BETONG Självkompakterande betong verkar inte – trots hög andel finmaterial och snabb värmeutveckling – vara mer sprickbenägen i ung ålder än traditionell vibrerad betong. Ytan bör dock täckas eller vattnas för att undvika plastiska krympsprickor.
Liten risk för tidiga sprickor i självkompakterande betong
M
Spricktyper i ung betong Tidiga temperatursprickor är som nämnts ett samlingsnamn för sprickor som uppkommer i betongens unga ålder. Dessa uppkommer till följd av olika mekanismer i den hårdnande fasen, därför
brukar man dela in dem i följande typer: • Sättsprickor • Plastiska krympsprickor • Temperatursprickor • Långtidskrympning Sättsprickor: Dessa uppkommer under de 2–4 första timmarna efter gjutning, det vill säga då betongen fortfarande är färsk. Vattenseparation är den pådrivande kraften vilken kan orsaka sättningar i den nygjutna betongen och om sättningen förhindras så uppstår sättsprickor. Dessa uppvisar oftast ett regelbundet mönster, sprickdjupet är oftast litet men sprickbredden i ytan kan bli stor. Sättsprickor kan förebyggas genom att reducera vattenseparationen genom styvare konsistens eller genom att öka cement- eller fillerinnehållet. Återvibrering (gäller normalbetong) efter 1–2 timmar kan återställa homogenitet och därmed förhindra sättsprickor. Plastiska krympsprickor: Om nygjuten betong utsätts för uttorkning uppstår så kallade plastiska krympsprickor. En krympning som betongen genomgår innan det egentliga hårdnandet har börjat. Tidig avdunstning från ytan, det vill säga uttorkning av den översta delen medför ett undertryck i porerna vilket medför en kontraktion som kan medföra sprickor. Dessa sprickor går att förebygga genom att planera för långsam härdning, vatten-
Tabell 1 visar när sprickor uppkommer i ett ungefärligt tidsperspektiv i förhållande till gjutningen.
64
Sofia Utsi är doktorand vid Luleå tekniska universitet (LTU) på avdelningen för konstruktionsteknik. Hon arbetar främst med optimering av självkompakterande betong.
FÖRFATTAREN
an talar om ”tidiga temperatursprickor” eller ”sprickor i ung betong”. De sprickor man då avser är de som uppkommer till följd av förhindrade volymförändringar i betongkonstruktionen orsakade av temperatur- och fuktvariationer i den hårdnande fasen. Sprickor uppstår när rörelsen blir för stor i kombination med att de mothållande krafterna, tvånget, är för kraftigt. Den hårdnande fasen brukar oftast definieras tidsmässigt fram till att betongen är en månad. Beroende på användningsområde bör sprickor eller sprickvidden begränsas, det kan gälla på grund av risk för minskad beständighet (till exempel korrosion), mindre motstånd mot inträngning av vätskor och gaser eller av estetiska skäl för att nämna några. Det finns idag stor kunskap om sprickor i ung betong och det finns relativt enkla sätt att förebygga temperatursprickor när mekanismerna bakom dem är kända. Vi ska i den här artikeln redogöra lite kortfattat om forskningsläget gällande riskerna för sprickor i ung självkompakterande betong.
FÖRFATTAREN
Av sofia utsi , doktorand, Luleå tekniska universitet och jan-erik jonasson , professor, Luleå tekniska universitet
Jan-Erik Jonasson är professor vid LTU på avdelningen för konstruktionsteknik. Han har bedrivit forskning kring temperatursprickor under många år.
begjutning av ytan, genom att täcka ytan eller genom att använda kemiska membranhärdare. Långtidskrympning: Långtidskrympning är en kombination av självuttorkning och diffusionsuttorkning. Självuttorkningen sker under betongens hårdnande och är en ”inre uttorkning” orsakad av den kemiska krympningen. Diffusionsuttorkningen styrs av betongens samspel med fuktförhållandena i omgivningen. DiffuFortsättning s. 66 P
husbyggaren nr 2 B 2008