ConTeSt Pro (1999). User´s Manual ConTeSt Pro. Utvecklad av JEJMS Concrete AB i samarbete med Luleå tekniska universitet, Cementa AB och Peab AB, pp 200.

Jonasson J-E, Wallin K, Emborg M, Gram A, Saleh I, Nilsson M, Larson M and Hedlund H (2003): Temperature Cracks in Concrete Structures . Hand Book with Diagrams for Estimation of Crack Risks Including Measures for some Typical Cases. Reviderad 2nd edition 2003, Teknisk Rapport 2001:14, del D och E, pp107 + 154.

husbyggaren nr 2 B 2008

nr 2 B 2008 husbyggaren

69

BETONG Injekteringsbetong kan bli ett miljövänligt alternativ vid till exempel gjutning av kajer och stödmurar. Mindre mängd cement krävs. Sprickarmeringen kan möjligen halveras.

Det sparar resurser och minskar utsläpp av växthusgaser.

Injekteringsbetong kan bli ett miljövänligt alternativ

N

Behövde gjutbar betong Behovet av en gjutbar betong med låg krympning och mycket god vidhäftning för reparationsobjekt dök upp för Banverket under år 2005 vid framtagandet av reparationshandlingar för Gamla Årstabron i Stockholm.

Genom att säkerställa att den använda reparationsbetongen har låg krympning kan tvångskrafterna av reparationsbetongens krympning på reparerade betongkonstruktioner minimeras.

Ett flertal olika betongsammansättningar studerades såväl teoretiskt som praktiskt.

Av de tillgängliga betongsammansättningarna har injekteringsbetong, även kallad prepack-betong, bedömts vara lämplig tack vare begränsad krympning, begränsad värmeutveckling, god vidhäft70

ning, begränsad tryckkrypning och normal relaxation av dragpåkänningar.

I artikeln belyser vi de praktiska försöken och erfarenheterna från nu pågående arbeten. Vidare ger vi exempel på framtida intressanta användningsområden.

Grövre ballast Injekteringsbetong är i princip en vanlig betong men där den grövre ballasten (cirka 20 mm) placerats och kompakterats i formen innan cementbruket (0–2 mm) injekteras in i hålrummet mellan den grövre ballasten. Syftet med metoden är att begränsa tvångskrafter av krympning och temperatur vid härdning och avsvalning.

I och med att den kompakterade grövre ballasten har direkt kontakt mellan stenarna skapas ett jämnt utbrett inre mothåll i betongen efter injekteringen vilket minskar betongens fria krympning. Därigenom reduceras även därtill hörande tvångsspänningar. På sikt relaxeras stora delar av dessa spänningar på grund av cementmatrisen krypning (drag). Tryckkrypningen är däremot troligen begränsad jämfört med normal betong vilket är lämpligt då tryckkrypning i pågjutningen är ofördelaktigt.

Vidare visar erfarenheterna på god vidhäftning mellan befintlig betong och en pågjutning med injekteringsbetong.

Om dessutom slaggcement, kalkfiller eller flygaska kan användas för att reducera cementhalten och reducera vattenseparationen kan värmeutvecklingen vid härdningen begränsas. Detta reducerar tvångskrafterna från pågjutning på det befintliga valvet ytterligare. Givetvis påverkas även betongens klimatpåverkan positivt om cement byts ut mot slaggcement, kalkfiller eller flygaska.

Användning av injekteringsbetong i Sverige är begränsad för närvarande. Me-

Jonatan Paulsson-Tralla är tekn dr på Projektengagemang AB. Han arbetar med omfattande betongreparationer och förstärkningar av gamla Årstabron. Projektet bedrivs i en samverkansform enligt Fia med NCC, Banverket och Projektengagemang.

FÖRFATTAREN

ormal betongs krympning behandlas schablonmässigt enligt gällande normer av de flesta projektörer. Detta fungerar acceptabelt för många projekt men de förändringar som har skett i en så kallad normal betongs sammansättning under de senaste 30 åren är betydande. Cementhalterna är högre, största stenstorlek har minskat (halverats), stenhalten har minskat, nya tillsatsmedel och nya tillsatsmaterial används, med mera.

Sammantaget medför dessa förändringar att även betongens krympning påverkas. Det är inte ovanligt att en betong idag uppvisar 100 procent större krympning än vad som anges i BBK04.

För konstruktioner med krav på sprickvidder, deformationer, kantresning, med mera, är betongens krympning en väsentlig designparameter. Därför är det viktigt att ha god kunskap om hur betongen som levereras ut på byggarbetsplatsen verkligen krymper.

FÖRFATTAREN

Av jonatan paulsson-tralla, tekn dr, Projektengagemang AB och tom ekman, civ ing, Projektengagemang AB

Tom Ekman är civilingenjör. Han arbetar sedan år 2004 med brounderhåll, byggnadsekonomi, tillsyn och kontroll av betongarbeten, samt teknisk rådgivning.

Tom Ekman är styrelseledamot i Rebet – Nätverket för betongreparationer.

toden användes dock mellan 1950- och 1970-talet i bland annat fundament och tunnlar. Även andra typer av gjutningar med komplicerad geometri och tät armering utfördes.

Prövat i full skala Tyvärr föll injekteringsbetongen i glömska i Sverige under 1980- och 1990-talet. I andra delar av världen, till exempel USA, Fortsättning s. 72 P

husbyggaren nr 2 B 2008

nr 2 B 2008 husbyggaren

71

P

England och Tyskland används och utvecklas dock metoden fortfarande. För att ta fram användbara stenfraktioner och injekteringsbruk genomförde Banverket flera fullskaleförsök under åren 2006 och 2007.

Två fullskaleförsök har utförts. Huvudsyftena var att: • Utvärdera arbetsmetoden (fyllning av ballast, injektering av bruk).

• Utvärdera inverkan av olika Dmax hos ballast.

• Utvärdera krympningen.

• Utvärdera vidhäftning mellan ny pågjutning och befintlig vattenbilad betong.

• Utvärdera omfattning av eventuell sprickbildning i pågjutningarna.

Figur 1. Vinkelstöd. Vattenbilad yta, kompletterande armering och formstag.

Vinkelstöd, element Vid provgjutningarna användes följande provkroppar.

Tre prefabricerade stödmurar (T-element), två meter breda och två meter höga, användes för att simulera det motgjutna valvet. Stödmurarna vattenbilades cirka 10 mm, se figur 1 nedan. Vattenbilningsbredden valdes till cirka 1,5 meter.

Armering Pågjutningen var två meter bred och 100 mm tjock. De stående järnen var ∅ 16 s-100 och de liggande järnen var ∅ 12 s-100. Avståndet mellan form och de stående järnen var cirka 50 mm.

Form Samtliga injekteringsnipplar monterades i formluckorna, se figur 1. De vattenbilade ytorna formsattes successivt med formplywood och reglar.

Figur 2. Tvättad ballast, 20-32.

Ballast Vid varje provgjutning användes två olika fraktioner. Ballasten tvättades dels efter krossning och dels precis innan den placerades i formen. Den ena ballastfraktionen var 20-32 mm (kross) och den andra var 20-40 mm (kross), se figur 2 nedan.

Formluckorna, 0,6 meter höga, monteras successivt i samband med att formen fylldes med ballast. Ballasten placerades ut varsamt i formen samt packades noggrant, se figur 3.

När formluckan var fylld monterades Fortsättning s. 74 P

72

Figur 3. Det första formelementet monterat och fyllt med packad ballast.

husbyggaren nr 2 B 2008

Besรถk oss pรฅ NORDBYGG monter A36:20

P

nästa formlucka och processen upprepades. I den övre avstängaren monterades tre skvallerrör (cirka 500 mm höga), se figur 4.

Injekteringsbruk Injekteringsbruket levererades i säckar av Combimix AB. Bruket innehöll anläggningscement, slaggcement (Merit 5000) och sand 0-2 mm. Vattenbindemedelstalet var cirka 0,5.

Förvattning av motgjutna ytor De motgjutna vattenbilade ytorna vattenbegöts under cirka ett dygn innan injektering, se figur 4 nedan. Förvattningen avbröts cirka en timme innan injekteringen inleddes och formen fick dränera.

Figur 4. Förvattning av motgjutna ytor via injekteringsventilerna. Notera att vattnet rinner ur de nedre ventilerna.

Bruket injekteras När vattnet från förvattningen runnit ut injekterades bruket in i formen via injekteringsnipplarna.

En mindre skruvpump användes vid injekteringen, se figur 5 nedan. Pumpningen utfördes av Nordisk maskinservice AB. Vatten och bruk tvångsblandades direkt i pumpen. Torrbruket matades in via pumpens övre tråg och vattnet kopplades direkt till pumpen.

Injektering av pågjutning med 20/40 Vid injekteringen av den första formen trycktes bruket i huvudsak från den nedre vänstra nippeln (nr 1), se figur 6. I takt med att injekteringsfronten nådde ovanförliggande injekteringsnipplar stängdes dessa och injekteringsfronten kunde pumpas vidare upp i formen.

När bruket nått upp till det vänstra skvallerröret flyttades pumpslangen direkt till den mittersta nippeln i rad 2 (nr 5). Därifrån trycktes bruket ut via de övriga två skvallerrören och injekteringen avbröts.

Injekteringen tog cirka 10 minuter vilket ger en stighöjd på cirka 0,2 meter per minut. Injekteringstrycket var lågt (vätsketryck).

Injektering av pågjutning med 20/32 Vid injekteringen av den andra formen trycktes bruket inledningsvis från den nedre vänstra nippeln (nr 1), se figur 7.

Bruket nådde därefter nippel 2, 4, 3 och 5.

När bruket nått upp till nippel 5 flyttades Fortsättning s. 76 P

74

Figur 5. Pump och säckat injekteringsbruk.

Figur 6. Injekteringsförfarande för första formen. Rödmarkerad nippel visar injekteringspunkt.

husbyggaren nr 2 B 2008

nr 2 B 2008 husbyggaren

75

P

pumpslangen till nippel 3. Därifrån trycktes bruket vidare upp i formen förbi nippel 6.

När injekteringsfronten låg mellan den mittersta och den övre nippelraden flyttades pumpslangen till nippel 4. Därifrån trycktes injekteringsfronten upp och förbi nippel 7, nippel 8, det vänstra skvallerröret, nippel 9 och det mittersta skvallerröret. Slutligen flyttades pumpslangen till nippel 9 varefter injekteringsfronten pressades ut genom det högra skvallerröret, se figur 8 nedan. Bruket fick friflöda ur de tre skvallerrören varefter injekteringen avbröts. Injekteringen tog cirka 12 minuter vilket ger en stighöjd på cirka 0,17 meter per minut.

Slutsatser av första provgjutningen Vid injekteringarna konstaterades att endast begränsade pumptryck krävdes för att trycka injekteringsbruket från de nedersta injekteringsnipplarna och upp genom de övre skvallerrören (cirka 2,5 meter). Observationen indikerar tydligt att ett injekteringsbruk kan tryckas genom en tunn form med packad ballast. Ingen signifikant skillnad noterades mellan att injektera formen med ballast med fraktionen 20–32 mm jämfört med 20–40 mm.

Vidare konstaterades att en form kan injekteras mycket snabbt men att stighastigheten bör anpassas för att möjliggöra för bruket att nå in i alla delar av stenskelettet.

Efter formrivningen (en vecka i form samt två veckors vattenhärdning) och syn av betongytorna kunde snabbt konkluderas att samtliga nipplar bör användas vid injekteringen. Antalet ytdefekter var väsentligt mindre för form två där fyra injekteringsnipplar använts jämfört med form ett där endast två injekteringsnipplar (i huvudsak en nippel) använts.

Vidare noterades att krossad ballast som hamnar med en plan yta mot formen kan vara svår att omsluta med bruk mellan form och ballast. På grund av detta beslöts att formvibrering skulle användas vid nästa provgjutning. Formvibreringen skulle ske med korta intervaller vid injektering samt vid byte av injekteringspunkt.

Formvibreringen ska inte störa stenskelettet nämnvärt.

Injektering, andra provgjutningen Huvudsyftet med den andra provgjut76

Figur 7. Injekteringsförfarande för andra formen.

Figur 8. Den andra formen fylld med bruk och friflöde ur de tre skvallerrören via pumpning från nippel 9.

ningen var att utvärdera hur injektering via samtliga nipplar samt formvibrering i korta intervall kunde minska antalet ytdefekter. Samtidigt tillverkades betongcylindrar för mätning av krympning.

Injektering av betongtunnor Två betongtunnor (h = 600 mm, ø = cirka 600 mm) fyllda med ballast injekterades

vid den andra provgjutningen, se figur 9.

Syftet var att erhålla provkroppar för krympningsmätning.

Slutsatser av andra provgjutningen Vid den andra injekteringen konstaterades att endast begränsade pumptryck krävdes för att injektera bruket.

Efter formrivningen och syn av betonghusbyggaren nr 2 B 2008

ytorna kunde konkluderas att ytorna såg bra ut och att formvibrering förbättrar ytorna.

Injekteringsfronten bör/ska hållas i rörelse hela tiden. Ett snabbt skifte av injekteringspunkt utan pumpuppehåll är därför viktigt för en god injektering.

Efterbehandling Formen till den första provgjutningen revs efter sju dagar. Vattenhärdningen pågick i två veckor.

Slapp sprickor Generellt bedöms injekteringen ha gett tillfredsställande resultat. Inga sprickor har upptäckts i pågjutningen vilket indikerar låg krympning hos pågjutningen.

Mycket tunna sprickor (antydan till sprickor), som endast kan upptäckas vid uppfuktning och snabb uttorkning av betongytorna, upptäcktes på betongytorna.

Sprickorna var ytliga och bedöms ligga mellan de enskilda stenarna. Sprickorna indikerar att bruket mellan de enskilda stenarna krymper i ytan (vilket var förväntat) och att denna krympning hålls emot eventuellt stenskelettet, motgjuten stödmur samt armeringen i injekteringsbetongen.

Mothållet är troligen så pass stort att tunna sprickor med begränsat sprickavstånd uppstår i brukets yta mellan stenarna och uppsprickningen, relaxerar de av brukets krympning uppkomna spänningar. Sprickavståndet varierar mellan 25 och 100 mm, se figur 10.

Figur 9. Injektering av betongtunnor.

Figur 10. Tunna sprickindikeringar kan skönjas vid uppfuktning och efterföljande uttorkning.

Observationer efter tio månader I juni 2007 studerades pågjutningarna från den andra injekteringen på nytt med avseende på sprickbildning och bompartier. Inga sprickor kunde detekteras på de två pågjutningarna. Inga bompartier upptäcktes heller. Observationerna indikerar att pågjutningarna av injekteringsbetong fungerar väl efter snart ett år i drift.

Låg krympning Injekteringsbetongen i tunnorna fick härda i betongtunnorna utan tillförsel av vatten under 35 till 42 dygn. Därefter borrades tio kärnor från betongrören (L=500 mm, d=125 mm). Vid borrningen användes vatten vilket medförde att vatten tillFortsättning s. 78 P

nr 2 B 2008 husbyggaren

Figur 11. Uppmätt krympning, injekteringsbetong.

77

P

fördes proverna. Borrningen tog cirka 30 minuter. Kärnorna torkades av och lagrades i plastpåsar varefter de transporterades, samma dag som de borrades ur, för mätning av fri krympning.

Provkropparna placerades i klimatkammare (20 grader Celsius, 50 procent RH). Den uppmätta krympningen för de utborrade kärnorna 7, 8, 9 och 10 redovisas i figur 11.

Resultaten visar tydligt att krympningen är låg för injekteringsbetongen. En viss svällning observerades inledningsvis för prov 7, 8 och 10. Orsaken kan vara en viss påverkan av borrning och kapning vid provberedning.

Bra vidhäftning Vidhäftningen mellan den vattenbilade stödmuren och pågjutningen testades på tre utborrade kärnor. Resultaten redovi-

78

Tabell 1. Vidhäftning mellan vattenbilad stödmur och injekteringsbetong 20/30.

sas i tabell 1.

Vidhäftningen var mycket god. Observationen indikerar tydligt att mycket god vidhäftning kan uppnås mellan en befintlig vattenbilad betongyta och injekteringsbetong.

Användning i framtiden Områdena där injekteringsbetong kan användas i framtiden är många. Stödmurar, kajer, undervattensgjutningar är några användningsområden.

En intressant bieffekt är att minska miljöpåverkan av armerad betong genom att minska den använda cementmängden samt genom att minska mängden sprickfördelande armering. Den i artikeln an-

vända betongen kan ges ett cementinnehåll på cirka 200 kg/m³ med ett vattenbindemedelstal på 0,5 vilket innebär en avsevärd minskning av cementhalten och därtill hörande utsläpp av växthusgaser.

Vidare kan sprickarmeringen reduceras signifikant, eventuellt halveras, vilket också minskar resursanvändningen och utsläppen av växthusgaser.

Om injekteringsbetong i framtiden kombineras med efterspänd betong med spännkablar i plast/fett eller cementinjekterade spännkablar kan den låga krympningen och troligen den låga krypningen medföra mindre spännkraftsförluster vilket i sin tur medför färre spännkablar. D

husbyggaren nr 2 B 2008

BETONG Det behövs mer kunskap om hur pågjutningar på betong klarar frost och vatten – särskilt när flera olika material är inblandade. Behovet av att reparera stora vattenkraftverk blir stort framöver och åtgärderna behöver bli bättre.

Studerar hur pågjuten fog klarar frostangrepp åren 2006 startade forskningsprojektet ”Pågjutningar på stora betongkonstruktioner”. I projektet studeras långtidseffekter som påverkar samverkan mellan reparationsmaterial och den underliggande konstruktionen. Projektet består bland annat av en relativt stor del experimentella studier.

Fokus ligger på att undersöka frostbeständigheten hos sammansatta material.

En central frågeställning är hur, alternativt om, fogen som sammanbinder de två materialen har en betydande påverkan när det gäller frostbeständighet. Med sammansatta material menas här ett kompositmaterial, eller alternativt en provkropp, som består av ett cementbaserat pågjutningsmaterial och ett cementbaserat underliggande material.

Förutom de rent laborativa delarna i projektet bedrivs också en fältstudie. Syftet är att undersöka kvaliteten hos äldre reparationer. Kriterierna för reparationerna i studien är att de är pågjutningar,

V

äldre än tio år gamla, utförda på betongkonstruktioner som på något sätt är, eller har varit, i kontakt med vatten, samt att pågjutningsmaterialet är cementbaserat.

Provkroppar undersöks Under hösten 2007 undersöktes reparationer utförda på ett antal vattenkraftkonstruktioner. Anläggningarna som hittills ingått i studien är belägna längs Lule-, Ume-, och Indalsälven. De reparationer som undersöks är uteslutande utförda på skibord.

I fält undersöks reparationens nuvarande kvalitet genom vidhäftningsprovning. Provkroppar tas ut genom kärnborrning för fortsatta studier i labb.

De fortsatta undersökningarna ska öka kunskapen om sammansatta materials frostbeständighet. Resultaten från provningen av de uttagna betongkärnorna kommer att jämföras med resultat från undersökningar utförda på provkroppar framställda i labb.

Tack vare tidigare forskning inom om-

Figuren föreställer ett tvärsnitt av en reparerad konstruktion, till exempel en utskovspart.

Till vänster föreställs en sprickfri pågjutning där vattnet endast kan nå fogen genom att transporteras genom pågjutningsmaterialets porsystem. Till höger i figuren beskrivs alternativa transportvägar för vattnet att ta sig till fogen mellan pågjutningsmaterial och den underliggande konstruktionen.

80

FÖRFATTAREN

Av tomas sandström , forskarstuderande, Vattenfall Research and Development AB

Tomas Sandström är utbildad vägoch vatteningenjör, Luleå tekniska universitet, år 2003. Sedan dess har han varit anställd på Vattenfall Research and Development AB, avdelningen för anläggning och materialteknik.

rådet finns det idag en stor samlad kunskap när det gäller de bakomliggande orsakerna till frostangrepp. Det finns väl fungerande metoder för att bedöma enskilda materials beständighet mot frostangrepp.

Det finns dock inte lika mycket kunskap om sammansatta materials beständighet mot frostangrepp och därmed inte heller några accepterade metoder för att bestämma beständigheten.

I projektets laborativa delar studeras frostangreppens inverkan på den sammanbindande fogen med ett flertal metoder. Bland annat används oförstörande metoder som ultraljud och vibrationsmätningar (egensvängningar).

Efter att eventuella frostangrepp spårats med oförstörande provning beskrivs nedbrytningen också med förstörande provning via spräck- och draghållfasthetsprovning. Fogen och området kring fogen studeras löpande genom mikroskopi för att visuellt kontrollera sprickbildning samt följa eventuell spricktillväxt.

Vidhäftning under lupp Fogens syfte är att i något avseende säkerhusbyggaren nr 2 B 2008

ställa samverkan mellan reparationsmaterialet och den underliggande konstruktionen. Graden av samverkan beskrivs vanligtvis som vidhäftningshållfasthet.

Det har utförts ett flertal studier som fokuserar på samverkan mellan reparationsmaterial och den underliggande betongen. Dessa studier visar att fogens kvalitet påverkas av reparationsmaterialets materialsammansättning, färska som hårdnade egenskaper.

Tidigare utförda undersökningar visar även den underliggande betongen/konstruktionen påverkar fogens kvalitet genom dess ytråhet, fuktinnehåll och hållfasthet (kvalitet).

Frostangrepps inverkan Enkelt beskrivet så inträffar frostangrepp då vatten som absorberats av betongen fryser, och därmed expanderar, samtidigt som det omgivande materialet krymper.

Det frusna vattnets expansion kan i extrema fall leda till att det cementbaserade materialets töjningsgräns (draghållfast-

nr 2 B 2008 husbyggaren

het) överskrids. De i sammanhanget avgörande faktorerna är betongens porstruktur (framförallt porvolym och porernas storleksfördelning), mängden absorberat vatten och lägsta temperatur vid frysning.

Hur klarar fogen frost Ytterligare en faktor som kan påverka graden av skada vid frostangrepp är att isens expansionskoefficient är högre än det cementbundna materialets expansionskoefficient. Detta innebär att det frusna vattnet i det cementbundna materialets porer expanderar mer än det omslutande cementbundna materialet gör under upptining.

Ett sammansatt material kan delas in i 2–3 olika zoner som, i sammanhanget, har olika förutsättningar för att motstå frostangrepp. Dels finns det ovanpåliggande reparationsmaterialet och den underliggande konstruktionen. Dessa två material har sina särskilda egenskaper vilka, i vattenkraftssammanhang, inte

sällan kan antas ha mer eller mindre liknande egenskaper vad det gäller frostbeständighet. Dels finns också den sammanbindande fogen och området närmast fogen.

Vissa forskare menar att fogen mellan reparationsmaterial och underliggande konstruktion kan liknas med den relativt mer permeabla/porösa zonen som uppstår mellan cementpastan och ballastkornen i betongen. Bland annat av den anledningen är det tänkbart att området inte har samma förutsättningar att klara frostangrepp.

Sprickor blir vattenvägar För att det av betongen absorberade vattnet ska kunna skada den omgivande betongen krävs det ett högt fuktinnehåll i materialet samtidigt som frysning inträffar. För att denna kritiska fuktnivå ska uppstå i ett material krävs det i regel att konstruktionen, eller konstruktionsdelen, står i direkt kontakt med vatten.

Fortsättning s. 82 P

81

Ett utskovsparti i vinterskrud. Utskovet på bilden tillhör ett äldre vattenkraftverk längs Dalälven. Bilden visar den miljö som råder vid de flesta av våra svenska vattenkraftanläggningar, stora delar av året. Foto: Tomas Sandström P

För en konstruktion som är reparerad genom pågjutning kan vanligtvis vattnet endast transporteras till den sammanbindande fogen på ett fåtal olika sätt.

Om en pågjutning utförts på ett korrekt sätt och gjutfogarna inte kan anses vara vattenförande samtidigt med att pågjutningsmaterialet inte har några vattenförande (genomgående) sprickor kommer det ta mycket lång tid innan ett kritiskt fuktinnehåll kommer att kunna infinna sig i det sammansatta materialet.

Om pågjutningen, av någon anledning, fått genomgående sprickor kan dessa fungera som transportvägar för vattnet.

Samma sak gäller för vertikala och horisontella gjutfogar. Transportvägar för vatten gör att den kritiska fuktnivån snabbare kommer att infinna sig.

Hittills har det saknats undersökningar som studerat hur frostangrepp påverkar samverkan (fogen) mellan reparationsmaterial och underliggande konstruktion på ett tillräckligt tillfredställande sätt. Preliminära resultat från de pågående undersökningarna ser lovande ut.

Projektet ser ut att, på sikt, kunna tillföra kunskap till betongreparationsområdet, kanske framförallt när det gäller pågjutningar utförda på ”vattennära” konstruktioner. D 82

En pågjutning är utförd på ett utskovsparti (skibord). Det syns tydligt vad som är pågjutningsmaterial och underliggande, befintlig konstruktion. Utskovet på bilden är från en vattenkraftanläggning längs Luleälven. Foto: Tomas Sandström

Kärnborrning görs på ett utskovsparti.

Urtagningen sker på toppen av ett högt och brant skibord. Utskovspartiet tillhör en anläggning som är belägen längs Luleälven.

Foto: Tomas Sandström

Fotnot:

Projektet ”Pågjutningar på stora betongkonstruktioner” är ett samarbete mellan Svenskt vattenkraftcentrum (SVC), Vetenskapsrådet, Luleå tekniska universitet och Vattenfall Research & Development AB. Projektet delfinansieras av SVC. Att kunna utföra provtagningar i fält samt att få möj-

ligheten att kunna ta ut provkroppar för fortsatta undersökningar är värdefullt för projektet, som därför gärna tar emot tips på anläggningar som reparerats genom pågjutning med ett cementbaserat material (betong eller bruk) för mer än tio år sedan.

husbyggaren nr 2 B 2008

nr 2 B 2008 husbyggaren

83

FUKT Märkligt nog ökar fuktskadorna – trots bättre byggmetoder och -material.

Som erfaren skadeutredare vill jag påstå att de flesta skador beror på brister i fuktskydd och korta byggtider. Alla led bör delta i förbättringsarbetet!

Fuktsakkunnig säkrar bygget mot skador ed jämna mellanrum rapporteras det i media om olika typer av fukt- och mögelskador i byggnader. Byggnader som ofta är uppförda under de senaste årtiondena. Det märkliga är att trots bättre byggmetoder och nya bättre byggmaterial ökar skadorna år efter år.

När jag började som skadeutredare på 1970-talet fanns det endast ett begränsat antal skadeutredare i Sverige. Nu, år 2008, finns det skadeutredningsföretag på samtliga större orter. Utvecklingen för konsultföretag som sysslar med fuktskadeutredningar växer för varje år. Med bra, nya byggmetoder borde det i stället vara tvärt om. Vad är det som sker?

M

Testar och förbättrar Låt oss jämföra byggbranschen med biltillverkare. När dessa ska utveckla en ny bil, sker detta under en lång process med ständiga tester i fabrik, forcerade testkörningar sker på olika testbanor under tidvis extrema väderförhållanden. Med ledning av dessa tester görs nödvändiga förändringar innan produkten anses så fär-

dig att den kan lanseras och börja säljas.

Resultaten av detta har blivit bättre bilar, antalet fel/brister har minskat radikalt vilket gjort att fabrikanter vågar lämna långa garantitider, vissa så mycket som upp till sju år.

Hur sker utvecklingsprocessen i byggbranschen? Gör man forcerade långtidsförsök på byggmaterial, byggmetoder etcetera?

Mig veterligen finns det inga byggentreprenörer som bygger ett provhus och som gör forcerade tester likadant som bilbranschen. Nej, här bygger man med ofta nya och oprövade material, och nya oprövade byggmetoder, utan långtidstester. ”Testförare” blir de boende, det vill säga hyresgäster/köpare av bostäder. Garantitiden är maximalt två år. Skador, som inträffar efter garantitiden, får fastighetsägaren stå för.

Alla led bör förändra Hur ska vi då få ett bättre byggande? Som skadeutredare under snart trettio år kan jag konstatera att det största antalet skador beror på brister i fuktskydd, som ger

FÖRFATTAREN

Av bengt lindblom , byggnadsingenjör SBR, Grontmij Barab

Bengt Lindblom, Grontmij Barab, Stockholm, byggnadsingenjör SBR, är seniorkonsult med lång erfarenhet av fuktskadeutredningar. Han är fuktsakkunnig med inriktning på nyproduktion.

höga fuktförhållanden i byggkonstruktionen samt felaktigt val av byggmaterial och byggutförande (korta byggtider).

En förändring måste ske i alla led från beställare, konsulter och entreprenörer, samt förvaltning!

Steg 1. Beställarens roll Beställaren saknar ofta en egen bred kompetens för att kunna avgöra vad som

Nybyggnation av förskola utan väderskydd. Foto: Bengt Lindblom

84

husbyggaren nr 2 B 2008

Nybyggnation av en förskola år 2004.

Kraftiga fukt- och mögelskador uppstod snabbt. Dessa upptäcktes av fuktsakkunniga och kunde åtgärdas. Det kostade entreprenören stora pengar. Foto: Bengt Lindblom

Nybyggd förskola år 2004 med väderskydd av en bra entreprenör. Foto: Bengt Lindblom

Nybyggnad av förskola med väderskydd.

Inga fuktskador uppstod. Foto: Bengt Lindblom

är bra eller mindre bra vid byggnationen.

För denne är oftast kort byggtid och bra byggpris det viktigaste. Oftast börjar byggprocessen med att beställaren anlitar en arkitekt som utvecklar sina visuella visioner, som säkert är bra, men där oftast kunskapen om byggutförande och material ur fuktsynpunkt inte alltid är den bästa.

som gäller och konsekvenserna av vad som händer om inte ställda krav uppfylls.

Startmötena måste upprepas under hela byggnationen när nya medarbetare tillkommer.

Egenkontrollplan ska upprättas av entreprenören. Då det ofta visat sig att egenkontroller har stora brister i utförande ska den fuktsakkunniga genomföra egna okulärbesiktningar i samråd med projekt- och arbetsledning. Med andra ord kontrollera att egenkontroll blir vad den är avsedd att vara, det vill säga ett dokument som visar att allt blir utfört som det projekterats.

Den fuktsakkunnigas kontroller ska omfatta materialhantering, fuktmätningar, fukt- och väderskydd, inbyggt material i syfte att upptäcka eventuella brister tidigt.

blir det ofta entreprenörernas ”julafton”, det vill säga fördyrad ombyggnad.

Detta beror ofta på dåliga bygghandlingar. I flera fall, som jag blivit inkopplad på, finns bra arkitektritningar och miljöinventeringar medan det, som inte är minst viktigt, nämligen en fuktstatusbesiktning av byggnaden, ofta saknas. Hur ser golv, vägg och takkonstruktion ut?

Finns det dolda fukt- och mögelskador i byggnaden? Hur omfattande är dessa?

Var finns de? Hur ska man åtgärda dem?

Finns inte detta med i bygghandlingar blir det, som sagts ovan, entreprenörernas ”julafton” med mycket fördyrade byggkostnader och förseningar.

Råd: Gör alltid en fuktstatusbesiktning före ombyggnaden. Anlita en erfaren fuktsakkunnig.

Konklusion steg 1 Redan i detta skede bör en fuktsakkunnig med bred byggkompetens vara med och göra kritisk granskning av byggnaden ur fuktsynpunkt samt vid val av material.

Steg 2. Projektering I detta skede ska den fuktsakkunniga finnas med tidigt och ge råd och vara ”bollplank” till beställaren och projektörer. Den fuktsakkunniga ska bedöma konstruktionsutförande, byggtid med hänsyn till fuktförhållande i byggnadskonstruktionen, materialval, väderskydd, skötsel, drift etcetera, ur fuktsynpunkt. Det vill säga vara med att upprätta så kompletta och heltäckande handlingar som möjligt.

Ritningar och beskrivningar ska vara noga granskade. Fuktskyddsbeskrivning ska upprättas av den fuktsakkunniga.

Konklusion steg 2 Samråd med fuktsakkunnig måste ske fortlöpande.

Steg 3. Byggnation I samband med byggets påbörjande är det viktigt att ha ett startmöte där man samlar såväl representanter för beställaren, projektledning, arbetsledning, förvaltning samt så många byggnadsarbetare som möjligt.

Startmötet är avsett att utbilda och informera samtliga om vilka krav ur fuktsynpunkt samt kritiska montagemoment nr 2 B 2008 husbyggaren

Konklusion steg 3 Fuktsakkunniga ska fortlöpande kontrollera byggnationen för att säkerställa att en bra fuktsäker byggnad uppförts.

Alertare förvaltning Förvaltning av byggnader på ett rätt sätt är en viktig del då minskade underhållsåtgärder snabbt kan ge upphov till olika slag av innemiljöproblem. Utrymmen med våtenheter (bad, dusch, kök etcetera), där det ofta kan uppstå fuktskador, bör besiktigas med jämna mellanrum för att undvika stora framtida ombyggnadskostnader.

Problem med värme och ventilation i framförallt skolor, förskolor, kontor med flera byggnader ger också ofta upphov till innemiljöproblem. Bättre kontrollrutiner krävs.

Ombyggnader blir dyra Vid ombyggnader av äldre fastigheter, som skolor, kontor, bostäder med mera,

Vanliga skador Under alla år som jag arbetat som skadeutredare har det funnits en viss typ av skador som alltid återkommit. Några råd och byggtips vid byggnation av skolor, förskolor, sjukhus, offentliga byggnader, etcetera: Blöta städmetoder på golv På grund av för blöta städmetoder uppstår det ofta fukt- och mögelskador på baksidan av träsocklar och bakomliggande gipsskivor, framför allt i skolor och förskolor. Dessa skador kan undvikas genom att ha golvbeläggning med uppvik mot vägg (pvc-matta alternativt klinkersockel, linoleum bör undvikas då den inte är vattentät). Givetvis måste städrutiner förändras, det vill säga torra metoder användas.

Kök Bänkskåp ska ställas på stödben, inte på sparksocklar. Det ska vara pvc-matta/klinkerplattor under alla bänkskåp.

Fortsättning s. 86 P

85

Nybyggnad av flerbostadshus. Skadorna upptäcktes före inflyttning. Hela huset måste byggas om. Foto: Bengt Lindblom

Startmöte i samband med byggnation av ett större äldreboende. Deltagare är bland annat snickare och arbetsledning. En fuktsakkunnig berättar under 2-3 timmar om hur fukt- och mögelskador uppstår och vad som krävs för att undvika skador. Utbildningen uppskattades, särskilt av snickarna.

Foto: Bengt Lindblom

Ombyggnad av wc- och duschrum på sjukhus. Fukt- och mögelskadat material har byggs in. Detta upptäcktes före återinflyttning. Foto: Bengt Lindblom

Kv Kattrumpstullen i Stockholm. Byggnaden har uppförts med heltäckande väderskydd före montering av utfackningväggar. Detta var ett krav från beställaren. Foto: Bengt Lindblom P

Väldigt ofta förekommer det fuktskador (mögel) på sparksocklar av spånskivor under skåpen.

Orsak: Blöta städmetoder i kombination med fuktläckage (diskbänk, diskmaskin, kyl/frys). Utan sparksocklar upptäcks fuktskador i ett tidigt skede och man blir av med denna typ av fuktskador.

Städrum Vid våra fuktutredningar är oftast städrummet det rum som har flest fuktskador bland annat bakom och invid utslagsvask.

Skador som ofta ger följdskador i angränsande rum.

Råd: Montera täta ytskikt på golv och

väggar, exempelvis pvc-mattor alternativt kakel/klinker.

Golvbeläggning i offentlig miljö Undvik om möjligt linoleummattor.

Dyrt underhåll (polish och vaxbehandling krävs minst en gång per år). Sköljvatten med polish/vax belastar reningsverk.

Linoleummattor är inte vattentäta. Linoleummattor avger ofta dålig lukt vid våtstädning, av typ sur skurtrasa/spyor.

Orsak: För blöta städmetoder i kombination med för starka städmedel.

Linoleummattor har baksida av juteväv, där upptäcker vi vid skadeutredningar ofta mögelpåväxt.

Powdering (mjölning), nedbrytning av polish till ett fint damm uppstår ibland.

Flera orsaker till detta finns, bland annat felaktigt utförd polishbehandling. Detta ger upphov till diffusa innemiljöproblem.

Råd: Om man väger för- och nackdelar mot varandra när det gäller homogena pvc-mattor/linoleummattor, är det min bedömning att homogena pvc-mattor är vinnare och att föredra. Homogena pvcmattor tål blöta städmetoder, går att vika upp mot väggar och kräver ingen polishbehandling. Torrpolering räcker för att återställa glans, det vill säga homogena pvc-mattor ger lägre underhållskostnader. D

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

86

husbyggaren nr 2 B 2008

Allt kan hända i vattentäta vütrum I alla fall om de är byggda pü fackmässigt vis med kakel och klinker enligt provade, godkända tätskiktssystem. Byggkeramikrüdets Branschregler fÜr Vütrum, BBV, är en revidering av PER:s Branschregler och ersätter dessa frün den 1 juli 2007. Bakom reglerna finns Üver ett halvsekels erfarenhet och kunskap hos nära 200 ledande plattsättningsentreprenÜrer och leverantÜrer i byggkeramikbranschen. Reglerna uppfyller naturligtvis myndighetskraven i BBR. Du hittar reglerna pü www.bkr.se

07:1 ersätt er PER:s

Branschreg ler 99:1

B Byggke ramikr BV üdets br fÜr vütru anschregler m Branschreg ler fÜr Byggk kakel och erami byggregler,krüdet med klinker i vütrum . Regle BBR, BFS hänsyn till myndighet rna är framt 1993:5 7 med agna skrave ändrin n i Bover av gar till kets och med 2006:1 2

ByggkeramikrĂĽdet HĂśgbergsgatan 27, 116 20 Stockholm 5FM t 'BY JOGP!CLS TF t XXX CLS TF

nr 2 B 2008 husbyggaren

87

FUKT Putsade fasader har utöver fukt också problem med mögel. Särskilt om ytan är täckt av ett skikt tunnputs. Den tunna putsen kyls av på natten och blir kallare än nattluften.

I den kondens som uppstår på fasaden trivs alger och mögelsvampar.

Alger och mögel trivs på ytor av tunnputs et har den senaste tiden varit mycket fokus på konstruktioner av odränerade, oventilerade träregelfasader, framförallt eftersom stora problem har visat sig med inläckande vatten, som har medfört fuktoch mögelskador inuti konstruktionen1.

Ofta har dessa konstruktioner en yta med ett skikt av tunnputs. Dessa fasader har också ofta problem med påväxt av biologisk ursprung på ytan, det kan vara mögel, lavar eller alger (bild 1).

Påväxt har konstaterats redan något år efter byggnadens färdigställande, men även om påväxten främst är ett estetiskt problem, eftersom påväxten inte förstör fasaden, är påväxten ändå oroande eftersom rengöring, desinficering och ommålning har blivit nödvändig. Förutom ekonomiska och miljömässiga konsekvenser medför det även sociala konsekvenser och dålig PR för byggföretagen. Att behöva åtgärda en ny fasad redan efter något år upplevs mycket negativt av de boende.

I maj 2004 påbörjades ett nytt projekt vid Lunds tekniska högskola som handlar om biologisk påväxt på mineraliska fasa-

D

der. Projektet finansieras av Formas.

Bakgrunden var flera fall där nybyggda putsade fasader fick kraftig påväxt inom bara några år efter putsningen. Syftet med projektet är att undersöka ovanstående problem genom att kombinera byggnadsteknisk kunskap med biologisk kunskap om de organismer vi finner på fasader.

Nattkyla kan vara boven Genom att undersöka skadade fasader har vi sett att det oftast är fasader med tunn puts på isolering som är drabbade.

En hypotes är att den tunna (ofta 3–5 mm) putsen på isolering är fuktigare än andra putser eftersom den lättare kyls av på nätterna. Särskilt klara nätter kan värmeutstrålningen från en fasad till den kalla himlen vara så stor att fasaden blir kallare än luften. Fukt kan då kondensera direkt på putsen (bild 2).

En bidragande orsak till problemen kan vara användningen av hydrofoberingsmedel i färger och tunnputser, eftersom den relativa fuktigheten under vissa förhållanden kan bli högre på putsytan än

Bild 1 ovan: Mögel. Foto: Sanne Johansson

Bild 1 till vänster: Fasader med påväxt av alger.

FÖRFATTAREN

Av sanne johansson , tekn lic, Lunds tekniska högskola

Sanne Johansson är utbildad mikrobiolog vid Köpenhamns universitet och doktorand på avdelningen byggnadsmaterial vid Lunds tekniska högskola.

den blivit om fukten hade kunnat sugas in i putsen.

Dessa frågor undersöker vi i ett provhus där vi har byggt väggar av olika typer, med utomhusexponerade putsprovkroppar och genom datorberäkningar.

Alger, lavar och mögel Vid närmare granskning av gamla fasader finner man oftast någon form av biologisk påväxt. Precis som organismer kan överleva på vertikala klippor, kan några också överleva på fasader.

Påväxten av de biologiska organismerna är beroende av olika faktorer. De viktigaste faktorerna är temperatur och fuktighet på fasadytan. Dock har olika organismer olika krav för att kunna växa. Några organismer är beroende av en organisk kolkälla från substratet, medan andra har förmågan att använda koldioxid som kolkälla, och är på så sätt mer oberoende av substratet. Vi har samlat påväxt från olika fasader och så långt som möjligt identifierat organismerna. De vanligaste organismerna var alger och mögel, men vi fann även lavar.

Foto Sanne Johansson

88

husbyggaren nr 2 B 2008

Bild 2: Vänster: Kondens på ytan av fasad av tunnputs på isolering. Höger: ingen kondens på fasad av tunnputs på tegel. Bilden är tagen en morgon i oktober 2007. Foto: Lars Wadsö

Bild 3: Alger sett i mikroskop.

Bild 4: Mögelsvamp sett i mikroskop.

Bild 5: Olika lavar på fasad.

Foto: Sanne Johansson

Foto: Sanne Johansson

Bild 6: Fasad några månader efter behandling med algtvättningsmedel. Foto: Lars Wadsö

Alger är oberoende av substratet de växer på, för att de vid fotosyntesen kan omvandla solljus till energi. Vi känner normalt alger från de marina miljöerna, där de är beroende av flytande vatten.

En grupp alger, också kallade terrestriska alger, har dock utvecklats till att leva i fuktiga miljöer, utan tillgång till flytande vatten. Dessa alger sprids i luften och kan överleva långa perioder utan fritt vatten. Alger är mycket vanliga på fasader, där de oftast syns som gröna partier, men rödfärgade alger förekommer också.

Mögelsvampar är en gemensam beteckning för en grupp mikroskopiska svampar och är beroende av en organisk kolkälla och måste därför hitta organiskt material från substratet för att kunna växa.

Mögelsvampar kan överleva kraftiga variationer i fuktighet och temperatur, vilket gör det möjligt att växa på en fasad.

De mögelsvampar som växer på fasader är ofta svartpigmenterade, därför att de på det sättet kan motstå solens UV-strålar, som annars skulle kunna döda dem.

Lavar är en symbios mellan en svamp och en alg (eller cyanobakterie). Algdelen

tillför näring till svampdelen medan svampdelen ger skydd till algdelen. På det sättet har lavan optimala förutsättningar att kunna växa i extrema miljöer, såsom på en fasad.

nr 2 B 2008 husbyggaren

Tvätt lyckas inte jämt Det är känt att några av dessa organismer kan bryta ner stenar och andra mineralbaserade substrat, men huruvida organismerna faktiskt angriper fasader är ovisst.

Eftersom fasaden är ett av byggnadens viktigaste estetiska element, ger en ful fasad ett intryck av en dålig byggnad, även om resten av byggnaden är i toppskick.

Det är därför viktigt att förstå inflytandet av de olika miljöbetingade omständigheterna som gynnar påväxt av de olika organismerna, för att därigenom kunna reducera eller undvika påväxt.

Vi får ofta frågorna: ”Vad ska jag göra när jag har fått påväxt på min fasad?” och ”Hur ska jag förebygga påväxt på min fasad?”. Idag har vi inget bättre svar än att hänvisa den frågande till de produkter av typ algtvätt och liknande som säljs idag.

När vi har besökt olika typer av byggnader som har haft problem med påväxt på

Foto: Sanne Johansson

puts har vi dock sett exempel på användning av preparat som inte har avsedd effekt. Ett exempel var en villafasad som var helt grön ett halvår efter att den hade blivit behandlad (bild 6).

Det finns därför ett stort behov av att undersöka effekten hos de preparat som används idag. Dessutom finns det giftfria alternativ – fotokatalytiska ämnen och polymerbeläggningar – som eventuellt skulle kunna förhindra påväxt på puts.

I pågående doktorandprojekt på LTH i Lund håller vi på att göra accelererade experiment i labbet för att undersöka effekten av olika polymerbehandlinger och andra preparat till att behandla putsade fasader mot alg- och mögelpåväxt. Desutom kommer vi att exponera prover utomhus för att testa långtidseffekten av dessa preparat. D

Referens

1. Jansson, A.; Samuelson, I.; Mjörnell, K. (2007): Skador i putsade träregelväggar.

Bygg&Teknik 1: 69-72.

89

FUKT Hur bygger man tätt och minimerar risken för fukt? Plåtanslutningar och val av fönster är viktiga när putssystem väljs. Det går också att putsa på själva isoleringen. Det är dags att materialleverantörer delar med sig av sin kunskap till byggherrar.

Rätt utförd anslutning stoppar fukt i fasad en konstruktion som vanligtvis används vid byggande av villor, radhus och kedjehus i Sverige idag är lätta konstruktioner med träreglar som bärande stomme. Mellanrummet mellan reglarna fylls med glasull eller stenull. Invändigt monteras en ångbroms av åldringsbeständig plastfolie. Utsida stomme har någon typ av vindspärr, till exempel gipsskiva, spånskiva, cementfiberskiva eller vindpapp.

De hus som putsas förses ofta med en putsbärare av EPS eller stenull utanpå denna vindspärr. På senare tid har användningen av putsbärare i form av olika skivmaterial som monteras dränerat och ventilerat utanpå stommen ökat.

Det förekommer även småhus med stomme av lättbetong, leca, träullit och andra massiva byggmaterial, men de ut-

D

gör endast en liten andel av det som byggs.

Dessa massiva konstruktioner kan ha kombinationer med isolering utvändigt eller bestå av EPS-block med bärande kärna av betong som gjuts på plats.

För flerfamiljshus på tre våningar eller fler dominerar en teknik med bärande betonginnerväggar med kompletterande stålpelare och balkar som bärning. Ytterväggar och icke bärande innerväggar byggs upp av lättreglar i stål eller trä som kläs med pappklädda gipsskivor. Den yttre skivan i ytterväggen består vanligtvis av en 9 mm gipskartongskiva med impregnerad papp, en cementfiberskiva eller en glasfiberklädd gipsskiva.

Risker med fukt En annan byggmetod är bärande betongytterväggar med all isolering utanpå stommen. Massiva stommar av murverk

FÖRFATTAREN

Av per karnehed , produktchef, Sto

Per Karnehed är civilingenjör väg- och vatten, Chalmers. Han är idag produktchef för Fasadsystem på Sto Scandinavia AB sedan tio år. Innan dess var han bland annat i Tyskland under fyra år och byggde träregelhus med putsade fasader.

uppförs i liten omfattning när det gäller högre flerfamiljshus.

Oavsett vilken konstruktion som väljs är det mycket viktigt att se till att vatten inte kommer in i konstruktionen när man bygger nytt eller renoverar. Såväl material som byggarbetsplats måste väderskyddas.

Det var också en av slutsatserna som SP Sveriges tekniska forskningsinstitut drog av den fuktskadeutredning som de utförde i Hammarby Sjöstad år 2001.

De byggnader som studerades hade betongstomme med utfackningsväggar av trä med utvändig kartongklädd gipsskiva, därpå ett putssystem med mekaniskt infäst stenull och stålnät som putsbärare.

Utanpå detta applicerades cirka 30–50 kg traditionell puts.

Rapporten visar att trästommen och gipsskivan fått omfattande mögel- och rötangrepp bland annat på grund av att fukthalten varit för hög när isolering och puts monterades.

Måste få torka ut Om utsidan av väggen isoleras och putsas för att få en vädertät yttervägg måste man Bygg torrt under väderskydd! Några timmars slagregn ger fukt. Foto: Per Karnehed

90

Fortsättning s. 92 P

husbyggaren nr 2 B 2008

som kan orsaka sjukahus syndrom hos de boende.

Stenullen är blöt 200 mm upp.

Foto: Per Karnehed

P

vänta med att applicera den inre isoleringen och plastfolien tills fuktkvoten understiger 18 procent i träreglar eller kartongklädd gips. Där går gränsen för vad man idag anser motsvara relativ fuktighet (RF) på 75 procent, det vill säga risk för mögelpåväxt. Byggfukten torkar inte ut, utan mikrobiologisk påväxt startar. Även vid ventilerade putssystem gäller att inget organiskt material i konstruktionen ska ha högre fuktkvot än 18 procent när skiva och putssystem monteras. För mineraliska byggprodukter som betong, leca och lättbetong krävs att RF understiger 90 procent. Detta under förutsättning att byggmaterialen är rena. Är de mineraliska byggmaterialen nedsmutsade börjar mögelpåväxt vid lägre RF. Konstruktionerna måste helt enkelt torka ut innan de byggs in. Annars finns en reell risk för mikrobiologisk påväxt

92

Varför fungerar det inte?

Att putsa på massiva mineraliska konstruktioner är relativt enkelt. När U-värdet börjar närma sig 0,2 W/m2K händer dock nya saker med putsen och väggen.

Den yttre delen blir kall och uttorkningen av den så annars väl fungerande väggkonstruktionen blir bristfällig. Risken är att inträngande vatten torkar ut för långsamt. Bara byggfukt i till exempel en kubikmeter lättbetong uppgår till över 400 liter.

Sedan ska nederbörden hållas borta under byggtid och detta sammantaget med låga U-värden gör även detta till riskkonstruktioner ur fuktsynpunkt som kräver detaljerad planering och noggrant övervägande av materialval.

Sto rekommenderar idag att ett massivt väggelement impregneras utvändigt innan putsning för att minimera vattenupptagningen i den yttre delen av väggen.

Trots hydrofoberade putssystem och vattenavvisande putser mättas putsskiktet efter ett par timmars slagregn och väggen bakom fuktas långsamt upp.

Ett bra alternativ när man vill erhålla låga U-värden är att isolera den massiva stommen utvändigt. Detta byggsätt är vanligt i Europa. En massiv stomme av betong, håltegel, lättbetong eller kalksandsten isoleras utvändigt med EPS eller stenull som sedan putsas.

Inläckande vatten vid fönster, plåtar och andra anslutningsdetaljer kan till viss del ackumuleras av den mineraliska stommen, men pågår läckaget under längre tid erhålls mögelpåväxt även här

då RF överstiger 90 procent. I hus ingår dessutom alltid organiskt material som är känsliga för RF överstigande 75 procent.

Goda anslutningsdetaljer och en genomtänkt arkitektur är av högsta prioritet.

Här har den långa erfarenheten i Europa med utbildad arbetskraft, kunnig platsledning och detaljerade upphandlingsunderlag gjort att skadefrekvensen är låg.

Blöta perioder vanligare Inte heller klimatförändringen kan ha gått läsarna förbi. Längre perioder av fuktigt och blött väder med kraftigare och frekventare slagregn gör att husen utsätts för tilltagande påfrestningar.

Många gånger byggs husen idag även på extremt utsatta ställen där vinden får fart och pressar regnet mot väggar och anslutningsdetaljer. Vanligtvis finns även stora fönsterpartier, markiser och balkonger i dessa riktningar eftersom vi vid fint väder vill njuta av utsikten mot vatten och öppna landskap.

Förr byggdes många av husen på fast mark med skogen som skydd och vindavledare vid oväder. Isoleringen av väggarna var betydligt sämre än idag och fukt som trängde in torkade oftast ut innan den hann orsaka mögelpåväxt i konstruktionen.

Räcker det att bygga torrt Är väggen torr och RF understiger 75 procent finns det fortfarande risk för att vatten tränger in genom otätheter vid anslutningar mot plåtar, terrasser, balkonginfästningar, fönsterbleck, fönster och dörrar. Ställplatsen för fönster är minst 10 mm runt om och denna spalt tä-

husbyggaren nr 2 B 2008

För att undvika fukt på putsade fasader bör den yttre isoleringen monteras obruten över bjälklag och runt fönster och dörrar.

Det är extra viktigt att alla kritiska detaljer, som anslutningar vid fönster vädertätas. Foto: Per Karnehed

Foto: Per Karnehed

tas oftast endast med avseende på värmeisoleringen. Förr var detta tillräckligt, men med dagens välisolerade konstruktioner och mekaniska frånluftsvärmesystem måste denna drevning även vara lufttät.

Med de metoder som vanligtvis används vid drevning idag, blir det sällan lufttätt. Därför kan en liten spricka vid anslutningsdetaljen mellan fönster och till exempel puts få stora konsekvenser.

Samma sak gäller vid anslutningen av puts mot plåtdetaljer.

Slagregn mot fasaden mättar putsskiktet på två till fyra timmar. Detta gäller oavsett om det är tjockputs eller tunnputs, mineraliska eller organiska putser.

Därefter rinner vatten fritt på ytan och letar sig ned över springor och otätheter. Är konstruktionen av lättreglar av stål eller trä kan vatten inte ackumuleras i stommen utan det blir direkt konsekvenser av inläckande vatten som samlas på ett ställe där mögelsporer kan få fäste.

Otäta anslutningar Tänk på att alla plåtar, fönster, dörrar och andra genomföringar i fasaden är infästa i stommen och detta gör att den yttre vindskyddsskivan som skulle leda bort vatten alltid är bruten och inte fungerar som en vattenbarriär. Just vid infästningen är det ibland inte ens en enstegstätning av fasaden. Dessa infästningspunkter kan inte tätas med något på marknaden förekommande fasadmaterial, varken puts, tegel, plåt eller glas. Fogband är ibland nr 2 B 2008 husbyggaren

svårmonterade och mjukfog har en begränsad livslängd.

Finns ett luftläckage inåt vid till exempel drevningen av ett fönster, kan vatten tränga in och orsaka fuktrelaterade mögelskador. Det är till viss del denna process som har lett fram till dagens debatt om odränerade putssystem på träregelväggar. Merparten, kanske 70 procent av skadeorsaken kan dock hänföras till otäta plåtanslutningar, balkonganslutningar, sockelavslut, takfotslösningar och avsaknad av vädertätning mellan puts och anslutande byggdel.

Detaljstudera gärna ett fönster och försök göra en tät anslutning mot stommen och ett fönsterbleck. Tänk också på att vid flera aluminiumklädda träfönster kan vatten tränga in mellan träet och aluminiumet. Trots att det handlar om P-märkta fönster. Bara infästningen och utförandet av fönsterblecket kräver ett stort engagemang och fantasi för att erhålla en hyfsat tät anslutning. Spolar man med en vattenslang mot detta fasadparti är risken för inläckande vatten rätt stor.

Det är av största vikt att varje projektör och beställare anger hur de vill att vädertätningen ska utföras vid varje detalj.

Samtliga leverantörer av putssystem har många olika lösningar och kombinationer av produkter som kan fungera som vädertätning, men valet på hur det ska utföras och se ut måste beslutas från fall till fall.

Det räcker alltså inte att bara bygga torrt och i skydd för nederbörd. Detaljer

vid genomföringar i fasaden, socklar, takfötter, val av fönster, plåtdetaljer och så vidare har idag en avgörande inverkan på hur fukttålig konstruktionen blir.

Utvecklade säkrare system I början på 2000-talet fanns det i USA och Kanada problem med rötskador och mögel i hus med träkonstruktioner. Ett flertal av dessa var med putsad utsida.

Skadeorsaken var i 30 procent av fallen läckande fönster, i 30 procent av fallen felaktigt putsutförande och i 40 procent av fallen avsaknad av eller felaktigt utförda plåtarbeten.

Slutsatsen i Nordamerika var att det krävs stora insatser för att förhindra vatteninträngning utifrån med de byggmetoder som tillämpades där. Skadorna ledde till en skärpning av detaljredovisningar samt att säkrare system utvecklades.

Testmetoder utarbetades och hållbarhet över tid, inverkan av lastdeformationer, jordbävningar, orkaner, typ av fönster, dräneringsförmåga, lufttäthet, vattenavvisning etcetera gicks igenom i flera rapporter. Mer information finns på www.stocorp.com.

Riskfylld konstruktion Lättbyggnadstekniken med stål eller träreglar har en stark tradition i Sverige.

Denna byggteknik är effektiv och ger låg miljöpåverkan.

I Tyskland putsas cirka två miljoner kvadratmeter isolersystem på träreFortsättning s. 94 P

93

Underliggaren snedskärs för att inläckande vatten vid fönster ska kunna dräneras utåt.

Foto: Stefan Bergman, Sto

Värmebryggor är synliga i fasaden. Foto: Per Karnehed P

gelväggar i småhus varje år. Konstruktionen är likvärdig vår svenska med en inre ångbroms, fullisolering mellan bärande träreglar, en yttre gips eller spånskiva samt 50–120 mm putsbärande EPS eller stenull. Detta har pågått sedan 1970talet.

I Sverige har det putsats runt 10 miljoner kvadratmeter på regelkonstruktioner under de senaste 15 åren. Detta byggsätt har sina för- och nackdelar som allt annat.

På sista tiden har flera skaderapporter visat på riskerna med denna typ av konstruktion när anslutningsdetaljer och utförande inte görs på rätt sätt.

Vad gäller typ av isolering, stenull eller EPS, utanpå en lättregelvägg, redovisar professor Gudni Jóhannesson, KTH, i Bygg och Teknik 8/07, beräkningar som visar att det för en given mängd vatten (500g/m2) tar sju månader att torka utåt genom ett putssystem på stenullsisolering. För samma putssystem på EPS tar det nio månader.

Detta visar att det inte går att torka ut fuktiga byggmaterial genom ett putssystem, oavsett stenull eller EPS som putsbärare. Sto kan med 20 års erfarenhet av EPS och stenull som putsbärare i Sverige vidimera att dessa beräkningar också stämmer med verkligheten.

Förekommer det felaktiga putsanslutningar med vattenläckage, spelar det ingen roll om putsbäraren är stenull eller EPS. Den bakomliggande stommen torkar inte ut genom något av isoleringsmaterialen.

Ser man på förhållandet mellan användningen av EPS och stenull ser vi 94

skillnader beroende på geografi. Av de minst 500 000 kvadratmeter isolersystem som utfördes i Syd-, Mellan- och Västsverige under år 2007 var andelen EPS cirka 80 procent. I Stockholm, Mälardalen och norrut utfördes minst 700 000 kvadratmeter isolersystem varav andelen EPS uppgick till cirka 30 procent.

Tjockleken ointressant Inte heller ser vi skillnad på tjocka eller tunna putspåslag eller vattenavvisande eller vattenackumulerande putser. Denna trosföreställning att putstjockleken har avgörande betydelse vid puts på isolering är ogrundad och sedan länge överspelad ute i Europa.

Dock lever den kvar och verkar ha fått förnyat bränsle med den uppkomna debatten om riskkonstruktioner på regelväggar här i Sverige. Det är vid putsning på massiva mineraliska stommar eller tegel där putsens vattenmagasinerande och vattenavvisande effekt får betydelse.

Oavsett om putsen består av organiska spackelsystem med akrylat som bindemedel eller är traditionellt uppbyggd med kalk och cement som huvudsakligt bindemedel blir båda putssystemen fuktmättade efter cirka 2–4 timmar när de utsätts för slagregn. Vatten rinner sedan fritt på ytan över fönster, dörrar, plåtar och andra anslutningsdetaljer vilket ökar risken för vatteninträngning vid dessa partier. Skillnaden är att ett tunnare putsskikt torkar upp betydligt snabbare än ett tjockare putsskikt när det blivit genomfuktat.

Alla skivskarvar, skruvskallar och genomföringar är tätade med vävremsa och tätmembran. Foto: Stefan Bergman, Sto

Regelväggens yttersida är fuktsäkrad.

Foto: Stefan Bergman, Sto

Vattenackumuleringen i ett putsskikt påverkar inte ett putssystem på isolering som monteras på en regelvägg på samma sätt som ett putssystem monterat på massiva stommar. Tränger vatten in i stommen till reglarna rinner det förr eller senare till platser där mögelpåväxt uppstår.

Alg- och mögelpåväxt på ytan av en fasad är ett helt annat tema som jag inte kommer att beröra i denna artikel.

Ventilerade putssystem på skivmaterihusbyggaren nr 2 B 2008

al är en effektiv väg ur fuktproblematiken. Volymen ventilerade putssystem på skivmaterial uppgick till runt 400 000 kvadratmeter jämt fördelade över landet år 2007.

Fuktsäkerheten för ytterväggen ökar men luftspalten håller, med de tjocka isolerskikt som väggen har, i stort samma fukthalt som uteluften. Risken för mögelpåväxt i denna luftspalt är alltså överhängande ju bättre U-värde väggen får.

Huruvida en mögelpåväxt i luftspalten är skadlig eller inte kan diskuteras, men ämnet bör i alla fall tas upp. Vidare måste även fasadens totala isolerförmåga vägas in.

Bygget bör vara övertäckt under hela byggprocessen. Foto: Per Karnehed

Belastning ökar Vi bör av flera anledningar isolera husen mer. Ju mer isolering en byggnad har, desto större betydelse har tätheten av klimatskalet. Trots ett gediget och idogt arbete från kunniga personer i detta ämne, möts man ibland av aktörer på byggmarknaden i Sverige med inställningen att ”lite drag” ska det vara, att bygga tätt kan aldrig vara sunt. Även med avseende på fukt och inläckande vatten är det viktigt att ha en lufttät byggnad. Det råder ofta undertryck inomhus med dagens ventilationssystem.

Detta gör att fukt och vatten dras in med hjälp av tryckskillnaden mellan inne och ute om det är otätheter i väggen. Här krävs ännu mer utbildning och spridning av goda exempel.

Klimatförändringarna innebär att vi får uppleva allt intensivare och längre perioder av regn, vilket gör att belastningen på fasaderna ökar. All isolering utvändigt är bra mot fukt eftersom väggen håller sig

nr 2 B 2008 husbyggaren

varm. Därför gäller det att ta fram väggsystem som är välisolerade, säkra, ekonomiska, hållbara och miljöriktiga.

Här ser vi en möjlighet att använda kunskap inom olika områden och ställa samman den till ett fungerande koncept för lättregelväggar. Om vi ska vända trenden med växthuseffekten krävs drastiskt minskad energiförbrukning för uppvärmning eller kylning av bostäder. I Sverige står denna uppvärmning för 30–40 procent av de totala koldioxidutsläppen.

Varje cm isolering utanpå stommen minskar uppvärmningsbehovet och bidrar till en minskning av miljöbelastningen. EPS eller stenull sparar in hundratals gånger sin egen tillverkningsenergi under en byggnads livstid. Det är alltså miljömässigt bra att bygga hus med låga Uvärden, gärna med material som har låg energiåtgång vid tillverkning och transport till byggplats.

Hur ska vi öka säkerheten vid anslut-

ningar, öka isolertjockleken ytterligare och samtidigt få fuktsäkra konstruktioner?

En lösning är att använda ett diffusionsöppet målningssystem som är vattenavvisande och lufttätt och som appliceras utanpå den bärande stommen. Det ska överbrygga alla springor vid öppningar och ansluta helt tätt vid genomföringar i väggen. Därefter muras fasadtegel, monteras en panel eller appliceras ett dränerat isolerat putssystem.

Det centrala i denna åtgärd är att man accepterar ett mindre inläckage av vatten till utsida stomme. Öppningar i fasaden för till exempel fönster måste behandlas separat för att säkerställa att vatten leds ut om fönstret eller anslutningen vid fönsterblecket läcker.

Vidare är alla skivskarvar, skruvskallar och genomföringar potentiella läckageställen och därför måste hållbarheten av Fortsättning s. 96 P

95

P

tätmembranet säkerställas med vävremsor av olika slag då det förekommer rörelser från fukt och lastdeformationer.

Man måste helt enkelt kunna säkerställa att allt vatten som kommer in vid anslutningar mellan puts och andra byggdelar även kommer ut i botten på isolersystemet utan att fukta upp stommen eller den yttre skivan på regelstommen. Att enbart montera isoleringen på distanser från underlaget hjälper inte eftersom inläckande vatten rinner in i konstruktionen vid drevmånen till fönster och dörrar, skivskarvar i den yttre vindskyddsskivan, bjälklagsskarvar och mot den yttre skivan anslutande plåtar. Därför är detta vattenavledande skikt bakom en dränerad isolering så viktigt.

Lufttätt skikt tätar Sto Scandinavia har tagit fram en lösning som gör att även bakomliggande vägg skyddas mot fuktläckage från nederbörd.

Skivmaterialet utanpå regelstommen samt alla genomföringar, plåtanslutningar, fönsteranslutningar och balkonganslutningar tätas med ett obrutet lufttätt och vattenavvisande skikt innan den yttre putsbäraren monteras.

Vattnet dräneras bort bakom putsisoleringen och leds ut över öppningar i fasaden och nere vid mark. Dräneringen säkerställs genom att en 6–8 mm spalt byggs upp bakom putsisoleringen.

Testade i full skala Putsisoleringen monteras tät uppe vid takfot och under plåtbleck vilket gör att ingen luftcirkulation som försämrar isolerförmågan uppstår. Såväl stenull som EPS är möjliga som putsbärare. Denna

96

lösning gör det möjligt att ha lättregelväggar och samtidigt få välisolerade konstruktioner med fungerande putssystem.

Systemet StoGuard har testats i Sverige av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås inom ramen för det SBUFprojekt som behandlar just odränerade putssystem på träregelväggar.

Fönsteranslutningar, plåtanslutningar, markisinfästningar, stuprörssvepinfästningar, balkonganslutningar, rörelsefogar och elskåpsanslutningar testades i full skala. Den yttre målningsbehandlingen på träregelstommen höll helt tätt.

Tryckfallet skedde inte som brukligt är vid isolerade putssystem över putssiktet och dess fogband, utan tryckfallet togs helt av systemet. Detta säkerställer att tvåstegstätningen kring alla anslutningar kan utföras med StoGuard system kombinerat med de traditionella vädertätningar som används för putssystemen.

Bygg hållbart Några av de viktigaste slutsatser vi dragit när det gäller putssystem är: • Bygg torrt under väderskydd.

• Håll koll på fuktprocessen under byggtiden.

• Var noga med projektering och identifiera kritiska detaljer som ska kollas upp under byggprocessen.

Dessa råd gäller oavsett byggmaterial.

En byggnad ska klara de ökade väderbelastningar som den pågående klimatförändringen medför. Huset ska även vara hållbart och robust byggt för att tåla vissa fel under byggtiden samt senare förändringar som eftermontage av lampor, skyltar och markiser.

Det finns putssystem på marknaden

idag som är ventilerade och dränerade där putsning sker på ett skivmaterial.

Plåtanslutningar och val av fönster är viktigt vid dessa typer av system. Dessa ventilerade putssystem är en enkel lösning som ger god säkerhet för bakomliggande vägg.

Ett alternativ är putsning på StoGuard Vario eller StoGuard Mineral där väggen bakom putsisoleringen förses med ett lufttätt och vattenavvisande målningsskikt. Därefter monteras en dränerad putsisolering av minst 80 mm tjocklek.

Putsskiktet är cirka 10 mm tjockt. Utanpå detta appliceras en genomfärgad silikonhartsputs.

Fördelen med att putsa på isolering är att den yttre isoleringen monteras obruten över bjälklag och runt fönster och dörrar där andelen trä, betong eller stål är stor. Det är många löpmeter köldbrygga som hålls varm när den yttre isoleringen monteras. Den bakomliggande väggen blir också varm och torr när ett tjockt, obrutet isoleringsskikt omsluter byggnaden. Lufttätheten för konstruktionen ökar även med ett yttre obrutet skikt som sluter helt tätt vid alla öppningar och genomföringar i väggen.

Byggherren har ett stort ansvar för byggnadens miljöpåverkan, hållbarhet och funktion över tid. Vi materialleverantörer bidrar gärna med vår kunskap och erfarenhet för att ta nya grepp när gamla beprövade sanningar inte längre räcker hela vägen fram.

Det är en balansgång mellan investeringskostnad, driftsekonomi, säkerhet och miljöpåverkan. Husen ska hålla länge och erbjuda attraktiva miljöer för de boende! D

husbyggaren nr 2 B 2008

PASSIVHUS Passivhus minskar energiåtgången. Flera projekt följs och utvärderas som bäst men redan nu kan man säga att passivhustekniken kräver en kunnig och påläst projektledare. Fler produkter behöver också utvecklas.

Bra projektledare behövs för lyckat passivhus ästan 40 procent av Sveriges totala energianvändning används i bostadssektorn, främst för uppvärmning av fastigheter och för beredning av tappvarmvatten. Denna siffra måste minska avsevärt de närmsta åren för att nå de energioch miljömål som satts upp av både EU och Sveriges regering.

Passivhus är en bra lösning för att minska energianvändningen för uppvärmning i fastigheter men samtidigt bibehålla en hög inomhuskomfort.

N

Över 5 000 passivhus Passivhus byggs med ett mycket välisole-

I kvarteret Oxtorget i Värnamo har 40 lägenheter byggts som passivhus. Preliminär årsförbrukning visar på 67 kWh/m2 år i genomsnitt. Foto: Ulla Janson

98

rat och lufttätt klimatskal med mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning.

För den svenska definitionen av passivhus, se www.energieffektivabyggnader.se.

Det första passivhuset byggdes år 1991 i Darmstadt i Tyskland. Noggrann utvärdering visade att passivhustekniken fungerade mycket bra och man fortsatte att bygga passivhus. Idag finns över 5 000 passivhus i Tyskland, både nybyggen och renoverade fastigheter. Även i Österrike, Schweiz och Nederländerna är passivhus mycket vanliga.

I Sverige byggdes de första passivhusen i Lindås år 2001 genom samarbete mellan bland andra Lunds tekniska högskola, Chalmers, SP och EFEM Arkitektkontor. Dessa hus är mycket väl utvärderade både när det gäller faktisk energianvändning och inomhusklimat. Även brukaraspekterna har utvärderats noggrant.

Resultaten visade att husen i Lindås Park fungerade mycket bra, med både låg energiförbrukning och nöjda boende.

Trots detta har det skett en långsam utveckling av nya passivhusprojekt efter Lindåsprojektet.

Följt fyra projekt För att bland annat ta reda på vilken kunskap som krävs, vilka komponenter som behövs och vilka system som ska användas för att i Sverige åstadkomma byggnader med mycket lågt energibehov har Energimyndigheten finansierat ett forskningsprojekt som startade i augusti 2005 på avdelningen för energi och byggnadsdesign på Lunds tekniska högskola.

Fyra stycken demonstrationsprojekt som byggs som passivhus ligger som grund för forskningsprojektet; tre nybyggnadsprojekt och ett renoveringsprojekt.

Genom att studera faktiska projekt ser

FÖRFATTAREN

Av ulla janson , doktorand, LTH

Ulla Janson doktorerar sedan år 2005 på passivhus på energi och byggnadsdesign på LTH. Hon gick ut väg och vatten på Chalmers år 2001 och har arbetat som VVSkonsult. Ulla Janson renoverar som bäst sin skånelänga utanför Svedala och försöker få den energieffektiv.

man direkt vilka problem och möjligheter som uppstår under byggets gång. Demonstrationsprojekten har följts från startmöte till efter drifttagande; vid projektering och under entreprenaden. De har sedan utvärderats när det gäller faktisk energianvändning. De kommer även att utvärderas utifrån frågor som komfort och brukaraspekter.

Genom att aktivt delta i byggprocessen har erfarenheter och förslag om förbättringar kontinuerligt samlats in från alla inblandade i projekten. Alla från snickare till konsulter har gett sina synpunkter.

Nöjd fastighetsägare Kvarteret Oxtorget i Värnamo färdigställdes under sommaren 2006. 40 stycken lägenheter har byggts som passivhus som en del av kommunalägda Finnvedsbostäders fastighetsbestånd.

Lägenheterna är fördelade på fem huskroppar i två eller två och ett halvt plan och varierar i storlek från två till fem rum. Den bärande stommen är av platsgjuten betong, och ytterväggar och tak är platsbyggd träkonstruktion. Varje lägenhusbyggaren nr 2 B 2008

het har ett till- och frånluftsaggregat med värmeväxlare.

Då extra värmetillskott behövs i lägenheterna går ett värmebatteri igång som värmer tilluften. Detta drivs med el. Solfångare placerade på tak förser hyresgästerna med tappvarmvatten. El ger extra tillskottsvärme för uppvärmning av tappvarmvatten de månader då solen inte räcker till.

Direkt när hyresgästerna flyttade in påbörjades mätningar av faktisk energiförbrukning, inomhustemperaturer, kallvattenanvändning med mera. Preliminära siffror visar att årlig köpt energi för tappvarmvatten, uppvärmning, hushållsel och driftel ligger på 67 kWh/m2 år i genomsnitt för de 40 lägenheterna.

En första enkät är utförd av de boende under år 2007 och kommer att kompletteras med djupintervjuer av brukare under år 2008. Finnvedsbostäder är mycket nöjda med resultatet och håller nu på att projektera 60 nya lägenheter i Värnamo, utformade som passivhus.

Bygger förskola I Frillesås utanför Kungsbacka har Eksta Bostads AB låtit uppföra 12 lägenheter i tre huskroppar byggda som passivhus.

Husen är i två plan och var klara för inflyttning i december 2006. Ytterväggar, tak och bärande stomme består av prefabricerade element, kompletterade på plats, där ytterväggarna och taket är av träkonstruktion och mellanbjälklaget ett filigranbjälklag. Varje lägenhet har ett till- och frånluftsaggregat med värmeväxling med ett värmebatteri för kalla dagar kopplat till fjärrvärme. Solfångare kombinerat med fjärrvärme förser fastigheterna med tappvarmvatten.

Mätningar av fastigheten pågår och kommer att utvärderas under våren 2008. Under hösten 2008 kommer hyresgästerna att intervjuas för att belysa komfort och trivselfrågor. Eksta har dock redan valt att gå vidare med passivhus och bygger nu en förskola enligt passivhuskonceptet.

Prefabricerat hus Villa Malmborg är ett enfamiljshus som byggts av Vårgårdahus i Lidköping.

Huset är 170 m2 i två plan och värms genom tilluften via ett till- och frånluftsaggregat med värmeväxling. Tillskottsnr 2 B 2008 husbyggaren

I Brogården i Alingsås renoveras 18 lägenheter. Fasadmaterialet ska bytas ut. Drag inomhus kommer att åtgärdas. Foto: Ulla Janson

värmen för uppvärmning kommer från fjärrvärme. Även tappvarmvatten värms med fjärrvärme. Huset är prefabricerat med ytterväggar, tak och bärande stomme av trä, kompletterade på plats.

Familjen flyttade in i april 2007 och mätningar av inomhustemperaturer, energiförbrukning, yttemperaturer med mera påbörjas i årsskiftet 2007/2008 för att sedan utvärderas.

Renoveras rejält I Brogården i Alingsås pågår ett renoveringsprojekt av 18 lägenheter byggda år 1970. De är en del av ett område på 300 lägenheter som ägs av kommunalägda Alingsåshem AB och är i behov av renovering. Bland annat klagar hyresgästerna på ojämna inomhustemperaturer och drag. Fasaderna behöver renoveras och fastigheten behöver anpassas för moderna krav på tillgänglighet. Genom partneringsamarbete har projekteringen pågått under år 2007.

I renoveringsarbetet kommer fastigheten att tilläggsisoleras och fasadmaterialet kommer att bytas, fönstren ska bytas till lägre U-värde än de befintliga och utan plastkarm. Den befintliga entrén kommer att förses med ett vindfång. Nuvarande balkongkonstruktion innebär en stor köldbrygga då balkongens betonggolv går en bit in i lägenheten. För att få bort köldbryggan kommer balkongerna efter renovering att hänga utanpå fasaden.

Befintligt ventilationssystem består av en frånluftsfläkt per trapphus, med tillluftsintag via vädringsfönster och spaltventiler och frånluftsdon i wc och kök. I

renoveringsarbetet kommer istället mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning att installeras, med ett aggregat i varje lägenhet. Aggregaten är fjärrvärmeanslutna för extra tillskottsvärme under kalla dagar. Befintliga vitvaror kommer att ersättas med mer energieffektiva produkter.

Fastigheten anpassas efter rådande tillgänglighetsregler, med bland annat större wc och hiss i de huskroppar som har källare. Vid fortsatt renovering kommer solfångare att installeras för beredning av tappvarmvatten. Gårdarna kommer att ses över med bland annat bättre belysning.

Byggstart av projektet är planerad till februari, mars 2008.

Projektledare har nyckelroll Väl utförda passivhusprojekt ses som referensobjekt och används som bas i efterföljande projekt. Det har visat sig ha stor betydelse att kunna komma på studiebesök till befintliga passivhus i planeringen av och vid projekteringen av nya passivhus. Stolta entreprenörer som med raka ryggar presenterar sina passivhus är ovärderliga som marknadsförare för att bygga passivhus.

Projektledaren har en nyckelroll. I de tre nybyggnadsprojekten har det visat sig att ledarskapet varierat mycket mellan de olika projektledarna. Ledarskapets roll och dess påverkan på slutresultatet har därför studerats noggrant.

När man bygger ett pilotprojekt behövs en ny typ av projektledning. Det finns Fortsättning s. 100 P

99

P

inga gamla projekt att titta på och kopiera. Både byggproduktionen och ledarskapet måste förändras för att nå de uppsatta målen för projektet. Det är viktigt att inte underskatta tiden för projektledaren i projektet. Att bygga något man aldrig gjort förut kräver mer tid än i traditionella projekt.

Kunnig och tydlig Det demonstrationsprojekt som har haft minst oförutsedda händelser och dessutom var klart i tid med mycket nöjda beställare och entreprenörer, har haft en mycket väl påläst projektledare. Han har kunnat svara på frågor både från konsulter och entreprenörer och därmed har frågorna inte orsakat några stopp i bygget. Han har också varit mycket tydlig med vilka mål som ska uppnås i projektet och har varit väl medveten om hur han ska komma dit. Denna projektledare har arbetat bestämt men demokratiskt.

Ett annat av projekten har haft en mer auktoritär projektledare. Osäkerheter i projektet har i vissa fall inte kommit fram till projektledaren på grund av respekt och rädsla för repressalier. Detta har lett till ett par oförutsedda händelser och nödlösningar i projektet.

I det tredje projektet är projektledaren mer osäker på sin roll och vad som förväntas av honom. Beslut och svar på frågor har dröjt och bidragit till förseningar i projektet.

Dyrt åtgärda fel Det går att bygga passivhus med goda resultat även om projektledaren inte leder projekten idealiskt. Skickliga hantverkare och externa experter kan tillsammans åstadkomma ett mycket bra slutresultat.

Men det kostar pengar att åtgärda misstag sent i projekt; brist på gott ledarskap behöver inte påverka slutresultatet men kan slå mot slutkostnaden. Dåligt ledarskap kan också orsaka ohälsa i arbetsgruppen genom frustration eller att vissa får ta mer ansvar än vad de borde ha.

Utbilda alla inblandade Det har visat sig vara mycket viktigt att alla på arbetsplatsen vet vad ett passivhus är och hur det fungerar, vikten av täthet, om huset ska värmas med tilluften och varför det är så tjock isolering.

Det är bra med gemensamma praktis100

I Frillesås har Eksta Bostads AB uppfört tolv lägenheter. Foto: Ulla Janson

Villa Malmborg i Lidköping är ett prefabricerat enfamiljshus på 170 m2 i två plan.

Foto: Ulla Janson

ka genomgångar av kritiska moment, till exempel täthet, så att konstruktören gemensamt med montören kan enas om det är praktiskt byggbart eller inte. På så sätt undviks nödlösningar på plats och det blir en högre kvalitet på slutresultatet.

Behöver utveckla produkter Fler produkter anpassade för passivhus behövs på den svenska marknaden. Ytterdörrar med låga U-värden, FTX-aggregat med hög värmeåtervinning, kaminer, tilloch frånluftsdon för varierande flöden och varierande temperaturer är bara några av de komponenter som behövs utvecklas ytterligare.

Med ett ökande antal passivhus som byggs i Sverige är det viktigt att produktutvecklingen följer efterfrågan. Risken är annars stor att man får vända sig utomlands för att hitta produkter anpassade för passivhusproduktion.

Fotnot: Forskningsprojektet pågår i fyra år och kommer att resultera i en licenciatuppsats vårvintern 2008 och en doktorsavhandling under hösten 2009.

Läs mer på www.ebd.lth.se/forskning/ passivhus_demonstrationsprojekt, www.tellus.tv/passivhus och www.oxtorget.se. Mer om passivhus finns bland annat på www.energieffektivabyggnader.se D husbyggaren nr 2 B 2008

JURIDIK En konsult som ska avveckla eller lämna över sin verksamhet bör tänka sig noga för. För att undvika fallgropar kan konsulten gå igenom sitt försäkringsskydd, vilka skattefrågor som kan tänkas gälla och, vid överlåtelse, vem som är fortsatt ansvarig.

Av elisabeth berg och hanna jönsson , biträdande jurister, Foyen Advokatfirma AB

Konsult som ska avveckla bör undvika fallgropar ånga konsulter driver egen verksamhet i enskild firma eller i någon bolagsform. Förr eller senare kan det bli aktuellt att avveckla verksamheten. Det är kanske dags att dra sig tillbaka, man drabbas av sjukdom eller andra omständigheter som gör att det inte är angeläget att fortsätta företaget – det finns kanske barn eller andra spekulanter som vill ta över verksamheten.

Oavsett om en förestående pensionering motiverar en avveckling av den enskilda firman eller överlåtelse av företaget bör man reflektera över vilka skattemässiga konsekvenser detta ger upphov till. Ska rörelsen överlåtas på annan bör parterna också vara klara över vilket försäkringsskydd som finns för den tidigare verksamheten.

I det följande ska vi belysa några av de frågeställningar som aktualiseras i samband med överlåtelse eller avveckling av näringsverksamhet och som vi stöter på i vårt arbete.

M

Kan avveckla på olika sätt I konsultens enskilda firma är de materiella tillgångarna normalt relativt begränsade och består främst av inventarier, kontorsmaterial, eventuellt kundregister samt rätten till firmanamnet. Det finns kanske även en kontorslokal ifrån vilken verksamheten bedrivs. En avveckling av verksamheten innebär därför i praktiken att konsulteriet upphör, att befintliga tillgångar säljs av i möjligaste mån – alternativt behålls kvar och att hyreskontraktet sägs upp eller förs över på ny hyresgäst.

Med hänsyn till konsultuppdragets personliga prägel är det nog mer sällan en avveckling av en enskild firma även omfattar en överföring av pågående konsultuppdrag.

102

Konsulten som driver aktiebolag kan avveckla sin rörelse genom att till exempel sälja eller ge bort antingen aktierna eller tillgångarna i bolaget. Han eller hon kan också besluta att likvidera bolaget.

Genom ett sådant förfarande utser Bolagsverket en likvidator som kommer att realisera tillgångarna i bolaget för att betala bolagets kända skulder. Resultatet från likvidationen tillfaller aktieägaren som redovisar intäkten som utdelning.

Eftersom likvidatorn har rätt till ersättning från bolaget för sitt arbete kan dock kostnaden för förfarandet innebära att många upplever en försäljning som ett mer attraktivt alternativ.

§§§ I den här artikeln kommer vi därför inte att närmare gå in på likvidationsförfarandet, men flaggar för att ansvars- och försäkringsfrågor såsom de beskrivs nedan även gör sig gällande på olika sätt i en sådan situation.

Att sälja aktier Genom en försäljning av aktierna i bolaget överförs verksamheten i sin helhet till köparen. Samtliga inventarier som tillhör bolaget, om de inte köpts ut av säljaren i samband med försäljningen, ska i princip ingå. Tecknade försäkringar, hyreskontrakt, pågående konsultuppdrag, firmanamn med mera som hör till bolaget medföljer också.

De inventarier som är fullt avskrivna syns visserligen inte i bolagets balansräkning när sista avskrivningen är gjord men kan ha ett högt marknadsvärde och hör

naturligtvis fortfarande till bolagets egendomsmassa. Köparen bör därför se till att säljaren specificerar vilka inventarier och annan egendom som tillhör bolaget utöver det som framgår av balans- och resultaträkningen.

För att hyreslokalen ska kunna tas över av en ny hyresgäst eller om köparen av bolaget önskar bedriva annan verksamhet i hyreslokalen krävs som huvudregel hyresvärdens samtycke. Detta är också någonting som måste beaktas i samband med att parterna bestämmer villkoren för överlåtelsen.

Ger olika skatter En försäljning av samtliga tillgångar i bolaget eller i den enskilda firman är i princip undantagen från mervärdeskatt men kan få andra skattemässiga konsekvenser.

Att tänka på är nämligen att vinsten från försäljningen av aktierna i ett fåmansbolag delvis kan komma att beskattas som lön, beroende på hur stort det egna sparade utdelningsutrymmet är. Om aktierna säljs bör man också beakta att de skatterättsliga skalbolagsreglerna kan bli tillämpliga.

Utgångspunkten i reglerna om skalbolag är att den som säljer ett skalbolag har ansvaret för den latenta bolagsskatt som belastar bolaget fram till överlåtelsedagen. Skalbolagsreglerna kan aktualiseras även om bolaget inte tömts på inventarier innan försäljning om tillgångarna i konsultverksamheten till största delen består av likvida medel.

För att undgå skalbolagsbeskattning bör konsulten i dessa situationer lämna in en skalbolagsdeklaration. Det krävs också att säkerhet ställs för skattens betalning.

Gåva kan uttagsbeskattas Den som vill ge bort tillgångarna i verkhusbyggaren nr 2 B 2008

samheten, exempelvis till sina barn bör vara observant på att gåva av enstaka tillgångar ur ett skattemässigt perspektiv generellt sett anses vara ett uttag ur verksamheten som utlöser uttagsbeskattning.

Detta innebär att egenföretagaren beskattas som om värdet av egendomen betalats ut till honom eller henne själv. Detta gäller såväl för ägaren av enskilda firman som för ägaren av aktiebolaget.

För att gåvan ska vara skattefri för givaren krävs i princip att hela näringsverksamheten ges bort. I dessa fall inträder mottagaren i givarens skattemässiga situation vilket innebär att gamla ingångsvärden för avskrivning av inventarier behålls.

Obeskattade medel Såväl inom ramen för enskild firma som aktiebolag är det vanligt att avsättningar görs till så kallade periodiseringsfonder för att få tillstånd en resultatutjämning mellan olika verksamhetsår. Varje års avsättning utgör en särskild periodiseringsfond som ska återföras till beskattning det sjätte året efter avsättningen. Näringsidkare som bedriver enskild näringsverksamhet gör ofta även avsättningar till en expansionsfond.

Möjligheten att göra avsättningar till expansionsfond har införts för att ge den som bedriver enskild firma en liknande skattemässig situation som aktiebolag.

Den enskilda näringsidkaren kan genom avsättningen ta undan medel från beskattning i näringsverksamhet, mot en expansionsfondskatt om 28 procent. När expansionsfonden återförs tillgodoräknas expansionsfondsskatten och medlen ska tas upp till beskattning som inkomst av näringsverksamhet.

När näringsverksamheten upphör måste expansionsfond och periodiseringsfond återföras till beskattning. Om verksamheten ges bort kan dock såväl periodiseringsfonder som expansionsfond helt eller delvis överföras till mottagaren.

Några beskattningskonsekvenser för givaren uppstår då inte. För att ett övertagande ska kunna genomföras krävs, förutom att det finns vissa beloppsmässiga begränsningar, bland annat att parterna skriftligen avtalat om att fonderna ska överföras.

Om inkomsten i verksamheten blir stor nr 2 B 2008 husbyggaren

till följd av återföringar av fonderade medel kan man begära att få en särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst för att mildra den progressiva beskattningen i samband med att konsultverksamheten upphör. För att Skatteverket ska göra en sådan särskild skatteberäkning krävs bland annat att avsättning gjorts vid fler än ett år.

Ansvar och försäkringsskydd Enligt ABK 96, § 6.1 svarar konsulten för skada som orsakas av vårdslöshet vid konsultuppdragets utförande. Ansvarstiden sträcker sig tio år från den dag då uppdraget slutfördes eller annars upphörde och konsulten svarar även för underkonsulters arbete. Om inte annat har avtalats gäller enligt ABK 96 att konsulten ska ha gällande konsultansvarsförsäkring under avtalstiden. Det står förstås konsulten fritt att hålla sig med ett mer

§§§ omfattande försäkringsskydd.

Säljer konsulten aktierna i bolaget kommer tillgångar och skulder att följa med aktierna. Det är bolaget som ansvarar för de avtal som bolaget ingått. Bolagets ansvar kvarstår därför efter ägarbytet och eventuella krav ska alltså i första hand riktas mot bolaget. Eftersom ansvaret i princip följer med aktierna är det därför upp till köparen att gå igenom bolagets verksamhet och kräva garantier från säljaren.

Ansvaret för tidigare arbeten/uppdrag kan förstås regleras särskilt i avtalet vid försäljningen av aktierna genom att säljaren till exempel lämnar garantier till köparen om att han ska ansvara för eventuella anspråk med anledning av tidigare uppdrag. Det kan också tänkas att säljaren tar på sig ansvar för självrisk med mera för eventuella framtida tvister.

Garantier bör inte lämnas utan att vardera part noga gått igenom ansvarsfrågorna och undersökt vilket försäkringsskydd som är lämpligt.

Vid en avveckling av den enskilda firman eller överlåtelse av tillgångarna sker

däremot ingen övergång av ansvaret för tidigare arbeten utan detta kvarstår istället för den enskilde konsulten. Eftersom det finns en risk för att anspråk mot konsulten dyker upp långt i efterhand är det särskilt viktigt att försäkringsskydd finns också efter att verksamheten upphört och den enskilda firman har avvecklats.

Vem bär ansvaret Oavsett i vilken form verksamheten har bedrivits är det alltså viktigt att kontrollera befintliga försäkringar och försäkra sig om att det finns ett försäkringsskydd även för tiden efter att arbetet har slutförts.

En köpare av bolaget bör till exempel observera att det inte är självklart att befintliga försäkringar kan ligga kvar ifall han eller hon avser att bedriva annan verksamhet i bolaget. I så fall kan ett kompletterande skydd behöva tecknas för tidigare arbeten.

Ansvarsfrågorna bör med andra ord alltid ingående diskuteras mellan parterna, inte minst när det gäller överlåtelse till barn eller släkting – för det vore olyckligt om den övertagande sonen/dottern i sin nya och kanske helt skilda verksamhet drabbas av krav från beställaren för gamla arbeten utan att ha gällande försäkringsskydd.

Förbered noggrant Sammanfattningsvis uppkommer en rad frågor i samband med en överlåtelse av verksamheten. Konsulten bör därför noga överväga ansvarsfrågor och andra frågor kopplade till försäkringsskyddet samt fundera över bland annat vilka skattemässiga och bolagsrättsliga frågor som kan komma att aktualiseras.

Genom att noggrant gå igenom räkenskaper och försäkringsvillkor samt genom att välja en passande överlåtelseform kan en del av de fallgropar undvikas som annars riskerar ge oönskade effekter såväl för den som tar över som för den som överlåter konsultverksamheten. D

103

FORM & TEKNIK Betongen är på intet sätt ett nytt material i människans byggande historia. Romarna utnyttjade den för tryckta konstruktioner och utvecklade en skicklighet i att åstadkomma eleganta konstruktiva resultat. Som material har man länge vetat att uppskatta dess egenskaper.

Av arkitekt andreas falk , andreas.falk@ltu.se

Betongen är en trogen och anpassbar tjänare n renässans för betongen kom i och med införandet av armeringstekniken, att med järn ge materialet en förmåga att ta dragkrafter och valvslagningar, och balkar togs nu fram med hisnande slankhet och profiler.

Under 1900-talet har ett flertal framträdande konstruktörer skapat sina signum genom att utveckla raffinerade utnyttjanden av armerad betong, som Eduardo Torroja, Pier Luigi Nervi och Heinz Isler.

E

Men betongen har mött skilda öden.

Under 1970-talet likställdes den ofta med enkel andefattig massproduktion och grovt formade passformer med bristande noggrannhet. Detta har orsakat ett grundmurat gråtrist rykte och många är väl också de som skyndat på stegen i nerpinkade viadukter där belysningsarmaturerna krossats eller sprayats över. Betongen som lockande yta att dekorera eller att klottra ner. Förslitningen, oftast främst

den visuella, har gått hårt åt materialkaraktären.

Betongens foglighet Råsågade brädformar ger kulvertar spår av furukvist och urslag från sågen. I vägbankar längs nydragna motortrafikleder präglas betongen för att ge intryck av natursten eller murverk. Hemmasnickaren spikar sin egen form för att gjuta plattor till trädgårdsgången lika väl som för plin-

Grått, rufft, strävt. Ett sätt att använda betong är i en rak konkret nybrutalism, som Arkitekturskolan i Stockholm. Foto: Thomas Carlgren

104

husbyggaren nr 2 B 2008

ten till friggeboden. På Gotland gjuts stöldbegärliga trafikhinder i form av får och det anordnas kurser i att arbeta skulpturalt i betong, att låta fantasin styra och fritt formge detta i förstone så följsamt formbara, sedan så konkret fasta och tåliga material.

Tåligt så länge proportionerna är de rätta vid blandningen och armeringen då sådan erfordras läggs tillräckligt skyddat inne i betongen. Olyckliga brohistorier har det skrivits om under åren, om broar där fukt trängt in till armeringen som rostat och sprängt sönder konstruktionen.

Människan för…

På marken tjänar betongen som tåliga underlag för landningsbanor, vid Skavsta utanför Nyköping likaväl som mitt ute i Stilla havet, på Påsköns lilla knappnålshuvud, där en av världens längsta landningsbanor är belägen, av säkerhetsskäl då det är omkring 400 mil till land åt både väster och öster.

Under senare år har japanska arkitekter som Tadao Ando visat på betongens på en gång exakta, eleganta och poetiska potential. Betongen med sin formbarhet blir

nr 2 B 2008 husbyggaren

vad vi gör utav den. Slarv och ointresse ger ett resultat som inte håller. Precision och kreativitet kan ge hållbara, funktionsdugliga, stilfulla och kontemplativa resultat där materialet är så självklart att inga som helst associationer väcks till skamfilad, vanryktad nybrutalism eller nedgången förort.

Under en rad av år tillbringade arkitektstudenter från KTH ett par veckor årligen vid Strängbetongs fabrik i Nykvarn utanför Södertälje, snickrandes formar, armerandes, blandandes, gjutandes och vibrerandes betong samt efterbehandlandes densamma.

Produkten var i flera fall trafikhinder som sedan placerades ut i den stockholmska gatubilden. Formplywood.

Mycket formolja. Glasfiberformar. Ytor släta som skinn och stor tillfredsställelse över de skulpturala möjligheterna och raffinerade effekter av ädelballast och glimmer.

men 1967–69 i skuggan av Engelbrektskyrkan på sin klippa. Allting redovisas där och särskiljs, inklusive det råa betongmaterialets produktflora, så som den är i relativt obehandlat skick, konkret, rufft, grått, strävt.

Om man sedan gillar anslaget eller inte är en delvis annan sak. Nybrutalismen var ute efter det råa, asketiska uttrycket och skapade det. Det stålglättade betonggolvet och den kulört infärgade terrazzon är resultat av en strävan åt det helt motsatta hållet, mer raffinerat och bearbetat, och ett annat exempel på anpassbarheten hos denna trotjänare i tjänst hos den byggande människan. D

…betongen följer Nybrutalismen var inte ute efter att vara död och ogästvänlig, bara rak och konkret. Ett gott exempel som upprör många är Arkitekturskolan i Stockholm, tillkom-

105

DEBATT Kvaliteten på sprutbetongsarbeten beror oftast på sprutarens yrkesskicklighet. I Sverige ställs det idag inga krav på att operatörer ska styrka sin kompetens. Felen kan bli stora och dyra. Det behövs därför en utbildning om våt- och torrsprutning för arbetsledare och operatörer.

Av jonas holmgren , professor i betongbyggnad, KTH , mårten janz , handläggare Rebet, CBI Betonginstitutet och erik nordström , Vattenfall AB, Vattenkraft, Dammsäkerhet & Anläggningsteknik

Utbildad operatör får fler att välja sprutbetong valiteten på utförda arbeten med sprutbetong är till stor del avhängigt av operatörens yrkesskicklighet. Till skillnad från många andra länder ställs det i Sverige idag inga krav på att operatörerna ska kunna styrka sin kompetens, vilket leder till att det till exempel är svårt att i förhand jämföra kompetensen hos entreprenörer vid en upphandling. Detta kan i sin tur leda till brister i utfört arbete och i förlängningen förhöjda kostnader och onödiga tvister.

I syfte att råda bot på detta har Rebet startat en arbetsgrupp, som har tagit fram en utbildningsplan, som ska ge arbetsledare och operatörer teoretiska och praktiska grundkunskaper. Framöver är det därför möjligt att kräva att arbetsledare och operatörer har genomgått denna kurs. Detta ökar förutsättningen för kostnadseffektiva och väl utförda arbeten.

I den arbetsgrupp som arbetat med utbildningsplanen finns representanter från flera offentliga och privata förvaltare, sprutbetongentreprenörer, materialtillverkare, utbildningsgivare och FoUenheter.

K

Välkänd teknik Sprutbetongtekniken är inget nytt påfund. Torrsprutningstekniken gjorde sitt intåg i Sverige på 1930-talet då torrsprutad betong användes vid bergförstärkning av vattenvägarna vid uppförandet av Höljebro kraftverk i Ljusnan (Franzén, 1982). Statens Järnvägar hade dock redan använt tekniken före detta för förstärkning av betongkonstruktioner.

Senare är det främst inom våtsprutningstekniken och på bergförstärkningssidan som utvecklingen av sprutbetongtekniken har skett. I Sverige ökade användningen främst under 1950-talet och 106

kompletterades också med fibertekniken under senare delen av 1960-talet.

Utförs på fel sätt Även om sprutbetongtekniken utvecklats från det att den introducerades i Sverige är grundkonceptet fortfarande det samma.

Erfarenheter från uppföljning av sprutbetongreparationer visar att sprutbetongmaterialets beständighet i sig självt vanligen inte utgör något hot mot konstruktionens funktion (Nordström, 1996).

Orsaken till undermåliga sprutbetongreparationer grundläggs istället ofta i felaktig konstruktionsutformning eller felaktigt utförande!

Teknikens enkelhet när det gäller det påtagliga i en enkel utrustning och ett rättframt utförande leder ofta till en underskattning av vikten av hög kvalitet i alla delar av processen. Att till exempel rätt spruta in frambilad armering eller armering, som lagts till en konstruktion på dess utsida, är en mycket grannlaga uppgift.

Få av de sprutare som arbetar med exempelvis tunnelinsprutning har någonsin beretts tillfälle att studera hur väl de lyckats med den svåra uppgiften, eftersom sprutning normalt sker mot en yta, som inte går att inspektera från andra sidan.

Förbjöds efter misslyckanden Vid projektering av stora sprutbetongarbeten läggs ofta stor möda ned på att specificera krav i alla delar, från borttagning av betong/förbehandling av berg till härdningsinsatser efter sprutning.

Operatörernas skicklighet är något som man vanligen inte ställer några krav på i de nordiska länderna. De förutsätts ha tillräcklig kompetens för att utföra föreskrivna moment.

Vid sprutbetongarbeten kan detta bli ett problem eftersom det inte är särskilt svårt att ödelägga förutsättningarna för

en lång livslängd genom felaktigt utförande. Ett felaktigt utförande kan förstöra förutsättningarna även för den bäst komponerade sprutbetongmixen.

Sprutbetong för reparationsändamål var länge förbjuden av Ministry of Transportation i Quebec, Kanada, på grund av gamla misslyckanden med så kallad gunite. Genom att tekniken utvecklades och kontrollen ökade på kvaliteten genom användning av färdigblandat bruk och kontrollerad tillsats av acceleratorer så har sprutbetong för reparation nu varit tilllåten igen under drygt tio år. Till detta kommer att Ministry of Transportation i över tio års tid krävt att alla sprutare är licensierade.

Kräver certifiering Sedan dess har utvecklingen mot ökade krav på sprutaren fortskridit. I både USA och Kanada ställs det nu krav på certifiering av sprutoperatörer för att på så sätt höja kvaliteten på utförda sprutbetongarbeten. American Concrete Institute har med specialister från både Kanada och USA utarbetat utbildningsplaner för ”certification of nozzlemen”. Men inte nog med det – man har även utarbetat planer för utbildning av dem som bedömer de praktiska prov som sprutarna genomgår.

Fram tills nu har det inte varit möjligt att ställa motsvarande krav i Sverige, då det saknats en branschgemensam utbildning att hänvisa till.

I syfte att höja kvaliteten på sprutbetongarbeten har en arbetsgrupp bildats inom Rebet, som är en intresseorganisation med företag, myndigheter och FoUenheter som arbetar med reparation och underhåll av betong. Arbetsgruppen arbetar med att ta fram en sådan branschgemensam utbildningsplan.

Utbildningen är främst till för arbetsledare och operatörer. Avsikten är att behusbyggaren nr 2 B 2008

ställare ska kunna ställa krav på att entreprenörens personal har genomgått utbildningen med godkänt resultat. På så vis kan beställaren försäkra sig om att arbetsledningen och operatörerna har grundläggande praktisk och teoretisk kunskap om sprutbetongteknik.

Kompetens intygas Utbildningen vänder sig både mot bergförstärkning och reparation och tar upp våt- och torrsprutning. Även om de olika sprutbetongteknikerna och de olika applikationerna skiljer, så är grunderna desamma och de skillnader som finns är relativt små och få. Därför har gruppen ansett att det är bättre att endast ha en utbildning som omfattar våt- och torrsprutning i syfte att bergförstärka eller reparera.

Målet med utbildningen är att säkerställa att arbetsledare och operatörer, som arbetar med sprutbetong har erforderliga grundkunskaper för att utföra reparationsarbeten och bergförstärkning.

Efter genomförd utbildning och godkänt resultat i praktisk och teoretisk examina-

nr 2 B 2008 husbyggaren

tion kommer deltagarna att erhålla ett personligt intyg om kompetens, som de kan använda vid upphandlingar för att styrka sina kvalifikationer.

Utbildningen omfattar flera delmoment, både teoretiska och praktiska.

De teoretiska momenten syftar bland annat till att ge en allmän betongreparations- och bergförstärkningskunskap, förståelse för olika delmaterial och hur de påverkar sprutbetongen, insikt om vikten av för- och efterbehandling etcetera.

Stor vikt kommer att läggas på de praktiska momenten där naturligtvis sprutning övas, men även andra delmoment som till exempel för- och efterbehandling ingår.

Tidsmässigt omfattar utbildningen cirka en vecka varav cirka hälften ägnas praktiska moment. Utbildningsplanen kommer att färdigställas under våren och ett första utbildningstillfälle är planerat till hösten.

Får utbildningen det genomslag vi förväntar oss och beställare kräver utbildad personal vid sprutbetongarbeten, är vi övertygade om att kvaliteten på utförda

arbeten kommer att höjas. En ytterligare styrka med en formell utbildning inom sprutbetongområdet är att ge operatörerna högre status. En utbildad/certifierad operatör vågar sannolikt säga ifrån oftare om förutsättningarna för att utföra ett fullgott arbete inte finns.

Sprutbetongtekniken ger, rätt utfört, stora fördelar i inbesparad formbyggnad och armering samt stor flexibilitet i geometri. Med en generell kompetenshöjning i branschen ges en större trygghet i att våga välja sprutbetong. För betongreparationer kan detta leda till att sprutbetong framöver oftare kommer att övervägas vid arbeten som idag genomförs med konventionell betongteknik. D Referenser:

Franzén, T.; (1982) ”Investigation of fifty year old shotcrete”, Proc. Shotcrete for Underground Support IV, september 5–10, Paipa, Colombia.

Nordström, E.; (1996) ”Sprutbetongs beständighet – Inventering”, Elforsk, rapport nr. 96:18/SveBeFo rapport nr. 26.

107

Noterat Aktuellt om arbetarskydd

Byggjättar köper färdiga hus

Boken ”Arbetarskyddsregler för byggsektorn 2007” ska underlätta för dem som är verksamma inom byggsektorn att hålla sig informerade om aktuella regler inom arbetsmiljöområdet.

Byggprojektering påverkar i stor utsträckning möjligheterna till god arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. De som medverkar vid projektering har idag ett i lag fastslaget arbetsmiljöansvar. Det är väsentligt att byggherrar, arkitekter, kon-

Finndomo-koncernen fick under år 2007 beställningar på drygt 300 miljoner från olika bygg- och bostadsföretag.

– Vi har stor erfarenhet av industriellt byggande. Nu märks en tydlig trend att även byggherrar väljer att köpa färdiga hus från småhusfabriker som våra, säger Staffan Lindquist, VD på Finndomo.

NCC har beställt 40 färdiga småhus till Vistabergs Trädgårdsstad i Huddinge.

– Det är för att korta byggtiden i området, säger projektchef Petter Jurdell på NCC. – Att vi får en produkt där all produktion sker inomhus säkerställer både klimatskydd och god arbetsmiljö. Kvalitetskontrollen ökar. Vidare är detta ett led i vårt arbete med att minska antalet transporter till våra arbetsplatser, för att på så sätt minska vår totala miljöpåverkan, säger Petter Jurdell.

NCC uppför cirka 200 små-

struktörer och andra projektörer har tillgång till dessa regler.

Reglerna för arbetsmiljöområdet är hämtade ur Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS, samt lagar om arbetsmiljön. Texterna är giltiga per den 1 januari 2008, men boken innehåller också utkomna föreskrifter som träder i kraft senare.

Boken kan rekvireras från Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se. D

Färre barn slår mot byggbransch I mer än tre fjärdedelar av Sveriges arbetsmarknadsregioner väntas antalet barn yngre än fem år minska med mer än tio procent mellan åren 2006 och 2016. Det framgår av rapporten ”Byggföretagen och befolkningen” som Göran Wikner tagit fram på uppdrag av Sveriges Byggindustrier (BI).

Sveriges befolkning koncentreras till de större städerna. Befolkningsströmmarna går från skogs- och glesbygder till storstadslänen. Prognoserna för de kommande tio åren visar på fallande barn- och ungdomskullar i stora delar av Sverige.

Kombinationen av utflyttning och färre personer i familjebildande ålder kan bli dramatisk för många kommuner och de företag som verkar lokalt. Speciellt viktigt för den

lokala ekonomin är hur antalet barnfamiljer utvecklas. Det är sannolikt den viktigaste indikatorn av alla på en regions utveckling, anser Göran Wikner på G Wikner ekonomi & analys AB. Det är därför illavarslande att antalet barn väntas minska med mer än tio procent i 55 av 72 regioner med gemensam arbetsmarknad mellan åren 2006 och 2016.

– Det finns ett starkt och klart samband mellan antalet barn och hur byggmarknaden förändras, säger Göran Wikner. Barnfamiljerna påverkar efterfrågan på hus och lägenheter, skolor och dagis.

Rapporten ”Byggföretagen och befolkningen” finns på www.bygg.org/publ_byggmarknaden.asp. D

hus av totalt omkring 500 i Vistabergs Trädgårdsstad.

Satsningen sker i ett nära samarbete med Huddinge kommun samt övriga byggherrar i området.

Totalt kommer 120 lastbilar att under hösten transportera de 160 volymerna från Finndomos husfabrik i Hässleholm.

Montage av ett hus med fyra volymer går på tre timmar.

NCC sköter markexploatering, grundarbeten och försäljning, medan Finndomo levererar hus inklusive sidobyggnader helt färdiga ”ovan grund”.

Husen har ritats i ett samarbete mellan NCC, Finndomo och ett arkitektföretag. De 40 husen är i två plan på 97 alternativt 116 kvm. De kommer att placeras både friliggande och som par- eller radhus. Prislappen blir mellan tre och fyra miljoner kronor. D

Montage av ett hus i Vistabergs Trädgårdsstad. Foto: Lennart Dannstedt

Letar miljöprojekt i Indien Miljöexperter från konsultbolaget Sweco letar tillsammans med föreningen Hand in Hand framtida miljöprojekt i den indiska delstaten Tamil Nadu.

– Jag ser fram emot att samarbeta med Hand in Hand. De driver redan projekt i landet 108

och har god kännedom om lokala förutsättningar och entreprenörskap. Vi bistår med teknisk expertis kring vad som kan vara möjligt att göra på miljöområdet, säger Magnus Montelius på Sweco.

Projekten kan handla om att

förbättra sophantering eller att utveckla bättre system för vatten- och avloppshantering, eller att utveckla småskaliga biogasanläggningar. Målet är att hitta de projekt som har möjligheter att göra störst nytta.

Hand in Hand är en förening som har som huvudsakligt syfte att stödja utvecklings- och hjälparbete. Arbetet utformas som hjälp till självhjälp och ökad egenförsörjning. D

husbyggaren nr 2 B 2008

Noterat Mild vinter vinst för villaägare Den milda vintern har sparat cirka tre miljarder kronor åt Sveriges hushåll i minskad elförbrukning och lägre elpriser.

Elpriserna kan pressas ytterligare neråt när vårfloden kommer. Det visar beräkningar som gjorts av elrådgivningssidan Elprisguiden.se.

En så mild vinter som denna har Sverige inte haft på många år. Och ett milt klimat sparar pengar åt den dryga halvmiljon husägare som värmer sina hus direkt eller indirekt med el. Enligt officiell statistik har elförbrukningen hos hushållen minskat det senaste året med cirka tre miljarder kilowattimmar, (terawattimmar), jämfört med ett normalår. Det betyder ungefär tre miljarder kronor i minskade utgifter för hushållen.

Den minskade efterfrågan leder också till lägre elpriser på elbörsen.

– De som varnade för kraftigt höjda elpriser efter årsskiftet har fått se hur priserna istället gått neråt, kommenterar Magnus Askaner, utgivare av elrådgivningssidan Elprisguiden.

Elpriserna är visserligen högre än normalt, främst beroende på att kostnaderna för utsläppsrätter påverkar elbörsen, trots att merparten av den el som används i Sverige är producerad helt utan koldioxidutsläpp. Även höga priser på kol kan påverka elpriset uppåt på sikt.

Trots att priserna ännu är relativt höga finns det pengar att tjäna på att se om sin elförbrukning och sitt elavtal.

– Rörligt pris har gett ett bättre utfall än bundna ettårspriser historiskt sett, säger Magnus Askaner.

Bundna priser är att föredra för den som vill veta i förväg vad elen kommer att kosta.

Med de nya elmätare som installeras får man betala månadsvis för aktuell förbrukning. Då lönar det sig ännu mer att spara på elförbrukningen.

Fotnot:

Elprisguiden är en elrådgivningssida med prisjämförelser, spartips och konsumentinformation om elmarknaden. Den är oberoende från elmarknadens parter. D

Studio i trästomme prisades Studio Acusticum i Piteå vann träpriset i tävlingen ”Bygg stort och spännande i trä”.

Tony Olofsson, vd för Piteå Näringsfastigeter, tog emot priset för ”Utmärkt modernt träbyggande”.

Juryns motivering lyder: ”I Studio Acusticum i Piteå har trä som konstruktivt och miljöskapande material använts på ett optimalt och kreativt sätt. Genom utsökt användning och behandling av trämaterialet förmedlar den stora byggnaden en känsla av intimitet. Den väl genomtänkta nr 2 B 2008 husbyggaren

blandningen av industriellt och hantverksmässigt byggande samt nya tekniska lösningar i en krävande byggnad, vars byggprocess väl dokumenterats, bidrar till utvecklingen av det moderna storskaliga träbyggandet i Sverige.”

Juryn för utmärkt modernt träbyggande har utsetts av Nationella träbyggnadsstrategin och Sveriges träbyggnadskansli.

Stommen i Studio Acusticum är gjord i trä istället för betong. D

109

Noterat Högt antal arbetsolyckor oroar

Varuhus förses med bergvärme

På fem år har antalet anmälda arbetssjukdomar mer än halverats enligt statistik från Arbetsmiljöverket. Minskningen av antalet anmälda arbetsolyckor är klart mindre och uppgår under samma period, 2003-2007, till cirka 13 procent.

Statistiken bygger på anmälningar inkomna till försäkringskassan.

Något större andel kvinnor har anmält arbetssjukdom.

För arbetsolyckorna som medfört frånvaro råder motsatt förhållande, nästan två tredjedelar av anmälningarna kommer från män. Tillverkningsindustrin är i faktiska tal den

Alla byggnader inom Ikeakoncernen ska förses med förnybar energi. Samtidigt ska energiförbrukningen minska med 25 procent. Det långsiktiga målet är att byggnaderna ska bli koldioxidneutrala.

Ikea-varuhuset i Karlstad är det första varuhuset i Sverige som förses med bergvärme/ kyla. Även i de nya varuhusen i Uppsala och Helsingborg kommer tekniken att installeras.

– För Ikea är det viktigt att aktivt bidra till att minska belastningen på miljön. Därför

mest olycksdrabbade branschen följt av vård och omsorg, samt byggverksamhet. Även transportsektorn och skola/ utbildning har höga olyckstal.

– För arbetsolyckornas del finns det grund till oro. Det måste till större fokus på säkerhet ute på arbetsplatserna.

Det höga arbetstempot i vissa branscher, gör det ännu viktigare att kartlägga och åtgärda riskerna, kommenterar Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket. D

använder vi förnybar energi som vindkraft, solenergi, biobränslen och geoenergi, säger Eva Stål, Koordinator Miljö och Socialt ansvar Ikea Sverige.

Ikea Karlstad kommer med geoenergianläggningen att minska sin energiförbrukning med 76 procent och årligen minska koldioxiden med 2 200 ton i jämförelse med olja. Energibesparingen motsvarar energiförbrukningen för 150 villor årligen. D

Satsar på småföretag Småföretag som vill stärka sin konkurrenskraft kan söka finansiellt stöd från Nutek. Programsatsningen år 2008 omfattar cirka 60 miljoner kronor.

Stöd ges till produktutveckling för inköp av externa tjänster som exempelvis kan omfatta design, utveckling av prototyper, utbildningsinsatser eller utveckling av företagens produktionsprocess. Hittills har närmare tusen företag fått finansiellt stöd från programmet.

– Vi gjorde en första utvärdering av Produktutvecklingsprogrammet hösten 2007. Den visar att det här programmet täcker ett område som behö-

ver viktiga insatser. Det ger småföretag en möjlighet att öka sin konkurrenskraft och affärsnytta, säger Sune Halvarsson, tf generaldirektör på Nutek.

Bakgrunden till programmet är regeringens beslut i oktober 2004 om särskilda insatser för produktutveckling i småföretag. Nutek fördelar det finansiella stödet med hjälp av ett nätverk av aktörer, så kallade partnerskap med inriktning mot företags- och produktutveckling.

Läs mer på www.nutek.se/ pu. D Hundra borrhål ger bergvärme till Ikea i Karlstad. Foto: Ikea

Fackmässa för byggnadsvård

Snurra räknar ut fastighetsskatt Villaägarna presenterar en räknesnurra på sin webbplats som ger besked om hur stor fastighetsskatten blir för småhusägare. Genom att mata in 110

några enkla värden går det att avläsa vad den nya skatten blir efter reformen vid årsskiftet.

Se mer på www.villaagarna.se. D

Fastighetsförnyelse och byggnadsvård blir temana för en helt ny fackmässa i oktober.

Mässan hålls i den nybyggda Kistamässan, dit Sollentunamässan flyttar hösten 2008.

Fackmässan inriktar sig på frågor kring material, metoder och produkter som har med

bevarande och förnyelse av befintliga byggnader att göra.

Fackmässan samarbetar med BQR-Rådet för Byggkvalitet, Statens fastighetsverk, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Fibor kring program och seminarier. D

husbyggaren nr 2 B 2008

Noterat Planera för minskat buller Boverkets ”Allmänna råd 2008:1. Buller i Planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från vägoch spårtrafik” började gälla den 1 mars 2008. Det är första gången Boverket ger ut ett allmänt råd om trafikbuller i samband med planering av nya bostäder.

De allmänna råden är främst avsedda att användas vid planering för nya bostäder och innehåller exempel på hur man kan eller bör respektive inte kan eller bör planera.

Buller är den miljöpåverkan som kostar mest. Beräkningar från EU visar att skador orsakade av buller kostar cirka två procent av bruttonationalprodukten i varje enskilt land. Enligt beräkningar från Statens institut för kommunikationsanalys, Sika, orsakar trafikbuller skador för fem till tio miljarder kronor per år.

Andra beräkningar visar att minst 1,6 miljoner människor blir utsatta för en ljudnivå högre än 55 dBA vid sin boendemiljö.

De allmänna råden är inte juridiskt bindande utan de ska visa hur man kan eller bör handla i olika situationer vid

nr 2 B 2008 husbyggaren

en tillämpning av en lagstiftning som till exempel riktvärden i det här fallet.

Däremot skapar ett allmänt råd praxis genom de bedömningar som domstolarna gör.

Och i både plan- och bygglagen och miljöbalken finns det hälsokrav inskrivna.

– Trafikmyndigheterna, Banverket och Vägverket skapar även praxis genom sina åtgärdsprogram, säger Lars Svensson, jurist på Boverket.

Han tillägger att det kommer att ta flera år innan man egentligen kan göra en rättvisande utvärdering om hur de Allmänna råden om trafikbuller fungerar i praktiken. Skälet är den tid det tar från att man börjar arbeta med processen för en detaljplan fram till planen är verklighet. Det är då man kan göra en vettig utvärdering.

Råden är generella men är främst avsedda att användas vid planering och byggande av bostäder i de större tätorterna och städerna. Råden och exempelsamlingen ska vara hjälpmedel för att planera en förtätning av stadskärnan så att boendemiljön blir godtagbar. D

111

Platsannonser

112

husbyggaren nr 2 B 2008

Marknadsnytt Pumpar slam och slurry

Öppnar dörr på avstånd

Grindex, som är leverantör av dränkbara länspumpar, lanserar en ny produktlinje med slitstarka och servicevänliga pumpar. Företaget marknadsför dränkbara elektriska pumpar för i första hand läns-, slam- och slurrypumpning.

Pumparna kommer till pass till exempel när förorenat vatten ska transporteras. D

Fjärröppning av portar har funnits länge. Nu har Åkerströms Björbo utvecklat tekniken vidare. Sesam 6000 är utvecklad för fjärrmanövrering av pallställ i lagerinredningar.

Truckföraren kan öppna ett pallställ redan när han är på

väg. Truckförare som arbetar i kylrum slipper öppna fönstret och släppa in kalluft.

Sesam 6000 kommer att användas även i applikationer för överföring av displayvärde. D Åkerströms Björbo +46 241 250 00

Grindex AB 08-606 66 00 peter.schmid@grindex.com

Liten lasermätare Leica kommer med lasermätaren Disto D3, som enligt företaget är världens minsta.

Modellen har en mätnoggrannhet på +/1,0 mm, väger 110 gram och är obetydligt större än en mobiltelefon. Lasermätaren har en millimeterprecision i mätavståndet på 0,05–100 meter. Den är också utrustad med en tiltsensor som kan mäta lutningar från –45 till +45 grader. D

Beslag för skjutbar dörr Hoppes sortiment av lås och handtag för skjutbara innerdörrar består av två olika serier med beslag, M492 med runda dragkoppar och M493 med rektangulärt draghandtag. De kan fås i olika varianter med låskista, vred och nyckel.

Beslagen passar alla dörrtjocklekar från 33 till 49 mm. D Leica Geosystems AB +46 19 20 67 71 mats.nilsson@leica-geosystems.com

Skalar av design för köket Porsche Design och Poggenpohl presenterar sitt ultramoderna kök P´7340, som är utrustat med specialutvecklade inbyggnadsprodukter från Mi-

Beslagskonsult AB +46 (0)31 91 40 30 info@beslagskonsult.se

Enkel symbol för hemautomatik

ele. Köket präglas av avskalad design och funktionalitet. D Miele AB 08-562 295 13 anders.johansson@miele.se

Det Malmöbaserade fastighets- och investmentbolaget Skogskupan investerar i elektronikföretaget Dimintell, som dels marknadsför elektroniska nr 2 B 2008 husbyggaren

produkter och lösningar för ljusreglering som styr belysningen i lokaler, dels system för hemautomatik.

Belysningssystemen är designade så att manöverpaneler och strömbrytare ska smälta in i arkitektens vision. Alla strömbrytare ska vara märkta med enkla symboler som tydligt visar vilken knapp som går till vad. D Skogskupan AB 040-38 57 38 rickard.nilsson@skogs.se

113

Marknadsnytt Robusta arbetskängor

Köksblandare som duschar

Amerikanska Converse lanserar sina arbetsskor i Europa. Vid framtagandet av skorna frågade företaget tusentals po-

VVS Agenturer AB i Malmö presenterar köksblandare i ONO-serien. De finns i tre modeller. Två av modellerna har utdragbar handdusch i rostfritt stål. Duschstrålen är omställbar. Alternativet är en strålsamlare med slang dold i utloppspipen. Den gemensamma nämnaren för blandarna är ett ”pinnformat” handtag i härdat stål. D

liser, säkerhetsfolk och soldater vad de önskade av sina skor.

Svaret blev lätta, praktiska, atletiska och robusta arbetskängor. D Converse Tactical and Work Shoes +45 613 03 995 post@con-tact.dk

Byggskiva för våtrum

VVS Agenturer AB 040-680 32 50

Lift går på miljöbränsle Nu finns en byggskiva för våtrum som är certifierad enligt de reviderade fuktbestämmelserna i Boverkets byggregler.

Lux Elements byggskivor från KGC Verktyg har fått ett produktgodkännande utfärdat av det statliga certifieringsorganet Sitac.

Lux Elements byggskivor är tillverkade av hårdskum och förstärkta med specialcementbruk och glasfiberarmering. Skivan används som un-

Svenska Lipac Liftar AB har förstärkt sin fordonsflotta med 150 nya liftar från Haulotte. Företagets hela fordonsflotta körs på miljövänligt bränsle. Alla typer av liftar, så-

derlag för tätskikt under keramiska plattor på väggar och golv i våtutrymmen. D KGC Verktyg & Maskiner AB 08-556 207 70 lars-eric.eriksson@kgcverktyg.se

114

värmeväst som ska hjälpa dem hålla rätt kroppstemperatur under tiden före start och efter målgång. D TST Sweden 0320-20 58 87 daniel@tst-sweden.se

Lipac Liftar AB 08-704 29 00 per.hedebark@lipac.se

Tvättar bort fett

Skidskyttar testar värmeväst Företaget TST Sweden har specialiserat sig på att tillverka produkter som kan klara kyla.

Ett värme- eller kylelement gör att man kan bestämma arbetstemperatur. Svenska skidskyttar testar till exempel en

väl sax- som bomliftar, i dimensioner från 3 till 43 meters höjd tillhandahålls. D

Fogglättningsmedlet Tec7Cleaner är ett hjälpmedel för att få glätta fogar. Enligt Relekta Import AS kan det även användas för avfetting och ren-

görning av ytor innan limning, fogning och målning, samt för att avlägsna ohärdat lim, byggskum, oljemålning och fogmassa.

Tec7-Cleaner innehåller inte aromatiska eller klorinerade lösningsmedel. Den oxiderar inte vid kontakt med lättmetaller och lämnar inte kvar någon oljefilm. Aerosolen kan användas i alla riktningar (360˚) och gör det enklare att komma åt på svåråtkomliga ställen. D Novatech 031-13 54 90 mikael.palmgren@novatech.nu

husbyggaren nr 2 B 2008

Marknadsnytt Mäter tjocklek på skikt

Tillverkar värmepump i Tranås

Den nya skikttjockleksmätaren Elcometer 415 är framtagen för mätning på släta underlag av både stål och aluminium, till exempel vid pulverlackering. Det är Karl Deutsch Nordiska AB i Västerås som lanserar skikttjockleksmätaren. D

Bosch lanserar värmepumpar i Sverige under sitt eget varumärke. Sortimentet omfattar såväl jord-/bergvärmepumpar och luft/vatten-system, som frånluftsvärmepumpar, och ett komplett tillbehörssortiment.

En värmepumpsfabrik i Tranås har byggts ut i omgångar för att klara av att förse hela Europa med de värmepumpar som efterfrågas. D Bosch Värmepumpar i Sverige 070-573 44 47 lars-goeran.appelberg@se.bosch.com

Karl Deutsch Nordiska AB 021-35 70 00 kdn@kdn.se

Beskriver olika byggen Skogsindustrierna lanserar fyra nya byggbeskrivningar för vårsäsongen 2008; Skateboardramper, Jakttorn, Bra att veta om limträ och Limträ – Dimensioneringstabeller.

Genom byggbeskrivningar-

na vill Skogsindustrierna nå nya grupper gör-det-självare.

Det är första gången man riktar sig direkt till ungdomar. D Skogsindustrierna 08-762 79 68 johan.frobel@skogsindustrierna.org

Gör spikar i Sverige spik och kompletterar sitt utbud av infästningar. Handspiken är tillverkad i Sverige. Sortimentet innehåller en bredd anpassad för den nordiska marknaden. D

Sladdlösa borrmaskiner DeWalt släpper en ny serie sladdlösa borrmaskiner. I serien ingår tre slagborrmaskiner, tre kompakta borrmaskiner som kan fås med nickel-kadmiumbatterier eller nickel-

metallhydridbatterier, samt tre nya borrmaskiner.

Den nya serien har högre hastighet och maxeffekt. Hela serien har antingen 10 mm eller 13 mm chuckar med bra grepp om borren. De nya borrmaskinerna har också LEDarbetsbelysning som ger bättre sikt i mörka, trånga utrymmen. En förbättrad utformning av handtaget ger ökad kontroll. D DeWalt +46 31 68 61 93 jari.heiskanen@dewalt.com

116

Essve kommer med ett brett sortiment av traditionell hand-

Essve 08-623 61 00 mca@essve.se

P-märkt takduk Icopal Monolight är en lätt takduk. En vikt på 3,4 kg/kvm gör att längre och bredare rullar kan tillverkas, man får 21 kvm/rulle. Materialet fungerar på alla förekommande underlag och uppfyller brandklass enligt BROOF(t2) gamla

brandklass T. Icopal har testat produkten enligt regelverket för ett P-märke. Monolight uppfyller kraven för P-märke och har tak tätskiktsklassen TKY-A-1234. D Icopal AB 040-24 74 00 info.se@icopal.com

husbyggaren nr 2 B 2008

Marknadsnytt Fågelbad i slät betong Nordform presenterar ett nytt samarbete med formgivaren och keramikern Signe Persson-Melin. Serien Ivåg är ett beläggningssystem som består av markplatta, fågelbad och planteringskärl.

Fågelbaden och planteringskärlen är gjorda i helt slät betong. Krukorna är försedda med dräneringshål. Trots att

nr 2 B 2008 husbyggaren

betongen är köldtålig kan vattenkärl och krukor gärna tas in till vintern. Färgvalet står mellan naturgrå och antracitsvart.

Alla produkter i serien har samma konturmått och kan plockas ihop med varandra som ett pussel. D Nordform 046-23 33 11 maria.andersson@nordform.se

117

BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

118

Vi levererar: Värmeutrustning Kranar Bygghissar

tel 031-4130 70 www.bvm.se

husbyggaren nr 2 B 2008

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

GEOFIX AB Mättillbehör för byggbranschen Välkommen till vår shop: www.geofix.se eller ring 019-467290 faxa 019-467213

Mättillbehör, markeringsmaterial, handhållna lasrar för avståndsmätning, linjelasrar, avvägare, prismor, stativ, mätband, märkfärg m m

GPS – Garmin, Silva Låga priser – kvalitetsprodukter

nr 2 B 2008 husbyggaren

119

För murade och putsade byggnader med höga krav

åh

Vi by sök gg er na en ds me in r in fo g p

em sid a

Utbildning ingår!

en jör n !

Mätset fukt i betong

BYGGLEVERANTÖRER

120

www.murma.se

husbyggaren nr 2 B 2008

BYGGLEVERANTÖRER FÄRGSTARKAST PÅ YTBEHANDLING AV STENFASADER Tikkurila Fasad har kompletta system för renovering och avfärgning av stenfasader och balkonger.

10 års funktionsgaranti på material och utförande ger unik köptrygghet.

117 83 Stockholm Tel 08-775 64 50 www.tikkurila.se Tikkurila Fasad är en division inom Alcro-Beckers.

Våra kunder väljer Robust för att de vet att vi kan dörrar Vi passerar dem varje dag. Öppnar och stänger utan att reflektera över de detaljer som gör att allt fungerar.

www.robust.nu 0590-187 00

nr 2 B 2008 husbyggaren

121

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

Hantverk..!

N-O .Gudmundson Byggråd

Hantverk från hjärtat av Dalarna.

Byggt av rejäla hantverkare.

KARLSKRONA

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

ESKILSTUNA NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA

KARLSTAD

ÄC-KONSULT AB

TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@ac-konsult.se www.ac-konsult.se

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

Box 571 651 13 KARLSTAD Tel 054-15 68 50 Fax 054-18 89 52 Besöksadress: Herrgårdsgatan 6

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

http://www.granruds.se

BYGGKONSULT MED HÅLLFASTHET

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

Byggprojektering Byggledning Besiktningar Utredningar Kvalitetsansvariga

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

HUDIKSVALL

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

LUND

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

122

husbyggaren nr 2 B 2008

KONSULTERANDE INGENJÖRER PITEÅ

STOCKHOLM

STOCKHOLM MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

STOCKHOLM

Ingenjör SBR Tonie Ekholm Riksbehörig för obligatorisk ventilationskontroll Nybohovsgränd 38, 117 63 Stockholm e-post: info@elfab.se Tel: 08-794 09 80

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR

Godkända av och anslutna till SBR. Certifierade av SITAC.

VÄRDERINGAR

Auktoriserade Fastighetsvärderare SFF

SKADEUTREDNINGAR

VVS Kontroll

Projektering Besiktningar

Ljud • Vibrationer Akustik • Buller PROJEKTERING • BERÄKNINGAR • MÄTNINGAR

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

TÄBY • Polygonvägen 15 NORRTÄLJE • Grindvägen 32A Telefon 08-768 30 75 Telefon 0176-552 60 Fax 08-768 49 33 Fax 0176-552 70 VÄSTERÅS • Torggatan 4 Telefon 021-18 58 80 Fax 021-18 34 02

DINA SAKKUNNIGA FASTIGHETSKONSULTER I STOCKHOLMS, VÄSTMANLANDS, UPPSALA OCH SÖDERMANLANDS LÄN

Byggnadsakustik program, ljudisolering, ventilation

Rumsakustik strålgångsberäkningar, åtgärder

Byggplatsbuller bullerkartor, åtgärdsprogram

Trafikbuller bullerkartor, skärmar, fasadisolering

Hemsida: www.vardia.se E-post: info@vardia.se ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Tel 08-732 48 00 www.acoustic.se Tumstocksvägen 1, 187 66 Täby

• Projektering • Projektledning • Utredningar • Entreprenadbesiktning • Funktionskontroll, OVK • CE-märkning • Installationssamordning • Objektsdokumentation Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov.

Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89 www.seveko.s

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening nr 2 B 2008 husbyggaren

123

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

UPPSALA

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

SUNDSVALL

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB Köpmang 1

852 31 Sundsvall

Telefon: E-mail: Hemsida:

060-12 34 90 gerhard@gery.se www.gery.se

Arkitekter, inredningsarkitekter Storköksprojektering, Projektledning Besiktningar

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

UMEÅ

BJ-Konsult AB Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

Storgatan 115, 903 33 Umeå Tel 090-71 70 41, Fax 090-71 70 49

bj

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

E-post lennart.norberg@hifab.se Projektledning Byggledning Kalkylarbete

124

Entreprenadbesiktningar Kvalitetsansvarig PBL Utredningar

husbyggaren nr 2 B 2008

KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖREBRO

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR - Arkitektur

- Byggteknik

- Värderingar

- Inredning

- Byggledning - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Annonsörer

Sid AB Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 6, 112 Aco Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 AGC Försäljning Svenska . . . . . . . . 2:a omslag ALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 aochd Arkitektkontor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Betongvaruindustrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Bewi Group . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 bg Byggros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 bk Beräkningskonsulter . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Brandkonsulenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Consultec Arkitekter och Konstruktörer . . 96 Consultec System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Dafo Brand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Envac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Eurogolv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Exresan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Flexator . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Fläkt Woods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 HAGAB Industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Hans Grohe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

nr 2 B 2008 husbyggaren

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se Sid HTC Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Industri- & Byggmetall . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Joma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 KC Betong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Knauf Danogips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Kvillsfors Fönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Kåbe Mattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 LEBE Byggvaror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 LPS Konstruktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Martinsons Byggystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Masonite . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag Nordic Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Paroc AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Paroc AS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Partab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Promat Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 ROCA Industry . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Roxull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Saint-Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 SAKAB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 SBR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Sievi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Sid SK Tuote . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 SPEF Morneon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Stockholmsmässan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Strusoft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Svenska Brandskyddsföreningen . . . . . . . . . 37 Svenska Fabriksbetongföreningen . . . . . . . . 47 Södra Timber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Thermisol Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Thermofloc Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Thermotech Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Tikkurila Fasad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Tremco Illbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Trä- och Möbelindustriförbundet . . . . . . . . 83 Träullit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Ulricehamns Betong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Utvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33, 57 VVS Agenturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Vänerply . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Xella . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

125

Nytt från SBR Kalender

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande Leif Allvin, Göteborgsavdelningen Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Byggingenjörerna SBR

Försäkringar

som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar.

Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen.

• Ett aktat namn.

• Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet.

• Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också arbetslöshetskassa och konsultansvarsförsäkringar.

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Bokhandeln Säljer alla i branschen förekommande böcker samt de böcker och blanketter som ges ut av Byggingenjörerna SBR.

126

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering samt utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund m fl.

Konsultgruppen med 300 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventering Dessa grupper anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Förbundsstyrelsen

Överlåtelsebesikt-

25 april 2008 30 maj 2008

ningsgruppen

ningsgruppen

10 april 27 maj

9 april 28 maj

Entreprenadbesikt-

Antagningsutskottet

Förbundsstämma

29 april 20 maj

30 maj–1 juni 2008 i Uppsala

Nya medlemmar Kjell Backlund, egen företagare, Boda Husprojektering AB, Svärdsjö Mattias Granberg, ingenjör SBR, Nordinspekt AB, Umeå Magnus Gunnarsson, egen företagare, Litosfären AB, Danderyd Magnus Hallme, egen företagare, M Hallme Teknik AB, Spånga Per-Åke Janson, egen företagare, Bengtsfors Byggkonsult, Bengtsfors Allan Karlsson, egen företagare, Allkyl AB, Trelleborg Mats Kristersson, egen företagare, Mats Kristersson Husprojektering, Skanör Kjell Löfgren, byggingenjör SBR, Holmudden Byggkonsult AB, Göteborg Torsten Rydell, egen företagare, Rydell Consulting, Falsterbo

Sven Sjöö, egen företagare, Byggkonsult Sven Sjöö, Nyköping Jan Sköld, egen företagare, Sköld Byggkonsult, Halmstad Kenny Strömberg, projektledare, Kärnfastigheter, Helsingborg Björn Sundblad, besiktningsman, Eminenta, Järfälla Peter Svensson, egen företagare, Danmat AB, Dalby Rolf Svensson, egen företagare, GeoExperten RS AB, Lund Henry Torstensson, egen företagare, Ekab Elkonsulter AB, Umeå

Nya anslutna Christoffer Agn, Farsta Marie Björk, Stockholm S. Olof Hägerstedt, Stock-

holm Emma Karlsson, Malmö Elin Lindqvist, Stockholm

Jan Persson ny ordförande Byggingenjör SBR Torbjörn Fundin har lämnat sitt uppdrag som ordförande i SBRs överlåtelsebesiktningsgrupp, liksom uppdraget som ledamot av Allmänna Reklamationsnämnden och ledamotskap i Fastighetsmäklarnämnden. Torbjörn Fundin har som ordförande i överlåtelsebesiktningsgruppen ersatts av byggingenjör SBR Jan Persson, Värdia Jaeger & J:son, Täby.

Ledamotskapet i Allmänna Reklamationsnämnden har efter förslag från SBR:s för-

bundsstyrelse övergått på byggingenjör SBR Kenne Nygren, BKB Byggkonsult Nygren AB, Norrköping. Kenne Nygren är efter förordnande av regeringen från 2008-01-01 även ledamot av Fastighetsmäklarnämndens disciplinnämnd.

Ansvaret för Besiktningsinfo har övertagits av Klas Nilsson, Lycke Konsult, Lycke. D Beställ facklitteratur och andra handböcker via SBRs hemsida www.bygging.se/litteratur eller via kansliet, tfn 08-462 17 93.

Medlemmar och anslutna har fem procents rabatt.

husbyggaren nr 2 B 2008

Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 1

7 – 8 april, Stockholm Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 2

9 – 10 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 4 – kvalitetsansvarig enligt PBL nivå E

Plåt i teori och i verklighet

21 maj, Stockholm

Entreprenadjuridik, grundkurs*

22 – 23 april, Stockholm

Entreprenadjuridik – AB 04

15 april, Karlskoga 17 april, Falun

10 april, Stockholm Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter, steg 1

AMA AF 07 – Nyheter och förändringar

Överlåtelsebesiktning – Provtillfälle för besiktningsförrättare

1 – 2 april, Stockholm

11 april, Stockholm

3 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 1 – juridik

Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter, steg 2

Skadeutredningar

22 – 24 april, Stockholm

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter – Provtillfälle (steg 1-2)

2 april, Växjö 3 april, Uppsala 10 april, Sundsvall

Miljöinventering Prov – CMF

Halvdagsseminarium 31 mars, Helsingborg 15 april, Stockholm 15 maj, Göteborg

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

9 april, Västerås 22 april, Växjö 6 maj, Bollnäs Projektledning*

15-16 april Halmstad

31 mars, Stockholm Entreprenadbesiktning steg 2 – teori

1 april, Stockholm Entreprenadbesiktning steg 3 – praktik

5 maj, Stockholm

21 april, Stockholm

Putsade Fasader

Entreprenadbesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän (steg 1-3)

21 april, kl 17.00-19.00, Stockholm

23 april, Helsingborg 27 maj, Göteborg Fuktmätning – fukt och mögelskador

16 april, Stockholm

Kvalitetsansvarig enligt PBL* Nivå N, 2 ,3, 9 april, Stockholm

Nivå N, 7, 8, 14 maj, Göteborg Nivå K, 10 april, Stockholm Nivå K, 15 maj, Göteborg

3 april, Helsingborg 7 maj, Stockholm

* Kurser markerade med * genomför SBR i samarbete med EGA. Företagsanpassade kurser

SBR anordnar även företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

Lärde om puts på regelfasad Årets första månadsmöte hos Malmöavdelningen avhölls i Ubåtshallen på Kockumsområdet i Malmö. Hallen är helt ombyggd och anpassad till Tekniska högskolans lokaler och undervisning.

Malmöavdelningens ordförande Gunnar Edebrand hälsade 90 personer, som hörsammat kallelsen, välkomna.

Av dessa var 45 deltagare Högskolans egna studenter, vilka delvis redan tillhörde SBRs yngresektion. Inledningsvis bjöd avdelningen på buffé på restaurang White Shark.

Inbjuden föreläsare var Kenneth Sandin, universitetslektor inom Byggnadsfysik vid LTH. Han rubricerade sitt annr 2 B 2008 husbyggaren

förande med ”Puts på fasader utan luftspalt”.

Kenneth Sandin redogjorde för sin forskning i Lund, där 15 aktiva fuktforskare ingår.

Hans projekt är inriktade på putsade, odränerade träregelväggar. Skador uppstår nästan regelmässigt i anslutning till infästningar av balkonger och fönster. Uttorkning av sådan fuktskadad väggkonstruktion tar minst 3–4 år. Alltså helt oacceptabelt. Även nya, välisolerade hus kan, där fukt fått fäste, vara hotande mögelbomber.

Ett digert bildmaterial kompletterade visade forskningsresultat.

Vidare har Kenneth Sandin

fastslagit att i väggar utan fönster eller andra ”hålupptagningar” uppstår inte mögel eller fukt. Då är självklart inte fukt underifrån medräknad. Åtgärder i skadade hus kan uppdelas i okulär besiktning, fuktmätning och friläggning.

Utvändig mätning av fukt görs lämpligen genom 5 mm hål med uppåt snedställt mätstift.

En av hans bilder visade hur svårt det kan vara att hitta rätt mätpunkt.

Kriterierna för åtgärder är enligt föredragshållaren material med fuktnivå över kritiskt fukttillstånd för mikrobiell påväxt.

Frågan uppstår då vilka relevanta åtgärder som kan ifrågakomma. Möjliga sådana kan

vara val av ny konstruktion, detaljlösningar eller utvändig tätning. Kenneth Sandin menar att detaljlösningar sällan blir bra. Oavsett val av ny konstruktion gäller vindskydd vid åtgärd utifrån. För att helt komma bort från fuktskador förutsätts ett noggrant utfört arbete från början av kunniga och erfarna entreprenörer och hantverkare.

Efter maj 2007 betalar försäkringsbolagen inte skador av ovan beskriven art. Hårda bud alltså.

Ordförande tackade Kenneth Sandin för hans bredvillighet att ställa upp.

Av Stieg Ramstorp fd ordf i Malmöavdelningen 127

Nytt från SBR Stort intresse för fukt i våtrum

Fukt är en ständigt aktuell fråga och ett 80-tal deltagare kom för att höra med om fukt i våtrum när Örebroavdelningen ordnade ett seminarium. Foto: Peter Holst

Örebroavdelningen ordnade ett halvdagsseminarium om fukt i våtrum i början av februari. Runt 80 deltagare kom för att lyssna till en rad prominenta föreläsare, däribland Inge-

mar Samuelsson från SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, Bengt G Johansson från Länsförsäkringar, Jochum Eliasson från Byggkeramikrådet, BKR, Bengt Jonasson från

Golvbranschen, GBR och Torbjörn Pettersson från Gyproc.

Seminariet avslutades med diskussioner och debatt och föreläsarna fick fördjupa och utveckla. Frågor som kom upp

handlade om BBR´s täthetskrav på tätskikt på 1 000 000 s/m. Enligt måleribranchen kan målning på väggar inte klara 1 000 000 s/m i täthet.

Frågan blev då hur man gör ovanför kakel- och plastmattor?

Länsförsäkringar fick frågor om var flest skador uppkommer rent statistiskt i våtrum. BKR fick gå igenom hur fukt mäts i de nya tätskikten innan kakling sker, medan GBR uppmanades att ta fram system som testas av provningsinstitut när det gäller lim för plastmattor och fästmaterial för kakel på plastmattor.

Gyprocs representant fick bland annat förklara hur den så kallade Glasroc-skivan, en gipsbaserad kompositskiva, är att arbeta med, samt redogöra för vad den kostar i jämförelse med 13 mm våtrumsgips.

Av Peter Holst ordförande Örebroavdelningen

Fuktfråga lockade rekordmånga Det blev besöksrekord när Stockholmsavdelningen ordnade ett seminarium om fuktproblem i slutet av januari. Över 70 medlemmar kom och lyssnade på Johnny Kellner.

Han är till vardags utvecklings- och miljöchef på Veidekke Bostads AB och har en bakgrund på produktionssidan i bland annat JM. Rubriken för kvällen var ”Fuktproblem vid putsade fasader med så kallad enskiktstätning”. För ett år sedan kom larmrapporter om stora risker för fuktskador i fasader med enskiktstätning.

Weidekke Bostad har tillsammans med SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och Ingemar Samuelsson genomfört en om128

fattande undersökning och utredning i ämnet. Johnny Kellner redogjorde för frågor som: Hur omfattande är skadorna?

Vilka skador har man funnit?

Vilka konstruktioner kan anses fuktsäkra?

Vidare fick deltagarna veta att Veidekke Bostad arbetar med ”Veidekke Tellhus – hållbar klimatsatsning” som är ett projekt med flerbostadshus som byggs med målsättningen att reducera koldioxiutsläpp vid både byggande och brukande.

Det var ett intressant och givande föredrag där den utlovade trekvarten blev nästan två timmar.

Av Uno Rydholm

Johnny Kellner från Veidekke Bostads AB informerade om fuktproblem.

husbyggaren nr 2 B 2008

thermisol.se

TĂ&#x201E;TA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w w.tata-tak.com

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0