6
Program
24 maj Tid
Plats
Aktivitet
9.30
Mingelsalen
Registrering, kaffe och fralla Anmälan till Djupdykningar för den som inte redan gjort det via hemsidan. Tid för dig som ska medverka på Digitala torget att rigga din monter.
10.30
Högkvarteret
Välkommen till fjärde Havs- och vattenforum Jessica Nilsson, forumets moderator och utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Ingemar Berglund, vikarierande generaldirektör på HaV om viktiga frågor nu och i framtiden, i omvärlden och på forumet.
11.00
Galleriet
Återspegling Vad har hänt sedan sist på HaV? Utställning och gruppdiskussion.
12.15
Högkvarter
Juridik kring vattenförvaltning EU-domstolen har i en vägledande dom förklarat att medlemstaterna måste stoppa verksamheter som kan leda till att vattenstatusen försämras. Vad betyder domen för Sverige? Gabriel Michanek, professor i miljörätt vid Uppsala universitet.
12.45
Högkvarteret
Förvandla fiskrens till guld? Eller i alla fall tänka nytt och se biprodukter från fiske och fiskberedning som en resurs istället för ett problem! Friederike Ziegler och Kristina Bergman från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut berättar om projektet MareValue och bjuder på marina biprodukter.
13.05
Mingelsalen
Lunch Vegetarisk mingellunch.
13.50
Högkvarteret
Lokal vattenförvaltning som inspirerar Vinnarna av Sjöstjärnan 2015 delar med sig av tips och erfarenheter från sitt framgångskrika arbete för ökad biologisk mångfald och minskad övergödning i ett av Sveriges största vattenvårdsprojekt. Jonas Johansson från Kävlingeåns vattenråd.
14.15
Högkvarteret
Djupdykningar I HaV:s experter ordnar wokshops i de frågor de arbetar med just nu. Välj en av 18. Mer info på havochvatten.se/havforum
15.20
Mingelsalen
Kaffe och kaka
15.45
Se sida 26
Djupdykningar II Chans att välja ytterligare en Djupdykning.
16.45
Högkvarteret
Dag ett avrundas
17.00
Mingelsalen
Möjlighet till eftersnack
18.00
Mingelsalen
Fördrink och mingel
19.00
Högkvarteret
Middag Middag samt prisutdelning och korande av årets Sjöstjärna.
2 / Program 24 maj
25 maj Tid
Plats
Aktivitet
8.00
Galleriet
Tid för dig som ska medverka på Knytkonferensen att rigga din monter.
9.00
Högkvarteret
Välkommen till dag två Vykort från JG Jakob Granit, som blir HaV:s nya GD i september, har skickat en hälsning och en fråga till oss på forumet.
9.15
Högkvarteret
Tjäna pengar på miljöinsatser Är miljön inte längre en kostnad utan en kassako? Vi har bjudit in några av dem som investerar i miljö för att tjäna pengar. Moderator är Britt-Marie Mattsson, medverkande är Bodil Liedberg Jönsson, chef för strategiska utvecklingsprojekt Oskarshamns kommun, Carl Piper, VD Högesta Christinehofs Fideikommiss AB, Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, Ylva Öhrnell, ordförande i Nätverket för Hållbart Näringsliv och Peter Hermansson, VD FKAB Marine Design.
9.55
Galleriet
Knytkonferens I och II Trettio av forumets deltagare bjuder på aktuella projekt från hela Sverige. Välj de mest intressanta, lyssna och ställ frågor. Mer info på havochvatten.se/havforum
10.35
Mingelsalen
Kaffe och fralla
10.50
Galleriet
Tröga myndigheter skapar nya PFAS-skandaler? Hur kunde den omfattande spridningen av högfluorerade ämnen, så kallade PFAS ske till dricksvattentäkter under många år utan att upptäckas? Lyssna till regeringens utredare Göran Enander.
11.20
Högkvarteret
Målen, makten och miljonerna Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ansvarar för en rad frågor som är viktiga för oss på vattenforum. Jordbruk och miljö, skog och klimat, fiske, vattenbruk, djur och livsmedel. Hör honom berätta om regeringens ambitioner för politiken inom de här områdena.
11.55
Högkvarteret
Knytkonferens III och IV Chans att välja ytterligare två presentationer.
12.40
Högkvarteret
Poetiska perspektiv på vardagens vedermödor Förenade förorter ger nya perspektiv, pepp och poesi – speciellt till oss som jobbar för levande hav, sjöar och vattendrag.
13.00
Högkvarteret
Tramsig trend eller riktig revolution? Kan digitalisering och öppna data ge miljö- och samhällsvinster? Vi låter diskussionens vågor gå höga vid de runda borden när Havs- och vattenforum förvandlas till en Think Tank.
13.25
Högkvarteret
Ord på vägen Ord på vägen av Ingemar Berglund, vikarierande GD på HaV.
13.30
Mingelsalen
Lunch
14.15
Havs- och vattenforum är slut för denna gång.
Program 25 maj / 3
4/
1
Antal laxar i de svenska älvarna fortsätter att öka Håkan Carlstrand, HaV
Då Olika målbilder för hur vi ska ha det med laxbestånden.
•
Samverkan mellan myndigheter, forskning och intressenter behöver bli bättre.
•
Hur ska vattenkraftverkens negativa påverkan kompenseras? Gamla metoder behöver ändras eller bli bättre.
•
Nu Samverkan fungerar bättre, mer överens om målen.
•
Fler tidiga insatser för god miljö i vattendrag gynnar bestånden.
http://www.havochvatten.se
•
Frågan om vattenkraftens kompensation på väg lösas, nu vet vi på HaV vad vi vill göra.
•
3
Över 800 projekt i ny katalog på HaV:s hemsida ger bättre koll Karolina Adler och Frida Åberg, HaV
Då Utredning visar att det behövs transparens kring hur projektpengar används och om de gör nytta.
•
2
Regeringsuppdrag om vattenanknuten recipientkontroll – hur gick det sedan? Elisabeth Sahlsten, HaV
Då HaV föreslog fem saker: Utred ny organisation för ökad datatillgänglighet.
•
Utred möjligheten att utöka kraven på inrapportering av belastningsdata.
•
Utred en vattenkontrollavgift.
•
Uppdatera metodbeskrivning.
•
Utveckla vägledning för verksamhetsutövare.
•
Nu HaV utreder vilka förändringar som behövs för god datatillgänglighet.
•
Naturvårdsverket ser över möjligheten till ytterligare krav på inrapportering av belastningsdata.
•
Idén om en vattenkontrollavgift utreds av Naturvårdsverket.
•
HaV förbättrar krav på metoder och kvalitet för att få enhetliga provtagningar och jämförbara data.
•
Guider för olika verksamhetsutövare är på gång.
•
6 / Återspegling
Viktigt att dela kunskap, lyfta goda exempel och inspiration för fler projekt.
•
HaV har samlat ihop informationen, men hur göra det sökbart och tillgängligt för alla?
•
Nu Katalog med sökbar information om drygt 800 projekt på HaV:s hemsida ger bättre koll på hur pengarna gör nytta.
•
Vi vill publicera slutrapporter från fler projekt – vi behöver OK från författarna.
•
Vi lägger in ytterligare 1 200 lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) i katalogen och tar gärna emot förslag (projektkatalogen@havochvatten.se).
•
4
Lättare att förstå experternas språk och nya data om kväve och fosfor Philip Axe, HaV
Då
6
Ett 30-tal företag har hunnit testa spårbarhet av fisk Mårten Gustafsson, HaV
Då HaV bygger system för spårbara fiskeriprodukter.
•
Information från Smed är svårbegriplig, fungerar inte som beslutsunderlag.
•
Vissa sektorer, till exempel fiskodlingar, saknas i beräkningarna.
•
Upplösningen på data är för grovskalig för att vara användbar i vattenförvaltningen.
•
Dialog med fiskerinäringen för att systemet ska gynna effektiviseringar i fiskhandeln.
•
HaV planerar att använda systemet för förbättrad fiskerikontroll.
•
Nu Från 1 oktober måste all fisk i Sverige med EU-ursprung ingå i spårbarhetssystemet.
•
Nu Informationen är mer lättförståelig och anpassad till beslutsfattarnas behov.
•
Små avlopp och fiskodlingar är med i beräkningarna. Nya viktiga data har tagits fram.
•
Drygt 30 företag har testat systemet som kommer att omfatta ungefär 300 svenska företag.
•
Konsumenterna får säkrare information och fiskbestånden gynnas med den ökade öppenheten.
•
Upplösningen är bättre och anpassad till vattenförvaltningen.
•
Ett nytt och enkelt webb-baserat verktyg finns tillgängligt för alla, kolla in det på Knytkonferensen i morgon.
•
5
Senaste nytt om vattendirektivets genomförande i Sverige Marie Berghult, HaV och Hanna Tornevall, Vattenmyndigheterna
Då
Nu Regeringen prövar de reviderade förslagen till åtgärdsprogram, beslut väntas före sommaren.
Behovet av vattenåtgärder är stort, enligt ny klassning når knappt 40 % av vattenförekomsterna hög eller god status.
•
EU ställer krav på bättre övervakningsprogram, skydd av grundvatten, bättre koppling mellan åtgärder och mål samt tydlig finansiering av åtgärdsprogrammen.
•
•
•
Samrådet har just avslutats och vattenmyndigheterna har gett regeringen möjlighet att pröva åtgärdsprogrammen.
•
En vägledande EU-dom ställer krav på verksamheter att ytvattenstatus inte får försämras på kvalitetsfaktornivå. HaV har tagit fram metod för bedömning av sektorers betalningsförmåga som en del av kommande vägledning om orimliga kostnader.
•
Åtgärdsprogram för havsmiljön är beslutat, men utan vattenförvaltningens åtgärdsprogram nås på sikt inte god miljöstatus för havet.
•
Återspegling / 7
8
Ökad kunskap om ny teknik för avancerad rening av läkemedel Margareta Lundin Unger, HaV
Då Kommuner efterlyser tydligare riktlinjer för vilka ämnen som ska renas och hur mycket.
•
Mer kunskap behövs om för- och nackdelar med avancerad teknik som aktivt kol och ozon.
•
Projekt som testar och utvecklar ny teknik börjar komma med resultat.
•
Nu Finns Läkemedelverkets lista som pekar ut 22 ämnen att ha särskild koll på. Tre av dem finns i HaV:s föreskrift om särskilt förorenande ämnen.
•
Ökad kunskap om hur ny teknik används i andra länder. Förutsättningar för avancerad rening i Sverige utreds av Naturvårdsverket.
•
Knivsta först ut med fullskalig avancerad rening. Linköping har beslutat att bygga storskalig rening.
•
7
HaV möter vind Linus Hammar och Malin Hemmingsson, HaV
Då Många företag ansöker om att få bygga vindkraftverk i havet.
•
HaV får kritik för otydlighet och oförutsägbara synpunkter i miljöprövningarna.
•
Vindkraftsföretag har svårt att förstå grunden för HaV:s bedömning av risker.
•
Nu HaV och vindkraftsbranschen har träffats och diskuterat miljörisker.
•
HaV har tagit fram ett förslag till vindkraftspolicy och rutiner för miljöprövningar av havsbaserad vindkraft.
•
Förslag till svenska riktvärden för undervattensbuller är klara.
•
8 / Återspegling
9
Vattenmiljön och miljöbalken Anders Skarstedt och Sara Grahn, HaV
Då Fortfarande diskuterades om det verkligen behövdes tillstånd enligt miljöbalken för ett vattenkraftverk.
•
Nu Domstolarna har bekräftat att urminnes hävd och privilegiebrev inte gäller, du måste söka tillstånd enligt miljöbalken.
•
10
Havet-rapporten 2015/2016
Gunilla Ejdung, Bertil Håkansson, HaV, Tove Lundeberg, Naturvårdsverket, Kajsa Tönnesson och redaktörer från Havsmiljöinstitutet
Goda nyheter Stort saltvattensinflöde i Östersjön.
•
Trendbrott: minskande halter av några nya miljögifter i sjöfågel.
•
Mer torsk i Nordsjön och vildlax i norra Östersjön.
•
Vitmärlan på återmarsch i Bottenhavet.
•
Dåliga nyheter
11
Stort inflöde till Östersjön gav liten effekt. Fortfarande akut syrebrist.
•
Magrare djur och förändrade näringsvävar i Östersjön.
•
Ålgräset fortsätter att minska i Västerhavet.
Åsa Andersson och Linda Rydell, HaV
•
Rekordlite havsis i Östersjön.
•
Plastpartiklar i hela det marina ekosystemet.
•
Badplatsen – info om badvattenkvalitet på webben
Då Den gamla Badplatssidan är ålderstigen och svår att använda.
•
Fler behöver känna till den och kunna ta del av informationen.
•
Det behöver också bli lättare för kommunerna att rapportera in uppgifter till Badplatsen.
•
etinylestradiol
Nu Stora tekniska förbättringar, exempelvis söka via karta, fungerar i mobilen, API tillgängligt för fler utvecklare.
•
östradiol diklofenak
Förra säsongen slog Badplatsen rekord i antal besökare.
•
Fortsätter utveckla för att underlätta kommunernas inrapportering. Vi vill gärna höra vad du tycker!
•
Återspegling / 9
12
Bättre förutsättningar för vattenförvaltning – resultat från Watersprojektet Mats Svensson, HaV och Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet
Då Flera indikatorer för miljökvalitetsnormer i vatten och hav behöver förbättras.
•
Typologin för sjöar och hav är inte anpassad för EU-rapportering.
•
Brist på enhetlig metodik ger problem vid statusklassning av vattenförekomster.
•
Nu Förslag till nya indikatorer och metoder som kan förbättra förvaltningen av kust, rinnande vatten och sjöar är klara.
•
En efterfrågad nyhet är förslag till indikator för växter i kustvatten.
•
Enhetliga metoder för osäkerhetsanalys och sammanvägning ger bättre beslutsunderlag.
•
13
Landningskontroll av yrkesfiske
14
Elin Hedman med flera landningskontrollanter, HaV
På gång Fler kontor för landningskontroll längs Östersjökusten.
•
Landningsskyldighet införs och behöver kontrolleras.
•
Arbete med förbättrad regelefterlevnad.
•
Förbättrat med Kustbevakningen.
•
Marint skräp i havet – fem åtgärder klara och fler nya projekt igång Åsa Lindskog, HaV
Då HaV har åtgärdsprogram för havsmiljön på gång, remisser och synpunkter samlas in.
•
Flera projekt och förstudier om marint skräp pågår i såväl Östersjön som Västerhavet.
•
Både Ospar och Helcom tar aktionsplaner mot marint skräp och lyfter behovet av mer internationell samverkan.
•
Fråga oss! Varför?
Nu
Vad?
•
• •
Hur?
•
Fem havsmiljöåtgärder mot marint skräp är klara och vem som ansvarar för dem. Flera projekt med internationell samverkan i Västerhavet och i Östersjön, till exempel ”Ren kustlinje” och ”Marelitt Baltic”
•
Ökat engagemang och samverkan – nya sätt att samla in och återvinna marint skräp och fiskeredskap.
•
10 / Återspegling
15
Nya rön om övergödning och konsumtion Emmelie Johansson, HaV
Då
17
Det behövs kunskap om fiskefria områden – möjligheter till och konsekvenser av.
•
•
En studie från Havsmiljöinstitutet identifierade 17 samhällsfenomen av som påverkar övergödning.
•
•
Nu Fyra fenomen har studerats vidare och resultaten visar att: Minskad konsumtion av protein, såväl vegetabiliskt som animaliskt, kan minska övergödningen.
•
Även minskning av fosfortillsatser i mat ger effekt.
•
Matsvinn har relativt liten påverkan på övergödning av havet.
•
Fiskeriverket inrättade fem fiskefria områden i havet under perioden 2005 till 2011. Provfiske och andra undersökningar har gjorts i de fem områdena för att följa upp effekterna.
Nu Slutrapport till regeringen i höst – vad blev effekten på miljön och de ekonomiska effekterna för samhället och enskilda?
•
En av erfarenheterna är att det kan vara svårt att införa fiskeförbud på många ställen. Andra länder och fiskerättsägare har rättigheter som HaV inte kan åsidosätta.
•
Ålförvaltning – behåll planen men förstärk vissa åtgärder Jens Persson, HaV
Då Sverige har haft en ålförvaltningsplan sedan 2009 och gjort åtgärder för att stärka ålbeståndet.
•
Viktigast att reglera fisket, minska turbindödlighet, sätta ut ålyngel och öka kontroll av reglerna.
•
HaV får nytt regeringsuppdrag att se om planen behöver revideras.
•
Nu Västkusten har högsta skyddsnivå, i Östersjön beräknas Sveriges påverkan vara liten nog för att beståndet ska hämta sig men i inlandsvattnen är den för hög.
•
18
Vattnet i landskapet – metoden Blå-gul-grön målklassning
Per Olsson, HaV, Lennart Henrikson, Natur och Människa AB och Stefan Bleckert, Naturvårdskonsult AB
Då Det finns behov att kunna planera ett helt tillrinningsområde för att värna ett värdefullt vatten.
•
Metoden måste vara enkel och kunna användas av icke-experter.
•
Natur & Människa – Naturvårdskonsult utvecklade metoden blå-gul-grön målklassning med stöd av HaV.
•
Nu Blå-gul-grön målklassning har tillämpats på sjön Likstammen.
•
Ett antal skogsägare har gjort åtgärder enligt metoden och det har fungerat bra.
Vi når mål för fiskereglering och utsättning av ålyngel men för många ålar dör i kraftverk.
•
HaV föreslår att nuvarande förvaltningsplan behålls men vill förstärka flera åtgärder för att bland annat minska turbindödlighet och få bättre kontroll av fisket.
•
•
•
Stig Thörnqvist, HaV
Då
Miljömålsuppföljningen uppmärksammade konsumtionens betydelse för miljön.
•
16
Fiskefria områden
Flera större markägare gillar den och är beredda att använda den.
Återspegling / 11
19
Jordbruket och vattnet – nu testas åtgärder
21
Josefin Hjort, HaV och Olof Enghag, SJV
Fredrik Ljunghager, Anna Hasslow, HaV, Anna Lingman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och Marlene Areskog, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA
Då Miljömål för jordbruk och vatten krockar – ökad samordning och prioritering behövs.
•
HaV:s och Jordbruksverkets gemensamma och nationella strategi är precis klar.
•
Många på forumet är positiva till strategin men har frågor om ekonomiska och praktiska konsekvenser i olika fall, exempelvis kantzoner.
•
Nu
Då Länsstyrelsen i Skåne larmar om miljöproblem i Hanöbukten, bland annat sårskadad fisk.
•
Den miljöövervakning som finns är inte tillräcklig för att kunna hitta orsakerna.
•
Myndigheter startar samarbete och undersöker hur problemen ser ut och vad de kan bero på.
•
HaV och Jordbruksverket fortsätter samarbetet för att: beskriva åtgärder som förbättrar fysisk vattenmiljö.
•
utvärdera effekterna på jordbruksproduktion och landskapets kultur- och miljövärden.
•
ta fram underlag till en vägledning om vattenförvaltningens krav och undantag knutna till jordbruket.
•
20
Fisken i Hanöbukten – sårskador normala men någon typ av miljöfarliga ämnen påverkar
Hotade arter i vatten – klart med åtgärder för fler arter Sofia Brockmark, HaV
Då
Nu Tester visar ingen förhöjd halt av dioxiner, bromerade flamskyddsmedel, PCB eller klorerade pesticider i fisk.
•
Men analyser av skrubbskädda och vitmärla i Hanöbukten visar att de är påverkade av någon typ av miljöfarliga ämnen.
•
SVA konstaterar att fisken i Hanöbukten inte har fler sårskador än i andra omoråden
•
Hanöbuktens fisk skiljer sig inte heller från andra områden när det gäller förekomst, artsammansättning eller kondition.
•
Antalet hotade arter ökar.
•
För lite kunskap om lämpliga åtgärder för hotade arter i sjöar och hav.
•
HaV har tagit fram en lista på vattenlevande arter som ska ha åtgärdsprogram.
22
Christer Larsson, HaV
•
Nu Program för att öka kunskapen om hotade makrofyter i permanenta vatten klart i år, flera andra arter och naturtyper på gång.
•
Nya åtgärdsprogram för ålgräsängar, asp, havsnejonöga och flodpärlmussla blir klara i år.
•
Samarbete mellan myndigheter och länder har förbättrats och fortsätter att utvecklas.
•
Fri sjöfart på bekostnad av miljön?
Då På forumet diskuterades risker med sjöfart i skyddsvärda naturområden och svårigheter att ändra regelverket.
•
HaV driver på för minskning av miljöskadliga utsläpp från sjötrafik genom så kallade slutna scrubbers, som renar avgaser.
•
Nu Havsplanering stärker samarbete mellan Östersjöländerna. Det ger bättre chans att påverka internationella sjöfarts-organisationen, IMO i frågan om var sjöfartsrutter ska gå.
•
Projekt pilot scrubbers har gett lärdomar och är ett första steg på vägen mot slutna scrubbers.
•
Mycket arbete återstår och det krävs både internationellt samarbete och samarbete mellan olika myndigheter.
•
12 12 / Återspegling
1
Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras
Mats Svensson, HaV Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet Sofia Wikström, Stockholms universitet Stina Drakare, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Miljötillståndet i sjöar, vattendrag och kustområden bedöms till stor del med indikatorer som speglar tillståndet för växtplankton, vattenväxter, bottendjur och fisk. Inom ramen för vattendirektivet används kunskapen för att avgöra om den ekologiska statusen är god eller om åtgärder måste vidtas. Forskningsprogrammet Waters har under fem år arbetat med att ta fram nya och förbättrade indikatorer och metoder, för att ge myndigheterna ett bättre, mer vetenskapligt förankrat beslutsunderlag. Inför programmets användarforum i oktober presenterar vi nu ett smakprov av slutsatser när det gäller bedömning av inlands- och kustvatten, samt en mer samordnad metodik. Vi hoppas att djupdykningen kan lägga grunden till ett fortsatt samarbete för att förverkliga dem i den praktiska förvaltningen.
2
Övergödningen av Östersjön – nu vet vi varifrån näringsämnena kommer!
Philip Axe och Rasmus Kaspersson, HaV Representanter från Smed, Svenska Miljöemissionsdata
Jordbruket, små avlopp, dagvatten, industrier, skogsbruk eller obrukad mark? Vilka ger de största bidragen av kväve och fosfor till Östersjön? På den här djupdykningen presenteras helt nya siffror från den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges belastning av närsalter till Östersjön och Västerhavet. Vad får resultaten för konsekvenser för arbetet med att nå utsläppsmålen som Sverige åtagit sig inom Baltic Sea Action Plan? Var med och diskutera hur vi bäst räddar Östersjön från övergödning utifrån resultaten i den nya studien. Studien är utförd av Smed – Svenska Miljöemissionsdata, ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), på uppdrag av HaV.
14 / Djupdykningar
3
Hur kan ekologisk kompensation användas mer effektivt och konsekvent?
Ann Lundström och Annika Johansson, HaV Håkan Wåhlstedt och Karolina Ardesjö Lundén, utredningen om ekologisk kompensation Kristjan Laas och Louise Eriander, Göteborgs universitet
Att restaurera eller skapa ny natur på en plats, kan vara ett sätt att kompensera för skador man orsakar på en annan. Idag är ekologisk kompensation ett av kraven som kan ställas på exploatörer i samband med att de söker tillstånd för projekt som medför ingrepp i naturen. Just nu pågår en statlig utredning om hur man kan få till en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation, än den vi har idag. På den här djupdykningen har du chansen att bidra till utredningen med dina tankar och åsikter. Vi kommer också att diskutera hur man väljer ut rätt plats för ekologisk kompensation, hur insatserna ska följas upp, vilken status som anses tillräcklig och hur länge exploatörernas ansvar kvarstår. Dessutom pratar vi om vikten av att först och främst minimera sin miljöpåverkan, innan ekologisk kompensation kommer i fråga.
4
Fler vattenåtgärder med EU-pengar
Johanna Egerup, HaV Magnus R Johansson, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Det finns stora summor pengar i EU:s fonder för vattenmiljöarbete, men i Sverige är vi dåliga på att ansöka om dem. Ett annat problem som kan stå i vägen är frågan om vem som ska göra jobbet och driva projektet i mål. I den här djupdykningen kommer Magnus Johansson från Länsstyrelsen i Norrbotten att berätta om deras åtgärdsarbete och hur de har gjort för att ta del av EU-pengarna. Vi vill träffa dig som arbetar på en länsstyrelse eller kommun, eller som av annan anledning är inblandad i vattenmiljöprojekt, för att diskutera hur vi ska skapa rätt förutsättningar för att hitta finansiärer, få igång projekten och fart på åtgärderna? Vi vill också berätta om möjligheten att få medfinansiering från HaV för dina EU-projekt.
5
Ekosystemtjänster från våra vatten
Marie Hallberg och Pia Norling, HaV Sara Bergek och Andreas Bryhn, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Frisk luft, bördig jord och vattenrening är exempel på hur naturområden kan bidra till människors välbefinnande. I såväl Sverige som i övriga EU pågår en rad projekt där man kartlägger, värderar och utreder de så kallade ekosystemtjänsterna, som vi får direkt eller indirekt från naturen. Under 2015 genomfördes en kartläggning av ekosystemtjänster i svenska hav och under 2016 gör SLU en kartläggning i sötvatten. Under våren har fem seminarier anordnats runt om på landets Vattenmyndigheter, där det pågående arbetet presenterats och diskuterats. Nu har du chansen att träffa forskarna på Havs- och vattenforum, höra mer om vad de kommit fram till och bidra med dina egna tankar om ekosystemtjänster. Vilka vattenbaserade ekosystemtjänster är viktigast där du bor eller är verksam? Hur uppskattar du att tillståndet är för dem? Vad kan göras för att stärka dessa ekosystemtjänster?
6
Konsten att skydda en dryg miljon marina fotbollsplaner på fyra år
7
Går pengarna till rätt insatser? Ny modell för utvärdering av projekt
Charlotta Stadig och Christina Hallström, HaV Mats Ivarsson, Enveco
Varje år satsas mycket pengar på insatser för att förbättra, bevara och skydda våra hav, sjöar och vattendrag. Det är därför viktigt att veta att vi använder pengarna rätt och där de gör mest nytta för miljön. På uppdrag av HaV har DHI tillsammans med Enveco tagit fram en modell för att utvärdera hållbarhet och nyttan med projekt på ett enhetligt sätt. Modellen är ett verktyg som kan ge underlag för hur man lägger upp projekt och vilka insatser som ska prioriteras. På den här djupdykningen presenterar vi modellen tillsammans med en del preliminära resultat från en utvärdering av ett antal projekt för minskad övergödning. Projekten har fått bidrag från Lova (anslag för lokal vattenvård) och från havsmiljöanslaget. Vi vill gärna höra dina synpunkter. Vilka är styrkorna och svagheterna och hur tycker du att modellen skulle kunna kompletteras för att bli ännu bättre? Kom och delta i diskussionen och bidra med dina tankar.
8
Fördelning av fiskemöjligheter som underlättar landningsskyldighet
Jan Schmidtbauer Crona och Lena Tingström, HaV
Karin Kataria och Patrik Persson, HaV
Har du hört talas om århundradets utmaning? Att Sverige ska öka det marina områdesskyddet från dagens cirka 6,6 procent till 10 procent till år 2020. Då lever vi upp till de internationella Aichi-målen och bidrar till nationella miljömål. Det låter kanske inte så mycket men vi talar om runt 5240 kvadratkilometer, alltså en dryg miljon nya fotbollsplaner av helt nya skyddade områden. Är du med? Men det går inte att skydda vilka områden som helst. Regeringen är tydlig med att nätverket av skyddade områden ska vara ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt. Då blir det bra. Men hur ska det gå till? I den här djupdykningen pratar vi om det, om vilka som måste vara med och hur det går med vårt regeringsuppdrag om en handlingsplan för marint skyddade områden. Och så jämför vi med havsplaneringen, en annan stor utmaning som påverkar havsmiljön.
Landningsskyldigheten, som innebär att all fångst av kvoterade arter som fångas ska tas i land, började införas stegvis inom EU förra året och gäller från 2019 för alla kvoterade arter. Införandet av landningsskyldigheten, som bland annat syftar till att minimera utkast och påskynda utvecklingen av ett mer selektivt fiske, ställer krav på ett system att fördela fiskemöjligheter som i största möjliga mån underlättar detta. Bland annat behöver man ta hänsyn till att vissa arter fångas i flera olika redskap, så att om kvoten för en art är uppfiskad begränsar det fisket av en annan. Ett nytt system behöver även ta hänsyn till ett stort antal mål och intressen, såsom det småskaliga kustnära fisket. På den här djupdykningen diskuterar vi behovet av ett nytt fördelningssystem för fiskemöjligheter. Vi vill gärna höra vilka frågor och tankar det väcker hos dig.
Djupdykningar / 15
9
Miljökvalitetskrav – problem och möjliga förändringar
Bengt Fjällborg, Pontus Nilsson och Lennart Sorby, HaV Lena Gipperth, Göteborgs universitet
Genom ett antal direktiv har EU bestämt att vatten- och havsmiljön ska uppnå en viss kvalitet. De svenska lagstiftarna har valt att genomföra direktiven med hjälp av reglerna om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Dessa regler har lett till ifrågasättande och konflikter, bland annat om vem som ska betala för förbättrad miljökvalitet och vem som ska bestämma om hur förbättringen ska åstadkommas. Forskningsprogrammet Speqs har under de senaste fyra åren arbetat med att ta fram ny kunskap om det svenska systemet med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, särskilt avseende vatten och havsmiljö. Bland annat hur systemet uppfattas av olika intressenter, och vilka följderna blir av att det råder osäkerhet kring hur reglerna ska tillämpas. Nu är programmet på väg att avslutas och vi skulle vilja berätta om några av de viktigaste resultaten. Dessutom vill vi veta vad ni tycker om Speqs förslag på hur man kan förändra systemet.
10
Dikesrensning i skogen – vad är god miljöhänsyn?
Per Olsson, HaV och Elisabet Andersson, Skogsstyrelsen
Rensning av skogsdiken leder till ökad transport av bland annat slam och humusämnen vilket kan ha negativ inverkan på växt- och djurlivet i skogens vatten. Dessutom är det oklart om dikesrensningen verkligen ökar skogsproduktionen. Att förhindra skador på naturen vid rensning av diken är viktigt för att vi ska nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och för att nå minst god ekologisk status enligt vattenförvaltningen. HaV och Skogsstyrelsen att arbetar nu i bred samverkan med att ta fram målbilder för god miljöhänsyn vid rensning av skogsdiken. Syftet är att få en gemensam syn på om, när och hur rensning av diken bör göras för att förebygga och förhindra att skador uppstår. På den här djupdykningen berättar vi om det pågående målbildsprojektet. Kom och ta del av kunskapsläget i frågan och ta chansen att lämna synpunkter på det fortsatta arbetet!
16 / Djupdykningar
11
Småskalig vattenkraft inför ett vägskäl – vad innebär alternativen?
Anders Skarstedt, HaV Christer Borg, Älvräddarna Jan-Åke Jacobsson, Svensk Vattenkraftförening (SVAF)
Nu när det är juridiskt klarlagt att vattenkraftverk inte kan åberopa kungliga privilegier eller urminnes hävd för sin verksamhet, står vattenkraftsägaren inför ett vägskäl: att ansöka om tillstånd för sin verksamhet eller att lägga ned och istället ansöka om tillstånd för att riva dammanläggningen. Längs båda vägarna uppstår en mängd frågor, såväl generella som specifika för anläggningen, som ska behandlas och värderas av mark- och miljödomstolen. Det handlar bland annat om vad som är rimliga miljövillkor, vilka andra allmänna intressen som berörs, samt elproduktionens samhällsnytta. På djupdykningen diskuterar vi några av de vanligaste frågeställningarna, liksom hur vi kan bidra till att ansökningarna innehåller rätt underlag för att domstolarna ska kunna pröva dem enligt miljöbalken.
12
Hur påverkas Sverige av en vattendom i Tyskland?
Sara Gran och Karin Wall, HaV Gabriel Michanek, Uppsala universitet
Många pratar om den, men vad innebär den egentligen för svenska företag, kommuner och statliga myndigheter? Den så kallade Weserdomen från EU-domstolen gäller ett tyskt rättsfall, men betyder att även Sverige måste göra en striktare tolkning av vattendirektivet. Alla verksamheter som på något vis påverkar sjöar och vattendrag kan komma att bedömas annorlunda framöver. I den här djupdykningen har du chansen att höra Gabriel Michanek, professor i miljörätt, berätta hur. Du får även veta vilka lagförändringar som kan bli aktuella samt vilka möjligheter till undantag det finns i direktivet. På HaV vill vi också veta om du har några synpunkter på hur ett förändrat regelverk skulle kunna utformas.
14
Full koll på våra vatten! Hur får vi det?
Kristina Samuelsson, HaV och Liselotte Tunemar, Sveriges geologiska undersökning, SGU, Ragnar Lagergren, Vattenmyndigheten/ Länsstyrelsen i Västra Götaland, Lennart Johansson, Vattenmyndigheten i Södra Östersjön
Ta chansen och var med och påverka utformningen av Sveriges övervakning av grund- och ytvatten! En effektiv och tillförlitlig förvaltning av grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten kräver att vi har koll på tillståndet där. Övervakningen av vatten ska kunna ge svar på frågor som: Hur mår bäcken utanför mitt hus? Är grundvattnet i åsen förorenat? Är det möjligt att anlägga en fiskodling i viken? Blir tillståndet i sjöar bättre? Lagstiftningen ställer krav på att alla vatten ska omfattas av så kallad kontrollerande övervakning, och vatten som riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna ska omfattas av så kallad operativ övervakning. Ansvariga myndigheter jobbar nu med att ta fram en långsiktig plan för hur vi ska uppnå detta. Vi vill nu presentera planen och höra era åsikter!
15
Hjälp oss göra havsplanerna bättre
Wilhelm Gårdmark, Susanne Gustafsson och Tomas Andersson, HaV, Carl Carlsson, Svensk Sjöfart och deltagare från länsstyrelse och kommun
Om fem månader finns ett första utkast till havsplaner för Sverige. Men hur påverkas du av en havsplan? Och vilken nytta har du av den? Ta chansen att göra Sveriges havsplaner ännu bättre. Många ska samsas om havet. Havsplanerna ska göra så att näringar kan växa och utvecklas. Samtidigt ska de hjälpa alla som använder havet att hålla sig inom gränsen för vad ekosystemen tål. På djupdykningen får du veta hur arbetsgrupper från myndigheter inom sjöfart, försvar, näringsliv med flera bedömt att havet används nu och i framtiden. Du får också veta hur vi tänkt göra planerna, och vad en havsplan inte är. Men verkar det vettigt? Vi vill gärna få veta vad du tycker. Vad kännetecknar en bra havsplan? Vad tycker du om underlaget vi har? Alla pratar arbetstillfällen, kan havsplaner också göra det?
16
Åtgärdsprogrammet för havsmiljön – nu är vi igång!
Ylva Engwall och Thomas Johansson, HaV Vesa Tschernij, Sydkustens fiskeområde Anders Stigebrant, Göteborgs universitet
Friluftslivet, fisket och den biologiska mångfalden är sådant som påverkas negativt om haven mår dåligt. För att vi ska uppnå en god havsmiljöstatus har HaV tagit fram Åtgärdsprogrammet för havsmiljön, som innehåller 32 konkreta åtgärder, vilka sammalagt beräknas kosta två miljarder kronor att genomföra. Liknande program finns i andra EU-länder och ingår i en gemensam kraftsamling för våra europeiska hav. Meningen med de 32 åtgärderna är att det ska komma till stånd direkta insatser som leder till förbättringar i miljön. Åtgärdsprogrammet startar under 2016, och nu är flera projekt redan i full gång! Till den här djupdykningen har vi bjudit in representanter för pågående projekt, så att de kan berätta om sitt arbete. Vi vill också gärna ha dina synpunkter på åtgärdsprogrammet och på vad vi tillsammans kan göra för en bättre havsmiljö.
17
Fisk + fiske + ekosystem + människa = framtidens fiskförvaltning?
Ulrika Gunnartz och Mårten Åström, HaV
Gemensamma mål, delaktighet, kunskapsbaserat, helhetsperspektiv, försiktighetsprincipen, områdesbaserat, samhällsekonomiska värden, ekosystemtjänster, avvägning mellan olika intressen, adaptiv process. Kan allt detta vara basen för fiskförvaltningen, och hur ska den hänga ihop med havs- och vattenförvaltningen? HaV har fått i uppdrag av regeringen att i dialog med berörda aktörer ta fram en strategi för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning (EBFF) kan utvecklas så att den blir en integrerad del i uppfyllandet av målen i havs- och vattenförvaltningen. Nu vill vi få er syn på vart vi är på väg! Vad tycker ni om det vi redan gör? Finns det något vi borde göra bättre? Välkommen till en djupdykning där du kan vara med och påverka vår framtida fiskförvaltning.
Djupdykningar / 17
18
Kan vi rädda den vilda laxen i Lugafloden?
Peter Funegård, HaV Nils Höglund, Coalition Clean Baltic (CCB) Daniel Holmquist, Vindelälvens fiskeråd
Den ryska floden Luga är den vildlaxälv i Finska viken som har störst potential för att kunna bli en attraktiv sportfiskeälv i Östersjöregionen. Samtidigt är laxstammen där akut hotad på grund av tjuvfiske, vandringshinder, skräp, övergödning och bristfällig förvaltning. Från den 36 mil långa älven skulle 100 000 nya laxungar kunna vandra ut i Östersjön varje år, men under år 2015 beräknades de vara färre än 3 000. På djupdykningen diskuterar vi vilka brister som finns inom den nuvarande förvaltningen och vilka bevarandeåtgärder som behövs för att kunna återställa de viktigaste lekområdena i älven. Lärdomar kan dras från arbetet som gjorts för att återuppbygga den vilda laxstammen i Vindelälven. Syftet med djupdykningen är också att ta fram förslag till en akut räddningsplan för laxen i Lugafloden.
20
Digitala torget Missa inte kioskerna på Digitala torget, kanske hittar du en databas som passar just dig?
Havsmiljo.se Sveriges havsmiljö på webben Marie Svärd och Ida Wendt, Havsmiljöinstitutet
Åtgärder i vatten Samlad databas över restaureringsåtgärder
Hur bör fiskbestånden utvecklas?
Håkan Carlstrand, HaV Henrik Svedäng och Örjan Östman, SLU Aqua
Hummer, öring, gädda, gös, sik, asp, flod- och signalkräfta samt lokala torskbestånd är exempel på arter som helt eller delvis förvaltas nationellt, istället för inom EU:s gemensamma fiskeripolitik. Men målen för förvaltningen behöver utvecklas. Hur kan förvaltningsmål formuleras och följas upp för sådana bestånd, och hur ska till exempel fördelningen se ut när det gäller ålder och storlek på individerna, hur täta ska bestånden vara och hur produktiva? HaV och SLU Aqua på Sveriges lantbruksuniversitet, arbetar just nu med att ta fram förvaltningsmål som ska vara mätbara och uppföljningsbara, och vi vill gärna få ta del av dina synpunkter. På djupdykningen berättar vi också om arbetet såhär långt. Målen ska ligga till grund för framtida åtgärder som exempelvis utformning av fiskebestämmelser, och ska kunna anpassas och användas även av ett fiskevårdsområde eller annan större fiskerättsägare som en kommun eller ett skogsbolag.
Henrik Lundqvist, Länsstyrelsen i Jönköpings län
Tekniskt beräkningssystem vatten, TBV Källor till kväve och fosforbelastning Hanna Gustavsson, SMHI
LifeWatch Sök bland många olika miljödatabaser samtidigt Sonja Leidenberger, Malin Strand och Anna Maria Wremp, ArtDatabanken SLU
Nationella Biotopkarteringsdatabasen Data om vattendrags hydrologi och biologi Lisa Weimann, Länsstyrelsen i Jönköpings län
VISS, Vatteninformationssystem Sverige Ett verktyg för att nå bättre vatten Erik Landgren, Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Grundvattennätet Data över grundvattennivåer och grundvattenkvalitet Fredrik Theolin, Sveriges geologiska undersökning, SGU
www.svenskafiskeregler.se För ett hållbart fritidsfiske Karl-Magnus Johansson, Länsstyrelsen i Jönköpings län
18 / Djupdykningar
1
Copernicus – största europeiska satellitsatsningen ger nya förutsättningar för miljöövervakning
Therese Harvey, Stockholms universitet
Satellitmätningar är en kostnadseffektiv miljöövervakningsmetod. Havets färg eller bio-optik är ljusets interaktioner med levande organismer och partiklar i vatten och kan bland annat ge information om vattenkvalitet. Vi har studerat dessa metoder inom miljöövervakning och förvaltning av Östersjön. Kom och diskutera resultaten från min avhandling och hur framtidens miljöövervakning kan stärkas!
2
Passiv biologisk vattenrening – billigt och närproducerat men hur fungerar det egentligen?
Robert Almstrand, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Biologisk vattenrening med hjälp av cellulosabaserade barriärer är en kostnadseffektiv metod baserad på lokala råvaror. Mikrobiell nedbrytning av träflis frigör organiskt kol som sedan andra bakterier använder för att rena vattnet. Metoden är flexibel och används för närsaltsrening vid grundvattenbildning, metallutfällning och rening av vatten som är påverkat av gruvdrift. Men hur väl förstår vi processen egentligen?
3
Krock och kompromiss! Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige
Coco Dedering, Länsstyrelsen Kalmar län Ann-Katrin Larsson, Länsstyrelsen Västra Götaland
Många miljöåtgärder i vattendragen riskerar att påverka viktiga kulturmiljövärden på ett negativt sätt. Hur når vi målen för en bättre vattenmiljö och målen om bevarade och brukade kulturmiljöer? Vi visar resultat och delar med oss av våra erfarenheter från två mångåriga projekt i södra Sverige där elva länsstyrelser ingår och där nya kunskapsunderlag och tvärsektoriella arbetssätt tas fram.
4
Ta miljöövervakningen från dåtid till nutid
Sara Lidén och Michael Nilsson, EHP-Tekniikka/EHP Sverige
Traditionell provtagning av utsläpp i vatten kan idag till stor del ersättas med kostnadseffektiva automatiska lösningar för övervakning av vattenmiljön. Ny teknik gör det möjligt för verksamheter att få kontinuerlig information om flöden, nivåer och vattenkvalitet i realtid. Vi berättar mer om hur det går till och vad man kan mäta. Välkommen!
20 / Knytkonferens
5
Fiberbanksprojektet – ny kunskap om fiberbankar och fiberrika sediment vid Norrlandskusten
Lijana Gottby, Länsstyrelsen Gävleborg Johan Norrlin, Sveriges geologiska undersökning, SGU
Hur många och hur stora är de? Och hur mycket miljögifter finns där? Här berättar vi om Fiberbanksprojektet som inventerar havsbottnen utanför ett antal massa-, trä- och pappersindustrier vid Norrlandskusten. Ta del av exempel från avancerade bottenundersökningar och miljögiftanalyser och diskutera utmaningar som kommer sedan, som risklassning, möjliga åtgärder och kostnader. Välkommen!
6
En kustkommuns resa till en bättre förvaltning av sitt hav
Annelie Brand och Stina Vuksan, Helsingborgs stad
Helsingborgs stad tog 1995 beslutet att starta ett eget recipientkontrollprogram, eftersom kusten har höga marina värden och samtidigt många verksamheter knutna till sig. Sedan dess har staden två marinbiologer som jobbar med kontrollprogrammet, marin miljöövervakning och havsfrågor. Vi delar med oss av våra erfarenheter och visar att egen kompetens lönar sig. Hoppas vi ses! 20% av Helsingborgs yta utgörs av hav, för att förvalta havsmiljön bedriver Helsingborgs stad ett kustkontrollprogram.
7
Tillsyns- och informationskampanj Ål together II
Carina Lif, Miljösamverkan Sverige
Vår europeiska ål är hotad. Vad kan vi – yrkesfiskare, detaljhandeln/restauranger, ålkonsumenter och myndigheter göra för att ålen ska överleva på sikt? Regelverket kring ålen är snårigt. Samtidigt som vi skyddar ålen är det tillåtet att fiska den yrkesmässigt. Här berättar vi om vår informationskampanj med syftet att fler ålkonsumenter ska välja lagligt fiskad ål. Vi pratar även gärna om tillsynsmyndigheternas olika roller.
8
Våtmarker som näringsfällor – hur bra fungerar de?
Magnus Bång och Karin Johannesson, Jordbruksverket Magnus Land, Mistra EviEM
Anläggning av våtmarker är en möjlig åtgärd för att minska spridningen av kväve och fosfor från exempelvis jordbruksmark. Jordbruksverket och Mistra EviEM har i var sin rapport utvärderat hur effektiva anlagda våtmarker är och vad variationerna mellan olika våtmarker kan bero på. Fosforavskiljningen har antagligen underskattats i tidigare mätningar och modeller. Vi visar också exempel på faktorer som kan påverka våtmarkernas avskiljning och effektivitet.
9
Målarmusslans bokslut
Ivan C Olsson, Lars Gezelius Vibeke Lirås, Länsstyrelsen
Tvåhundra kilometer vattendrag, 325 ha flodplan och 45 ha habitat har restaurerats och åtta biokanaler har anlagts i syfte att förbättra vattenkvalitet, biodiversitet och konnektivitet i 12 sydsvenska vattendrag och Östersjön. Vår symbol, den tjockskaliga målarmusslan, har odlats fram och återintroducerats i två vattendrag där den fram tills nu har varit utrotad. Här erbjuds många prisvärda delikatesser och inte bara musslor. Välkommen!
10
Flygburen LIDAR kartlägger Natura 2000-naturtyper
Johan Öhgren, Totalförsvarets forskningsinstitut Kristin Dahlgren, Länsstyrelsen Västerbotten
Genom att kombinera traditionella fältmätningar med flygburen LIDAR och databehandling har vi tagit fram en heltäckande karta över olika naturtyper i ett 7 km2 stort kustområde med grunt vatten. Metoden är kostnadseffektiv och ger täckningsklasser för olika substrat och växter samt några av naturtyperna enligt Natura 2000. Välkommen att höra om hur modern teknik kan underlätta myndigheters planering och förvaltning av naturområden.
Information om bland annat fisketillsyn av yrkes- och fritidsfisket hittar du på knytkonferens 11.
11
Fisketillsyn och lagföring av fiskebrott
Jeanette Banås Blixth, Polisen David Solstorm, Länsstyrelsen Västra Götaland Henrik Lindahl, Kustbevakningen
Här går Kustbevakning, Länsstyrelse och Polis till botten med fiskebrotten. Hur vanligt är det? Vad blir påföljden för att fiska fel, händer det något eller försvinner brotten i det stora blå? Vad krävs för att fiskeregler och fiskförvaltning ska fungera? Vi visar effekter av fisketillsyn på fritids-och yrkesfisket, ger exempel på aktuella fiskebrott och samtalar kring god och dålig förvaltning, välkommen!
12
Bättre precision i jordbruket ger minskad näringsbelastning
Kristin Piikki, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Lars Rodhe, Sveriges geologiska undersökning, SGU Stina Olofsson, Greppa Näringen
Genom att styra åtgärder i odlingen efter lokala fältförhållanden kan resurser utnyttjas bättre och näringsbelastningen kan minska. Vi presenterar den nya Digitala Åkermarkskartan som detaljerat visar lerhalten i åkermarkens matjord och kan användas vid planering av strukturkalkning och andra platsanpassade åtgärder inom fält. Med hjälp av verktyget CropSAT och satellitbilder kan lantbrukare styra tillförseln av växtnäring utifrån variationer i fält.
Knytkonferens / 21
13
Klimatanpassning för de stora sjöarna
Anna Eklund, SMHI
I Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samsas många olika intressen. Sjöarna används som dricksvattentäkter och transportleder. De är viktiga livsmiljöer för växter och djur. Runt stränderna finns många orter som kan drabbas av översvämningar. Vi presenterar vårt projekt ”Klimatanpassning för de stora sjöarna”. Vilka problem finns i dag? Hur påverkas sjöarna av ett förändrat klimat? Välkommen!
14
Metod för att hantera information för vattenförekomster
Anne Thorén, WSP Sverige AB
Vi presenterar ett nytt webbaserat verktyg som WSP har utvecklat för att underlätta för kommuner och andra som arbetar med åtgärder inom vattenförvaltning. Tekniken låter användarens behov styra urval av data och informationen presenteras på ett lättillgängligt sätt, både som en klickbar webbkarta och i text. Vi visar med verkliga exempel hur verktyget används för att utvärdera och kommunicera åtgärdsarbete samt hur det bidrar till bättre beslutsunderlag för framtida prioriteringar.
15
Översvämningar i stad och på landet – vem hjälper vem och vad får det kosta?
Jennie Wallentin, Jordbruksverket
Kan tillfälliga och kontrollerade översvämningar på jordbruksmark vara en del av lösningarna på stadens översvämningsproblem? Här berättar vi, från vårt perspektiv, om kunskapsläget och förutsättningarna för att arbeta förebyggande mot översvämningar. Vi resonerar kring hur värdering av kostnader och nyttor kan göras – något vi gärna diskuterar med forumets deltagare!
16
En väl fungerande dränering är en förutsättning för både odling på åkermark och för att avleda dagvatten från infrastruktur.
Källor till mikroplast – ny omfattande kartläggning av utsläppen i Sverige
Kerstin Magnusson, Anna-Sara Krång och Mikael Olshammar, IVL Svenska Miljöinstitutet
Vi presenterar resultat från en ny studie där vi kartlagt källor och spridningsvägar för mikroplast i Sverige. Vägtrafik, konstgräsplaner och nedskräpning är av stor betydelse, men många källor är svåra att kvantifiera och hur mycket som hamnar i havet är osäkert. Vi diskuterar också vad som kan göras för att minska tillförseln av mikroplast till havet.
22 / Knytkonferens
16 17
Två nya publikationer om underhåll av diken och idéer kring tvåstegsdiken
Anuschka Heeb och Tilla Larsson, Jordbruksverket
Bra dränering är en förutsättning för odling på åkermark och diken behövs även för att avleda dagvatten. Vi presenterar två nya publikationer: •
•
Underhålla diken – för ett rikare odlingslandskap bidrar med kunskap för att förbättra underhåll av befintliga diken.
Från idé till fungerande tvåstegsdike är en handbok för genomförande av en tänkbar miljöåtgärd i diken och tar upp såväl teknisk utformning som juridiska frågor.
18
Ny teknik för övervakning av syrehalten i bottenvattnet
Karin Borenäs, SMHI
Vi visar ny teknik för mätning av syrehalt i bottenvatten som kan vara användbar för miljöövervakning. Systemen är billiga, kan ligga ute länge och mäter kontinuerligt syrehalt, temp, salthalt och ström. Våra tester visar att syrehalten vid botten kan variera mycket och snabbt. Värdet vid en provtagning kan skilja sig väsentligt från en mätning några timmar senare. Det nya systemet ger en bättre bild av syresituationen.
19
Projektet Håll havet rent – bäst på att samla in besvärligt marint skräp
Joakim Jansson, Smögens Fiskauktion AB Smögens Fiskauktion driver projektet Håll havet rent, för att ta fram en modell för insamling och återvinning av marint skräp. Vårt mål är att bli ett gott exempel på hur man kan serva yrkesfisket med att ta omhand kasserade fiskeredskap och annat oljebaserat marint skräp som kräver speciell logistik och teknik för återvinning. Tillsammans med fiskehamnarna i Lysekils, Sotenäs och Tanums kommuner satsar vi på att bli bäst i Sverige på det här!
20
Banana pingern gör fler fiskegarn tumlarsäkra
Maria Hedgärde och Sara Königson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Minska bifångsten av tumlare genom att öka det frivilliga användandet av pingers heter ett projekt som drivs av SLU i samarbete med myndigheter och fiskare. Pingers som håller tumlare borta från fiskenät stärker förutsättningen att behålla ett småskaligt fiske i och nära Natura 2000-områden. Vi presenterar Banana pingern, en väl fungerande modell som testats i projektet och delar med oss av ny kunskap om tumlare i svenska vatten. Bifångst anses vara ett av tumlarens största hot, en enkel lösning på problemet är att använda pingers på garnen.
21
Vattendialog Torpsbäcken – gör lantbrukare delaktiga i vattenförvaltningsarbetet
Linda Parkefelt, Sydvatten Anna Olsson, Kävlingeåns vattenråd
Genom att samla lantbrukare för dialog om problemen med den lokala vattenkvaliteten och om möjliga lösningar har vi ökat engagemang, kunskapsnivå och åtgärdstakt längs Torpsbäcken. Hör om vårt framgångsrika vattenförvaltningsarbete som fått lantbrukarna att själva ta initiativ till viktiga åtgärder som tvåstegsdiken, fosfordammar och reglerad dränering.
22
Test av ny metod att återföra fosfor från sjö- och havsbotten till åkermark
Sofia Bastviken, Erika Melander, Länsstyrelsen Östergötland Rita Jönsson, Länsstyrelsen i Kalmar län Måns Lindell, Marie Andersson Länsstyrelsen i Jönköpings län Fosfor som finns lagrad i sjö- och havsbotten kommer under lång tid att vara en källa till övergödning. Kan vi ta upp sedimenten på ett skonsamt och kostnadseffektivt sätt? Kan de användas till något? Vårt projekt testar nya metoder för att ta upp sediment i övergödda sjöar och havsvikar och återföra fosforn till åkermark. Kom och diskutera utmaningarna och vilka frågor som återstår att lösa!
23
Projekt Kustmynnande vattendrag drar nytta av kunskaper från båda länderna
Magnus Johansson, Stefan Stridsman och Minna Brodin, Länsstyrelsen i Norrbottens län Många vattendrag längs Finlands och Sveriges kuster når inte god status, bland annat eftersom de påverkas av sura sulfatjordar. Kustmynnande vattendrag är ett svensk-finskt samarbetsprojekt som omfattar en rad insatser. Vi ökar kunskapen om utbredning, egenskaper och miljörisker hos sura sulfatjordar, utvecklar innovativa restaurerings- och återställningsmetoder och studerar viktiga arter som sik, lake, lax, öring och flodkräfta i projektområdet.ors syn på ”god havsmiljö” har förändrats under ett drygt sekel.
Knytkonferens / 23
24
Resultat från 30 år med IKEU-programmet – kalkning är bra men fixar inte allt
Stephan Köhler och Tobias Vrede, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Vi visar resultat från kalkningsprogrammet IKEU, med mer än 30 års data över försurningens och kalkningens effekter på sjöar och vattendrag. Vi ser att återhämtningen går långsamt och ett ekosystem inte säkert återhämtar sig till samma typ av ekosystem. Våra data visar också brunifiering, temperatur, näringshalt och ekosystemfunktion – en guldgruva för mer kunskap om vattenmiljö. Välkommen!
25 21
Gröna genvägar till sjöss – miljöskydd, sjösäkerhet och effektivitet kombinerat i nya farleder
28
Björn Holgersson, Sveriges geologiska undersökning, SGU
SGU tar fram en instruktion för redovisning av grundvattnets flödesmönster. Förutom att ge bättre kunskap om hur grundvattnet rör sig ska den bidra till bedömning av hur risker för påverkan från olika källor kan värderas, hur olika kemikalier beter sig i grundvattnet och hur effektiv provtagning ska utformas. Instruktionen, som även innehåller goda exempel, underlättar för länsstyrelser och Vattenmyndigheter att tolka och dokumentera ett stort antal grundvattenförekomster, magasin och problemområden.
29
Jim Sandkvist och Björn Forsman, SSPA Sweden AB SSPA är med och utvecklar nya modeller där avancerade analysmetoder och data används för att hitta nya sjöfartsrutter som är bättre ur miljösynpunkt utan att försämra transporteffektiviteten. Vi visar exempel på alternativa rutter som skulle ge minskad risk för olyckor i områden med känslig havsmiljö och väsentligt lägre koldioxidutsläpp. Kom och diskutera framtidens sjöfartsrutter med oss!
26
Lokal förankring och samverkan kring konkreta åtgärder
Gun Lindberg, Dennis Wiström och Anders Fröberg, Västerviks kommun Maria Kappling, naturrum Västervik Övergödning i kustvattnet är en stor utmaning i Västervik. Kommunen har mycket framgångsrikt genomfört flera stora projekt med åtgärder inom lantbruk, avloppshantering, dagvatten samt fiske- och biotopvård. Men fler insatser behövs! Nu testar vi tillsammans med SLU en metod att pumpa näringsrikt, syrefattigt bottenvatten och vattna ut det på åkermark. De första resultaten är mycket lovande. Välkommen att höra mer på vår knytis.
27
Projektet Hydrografi i nätverk
Anders Grönlund och Rickard Hallengren, Lantmäteriet Lisette Edvinsson, SMHI
Lantmäteriet har data över Sveriges sjöar och vattendrag. SMHI har avrinningsområden, kustvatten och sjöar som delats i mindre delar. Nu gör vi gemensam sak och tar fram nya geografiska datamängder för var vattnet finns och hur det rinner i hela Sverige. Vi förklarar hur denna detaljerade och sammahängande information ser ut och ger exempel på hur den kan användas exempelvis för att förutse miljökonsekvenser och hitta effektiva miljöåtgärder.
24 / Knytkonferens
Bättre koll på grundvattnet
Regeringsuppdraget Selektivt fiske – forskare och fiskare utvecklar framtidens fiskemetoder
Andreas Sundelöf och Hans Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Ett år återstår av uppdraget och vi har nu hunnit utveckla och testa en rad olika metoder och redskap. Vissa har fungerat mindre bra och andra har gått över förväntan! Vi presenterar flera fungerande lösningar och förslag till förbättringar av ytterligare redskap. Och vi delar med oss av vårt framgångsrika arbetssätt, med fiskeribranschen, myndigheter och universitet i handfast samarbete.
30
Framtida scenario av fisksamhället i ett varmare hav – recipientkontroll vid Sveriges tre kärnkraftverk
Anders Adill och Maria Jansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Klimatförändringen förutspås orsaka globala temperaturhöjningar i havet. Hur detta kommer att påverka organismerna och de ekologiska systemen är delvis ovisst och forskningsinsatser inom området har intensifieras. Vi har studerat effekterna av förhöjd havsvattentemperatur på fisk och bottendjur. Kom och ta del av resultatet från över 40 års studier!
2016
Vi ses igen
Maj
Havs- och vattenforum 2016
Juni
Tillståndet i miljön
Juli Almedalsveckan
Augusti Västerhavsveckan World Water Week
September Miljöövervakningsdagarna
VA-mässan Hav och samhälle 2016
Nordiska Dricksvattenkonferensen
Oktober
The IWA World Water Congress & Exhibition
WATERS slut- och användarkonferens
Vattendagarna
November Skyddad natur
2017 Januari
VA Tour Sweden
Nationella konferensen Avlopp & Miljö
Februari Mars Vatten Avlopp Kretslopp, VAK
European Maritime Day
Maj
25
Vattenstämman
Tidslinje / 25
Nästa Havs- och vattenforum
Djupdykningar Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras
1
10
Matsal 2, bottenplan Hotell 11
Galleriet Norr
Övergödningen av Östersjön – nu vet vi varifrån näringsämnena kommer!
2
11
Hur kan ekologisk kompensation användas mer effektivt och konsekvent?
12
Fler vattenåtgärder med EU-pengar
14
Högkvarteret
Ekosystemtjänster från våra vatten
5
15
K35, övre plan Eriksbergshallen
Konsten att skydda en dryg miljon marina fotbollsplaner på fyra år
6
16
Går pengarna till rätt insatser? Ny modell för utvärdering av projekt
17
Fördelning av fiskemöjligheter som underlättar landningsskyldighet
18
Kök & Bar vån 6 , Hotell 11
20
Miljökvalitetskrav – problem och möjliga förändringar
9
Mingelsalen Syd
K31 (Eriksbergshallen)
Åtgärdsprogrammet för havsmiljön – nu är vi igång! Fisk + fiske + ekosystem + människa = framtidens fiskförvaltning? Kan vi rädda den vilda laxen i Lugafloden? K8 vån 8, Hotell 11
Hur bör fiskbestånden utvecklas? Mingelsalen Norr Djupdykning 13 och 19 har utgått.
havochvatten.se/havsochvattenforum Pia Ahnlund tfn 070-605 04 57
Hjälp oss göra havsplanerna bättre
Hisingen
on br älv ta Gö
Information & kontakt
K40, övre plan Eriksbergshallen
Korridor plan 4, Hotell 11
Kök & Bar vån 7, Hotell 11
8
Full koll på våra vatten! Hur får vi det?
Galleriet Syd
Korridor plan 2, Hotell 11
7
Hur påverkas Sverige av en vattendom i Tyskland? K34, övre plan Eriksbergshallen
K33, övre plan Erikbergshallen
4
Småskalig vattenkraft inför ett vägskäl – vad innebär alternativen? K32, övre plan Eriksbergshallen
E-soll, övre plan Eriksbergshallen
3
Dikesrensning i skogen – vad är god miljöhänsyn?
Älvsnabben 285 Lilla Bommens Hamn Buss 16 Nordstan
Buss 16 Eriksbergstorget 6
Quality Hotel 11 Maskingatan 11, 417 64 Göteborg +46 31 779 11 11 www.hotell11.se
a öt G
Centralstationen
Älvsnabben 285 Stenpiren Domkyrkan
Älvsnabben 285 Eriksbergs Färjeläge
Götaplatsen
Centrala Göteborg
v äl
26 / Lista Djupdykningar
Karta
Öst Nord
Syd Väst
Konferenslokaler Eriksbergshallen Bottenplan Trappa
ENTRÉ
Eriksbergstorget
Syd
Norr
Göta älv
Syd
Norr
Hiss
Galleriet
Högkvarteret
Mingelsalen
Trappa ENTRÉ
Övre plan K34 K34
Göta älv
Eriksbergstorget
K35 K35
K40
E-soll
Hiss Trappa
K33 K32
K31
Quality Hotel 11 ENTRÉ
Eriksbergstorget
Plan 4
Plan22 Plan Trappa Trappa
Trappa
Korridor Korridor
Korridor
Trappa Trappa
Trappa
Göta älv
Bottenplan
Hiss
Trappa
Matsal 2
Plan 7
Plan 8
Trappa
Hiss Trappa
Kök & Bar vån 7
Hiss
Göta älv
K8 Kök & Bar vån 6
Eriksbergstorget
Plan 6
Trappa
Karta / 27
Grafisk formgivning & Illustrationer: Karin Enberg, Vid Form AB Fotograf imagebilder sida 1, 4, 5, 13, 14, 15, 17, 18, 19, 21, 25 och 28: Maja Kristin Nylander Övriga fotografier; sid 15: HaV (fisklåda), sid 16: Karl Melander (röjning), HaV (flaggor), sid 20: Björn Månsson / IBL Bildbyrå, sid 22: Kungsbacka kommun, sid 23: Nature Picture Library / IBL Bildbyrå Tryckeri: Litorapid Media AB, 2016
#HaVForum www.havochvatten.se/havforum