Page 1

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

1 08 Nedanstående är en annons från Protan

Hus e takd t ”Kyss F uk . Av a rosken ” rk it e k te ä r k l ät t nM agn i Prota n eM ang SE 1.2 ler W är i g g g g rö n en.


Sundtak – nu under vårt tak Protan växer så det knakar. Som ett led i vår strategi att växa på den Svenska marknaden har vi förvärvat Sundtak AB, som i fortsättningen kommer att heta Protan Sundtak AB.

Protan AB • Arrendevägen 36 • 163 44 Spånga • Tel: 08-564 733 40 • www.protan.se

4

husbyggaren nr 1 B 2008


nr 1 · 2008 | Årgång 50 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se

Husbyggaren firar 50! Nr 1 kom år 1959 och distribuerades tillsammans med Byggnytt. Bland annat avhandlades byggnadskontrollantens uppdrag. Aktuella frågor för årets första nummer är klimathotet. Karlstad förbereder sig för ett ökat vattenstånd i Vänern. Det handlar också om vatten när tunnlar ska injekteras och vid Norrportens bygge i Sundsvall. Vidare tar vi upp en lyckad grundförstärkning och det kinesiska bygget i Kalmar. Foto: Kristofer Lönnå

PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:– 5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2008

Nr 1 v 8 Nr 2 v 13 Nr 3 v 22

Nr 4 v 38 Nr 5 v 44 Nr 6 v 50

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

INNEHÅLL 6 8 10 14 20 24 28 36 40 44 46 50 52 54 56 58 64 66

Ny galleria ökar motståndet mot Citybana i Stockholm Felräkningar är vanliga vid megastora projekt Karlstad styr hårt för att klara klimathotet Täta tunnel kräver kunskap om bergets kvalitet Inspektion visar att träbro har lång hållbarhet Rätt förvaltat grönområde stödjer livaktigt ekosystem Ovisst för skandalomsusat kinesiskt bygge i Kalmar Påle och injektering stoppar sättning och fuktupptag Havsnära bygge krävde kreativa lösningar Vatten från Sundsvallsåsen ska kyla och värma Juridik: Skäligt att ha tvåårsregel för klagan på besiktning IT: Varför görs solfångare utan tanke på estetik? Form & Teknik: När miljön ber oss sätta stopp… Debatt: Ge oss mer järnväg och väg för pengarna! Debatt: Handlar det om okunskap – eller rent av ovilja? Noterat Platsannonser Marknadsnytt

76 Nytt från SBR I nästa nummer: Prefab Brand Betong Tidningen utkommer i vecka 13

nr 1 B 2008 husbyggaren

5


ANLÄGGNING Planerna på en galleria vid Odenplan i Stockholm ställer till det för dem som bygger Citybanan. Motståndet mot gallerian leder till ett ökat motstånd mot hela projektet – även mot pendeltågstunneln – bland allmänheten.

Ny galleria ökar motståndet mot Citybana i Stockholm Av kerstin lundell , frilansjournalist, kerstin@nostra.se

J

ust som Citybanan under Stockholm börjat byggas, så presenterades planerna på en ny galleria i anslutning till Citybanans station vid Odenplan. Med planerna på gallerian kom protesterna mot såväl Citybanan som gallerian. ”Nej till monstergalleria vid Odenplan, nej till att förvandla denna del av stan med sin mycket egna puls till regionens andra eller tredje största trafikknutpunkt”, skriver Stefan Johansson, Operans dramachef, på sin blogg Kultur. – Problemet är att folk blandar samman Citybanan och den omdiskuterade

gallerian vid Odenplan, säger Björn Kvist hos Sweco, ett av de företag som har fått i uppdrag att projektera Citybanan.

Flerårigt bygge De boende vid Odenplan var redan kritiska till Citybanan, som skulle göra deras hemkvarter till en byggarbetsplats under flera år och faktiskt inte till en av regionens största trafikknutpunkter såsom Stefan Johansson skriver, utan hela Sveriges andra största knutpunkt för spårbunden trafik. Men det var först när planerna på en galleria i anslutning till sta-

tionen dök upp som Odenplansborna började hänga ut röda skynken från sina fönster för att markera sitt motstånd mot projektet. Kritiken handlar bland annat om att gallerian förlänger den tid då Odenplan kommer att vara en byggarbetsplats. Gallerian beräknas utöka byggtiden från sju till nio år. Dessutom så anser kritikerna att gallerian förstör Odenplans småskaliga karaktär. De vill inte stå ut med förlängd byggtid för en galleria som de inte anser borde byggas över huvud taget. Mer än 11 000 namnunderskrifter är inlämnade till stadsbygg-

Röda skynken vid Odenplan i centrala Stockholm signalerar motstånd mot ett bygge av en galleria. Men Citybanan får också känna av kritikstormen. Foto: Kerstin Lundell

6

husbyggaren nr 1 B 2008


nadsnämnden av en aktionsgrupp som vill sätta stopp för gallerian.

Alla sakägare måste få säga sitt och den demokratiska processen gå sin gilla gång.

Första groparna grävda Även om Citybanan och gallerian ofta nämns tillsammans, så är det två olika projekt, poängterar Björn Halldén hos Banverket. – Citybanan har redan börjat byggas. Det finns redan gropar i marken för de arbetstunnlar som behövs för bygget av Citybanan, vid Norra station och vid Norra bantorget. Genom arbetstunnlarna ska byggarbetarna nå fram till tunnelbygget, och där ska även schaktmassor från tunnelbygget fraktas ut. Banverket har inga åsikter om gallerian egentligen. – Det är ett projekt som tillhör Stockholms stad, konstaterar Björn Halldén. Men han menar också att när Odenplan blir Sveriges näst största trafikplats för spårbunden trafik, så behövs service. Om nu en galleria ger den service som Banverket anser behövs vill han dock inte svara på. – Resenärerna behöver service, men jag uttalar mig inte om vilka typer av affärer som bör finnas vid Odenplan.

Behöver utredas Frågan är då om bygget stoppas ifall den demokratiska processen drar ut på tiden. Då går det kanske inte att komma igång med bygget av gallerian när det är dags att bygga stationen vid Odenplan. – Det ska vi också utreda, säger Lars Johansson. Några av protesterna handlar om träd på Odenplan som kommer att huggas ner om gallerian byggs. De protesterna ska också beaktas, försäkrar Lars Johansson. – Vi tar till oss av kritiken, säger Lars Johansson.

Samordning minskar störning Ifall det blir ja för en galleria, så ska den börja byggas samtidigt som stationen vid Odenplan år 2013. De två byggena måste samordnas, för att den sammanlagda byggtiden och störningarna vid Odenplan ska bli så små som möjligt. I dagsläget har gallerian klarat en första etapp, med ett ja från stadens exploateringskontor. Men det är ändå långt ifrån klart att det alls blir någon galleria. Den har blivit en het potatis och ingen av dem som Husbyggaren intervjuat ställer helhjärtat upp bakom planerna på gallerian. Henrik Nerlund hos Stockholms stad anser till exempel inte att gallerian är ett av stadens projekt. Han bollar den heta potatisen vidare, och säger att projektet egentligen tillhör byggherren Rodamco, ett företag som specialiserat sig på att bygga och driva shoppinggallerior. Hos Rodamco Sverige säger vd Lars Johansson att vidare utredningar måste göras innan allt är klart. – Vi är i en utredningsfas för att se om det hela är genomförbart, säger Lars Johansson. nr 1 B 2008 husbyggaren

Berglund på exploateringskontoret berättar att många av de byggen han själv varit med om att planera har mötts av protester. Den här gången är det visserligen starkare protester än om bygget bara handlat om ett bostadshus, men om det är ovanligt stora protester kan han inte svara på. Själv anser han att kritikerna ofta inriktat sig på fel saker. Många oroar sig för småbutikerna vid Odenplan och att de ska slås ut av den planerade gallerian. Men det har staden utrett, och funnit att butikerna snarare får ökad omsättning på grund av den ökade mängden människor som kommer att passera Odenplan. Idag passerar omkring 40 000 människor per dag, mot 60 000 då Citybanan är färdig. Motargumentet att gallerian lika väl skulle kunna byggas vid Norra Station håller inte enligt Anders Berglund. – Det ska bli en galleria där också. Båda galleriorna behövs, säger Anders Berglund. Han tror att det blir bra när allt väl är färdigt. Det verkliga problemet anser han vara att bygget av en galleria gör att besvären för de som bor och verkar vid Odenplan blir värre under byggtiden, och att byggtiden blir längre. – Det finns en befogad oro för att byggtiden blir längre. Det problemet är inte löst, säger Anders Berglund. Men hur det än blir med gallerian, så ska det gå att åka längs den sex kilometer långa Citybanan mellan Tomteboda norr om Stockholm och Södra station någon gång framöver. D

Lars Johansson, vd hos byggherren Rodamco, utreder.

Det är inte heller utrett om det rent tekniskt går att bygga en galleria i tre våningar på samma gång som ytterligare en tunnel dras i den redan perforerade marken under staden, utan att rörledningar går av, el- och telefonförbindelser bryts och så vidare. Bygget av stationen och bygget av gallerian måste samordnas, så att den sammanlagda byggtiden inte blir för lång. Det gäller alltså att hitta arbetsformer som möjliggör två stora byggprojekt under jord under begränsad tid.

Normalt med protester Men att kritiken skulle sätta stopp för bygget av gallerian är tveksamt. Anders

- PRESSTOPP Byggtiden fällde galleria Efter att artikeln gått i tryck, så backade politikerna om gallerian vid Odenplan. Projektet faller på att byggtiden förlängs med två år, vilket politikerna ansåg vara oacceptabelt. Men det blir kanske några kommersiella lokaler i stationen ändå, ett fik och lite annat, dock inte alls i "monsterskala", vilket kritikerna ansåg var vad gallerians dimensioner kunde kallas.

7


ANLÄGGNING Räkna med att de som ansvarar för megaprojekt redovisar för positivt eller luras. Det menar en professor i planering. Han tar bland annat Hallandsås, som troligen blir 700 procent dyrare än beräknat, som exempel.

Felräkningar är vanliga vid megastora projekt Av kerstin lundell , frilansjournalist, kerstin@nostra.se

n sanning om megaprojekt är att de som gör prognoserna felinformerar och ibland ljuger om projektens kostnader, samhällsekonomiska intäkter och risker. Det skriver Bent Flyvbjerg, professor i planering vid universitetet i danska Aalborg, i Institutet för Framtidsstudiers tidskrift Framtider nr 4/2007. Frågan är då om Citybanan i Stockholm verkligen kommer att börja rulla år 2017, och kosta de 16 miljarder som budgeterats?

E

Kostnader underskattas När Arlandabanan byggdes blev den 21 procent dyrare än beräknat, och Hallandsås beräknas bli 700 procent dyrare. Det beror inte på att det är svårt att räkna rätt på stora projekt, utan på att de som är ansvariga för projekten medvetet eller omedvetet underskattar kostnaden eftersom de så gärna vill genomdriva dem.

Strax innan lucia 2007 var 8,6 kilometer, det vill säga 50 procent, av Hallandsåstunneln byggd. Tunnelborrmaskinen Åsa tuggar vidare. Foto: Banverket

8

Hallandsås beräknas bli 700 procent dyrare än beräknat från början. Foto: Banverket

När det gäller trafiken, så räknas det fel åt andra hållet. De som driver ett projekt räknar alltså med fler trafikanter än vad som sedan blir fallet. Nio av tio järnvägsprojekt överskattar trafiken, skriver Bent Flyvbjerg. Kostnadsöverdraget för järnvägar är närmare 45 procent i genomsnitt medan antalet verkliga passagerare i förhållande till de beräknade är 50 procent. ”Lagstiftare, investerare och allmänhet kan inte lita på informationen från projektens huvudmän och planerare angående kostnader, intäkter och risker för stora infrastrukturprojekt.” Orsaken är bland annat att de som driver ett projekt vill få det godkänt i konkurrens med andra liknande projekt. Om alla överskattar de positiva effekterna och underskattar kostnaderna, så är det dumt att presentera de verkliga siffrorna. Då riskerar det egna projektet att få nej. En person som är intervjuad i Flyvbjergs artikel säger: ”Som planerare är man oftast medveten om de verkliga kostnaderna. Man vet att budgeten är för låg, men det är svårt att sälja in budskapet till

politikerna och de privata aktörerna. De vet att höga kostnader minskar möjligheterna att få statlig finansiering.”.

Citybanan rätträknad När Björn Halldén som är informationsansvarig hos Banverket får frågan om Citybanan också innebär en grov felräkning och riskerar att bli en ny Hallandsås så skrattar han. – Nej. Det här har ju stötts och blötts i tio år. Vi har haft utomstående konsulter som har räknat på det, säger Björn Halldén. Han låter inte det minsta provocerad av frågan, och menar att alla diskussioner har gjort att det här projektet är väl förberett. Dessutom är förutsättningarna bättre rent tekniskt än för Hallandsås. Berggrunden under Stockholm må vara fylld av tunnlar och rör, men den är ändå av hård granit och ska inte ge några obehagliga överraskningar. Han är övertygad om att kalkylerna ska hålla. – Du kan ju ringa mig igen år 2018 och fråga hur det blev, säger han. D husbyggaren nr 1 B 2008


ANLÄGGNING Karlstad förbereder sig för en framtid med klimatförändringar och översvämningar. Ett hårt styrt byggande och boende, plus fler cykelbanor, är några åtgärder. Utsläppen av koldioxid har redan sänkts rejält.

Karlstad styr hårt för att klara klimathotet Av gunnar persson , stadsbyggnadsdirektör och stadsarkitekt, Karlstad

A

Har sänkt utsläpp Karlstads kommun har arbetat med hållbarhet i många år vilket bland annat resulterat i att utsläppen av koldioxid minskat från 5.7 ton per person och år (2002) till cirka 3.8 ton per person och år (2005). De stora minskningarna har skett inom industrin, fjärrvärmeutbyggnaden och utbyte av olja till biobränslen, medan tillskottet från transporter är mer konstant. Karlstad erhöll också för en tid sedan att europeiskt pris för sitt hållbarhetsarbete, ”Climate Star 2007”. Drabbas av ändrat klimat Men Karlstad är också en plats som kan bli hårt drabbad av de effekter klimatförändringarna ger. Därför måste vi agera hårt inte bara för att allmänt bidra till en global anpassning utan också försvara oss mot konkreta förändringar i en snar framtid. När är man en hållbar kommun? Jag skulle vilja definiera det så här att Karlstad är hållbart när: • Karlstads befolkning och verksamheter inom kommunens territorium konsumerar material och energi med hänsyn 10

till tillgängligt miljöutrymme och kommande generationers möjligheter att leva med hållbara livsvillkor. • Karlstad som plats att leva på har en robusthet samt möjligheter att utvecklas i takt med samhällsutvecklingen. • Karlstad har ett ekosystem med slutna kretslopp och i samklang med naturens förutsättningar.

Kan göra mycket Vilka medel en kommun har till förfogande för att driva en aktiv miljö- och klimatpolitik skiftar beroende på vilken verksamhet som finns inom kommunen. Men generellt kan man säga att en kommun har stora möjligheter tack vare sin finansiella styrka, stora personalresurser och en lagstiftning som ger kommunerna möjlighet att ställa krav på olika företeelser i kommunen. Med utgångspunkt från hur Karlstads kommun arbetar ges här exempel som betyder mycket för miljön. Planering och infrastrukturinvesteringar Genom planmonopolet (kommunen har stort inflytande över när, var, vad och hur det byggs) kan vi påverka infrastrukturen så att vi åstadkommer en trafikapparat som skapar färre och kortare resor och att de resor som görs i större utsträckning görs med annat än bil. Karlstad har ett expanderande och väl utbyggt cykelnät, cirka 250 km cykelbanor och en satsande och uppskattad kollektivtrafik. Kommunen har det senaste året satsat hårt för att få ett bättre linjesystem och en högre turtäthet för att få fler att åka buss. Vid planering av nya stadsdelar är möjligheten att anordna bra kollektivtrafik en fråga som vi tar med från början. Genom att se till att Karlstad City står sig i

FÖRFATTAREN

tt sträva efter att bli en attraktiv och hållbar kommun är vanliga honnörsord i de svenska kommunerna. Det första kan tolkas på många sätt; en kommun som växer, en kommun man trivs i, en kommun med bra företagsklimat, en trygg kommun, ja i stort sett allt som gör att de som bor och verkar i kommunen trivs och känner framtidstro, men också att nya ska lockas att flytta till kommunen. Här ryms begreppen social och ekonomisk hållbarhet. Begreppet hållbar kommun handlar dock allt mer om miljö- och klimathot.

Gunnar Persson är stadsbyggnadsdirektör och stadsarkitekt i Karlstad. Han har länge engagerat sig i miljöfrågor genom forskning kring hållbarhetsfrågor och internationellt miljösamarbete, framför allt i Interreg som projektansvarig och expert.

konkurrensen med externetableringar skapar vi förutsättningar för en stark citykärna vilket väsentligt minskar bilresandet. Genom att gradvis förtäta staden istället för att bygga på jungfrulig mark långt utanför stadskärnan skapar vi bättre förutsättningar för färre resor och en mer effektiv användning av infrastrukturen. Genom att skapa en attraktiv stad med till exempel naturupplevelser i kommunen minskar behovet av resande.

Information, rådgivning och utvecklingsarbete Genom ”Rådrummet”, med bland annat energi- och transportrådgivare, har kommunen byggt upp en informations- och rådgivningsverksamhet kring hur boende och verksamma i Karlstad kan bete sig mer miljövänligt i vardagen. Genom EU-projektet miljövardag prövar 100 hushåll på olika sätt att leva mer miljövänligt. Karlstad arbetar aktivt i flera EU-projekt med starka hållbarhetsperspektiv. Genom att ha rådgivare till hands för medborgare och företag byggs en kompetens upp för att uppmuntra och Fortsättning s. 12 P

husbyggaren nr 1 B 2008


En av Sveriges större kommuner, Karlstad, arbetar hårt för att bidra till en mer hållbar och klimatvänlig miljö. Inga nya hus får byggas så lågt att de riskerar att översvämmas. Områden runt Klarälven undersöks nu för att se om man kan låta älven svämma över på något låglänt ställe. Foto: Öyvind Lund

P

bistå alla som genom olika åtgärder, stora som små, påverkar miljön.

Regler som kommunen styr över Genom PBL och planmonopolet kan kommunen till viss del påverka energieffektiviteten i byggandet. Genom att ställa krav på energieffektivitet i samband med upprättande av exploateringsavtal kan byggnader bli mer miljövänliga. Miljöbalken ger nu mer utrymme för att få fram energieffektiviseringsplan vid stora nyinvesteringar, i Karlstad till exempel i samband med oljedepåer. Ekonomiska morötter/piskor Kommunen kan genom en klok avgiftspolitik till exempel styra beteenden. Exempelvis så ställs miljökrav för driftsbidrag till föreningslivet. Upphandlingsriktlinjer Kommunen, med dess bolag, är en mycket stor upphandlare av varor och tjänster och ställer allt fler miljökrav i sin upphandling. En ambition är att det absoluta 12

flertalet av alla fordon som används i kommunens verksamhet ska vara miljöfordon. I allt högre utsträckning ställs också miljökrav på andra produkter, som matinköp. Här är dock EU:s upphandlingsregler ett problem.

Egen drift/aktör I Karlstad finns stora verksamheter som sker i kommunens regi, till exempel fastighetsbyggnation och -drift och energiproduktion. Genom bland annat ägardirektiv och kommunala investeringsmedel som betonar miljöns betydelse kan stora förändringar åstadkommas. Karlstad Energi har genomfört stora investeringar för att bygga ut fjärrvärmen och övergå till förnyelsebara bränslen, som givit mycket bra resultat. Kommunen har nyligen anslagit 100 miljoner till energibesparande åtgärder i det kommunala fastighetsbeståndet, som bland annat resulterat i flera större solenergianläggningar i kommunala fastigheter. Det kommunala bostadsbolaget KBAB har nyligen uppfört ett bostadshus med

extremt låg värmeförbrukning som nu kan bli standard för bolagets fortsatta produktion. KBAB arbetar aktivt med individuell debitering av vatten, värme och tvättning för att minska den onödiga energikonsumtionen. Genom en aktiv utbyggnad av återvinningscentraler och återbruksanläggningar ger kommunen möjligheter till en mer hållbar materialanvändning.

Personalpolitik Kommunen har cirka 7 000 anställda. Genom såväl inspiration till och krav på miljöbeteende på jobbet som också spiller över på fritiden blir en mycket stor del av Karlstads befolkning involverad i ett konkret miljöarbete. Tjänstecyklar för kortare tjänsteresor (de allra flesta!) blir mer och mer vanliga. Kommunala bilpooler och stor återhållsamhet för fria parkeringsplatser i anslutning till jobbet har ersatt forna tiders mer generösa bilpolitik med tjänstebilar och dylikt. Eco-driving kurser erbjuds allt fler av de anställda, aktiviteter för att spåra husbyggaren nr 1 B 2008


energibovar, som påslagna lampor och apparater, används också.

Lobbying Karlstad arbetar mycket aktivt för att åstadkomma mer miljövänliga lösningar i det regionala och nationella transportnätet. Ett nytt resecentrum i Karlstad och en kortare järnvägssträckning (Nobelbanan) mellan Örebro och Karlstad är några exempel som väsentligen skulle öka kollektivtrafikens attraktivitet och ge goda miljöeffekter. Risken för översvämning Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande i oktober 2007 blev ytterligare en väckarklocka för att något händer med vårt klimat. Utredningen får konsekvenser för vårt sätt att planera och förvalta städer, speciellt i Vänerområdet. Kommunerna runt Vänern, bland andra Karlstad, pekas ut som en av de mer drabbade och det diskuteras just nu intensivt hur man ska ställa sig till de nya rönen och de nya utmaningarna. Vattennivåer höjs Det kommer att regna mer, speciellt i Vänerområdet, och det kommer att bli varmare. Karlstad som ligger inom det område där det förutspås mer regn, påverkas också extra av att det inte bara är Vänerns vattennivå som vi måste ta hänsyn till utan även Klarälvens flöden genom att Vänern vid ett högt vattenstånd får svårare att lokalt snabbt ta emot de vattenmängder som kommer från älven. Vänerns och Klarälvens vattennivåer riskerar att bli betydligt högre betydligt oftare. Utredningens bedömning är att det som man idag kallar 100-årsflöden kommer att bli 20-årsflöden senare under seklet. Det innebär att risken för att vi ska drabbas av höga vattenflöden ökar väsentligt, se fig 1. 100-årsflöde innebär enligt Klimatoch sårbarhetsutredningen att för ett hus, som står i 100 år i ett område som är skyddat endast mot en vattennivå motsvarande Medelvattenstånd i Vänern idag 100-årsflöde nu 20-årsflöde senare dim.flöde senare

Fig 1

nr 1 B 2008 husbyggaren

+44.6 +46.5 +46.5 +47.4

100-årsflödet, är sannolikheten för översvämning under denna tid 63 procent. Översiktligt kan man säga att vid vattennivån +46.3 översvämmas de områden som anges i kartan över Karstad. I januari 2001, som var toppnoteringen i modern tid nådde Vänern cirka +45.7. Det gav vissa, men ändå begränsade, skador. En vattennivå motsvarande +47.4 skulle ge förödande konsekvenser om inget görs.

Vill minska översvämning Vi resonerar kring fem olika alternativ: 1. Det första man tänker på är att se till att vattnet stiger så lite som möjligt. Genom att Vänern kan liknas vid ett jättelikt badkar vars vattenyta ligger cirka 44 meter över havsytan kan man teoretiskt få en lägre vattennivå genom att helt enkelt släppa ut en del av vattnet i havet. Det är dock svårt av såväl tekniska och naturvetenskapliga skäl som juridiska skäl. Stora delar av strandlinjer kommer att blir torrlagda, sjöfarten får stora problem och så vidare. Åtgärden kräver också nya vattendomar vilket är en tidsödande och besvärlig process. 2. Det andra är att tappa ut mer vatten i rätt tid när det finns risk för stigande nivåer. Det kan ske genom att bygga en tunnel eller en kanal (kanalalternativet förkastas av utredningen men förs fram av en del kommuner) som kan leda vattnet ner i havet förbi Göta älv. Kring själva älven är det stora skredrisker som gör att den möjligheten kanske bara kan utnyttjas delvis. Det finns idag möjligheter att ”tjäna” cirka 0,4 meter utan några stora investeringar genom att öka tappningen från sjön vid lägre nivåer än vad som sker idag. 3. Det tredje är att se till att det stigande vattnet svämmar över på rätt ställen genom att vattnet får alternativa vägar till exempel genom att låta ”mindre viktiga” områden svämma över. Här genomförs undersökningar runt bland annat Klarälven för att se om omkringliggande mer låglänta områden skulle kunna tillåtas svämma över vid stora flöden. 4. Det fjärde är att se till att det som översvämmas får minimala skador exem-

Rh70 Rh70 Rh70 Rh70

(+44.3 Rh00 Karlstad)

pelvis genom att inte etablera värdefull infrastruktur under en viss nivå och ha hög beredskap för utrymning. De här åtgärderna leder till nya utmaningar för stadens utveckling och krav på ny utformning i det vattennära byggandet. 5. Det femte och inte det minst viktiga är att skydda särskilt känslig befintlig bebyggelse och infrastruktur mot stigande vatten genom att bygga vallar eller göra vattensäkra konstruktioner. Karlstad har sedan länge genom sitt läge stor erfarenhet av sådana åtgärder. Det som redan är etablerat får dock ändå skador med stora kostnader som följd.

Kommunen agerar Karlstads kommun har stor kunskap kring vatten genom sitt läge. Vattnets närhet i Karlstad har gett staden dess naturliga skönhet och kvaliteter och staden har också byggts ut i vattnet under många år genom uppfyllningar. De senaste åren har vi engagerat oss i EU-projektet Flows som givit många kunskaper kring framför allt översvämningar i flodsystem. Vi har under de senaste åren fram tills idag tillämpat +46.8 som lägsta golvhöjd för ny bostadsbebyggelse. Arbete pågår nu för att ytterligare se över våra principer för att anpassa den nya bebyggelsen till de nya kraven. En konsekvent tillämpning är att i områden med risk för Vänerbetingad översvämning se till att alla nya bostadsvåningar läggs på en nivå upp en halv till en hel våning. Förråd, parkeringar, enklare butikslokaler och dylikt kan accepteras i gatunivå i de områden där golvnivån riskerar att hamna under +47.4. Det kommer att ställa nya krav på stadsgestaltningen men också ge möjligheter till nya kreativa lösningar där bottenvåningar i speciellt halvcentrala lägen kan göras mer intressanta och stadsmässiga än idag. Styr vattenflöden Andra konkreta åtgärder vi arbetar med är att valla in vissa delar av de låglänta bebyggda områdena och att styra Klarälvens vattenflöden. Den viktigaste åtgärden är dock att med nationella och regionala insatser se till att vattnet aldrig når så högt. Vi är till skillnad från de havsnära områdena i den lyckliga situationen att avtappningsmöjligheter på rätt sätt och i rätt tid är möjliga! D 13


ANLÄGGNING Varför är det så svårt att få täta tunnlar? För att få en lyckad injektering måste man utgå ifrån bland annat bergets kvalitet och sprickor, samt hur djupt tunneln ska gå. Särskilt små fina sprickor kan ställa till det.

Täta tunnel kräver kunskap om bergets kvalitet bland fungerar det bra att täta tunnlar, ibland inte. Varför är det så? Avsikten med den här artikeln är att försöka beskriva hur faktorer som berg, injekteringsmedel och injekteringsteknik påverkar resultatet. Fokus ligger på beskrivningen av berget och vi kommer översiktligt att titta på underlag och resultat ifrån tre tunnlar: Hallandsås, Törnskogstunneln i Stockholm och en djupt liggande tunnel på Äspö utanför Oskarshamn.

ett berg under lera kan leda till att leran sätter sig, det vill säga sjunker ihop, se figur 1. De byggnader som finns ovanpå leran kan då skadas. Takdropp i en tunnel kan resultera i istappar, som kan leda till problem för trafiken, se figur 2. För att förhindra ovanstående problem försöker man stoppa vatteninflödet till tunneln genom att via flera borrhål fylla sprickorna eller hålrummen i berget med någon typ av injekteringsmedel.

Lera kan sätta sig Förenklat så består berg av sprickor (hålrum) och bergblock. Eftersom tunnlar generellt byggs under grundvattenytan så innebär detta att man även kan stöta på en hel del vatten. Om vatten ohejdat tillåts rinna in i en tunnel så kan det hända att mer vatten rinner ut ur systemet än vad som tillkommer genom exempelvis regn. Detta leder till en sänkning av grundvattennivån vilket kan leda till skador på både natur och byggnader. En tunnel som byggs igenom ett berg under en mosse kan leda till att mossen torkar och en tunnel som byggs igenom

Injekteringens utformning Flera borrhål i form av en tratt eller strut kallas för en injekteringsskärm, se figur 1. Tanken är att man successivt ska täta sprickorna i tunnelns riktning innan man spränger och tar ut berget. När man ska bestämma hur en injekteringsskärm ska se ut så brukar man tala om hålantal, hålavstånd, hålvinkel och hållängd. För delar av Törnskogstunneln i Stockholm använde man exempelvis skärmar med 42 injekteringshål som var cirka 20 meter långa (Funehag och Gus-

I

Figur 1. Tunnel i berg under lera. För stora inflöden till tunneln kan leda till grundvattensänkning, sättningar i leran och skador på byggnader och natur.

14

Figur 3. Den maximala inträngningslängden för ett cementbaserat injekteringsmedel, Imax, kan kopplas till egenskaper hos berget (sprickvidden, b), injekteringsmedlet (flytgränsen, τ0) och injekteringstekniken (injekteringsövertrycket, ∆p).

FÖRFATTAREN

Av åsa fransson , tekn dr, Chalmers

Åsa Fransson är tekn dr och forskarassistent på avdelningen för geologi och geoteknik, Chalmers, Göteborg. Hon forskar på hur man kan karakterisera och beskriva berget som hjälp för förinjektering och efterinjektering.

tafson, 2005). Avståndet mellan spetsarna på hålen var här max 1.5 meter. Varför det kan man undra? Hur kan man bestämma ett lämpligt hålavstånd? Man kan säga att huvudsakligen tre faktorer påverkar injekteringen: berget; injekteringsmedlet; och injekteringstekniken, se figur 3. Om man utgår ifrån en önskan om att täta en spricka med hjälp av ett antal borrhål, en injekteringsskärm och ett cementbaserat injekteringsmedel, så kan detta exemplifieras med ekvationen i figur 3 (till exempel Gustafson och Stille, 2005). Imax är det maximala avståndet ifrån borrhålet som injekteringsmedlet rör sig. För att täta sprickan och nå från injekteringshål till injekteringshål bör hålavståndet teoretiskt vara mindre än 2•Imax. Sprickan beskrivs i detta fall med sprickvidden, b. Kornen i ett cementbaserat injekteringsmedel ger en inre friktion som gör att man behöver lägga på en viss kraft för att injekteringsmedlet ska röra på sig. Flytgränsen τ0 styr när detta sker. Detta kan jämföras med vatten eller injekteringmedlet Silica sol som börjar röra sig genast när man lägger på ett tryck. husbyggaren nr 1 B 2008


Figur 2. Exempel på tunnel med dropp som bildar istappar. Kan leda till problem för trafiken. Foto: Jorge Molinero

Avslutningsvis är skillnaden i tryck, ∆p, också viktig för hur långt ifrån borrhålet som medlet rör sig. Med detta menas skillnaden mellan det tryck med vilket injekteringsmedlet trycks in, pg, och grundvattentrycket, pw, som ju gör att vattnet vill flöda in i tunneln. Om man tittar på ekvationen ser man att ett stort ∆p och/eller vidd, b, ger en stor inträngning. Om man injekterar med ett styvt, trögflytande medel (hög τ0) blir inträngningen betydligt mindre än om man väljer ett medel med mycket vatten och lite cement (låg τ0).

Kraven på inflöde Design eller utformning av injekteringen beskrivs exempelvis i Houlsby (1990) och Gustafson et al. (2004). Vid sidan av berget, injekteringsmedlet och injekteringstekniken finns det en annan faktor som är av avgörande betydelse, nämligen vilka krav som ställs när det gäller inflöde och omgivningspåverkan. Krav kan exempelvis anges i antal liter per minut och 100meter tunnel. nr 1 B 2008 husbyggaren

Anta att inga krav ställdes på tillåtet inläckage på Hallandsås. Grundvattennivån skulle då sjunka och bäckar torka, men det skulle inte vara så svårt att bygga tunneln som det är idag. Ett skäl till att det kan vara mycket kostsamt att injektera tunnlar i berg under bebyggelse är att risken för sättningar i ovanliggande lera medför krav på att det bara får lov att läcka små, små mängder vatten.

Hur beskrivs berget? På avdelningen för geologi och geoteknik på Chalmers har vi i många år arbetat med att beskriva berget på ett sätt som är relevant för injektering. Underlag för skattningar och beräkningar kommer främst ifrån undersökningar av borrhål borrade i berget. Eftersom vattnet är det stora problemet fokuserar vi på det som transporterar vattnet till tunneln det vill säga sprickorna. Vidden på sprickan, b, är central eftersom den både påverkar hur mycket vatten som kommer till tunneln och hur

långt injekteringsmedlet rör sig, se figur 3. Fransson och Gustafson (2006) identifierar tre viktiga egenskaper: Fördelningen av transmissivitet och sprickvidd; sprickfrekvensen; och tunneldjupet. Dessa beskrivs i ytterligare detalj nedan. Den sammanlagda effekten av de tre egenskaperna kan både förenkla och försvåra injekteringen. För att exemplifiera detta används verkliga borrhålsdata ifrån tre tunnlar: Hallandsås, Törnskogstunneln i Stockholm och en djupt liggande tunnel på Äspö utanför Oskarshamn. Borrhålen återfinns på olika djup och har olika längd, olika sprickfrekvens och olika fördelningar för transmissivitet och sprickvidd, se tabell1. Geologi De bergarter som återfunnits i borrhålen är: • Törnskogstunneln – granit, korsas av pegmatit på flera ställen. Fortsättning s. 16 P

15


Plats

Borrhål

Djup

Längd

Antal sprickor

Antal sprickor pe r meter

Andel < 100 µ m

Törnskogstunneln

KB791

ca 20 m

4-169 m (165 m)

873

5.3

ca 97 %

Hallandsås

NV01

ca 100 m

11-71 m (60 m)

987

16.5

ca 95 %

KA3376B01

ca 450 m

3-78 m (75 m)

149

2.0

ca 98 %

Äspö (TASQ-tunneln)

Tabell 1. Sammanställning av borrhålsdata, samt resulterande andel sprickor < 100 µm från analys (Fransson och Gustafson, 2006).

P

• Hallandsås – ställvis vittrad gnejs/gnejsgranit, gångar eller stråk med amfibolit. • Äspö – huvudsakligen så kallad Äspödiorit. Granit och diorit bildas när smält berg (magma) långt nere i jorden långsamt kyls ner. Pegmatit kristalliseras i gångar och hålrum ur de lösningar som återstår när dessa bergarter bildats. En granit som utsätts för hög temperatur och högt tryck kan omvandlas till en gnejs (randig). Både gnejs och amfibolit kallas för metamorfa (omvandlade) bergarter. Fördelning av transmissivitet och sprickvidd En sprickas transmissivitet speglar dess förmåga att föra vatten. Denna är i sin tur kopplad till sprickans vidd, b. En spricka med stor sprickvidd har också en god förmåga att föra vatten, hög transmissivitet. Om man talar om fördelningen av transmissiviteter eller sprickvidder längs ett borrhål så anger man hur stor andel av sprickorna som har en viss vidd. Som ett exempel så antar man att man kan täta sprickor med en vidd större än 100µm (0.0001m) med ett cementbaserat injekteringsmedel. Detta beror på att kornen i medlet inte fysiskt kan komma in i hur små sprickor som helst. Om ett borrhål som borrats längs en planerad tunnelsträckning har en stor andel sprickor med en vidd som är mindre än 100µm (till exempel 95 procent) så kommer man enbart att kunna täta en liten andel av sprickorna (5 procent). Sprickvidden är alltså viktig när man ska välja typ av injekteringsmedel och för att skatta inträngningslängden, figur 3. Andelen sprickor < 100 µm för de tre borrhålen som presenteras i tabell 1 är ett resultat ifrån analysen i Fransson och Gustafson (2006). Sambandet mellan sprickvidd och in16

flöde kan beskrivas med hjälp av den så kallade kubiska lagen (till exempel de Marsily, 1986). Denna innebär att flödet beror av sprickvidden upphöjd till tre och att sprickorna större än 100 µm kan förväntas föra nästan allt vatten. Dock inte allt, vilket gör att det kan vara svårt att injektera. Sprickfrekvens Även om analysen visar att andelen sprickor mindre än 100µm inte är så stor så kan frekvensen, eller antalet sprickor per meter, vara hög. Som ett exempel visar en jämförande analys (Fransson och Gustafson, 2006) att borrhål NV01, Hallandsås, har minst andel små sprickor av exemplen i tabell 1, det vill säga 95 procent. Den höga sprickfrekvensen (stora antalet sprickor) gör dock att även en mindre andel kan ge ett stort antal sprickor med liten vidd. Tunneldjup Vad händer då med ökande tunneldjup? Tänk dig att du gör ett hål nära botten av en behållare. Fyll i lite vatten. Hur mycket vatten rinner ut? Öka sedan nivån i behållaren ordentligt. Vad händer? Flödet ökar eftersom vattentrycket gör det. Samma sak händer i berget. Detta innebär att en spricka med vidden 100 µm ger mer vatten om den återfinns i tunneln i Hallandsås (djup: 100 m) än i Törnskogstunneln (20 m). När djupet ökar tvingas man alltså att täta mindre och mindre sprickor för att nå ner till samma krav på inläckage. Lite annat Fördelning, frekvens och tunneldjup är alltså några viktiga hydrogeologiska faktorer. Dessa utgör grunden när vi gör en skattning av tunnelinläckage och injekteringsbehov. Men både själva injekte-

ringen och tunneldriften påverkar berget. Om man inte lyckas uppfylla inläckagekraven så kan även injektering efter det att man har sprängt ut tunneln krävas, detta kallas för efterinjektering. Ett stort tunneldjup innebär ett högt grundvattentryck. Konsekvensen av en tunnel är att man runt densamma får ett snabbt tryckfall och höga flödeshastigheter. Föreställ dig att injektera i en bäck, inte så lätt. Om man inte använder ett tillräckligt injekteringstryck så följer injekteringsmedlet med vattnet ”nedströms” i sprickan. Ytterligare en komplikation kan inträffa om man använder alltför höga injekteringstryck. Om kraften som håller ihop sprickorna (till exempel vikten av berget ovanför sprickan) inte är tillräcklig kan sprickorna öppnas upp med okontrollerad spridning av injekteringsmedlet som följd. Detta visar att även en geomekanisk förståelse är viktig för problemet.

Nyttan av en beskrivning Hallandsås är en horst, en ”limpa” med berg som återstår när omkringliggande bergblock sjunkit ner. Rörelsen innebär påfrestningar och på sina ställen nednötning av berget. De omvandlade, metamorfa, bergarterna gnejs och amfibolit som återfinns i åsen tyder även de på ökat tryck och/eller temperatur. Bergkvaliteten, en hög sprickfrekvens och djupet i kombination med inläckagekraven gör Hallandsås besvärlig. För tunneln på Äspö gör det stora djupet (450 m) att även sprickor med liten vidd kan transportera mycket vatten. Tätning av dessa är alltså en central fråga. Törnskogstunneln är en jämförelsevis grund tunnel, men även här identifierar den bergsbeskrivande analysen ett behov av att täta sprickor med liten vidd. Fintätning krävs I samtliga fall visar analys av verkliga data (Fransson och Gustafson, 2006) att fintätning, det vill säga tätning av sprickor mindre än 100µm, behövs för att nå låga inflöden (1–5 liter/min för 100 meter tunnel). Poängteras ska dock ännu en gång att det inte är inflödet i sig utan konsekvensen av inflödet, det vill säga sänkning av Fortsättning s. 18 P

husbyggaren nr 1 B 2008


P

grundvattennivån, som kan leda till skador på både natur och byggnader. Det sätter valet av injekteringsmedel i fokus. Detta bekräftas av svårigheterna att med cementbaserade medel täta på Hallandsås emedan tätning med Silica Sol har fungerat bättre. Åt samma riktning pekar det minskade behovet av dräner på Törnskogstunneln vid användning av fintätningsmedel och resultatet vid användande av enbart cementbruk i tunneln på Äspö. Ett tillfredsställande resultat i dessa projekt tyder i samtliga fall på att en utformning av injekteringen baserad på inträngning fungerar och att en beskrivning av berget med avseende på geologi, hydrogeologi och geomekanik kan förklara en del svårigheter och utgöra ett viktigt underlag för att bestämma utformning och genomförande av injekter-

18

ingen. För en lyckad injektering kan man alltså inte bara göra som i ett tidigare tunnelprojekt. Man måste anpassa sig efter det aktuella projektets krav, berg och tunneldjup. D

Fotnot: Projektet ”Karakterisering av berg för injektering” är finansierat av Formas. Arbetet med efterinjektering sker med stöd av SBUF, SveBeFo, Banverket och SKB. I forskargruppen på Chalmers ingår flera doktorander och disputerade som arbetar med frågor relaterade till karakterisering av berg och injektering. Referenser Fransson, Å, Gustafson, G, 2006. Efterinjektering: Inläckageprognos och design – för-

slag till analys. SveBeFo Rapport 75. Stiftelsen svensk bergteknisk forskning, Stockholm. Funehag, J, Gustafson, J, 2005. Grouting with silica sol in the Törnskog Tunnel, Grouting design for silica sol in full production . Report – Department of Civil and Environmental Engineering, Chalmers University of Technology; 2005:12. Gustafson, G, Stille, H, 2005. Stop criteria for cement grouting. Felsbau Rock and Soil Engineering, 3, 62-68. Gustafson, G, Fransson, Å, Funehag, J, Axelsson, M, 2004. Ett nytt angreppssätt för bergbeskrivning och analysprocess för injektering. Väg- och vattenbyggaren, 4. de Marsily, G, 1986. Quantitative hydrogeology. Academic Press Inc., San Diego. Houlsby, A, C, 1990. Construction and design of cement grouting. John Wiley and Sons, Inc.

husbyggaren nr 1 B 2008


ANLÄGGNING Träbrons popularitet ökar. Inspektioner visar att en träbro kan hålla länge. Beställare börjar acceptera trä som bromaterial. Livslängden klaras med rätt val av trämaterial och dimensionering, samt genom ytbehandling och noggrant utförande.

Inspektion visar att träbro har lång hållbarhet ler och fler upptäcker att träbroar är ett konkurrenskraftigt alternativ för vägbroar och gångoch cykelbroar. Efter drygt 15 års byggande av moderna träbroar i Sverige kan man utifrån genomförda inspektioner nu också se att många av broarna kommer att ha lång hållbarhet. Träets beständighet klaras bra med de konstruktioner som tillämpas idag. Beställare och projektörer som tidigare varit skeptiska lär sig av besiktningar och inspektioner, och förstår alltmer att det är säkert att bygga träbroar. Vägverket och Banverket har börjat acceptera och efterfråga träbroar som ett naturligt alternativ vid broprojektering. Kommittén nationella träbyggnadsstrategin vid näringsdepartementet har också till uppgift att verka för att mer trä ska användas i byggandet. Skogsnäringen, byggsektorn och myndigheter ska delta i arbetet. Bland annat har statliga verk presenterat kommande byggprojekt där träkon-

F

struktioner kan passa som alternativ till befintliga system på byggmarknaden. Med fler etablerade alternativ ökar valmöjligheten vilket ska leda till ökad konkurrens i byggandet, ökad sysselsättning och regional utveckling.

Träbroarnas utveckling Träbro kallas en bro som har en överbyggnad av trä, där huvudbärverket med till exempel balkar eller plattor huvudsakligen är tillverkat av trä. I en träbro ingår även ståldetaljer och fästdon för sammanfogning av träkomponenterna. Träöverbyggnaden kan också kombineras med konstruktionsdelar av andra material. Träbroar utvecklas hela tiden. Det är fortfarande svårt att verifiera en långsiktig hållbarhet med de relativt nybyggda broar som hittills byggts, men byggda på rätt sätt uppvisar träbroar hittills bra hållbarhet. Teknisk livslängd i Vägverkets anvisningar är för träbroar 40 år eller 80 år,

Gång- och cykelbro med bågar och platta intäckta med panel längs sidorna. Foto: Moelven Töreboda AB

20

FÖRFATTAREN

Av anna pousette , forskare, SP Trätek

Anna Pousette är forskare och arbetar med träbyggande vid SP Trätek, som är en del av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

med olika krav på träskyddet. Bron ska under hela sin livslängd klara de laster som den är dimensionerad för. Beständigheten beror till stor del på konstruktionen och detaljutformningen, samt hur bron underhålls. Till träbroar används granvirke eller till utsatta delar impregnerad furu. Trenden är att man av miljöhänsyn strävar att minska användningen av impregneringsmedel. Stora bärande träkomponenter kan skyddas mot väderexponering med en beklädnad, så att oimpregnerad gran kan användas. Beklädnaden kan utformas på olika sätt och med olika material. Den kan i princip utformas som en fasadpanel som monteras på väderexponerade konstruktionsdelar. Panelluckor som kan bytas ut vid behov kan vara en billig lösning ur underhållssynpunkt. Intäckningar ska utföras med distans så att en luftspalt bildas. Med 80 års teknisk livslängd krävs omfattande inklädnad, samt att en underhållsplan ska finnas.

Har låg egen vikt Moderna träbroar används till vägbroar och till gång- och cykelbroar. Träbroar har låg egenvikt i förhållande till andra husbyggaren nr 1 B 2008


broar. Det medför att träbroar för gångoch cykeltrafik där man har små trafiklaster kan utformas slankare än motsvarande broar av framförallt betong, där egentyngden utgör en stor del av lasten. Den slanka konstruktionen leder till att krav på begränsning av nedböjningen ofta blir dimensionerande för en träbro. Lätta och slanka konstruktioner måste också beräknas för dynamiska laster och egensvängningar, vilket kan bli dimensionerande för långa gångbroar. Många träbroar byggs också för vägtrafik, och vägbroar av trä kan bära full trafiklast enligt gällande normer. Vägbroar dimensioneras för betydligt större laster än gång- och cykelbroar. Utmattningslast blir sällan dimensionerande för träbroar. Träets låga vikt medför flera fördelar, bland annat att broarna kan prefabriceras och sedan transporteras till byggplatsen där de lyfts på plats. Det ger korta montagetider. Träbroar används därför ofta till överfarter med vägbroar eller gång- och cykelbroar vid planfria korsningar så att störningen för trafiken minimeras. Träets låga vikt är också en fördel vid utbyte av överbyggnad på befintliga fundament, samt för grundläggning vid svåra markförhållanden.

Kan ytbehandlas En rätt byggd bro håller många år utan några speciella underhållsåtgärder. För träkonstruktioner är det oftast vid anslutningar och förband som det är viktigt att tänka på beständigheten. Infästningar har med tiden blivit bättre med större brickor för att undvika skador av intryckning i virket. Virket ska hållas torrt för bra beständighet. Konstruktivt träskydd genom täckning och luftning är därför viktigt. Träbroar tål vägsaltning, träet påverkas inte men det är viktigt med rätt rostskydd på ståldetaljerna. Trä ytbehandlas för att få en viss kulör och för att skyddas mot till exempel fukt och UV-ljus. En obehandlad träyta grånar och eroderar sakta genom påverkan av solens UV-ljus. Obehandlat trä påverkas också av fukt, och fuktrörelserna blir större än för målat trä. Ytbehandlingens hållbarhet beror bland annat på färgens typ och kvalitet, trämaterialet, samt klimatpåverkan av sol, vind och regn. För trä används flera olika färgsystem, med stora nr 1 B 2008 husbyggaren

Vägbro med asfaltbeläggning. Foto: Per-Anders Fjellström

skillnader i uppbyggnad och egenskaper. En olämplig eller felaktig ytbehandling kan leda till att en bra konstruktion tar skada. Mekanisk åverkan som till exempel påkörning, eller avskrapning av färg vid plogning förekommer ibland och kan till viss del förebyggas med rejäla navföljare. Eventuella skador bör helst åtgärdas så snart som möjligt för att man ska undvika att fukt kan tränga in i virket. Även graffitimålning på brodelar förekommer och är svårt att förhindra, men kan i regel målas över vid behov.

Beläggs med asfalt Trä, asfalt eller grus används som beläggning på träbroar. Träfarbana är det traditionella slitskiktet på balkbroar av trä, och används framförallt som en öppen plankbeläggning på gång- och cykelbroar. Asfaltbeläggning ger en slitstark farbana med lång livslängd. Grusfarbana används ibland på grusvägar, till exempel skogsbilvägar. Vägverket kräver normalt tät brobana med asfaltbeläggning. För asfaltbeläggning ska underlaget vara tillräckligt stabilt för den avsedda trafiken. Underlaget på träbroar utgörs oftast av tvärspända träplattor, som klarar stora trafiklaster och utgör ett stabilt och säkert träunderlag för asfaltbeläggning. Det används till både vägbroar och gång- och cykelbroar. Asfaltbeläggningen har följande uppbyggnad: • träytan behandlas med asfaltprimer • tätskikt av svetsbar isoleringsmatta • asfaltbeläggning beroende på trafikbelastning Tätskiktet under asfalten är den viktigaste komponenten för att skydda träet.

Ett fungerande tätskikt ger träplattan ett skydd mot vatten ovanifrån, ungefär på samma sätt som ett tak. Vidhäftningen mellan träunderlag och tätskikt blir bäst om arbetet utförs så snart som möjligt, och på en torr och jämn träyta som inte varit utsatt för vädrets inverkan. En asfaltbeläggnings livslängd beror bland annat på trafikmängden. Vid inspektioner bör beläggningen kontrolleras och undersökas för att se om det finns blåsbildning. Vid misstanke om otätheter kontrolleras fuktkvoten genom mätning i träplattan. Övergångskonstruktionen mellan broplatta och landfäste ska vara tät så att vatten inte kan rinna ned på landfästet under bron. Konstruktionen ska samtidigt medge rörelser på grund av plattans längdförändring vid varierande klimat. Övergångskonstruktionen anpassas till brobanans beläggning och trafikbelastningen. För många träplattor med asfaltbeläggning är rörelserna så små i längdriktningen att de kan försummas, vilket medför enkla övergångar med plåtar och asfaltbeläggning som dras över övergångskonstruktionen. Avvattning och utformning vid brobanans kanter har också betydelse för brons hållbarhet och livslängd. Vatten från nederbörd ska ledas bort från broytan. Man bör undvika att ha avloppsrör genom plattan, eftersom det kan vara svårt att få tätt vid hålen. Avslutning av tätskikt och beläggning vid kanten av en träplatta kan utföras på flera sätt, men det viktiga är att det blir tätt och att vattenavrinningen fungerar för att undvika att fukt kommer in och Fortsättning s. 22 P

21


Exempel på övergångskonstruktion (från TräGuiden).

Exempel på plattbro med asfaltbeläggning (från TräGuiden).

Illustration: Cornelia Thelander

Illustration: Cornelia Thelander

skadar träplattan. En vanlig lösning är en täckplåt som leder ut vattnet över en luftad panel längs plattans sidor. En tätskiktsremsa längs kanten under täckplåten och tätskiktet klistrat ovanpå plåten säkerställer en tät anslutning.

Inspektion och test ger kunskap Det pågår en hel del arbete för att öka kunskapen om träbroars funktion, för att kontinuerligt kunna vidareutveckla konstruktionerna. SP Trätek, Skellefteå, genomför på beställning besiktningar av nybyggda träbroar samt inspektioner av befintliga träbroar, både huvudinspektioner och speciella inspektioner. Genom det lär sig både beställare/förvaltare och vi vad som är viktiga detaljer att tänka på. SP Trätek har också startat ett utomhusförsök i Bygdsiljum, Skellefteå, för att systematiskt följa balkar och stolpar under ett antal år. Vi ska undersöka nedbrytningshastigheten i bärande konstruktioner, som funktion av fukt, temperatur, tid, sprickor, färg, med mera. Syftet är att tydliggöra vad som kan förväntas av en utomhusprodukt och hur nedbrytningshastighet och livslängd kan bedömas. Det långsiktiga målet är standardmetoder för inspektion av bärande utomhuskonstruktioner av trä. Lär av skadad bro Provobjekten i utomhusförsöket består av limträbalkar med olika ytbehandlingar, samt stolpar av trä, limträ och limmade stolpar av så kallade Comwood och Quattrolit. Totalt ingår 97 provobjekt. I dokumentationen vid försökets start ingår uppmätning av balkar och stolpar, visuell inspektion, mätning av fuktkvoter och mätning av E-modul för de långa balkarna. För balkbitar och stolpar ingår mätning av färgtjocklek, färgnyans, to22

mografering genom tvärsnitten och fotoskanning av ytorna. Förra året påkördes en träbro i Tänndalen i Härjedalen av ett för högt fordon som skadade brons undersida. Bron byggdes åren 1988–1989, och skadorna och efterföljande inspektion gav tillfälle att studera brons skick. SP Trätek planerar nu också att närmare undersöka och studera de utbytta, skadade brobalkarna när det gäller hållfasthet och fortsatt sprickbildning. Bron är en skidbro som korsar Riksväg 84. Den har fyra spann med total brolängd 46 meter, där det längsta spannet över vägen är en båge med fri spännvidd 18 meter och radie 28 meter. Brons fria bredd är 3,5 meter och den är dimensionerad för en pistmaskin, samt snö och ytlast. Bron är av typen balkbro med beläggning av slitplank av impregnerad furu. Bron består av fyra brobalkar/bågar av limträ av impregnerad furu i hållfasthetsklass L40 upplagda på betongstöd. Limträets ytbehandling bestod av två varv lasyr i grå kulör.

En inspektion av bron efter skadan visade att farbanan var i bra skick, och det fanns inte heller skador på tvärbalkar eller upplag. Skadorna var koncentrerade till två av balkarna i spannet med bågen. Båda balkarna var så skadade att de fick bytas ut mot nya. Den största skadan var på den yttersta balken, där cirka 75 procent av balkens undre del saknades på några meters längd. Den inre balkens skada omfattade cirka 45 procent av den undre delen. På den inre balken noterades inga övriga skador och ytbehandlingen var i bra skick på brons insida. Den yttre balken saknade väderskydd på utsidan och ytbehandlingen på utsidorna hade i stort sett försvunnit. Där fanns ett stort antal delamineringar och sprickor med ett djup på cirka 10–25 mm. Vid demonteringen sågades balkarna mitt itu, och sågsnittet visade på friskt virke inuti balkarna. Vid studier av äldre broar bör man dock ta hänsyn till att man förr använde andra impregneringsmedel, så att material och

Bygge av vägbro över vatten, där det återstår att montera panel längs sidan, färdigställa räcke och belägga bron innan den är klar för trafik. Foto: Martinsons Träbroar AB

husbyggaren nr 1 B 2008


konstruktion inte helt kan jämföras med dagens träbroar. Bedömningen är likväl att den återställda bron kommer att ha bra beständighet, speciellt nu när balkarnas yttersidor är inklädda. I samband med reparationerna breddades bron och sidorna fick inklädnader.

Tar fram handbok Material om träbroar har sammanställts så att det inom kort kommer att finnas avsnitt om träbroar i Träguiden, som är Skogsindustriernas samlade information om träbyggande på Internet, www.traguiden.se. Där kan man läsa om konstruktioner, tillverkning och dimensionering, samt studera konstruktionsexempel för olika typer av träbroar. Dessutom arbetar SP Trätek med en handbok för konstruktion av träbroar. Handboken ska beskriva vägbroar och gång- och cykelbroar av trä. Boken kommer att innehålla information om trämaterialet, brotyper och dimensionering av träbroar. I arbetet deltar Vägverket och

nr 1 B 2008 husbyggaren

Påkörningsskada. Foto: Per-Anders Fjellström

träbrotillverkare. Den främsta målgruppen är konstruktörer och projektörer, men den vänder sig även till beställare,

entreprenörer och studerande vid teknisk utbildning som är intresserade av träbroar. D

23


ANLÄGGNING Grönområden i städer är viktiga för att bevara djur- och fågellivet. Åtgärder som små sammanlänkade grönytor och gröna kilar in i stadskärnan är nödvändiga. Därför bör all förvaltning även se till den regionala helheten.

Rätt förvaltat grönområde stödjer ekosystem

S

Vad är grönt bra för? Alla teknologiska framsteg till trots är vi fortfarande beroende av att naturen förser oss med så kallade ekosystemtjänster, ett begrepp som omfattar såväl mat, rent vatten och timmer som estetiska värden och rekreation. Hur vi förvaltar den gröna delen av staden är av central betydelse för vårt välbefinnande och för vår förståelse av den natur vi i vissa avseenden flyttat från.

Det går att göra mycket även på den lilla skalan för att göra bebyggda områden grönare. Foto: Erik Andersson

24

FÖRFATTAREN

täder blir vad vi gör dem till: Det finns stora möjligheter att anlägga och sköta våra städer för att kunna bevara och fortsätta njuta av biologiska värden. Det finns viktiga val att göra, från skötseln av enskilda trädgårdar och små grönytor, till förvaltning av stadsdelar och regional grönstruktur. Ny forskning visar på vikten av dessa val och hur de påverkar varandra.

FÖRFATTAREN

Av erik andersson , doktor, Stockholms universitet och marcus hedblom , doktor, Sveriges lantbruksuniversitet

Erik Andersson är doktor i natur-

Marcus Hedblom är doktor i natur-

resurshushållning/systemekologi vid Stockholms universitet. Han forskar på olika typer av grönområden och undersöker deras värden, förekomsten av fåglar, samt hur områdena förvaltas.

vårdsbiologi/ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han studerar hur grönområden i svenska städer påverkar fåglar och fjärilar. Marcus Hedblom arbetar även med nationell miljöövervakning.

Städer är ofta grönare än vi kanske tänker på. Utöver naturreservat och parker finns det bland annat trädgårdar, golfbanor, kolonilotter, alléer, ruderatmarker som gamla tippar, avstjälpningsplatser, grushögar, banvallar och liknande, och olika vattenmiljöer – alla med sin egen ekologi och sin plats i stadslandskapets grönstruktur. Många av dessa miljöer har hamnat i skymundan och deras ekologiska värden är mindre kända. Mindre kända ska inte förväxlas med obefintliga; vi har funnit att även grönområden mitt i staden kan ha ett nog så rikt djurliv. Fåglar och fjärilar har viktiga funktioner i naturen; bland annat sprider de frön, pollinerar växter och håller efter skadeinsekter. Möjligen är vissa av dessa funktioner inte lika viktiga i staden som utanför men det finns även hälso-, pedagogiska och estetiska skäl till att ha naturen nära sig.

bara närhet. Därför kan naturen vara viktig för att skapa sig uppfattningar om natur även i andra miljöer än i staden. Då intresset för djur och natur väcks i unga år kan det vara bra att ha natur i närheten av skolor och daghem. Barn som får leka på ojämn naturlig mark i unga år utvecklar en bättre rörelsemotorik än barn som får leka på artificiellt underlag. Folk är beredda att betala mer för sina bostadsrätter om de ligger i nära anslutning till ett grönområde. Många av dessa grönområden i och i nära anslutning till svenska städer hotas på grund av förtätning eller expansion. Förtätningen leder till att det finns mindre yta för djur och natur och expansionen leder till att kvarvarande natur i staden blir än mer separerade från omgivande miljö. Dock går det att genom relativt enkla medel förbättra förutsättningarna för olika organismer i staden och därmed indirekt även för människan.

Källa till kontakt med naturen Tätortsnära natur kan vara viktig för rekreation då mer än hälften av alla besök i svenska skogar sker här. Många människor kanske endast kommer i kontakt med den natur som finns i deras omedel-

Bortglömd kolonilott viktig Stadsnaturen påverkas som all annan natur av rådande grundförutsättningar som klimat, markförhållanden, och vilka djur och växter som finns i regionen, men den husbyggaren nr 1 B 2008


Kolonilottens odlingar är en viktig livsmiljö för bin och humlor.

Växthus till glädje för människan – men kanske inte för stadens djur.

Foto: Erik Andersson

Foto: Erik Andersson

formas också i mycket av människan. I miljöer som vid första anblicken kan tyckas likartade ger olikheter i skötseln upphov till tydliga skillnader i förekomsten av olika djur, något som i sin tur påverkar vilka tjänster dessa grönområden kan förse oss med. Vår närvaro tar sig uttryck som oavsiktliga störningar (buller, utsläpp, husdjur), olika former av nyttjande (friluftsliv, sport) och aktiv förvaltning. De två senare söker ofta specifika naturvärden och förvaltningen utformas för att uppnå dessa. Naturen är dock komplex och ofta har skötseln indirekta effekter som inte nödvändigtvis uppmärksammas av förvaltarna eftersom de faller utanför de uppsatta målen. Många förvaltare verkar ideellt och har ofta glömts bort då man talar om stadsnaturens skötsel. Ett exempel är kolonilottsägare som genom sina odlingar har skapat viktiga livsmiljöer för bin och humlor – miljöer som faktiskt är bättre än de som finns utanför staden. En annan viktig miljö i staden är de små och stora skogspartier som av olika anledningar har blivit kvarlämnade när hus och vägar vuxit upp runt omkring. Dessa nr 1 B 2008 husbyggaren

varierar i storlek och skick från ett eller ett par hektar till flera hundra hektar. Vissa av dem har tidigare varit produktionsskogar eller kombinerad skogs- och betesmark men är idag ofta lämnade för fri utveckling med ett oröjt markskikt utan grässvål. En del av dem sköts aktivt och detta blir tydligare i skogspartier närmare centrum av städerna. Där röjs buskar för bättre sikt och murkna grenar sågas ner av säkerhetsskäl. Men trots den aktiva skötseln hyser skogar i svenska städer mycket högre andel lövträd och död ved än den genomsnittliga svenska skogen.

Rikt fågelliv Den höga kvaliteten i tätort och tätortsnära skogar är troligtvis en bidragande förklaring till att det finns lika många fågelarter i staden som utanför. De svenska städerna, med ett genomsnitt på tjugo procent täckning av skog, har relativt mycket skog i jämförelse med städer i södra och västra Europa. Ytan av skogarna i och omkring svenska städer omfattar en areal som faktiskt överskrider den skyddade andelen skog nedanför fjällen i Sverige. Således har svenska städer rela-

tivt höga kvantiteter skog av bra kvalitet. Dock bör nämnas att fåglar i staden misslyckas oftare med sin häckning, har högre halter av stresshormon och föder mindre ungar är fåglar på landsbygden. Således finns det fortfarande mycket man kan göra för att förbättra förhållandena i staden.

Bör tänka större Det finns tydliga tendenser till att stadslandskapen formas av många lokala beslut som tas utan att man sett till landskapet som helhet. Lokal förvaltning är viktig, men vi hävdar att man måste tänka regionalt även om ens praktiska skötsel sker lokalt. Beroende på vilka förvaltningsfrågor man är intresserad av så är det olika rumsoch tidsskalor som är relevanta. Det finns stora problem med att ekologiska och administrativa skalor inte matchar varandra, något som nästan alltid inverkar menligt på naturvärden. Vissa frågor kan lösas inom enskilda grönområden medan andra måste behandlas på kommun- eller länsnivå, om ens det är tillräckligt. Fortsättning s. 26 P

25


P

Exempel på detta är att fåglar i lokala skogar i staden påverkas av mängden skog utanför staden. Troligtvis verkar skogarna omkring städerna som källor för att vissa arter av fåglar i de lokala skogarna i staden ska kunna finnas där. Hade det inte funnits tillräckligt med skog på landskapsnivå skulle vissa arter aldrig ta sig in i städerna.

Områden kan länkas Även små grönområden kan vara viktiga – så länge de ligger tillräckligt nära andra områden av samma typ för att de ska upplevas som sammanlänkade av olika arter. Till exempel har svartmes hittats i barrskogsplättar som borde vara alldeles för små, just tack vare att det ligger flera områden nära varandra. Alla arter uppfattar landskapet olika, vilket bör hållas i åtanke. Vi kan inte gynna alla arter/biologiska värden överallt. Vad som ligger mellan områdena är också av betydelse – även om en viss art inte utnyttjar en viss miljö kan den verka mer eller mindre hämmande på artens rörelser. Det räcker således inte alltid med att det finns tillräckligt med natur på landskapsnivå utan att liknande områden måste vara sammanlänkade med varandra, så kallade gröna korridorer.

Att låta naturen själv få råda i en högre grad kan skapa tilltalande miljöer för djur såväl som människor. Foto: Erik Andersson

26

I Stockholm med omnejd talar man om dessa korridorer som gröna kilar in i staden. Korridorerna används av fåglar och fjärilar för att ta sig in i stadens villaområden och kolonilotter då exempelvis hus kan utgöra en barriär för fjärilar. Studier visar att fjärilar utnyttjar väggrenar som korridorer in till staden. Genom rätt skötsel av korridorer av olika slag kan man till viss del specificera vilka arter som kan röra sig i den. Viktigt är då att skapa bra miljöer för fåglar och fjärilar inne i staden så att de inte lockas in via korridorerna till en steril stad utan möjligheter till att finna föda.

Hela ekosystem påverkas Stadens grönstruktur måste ses som en helhet där olika typer av grönområden kan komplettera varandra och det rumsliga arrangemanget är betydelsefullt. I många fall kan två olika typer av grönområden som ligger intill varandra ha en ekologisk betydelse som de inte skulle ha haft var för sig. Till exempel, kolonilottsområden är utmärkta miljöer för humlor att samla in föda i, men ofta sämre som bomiljöer. Finns det tillgång till bättre bomiljöer i angränsande områden kommer detta att gynna humlorna. Det har även visat sig att talgoxar i lo-

I avskilda delar av trädgårdar går det att skapa bra häckningsområden för fåglar och barnkammare för fjärilar. Foto: Erik Andersson

kala tätortsnära skogar påverkas starkt av angränsande områden. Således går det att se skillnader i talgoxars kondition inte bara på landskapsnivå utan på relativt korta avstånd i staden. Talgoxar i skog som är omgärdade av villaområden föder ungar i sämre kondition är talgoxar som har sina bon i skog som är omgärdad av höghus eller golfbanor. Den troliga orsaken till detta är att i villaområden finns talgoxarna i extremt höga tätheter vilket leder till konkurrens om födoresurser. Dessa tätheter fortsätter en bit in i skogarna och påverkar ekologin och organism sammansättningen där. Således bör man ha med i beaktandet att om exploatering sker av en miljö påverkas organismer och hela ekosystem i omkringliggande miljöer. Genom att inte bygga hus direkt inpå omkringliggande natur utan istället skapa en övergångszon med buskar och mindre träd kan man i hög grad undvika problemet.

Vad kan man göra lokalt? Det går relativt enkelt att skapa såkallade fjärilsrestauranger med nektarfyllda buskar och örter som inte tar stora ytor i anspråk. En plantering på en balkong kan räcka långt. Idag står det ofta på etiketter

Naturvärden kan finnas eller skapas även på övergiven mark som här en gammal järnvägsbank. Foto: Erik Andersson

husbyggaren nr 1 B 2008


i trädgårdsbutikerna om växten eller blommorna i fråga gynnar fjärilar eller fåglar. Det är också viktigt att tänka på när

man gör något, till exempel att inte klippa häckar eller beskära träd medan fåglarna häckar eller att sluta placera ut mat för tidigt.

Människan är ständigt närvarande i stadens natur och människans önskemål styr utvecklingen. Foto: Marcus Hedblom

Fåglar kan man mata året om och det är ingen fara att mata under sen höst då fåglarna ska bege sig söderut, flyttinstinkten är såpass stark att de fåglar som flyttar gör det oavsett om de blir matade eller inte. På våren bör man fortsätta att mata fåglarna ända till det att löven har spruckit ut så att larver finns att tillgå som alternativ föda, och inte sluta mata bara för det varma vårvädret har börjat. Glappet som uppstår när folk slutar sätta ut mat och larverna ännu inte finns på löven kan leda till att de första häckningarna misslyckas.

Se till regional helhet Det går att skapa höga naturvärden genom att exempelvis använda sig av den traditionella hamlingsmetoden där grenar sågas av. Man tillåter då inte trädet att växa sig alltför högt. Det går att skapa lågväxande träd som är säkrare när de blir äldre och får döda grenar som inte riskerar att falla ner på människor. Det är möjligt att även skapa frizoner där naturen själv får råda med höga buskar och med örter vi människor skyr, som brännässlor. I mer avskilda delar av trädgårdar, bostadsrätter och tätortsskogar går det att skapa bra häckningsområden för fåglar och barnkammare för fjärilar. Det finns mycket som går att göra lokalt, men för att den lokala förvaltningen verkligen ska ge effekt måste den ske med ett öga till den regionala helheten. Därför måste alla, från avnämare och beslutsfattare till allmänheten, vara medvetna om och ta hänsyn till värdet i den nära naturen. D

Blommande hägg. Foto: Marcus Hedblom

nr 1 B 2008 husbyggaren

27


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Det kinesiska företaget Fanerduns jättebygge skulle bli ett lyft för Kalmar. Nu går projektet på sparlåga och framtiden är osäker. Många av de kinesiska byggarbetarna har åkt hem efter ett år kantat av skandaler.

Ovisst för skandalomsusat kinesiskt bygge i Kalmar Av marie wallin , frilansjournalist, frilansbyrån Rakt På Sak

vå stora utställningshallar på nära 80 000 kvm, ett hotell, en park och ett bo stads område för kinesiska investerare var målet för det kinesiska jättebygget i Kalmar. Men nu är framtiden osäker. Bygget av ett stort han delscentrum för Kinas handel med Europamarknaden hänger bildligt talat i luften eftersom den kinesiska byggherren har haft stora svårigheter att få loss mer pengar från Kina. Men det är bara ett av projektets problem. Turerna har varit många och buden likaså. Kommunalrådet Jonas Löhnn (mp) i Kalmar förutspår ett kinesiskt fiasko och tycker att Fanerdunprojektet skämmer ut staden. Det skriver han i tidningen Barometern i mitten av december. Kalmar kommuns näringslivschef tror dock bestämt på en fortsättning: – Fanerdun Group har meddelat att man ska återuppta byggandet efter det kinesiska nyåret och att alla papper om att få överföra pengar är i sin ordning, säger han till Husbyggaren. – Så är det. Bygget ska fortsätta efter

T

det kinesiska nyåret, säger också Fanerduns presstalesman i Sverige, Angie Quian.

Problem från första början Det kanske blir så, men historien om Fanerdun är lång och kantad av problem. Ett av de största problemen rör arbetsmiljön för byggarbetarna. Det hänger ihop med att Fanerdun anlitade en kinesisk entreprenör som använder sig av kinesiska byggnadsarbetare med absolut noll kännedom om svenska lagar och regler. – Vi har anlitat kinesiska byggnadsarbetare eftersom ritningarna är på kinesiska. Svenska byggnadsarbetare skulle inte ha kunnat använda ritningarna, säger Angie Quian. Hans Lindström är arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverkets Växjödistrikt. På frågan om han har fått ingripa mot Fanerduns bygge, svarar han: – O ja. I flera omgångar. Vänta… Han sträcker sig efter pärmen med Fanerduns ärenden. De är omfattande och ryms inte bakom en flik i registret, utan kräver en egen pärm. Håkan Lindström sammanfattar:

Den kinesiska parken. Den grå byggnaden längst bort på bilden är den gamla chokladfabriken som blir en del av den stora mässhallen. Illustration: Fanerdun

28

– Vi har varit ute och informerat på plats. Vi har varit i Stockholm och träffat företrädare för de myndigheter som har hjälpt företaget hit. Vi har inspekterat, talat om vad de ska tänka på, utfärdat fyra förbud och massor av krav som de har rättat till efter hand. Vi har lämnat in två viten till länsrätten… ja, det känns att Fanerdun inte riktigt klarar av det här. Vi har inte pratat samma språk. Här hade folk verkligen kunnat skada sig på arbetsplatsen.

Kinesisk våg Om vi ska ta det från början: Det sker för närvarande en mycket stark ökning av kinesiska företag i Europa och framförallt i Sverige. Hösten 2006 kom den kinesiska vågen till Kalmar i form av företaget Fanerdun och ägaren och VD:n Mr Jinxiang Lou. Då offentliggjorde det kinesiska företaget för första gången sina stora planer för Kalmar. Mr Lous målsättning är att göra Kalmar till norra Europas centrum för grossisthandel mellan Kina och Europa. I dag åker många europeiska företag till Kina och beställer varor. Syftet med det så kallade Fanerdunprojektet är att de i fortsättningen ska åka till utställningshallarna i Kalmar istället. Där ska kinesiska företagare visa upp sina varor för den europeiska marknaden, allt från teknik till textil och diamanter. 9 000 kvm i drift Projektets första del är klart och invigdes i september 2007. Det kallas för China Europe Business & Exhibition Center (Cebec) och är omkring 9 000 kvadratmeter med 240 utställningsmontrar i Bombardiers numera nedlagda tågfabrik. Under tiden som handeln pågår i Cebec ska Fanerduns kinesiska byggnadsarbetare arbeta vidare i området Snurrom, husbyggaren nr 1 B 2008


inte långt från Bombardiers gamla lokaler. Där bygger man om en gammal chokladfabrik och en intilliggande sporthall till en del av ytterligare ett jättelikt mässhallskomplex. Det kallas för byggets andra etapp och ska resultera i 20 000 kvadratmeter affärs- och utställningscentrum som beräknas vara klart under år 2008. I anslutning till chokladfabriken och sporthallen ska ytterligare 50 000 kvadratmeter med plats för totalt 1 400 utställare byggas. En stor park anläggs också på platsen. Senare ska även ett hotell med 300 bäddar byggas i anslutning till utställningscentrumet. I anslutning till hotellet ska det byggas utrymmen för en kinesisk spaanläggning och ett utbud av asiatiska och internationella restauranger och stormarknader. Slutligen ska drygt 1 100 lägenheter till kinesiska investerare byggas i området kring handelscentrumet.

Investeringsavtal med kommunen Kalmar kommun har ett investeringsavtal med Faner Dun Group AB. Avtalet innebär att kommunen säljer den mark som Fanerdun bygger på till företaget, ser till att vatten, avlopp och vägar är klara i tid. De bistår också Fanerdun vid förhandlingar om tillgång till el, telenät och fjärrvärme till tomtgränsen. Dessutom hjälper kommunen företaget i kontakterna med svenska myndigheter med ansökningar om visum till den kinesiska personalen. Kalmar kommun och Regionförbundet i Kalmar län avsätter också tre miljoner kronor var för internationell marknadsföring av Kalmarregionen. Symboliken blir tydlig – in kommer handeln och fyller tomrummet efter industrierna. Det senaste decenniets nedläggningar av stora industrier som Bombardier och Evox Rifa hamnade snabbt i glömska när den kinesiska miljardinvesteringen öppnade dörren mot öster och väcker förhoppningarna om fler arbetstillfällen och lukrativa spinoffeffekter i regionen. Men hur nyttigt är det för en region att göra sig beroende av ett stort företag? Etableringen anses viktig för Kalmar som det senaste decenniet drabbats hårt av industrinedläggningar. Kommunens företrädare väntar sig att det kinesiska projektet ska skapa affärsmöjligheter för regionens företag. De menar att besöksnr 1 B 2008 husbyggaren

Den kinesiska utställningen fick invigas i en provisorisk utställningshall eftersom bygget blev försenat. Foto: Sara Gustavsson, Kalmar kommun

näringen, underleverantörer och tillverkningsföretag får möjlighet att växa. De räknar också med att satsningen ska gör att fler företag etablerar sig i Kalmar, men även att regionens företag ska kunna etablera sig i Kina. Det sägs finnas stora affärsmöjligheter, till exempel när det gäller miljöteknik, som många svenska företag är bra på. Den kinesiska närvaron och allt den för med sig skapar också behov av investeringar i infrastruktur. Dels ger det arbetstillfällen inom bygg- och anläggningsbranschen, dels ger det länet ett bättre utgångsläge när man argumenterar för medel till satsningar på vägar och järnvägar.

Rädda att ballongen spricker Kommuninvånarna i Kalmar frågar sig hur pass intresserade egentligen kinesiska affärsmän är av att komma till Kalmar och sälja varor. Kalmar är inte precis någon centralort i Europa. Rädslan för att Fanerdun ska vara en tom ballong, misslyckas eller ge upp och lämna lika stora hål som Bombardier och andra nedlagda industrier finns under ytan. Det finns liknande kinesiska handelsplatser på andra håll i Europa och fler planeras. Ett av dem ligger i Warszawa i Polen. Det är välbesökt och har full beläggning. Asia Center i Ungerns huvudstad Budapest fick däremot svårt med lönsamheten, enligt en studie vid Kalmar Högskola. Det är svårt att se om Kalmarcentrumet är en säker framtid eller en blivande flopp.

Att hålla emot och granska etableringen kritiskt är en tuff uppgift, både för kommunen och för politikerna. En ”quick fix” för tillväxten är svår att motstå. Fanerduns etablering är naturligtvis lockande, och har rönt stor uppmärksamhet. Tyvärr av fel orsaker. Allt från koncernens höga skuldsättningsgrad till uteblivna löner, är ämnen som har fyllt de lokala medierna. Mest uppmärksamhet har dock de kinesiska byggnadsarbetarna fått.

Två förbud i maj Arbetsmiljöverket hade redan sett problem på andra byggen med kinesiska arbetare, bland annat ett aktuellt bygge i Älvkarleby. Därför begav sig verkets inspektörer till byggplatsen i Kalmar. Den första inspektionen gjordes i maj 2007. Då hade grundläggningsarbetena kommit igång. Den syn som mötte inspektörerna krävde två omedelbara förbud. Flera stora hål var redan grävda när inspektörerna kom till platsen. På botten av hålen stack oskyddade armeringsjärn upp. – Hade någon ramlat ner hade den blivit spetsad. I flera gropar uppehöll sig arbetare, ändå hade maskinerna på markytan kört runt så nära hålens kanter att jordmassor rasat ner, berättar arbetsmiljöinspektören Håkan Lindström. Det blev ett omedelbart förbud för arbetet med schaktgroparna innan bristerna rättats till. En av grävmaskinerna tillhörde ett Fortsättning s. 30 P

29


P

svenskt företag. Den var obesiktigad, vilket medförde ytterligare ett förbud. Dessutom utfärdade arbetsmiljöinspektörerna en mängd krav för att rätta till andra brister hos Fanerduns entreprenör Xing Xing Construction Ltd. – Avsaknaden av kunskap om svenska arbetsmiljöregler var uppenbar. Vi sa till att de skulle upprätta en arbetsmiljöplan, informera arbetarna om de svenska arbetsmiljöreglerna och översätta dem till kinesiska samt se till att arbetsledarna har kunskap om vad som gäller.

Ingen skyddsutrustning De teoretiska bristerna visade sig tydligt i praktiken: – Arbetarna hade ingen personlig skyddsutrustning. De hade varken hjälm eller skyddsskor. Gastuber som ska förvaras i speciella utrymmen stod överallt på osäkra ställen. De hade ingen utrustning för att komma ner i de hål som grävts, vilket gjorde att arbetarna förmodligen fick hoppa ner i dem. Det blev två viten à 50 000 kronor styck. – Vi sa precis hur de skulle göra för att rätta till alla brister. Men de lyssnade inte. När vi kom ut nästa gång hade de inte åtgärdat någonting. Ändå hade arbetena fortsatt som om ingenting hade hänt. Efter den andra inspektionen anställdes en säkerhetsansvarig. Då började saker och ting ordna till sig. Företaget åtgärdade brister. – Så långt var allt frid och fröjd. Men i augusti inträffade en olycka. En anställd fick en vajer i ansiktet. Han fick åka ambulans till sjukhuset och sy fem stygn. När det kom till vår kännedom åkte vi ut igen, berättar Håkan Lindström. Hoppade runt på byggställning Den här gången var grundläggningen klar och arbetet på höjden hade börjat. Håkan Lindström och hans kollega blev nära nog förstummade av vad de såg. 10–15 meter upp i luften hoppar byggnadsarbetarna Fortsättning s. 32 P

Det kinesiska företaget Fanerduns jättebygge skulle bli ett lyft för Kalmar men bygget har kantats av skandaler. Bland annat har man haft stora problem med arbetsmiljön. Foto: Sara Gustafsson, Kalmar kommun

30

husbyggaren nr 1 B 2008


nr 1 B 2008 husbyggaren

31


Här syns det gamla chokladlagret som efter en rejäl ombyggnad ska bli en del av den nya mässhallen. Bilden är från sommaren 2007. Foto: Sara Gustafsson, Kalmar kommun

P

runt utan säkerhetsanordningar på icke godkända byggnadsställningar. – Det fanns alla brister man kan tänka sig. Det fanns inte ett rätt när det gällde rörställningen. Den saknade skyddsräcken. Det fanns ingen plattform att stå på, de stod på rören. Kopplingarna var inte typgodkända och rören var av en okänd dimension. Vi sa åt dem att ta dit företag som bygger ställningar som är tillåtna i Sverige. Inför ögonen på arbetsmiljöinspektörerna hoppade en av byggnadsarbetarna från en skylift till toppen av en pelare utan säkerhetssele. Därefter sätter han sig, sätter på sig selen men knäpper den inte, varpå den glider av honom. – En annan sak var städningen. Det var en väldig oordning på byggarbetsplatsen. Kemiska produkter fanns här och var och det stod bara på kinesiska på etiketterna. Det var inga riskbedömningar gjorda för lyftanordningarna och många andra saker.

Struntade i åtgärder Det blev två nya viten à 50 000 kronor. Inspektionen skedde mitt i veckan. När inspektörerna återvände efter helgen syntes det att arbetet på de höga ställningarna hade fortsatt utan åtgärd. Därför döm32

des vitena ut och företaget ska nu betala 100 000 kronor i böter. – Då visade sig bristerna i Fanerduns organisation. Vi försökte få reda på vem som bestämmer i koncernen för att kunna få ett namn att skicka kravet till, men det var väldigt oklart vem som skulle ha det… Nu har Mr Lou slutligen själv tagit emot och undertecknat vitet. Men den som trodde att det därmed var slut på problemen trodde fel. I början av september kommer ett team från Aktuellt på SVT till inspektörerna. Reportern vill visa en film. På filmen syns hur arbetarna springer på balkarna 10–15 meter upp i luften. Nu har de visserligen säkerhetsselar på sig, men de är inte förankrade någonstans. Linorna hänger och slänger lösa. – Då åkte vi dit igen, men när vi kom fram har Fanerdun själva stoppat arbetet. Efter vårt möte beslutade de sig för att skicka hem två av arbetarna.

ning har elarbeten utförts av obehörig personal. De har dessutom använt begagnat materiel, blandat svenskt och kinesiskt och när komponenterna inte passat ihop har man använt tejp. Fanerdun har inte heller talat samma språk som Byggnadsarbetareförbundet. Parterna var från början ense om att kineserna skulle arbeta enligt svenska avtal. Facket tecknade avtal med entreprenören om löner på mellan 26 000 och 27 000 kronor i månaden plus traktamenten. I slutet av år 2007 stod det klart att byggnadsarbetarna inte fått sina löner sedan i somras. Istället har de fått lite pengar då och då, någon tusenlapp i förskott. Men det har inte gått någon nöd på dem, försäkrar Fanerduns svenska vd, Bei Bergfeldt. – De har fått mat och husrum och vi har hjälpt dem med pengar till cigaretter och sådant, säger hon till Sveriges Radio Kalmar.

Livsfarliga elinstallationer Därefter blev det lugnt på byggfronten ett tag, men i november hamnade företaget i blåsväder igen. Den här gången anklagas företaget för att ha gjort felaktiga, livsfarliga elinstallationer. Enligt inspektörerna på Elektrikerförbundets säkerhetsavdel-

Lön när byggnads ingrep Företaget är vid det här laget skyldigt arbetarna runt 17 miljoner kronor. Den sista fredagen före nyår förhandlade byggnads och Fanerdun om de försenade löneutbetalningarna. Fortsättning s. 34 P

husbyggaren nr 1 B 2008


P

Nu har 95 av arbetarna fått sina pengar utbetalda på ett konto i Kina efter byggnads ingripande. Resterande 40 arbetare ska få sina pengar senast den 31 januari. Byggnads har fått fullmakt att kontrollera utbetalningarna. – Mer kan vi inte göra, säger Morgan Nyberg på byggnads, till tidningen Barometern. Byggnads kommer även att begära skadestånd från Fanerdun på grund av brott mot arbetstidslagen. Företaget presenterade vid förhandlingarna listor som visar att arbetarna jobbade sju dagar i rad, ett klart brott mot arbetstidslagen.

Nedbajsat skogsområde Den sista i raden av skandaler med Fanerduns bygge gav rubriker precis före nyår. Då blev det känt att ett skogsområde intill bygget var överbelamrat med avföring och toalettpapper. När de 14 toaletter som de 130 byggnadsarbetarna skulle dela på inte räckte har de gjort sina behov i skogsdungen. Fanerdun är nu igång med arbetet att gräva en grop och täcka över avföring och papper med jord, för att minska risken för smittspridning. Runt jul åkte de flesta av de kinesiska byggnadsarbetarna hem, officiellt för att fira det kinesiska nyåret. Många kritiker tror att hemvändandet är knutet till misstanken att pengarna helt enkelt är slut. Omkring 40 är fortfarande kvar. Problemet som Håkan Lindström ser det är hemvändarna. Om de ersätts av en ny våg kinesiska byggnadsarbetare kan allt börja om igen. – Vi vill att alla anställda ska få en utbildning av Fanerdun, där vi kan medverka och informera. Det är en kulturkrock som har skett här. Kineserna vill göra som de är vana vid. De har inte förstått innebörden i det vi säger. Men de måste lära sig vad det är som gäller i Sverige. Ingen ska behöva fara illa på en arbetsplats. Här sker ju knappt några svåra olyckor längre, säger Håkan Lindström. D

En gigantisk utställning kräver också fler hotellrum. Fanerdun planerar ett hotell med 300 bäddar. Illustration: Fanerdun

Framför handelscentret ska det ligga en park i kinesisk stil. Illustration: Fanerdun

Skiss över handelscentrumet. Skiss: Fanderum

Inför det kinesiska nyåret åkte 95 kinesiska byggarbetare hem. Foto: Sara Gustafsson, Kalmar kommun

34

husbyggaren nr 1 B 2008


nr 1 B 2008 husbyggaren

35


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD I samarbete med beställare och drabbade hyresgäster genomfördes ett lyckat grundförstärkningsprojekt i en fastighet i Uppsala. Utmaningen var att motverka framtida sättningar. Rörpålar och injektering ingick i åtgärderna.

Påle och injektering stoppar sättning och fuktupptag astigheten i Uppsala består av fem våningar och en källarvåning med en bottenyta på cirka 450 m2. Den är grundlagd på lera med varierande mäktighet via en rustbädd av trä, det vill säga trävirke som ligger korslagt i några nivåer under stenfoten. En sättning av undergrunden med sprickbildning och snedställning av golv etcetera som följd hade konstaterats i byggnaden och dessutom fanns det en risk för att virket i rustbädden kunde påverkas vid eventuell kontakt med syre. Vid kontroll i källaren konstaterades också att flera av väggarna var fuktiga vid väggfoten. Lösningen blev att dela upp åtgärderna i flera delar. Huvudsyftet blev att hämma den fortsatta sättningen genom pålning med injekterade rörpålar, men samtidigt att behandla trävirket mot fortsatt nedbrytning, samt stoppa fuktupptagning i väggfoten.

F

Injekterade mot fukt För att bevara grundläggningsvirket borrades först ett antal hål genom grundmuren där Eurobor, en massa som innehåller borsalter, injekterades av WSP, enligt deras metod "Grundbevarande åtgärd", för att behandla trävirket mot fortsatt nedbrytning. Eurobor injekterades i 83 stycken hål i ytterväggarna, och lätt-Eurobor injekterades i 46 stycken hål i bärande innerväggar. Vid innerväggarnas väggfot injekterades en i förväg bestämd mängd Senad LWC för att minska fuktupptagningen i väggarna. Framför allt två av Senad LWC materialets egenskaper; hydrofobitet och inträngningsförmåga, styrde valet av denna metod. Injekteringen av Senad LWC utfördes genom hål som borrades genom stenfoten så att massan kunde injekteras i centrum under vägg för att materialet 36

skulle sprida sig under väggarna så bra som möjligt. Tack vare en god inträngningsförmåga kunde ett förhållandevis lågt tryck användas. För att komma åt att sätta pålarna så nära centrum av väggen som möjligt, sågades väggen upp med ett antal hål i direkt anslutning till golvet. Bredden på hålet föranleddes av en stålbalk som svetsades ovanpå röret. För att kunna slå pålarna så lodrätt som möjligt nära väggen sågades även ett spår lodrätt en bit upp på väggen (med kärnborr). Nästa åtgärd var att borra hål ner genom stenfoten för att applicera rörpålen och därefter börja pålslagningen. På grund av den låga takhöjden och på att taket är valvat längst in mot väggen, delades pålarna upp i längder på 75 cm

FÖRFATTAREN

Av karl-arne ekstedt , KA Ekstedt konsult AB

Karl-Arne Ekstedt driver en egen konsultfirma. Han har 40 års erfarenhet inom grundläggningsområdet. Idag arbetar han med grundläggningsfrågor vid nyproduktion i projektering, och grundförstärkningar och grundbevarande av trägrundläggningar, samt i byggskedet under entreprenadtiden.

som sedan svetsades ihop efter nedslagning. Nedslagningen utfördes med en handhållen maskin. I rörpålarna borrades två injekteringshål på en diameter på mm var 75:te cm som tejpades innan nedslagning för att säkerställa att inte jord, lera med mera skulle fylla röret innan injektering. Injekteringen skedde genom dessa hål med hjälp av en dubbelmanschett som täppte till insidan av röret på ovan- och undersida av hålen, först i det nedersta hålet, varefter manschetten drogs upp nivå för nivå till toppen.

Väggen sågades upp för att få ner pålarna så nära centrum av väggen som möjligt. Ett spår sågades upp i väggen för att pålarna skulle kunna slås ner lodrätt. Foto: Mats Bränström, Triodev

Borstat gipsbruk Injekteringsmassan var Senad LWC – med en densitet på cirka 800 kg/m3 som injekterades i förväg bestämda mängder (cirka 500 liter per påle) för att öka friktionen mot leran och bilda ”utväxter” som ökar den aktiva ytan för pålen. Efter injekteringen svetsades en balk in mot rörpålen som stöd upp mot väggen, två armeringsstål fästes också in vertikalt i väggen för att ta hand om de krafter som husbyggaren nr 1 B 2008


kan uppkomma genom pålens snedställning. Balk och påle murades in först i nedkant för att bilda en ficka för det expanderande bruk som fylldes framförallt mellan överkant balk och vägg så att maximal överföring till väggen åstadkoms. Till sist återställdes väggens yta med murning och applicering av gipsbruk som borstades.

Oväntat hård lera Det som försvårade arbetet var det faktum att leran var något hårdare än vad som först hade förutsatts, vilket fick följder för framför allt pålslagning och injektering. Arbetet följde ändå i stort sett den ursprungliga metodbeskrivningen och tidplanen kunde hållas. För pålslagningen innebar det mer tid per påle och mer deformation på påltopparna (som fick bearbetas innan svetsning). Projekteringen innehöll också några 15 meters pålar vilka dock var omöjliga att slå ner i denna lera. För injekteringen innebar det att trycket ökades och därmed innebar att den planerade pumpen böts ut mot trycktankar och högtryckskompressor, för att kunna öka trycket från cirka 8 bar till 14 bar. Istället för pumpen placerades en högtryckskompressor ute, samt två stycken trycktankar á 150 liter nere i källaren. I tankarna pumpades Senad LWC massan in från blandarna som därefter trycksattes och anslöts till manschetten via en 30 meters slang. Varje blandning gav cirka 150 liter och Fortsättning s. 38 P

Efter injekteringen svetsades en balk in mot rörpålen som stöd upp mot väggen. Foto: Mats Bränström, Triodev

nr 1 B 2008 husbyggaren

I ett pålnings- och injekteringsprojekt med rörpålar i Uppsala injekterades Senad LWC för att hämma framtida sättningar. Rörpålarna injekteras. Foto: Mats Bränström, Triodev

Balk och påle murades in. Foto: Mats Bränström, Triodev

Väggens yta återställdes med murning och gipsbruk som borstades. Foto: Mats Bränström, Triodev

37


P

fördelades på tre nivåer vilket ger en volym på cirka 50 liter per nivå. Som en följd av det ökade trycket så ökades även motsvarande tryck på den dubbelmanschett som användes, där ju trycket alltid måste vara något högre än använt injekteringstryck. Därför kopplades kvävgas till dubbelmanschetten och trycket styrdes till cirka 16 bar för att inte få upp massan i rörpålen vid injekteringen.

Effekt av pålningen Motståndet i leran varierade något men inga klara tendenser kunde urskiljas. Det använda trycket räckte till för att få in massan i alla nivåer. Vid en fortsatt sättning av huset kommer pålarna nu att successivt ta emot en ökande last och därmed hämma denna sättning. Överföringen av lasterna går via pålarna till den insvetsade balken och vidare genom undergjutningen till väggkonstruktionen. När detta sker kan en viss sprickbildning i bruket vid pålinfästningarna uppkomma. Det är en naturlig följd av ingreppet och ger ingen anledning till oro. D

Två trycktankar användes för att pumpa massan. Foto: Mats Bränström, Triodev

Fotnot: PSTI Sweden Teknikbetong AB och Triodev (TD High Tech) var totalentreprenörer. WSP Terrasond utförde den grundbevarande delen med att biologiskt sterilisera trärustbädden och Borrtjänst utförde borrningen i grundmurarna för både borbehandlingen och pålarna.

Med kvävgas ökades trycket. Foto: Mats Bränström, Triodev

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

38

husbyggaren nr 1 B 2008


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Ovanliga lösningar, bland annat en specialkonstruerad pålkap som gör jobbet under vatten, uppfanns när Norrportens nya kontorsfastighet byggdes i Sundsvall. Merparten av grundläggningen gjordes under vatten.

Havsnära bygge krävde kreativa lösningar Av thomas ekenberg , frilansjournalist, Journalisthuset i Sundsvall

ed havet och Sundsvallsfjärden som närmaste granne kommer hyresgästerna i Norrportens nya kontorsfastighet att få en fantastisk utsikt. Men närheten till havet skapade också speciella förutsättningar för huvudentreprenören Skanska där mycket av grundläggningen gjorts under vatten, något som givit upphov till flera kreativa lösningar.

M

Under grundvattennivån En eka guppar i det mörka grönblå vattnet. Trafiken flyter som vanligt förbi på

E4:an intill. Många ögonbryn har höjts av förbipasserande flanörer på grund av ”bassängen” som är byggplats för Norrportens nya kontorsfastighet vid inre hamnen i centrala Sundsvall. Flytbryggor, pråmar och dykare tillhör vardagen på bygget och det kan vara svårt att föreställa sig att det snart kommer att vara en kontorsfastighet med två våningar under jord och fyra plan ovan där Bolagsverkets 500 anställda kommer att flytta in under hösten 2008. Vattnet hänger ihop med närheten till havet. För att få plats med de två källarvåningarna (som främst innehåller parkeringar men även arkiv och tekniska ut-

rymmen) måste man ner cirka fyra meter under grundvattennivån. Grundvattennivån ligger -0,8 meter under marknivån och grävningen görs ner till cirka -4,6 meter.

Arbetat under vatten ”Byggropen” på 4 500 kvadratmeter har delats i två delar som har hållits vattenfyllda under arbetet med grunden för att undvika bottenupptryckning. Det innebär att schaktning, armering, pålning och gjutning utförts under vatten. Tre dykarteam har jobbat i skift, dygnet runt under den mest hektiska perioden.

Flytbryggor, pråmar och dykare kännetecknade bygget av Bolagsverkets nya kontorsfastighet i Sundsvall. Foto: Kristofer Lönnå

40

husbyggaren nr 1 B 2008


Den största svårigheten med jobbet under vatten har varit schaktningen, enligt Tomas Gradin, platschef för huvudentreprenören Skanska. Den geotekniska undersökningen visade att det fanns sand med inslag av silt i marken. Det medförde att det blev mycket svårt att schakta på traditionellt sätt. – När silt blandades med vatten blev det som flytspackel, ett mycket tjockflytande vatten. Det gick nästan inte att gräva. Sikten var också lika med noll och det var svårt att se var man hade grävt. Botten blev därför väldigt ojämn. Problemet löstes med att en tillfällig sedimenteringsbassäng på 10x10x6 meter byggdes med hjälp av en begagnad väggform från ett bygge i Östersund. Vattnet både pumpades och östes in i ”bassängen” av en grävare. Genom sedimentering kunde man så skilja vattnet från sand och silt. Och när silten är torr så är den enkel att hantera. Mycket av silten, cirka 3 000 kubikmeter, sparas för att användas för återfyllnad.

Jordmassor deponerades Vid schaktningen påträffades också sulfidlera, en jordmån som främst finns längs Norrlandskusten och som innehåller höga halter av organiskt material. När sulfidlera utsätts för syre riskerar man urlakning av försurande ämnen. Lösningen blev att kapsla in jordmassorna och lägga på deponi. Bygget gränsar mot E4, vilket gör att man bara har tre sidor att arbeta ifrån. De två kranar som servar bygget har därför rejäl räckvidd, 63 respektive 53 meter. – Eftersom schaktningen drog ut på tiden har vi ett tajt tidschema för övriga moment. Exempelvis kör dykarna dygnet runt i 12-timmarsskift under 12 veckor. Det innebär att även kranarna går dygnet runt för att serva dykarna, säger Tomas Gradin. Pålar gjuts in Grundläggningen skiljer sig rent tekniskt inte nämnvärt från exempelvis bygge av ett brofundament. Skillnaden är främst storleken – här handlar det om cirka 4 500 kvadratmeter yta vilket ger speciella förutsättningar, bland annat när det gäller pålningen. Fortsättning s. 42 P

nr 1 B 2008 husbyggaren

Kontorsfastigheten får sex plan varav två våningar under jord. För att få plats med källarvåningarna skulle man ner cirka fyra meter under grundvattennivån. Foto: Kristofer Lönnå

”Byggropen” delades i två delar som har hållits vattenfyllda. Foto: Kristofer Lönnå

Som mest jobbade tre dykarteam i skift. Foto: Kristofer Lönnå

41


miljö- och ekonomisk besparing, och det behövs ingen efterbearbetning vilket också sparar många mantimmar, säger Tomas Gradin.

Grundplattan är gjuten med vattentät betong. Foto: Kristofer Lönnå

Mer än 500 pålar skruvades ner från en pråm. Foto: Kristofer Lönnå

Botten täcktes med en fiberduk och singel. Foto: Kristofer Lönnå

En underkantsarmering lades ut i ett rutnät på betongblock. Foto: Kristofer Lönnå

Schaktningen innebar en utmaning. Sand blandat med silt gjorde det svårt att gräva. Foto: Kristofer Lönnå

P

Totalt handlar det om mer än 500 gängade pålar, så kallade maipålar, med en snittlängd på 11–13 meter och en diameter på 80 mm som skruvades ner från en pråm samtidigt som de fylldes med cirka 300 kilo betong. Följden blir att pålen blir ingjuten i betong. Här var det dags för nästa kreativa lösning. Normalt vid exempelvis brobyggen så skär dykare av pålarna med elsvets under vattnet. Pålarna kräver då också manuell efterbearbetning för att justera gängorna efter kapning. I det här fallet där det rör sig om så stora mängder skulle det bli ett enormt arbete. – Dessutom var vi oroliga ur arbetsmiljösynpunkt. Pålarna skulle skäras av cirka fyra meter under vattenytan vilket ska42

par en risk att dykarna skulle kunna få de avkapade pålarna över sig. Det finns även en kostnadsaspekt, normalt blir den avkapade biten spill som slängs, säger Tomas Gradin. Han och arbetsledningen började fundera på ett alternativ och tillsammans med ett verkstadsföretag i Kramfors tog man fram en pålkap. Den bygger på en vanlig bandsåg som försetts med hydraulik för att kunna jobba under vatten. – På så sätt kunde vi kapa pålarna från en pråm. Vi fick ett rakt snitt, pålkapen tog också upp den avkapade biten direkt och den kunde vi sedan återanvända. Pålkapens kapacitet är ungefär fyra gånger större än en dykares. – Plus att du slipper spill, bara det är en

Jobbade non-stop Efter schaktning och pålning täcktes botten med en fiberduk och singel för att få rätt nivå och en jämnare yta. Därefter lades underkantsarmering ut i ett rutnät som ställdes på 150 mm höga betongblock. Armeringen är rejäl, med en diameter på 32 mm. Dykare satte sedan fast en bricka mellan två bultar på de gängade pålarna vilken sedan överkantsarmeringen vilade på. Även den har en rejäl dimension, 25 mm. Byggytan har delats i två delar där gjutning skett var för sig med några veckors mellanrum. Grundplattan är 650 mm tjock och gjuten med vattentät betong. Gjutningen gjordes i ett svep för att undvika skarvar. I den större gropen handlade det om 60 timmars jobb non-stop. – Det innebar en betongbil ungefär var tionde minut. Betongen pumpades via fyra pumpar, två på land och två på en pråm. Betongen fick härda i en vecka och sedan kom det känsliga momentet när vattnet skulle pumpas ut. Om det finns läckage så riskerar man få hålrum under betongkakan. Känsligast är det mot sponten. Därför pumpades vattnet till en början med stor försiktighet. Sjunker inte vattenytan måste man snabbt fylla på med vatten. Men i det här fallet gick allt bra. Båda groparna kunde tömmas utan större incidenter. Knepigt med toleranser Toleranser är ett annat problem med arbetet under vatten. – Om man normalt har en tolerans för gjutning på 10 mm handlar det här om 200–300 mm, suckar Tomas Gradin. Det går inte att använda vibrerande maskiner till bottenplattan utan ytan fick jämnas till genom vattenbilning och singel. Garageplattan för den nedre källarvåningen gjöts ovanpå bottenplattan och sedan restes de prefabricerade stommarna (något som pågick när den här artikeln skrevs). D husbyggaren nr 1 B 2008


Faktaruta Skanska har totalentreprenaden av bygget som omfattar cirka 12 000 kvadratmeter i fyra plan

i de centrala delarna av Sundsvall. Norrporten hade en fastighet med byggrätt för kontor i inre

den skulle stämma överens med siktlinjer från de befintliga gatorna

nad så efter diskussioner så drogs överklagandet tillbaka.

plus två parkeringsdäck under

hamnen mitt i stan och började

tensson, projektledare vid Norr-

skissa på möjliga lösningar för den-

porten.

är cirka 21 000 kvadratmeter.

na. Skulle det gå att få plats? Efter

Kostnaden för bygget beräknas

en del skissande blev svaret ja. Tomten har ett mycket fint läge

– Det gick inte att se någon skill-

i stenstan, berättar Mikael Tors-

markytan. Den totala bruttoarean

till cirka 300 miljoner kronor och

den enligt kommunens önskemål.

Detta fick till följd att det syd-

Nästa stötesten blev Vägverket. Eftersom huset vridits så skulle

västra hörnet av byggnaden kom

stålsponten för bygget hamna

något utanför detaljplanen – och

inne på vägområdet för E4.

byggnaden ska stå klar för inflyt-

med utsikt över inre hamnen och

alltså skulle bygglovet kunna över-

– Det krävdes jurister för att

ning under hösten 2008.

Sundsvallsbukten. Den skiljs av

klagas, vilket också en granne gjorde.

lösa den tvisten, suckar Mikael

Hyresgäster blir Bolagsverket och stålgrossisten Tibnor (som hyr en mindre del, cirka 1 000 kvadrat-

från övriga centrum, den så kallade stenstan, av E4:an. Bygglovsansökan lämnades in i

– Vi hade ju kunnat bygga enligt

Torstensson och berättar om alla

detaljplanen från början men ville

turer innan ett avtal kunde skrivas

naturligtvis ta hänsyn till synpunk-

med Vägverket. Diskussionerna med Vägverket

meter).

september 2006 och trots att de-

terna från stadsarkitekten och då

Bakgrund

taljplan redan fanns för området tog

hamnade vi istället i en situation

Hösten 2005 vände sig Bolagsver-

det lång tid att processa ansökan.

där ett överklagande skulle kunna

byggstarten försenades med cirka

försena hela projektet, säger

tre månader jämfört med den ur-

Mikael Torstensson.

sprungliga planen.

ket i Sundsvall till fastighetsbola-

Detaljplanen för området stäm-

och överklagandet gjorde att

get Norrporten. Verket hade vuxit

de nämligen inte med hur stan såg

ur sina lokaler och hade bland an-

ut i övrigt. Det rutmönster som

nat ett 50-tal av sina anställda

präglar centrala delarna av staden

utlokaliserade i tillfälliga lokaler.

fanns inte med här. Det ville kom-

tänkt panorering från grannens

nya kontorsfastigheten gemen-

Nu ville Bolagsverket ha en ny lös-

munens stadsarkitekt ändra på.

balkong. Den ena med byggnaden

samt av de högsta cheferna för

enligt detaljplan inritad och den

Bolagsverket, Skanska och Norr-

andra med den justerade byggna-

porten.

ning för sina 500 anställda. Ett önskemål var också att få vara kvar

nr 1 B 2008 husbyggaren

– Följden blev att vi fick vrida på byggnaden samt sänka den så att

Norrporten gjorde därför en filmsekvens i två versioner med en

Den 12 april 2007 togs det första officiella spadtaget för den

43


HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Norrporten vill använda vatten från Sundsvallsåsen för att kyla och värma fastigheten i Sundsvalls inre hamn. Detta i kombination med en speciell utrustning beräknas sänka energiförbrukningen rejält.

Vatten från Sundsvallsåsen ska kyla och värma Av thomas ekenberg , frilansjournalist, Journalisthuset i Sundsvall

astighetsbolaget Norrporten har en uttalad miljöprofil, bland annat använder man enbart el som är märkt med ”Bra miljöval”. Men bolaget försöker också på andra sätt hushålla med energi. Därför har man sökt en miljövänlig och energieffektiv lösning för att lösa behovet av värme och kyla för Bolagsverkets nya kontor. – Vi vill undvika kylmaskiner då de är ganska energikrävande. Istället började vi titta på andra alternativ, säger Mikael Torstensson, projektledare på Norrporten. Ganska snart insåg man att den vattenförande Sundsvallsåsen gick precis intill bygget. Tanken började födas att kunna utnyttja energin från vattnet. – Fast vi visste inte exakt var åsen gick. Ett antal provborrningar gjordes på granntomten innan vi hittade åsen på cirka 50 meters djup, berättar Mikael Torstensson. – Fördelen med att använda vattnet från åsen är att det är som varmast på vintern och kallast på sommaren. Det beror på en tröghet i naturens eget system. De provmätningar som gjorts visar på cirka nio grader Celsius vintertid och sex grader Celsius sommartid.

F

44

Vattnet från åsen kombineras med en energimaskin från Första Närvärmeverket. Deras patent består egentligen av en kombinerad värmepump och kylmaskin där värmen och kylan styrs dit den behövs.

Minskar energiåtgång – Vi räknar med att minska energiförbrukningen med cirka 85 procent jämfört med ett system med fjärrvärme och fjärrkyla, säger Tomas Göransson vid Första Närvärmeverket. Han kalkylerar med ett nyckeltal på cirka 14 kWh/m2 jämfört med cirka 95 kWh/m2 med en traditionell lösning. – När det förekommer samtida värmeoch kylbehov så används energimaskinens ”båda sidor” (varma och kalla) för att värma respektive kyla fastigheten vilket ger mycket hög energiprestanda. I denna fastighet kommer det alltid att finnas samtida behov av värme och kyla, säger Tomas Göransson. Installationen är något dyrare än en traditionell anläggning. Den kräver mer teknik men också mer kunskap för att kunna optimera driften. Sommartid räknar Tomas Göransson

med att kunna kyla hela fastigheten med vattnet från Sundsvallsåsen. Det ger en mycket hög verkningsgrad då den enda energikostnaden blir för cirkulationspumpen. Vintertid utnyttjar man de interna laster som skapas av exempelvis belysning, datorer och människorna som finns i byggnaden samt värmen från åsen. – Man kan säga att vi förflyttar värmen inom byggnaden. Vi kommer att ha fjärrvärme som spets för att klara topparna men det är inte säkert att det kommer att behövas. Det ska bli mycket intressant att se hur långt vi klarar oss. Det beror bland annat på hur många människor och hur många datorer som verkligen kommer att finnas i lokalerna, säger Tomas Göransson. Länsstyrelsen har redan godkänt Norrportens ansökan om att få använda vatten från Sundsvallsåsen. Det tänkta uttaget är max 40 liter per sekund. Det är nu upp till Miljödomstolen att ge tillstånd för detta. I beslutsunderlaget ingår bland annat en miljökonsekvensbeskrivning kring hur uttaget påverkar miljön i Sundsvallsfjärden och risken för sättningar. D

husbyggaren nr 1 B 2008


DIMENSIONERING AV DIMENSIONERING DIMENSIONERING AV AV BYGGBESLAG BYGGBESLAG BYGGBESLAG Marknadens bästa och mest lättill - LÄTTMARKNADENS MARKNADENS BÄSTA BÄSTA OCH OCHMEST MEST LÄTTgängliga anvisningar som anger dimenTILLGÄNGLIGA TILLGÄNGLIGAANVISNINGAR ANVISNINGARSOM SOMANGER ANGER sionerande bärförmåga, spikantal DIMENSIONERANDE DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BÄRFÖRMÅGA, SPIKANTAL SPIKANTAL och för val avVAL rätt AV beslag OCH OCHspikmönster SPIKMÖNSTER SPIKMÖNSTER FÖR FÖR VAL AVRÄTT RÄTTBESLAG BESLAG för rätt förband. FÖR FÖR RÄTT RÄTT FÖRBAND. FÖRBAND.

Logga inIN på www.joma.se och OCH LOGGA LOGGA IN PÅ PÅ WWW.JOMA.SE WWW.JOMA.SE OCH ladda ner handboken gratis!GRATIS! LADDA NER HANDBOKEN GRATIS! LADDA NER HANDBOKEN Enda med P-godkännande ENDAbeslaget BESLAGET MED P-GODKÄNNANDE ENDA BESLAGET MED P-GODKÄNNANDE och av S.P. AV OCHkvalitetskontroll KVALITETS KONTROLL KONTROLL AVS.P. S.P. OCH KVALITETS JOMA BYGGBESLAG – DET HÅLLER. JOMABYGGBESLAG BYGGBESLAG DET HÅLLER. JOMA ––DET HÅLLER.

Made Madein inGnosjö Gnosjö

Made in Gnosjö

Joma JomaAB AB Joma Målskog MålskogAB 335 33591 91Gnosjö Gnosjö Målskog www.joma.se www.joma.se 335 91 Gnosjö

www.joma.se

tel. tel.0370 0370-32 -3252 5250 50 fax. 0370 0370––32 3251 5125 25 tel.fax. 0370-32 52 50 fax. 0370-32 51 25


JURIDIK Tvåårsregeln vid överlåtelsebesiktning är inte oskälig enligt Högsta domstolen. Frågan är när ett sådant villkor blir en del av avtalet. En slutsats av ett färskt fall är att besiktningsförrättaren bör presentera villkoren för beställaren innan besiktningen sker. Av andreas magnusson och per vestman , advokater, Foyen Advokatfirma AB

Skäligt att ha tvåårsregel för klagan på besiktning edan 1990-talet har Svenska Byggingenjörers Riksförbund, SBR, tagit fram avtalsvillkor om besiktning i samband med överlåtelse av fast egendom, så kallad jordabalksbesiktning. Avtalsvillkoren har bland annat bestått av ett formulär för uppdragsbekräftelse och ett formulär för utlåtande från besiktningen. Formulären har under årens lopp blivit föremål för smärre revideringar, men den så kallade SBR-modellen har använts i mycket stor omfattning vid överlåtelsebesiktningar. Allt sedan begynnelsen har det i villkoren funnits en tidsmässig begränsning av besiktningsmannens ansvar, nämligen att krav (reklamation) mot besiktningsförrättaren måste anmälas senast inom två år från det att uppdraget avslutades.

S

Målet i HD Högsta domstolen (HD) har nu i en färsk dom (dom meddelad den 4 december 2007 i HD:s mål nr T 2403 – 06) tagit ställning till om tvåårsregeln kan anses oskälig gentemot en konsument samt även uttalat sig om vad som krävs för att ett sådant villkor ska vara avtalat mellan parterna. Bakgrunden är att två makar hösten 1998 anlitade ett besiktningsföretag (besiktningsförrättare) för en så kallad överlåtelsebesiktning inför ett förestående husköp. Avtalet om besiktningsuppdraget träffades vid ett telefonsamtal. Efter telefonsamtalet översände besiktningsförrättaren en skriftlig orderbekräftelse, som samma dag påtecknades av makarna och returnerades till besiktningsförrättaren. Orderbekräftelsen innehöll inte några preciseringar av avtalsinnehåll, villkor eller dylikt utan endast en bekräftelse på tid och plats för utförandet av besiktningen. Besiktningen utfördes några dagar senare. Ytterligare ett par dagar därefter 46

fick makarna besiktningsutlåtandet och först då också del av uppdragsvillkoren, bland annat villkoren under rubriken ”Ansvarsbegränsningar”, vari anges att reklamation mot besiktningsuppdraget inte får ske senare än två år efter uppdragets avslutande.

Krävde skadestånd Hösten 2002 kom sedan makarna att framställa skadestånd mot besiktningsförrättaren, eftersom de ansåg att denne inte gjort en korrekt riskanalys. Makarna gjorde gällande att preskriptionsbestämmelsen (tvåårsregeln) inte var avtalsinnehåll och därför inte var gällande. Makarna menade att de fått del av villkoret först genom erhållande av själva utlåtandet, men inte i samband med att de träffat avtal om besiktningsuppdraget (det vill säga det inledande telefonsamtalet). Makarna gjorde också gällande att om villkoret (tvåårsregeln) skulle vara avtalat mellan parterna, ska det ändå inte tillämpas, eftersom det måste anses oskälig enligt 36 § avtalslagen. Enligt 36 § första stycket avtalslagen får avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vid prövningen ska särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller annars intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Olika bedömningar Besiktningsförrättarens inställning var att villkoret var en del av avtalet och att makarna i vart fall blivit bundna av avtalet genom sin passivitet, det vill säga genom att de inte protesterat mot tvåårsregeln då de genom besiktningsutlåtandet

fick del av de allmänna villkoren. Besiktningsförrättaren ansåg vidare att tvåårsregeln inte kunde anses oskälig. Tingsrätten ansåg att tvåårsregeln inte var en del av avtalet och fick därför inte anledning att bedöma bestämmelsens skälighet. Hovrätten gjorde en annan bedömning och kom till slutsatsen att tvåårsregeln var en del av avtalet eftersom makarna inte protesterat mot villkoren. Däremot ansåg hovrätten att tvåårsregeln var oskälig enligt 36 § avtalslagen och därför ändå inte skulle gälla.

Tidigare rättspraxis Fråga om oskälighet. När det gäller den tvååriga preskriptionsbestämmelsen, som alltid funnits med i SBR:s villkor för överlåtelsebesiktning, har villkorets skälighet prövats både i tingsrätter och hovrätt. Samtliga domstolar har i dessa mål funnit tvåårsfristen skälig. Det var först i ovanstående fall som Svea hovrätt redovisat en annan uppfattning i frågan om skälighet än i tidigare domar. Beträffande frågan om avtalets innehåll, det vill säga om villkoret med den tvååriga preskriptionsbestämmelsen blivit en del av avtalet eller ej, har tidigare praxis avseende överlåtelsebesiktningar visat precis som hovrätten i ”vårt fall”, det vill säga att avtalsbindningen fortgår från det första telefonsamtalet till och med att uppdragsgivaren får del av besiktningsutlåtandet. Om en beställare då inte invänder mot villkoren blir han bunden av dessa. Här ska påpekas att sedan flera år tillbaka har SBR-modellens formulär för ”Uppdragsbekräftelse” i villkoren särskilt noterat under rubriken ”Överlåtelsebesiktningens genomförande” att besiktningsförrättaren före besiktningen skickar eller överlämnar en uppdragsbekräftelse till den som beställt överlåtelseFortsättning s. 48 P

husbyggaren nr 1 B 2008


P

besiktningen och att det av bekräftelsen framgår överlåtelsebesiktningens omfattning. Före besiktningens genomförande går besiktningsförrättaren med beställaren igenom uppdragsbekräftelsen med villkoren så att några oklarheter om besiktningens omfattning inte föreligger. Beställaren ska också på uppdragsbekräftelsens första sida skriftligen godkänna villkoren för besiktningen. Därjämte anges samtliga villkor för besiktningen ytterligare en gång, och då i samband med att själva besiktningsutlåtandet översänds till beställaren.

Högsta domstolens bedömning Frågan om oskälighet. En överlåtelsebesiktning faller utanför konsumenttjänstlagens tillämpningsområde, men vid bedömningen av om villkoret (tvåårsregeln) är skäligt till sitt innehåll är det enligt HD emellertid erforderligt att göra analogier med konsumentlagstiftningen, varvid konsumenttjänstlagens närliggande regler, som är tvingande till förmån för konsumenten, är av särskilt intresse. Av 17 och 18 §§ konsumenttjänstlagen följer att rätten att åberopa att en utförd tjänst som avser arbete på lösa saker är felaktig förloras om konsumenten inte underrättar näringsidkaren inom tre år. Fristen har utsträckts från två år genom en lagändring som trädde i kraft 2005. Om tjänsten avser arbeten utförda på fast egendom, som även innefattar byggnader, är tiden utsträckt till tio år efter det att uppdraget avslutades. Skälet till en längre tid för felreklamation vid byggnadsarbeten är problemen med så kallade dolda fel, vilka kan framkomma först efter avsevärd tid och ofta vara av en helt annan ekonomisk betydelse än fel i arbete på lösa saker. Okulär granskning HD menar att karaktären och syftet med den tjänst som utförs vid en överlåtelsebesiktning skiljer sig från vad som gäller i fråga om exempelvis ny- eller ombyggnad av ett hus eller utförande av en omdränering, då det i regel är fråga om att uppnå ett förutbestämt resultat av någorlunda beständig karaktär. Den tjänst som en besiktningsförrättare utför vid en överlåtelsebesiktning är en okulär granskning vid en viss tidpunkt av 48

– i allmänhet – byggnader som redan nyttjats under en längre eller kortare tid och som efter besiktningens genomförande kan komma att undergå förändringar genom fortsatt nyttjande och ibland genom ombyggnation eller renovering. Den riskanalys som besiktningsförrättaren utför grundas på den samlade information som föreligger vid besiktningstillfället sedd i ljuset av besiktningsmannens kunskaper och erfarenhet. Syftet med besiktningen är att biträda köparen vid fullgörandet av dennes undersökningsplikt. Genom att utföra uppdraget åtar sig besiktningsförrättaren normalt inte att upptäcka vad som i jordabalkens mening utgör dolda fel. HD menar vidare att det kan antas att en köpare av en fastighet i allmänhet relativt snart upptäcker ett fel som är en av sådan karaktär att besiktningsförrättaren borde ha upptäckt det vid besiktningen. En köpares möjlighet att bevisa både att felet förelåg vid besiktningstillfället och att det borde ha upptäckts av besiktningsförrättaren försämras ju längre tiden går. Sammanfattningsvis menar HD att en tjänst i form av en överlåtelsebesiktning inte kan jämföras med arbete på fast egendom och att behovet av att besiktningsförrättaren ska hållas ansvarig för en besiktning som inte utförts fackmässigt är mer begränsat i tiden än vad som i allmänhet gäller en tjänst i form av arbete utfört på fast egendom.

Skäligt med två år HD anser vidare att tvåårspreskriptionsregeln mot bakgrund av konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen till sitt innehåll inte heller kan avse vara påtagligt tyngande eller överraskande för en beställare av en överlåtelsebesiktning. Inte heller det förhållandet att preskriptionstiden i konsumenttjänstlagen för lösa saker utsträcks från två år till tre år (se ovan) kan i sig anses medföra att en tvåårig preskriptionstid generellt sett är oskälig i ett avtal som inte omfattas av tillämpningsområdet för de angivna tvingande bestämmelserna. HD:s dom i denna del innebär att den följer tidigare praxis i underrätterna, det vill säga att en tvåårig preskriptionstid vid överlåtelsebesiktning inte är ett oskäligt avtalsvillkor. SBR-modellen i denna del kan alltså fortsätta att tillämpas. För-

modligen var det nog också en och annan besiktningsman och försäkringsgivare som drog en lättnadens suck över utgången i HD i denna fråga; vad hade ansvarsmässigt/försäkringsmässigt en tioårig preskriptionstid fört med sig? Sedan HD prövat frågan om skäligheten kvarstod att pröva om besiktningsförrättarens ansvarsbegränsning/tvåårsregeln överhuvudtaget utgjorde avtalsinnehåll mellan parterna. Enligt HD måste det beaktas att beställningen skedde per telefon utan någon föregående diskussion eller skriftväxling samt att besiktningsuppdraget inte var av helt okomplicerad karaktär. Makarna/ beställarna hade därför anledning att räkna med att besiktningsförrättarens villkor för uppdragets utförande närmare skulle kunna komma att preciseras av besiktningsförrättaren i nära anslutning till besiktningen och innan den utfördes. Makarna skulle då, om de inte ville bli bundna av villkoren, haft att klargöra detta för besiktningsförrättaren. Orderbekräftelsen innehöll dock inte någon precisering av avtalsinnehållet utan endast en bekräftelse av plats och tid för besiktningen. Det förhållandet att villkoren hade tagits in i själva besiktningsutlåtandet och att makarna inte gjorde någon invändning mot detta, kan enligt HD inte medföra att de blivit bundna av villkoret, det vill säga tvåårspreskriptionsregeln. Eftersom HD kom fram till att makarna inte var bundna av tvåårsregeln, då det inte var avtalat mellan parterna, har makarna inte förlorat sin rätt att framställa krav mot besiktningsförrättaren. HD bedömde emellertid inte huruvida besiktningsförrättaren hade utfört besiktningen felaktigt eller ej, utan målet i den delen kommer att bli föremål för fortsatt handläggning vid tingsrätten. Fortsättning följer med andra ord HD:s dom i denna del (det vill säga frågan om hur villkoret blir avtalsinnehåll) innebär att man går ifrån den praxis som tidigare kunnat skönjas i några hovrättsavgöranden.

Namn på uppdragsbekräftelse Vad HD säger är att en besiktningsförrättare, för att vara säker på att avtalsmässigt få med egna villkor för sin överlåtelsebesiktning, måste presentera villkoren för beställaren innan den faktiska besiktningen sker, allt för att beställaren ska ha husbyggaren nr 1 B 2008


rimlig möjlighet att ta ställning till villkoren, det vill säga att acceptera villkoren eller inte. Ovan har i korthet redogjorts för hur SBR-modellen hanterat information om villkoren för en överlåtelsebesiktning. Mot bakgrund av HD:s dom är det således nödvändigt att verkligen följa SBR-modellen, om man som besiktningsförrätta-

nr 1 B 2008 husbyggaren

re vid en överlåtelsebesiktning vill vara säker på att ansvarsbegränsningen på två år ska gälla för uppdraget. Framför allt är det viktigt att beställaren erhåller och undertecknar en korrekt utformad uppdragsbekräftelse som innehåller samtliga relevanta avtalsvillkor och som returneras till besiktningsförrättaren innan besiktningen genomförs. Un-

der förutsättning att så sker, innebär domen i HD sammanfattningsvis att SBRmodellen har förutsättningar att tjäna som ett välfungerande avtalsinstrument vid utförande av överlåtelsebesiktningar även i framtiden. D

49


IT Vindkraftverk är vackra. Till skillnad från många andra som protesterar mot installationen av vindkraftverk och säger att de förfular, tror jag att ett litet vindkraftverk utanför sommarstugan vore väldigt snyggt. Då skulle jag få det etiska och det estetiska att smälta samman. Av kerstin lundell , frilansjournalist, kerstin@nostra.se

Varför görs solfångare utan tanke på estetik? ed ett vindkraftverk skulle det etiska och estetiska smälta samman, och jag skulle kunna njuta av utsikten och samtidigt veta att jag inte belastar jordens resurser alltför mycket med de där extra kvadratmetrarna hus som jag egentligen inte behöver för överlevnadens skull. Ska man leva klimatanpassat ska man dra ner på antalet kvadratmeter per person. Att skaffa en sommarstuga är att gå åt helt fel håll, och därför tycker jag att sommarstugor ska vara extra miljövänligt utformade. Men alla ambitioner att satsa på miljövänlig el gav jag upp på ett tidigt stadium. Då är det bättre att beställa grön el från elbolaget och satsa på vedkamin och solfångare för värmen till huset. Det har jag insett efter att ha frågat min bästa rådgivare i de flesta ämnen, Google.

M

Bristande estetik Problemet med solfångare är att de är fula. Det verkar vara extra mycket mulle över just solkraften, märkligt nog. Just solen är väl ändå något av det vackraste som finns på jorden. Genom fönstren har vi människor också lärt oss att utnyttja den energikällan på ett estetiskt mycket avancerat sätt. Varför just tillverkare av solfångare inte tänker på det estetiska är ett mysterium. För solfångarna ska ju placeras just där det finns som mest sol, oavsett om det är på baksidan eller framsidan av ett hus. Risken är stor att solfångaren ska placeras just där man hellre vill ha en syrenberså, ett vackert fönster, snickarglädje eller något annat som kan fröjda ögat. Just på min och min sambos sommarstuga så bör solfångarna placeras på en vägg på framsidan, för det ger maximal effekt enligt leverantörens hemsida. Men det skulle bli så fult på den lilla röda stu50

gan med de blå knutarna och de vita fönsterbågarna att det inte är att tänka på. Så då återstår bara taket. Och det duger bra för vår del. Vi har en kamin så vi behöver egentligen inte solfångaren på väggen för varmluftens skull. För oss räcker det med en solfångare på taket för att få varmvatten. Men ändå. Det stör mig att solfångarna är så fula. Det är som om de som tänker på miljö lever i sin egen lilla värld. De inser inte att nu vill resten av världen verkligen ha deras prylar. De är inte utanför längre, de är så inne som de kan bli, och då måste de börja tänka som resten av världen. Och resten av världen vill ha snygga hus. Att solfångarna är fula, signalerar att de är marginella produkter. Man kan också undra över varför resten av världen, de stora byggbolagen till exempel, inte plockar upp småskuttarnas solfångare, fixar till dem så att de blir snygga, och lanserar dem i stor skala hos Bygg-Ole, Jula, Fredells med flera. Varför hittar man bara solfångare på Internet, och inte på hyllan i byggvaruhusen? De borde rent av finnas hos Ikea. Solfångare är något av det mest miljövänliga som finns på energifronten. Varför finns det då inte en massmarknad för dessa saker, nu när regeringen ger bidrag för installationer i villa och världen verka har så stor ångest inför klimatförändringen?

Mycket snack och lite verkstad Men marknadens bristande intresse för solfångare är tyvärr ett tecken i tiden. För några månader sedan var jag hos Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och lyssnade på en man från Energimyndigheten som berättade om hur lite kapital som satsades på miljöbranschen. Trots alla stora ord, och Nobelpriset till

Al Gore och IPCC, så är klimatmarknaden marginell. Precis som i resten av världen så talar riskkapitalister om miljö, men när det kommer till plånboken tar det stopp. Det blir nästan inga satsningar alls i praktiken, eller omkring sex procent av riskkapitalet för att vara mer exakt. Det blir bara en läpparnas bekännelse, vilket är mycket oroande med tanke på vad som står på spel. Hellre en präst utan tro som läser julevangeliet, än en riskkapitalist som pratar om miljö men som inte har den rätta tron på att miljömarknaden är värd att satsa på, skulle jag vilja påstå.

Släckningsfria lampor När den här krönikan publiceras har vi festat ut julen och julljusen har släckts. Förhoppningsvis har vi vaknat upp till ett nytt år med något friskare tag än detta år. Förhoppningsvis blir 2008 året då vi som exempel börjar dra optiska fibrer med solsken i för att lysa upp mörka vrår i våra rum. Jag har sett bilder på tekniken och lovar att det kan bli hur snyggt som helst med en lampa av solljus. Och det är lampor som inte behöver släckas för att vara maximalt miljövänliga. Solpanel på handväska Men förhoppningsvis installerar de stora fastighetsägarna även avkännare som tar reda på ifall rummet är tomt, och släcker den elektriska belysningen som förstås behövs när solen gått ner. Förhoppningsvis börjar vi stänga av våra apparater när vi går hem för dagen, och förhoppningsvis ändrar Boverket normen för hur mycket energi nybyggda hus får använda så att byggbranschen äntligen får visa vad den klarar. Det blir kanske rentav året då alla nya hus blir passivhus, som Stanly Bostäders bygge i Malmö till exempel. husbyggaren nr 1 B 2008


För egen del hoppas jag på teknisk och estetisk utveckling av solfångare för värme och också för solpaneler för el, så att man kan placera dem var som helst. Kanske kan man ha riktigt tjusiga solpaneler på handväskan till exempel, att ladda mobilen med. Jag vet i alla fall att nästa år ska jag köpa några soldrivna lam-

nr 1 B 2008 husbyggaren

por för utomhusbruk från Jula. De är tjusiga nog och definitivt ett måste inför det nya året. För om vi ska se fram emot framtiden så räcker det inte att den är klimatanpassad, den måste vara trevlig och vacker också. Ska det bli riktigt trevligt under de kommande åren, bör vi förstås även ut-

veckla riktigt billiga och bra solpaneler och solfångare som sedan säljs med Sidabidrag till fattiga länder. D

51


FORM & TEKNIK Den globala uppvärmningen har varit ett hett debattämne de senaste åren. Larmrapporter kommer från olika håll. Politiker, näringslivsföreträdare och grupper av forskare väljer att antingen bestrida påståendena eller med varierande kraft instämma i dem. Av arkitekt andreas falk , Luleå tekniska universitet, andreas.falk@ltu.se

När miljön ber oss sätta stopp… art man än vänder sig ser man tydliga uttryck för hur våldsamt vår civilisation hanterar vår omgivning och hur vi med öppna ögon bäddat mycket obekvämt. Avsikterna har varit att uppnå en fullkomlig sovkomfort, men nu ligger vi där och vrider oss i obehag under täcket och försöker förtränga att vi mycket snart måste kliva upp och bädda om. En enkel slutsats är redan vid första påseende att vi måste ”göra om, göra rätt…” Det är känsligt för de flesta; om rapporterna och de uppmålade förestående hoten tas på allvar måste vi på kort tid reducera vår konsumtion mycket kraftigt och i industriländerna ändra hela vår livsföring.

V

Bakåt fast framåt Det är lätt att bli stämplad och bortviftad som bakåtsträvare i sådana sammanhang; ”Är medeltid med dålig hygien och outvecklad produktion så eftersträvansvärt?” Men frågan är var man lägger betoningen och hur man tolkar begreppet uthålligt samhälle. William Morris skrev år 1890 boken ”News from Nowhere” där en då samtida man vaknar upp i ett London på 2000-talet, där pengar inte används, där man inte betalar för tjänster, och där parlamentshuset används som dyngmarknad. Anklagad för bakåtsträvande eller inte, man vänder inte färden på den nu inslagna vägen i en handvändning, inte med så starka ekonomiska krafter aktiva i samhället. Frågan är vad som är viktigast – människans överlevnad eller den fortsatta cirkulationen av små gröna papperslappar, för att referera till Douglas Adams inledande ironiska raljerande kring mänsklighetens fäbless för pengar och pengaflöden i ”Liftarens guide till galaxen” från år 1979. 52

Men, nå, i en tid då en film som ”En obekväm sanning” renderat sin upphovsman Nobels fredspris och Naomi Kleins nya lovordade tegelsten ”Chockdoktrinen” får stora uppslag i media, borde då inte nya vägar stakas ut?

Den Välmående Människan Har Den Välmående Människan blivit så avtrubbad att hon inte förmår göra mer än höja ögonbrynen över vad politikerna och marknadsföreträdarna på den internationella arenan gör, varthän de leder den utveckling som snart förutspår kollapsen av förutsättningarna för våra barns och snart rentav vår egen välmåga i en levande, hälsosam miljö? Ofta intas ställningen att ”det inte är min sak” och ”jag kan ju ändå inte påverka”. Detta är tyvärr ett alltför utbrett självbedrägeri, för vi kan alltid påverka, alltid bidra till förändring. En flygresa till Thailand förbrukar per resenär motsvarande sex ton koldioxid, vilket lär motsvara en hel årsförbrukning för en normalsvensk, som inte flyger till Thailand. Frågan i stort är förvisso inte huruvida vi flyger till Thailand eller inte, snarare huruvida vi borde flyga över huvud taget, och hur vi lever våra liv i allmänhet – och även hur vi bygger. En som stuckit ut hakan från bygghåll är arkitekten Edward Mazria. I en intervju för Architectural Record står att läsa om hans inställning till ansvaret som han ser att byggandet har för världen i ett energi- och uppvärmningsperspektiv. Rubriken är ”Hur arkitekter kan vända den globala uppvärmningen.” Byggande professioners ansvar Det är upp till alla och envar och upp till branschorganisationer och yrkesgrupper att greppa ett eget credo för hur allas vårt gemensamma problem kan lösas från ett

flertal särintressens horisonter. Strån och myrstackar. Till ett gemensamt centralt mål kan flera vägar leda ifrån olika håll. Mazrias utgångspunkt är byggandet och dess resultat som en ekonomisk sektor, med fokus på vad arkitektprofessionen kan kontrollera. Vid utformningen av en byggnad hanteras orientering, byggnadsmassa, fönstersättning, materialval med mera, vilket har direkt bäring på energiförbrukningsmönstret under hela brukarfasen. Ett ställningstagande av stor vikt är att det inte fungerar att vänta på att de stora elefanterna ska börja dansa i en gemensam lovande takt – problemen att komma någon rimlig vart vid de stora internationella klimatmötena visar denna orimlighet med all önskvärd (eller snarare oönskad) tydlighet.

Platt fallande varningar Mazria tar vid sina föreläsningar upp konkreta exempel på vad följden av den pågående uppvärmningen blir, om den inte stoppas. Exempel på företeelser som människor har anknytning till gör att resonemangen vinner gehör; om exemplen är för avlägsna geografiskt och emotionellt ger de ingen effekt, eller i alla fall ytterst ringa. Flera är emellertid de som vittnar om att höjda varningens fingrar och förmanande pekpinnar har liten och långsam effekt medan nyheter om nya produkter och metoder vinner terräng långt mycket snabbare. Samtidigt behövs tydlighet och konkretion i debatten om vad som bör göras och hur snart. Utan konkretion ingen insikt i situationens allvar. Hur lång tid har vi råd att vänta på denna insikt? Hur länge har vi en dräglig miljö att vänta i? En nyhet på den svenska arenan är sedan sistliden höst en satsning initierad av Energimyndigheten, administrerad av husbyggaren nr 1 B 2008


Staden Venedig förfaller, sjunker sakta i dyn, medan transporter till och från industrierna på fastlandet – inom synhåll från lagunöns kajer – fortgår. Kontrasten mellan raffinerad medeltida labyrint och raffinad olja kunde knappast vara tydligare. Men, så är det också extremerna av särintressen som möts: arkitektoniska och kulturella reminiscenser av tusenårig historia och ekonomiskt betingad kortsiktig exploatering av naturresurser och turism. Foto: Andreas Falk

Byggsektorns innovationscentrum, BIC. Satsningen är ett program för forskning och innovation och har fått namnet CERBOF, Centrum för energi- och resurseffektivitet i byggande och förvaltning. Syftet är att bidra till att nationella energioch miljömål nås, att svenskt näringslivs konkurrenskraft stärks samt att nyttiggöra forskningsresultat i kommersiella produkter, tjänster, system och metoder.

En energisk ansats I en pressrelease daterad 2007.10.10 står att läsa att den totala satsningen uppgår till 130 miljoner kronor och förvisso handlar om byggande men även om att förändra människors beteenden. Det handlar om att öka tempot i energieffektiviseringen, både när det gäller nybyggnad och i existerande byggnadsbestånd, för att minska sektorns klimatpåverkan samt energikostnaderna för kunder och brukare genom både ny och tillämpad teknik, och genom ändrade ”attityder och processer hos olika aktörer”. Det är en lovande satsning som gör anspråk på att vilja åtgärda glappet i den svenska finansieringsstrukturen gällannr 1 B 2008 husbyggaren

de implementeringen av forskningsresultat, som adresserades i Form & Teknikkrönikan i Husbyggaren nr 2 2007.

Att se tillbaka Vid 2007 års symposium i International Association for Shell and Spatial Structures, som hölls i Venedig i december, var temat ”Towards the future looking at the past”. Forumet delas av arkitekter, konstruktörer, teoretiker och praktiker och ägnas företrädesvis åt, som namnet förtäljer, skalkonstruktioner och byggnader med stora spännvidder. Flertalet artiklar som presenterades i Venedig rörde arkitektonisk formgivning och utveckling av konstruktionssystem med hjälp av datorbaserade verktyg. Debatten kom att kretsa och stundtals bli het kring begreppet Free Form Design, både under och omkring de schemalagda föredragningarna. I ena lägret har Free Form Design kommit att likställas med ett mer eller mindre förutsättningslöst experimentellt sökande efter formelement och principer för byggnadsgestaltning. I andra lägret står förespråkare för och tillskyndare av form och konstruktion som

uppvisar ett medvetet grepp om en hållbar helhet, hållbar i både konstruktionsoch produktions- samt energi- och resurshushållningshänseende.

Vi är redo Klart är att teknik, kapacitet och intresse finns, i många läger, och inom flertalet professioner och organisationer, för att bidra till en hållbar utveckling av samhället. Men förmodligen är det ännu många som behöver skrämmas och väckas till eftertanke, innan en samfällig ansats kan göras, av de bilder som uppmålas. Dessa bilder som är ytterst realistiska och absurt nog starkt påminnande om de dystopi- och helvetesskildringar som holländaren Hieronymus Bosch målade under sent 1400-tal. När alla skrämts till insikt, låt se vad vi alla kan göra för att åstadkomma förändring. För vidare stillande av nyfikenhet och frågvishet, se följande sidor: www.architecture2030.org, www.bic.nu och www. cerbof.se. För Hieronymus Bosch: sök efter bilder på Google, och förvänta åtskilliga tankeväckande surrealistiska träffar. D 53


DEBATT Byggandet av vägar och järnvägar måste bli effektivare. Det är målet för Förnyelse i Anläggningsbranschen, FIA, ett projekt som inleddes år 2004 på initiativ av Banverket och Vägverket. Idag samlar FIA hela branschen. FIA vill nu öppna för att tävla om lösning, tid och pris. Av åsa söderström jerring , ordförande, FIA och bengt jäderholm , ansvarig för FIAs sekretariat

Ge oss mer järnväg och väg för pengarna! tt det finns en stor potential för ett effektivare byggande av vägar och järnvägar är de flesta överens om. Man talar om 25–30 procents ökad effektivitet. Men minst lika viktigt är målet att skapa förutsättningar för en stabil lönsamhet i företagen. Det måste ju finnas incitament till förändring. Det är högkonjunktur för byggandet i landet. Sysselsättningen är hög. Företagen i branschen – såväl entreprenörer som teknikkonsulter – redovisar god lönsamhet. Sett i ett sådant perspektiv kan man få intrycket av att allt är bra och att branschen uppvisar en hög effektivitet. Utredningar visar emellertid att produktiviteten inom byggbranschen ligger långt efter den utveckling som annan industri kan redovisa, ett faktum som i högsta grad gäller anläggningsbyggandet.

A

Samlar hela branschen Den låga produktivitetsökningen i branschen tillsammans med andra för branschen besvärande inslag gjorde att generaldirektörerna i Banverket och Vägverket för nästan exakt fyra år sedan tog initiativet till en förnyelse i anläggningsbranschen. Till det arbetet anslöt sig de stora entreprenörerna och teknikkonsultföretagen och i dag återfinns ytterligare ett trettiotal företag, verk och kommuner i projektet. Förnyelse i anläggningsbranschen, som drivs som ett projekt benämnt FIA, handlar om att skapa nya förutsättningar och starkare drivkrafter och tillhandahålla effektivare verktyg som stimulerar till och underlättar förnyelse. FIA-arbetet har haft stor betydelse för att bryta den negativa spiral som branschen var inne i för några år sedan. Det finns idag en ökad förståelse för varandras roller och en ökad respekt för varand54

ras kunnande och vilja, vilket är förutsättningar för förändring och förnyelse.

Förnyelse kräver nytänkande Till de förtroendeskapande åtgärder som FIA driver hör program för effektivare byggande av väg- och järnvägstunnlar i berg och program för effektivare asfaltbeläggningsverksamhet, liksom en rekommendation som tar sikte på att effektivisera upphandlings- och anbudsgivningsprocessen genom att undvika onödiga ansökningar om överprövningar. Ett betydelsefullt program handlar om utökad samverkan. Det har funnits ett tag och tillämpas i Vägverkets och Banverkets upphandlingar. Till årsskiftet färdigställdes två viktiga program som ska leda till förnyelse och ökad effektivitet. Det ena handlar om effektivare anläggningsbyggande och det andra om effektivare konsultuppdrag. Förnyelse innebär att tänka nytt. I programmet för effektivare anläggningsbyggande rekommenderar FIA därför att entreprenörer och teknikkonsulter i ökad utsträckning ska få tävla om såväl teknisk lösning, som tid och pris. Det kan handla om bästa tekniska lösning, tidigareläggning av öppnandet av anläggningen för trafik och om så lite störningar som möjligt under byggtiden. Det innebär att tid kommer att värderas och minskade störningar för trafiken och omgivningen kommer att premieras. Samverkan lönar sig Programmet rekommenderar också tidigarelagda upphandlingar, så att mer tid kan avsättas för arbetsberedning, samt aktiv design, så att förberedda lösningar väljs på plats utan produktionsavbrott. Dessutom förordar programmet att generella indexregleringar avskaffas för att skapa ett större omvandlingstryck.

Under år 2007 har det skett ett kraftigt genombrott när det gäller samverkan i entreprenader och konsultuppdrag. Effekterna syns tydligt. I de projekt som sökt FIA-priset för år 2007 går samverkan mellan parterna som en röd tråd. Parterna kan redovisa ömsesidiga vinster och projektens ekonomi, relationer till omgivningen och utomstående parter och framdrift, har gynnats genom samverkan. De stora beställarna, Banverket och Vägverket, har nu samverkan som ett frekvent inslag i sina förfrågningsunderlag.

Möten under våren De program som FIA utarbetat ska nu föras ut och tillämpas i branschen. För det krävs ett omfattande arbete i form av seminarier och workshops, där verksamma personer i branschen ges möjlighet och tillfälle att diskutera frågorna och åtgärderna. Seminarier och workshops kommer att arrangeras på olika ställen i landet under våren 2008. FIA är ingen branschorganisation utan består av ett antal medlemmar, som vill arbeta på ett nytt sätt. Vi hjälper till med material och information, men det är upp till respektive medlem att omsätta program och verktyg i sina organisationer. FIA ser det som en konkurrensfråga – byggherrarna menar allvar och de företag som är mest kreativa och som anammar det nya arbetssättet snabbast, kommer att få konkurrensfördelar. Lägsta pris avgör ofta Ett program kommer aldrig att få genomslag om man inte följer upp resultatet av programmet. I förfrågningsunderlagen från Vägverket och Banverket ingår därför numera krav på uppföljning och mätning av drift-, projekterings- och byggprojekt. Lunds tekniska högskola husbyggaren nr 1 B 2008


gör analyserna för att se hur branschen utvecklas, även det ett FIA-projekt. Enkätstudien är till stor del fortfarande i sin linda och antalet projekt få, men vissa tendenser kan redan ses. Utförandeentreprenader väljs oftast för nybyggnadsprojekt medan totalentreprenad används vid driftentreprenader. Vid utvär-

dering av anbud används i de flesta fall en utvärderingsmodell där mjuka parametrar vägs samman med priset, med det är ändå oftast lägsta pris som avgör. Innovationsklimatet är relativt lågt, sidoanbud ges i väldigt liten utsträckning och någon användning av nya produkter eller produktionsmetoder har i princip

inte noterats. Generellt verkar dock relationen mellan beställare och entreprenör vara god, de enskilda aktörernas mål verkar uppnås i de flesta fall och aktörerna har en hög ambition när det gäller samverkan. D

Nya Väggboken är här! Läs om hur man kan använda EPS-cellplast som fuktsäker och kosnadseffektiv isolering i väggar.

EPS i väggar Varmt och torrt med rätt isolering!

”EPS i väggar” är framtagen av EPS-Bygg, en sektorgrupp inom Plast- & Kemiföretagen.

Ring och beställ ditt exemplar: Medlemsföretag som tillverkar isolering av EPS-cellplast Cellplast Direkt Sverige AB, Box 127, 312 22 Laholm, tfn 0430-14 990 Jackon AB, Box 7049, 187 11 Täby, tfn 08-544 441 40 BEWI AB, Box 2116, 312 02 Genevad, tfn 0430-737 50 Jackon AB, Box 38, 428 21 Kållered, tfn 031-700 88 10 Sundolitt AB, 447 82 Vårgårda, tfn 0322-62 60 00 Thermisol AB, Braxenvägen 8, 761 41 Norrtälje, tfn 0176-20 85 00 nr 1 B 2008 husbyggaren

www.eps-bygg.se 55


DEBATT Vad är orsaken till att det byggs och säljs hus år 2007 utan att byggaren eller säljaren kan svara på frågan om husets energiprestanda? I en intervju med 30 säljare av nyproducerade villor kunde endast tre svara på frågor om vilka U-värden villans fönster hade! Av diana avasoo , Senior Consultant, WSP Environmental

Handlar det om okunskap – eller rent av ovilja? somras besökte jag Leva & Bo utställningen som arrangerades i samband med 750-års firandet av Trelleborg som stad. Ett 70-tal småhus och lägenheter hade byggts för att locka fler boende till Trelleborg. Jag besökte minst 25 av dessa och överraskades över att ett hus på 120 kvadratmeter kunde kosta tre miljoner i Trelleborg. Det var trots allt inte någon lyx man fick för dessa pengar. ”Det måste vara de dolda kvaliteterna såsom extra isolering och fönster med låga U-värden som har kostat lite mer” tänkte jag. – Hur mycket drar huset i kilowattimmar per kvadratmeter?, frågade jag säljaren i det första huset som jag besökte. – Vi har låga kostnader per år, svarade han och visade mig en kalkyl på investering, räntekostnader och amorteringar. Jag ställde samma fråga igen och han kunde inte svara. Jag frågade vilket U-värde fönstren hade och vem som hade tillverkat dem. Han kunde inte svara på de frågorna heller.

I

Få kunde svara OK, tänkte jag. Han kanske är nyanställd så jag gick vidare till nästa hus och ställde samma frågor. Varken den säljaren eller hans kollegor kunde svara. Jag är ihärdig så jag fortsatte med ytterligare 13 hus den dagen. Nästa dag gick jag till ett annat område och ställde samma frågor för ytterligare cirka 15 hus och fick samma svar. Någon sade: ”Du är den första som ställer frågor om husets energibehov!”. En annan sade: ”Vi klarar byggnormens krav.” 56

Det visade sig att det gällde den gamla byggnormen och inte den som gäller nu.

Stor okunskap råder Kunskapsnivån hos hussäljarna dessa två dagar i Trelleborg var låg men jag blev nyfiken på om detta gällde andra delar av landet. Jag är projektledare för Energimyndighetens pilotprojekt Energimärkning av fönster. Min uppgift är att sprida kunskap om att det finns fönster som sparar mycket energi och att flera av dem dessutom är energimärkta. Inom projektet anlitade jag därför ett

företag som genomförde intervjuer med 30 säljare av nyproducerade villor i Malmö, Göteborg och Stockholm om bland annat vilka U-värden deras fönster hade. Bland dessa fanns även större byggföretag som bygger småhusområden. Resultaten från undersökningen som genomfördes i september 2007 var mycket nedslående: Endast tre kunde ge klara besked. Ytterligare åtta säljare återkom med uppgifterna, men resterande 19 säljare hörde aldrig av sig med några svar.

Bortkastade kronor Det är verkligen tråkigt och anmärkningsvärt att kunskapen om att bättre fönster leder till lägre produktions- och driftskostnader och till bättre inomhusmiljö inte är etablerad. Enorma ekonomiska värden går till spillo när inte hustillverkare väljer fönster med god energiprestanda. Om vi antar att varje husägare i dessa nya bostadsområden i Trelleborg betalar i genomsnitt 5 000 kronor mer om året i högre energikostnader helt i onödan och släpper ut cirka 5 000 kilo koldioxid varje år, får vi fram en totalkostnad för de 70 husen på 350 000 kronor. Dessutom bidrar de till negativ klimatpåverkan genom 350 ton i koldioxidutsläpp. Hur många liknande områden finns det inte runt om i Sverige? Hur mycket energi slösas det med på grund av denna okunskap? Vi vet ju redan att cirka 15 terawattimmar läcker ut Ett genomsnittligt nybyggt allmännyttigt flerbostadshus drar genom gamla tvåglasfönster. cirka 165 kWh per m2. Kvarteret Seglet i Karlstad drar cirka 25 kWh Men dessa sitter i gamla hus. per m2. Merkostnaden har varit försumbar. Förvaltaren är nöjd. Varför väljer man fönster som Foto: Emely Engkvist, Karlstads Bostads AB husbyggaren nr 1 B 2008


drabbas av övertemperaturer och därför valdes solvärmedämpande glas i vissa rum med stor solvärmebelastning. Samtliga fönster har U-värde 1,0 W/m2K. Merkostnaden jämfört med ett fönster med U-värde 1,5 W/m2K var försumbar. Resultatet är nöjda hyresgäster. Såhär säger Mats Enmark, VD hos KBAB, om projektet: – Vi tror nämligen att den energi som inte används är den som kommer att betyda mest i framtiden. Och vi tror också att denna energibesparing endast kan uppnås med hjälp av utvecklad produktionsteknik och nyskapande lösningar.

Energimärkningen visar hela fönstrets U-värde.

läcker energi i nya hus som ska finnas i minst 50 år? Jag förstår om detta inte bekymrar den som tillverkar huset när någon annan ska betala driftskostnaden. Men varför förstår inte hustillverkarna och egentligen hela kedjan i byggprocessen att det finns pengar att tjäna på att bygga energieffektivt. Det är så enkelt: ett välisolerat hus behöver inte komplicerade och stora system för att klara inomhuskomforten. Bra isolering leder till lägre effektbehov, och lägre effektbehov leder till mindre anläggningar för värme och kyla.

Energisnålt höghus Under mina 30 år i byggbranschen har jag sett några bra exempel. Jag har även fått förtroendet att vara med och föreslå lösningar i några projekt med verkligen lyckade resultat både klimatmässigt och ekonomiskt. I början av november besökte jag ett sådant projekt i Karlstad, nämligen Karlstad Bostad AB:s nya höghus, kvarteret Seglet. Det är ett mycket energieffektivt 12-våningshus som blev klart i början av året. Trots att systemen inte är intrimmade och en del byggfukt är kvar, drar huset 30 kilowattimmar per kvadratmeter. KBAB räknar med att komma ner till under 25 när allting är intrimmat. Jag var anlitad för att upphandla fönstren till detta projekt. Även bostäder kan nr 1 B 2008 husbyggaren

Skola sänkte energiåtgång Ett annat aktuellt bygge som jag är glasoch fönsterkonsult för är en skola med mycket stora glaspartier samt glastak. Genom avancerade klimat- och energisimuleringar med dataverktyget IDA, har vi räknat fram skolans totala energibehov och bästa komforten under hela året. Resultaten visar på ett energibehov på cirka 60 kilowattimmar per kvadratmeter inklusive tappvarmvatten och fastighetsel. Detta ska jämföras med nya skolor byggda på traditionellt sätt som har ett energibehov på 150 kilowattimmar. Även i denna skola bidrar fönstren till lägre installationskostnader. Bland annat kunde den utvändiga solavskärmningen uteslutas eftersom de energieffektiva fönstren har ett neutralt solskyddsglas som tar bort en stor del av solvärmen. Fönstren som upphandlas har ett U-värde på 1,0 W/m2K. En stor fördel med låga U-värden är att glasen på insidan kommer att hålla en hög yttemperatur vilket innebär att man kan sitta intill fönstren vintertid utan att uppleva att det är dragigt och kallt. Energimärkta fönster För den som upphandlar fönster, är det viktigt att ta fram en detaljerad kravspecifikation. Bland annat bör man försäkra sig om att tillverkaren i offerten anger hela fönstrets U-värde, inte bara glasets. Det var ett av skälen till att Bo01-området i Malmö fick mycket högre energiåtgång än beräknat; de U-värden som tillverkaren angav var glasets och inte hela fönstrets och därmed läckte husen mycket mer värme än det var tänkt. Energin är osynlig. Därför har Energi-

Varför väljer man fönster som läcker energi i nya hus som ska finnas i minst 50 år? De kommer att läcka värdefull energi.

myndigheten initierat ett projekt med energimärkta fönster. Energimärkningen gör energin synlig på flera plan. Dels ser man omedelbart på etiketten vilken pil och vilken bokstav fönstret har fått. Dels kan beställaren fullständigt lita på att det är hela fönstrets Uvärde som anges och att värdet stämmer. Innan en tillverkare beviljas rätten att energimärka sina fönster, måste varje produkt testas eller beräknas av ett ackrediterat nationellt testinstitut.

Energiförluster blir synliga Lagen om energideklaration för byggnader trädde i kraft den 1 oktober 2006. Det innebär att till årsskiftet 2008/2009 ska alla hyresrätter, bostadsrätter och lokaler samt alla specialbyggnader med en yta på över 1 000 kvadratmeter ha en energideklaration. Dessutom ska alla nya byggnader samt alla villor som ska säljas ha en energideklaration från och med den 1 januari 2009. – Kunskapsnivån är avgörande. Den behöver förbättras hos både köpare, säljare och leverantörer, säger Arne Andersson, handläggare på Energimyndigheten. – Husköpare och finansiärer kommer att se driftskostnaderna tydligt och ställa frågor till hussäljarna. Jag undrar om hussäljarna kommer att kunna svara på deras frågor, säger Arne Andersson. D

Fotnot:

Diana Avasoo är energikonsult på WSP Environmental och har arbetat med fönster och energifrågor i 25 år. Hon leder "Energimärkta fönster", ett pilotprojekt som drivs av Energimyndigheten i samarbete med elva fönstertillverkare. Läs mer på www.energifonster.nu.

57


Noterat Handbok om bullerskydd

Byggförmedlare vill expandera

Boken ”Byggvägledning 11 – en handbok i anslutning till Boverkets byggregler” behandlar framför allt ljudmiljön i bostäder och lokaler. Handboken är tänkt att underlätta tillämpningen av föreskrifterna i BBR och BKR. Reglerna om bullerskydd i BBR hänvisar idag till övergripande ljudklassningsstandar-

Bra Byggare, som är en marknadsplats för hantverkstjänster på Internet, passerade tidigt i december en miljard kronor i förmedlade byggjobb sedan starten för drygt 1,5 år sedan. Webbplatsen vann i november utmärkelsen SIME Awards inom kategorin ”Best E-commerce Company”. – Vi ser en allt bredare acceptans för det här sättet att köpa tjänster både bland konsumenter och hantverkare. I nuläget förmedlar vi jobbförfrågningar för nära 100 miljoner kronor i månaden. Sedan start har vi förmedlat över 1 300 badrumsjobb, med en snittbudget på 79 000 kronor per badrum. Vi ser stora utvecklingsmöjligheter både i Sverige och internationellt, säger Johan Leth, vd för Bra Byggare. Över 1 400 hantverkare över hela landet har provat tjänsten, enligt företaget, och över 800 hantverkare är aktiva

der för bostäder och för vissa lokaler. Underlaget till revideringen är de ändringar i bullerskyddsavsnittet i BBR som infördes redan den 1 juli 2006, men som efter en övergångsperiod ska tillämpas fullt ut från 1 juli 2007. ”Bullerskydd. Byggvägledning 11”, är författad av Leif Åkerlöf. Se mer på www. byggtjanst.se. D

Svårt nå miljömål Utvecklingen för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ser dyster ut. Boverket bedömer att det blir mycket svårt att nå målet. De främsta skälen är problem med buller och innemiljö. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering av de nationella miljökvalitetsmålen. God bebyggd miljö är ett av 16 sådana. I målformuleringen står att ”städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö.”. I bedömningen för fyra år sedan trodde man att det fanns en chans att nå målet fram till år 2020, men det gäller inte längre: Det är framför allt de mål som handlar om människors hälsa, till exempel buller och god inomhusmiljö, som ligger bakom vår bedömning, säger Sofie Adolfsson Jörby på Boverket. Men vi pekar också på att bebyggelsens kulturvärden inte identifieras och skyddas i tillräcklig omfattning. God bebyggd miljö är ett av de minst kända miljökvalitetsmålen. En intervjuundersökning om allmänhetens kännedom om miljömålen som utförts i år visar att 70 procent av 58

de tillfrågade aldrig har hört talas om målet. De negativa trenderna är att vägtransporterna ökar, både med personbilar och tunga godstransporter, vilket ger ökat buller och påverkar luftkvaliteten såväl ute som inne i bostäderna. Vi producerar också allt mer avfall per person även om det tas om hand mer resurseffektivt nu än för några år sedan. Några ljusglimtar finns dock. Allt mindre avfall deponeras, användningen av naturgrus minskar och allt fler bostäder åtgärdas mot buller och radon och värms upp med förnybara energikällor. Det tycks också som att den totala energianvändningen i bostads- och servicesektorn har börjat minska. Nu ska miljömålsrådet göra en samlad utvärdering av de 16 miljökvalitetsmålen, vilket resulterar i en rapport som lämnas till regeringen på vårkanten. Rapporten från miljömålsrådet blir i sin tur ett underlag för regeringens miljömålsproposition som läggs fram för riksdagen år 2009. D

medlemmar. Sajten har runt 20 000 besökare per månad. En kvalitetskontroll görs av hantverkarna på webbförmedlingen. En kreditupplysning tas på alla medlemmar där bland annat moms, F-skatt och organisationsnummer kontrolleras. Dessutom betygssätts hantverkarna baserat på tidigare utförda arbeten. Betygssättningen gynnar duktiga hantverkare som kan konkurrera med kvalitet istället för pris. Bra Byggare ser för närvarande över möjligheterna att expandera. – Tjänstemarknadsplatser är ett kraftigt växande område på de flesta europeiska marknader. Vi ser betydande möjligheter till expansion inom vårt område, säger vd:n Johan Leth. D

Europeisk byggkonjunktur vänder Den europeiska byggindustrin passerade vid årsskiftet 14 år med oavbruten tillväxt. Detta enligt Prognoscentret, som representerar Sverige och Norge i Euroconstructs nätverk. Värdet på den totala europeiska byggmarknaden, definierad som omsättningen bland de 19 medlemmarna i Euroconstruct, kommer år 2007 att uppgå till cirka 1 448 miljarder euro. De institut och företag som ingår i nätverket bedömer att det blir en fortsatt tillväxt till år 2010. Den blir dock försvagad av en nedgång i nybyggda bostäder och stannar på cirka 1,5 procent per år. Indragna subventioner och en brist på byggmaterial och arbetskraft bidrar till att kost-

naderna pressas uppåt. Detta i kombination med en avmattad konjunktur och en finanskris som smittat av sig på den europeiska byggmarknaden gör att de bästa åren är passerade. Det som bidrar till byggbranschens avmattning är signaler om att bostadsbubblan i delar av Europa börjar spricka, framför allt i Spanien, Irland och Storbritannien. I Västeuropa vänder nyproduktionen av bostäder ner med två procent år 2007 för att fortsätta gå tillbaka med cirka 2,5 procent per år till år 2010. En god tillväxt i anläggningsprojekt förutspås, samt en fortsatt stark uppgång i Östeuropa och en svagt men stabilt växande ROT-marknad. D

husbyggaren nr 1 B 2008


Noterat Studie av vibration i bjälklag prisad Högskola satsar på praktik Tobias Lennartsson fick i oktober 2007 ta emot pris för Årets bästa examensarbete inom stål. Priset, som utfärdas av Stålbyggnadsinstitutet SBI, delades ut av SBI:s VD Björn Uppfeldt under Stålbyggnadsdagen i Göteborg. SBI:s motivering löd: ”För en väl genomförd behandling av det aktuella problemet att begränsa vibrationer i lätta bjälklag av tunnplåt”. Under sina sommarledigheter har Tobias Lennartsson bland annat arbetat på företaget EAB i Smålandsstenar för att öka sina praktiska och teoretiska kunskaper inom byggnadskonstruktion. Där har han fått arbeta med att uppföra stålstommar på byggarbetsplatsen samt bistå EABs projekteringsavdelning för stålstommar. När det blev dags för examensarbete erbjöd företaget

honom att göra ett arbete om svikt och vibrationer i bjälklag. Förutsättningar och önskat resultat sattes upp tillsammans med Tobias Lennartsson och hans två handledare Gösta Vesterlund och Johan Martinsson på EAB. Resultatet har varit till stor nytta för företaget som nu har möjlighet att ge kunden en produkt anpassad just för deras användningsområde och verksamhet. Företaget levererar ett stort antal entresoler varje år. En entresol används för att öka golvytan i befintliga lokaler genom att bygga ett bjälklag mellan befintligt golv och tak. Entresolen kan användas till olika typer av verksamhet till exempel fläktrum, lager eller kontor. Användningsområdena har olika krav på känslighet mot svikt och vibrationer. D

LTH är först bland tekniska högskolor i Sverige att återinföra praktiken i utbildningarna till civilingenjör. Det sker gradvis genom en ny kurs, Ingenjörsinriktad yrkesträning, under det fjärde studieåret. För flera år sedan försvann den obligatoriska praktiken sedan högskoleverket konstaterat att alla obligatoriska moment måste vara poänggivande. Den gamla praktiken fick också kritik för att komma tidigt i utbildningen och inte alltid vara så meningsfull. Men både näringsliv och studenter har beklagat att praktiken försvann.

Genom kursen Ingenjörsinriktad yrkesträning vill LTH i samarbete med näringsliv och samhälle ge studenter chansen att under sin utbildning lära känna sin framtida yrkesroll och de villkor som gäller på en arbetsplats. Mer än ren teknik handlar det då om att träna på arbete i en grupp med olika medarbetare, beställare och andra aktörer. Detta sker genom åtta veckors sammanhängande arbete på företaget och två på LTH. D

Nytt betonginstitut Vid årsskiftet bildades en starkare resurs för betongforskning. Stiftelsen CBI och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut förde över all sin verksamhet inom cement, betong, ballast och natursten till ett

nytt gemensamt ägt bolag, CBI Betonginstitutet AB. SP kommer att äga 60 procent och stiftelsen 40 procent i det nya bolaget. D

Går ihop om vindkraftpark

Tobias Lennartsson tar emot SBI:s pris för Årets bästa examensarbete inom stål. Examensarbetet behandlar problemet att begränsa vibrationer i lätta bjälklag av tunnplåt. Foto: EAB

nr 1 B 2008 husbyggaren

Vattenfall och Wallenstam bildar ett gemensamt bolag som ska undersöka möjligheterna att utveckla, bygga och driva en vindkraftpark söder om Taggens fyr i Hanöbukten. Fullt utbyggd kan parken komma att förse 200 000 hem med förnyelsebar vindkraftsel. Vattenfall och Hanöbukten Offshore AB, där Wallenstam är majoritetsägare, bildar Taggen Vindpark AB. Det samägda bolaget ska fortsätta projekteringen av Taggen vindkraftpark i Hanöbukten och fullfölja tillståndsansökan till Miljödomstolen. – Det är glädjande att vi kommit fram till en bra, gemensam lösning för att kunna fortsätta undersöka möjligheterna att bygga Taggen vindkraftpark. Detta är ytterligare

ett steg i vår strategi att bli självförsörjande på förnyelsebar elenergi, samt kunna erbjuda våra kunder egenproducerad energi till bästa pris, säger Hans Wallenstam, VD Lennart Wallenstam Byggnads AB. Området som planeras för Taggen vindkraftpark har goda vindförhållanden, bra djup och goda möjligheter till nätanslutning. Detta gör Taggen till ett mycket bra vindkraftsprojekt. – Taggen är en fortsättning på vårt arbete för ett bättre klimat och ett ökat utbud av el, säger Anders Dahl, chef Vattenfall Vindkraft. Wallenstam är en partner som vi ser fram emot att samarbeta med. D

59


Noterat Staten satsar stort på forskning om trähus Professor Jesper Arfvidsson vid byggnadsfysik på LTH, lyckades under senhösten ta hem flera stora forskningsprojekt. Störst var ett Vinnova-projekt på 23 miljoner, ”Framtidens trähus, energieffektiva med god innemiljö”. Projektet är ett samarbete mellan LTH, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och Svenska miljöinstitutet, samt en rad företag. Det ska pågå i tre år och sysselsätta tre doktorander plus ett antal seniora forskare. Aktuella frågor om bland annat energi, fukt och innermiljö i byggnader berörs: – Det handlar om att ta ett helhetsgrepp, att hantera energieffektivitet, fuktsäkerhet och ventilation samtidigt. Nu har vi möjligheten att hjälpa till att göra rätt från början och inte, som tyvärr ofta är fallet, bli inkopplade när något redan blivit fel och behöver åtgärdas, berättar Jesper Arfvidsson som ska

fungera som programdirektör i spetsen för landets expertis på området. – Företagen är mycket intresserade av att få hjälp så de klarar att bygga efter de nya kraven på energianvändning utan att äventyra fuktsäkerhet och innemiljö. För ett par år sedan gjorde vi en liknande ansökan men då gick den inte hem. Nu är det en fråga som ligger rätt i tiden. De fem samverkande delprojekten är: system för energieffektivitet, fuktsäkert byggande, samspelet trä-innemiljö, byggnadsfysikaliska beräkningsverktyg och miljömässig utvärdering. Staten planerar att via Vinnova fördela 250 miljoner till skogs- och träforskning fram till år 2012. Detta är det hittills största av dessa projekt, på knappt tolv statliga miljoner, lika mycket från industrin. Två färska EU-projekt gäller start av nya mastersprogram i

Egypten och Libanon. Avdelningen har beviljats respektive tre miljoner för två år och fem miljoner för tre år. – En masterutbildning i energieffektivt byggande är något som man inte intresserat sig mycket för i dessa länder i Mellanöstern tidigare. Vi tar hjälp av Eagean University i Grekland som har liknande klimat och stor erfarenhet av solenergianvändning. Kairo universitet och American University i Beirut är våra viktigaste partners även om fler universitet hakar på, säger Jesper Arfvidsson. Energimyndigheten har även beviljat samma avdelning 2,5 miljoner för studier på Bo01området. Det handlar om energianvändning och inneklimat i moderna flerfamiljshus, och analys av kontinuerliga mätdata. – Man kan säga att vi ska ta fram bättre indata till energiberäkningar. För att kunna göra korrekta bedömningar av för-

väntad energianvändning i lägenheter och byggnader måste indatan till beräkningsmodellerna vara rätt. Doktoranden Hans Bagge ska slutföra projektet. – Dessa nya projekt är viktiga för avdelningen, som decimerats under senare års ekonomiska svårigheter. Nu får vi chansen att expandera men samtidigt är det svårt att få tag i folk. Industrin skriker efter arbetskraft och betalar bra. Nu skulle vi behöva dem vi tvingats släppa, kommenterar Jesper Arfvidsson. Vinnova har även beviljat 48 miljoner kronor till ett annat forskningsprojekt, Woodbuild, som ska handla om beständighet hos trä utomhus. Projektet drivs av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i samarbete med LTH genom professor Sven Thelandersson, samt ett tiotal företag. D

Satsar på webblösning för fastighetsautomation I takt med att många fastighetsägare ställs inför nya krav på energieffektivisering ökar efterfrågan och kraven på webbtekniker. Den svenskägda Regin-koncernen marknadsför ett program av produkter och system för fastighetsautomation på ett 40-tal marknader runt om i världen. Marknadsföringen sker via ett globalt nätverk med certifierade integratörer och distributörer. Bland annat

Bobo Ekelundh på Systeminstallation AB och Leif Brattschöld på AB Regin.

levereras lösningar där olika webbfunktioner utgör en viktig del. Nu avser företaget att starta ett webbinriktat utveck-

lingsbolag för att försäkra sig om att kunna erbjuda marknadsledande webblösningar framöver. AB Regin blir hälftenägare i bolaget tillsammans med Systeminstallation AB i Varberg, som startade år 1998 och idag har ett femtontal medarbetare. Systeminstallation är ett kompetensföretag med ett heltäckande tjänsteutbud inom fastighetsautomation med styroch övervakningslösningar för

exempelvis ventilation, värme, kyla och fjärrvärme. Företaget har även medarbetare med certifiering att utföra energideklarationer. Under år 2008 ska flera nya lösningar för webbaserad fastighetsautomation presenteras. Regin har sedan många år sin utvecklingsavdelning förlagd till Landskrona. Det nya utvecklingsbolaget, med placering i Varberg, kommer att ledas från Landskrona. D

Miljövänlig isolering för proffs! 60

husbyggaren nr 1 B 2008


Noterat House of Sweden blev Kasper-vinnare Sveriges Arkitekter delade innan årsskiftet ut flera arkitekturpriser, bland annat Kasper Salin-priset, Sienapriset, Guldstolen, Bostadspriset och Kritikerpriset. Kasper Salin-priset, som delas ut ”till ett svenskt byggnadsverk eller grupp av byggnader av hög arkitektonisk klass” gick till Svenska ambassaden, Washington, som tidningen Husbyggaren hade en artikel om i nr 1 2007. Arkitekt är Wingårdh Arkitektkontor genom arkitekter SAR/MSA Gert Wingårdh och Tomas Hansen. Byggherre var Statens Fastighetsverk genom Jan Thews. Sienapriset ”för god utemiljö i Sverige” gick till upprustningen av Vasaparken, Stockholm. Arkitekt var Grontmij Landskapsarkitekter, Stockholm, genom landskapsarkitekter LAR/MSA Anders Falk och Anders Kling. Byggherre var Stockholms stad genom

landskapsarkitekt LAR/MSA Bodil Hammarberg. Guldstolen ”till bästa produkt” gick till Bin papperskorg. Formgivare är Front genom Sofia Lagerkvist, Charlotte von der Lancken, Anna Lindgren och Katja Sävström. Producent är Materia. Bostadspriset ”till årets bostad” gick till Trevånings radhus i Raus Vång, Helsingborg. Arkitekt är Tegnestuen Vandkunsten genom arkitekt Flemming Ibsen och byggherre HSB Nordvästra Skåne genom Ulf Nordström och Bengt Isberg. Kritikerpriset, som delas ut ”(...)till den bästa arkitekturanalysen som publicerats under senaste året(...)” vanns av Tomas Lewan. Juryn skriver att han bland annat ”…följer upp en tradition i svensk arkitekturdebatt där projekterande arkitekter själva deltar med insiktsfulla och självständiga åsikter.” D

Kasper Sahlinpriset vanns av House of Sweden, Sveriges ambassadbyggnad i Washington. Foto: Åke E:son Lindman.

Tegnestuen Vandkunsten har med inlevelse om livet i en bostad skapat vackra radhus. Foto: Ole Jais.

Vasaparken i Stockholm fick Sienapriset för år 2007 för den snygga uppgraderingen. Foto: Mauro Rongione.

nr 1 B 2008 husbyggaren

Bin papperskorg kombinerar funktion, pedagogik, humor och estetik.

Tomas Lewan prisades för den stora bredd han har i sitt skrivande. Foto: Karin Greiling

61


Noterat Kostnad för leverans kartlagd

Blandare sparar energi

Vad kostar felaktiga leveranser företagen i ett byggprojekt? Den frågan ställde sig tre ambitiösa studenter vid väg- och vattenprogrammet i Lund i ett projektarbete som belönats med ett logistikpris. Svaret blev: cirka 6 600 kronor för en missad gipsleverans. Vid nyproduktion är möjligheterna att lagra material på byggplatsen ofta begränsade vilket ställer höga krav på leveranserna. Att få rätt material levererat vid rätt tid och på rätt sätt är i praktiken oftare lättare sagt än gjort. Den genomförda fallstudien ”När leveransen blir ett problem” visade att en felaktigt levererad gipsleverans orsakade en merkostnad för byggföretaget på 6 600 kronor. Kostnaderna uppkom trots att entreprenören i fråga hade givit leverantören speci-

Miljöbilar minskar koldioxidutsläppen. Men utsläppen kan minskas lika mycket genom att byta till energisnåla blandare i kök och badrum. En energisparande blandare för cirka 10 000 kronor kan spara uppemot två ton koldioxid per år – lika mycket som en miljöbil. Detta enligt en studie gjord av IVF Industriforskning och utveckling. Ett större hushåll, som förbrukar 5 000 kWh energi för eluppvärmt tappvarmvatten årligen, kan spara två ton koldioxid per år genom att byta till energisparande blandare. Om tre av hushållets alla kranar byts ut mot nya resurssnåla, kan energianvändningen för varmvatten sänkas med 40

fika instruktioner om hur materialet skulle levereras. I studien behandlas en rad arbetssätt som kan förebygga problem. Fallstudien utfördes av tre studenter från Lunds tekniska högskola; Clara Widerberg, Henrik Nilsson och Fredrik Bergkvist, som alla läser sitt sista år vid väg- och vattenprogrammet. Rapporten belönades med Bygglogistikpriset år 2007. Priset delas årligen ut av Prolog Bygglogistik för att uppmuntra och synliggöra goda prestationer inom bygglogistikområdet. Joakim Jonsson som är ordförande i bedömningsjuryn påpekar att studenterna ofta ligger i framkant av de byggrelaterade undersökningar som görs. D

Regler bör förenklas Förenklade regler vid offentlig upphandling skulle göra det lättare för såväl små och medelstora företag som för upphandlande enheter. Det framhåller Konkurrensverket i en skrivelse till regeringen. Konkurrensverket vill ha förenklade regler för upphandlingar under ett fast belopp på 600 000 kronor. Vid upphandlingar under detta belopp ska minst tre leverantörer tillfrågas. – En fast beloppsgräns, lika för alla myndigheter och kommuner, i kombination med förenklade formkrav, minskar byråkratin vilket leder till ökad regelefterlevnad. Därmed får fler företag möjlighet att delta i offentliga upphandlingar. Särskilt små och medelstora företag skulle gynnas, säger generaldirektör Claes Norgren. I dag bedömer varje upphandlande enhet – till exempel kommun, landsting eller stat62

lig myndighet – själv var gränsen går för vad man kan direktupphandla. Bedömningarna av var gränsen går har varierat eftersom tolkningsutrymmet har varit stort. Under det belopp som varje upphandlande enhet definierat som ”lågt värde” kan direktupphandlingar i dag ske utan formkrav. Över dessa ”låga värden” gäller formkraven i lagen om offentlig upphandling fullt ut. Det har upplevts som betungande för både upphandlare och för företagen. – Om reglerna är så krångliga att de kan fresta upphandlare att bryta mot reglerna, eller helt sonika strunta i dem, då undergrävs förtroendet och tilliten till hela regelverket. Det vore mycket allvarligt, säger Claes Norgren. D

procent. Elen man sparar genom att byta från en vanlig ettgreppsblandare gör att investeringen återbetalar sig själv på ungefär tre år. Enligt Energimyndigheten används en femtedel av villahushållets energi till varmvatten. I lägenheter är andelen ännu högre. Om el används för att värma tappvarmvattnet, vilket inte är ovanligt, är det rimligt att anta att den el som sparas ersätter så kallad marginalel vilket på den nordiska elmarknaden är liktydigt med el tillverkad i kolkondenskraftverk. Denna el släpper ut stora mängder koldioxid varje år och utsläppen per kWh blir närmare 1 kg/kWh. D

Vann tävling om Göteborgssilo Arkitekttävlingen kring den välkända Göteborgssiluetten Silo IV, vid Juvelkvarnen på Eriksberg, har avgjorts. Vinnare blev White arkitekter med sitt förslag ”Silo X IV”. JM, i samarbete med stadsbyggnadskontoret i Göteborg, bjöd i augusti 2007 in fem arkitekter till en tävling. Ett krav var att den nya byggnaden skulle kunna ersätta den gamla silobyggnaden som land-

märke i området. Det vinnande förslaget – ”Silo X IV” – utsågs av en enig jury med motiveringen att förslaget kan ”…bli en värdig ersättare för den befintliga silon.” Byggnaden i förslaget innehåller 15 våningar med 5 till 6 lägenheter per plan. Lägenheterna föreslås få öppna planlösningar med utsikt åt alla håll. D

Fotomontage av Juvelkvarnen. Lägenheterna i silon får utsikt åt alla håll. Fotomontage: White

husbyggaren nr 1 B 2008


Noterat Ljusdesigner på väg bli ett yrke Intresset för belysning som en viktig del av byggprocessen har under de senaste åren ökat. I dag vet man att ljuset påverkar människor på ett sätt som ger upphov till betydligt mer långtgående effekter än de rent visuella/perceptuella. Därmed har ansvaret för alla som arbetar med att planera och utforma belysning för olika miljöer blivit betydligt större. Läran om belysning och de verktyg som används till att styra och gestalta ljus har också blivit mycket komplex och mångfacetterad. Detta är bakgrunden till att plenarmötet vid Professional Lighting Design Convention, i slutet av oktober 2007 i Lon-

don, antog en resolution om ett officiellt erkännande av ljusdesigner som ett yrke, ett faktum som ska officiellt bekräftas av individuella myndigheter och internationella organ som erkänner yrken och oberoende yrkesgrenar. I Sverige är ljusdesigners en ny, växande yrkesgrupp. Antalet personer som sysslar med ljusplanering ökar och efterfrågan på utbildning har ökat. Sverige ligger idag långt framme och har två ljusutbildningar på högskolenivå. Den ena finns vid tekniska högskolan i Jönköping och den andra vid KTH Stockholm, Ljuslaboratoriet i Haninge. D Ljussättning är ett blivande yrke. Foto: Åke E:son Lindman

Sidotjänster kan bli tillåtna Betänkandet om en ny lag för fastighetsmäklare innebär att det kan bli tillåtet för fastighetsmäklare att ägna sig åt sidotjänster. Betänkandet ska nu ut på remiss. Det var i januari som fastighetsmäklarutredningen lämnade över betänkandet ”Fastighetsmäklaren och konsumenten” (SOU 2008:6) till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen har haft i uppdrag att se över 1995 års fastighetsmäklarlag och överväga vilka ändringar och kompletteringar i lagen som behöver göras. Utredningen har strävat efter att lämna förslag som ger konsumenterna ett gott skydd anpassat till nuvarande förhållanden vid affärer som avser det egna boendet och som ger fastighetsmäklare goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Utredningen föreslår att den nuvarande fastighetsmäklarlagen ersätts av en ny fastighetsmäklarlag som enbart gäller yrkesmässig fastighetsförnr 1 B 2008 husbyggaren

medling som riktas mot eller utförs åt konsumenter. Genom att den nya lagen renodlas till att avse konsumentförhållanden kan konsumentskyddet ges en ännu centralare roll än i dagens lagstiftning. Fastighetsmäklaren ska även enligt den nya fastighetsmäklarlagen ta tillvara både köparens och säljarens intresse. För att garantera att mäklaren är opartisk får mäklaren inte själv träda in som köpare av en fastighet som han eller hon har eller har haft i uppdrag att förmedla. En mäklare får inte heller förmedla en fastighet till eller från någon närstående fysisk eller juridisk person. Mäklaren måste också avböja eller avträda från ett uppdrag om han eller hon av någon anledning har eller får ett väsentligt personligt eller ekonomiskt intresse i den överlåtelse som uppdraget avser. För att tydliggöra vilka skyldigheter mäklaren har mot varje intressent föreslås att mäklarens skyldigheter gentemot säljare, köpare respektive

uppdragsgivare preciseras. Mäklarens skyldigheter utvidgas också genom att han eller hon bland annat ska ange fastighetens bedömda marknadsvärde och skriftligen informera köparen om dennes undersökningsplikt. En fastighetsmäklare ska enligt förslaget föra anteckningar över vad som förekommer i varje förmedlingsuppdrag. Anteckningarna ska överlämnas till uppdragsgivaren och dennes motpart när uppdraget är slutfört. Problem med oegentligheter i samband med budgivningsprocessen har fått stor uppmärksamhet i media. Även om de flesta budgivningsprocesser är oklanderliga är själva misstanken om oegentligheter förödande för tilliten till aktörerna på marknaden. För att motverka risken för att mäklare anger påhittade bud eller undanhåller bud föreslår utredningen en skyldighet för mäklaren att upprätta en förteckning över de bud som lämnas på en fastighet och över-

lämna förteckningen till säljaren och den slutlige köparen efter överlåtelsen. En sådan transparens i budgivningsprocessen är enligt utredningen viktig även för mäklares integritet och trovärdighet. Det nuvarande förbudet för fastighetsmäklare att ägna sig åt verksamhet som är ägnad att rubba förtroendet för mäklaren ersätts med en skyldighet, för den mäklare som avser att mot ersättning i någon form förmedla till exempel lån eller försäkring, att i förväg anmäla detta till Fastighetsmäklarnämnden för registrering. Mäklaren ska upplysa köpare och säljare om det registrerade förhållandet och om den ersättning som mäklaren erhåller. Genom förslaget om sidotjänster får konsumenter bättre tillgång till olika tjänster i samband med fastighetsaffären och fastighetsmäklare bättre förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Betänkandet ska under våren ut på remiss. D

63


Platsannonser

VärderingsHuset Småhus AB är ett av de ledande värderings- och besiktningsföretagen av småhusfastigheter i Stockholmsområdet med kontor i Solna. Vi söker, för fast anställning, en besiktningsman för att självständigt utföra överlåtelsebesiktningar av småhusfastigheter i Storstockholmsområdet. På sikt kan det även bli aktuellt att utföra energideklarationer.

Körkort och egen bil är ett krav. Sista ansökningsdag är 2008-03-14. Frågor besvaras på telefon 08-695 00 85.

Vi söker en Byggingenjör som genomgått SBR:s kurser i överlåtelsebesiktning. Personen vi söker är ansvarskännande och ska ha lätt för att på ett pedagogiskt sätt uttrycka sig i tal och skrift. Vidare önskas person som har lätt att ”ta” människor. Kompetens inom skadeutredning är meriterande.

64

Ansökan med CV sänds till info@varderingshuset.se eller till Värderingshuset Småhus AB Wiboms Väg 23 171 60 SOLNA Ansökan behandlas konfidentiellt.

husbyggaren nr 1 B 2008


Marknadsnytt Kombinerad dusch Mora Armatur har utökat sitt duschsortiment med bland annat Mora Izzy Family, som är en kombination av en större takdusch och handdusch. Handduschen är utrustad med en trefunktion med tydliga lägen för duschstrålen. Takduschen är av en ny större modell som sprider vattnet över hela kroppen. D

Torkar handduk Med Linosa, Ios och Andros introducerar värmespecialisten Purmo nya, individuella handdukstorkar på badrumsmarknaden. De finns i skiftan-

de former, färger och varianter för olika typer av interiörer. D Rettig Heating AB 042-15 30 00

Mora Armatur 0250-940 00 ove.sundqvist@moraarmatur.se

Limmar fog i tegelrött Foglimmet Tec7 lanseras i terrakotta, som passar till fogning på terrakotta-klinker, mursten, tegel, takbeslag och andra material med färgen tegelstensröd. Tec7 limmar starkt, cirka 27 kg/cm2. Foglimmet kan enligt tillverkaren målas över, det motstår mögel-

angrepp, är syrafritt och innehåller inga skadliga lösningsmedel. D Novatech 031-13 54 90 mikael.palmgren@novatech.nu

Skrapa som kan vinklas Smart Microfiber System kommer med en ny ergonomisk fönsterskrapa som är utrustad med microfiberpäls och gummiskrapa. En låsmekanism gör att man enkelt kan frigöra den vridbara gummiskrapan. Ett teleskopskaft och

66

en vinkeltillsats gör att skrapan kan användas för trånga utrymmen, till exempel duschkabiner. D Smart Microfiber System 08-449 24 70 daniel@smartmicrofiber.se

Skonar fötter från vinterkyla Arbesko lanserar tre av sina vinterstövlar, som är dubbelfodrade med Thinsulate och fiberpäls. Tillsammans med Arbeskos värmeisolerande strumpor står de emot kyla i upp till 20 minusgrader. Skorna är försedda med specialimpregnerat Super8skinn, som står emot väta minst åtta timmar i sträck. De

har en kraftig sulkonstruktion med isolerande mellansula av Poliyou och slitsula av nitrilgummi. De är även utrustade med skyddståhätta och Arbeskos Energy Gel, som ger stöt-absorbering. D Arbesko 019-30 66 08 peter.svensson@arbesko.se

husbyggaren nr 1 B 2008


Marknadsnytt Räknar ut energiåtgång Hus och byggnader står idag för 40 procent av energianvändningen i samhället. Boverkets reviderade byggregler (BBR) blev obligatoriska den 1 juli 2007 och i avsnittet om energihushållning har kraven skärpts. Isover har uppdaterat

beräkningsprogrammet Isover Energi, som nu blivit mer omfattande i beräkningarna och tar hänsyn till de nya förutsättningarna i BBR. D Saint-Gobain Isover AB 042-844 71 mats.vallmark@saint-gobain.com

Tyst toppmatad tvättmaskin Mieles nya toppmatade tvättmaskiner i W 600-serien är marknadens tystaste, enligt det tyska testinstitutet SLG GmbH. Dessutom är tvättmaskinen enligt Miele lätt att an-

Skyddar betonggolv mot fukt

vända, energisnål och skonsam mot tvätten. D Miele AB 08-562 29 511 bg.danielsson@miele.se

Problemet med att lägga in träeller laminatgolv på ett underlag av betong, till exempel i en källare, är att betonggolv ofta har en högre fukthalt än övergolvet klarar. När fukten vandrar upp i det övre golvet uppstår skador eller dålig lukt. Ett sätt att skydda sig mot fuktskador och dålig lukt är att lägga ett fuktskydd mellan betongen och innergolvet. Sådana fuktskydd är ofta så tjocka att trösklarna måste byggas om.

Fonda Special är ett fuktskydd som är 2 mm tjockt. Man slipper bygga om trösklarna. Fonda Special har ett patenterat kanalmönster som gör det enkelt att lägga mattan. Den kan vikas och skäras i mönstrets linjer. Produkten är P-märkt av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. D Icopal 020-45 11 00

Sladdlös sticksåg Makita BJV180RF är en batteridriven bygelsåg med belysning och spånblås. Det ingår flera olika sågblad samt ett 18 V (3 AH) batteri och väska. Sticksågen har mjukstart, elektronisk farthållning med en steglös inställning av bladhastigheten. Det finns tre olika lägen för sågning med pendelrörelse i syfte att undvika sågytor med frasiga kanter. Att byta sågblad är enkelt. D

Tidningen Land har utsett Makita sticksåg BJV180RF till ”bäst i test”. Den sladdlösa sticksågen är ett starkt och skonsamt allt-i-ett verktyg. nr 1 B 2008 husbyggaren

Essve 08-623 61 00 mse@essve.se

67


BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

68

Vi levererar: Värmeutrustning Kranar Bygghissar

tel 031-4130 70 www.bvm.se

husbyggaren nr 1 B 2008


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

GEOFIX AB Mättillbehör för byggbranschen Välkommen till vår shop: www.geofix.se eller ring 019-467290 faxa 019-467213

Mättillbehör, markeringsmaterial, handhållna lasrar för avståndsmätning, linjelasrar, avvägare, prismor, stativ, mätband, märkfärg m m

GPS – Garmin, Silva Låga priser – kvalitetsprodukter

nr 1 B 2008 husbyggaren

69


70

en jör n ! em sid a

För murade och putsade byggnader med höga krav

åh

Vi by sök gg er na en ds me in r in fo g p

Utbildning ingår!

Mätset fukt i betong

BYGGLEVERANTÖRER

www.murma.se

husbyggaren nr 1 B 2008


BYGGLEVERANTÖRER FÄRGSTARKAST PÅ YTBEHANDLING AV STENFASADER Tikkurila Fasad har kompletta system för renovering och avfärgning av stenfasader och balkonger. 10 års funktionsgaranti på material och utförande ger unik köptrygghet.

117 83 Stockholm Tel 08-775 64 50 www.tikkurila.se Tikkurila Fasad är en division inom Alcro-Beckers.

Våra kunder väljer Robust för att de vet att vi kan dörrar Vi passerar dem varje dag. Öppnar och stänger utan att reflektera över de detaljer som gör att allt fungerar.

www.robust.nu 0590-187 00

nr 1 B 2008 husbyggaren

71


KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

Hantverk..!

N-O .Gudmundson Byggråd

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

KARLSKRONA

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

ESKILSTUNA NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA

KARLSTAD

ÄC-KONSULT AB

TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@ac-konsult.se www.ac-konsult.se

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

Box 571 651 13 KARLSTAD Tel 054-15 68 50 Fax 054-18 89 52 Besöksadress: Herrgårdsgatan 6

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

http://www.granruds.se

BYGGKONSULT MED HÅLLFASTHET

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

Byggprojektering Byggledning Besiktningar Utredningar Kvalitetsansvariga

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

HUDIKSVALL

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

LUND

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

72

husbyggaren nr 1 B 2008


KONSULTERANDE INGENJÖRER PITEÅ

STOCKHOLM

STOCKHOLM MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

STOCKHOLM

Ingenjör SBR Tonie Ekholm Riksbehörig för obligatorisk ventilationskontroll Nybohovsgränd 38, 117 63 Stockholm e-post: info@elfab.se Tel: 08-794 09 80

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR

Godkända av och anslutna till SBR. Certifierade av SITAC.

VÄRDERINGAR

Auktoriserade Fastighetsvärderare SFF

SKADEUTREDNINGAR

VVS Kontroll

Projektering Besiktningar

Ljud • Vibrationer Akustik • Buller PROJEKTERING • BERÄKNINGAR • MÄTNINGAR

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

TÄBY • Polygonvägen 15 NORRTÄLJE • Grindvägen 32A Telefon 08-768 30 75 Telefon 0176-552 60 Fax 08-768 49 33 Fax 0176-552 70 VÄSTERÅS • Torggatan 4 Telefon 021-18 58 80 Fax 021-18 34 02

DINA SAKKUNNIGA FASTIGHETSKONSULTER I STOCKHOLMS, VÄSTMANLANDS, UPPSALA OCH SÖDERMANLANDS LÄN

Byggnadsakustik program, ljudisolering, ventilation

Rumsakustik strålgångsberäkningar, åtgärder

Byggplatsbuller bullerkartor, åtgärdsprogram

Trafikbuller bullerkartor, skärmar, fasadisolering

Hemsida: www.vardia.se E-post: info@vardia.se ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Tel 08-732 48 00 www.acoustic.se Tumstocksvägen 1, 187 66 Täby

• Projektering • Projektledning • Utredningar • Entreprenadbesiktning • Funktionskontroll, OVK • CE-märkning • Installationssamordning • Objektsdokumentation Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov. Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89 www.seveko.s

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening nr 1 B 2008 husbyggaren

73


KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

UPPSALA

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

SUNDSVALL

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB Köpmang 1

852 31 Sundsvall

Telefon: E-mail: Hemsida:

060-12 34 90 gerhard@gery.se www.gery.se

Arkitekter, inredningsarkitekter Storköksprojektering, Projektledning Besiktningar

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

UMEÅ

BJ-Konsult AB Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

Storgatan 115, 903 33 Umeå Tel 090-71 70 41, Fax 090-71 70 49

bj

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

E-post lennart.norberg@hifab.se Projektledning Byggledning Kalkylarbete

74

Entreprenadbesiktningar Kvalitetsansvarig PBL Utredningar

husbyggaren nr 1 B 2008


KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖREBRO

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR - Arkitektur

- Byggteknik

- Värderingar

- Inredning

- Byggledning - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Box 4229, 102 65 Stockholm Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Sid

AH Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Ruukki Construction . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Betongvaruindustrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

BG Byggros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Byggkonstruktörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

SPEF Morneon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Daloc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

2

Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Hansgrohe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Thermisol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Thermofloc Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Joma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Thermotech Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Tremco Illbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Krook & Tjäder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Lööve Balkong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Wassara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Martinsons Byggsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

NCC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

WSP Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Värderingshuset Småhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Roxull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

nr 1 B 2008 husbyggaren

75


Nytt från SBR Kalender Förbundsstyrelsen

17 mars 2008 25 april 2008 30 maj 2008 Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande Leif Allvin, Göteborgsavdelningen Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Byggingenjörerna SBR

Försäkringar

som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också arbetslöshetskassa och konsultansvarsförsäkringar.

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Bokhandeln Säljer alla i branschen förekommande böcker samt de böcker och blanketter som ges ut av Byggingenjörerna SBR.

76

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering samt utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund m fl.

29 april 20 maj

Förbundsstämma

30 maj - 1 juni 2008 i Uppsala

Konsultgruppen

7 mars, årsmöte Antagningsutskottet

27 februari 26 mars

Överlåtelsebesiktningsgruppen

21 februari

Nya medlemmar Jan Andersson, byggnadstekniker, Protectisan, Lidköping Tommy Andersson, egen företagare, Devanto AB, Malmö Kjell Alexandersson, byggingenjör, GHAB Arkitekter och Ingenjörer AB, Oskarshamn Petra Brüggemann, besiktningsman, OBM-Syd, Lomma Magnus Claesson, byggnadskonstruktör, Picon Teknikkonsult AB, Skövde Örjan Ehn, egen företagare, Protrax AB, Södertälje Marcus Hellblad, projektchef, Tommy Byggare AB, Alingsås Erling Jonsson, kontorsansvarig i Piteå, Ramböll Projektledning AB, Piteå Stig Landstorp, egen företagare, Landstorp Konsult AB, Eskilstuna Ulf Lindskog, egen företagare, Mängda Produktion Syd AB, Helsingborg Anna Meriaux, projektledare, Wigot konsult AB, Lund

Bengt Nilsson, egen företaga-

re, Dörrland Bygg AB, Flyinge Gert Nygren, egen företagare,

Elofsson Nygren Bygg HB, Hörby Christer Plith, egen företagare, Christer Plith Byggkonsult, Lerdala Anders Runberg, projektledare, HSB Stockholm, Stockholm Per Skog, egen företagare, Per Skogs Fastighetskonsult, Trelleborg Stefan Wegner, projektchef, Veidekke Skåne AB, Helsingborg

Nya anslutna Jasmin Abolhassani, Lund Ulrika Christensson, Bjärred John Eriksson, Norrtälje Frida Hult, Malmö Karl Knihs, Malmö Josefine Persson, Bjärred

Konsultgruppen med 300 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventering Dessa grupper anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Beställ facklitteratur och andra handböcker via SBRs hemsida www.bygging.se/litteratur eller via kansliet, tfn 08-462 17 93. Medlemmar och anslutna har fem procents rabatt.

husbyggaren nr 1 B 2008


Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 1

7 – 8 april, Stockholm

Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter, steg 1

Skadeutredningar

16 april, Stockholm

1 – 2 april, Stockholm Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 2

ABT 06 – nyheter och förändringar

Miljöinventering Prov – CMF

9 – 10 april, Stockholm

3 april, Stockholm

Halvdagsseminarium 25 feb, fm, Göteborg

Överlåtelsebesiktning – Provtillfälle för besiktningsförrättare

Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter, steg 2

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

11 april, Stockholm

22 – 24 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 1 – juridik

Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter – Provtillfälle (steg 1-2)

Entreprenadbesiktning steg 2 – teori

Putsade fasader

1 april, Stockholm

12 mars, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 3 – praktik

Fuktmätning – fukt och mögelskador

21 april, Stockholm

7 maj, Stockholm

20 feb, Umeå 21 feb, Östersund 28 feb, Göteborg 29 feb, Malmö 4 mars, Västervik 5 mars, Örebro 6 mars, Göteborg 12 mars, Karlstad 13 mars, Norrköping 18 mars, Skellefteå 2 april, Växjö 3 april, Uppsala 10 april, Sundsvall

Entreprenadbesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän (steg 1-3)

Plåt i teori och i verklighet

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

21 maj, Stockholm

21 april, kl 17.00-19.00, Stockholm

Entreprenadjuridik – AB 04

Nivå N, 11, 12, 13 mars, Umeå Nivå N, 2 ,3, 9 april, Stockholm Nivå N, 7, 8, 14 maj, Göteborg Nivå K, 10 april, Stockholm Nivå K, 15 maj, Göteborg

Entreprenadbesiktning steg 4 – kvalitetsansvarig enligt PBL nivå E

AMA AF 07 – Nyheter och förändringar

31 mars, Stockholm

5 maj, Stockholm

21 feb, Sundsvall 26 feb, Umeå 15 april, Karlskoga 17 april, Falun Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

28 feb, Göteborg 4 mars, Malmö 6 mars, Stockholm 11 mars, Umeå 13 mars, Falun 9 april, Västerås 22 april, Växjö 6 maj, Bollnäs Projektledning*

11-12 mars Stockholm 15-16 april Halmstad * Kurser markerade med * genomför SBR i samarbete med EGA. Företagsanpassade kurser

22 – 23 april, Stockholm

10 april, Stockholm

Halvdagsseminarium 15 april, Stockholm

Entreprenadjuridik, grundkurs*

18 feb, Stockholm

SBR anordnar även företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08‑462 17 94. D

Fyra fick stipendier Stockholmsavdelningen hade förmånen att dela ut fyra stipendier under år 2007. På luciadagen den 13 december delades stipendierna ut under en lunch på Rest Royal Viking. Från avdelningen medverkade Per Södersten, Anders Johnsson och Uno Rydholm. Under lunchen informerade Stockholmsavdelningens ordförande Per Södersten om SBRs arbete och verksamhet. Respektive stipendiat berättade om sina studier och framtidsplaner. Två studerande från KTH nr 1 B 2008 husbyggaren

Haninge, Marie Björk och Elin Lindqvist, fick dela på Stockholmsavdelningens stipendium. Båda ska avsluta sina studier i Singapore som utbytesstudenter. Christoffer Agn som tidigare också studerat på KTH Haninge och idag arbetar på Peab, erhöll GVKs stipendium. Den fjärde stipendiaten S. Olof Hägerstedt, har studerat på LTH, alltså i Lund, men arbetar numera på Familjebostäder i Stockholm. Av Uno Rydholm

På bilden syns från vänster Christoffer Agn, Maria Björk, Elin Lindqvist, S. Olof Hägerstedt och Per Södersten.

77


Nytt från SBR 33:e AEEBC General Assembly i Berlin AEEBC – den europeiska samarbetsorganisationen Association d´Experts Européens du Bátiment et de la Construction – samlade medlemmarna i mitten på november månad 2007 till General Assembly meeting i Berlin. SBR representerades av Lars Hedåker. Tre dagars konferens inleddes med internt möte för presidiet i organisationen där bland annat EU:s direktiv om energihushållning behandlades. Dagen avslutades med studiebesök för samtliga deltagare på en arbetsplats där det uppfördes ett så kallat passivhus med oproportionerligt tjock isolering i grund, väggar och tak. Allt i avsikt att reducera energiförbrukningen i den löpande driften så mycket som möjligt och helt i enlighet med EU:s energidirektiv. Det är tveksamt om det totalt innebär någon besparing när man tar hänsyn till alla nerlagda resurser i produktionen. EU:s energidirektiv var för övrigt föremål för nästa dags seminarium. Representanter från deltagande länder redogjorde kort för hur frågan hanterades i respektive land.

Passivhus utanför Berlin. Foto: Lars Hedåker

De nordiska länderna hanterar frågan någorlunda lika, medan däremot England har rört till det med ett synnerligen byråkratiskt system. I Sverige har vi bland annat löst frågan med bristande besiktningskapacitet med ackreditering av företag med en ansvarig certifierad person i ledande ställning och sedan kan andra personer med viss teknisk utbildning och erfarenhet göra besiktningar. Det är ytterst tveksamt om en sådan ordning är tillfyllest eftersom det omöjliggör för små konsulter att i egen regi utföra energibesiktningar. SBR arbetar med att hitta lösningar för sina medlemmar. I den här frågan är det är inte utan att

General Assembly i arbete. Ordförande Trevor Mole i röd skjorta. Vojne, vojne, tänker nog italienaren med handen för pannan, vilken röra. Foto: Lars Hedåker

man kan travestera Helan, som när han har råkat illa ut, skyller på Halvan – ”här är en annan röra som EU försatt oss i”. Jag är alltså ytterst kritisk till att man på olika sätt på nytt inför någon sorts skråväsen . Själva General Assemblyn upptogs av formella frågor och redovisning av de projekt som, bland annat med stöd av EUpengar, pågår. Projektet ”Leonardo da Vinci”, som är upprättandet av handböcker i byggmanagement och har bedrivits i samarbete med Warszawa universitet, kommer att avslutas i april med en ceremoni i Warszawa, där då nästa General Assembly äger rum. Som ny medlem i organisationen invaldes även våra fin-

Trevlig samvaro på restaurang Ständige Vertretung. Foto: Lars Hedåker

ländska vänner i Rakennusmestarit ja -insinöörit AMK RKL. Nu saknas endast en organisation från Norge, så är Norden fullt representerad, och det lär vara på gång. Sista dagens eftermiddag fanns några timmars utrymme för att bese Berlin på egen hand och det är fascinerande att se utbyggnaden och bortrensandet av den gamla östdiktaturens spår i centrala staden. För den som är mer intresserad av vad AEEBC arbetar med rekommenderas hemsidan: www.aeebc.org. Av Lars Hedåker, förbundsordförande

Studerade nybyggt hotell Tisdagen den 27 november visade Skanska hotellbygget Hotel Sign Clarion vid Norra Bantorget. Ett fyrtiotal SBR-medlemmar mötte upp för en inledande genomgång av byggets genomförande för att sedan studera bygget i detalj. Besökarna fick ta del av den kommande restaurangen i bottenvåningen som ska drivas av Akvavit och den stora bankettsalen som rymmer 700 personer. Vidare studerades hotellets sviter i byggnadens karaktäristiska spetsar och utsikten från hotellets spa beläget på plan 9, med en fannr 1 B 2008 husbyggaren

tasisk utsikt över Klara sjö, Kungsholmens siluett och centralens spårområde. Hotellet öppnade för allmänheten den 5 februari och blir Stockholms största hotell med 558 rum. Se www.clarionsign.se. Av Anders Ranby

Stockholms största hotell. Foto: Hotel Sign Clarion

78


Nytt från SBR Husbyggaren fyller mogna 50! Det första ”fristående” numret av tidningen Husbyggaren gavs ut år 1959, men då hade tidningen redan under ett års tid utkommit som ett avrivbart blad i tidningen ”Byggnytt från när och fjärran”. Åtminstone om nuvarande redaktion tolkat gamla protokoll och dammiga arkiv rätt. Den fristående tidningen Husbyggaren trycktes och distribuerades tillsammans med tidningen Byggnytt. Husbyggaren var ett organ för SBR. Formatet var en A4. Fotografiet på första sidan, som ser ut att vara en bild av en av hötorgsskraporna i centrala Stockholm, med Konserthuset bakom, återkom i de inledande numren, som från början var på åtta sidor. Tidningen gavs ut, precis som idag, med sex nummer årligen. Förbundsordförande var Sven Kviborg. I redaktionsrådet satt, förutom Sven Kviborg även Hans Edlund, Thure Öhneskog och Rolf Ekevik. Kansliet låg på Skinnarviksringen 14A och höll öppet mån, tis, tors och fre mellan klockan 09.00–13.00. Nummer 1 inleddes med en gedigen genomgång av byggnadskontrollantens uppgift och uppdrag, skriven av bygg-

ing SBR Helge Rangardt, Kristianstad. Numret innehöll också en nyhetsartikel om statsrådet Ulla Lindström som besökte Bröderna Darlins Mekaniska Verkstad AB i Vilshult. Klockan 16.15 stoppades de löpande banden och statsrådet startade Osby Super Automat SA-6. Det var den första i Sverige tillverkade hålkortsstyrda, helautomatiska hushållstvättmaskin för kollektivt och privat bruk. Närvarande var bland annat 170 inbjudna tekniker, kommunalmän och representanter för byggnadsindustrin och -organisationer, samt dags- och fackpress. Tidningen innehöll även annonser av bland annat Mataki, AMA, Kocoverk (Knut Olsson & Co Verkstäder AB) och IBKförlaget som gjorde reklam för IBK-Byggkalkyler. I nummer tre så efterlyste bygging SBR Arvid Norén, som utsetts till redaktör, referat från medlemmar. Han bad dem som skrev att skicka med ”personbilder för klichering”. Nämnda Arvid Norén var ledamot i SBRs styrelse. Ur ett protokoll från ett styrelsemöte fredagen den 5 december 1958 framgår att frågan om en egen tidning förts under en längre

tid. Vid detta möte diskuterades åter frågan om hur förbundet skulle ordna sin pressinformation.

Återigen begärdes en omröstning och med sex Förs ta röster för och Husb sidan av det f ygga örsta ren, tre emot så benr 1 num 1959 ret a . Norén slutade mötet v föreslog att förbunatt tidningen det skulle ge ut en egen tidHusbyggaren skrift och föreslog att Husbygskulle införas i garen skulle ges ut som ett vikt form av ett fast avrivbart blad i blad i ”Byggnytt från när och tidningen Byggnytt. D fjärran”. En diskussion om relationen mellan förbundet och Fotnot: en ekonomisk förening som Är det någon bland läsarna som driver en tidning, och som allt- har ytterligare information om så inte ägs av förbundet, följde. turerna kring Husbyggarens En omröstning gjordes om tillkomst så kontakta redaktiohuruvida man skulle föra in ar- nen; granvik@algonet.se eller tiklar i Noréns Byggnytt eller ring kansliet och fråga efter Uno om man skulle göra Husbygga- Rydholm, 08-462 17 90. Av Margot Granvik, ren som bilaga till ”Byggnytt”. redaktör för Det senare förslaget vann med Husbyggaren 2008 fem röster för mot tre emot, och med en röst nedlagd.

Satte arbetsmiljön i fokus

Deltagare i Blekinge lärde sig mer om arbetsmiljön. Foto: Sara Hagman

nr 1 B 2008 husbyggaren

Blekingeavdelningen samlade 42 deltagare i en endagskurs under hösten 2007 där arbetsmiljön stod i centrum. Föreläsare var Bengt Gustavsson från Arbetsmiljöverket i Växjö. Utöver vikten av att upprätta väl genomtänkta arbetsmiljöplaner så betonade föreläsaren speciellt byggherrens skyldighet att beakta att arbetsmiljön måste stå i centrum när tekniska lösningar och material förskrivs. Ett stort utrymme

fick även vikten av att förebygga olycksfall på byggplatser genom att rätta säkerhetsanordningar användes. Senare under hösten hade Blekingeavdelningen en informationskväll där energin stod i centrum. Ämnet lockade 36 deltagare. Bertil Wolgast från Swedcert AB informerade om energi i byggnader, energideklarationer och vad som krävs för att upprätta dessa deklarationer. Av Lennart Sandberg 79


Marknadsnytt Trä klär in säker dörr Swedoor har tagit fram en serie säkerhetsdörrar där den skyddande stålplåten täcks av ett ytlager trä. Det ger möjlighet att variera utseendet så att dörren passar in i både moderna och äldre miljöer. Dörren kan även beställas med dekor-

Verktyg som går på batteri

pålimningar eller med fräst spårmönster. Säkerhetsdörren finns i fyra olika skyddsklasser. D Swedoor 036-39 62 00 gh@jeld-wen.biz

AEG Elverktyg har utvecklat 14,4 V och 18 V Lithium-Ion batterier till AEG:s aktuella GBS-serie (Global Battery System) – en komplett serie

med batteridrivna verktyg. Den nya Lithium-Ion teknologin ger enligt företaget upp till 80 procents längre driftstid än 2,0 Ah NiCd-batterier. Det senaste verktyget i AEGs serie är en sticksåg på 18 V. Förutom två 3,0 Ah LithiumIon batterier är sticksågen utrustad med en femstegs pendelfunktion. D AEG 0705-43 95 71 magnus.karlsson@ se.aeg-milwaukee.com

Frihängande enhet för akustik Ecophon lanserar ett nytt koncept med frihängande akustikelement. Ett vitt och slätt ytskikt, Akutex Frost, gör det möjligt att laborera med ljusreflektion. Det nya upphäng-

ningssystemet med justerbara vajrar gör montaget enkelt och ger akustikelementen ett svävande intryck. D Ecophon AB 042-17 99 00

Ekologiskt hus i lättklinker Finja Betong har arbetat fram ett koncept baserat på lättklinker som svar på ett ökat intresse för ett ekologiskt byggande. Det är arkitekten Gunilla Dahmén som ritat ett hus i en nygammal, fransk stil där man följt en ekologisk helhetssyn

80

vid val av byggmaterial, VVS/energilösningar, inredningsmaterial och färger. Ett hus står färdigt i en ekoby på Österlen. D Finja Betong 0451-70 56 11 veronica.jensen@finjabetong.se

Fläktkupa i valbar färg Fjäråskupan, med egen design och produktion i Göteborg, tillverkar specialanpassade fläktkupor och fläktar. Det är

numera möjligt att välja fläktkupa i vilken färg man vill. D Fjäråskupan 031-92 36 32

husbyggaren nr 1 B 2008


thermisol.se

w w w. t e p ro. s e

TĂ&#x201E;TA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w w.tata-tak.com


Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Husbyggaren 2008 Nr 1  
Husbyggaren 2008 Nr 1  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...