BETONG Injekteringsbetong kan bli ett miljövänligt alternativ vid till exempel gjutning av kajer och stödmurar. Mindre mängd cement krävs. Sprickarmeringen kan möjligen halveras. Det sparar resurser och minskar utsläpp av växthusgaser.
Injekteringsbetong kan bli ett miljövänligt alternativ
N
Behövde gjutbar betong Behovet av en gjutbar betong med låg krympning och mycket god vidhäftning för reparationsobjekt dök upp för Banverket under år 2005 vid framtagandet av reparationshandlingar för Gamla Årstabron i Stockholm. Genom att säkerställa att den använda reparationsbetongen har låg krympning kan tvångskrafterna av reparationsbetongens krympning på reparerade betongkonstruktioner minimeras. Ett flertal olika betongsammansättningar studerades såväl teoretiskt som praktiskt. Av de tillgängliga betongsammansättningarna har injekteringsbetong, även kallad prepack-betong, bedömts vara lämplig tack vare begränsad krympning, begränsad värmeutveckling, god vidhäft70
ning, begränsad tryckkrypning och normal relaxation av dragpåkänningar. I artikeln belyser vi de praktiska försöken och erfarenheterna från nu pågående arbeten. Vidare ger vi exempel på framtida intressanta användningsområden.
Grövre ballast Injekteringsbetong är i princip en vanlig betong men där den grövre ballasten (cirka 20 mm) placerats och kompakterats i formen innan cementbruket (0–2 mm) injekteras in i hålrummet mellan den grövre ballasten. Syftet med metoden är att begränsa tvångskrafter av krympning och temperatur vid härdning och avsvalning. I och med att den kompakterade grövre ballasten har direkt kontakt mellan stenarna skapas ett jämnt utbrett inre mothåll i betongen efter injekteringen vilket minskar betongens fria krympning. Därigenom reduceras även därtill hörande tvångsspänningar. På sikt relaxeras stora delar av dessa spänningar på grund av cementmatrisen krypning (drag). Tryckkrypningen är däremot troligen begränsad jämfört med normal betong vilket är lämpligt då tryckkrypning i pågjutningen är ofördelaktigt. Vidare visar erfarenheterna på god vidhäftning mellan befintlig betong och en pågjutning med injekteringsbetong. Om dessutom slaggcement, kalkfiller eller flygaska kan användas för att reducera cementhalten och reducera vattenseparationen kan värmeutvecklingen vid härdningen begränsas. Detta reducerar tvångskrafterna från pågjutning på det befintliga valvet ytterligare. Givetvis påverkas även betongens klimatpåverkan positivt om cement byts ut mot slaggcement, kalkfiller eller flygaska. Användning av injekteringsbetong i Sverige är begränsad för närvarande. Me-
Jonatan Paulsson-Tralla är tekn dr på Projektengagemang AB. Han arbetar med omfattande betongreparationer och förstärkningar av gamla Årstabron. Projektet bedrivs i en samverkansform enligt Fia med NCC, Banverket och Projektengagemang.
FÖRFATTAREN
ormal betongs krympning behandlas schablonmässigt enligt gällande normer av de flesta projektörer. Detta fungerar acceptabelt för många projekt men de förändringar som har skett i en så kallad normal betongs sammansättning under de senaste 30 åren är betydande. Cementhalterna är högre, största stenstorlek har minskat (halverats), stenhalten har minskat, nya tillsatsmedel och nya tillsatsmaterial används, med mera. Sammantaget medför dessa förändringar att även betongens krympning påverkas. Det är inte ovanligt att en betong idag uppvisar 100 procent större krympning än vad som anges i BBK04. För konstruktioner med krav på sprickvidder, deformationer, kantresning, med mera, är betongens krympning en väsentlig designparameter. Därför är det viktigt att ha god kunskap om hur betongen som levereras ut på byggarbetsplatsen verkligen krymper.
FÖRFATTAREN
Av jonatan paulsson-tralla, tekn dr, Projektengagemang AB och tom ekman, civ ing, Projektengagemang AB
Tom Ekman är civilingenjör. Han arbetar sedan år 2004 med brounderhåll, byggnadsekonomi, tillsyn och kontroll av betongarbeten, samt teknisk rådgivning. Tom Ekman är styrelseledamot i Rebet – Nätverket för betongreparationer.
toden användes dock mellan 1950- och 1970-talet i bland annat fundament och tunnlar. Även andra typer av gjutningar med komplicerad geometri och tät armering utfördes.
Prövat i full skala Tyvärr föll injekteringsbetongen i glömska i Sverige under 1980- och 1990-talet. I andra delar av världen, till exempel USA, Fortsättning s. 72 P
husbyggaren nr 2 B 2008