Hav & Vatten, nr 2 2017

Page 1

MILJÖ Övergödning en resurs

PROJEKTET Konstgjord ö renar sjö

Hav & Vatten NUMMER 2  .   2 017

ISABELLA LÖVIN »Världen tittar på oss« PÅ DJUPET Aktion mot utbredd vattenbrist ANNELIE POMPE Om att släppa taget

Skördetid för havsbonden Kan odling under ytan bli kustkommunernas framtid?


foto robin aron

INNEHÅLL

REPORTAGET

Nya bönder på blå åkrar 10

FOTO EMELIE ASPLUND

ILLUSTRATION FELICIA FORTES

Kan odling av sjöpung, alger och tång vara vägen till mer levande kustkommuner? Följ med till Bohuslän!

INTERVJUN

PÅ DJUPET

Aktion mot vattenbrist 24

I maj varnade nio myndigheter för den värsta vattenbristen på många år. Vad ska kommunerna göra?

»VÄRLDEN TITTAR PÅ OSS« Vi åker båt med Sveriges miljömäktigaste: klimatminister Isabella Lövin. foto anna simonsson

20

HaVNYTT N Debatt om havsplaner

Under våren har kustkommuner, regioner och myndigheter i hela Sverige diskuterat havsplaner. Hur ska olika intressen samsas i Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken?

FOTO: ANDRÉ MASLENNIKOV

Regeringen har gett HaV i uppdrag att ta fram förslag till statliga havsplaner. De ska börja en nautisk mil från bas­ linjen, vilket är knappt två kilometer utanför strandlinjen i Halland

MÄN HAR MEST MAKT I MILJÖFRÅGOR

4

Ny avhandling visar att kvinnor, ungdomar och invandrare har lite inflytande över svensk miljöförvaltning.

2 | HAV & VATTEN 2 . 2017

SJÖMÄRKEN DEL I ­MILJÖÖVERVAKNING?

7

Kan en enkel sändare förvandla flytande sjömärken till små klimatstationer?

tiga för naturvärden kommer att inskränka på till exempel yrkesfiske, havs­ baserad vindkraft och sjöfarten, säger projektledare Joacim Johannesson. eller utanför yttersta För att få in syn­ skären i Blekinge. De Joacim punkter och idéer Johannesson täcker merparten av skickade HaV i territorialhavet och hela den december 2016 de första ekonomiska zonen. I större utkasten till kustkommuner, delen av territorialhavet regionala organ, länsstyrelser, kommer statens havsplaner nationella myndigheter och att överlappa kommunernas bransch­ och intresseorgani­ översiktsplaner. sationer. – En vanlig fråga är om de – Intresset för havs­ områden vi märkt ut som vik­ planering är jättestort. Det

Diskussionen om havsplanerna

fortsätter.

har hållits otaliga möten runt om i landet sedan vi släppte de första utkasten, från små informella träffar till stora samlingar. Vi har även träffat representanter för havsplaneringen i våra grannländer, säger Joacim Johannesson.

Diskussionerna lär fortsätta i höst. Dessutom ska alla syn­ punkter HaV fått in processas och ny kunskap hämtas in där det behövs, i vissa fall krävs mer dialog. – Vi har fått många syn­ punkter, till exempel tyd­ liga ställningstaganden för eller emot vindkraft till havs vid exempelvis Hanö­ bukten och vid Finngrunden i Gävlebukten, säger Joacim Johannesson. – Många vill också kunna se hur våra havsplaner hänger ihop med omvärlden, framför­ allt med våra grannländers planer. Det finns också en önskan om att tydligare koppla havsplaneringen till den planering som görs på land. Den 15 februari 2018 ska HaV skicka ut nya, uppda­ terade förslag till havspla­ ner på brett samråd. Senast december 2019 ska de slutliga förslagen lämnas till reger­ ingen och senast mars 2021 ska Sverige rapportera till EU om hur vi tänker planera våra havsområden. LE NA OLSSON

är den här texten skrivs har den största FN-konferens som Sverige har organiserat sedan FN-konferensen om människan i miljön 1972 genomförts. Vice statsministern, Isabella Lövin, miljöminister Karolina Skog och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, myndigheter, näringsliv och organisationer var i New York den 5–9 juni. HaV deltog i förberedelserna, var på plats och arrangerade ett sidoevenemang på temat »från källa till hav«. Våra hav är slutstation för effekter av mänsklig påverkan på land och till havs. Uppskattningsvis kommer 80 procent av föroreningarna i haven från land, till exempel marint skräp som plaster, effekter av klimatförändringar som havsförsurning och ohållbart fiske på global nivå som hotar blå tillväxt. De tre frågor som också var prioriterade för Sverige på havskonferensen. Haven bortom nationell jurisdiktion, cirka 40 procent av jorden yta, är ett typiskt exempel på »allmänhetens tragedi«. Vem ansvarar för att de förvaltas för framtiden och skapar ekosystemtjäns ter som exempelvis det livsviktiga syret? Förvaltningen är svag trots en global havskonvention sedan 1982. Förvaltningen av havsområden innanför territorialgränsen är också utsatt för stark påverkan. Metoder att förvalta dem för framtiden är under utveckling. På HaV har vi ett sammanhålland e ansvar för att vattenresurser förvaltas väl »från källa till hav«. Det gör vi tillsammans med aktörer i Sverige och på internationell nivå då vattenoch havsfrågor inte känner några gränser. Havskonferensen, som Sverige och önationen Fiji arrangerade, lyfte och gav ett ökat stöd för dessa frågor. Vi vill nu fördjupa dialogen med alla medborgare kring vattenrelaterade ekosystemtjänster. Vi tar därför ett steg mot en djupare och snabbare digital kommunikationsagenda – ett komplement till de viktiga fysiska mötena. Vi ser fram emot att JAKOB GRANIT utveckla kommuGeneraldirektör nikationsvägarna Havs- och vattenmed er. myndigheten

29 Hav&Vatten_2-2017.indd

29 2017-06-06 22:54

29

Hur ska vi samsas om havet? Planering pågår!

»ALLA HAR RÄTT ATT NJUTA AV VÅR VACKRA SKÄRGÅRD«

36

I hans båt är rullstol inget hinder. Eldsjälen Jonas Nilsson vill att alla ska kunna njuta av havet.


LEDARE

Vattensverige viktig röst i debatten

F

VARMT

ör sista gången landar den här tidningen i din brevlåda, i ditt postfack. Det är med både vemod och sorg jag skriver de orden. Att starta och arbeta med Hav & Vatten har varit ett äventyr och en utmaning. Men framför allt fantastiskt roligt. Tusen tack för allt beröm och all uppskattning som ni läsare visat! Syftet med tidningen var att lyfta frågor som rör hav, sjöar och ­vattendrag. Frågor som inte alltid får utrymme i andra medier men där vi vet att det bubblar av engagemang, förväntningar men även oro ute i landet. Vi ville visa det nyskapande vattenarbete som pågår, till exempel de havsbönder som du möter i det här numret. De som vågar tro och satsa på en framtid för kustsamhällena. Vi har också försökt lyfta några av Vattensveriges många eldsjälar. I det här numret heter han Jonas Nilsson, en man som inte låter rullstolen stå i vägen för vare sig fiske eller friluftsliv. Du möter också Linn Rabe som vill väcka debatt om varför unga, kvinnor och invandrare i dag sällan deltar i viktiga processer i svensk miljöförvaltning. Isabella Lövin blev både hyllad och hatad efter boken om tysta hav. I dag är hon minister och en av Sveriges mest inflytelserika miljökämpar. Läs om hur hon ser på makt och miljö. Vi går också på djupet med vattenbristen som är mer akut än någonsin och som letar sig allt längre norrut i Sverige.

Regeringen föreslår 100 miljoner per år, bland annat till strandstädning i Bohuslän, för att minska plasten i haven.

KALLT Blekningen av korallreven i Stora barriärrevet var under 2016 värre än vad forskarna räknat med.

»Tusen tack för allt ­beröm och all ­uppskattning som ni läsa­re visat!«

MER INFO PÅ NÄTET Vill du veta mer om vår verksamhet? Klicka in på Havochvatten.se

foto johannes berner

Det blev tio nummer av Hav & Vatten, Svenska Publishingpriset och flera nyheter längs vägen; till exempel att hönsskit kan rena avloppsvatten, att konstgräs läcker mikroplast och att hästar i hage är miljöbovar. Ett särskilt tack till Christian Daun, Anna Froster, Anna Liljemalm, Jan Malmborg, Johan Frisk, Felicia Fortes, Ola Kjelbye, Anna Simonsson, Elisabeth Renström, Anna Bister och många fler reportrar, fotografer och illustratörer som bidragit med material. Men, avslut innebär ju inte bara vemod och sorg. Det är också början på något nytt. Därför säger vi på redaktionen inte »adjö« utan »vi ses igen!« Och när vi återvänder så är det med ett nytt digitalt forum för havs- och vattenfrågor. LE NA OLSSON

Ansvarig utgivare

omslag robin aron

Hav&Vatten

Ansvarig utgivare: Lena Olsson Redaktör och projektledare: Marit Larsdotter Art director & bildredaktör: Pär Ljung Adress: Hav & Vatten, Havs- och vattenmyndigheten, Box 11 930, 404 39 Göteborg. Besöksadress: Gullbergs Strandgata 15, Göteborg Tel: 010-698 60 00 E-post: redaktion@havochvatten.se Webb: Havochvatten.se/tidning Tryck: Sörmlands Printing Solutions ISSN: 2002-0252 Tidningen produceras i samarbete med Offside Press. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material i Hav & Vatten publiceras även på Havochvatten.se samt lagras elektroniskt i tidningens arkiv. Förbehåll mot denna publicering medges normalt inte. Hav & Vatten ges ut av Havs- och vattenmyndigheten, men speglar inte nödvändigtvis myndighetens åsikter. Tidningen ska bidra till ett ökat intresse för havs- och vattenmiljöfrågor. Enbart de blå sidorna 29–33 är att betrakta som myndighetens officiella linje. Föredrar du att läsa på skärm – läs tidningen på Havochvatten.se/tidning. Där kan du även avbeställa ditt pappersexemplar.

Återvinn din tidning

3


SÖTT & SALT

SÖTT&SALT Välkommen till det tionde numret av vår tidning Hav & Vatten. Vad gillade du bäst i det här numret? Hör gärna av dig till oss på redaktion@havochvatten.se

i siffror

1965 697 47

var året då första ­generationen konstgräs lanserades

är det totala antalet konstgräsplaner i Sverige för elvamannaspel

kommuner saknar en större konstgräsplan

Män har mest makt över viktiga miljöprocesser Ett tekniskt språk kan upplevas som ett hinder för den som är ovan eller har ett annat modersmål än svenska.

FOTO: ANNA HARTVIG/SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA

Kvinnor, unga och invandrare deltar sällan i de processer som styr mycket av svensk miljöförvaltning. Frustration hos lokala aktörer kan minska stödet för att inrätta naturskydd. Det visar en ny avhandling av miljövetaren Linn Rabe vid ­Södertörns högskola i Stockholm.

Y

Linn Rabe har i många år intresserat sig för deltagandeprocesser och miljödemokrati, inte bara i Sverige utan även i länder som Indien, Kenya och på Zanzibar. I sin avhandling studerar hon bildandet av två marina skyddsområden - Gräsö i Uppsala län och St Anna-Missjö i Östergötlands län – som båda prioriterats av Östersjökonventionen, Helcom för skydd av Östersjön.

4 | HAV & VATTEN 2 . 2017

Linn Rabe

– I båda fallen fanns det en stor vilja att skydda skärgårdens naturvärden, både hos centrala och lokala aktörer. Konflikterna uppstod på grund av olika målbilder och olika förväntningar, säger Linn Rabe.

Lokalt motstånd mot naturskydd behöver inte bero på okunskap, menar Rabe, utan kan handla om att aktörerna har olika syn på den bästa lösningen för exempelvis ansvar och förvaltningsform. – Om samrådet mest blir en bekräftelse på vad som redan bestämts centralt kan det leda till stor besvikelse och frustration. På lång sikt kan dåliga dialoger försämra relationen mellan lokala aktörer och myndigheter. Sverige lyfts ofta fram som en förebild när det gäller samrådsprocesser för att legitimera naturvård. Samtidigt finns få riktlinjer för hur de ska genomföras. – Ofta är det upp till enskilda handläggare på myndigheter att hitta modeller för samråd. De har vanligen begränsade resurser att genomdriva den här typen av dialoger och har många andra mål och krav på sig i sitt arbete, säger Linn Rabe. I samrådsprocesser kring naturskydd används också ett vetenskapligt och tekniskt språk. Det kan vara svårt att förstå och upplevas som ett hinder för den som är ovan. – Den typiske lokale aktören är en medelålders till äldre man med svensk etnicitet som äger naturresurs eller jobbar med dessa frågor. Kvinnor, invandrare och unga deltar i relativt låg utsträckning, vilket kan få allvarliga konsekvenser för legitimiteten i beslut. I processer som är mer öppna och inbjudande märks större deltagande av kvinnor och unga än i de där myndigheterna utser representanter. Linn Rabe hoppas få igång en diskussion om hur deltagandeprocesserna för naturskydd kan utvecklas. – Det är viktigt att ge olika aktörer en möjlighet att förstå och göra sig hörda. Levande ­deltagande ger levande hav. LE NA OLSSON


om miljöaspekten av konstgräsplaner? FOTO PRIVAT

Västsverige först med ­miljövänligt konstgräs

FRÅGAN Vad tänker ni

Stenungsunds kommun var först i Sverige med en konstgräsplan som använder ett organiskt alternativ till gummigranulat. Nu har både Göteborgs Stad och Ystad kommun satt stopp för nya planer med fossilt fyllnadsmaterial.

FOTO PRIVAT

För att Plastgräs återskapa känslan av en riktig gräsplan och för att fylla ut och ge plaststråna stöd att hålla sig uppe strös en konstgräsplan med ett lager av Kork- och finfördelade uttjänta kokosfyllning bildäck. Varje år försvinner 3 900 ton gummigranulat från konstgräsplaner. De små svarta plastkulorna, som Stabilisator är baserade på råolja, följer med dagvattnet ut i När Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen nu arbetar med att diken och brunnar identifiera mikroplasternas ursprung är konstgräsplaner en av källorna de analyserar. vid kraftiga regn och när snön skottas och smälter. Slutstationen är ofta I och med att Göteborgs lösningen med kork och hav, sjöar eller vattendrag. Stad beslutat att inte anlägga kokos på en av sina konstEnligt Svenska miljöinstitutet nya konstgräsplaner med gräsplaner, men de har också är konstgräsplaner näst efter gummigranulat fokuserar de ett tredje alternativ på gång. fordonstrafik den största nu på alternativ. Exempelvis – Vi ska bygga en plan där boven när det gäller mikrogör Ruddalens motionscenter grässtråna i större utsträckning plaster i naturen. i Frölunda ett försök att fånga liknar vanligt gräs. De är kurupp gummigranulat med vigare och tätare och kan på så Stenungsunds kommun var hjälp av filter i närliggande sätt hålla sig uppe och skapa först i landet med en plan som avloppsbrunnar. en bra löpyta utan granulat, istället för gummi använder en – Överlag har det fungerat säger Caroline Warnicke. blandning av kokos och kork. bra, men det finns många olika – Nackdelen är att säsongen storlekar på brunnar, vilket På regeringskansliet är förblir kortare eftersom materiinnebär att vi måste köpa in hoppningen att fler politiker alet kan klumpa ihop sig när flera slags filter. Den andra och offentliga upphandlare nu det blir kallt. Men föreningen nackdelen är att mer än bara börjar titta efter miljövänliga som använder planen var gummigranulat följer med alternativ till gummigranulat. medveten om det från början vattnet ner i brunnarna. Om det Om marknaden i större och med tanke på fördelarna fastnar för mycket skräp i filtren utsträckning efterfrågar alterför miljön är de nöjda med blir det svårt att återanvända nativ kan det ge en snabbare resultatet, säger Mattias granulatet, säger Caroline lösning på problemet än Mossberg, enhetschef för Warnicke, miljö- och energiden process som lagstiftning idrott, anläggning och hamn samordnare, Göteborgs Stad. innebär. i Stenungsunds kommun. Även Göteborgs Stad provar ANDE RS ÅKE RSTRÖM

FOTO PRIVAT

Y

Rickard Malmström, kommunalråd (MP) Uppsala – Dels försöker vi hitta icke-fossila alternativ till det gummi­ granulat som i dag används för att göra planerna mjuka, dels arbetar vi ihop med exjobbande studenter för att hitta sätt att minska behovet av uppvärmning. Vissa konstgräsplaner har värmeslingor under sig för att sanden under planen annars fryser och blir för hård för att springa på. Vi testar nu att använda hydrofob sand som stöter ifrån sig vatten och hoppas att det drastiskt minskar uppvärmningsbehovet. Anders Linder, avdelningschef Fritid Drift, Umeå kommun – Vi lyssnar och läser med spänning vad forskningen säger om alternativ till gummi­ granulat. Visst är det ett återvunnet material och testerna visar inte på någon större urlakningseffekt. Men mikroplastbelastningen tycker jag är superintressant. Sen är beräkningarna ibland galet gjorda, det försvinner inte tre ton från en plan för att det är så mycket nytt granulat som läggs på. Till stor del fyller man på för att det gamla finfördelats och binder mindre luft än tidigare. Martin Petersson Dahl, avdelningschef Idrott och F ­ örening, Jönköpings kommun – Vi har ett knappt tiotal konstgräs­planer i kommunen som alla har gummigranulat från bildäck som fyllnadsmaterial. Vi har bildat en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som tittar på både konstgräsplaner och fallskydd på lekplatser. Det är klart att vi inte vill skada miljön men så länge ett billigt material är godkänt kommer kommuner och föreningsliv att välja det. Inom två, tre år kommer vi att behöva lägga om några planer och till dess får vi göra ett mer aktivt ställningstagande utifrån vad vi vet i dag.

5


FOTO MARKUS NORD

SÖTT & SALT

Gun Lindberg och Dennis Wiström i Västerviks kommun, där ett renare och friskare Östersjön är en viktig lokal fråga.

MER INFO PÅ NÄTET Vill du veta mer om Rädda Gamlebyviken? Vastervik.se

Kamp mot övergödning gav Västervik vattenpris Övergödning kan ses som en resurs och inte bara ett problem. Västerviks kommun är årets vinnare av vattenmiljö­priset »Sjöstjärnan«. De har lyckats skapa lokala kretslopp av ­näringsämnen från land till hav och sedan åter till land.

Y

Västerviks kommun består till nästan halva sin yta av vatten. Här finns 500 sjöar, nästan 5 000 öar och är 550 kilometer kust. Hela skärgården klassas som område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och yrkesfiske. I många år har man haft problem med övergödning av kustvattnet. Ett av de värst drabbade områdena är Gamlebyviken. Under 1990-talet förbättrade kommunen de egna reningsverken och inventerade små avlopp. Mellan 1999 och 2004 lyckades man halvera näringsbelastningen till Gamlebyviken jämfört med vad den var på mitten av 1980-talet. – Det har varit viktigt att försöka samverka och se helheten, att alla berörda känner att de har något att vinna på en frisk Östersjö, säger Gun Lindberg, hållbarhetsstrateg i Västerviks kommun.

6 | HAV & VATTEN 2 . 2017

Den politiska viljan märks bland annat i »Tema Vatten«, ett sektorsövergripande organ med förtroendevalda från bland annat kommunstyrelsen, miljö- och byggnadskontoret samt det kommunala bolaget Västervik Energi & Miljö AB. 2010 gick kommunen vidare i kampen mot övergödning i Gamlebyviken. – Ett viktigt steg var att vi anställde en agronom, Dennis Wiström, som har förståelse för vad som krävs i produktionen av livsmedel och kan analysera vattensituationen för enskilda gårdar. Det gör att samarbetet med lantbrukarna kan utvecklas. Listan på åtgärder är lång: anläggning av fosfordammar, våtmarker och tvåstegsdiken, strukturkalkning, vandringshinder för fisk har tagits bort, renovering av dagvattenledningar

och brunnar samt VA-rådgivning till fastighetsägare. Cirka 5 000 små avlopp har inventerats, över 1 000 dåliga avlopp har åtgärdats och cirka 500 hushåll har anslutits till VA-nätet. Dessutom finns tre latrintömningsstationer för fritidsbåtar, varav två ägs av kommunen, I Dynestadviken, längst in i Gamlebyviken, pumpas näringsrikt och syrefattigt bottenvatten upp för att bli gödning på åkrarna. — Produktionen för lantbrukare har ökat och övergödningen har minskat. Det här är bara början och vi måste öka åtgärdstakten för att nå våra mål. Men nu har vi en bra metod för att samverka och se helheten, säger Gun Lindberg. Enligt den lokala åtgärdsplanen behöver näringsbelastningen till kustvattnet minska med ytterligare 92 ton kväve och 1,6 ton fosfor per år till 2021. Mängden kväve som återförs som gödning ska öka med 450 kilo kväve och 50 kilo fosfor per år. Vattenmiljöpriset »Sjöstjärnan« delas ut av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Lantbrukarnas riksförbund, LRF, och Sveriges kommuner och landsting, SKL. LE NA OLSSON


I svenska vatten har Sjöfartsverket över 5 000 flytande sjö­ märken. Tänk om de förses med gps och mätare av ­exempelvis temperatur? Möjligheten prövas nu i ett samarbete med SMHI, Sjöräddningssällskapet, Sjöfartsverket och Ericsson Garage.

Y

I dag måste Sjöfarts­ verkets personal fysiskt ta sig till varje enskilt märke för att försäkra sig om att det ligger på rätt plats efter stormar och vinterisens härjningar. Med en enkel gps på varje märke skulle det räcka med att åka ut och rätta till placeringen av de sjömärken som flyttat på sig. Sjösäkerheten skulle öka med en ständig övervakning av viktiga sjömärken. – Beroende på hur exakt mätning man kan göra hade det också inneburit en besparing av arbete och tid, säger Anna Willstrand Wranne, projektledare hos SMHI. Och ska det ändå monteras en gps-mottagare och en sändare som skickar positioner kan den lika gärna kompletteras för att kunna mäta och skicka annan information – som Sjömärke, en blivande klimat­ station?

yttemperatur på vattnet, vågor och strömmar. Uppgifterna kan användas för att göra mer exakta prognoser om när till exempel isen lägger sig eller vart oljan tar vägen vid ett oljeutsläpp. De kan också ge sjöfarten möjlighet att planera sina transporter efter strömmarna och därmed minska bränsleförbrukningen. Idén att sätta sändare på flytande sjömärken är ett resultat av ett möte mellan SMHI, Sjöräddningssällskapet, Sjöfartsverket och Ericssons innovationsplattform Garage som ställde frågan: Vad har vi för problem i våra verksamheter som skulle kunna lösas med hjälp av ny teknik? – Både Sjöfartsverket och SMHI är skattefinansierade verksamheter. Kan vi

samarbeta och effektivisera insamlandet av uppgifter är det väldigt bra, säger Anna Willstrand Wranne. Mottagare har redan monterats på taket av Sjöräddningens huvudkontor i Långedrag i Göteborg. Planen är att under sommaren montera givare på ett tiotal sjömärken i närheten. Samtidigt arbetar Ericsson Garage med att bygga den applikation som ska hantera och presentera de insamlade uppgifterna: – I höst har vi förhoppningsvis en prototyp och kan titta närmare på hur det fungerar. Det handlar mycket om att ta reda på hur Sjöfartsverket och SMHI vill ha informationen presenterad för sig, säger Fredrik Flyrin, projektledare Ericson Garage. MARIT LARSDOTTE R

BUBBEL »Oavsett hur andra länders politik förändras kring klimat­förändringar, så ­kommer Kinas mål och inställning inte att göra det.« Lu Kang, talesperson för utrikes­ departementet i Kina.

»Faller det här väl ut rullar vi ut pant på plast­påsar till fler av våra butiker.« Thomas Gäreskog, vd på Hemköp om att systemet införs på prov i en butik.

»Att implementera den mänskliga rätten till vatten blir en av världssamfundets mest kritiska utmaningar under det 21:a århundradet, både i utvecklingsländer och i utvecklade länder.« Prof. Stephen McCaffrey, vinnare av Stockholm Water Prize 2017

»Jag ställer alltid frågan: >Är du beredd att riskera ditt liv för att rädda en vals liv?< Alla som är ombord har svarat ja.«

foto creative commons

Framtidens sjömärken del i miljöövervakning?

Peter Hammarstedt, ledare för d ­ en militanta miljögruppen Sea Shepherd.

7


AKTUELLA PROJEKT

På gång i Vattensverige Rengöring av förskolor och återställning av kräftbestånd – här är tio vattenprojekt som pågår i Sverige.

5

Var: Sorsele med flera kommuner Vad: Ansökan Biosfärsområde Om projektet: Sorsele och de andra kommunerna utefter Vindelälven ner till Bottenviken har godkänts som kandidat för att bli ett av Unescos biosfärområden. I ett sådant område ska nya metoder testas och ny kunskap sökas för hur social och ekonomisk utveckling kan ske utan att naturvärden går till spillo.

NORRBOTTEN

SAMMANSTÄLLNING: E LISABETH RE NSTRÖM

1

Var: Ljungan, Ånge Vad: Återställning av kräftbeståndet Om projektet: Sommaren 1999 dog flodkräftorna i Ljungan. Elva fiskevårdsområden, Ånge kommun, Länsstyrelsen i Västernorrland, Havs- och vattenmyndigheten och SLU gick ihop i ett projekt för att få tillbaka en livskraftig stam av flodkräftor, genom bland annat utplantering av kräftor och information om kräftpest. Beståndet har sakta ökat och på några platser har kräftfiske i mindre skala påbörjats.

VÄSTERBOTTEN

6

Var: Håby kommun Vad: Rengöring utan kemikalier Om projektet: På förskolorna i Håby används endast vatten och ultrarent, partikelfritt vatten vid rengöring av lokalerna, tillsammans med micro­ fiberdukar och moppar. Den kemi­ kaliefria rengöringen startade som ett pilotprojekt i Råbydals förskola och har nu spridits till hela kommunen.

VÄSTERNORRLAND

2

Var: Klarälven/Trysilälven Vad: Återställning av naturliga förhållanden i älven Om projektet: Samarbetet, mellan Länsstyrelsen i Värmland och Fylkes­mannen i norska Hedmark, kring Klarälven/ Trysil­älven går in i en ny praktisk fas med bland annat vattenregleringar, fiskpassager och restaurerade livsmiljöer. Budgeten är 17,5 miljoner kronor, varav hälften kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

JÄMTLAND

7

GÄVLEBORG

Var: Nora Vad: Ombyggnad av gammal kraftverksdamm Om projektet: Hagbydammen i Nora måste åtgärdas av kommunen för att klara krav på dammsäkerhet. Billigast vore att riva dammen, men vattenspegeln är omtyckt av Noraborna varför många vill rusta upp den. En tredje väg skulle vara att rusta upp den till en lägre säkerhetsklass. Byggstart sker tidigast 2018.

DALARNA

3

Var: Spånnsjön Axvall, Skara Vad: Återställning av sjö Om projektet: Enskilda markägare har med pengar från landsbygds­ programmet återställt slättsjön Spånnsjön som försvann i samband med utdikningar. Träd har avverkats, fiskvägar anlagts och vatten­vägar letts om. Nu hoppas man på ett rikt fågelliv, samt att den intilliggande Vingsjön ska få bättre vatten.

UPPSALA VÄRMLAND

VÄSTMANLAND

ÖREBRO

STOCKHOLM

Var: Flen och Katrineholm Vad: Samarbete om dricksvatten Om projektet: Flenborna har klagat på kvaliteten på det kommunala vattnet sommartid. Därför byggs nu en ny vattenledning som ska förse Flen med vatten från Katrineholm. Kostnaden beräknas bli 124 miljoner kronor och vattnet planeras att börja levereras under hösten 2018.

SÖDERMANLAND

ÖSTERGÖTLAND VÄSTRA GÖTALAND

4

Var: Falkenberg Vad: Fågelliv på strandängar Om projektet: Antalet häckande och rastande vadarfåglar minskar snabbt längs strandängarna på många av landets kuststräckor. Nu har Falkenbergs kommun fått LONA bidrag för att starta ett projekt som ska hjälpa markägare att tillsammans med kommunen identifiera och enkelt åtgärda problem på kommunens norra strandängar.

8 | HAV & VATTEN 2 . 2017

8

GOTLAND JÖNKÖPING KALMAR HALLAND KRONOBERG

SKÅNE

BLEKINGE

9

Var: Öland Vad: Aktion för att behålla dagvatten i marken Om projektet: Vattenbristen på Öland har gjort att Ölands vattenråd tillsammans med LRF nu uppmanar markägare att hålla kvar regn- och dräneringsvatten i marken, så att nytt grundvatten hinner bildas innan alltsammans förvinner ut i Östersjön. Man kan utnyttja undantagsparagrafen i lagen och göra mindre, tillfälliga dämningar, som kan tas bort om flödena blir stora.


Konstgjord ö räddar sjö FOTO NAMN

Genom att skapa ett bättre siktdjup stimuleras de gröna växterna på botten att återkolonisera sig, vilket i sin tur bidrar till produktion av syre.

MER INFO PÅ NÄTET Vill du veta mer om Rädda Gamlebyviken? Flytandeoar.se

10

Var: Sjön Hönsan, Hedemora Vad: Återställa ekologisk balans Om projektet: Sjön Hönsan mitt i Hedemora drabbades av syrebrist och stor algblomning av blågröna alger, vilket ledde till badförbud. Nu återställs den ekologiska balansen med hjälp av flytande öar och balar av kornhalm som ger zooplankton förutsättningar att växa.

Sommaren 2014 var sjön ­Hönsan en stinkande sörja. Två år senare var siktdjupet två och en halv meter och sjön åter möjlig att bada i. Skillnaden är ett antal flytande öar.

Y

Andelen blågröna alger minskade från över 95 procent i juni till 12,3 procent i augusti 2016, och andelen algarter ökade med över 65 procent, bland annat tack vare kornhalmen.

Hönsan är en pottsjö med väldigt begränsade tillflöden och därmed känslig för syrebrist och övergödning. I februari 2015 rådde nästan total syrebrist med en intensiv algproduktion under isen. Kommunen hade försökt åtgärda problemen med muddring och genom att föra ner syre till botten, men resultaten uteblev. Sjön försågs med badförbud. Till sommaren 2015 fick Johan Backlin och hans företag chansen att pröva en annan teknik som går ut på att återställa den ekologiska balansen i Hönsan med hjälp av flytande öar och balar av kornhalm.

Vegetationsöarna består av ett uppspänt nät med kokosull inuti. På ovansidan planteras ­växter som förökar sig och vars rotsystem flyter fritt under öarna. De bildar en bra miljö för djurplankton, som livnär sig på alger, samtidigt som rottrådarna med hjälp av bakterier ­effektivt tar upp ­näringsämnen från vattnet. Hönsan har väldigt branta kanter och därmed små växtzoner. Öarna kompenserar detta flera gånger om. – En kvadratmeter flytande ö motsvarar cirka 180 kvadratmeter normal växtzon, förklarar Johan Backlin. Öarna kompletteras med ett stort antal lösa balar av kornhalm som läggs i säckar och placeras ut i sjön. När kornhalmen bryts ner bildas väteperoxid, vilket hämmar tillväxten av blågröna alger samtidigt som djurplankton får en bra tillväxtplats. Resultatet hittills är glädjande. Under förra sommaren minskade de blågröna algerna dramatiskt och siktdjupet gick från 0,7 meter till 2,8. Ett bättre siktdjup gör att växterna på botten åter börjar producera syre. Nu i sommar kommer fler vegetationsöar att placeras ut. Man ska skapa en barnkammare för djurplankton som stänger ute fisken, en så kallad zooplanktonrefug. Sjön har fortfarande förhöjda halter av fosfor och kväve och därför kommer en fosforfälla att byggas vid inloppet. – Det blir vårt tredje år, det är nu det blir riktigt intressant att se hur det går. Om det tar 30 år att förstöra en sjö måste det få ta lite tid att reparera den. Man ska inte tro att en quickfix kan lösa allt på en gång, säger Johan Backlin. E LISABETH RE NSTRÖM

9


REPORTAGET

10 | HAV & VATTEN 2 . 2017


Nya bönder på blå åkrar

Vi kan köra bilen på sjöpungsbränsle, göra plast av alger, woka sockertång och samtidigt rena havet. Bönder på blå åkrar ger hopp om framtiden för kustkommuner. Men havsbönderna får inte samma miljöersättning som bönder på land. text Anna Froster foto Robin Aron

11


Fredrik Norén.

n av de galonklädda männen räcker fram sin slemmiga plasthandske för att hälsa. Han heter Mikael Thörn och är utvecklingstekniker på företaget Marin Biogas, som är mitt i sjöpungsskörden bland grå bohus­ kobbar utanför Tjörn. Arbetet består i att skyffla sjöpungar med händerna från ett rullband ner i en kvarn. Tusentals halvgenomskinliga geléklumpar ger ifrån sig ett slörpande ljud när vattnet pressas ut ur dem. Från kvarnen fortsätter massan ner i ett silverfärgat rör med smala springor där brunt slem med röda och gula klumpar kommer ut och flyter över däcket. Det ser ut som om någon mått väldigt illa. – Egentligen ska det inte se ut så här, men nästan hela utrustningen är gjord för musselskörd, så vi har en del kvar att förbättra, förklarar Mikael Thörn. Sjöpungsodlingen var tidigare en mussel­odling och ser fortfarande ut som en sådan, med undervattenslinor mellan blå tunnor. När linorna vevas upp ur vattnet är de helt täckta av dallrande klasar. – Den här musselodlingen har alltid haft problem med mycket sjöpung, så vi ville vända det till en möjlighet, säger Fredrik Norén som är utvecklingschef på Marin Biogas. – I våras satt det 50 ton musslor på linorna, men veckan innan de skulle ta upp dem kom en flock ejdrar och satte i sig alltihop. Ejdrarna lämnade däremot sjöpungarna eftersom de har ett segt och illasmakande hölje. Det silverfärgade röret slutar i en stor nätsäck där de komprimerade sjöpungarna pressas ner under nya slafsande läten. Varje dag fyller de fyra arbetarna på båten mellan tio–tolv säckar som rymmer ett ton vardera. – Hälften av fångsten blir prima fiskfoder, förklarar Fredrik Norén nöjt.

»När vi startade 2009 skrek bio­branschen efter material att röta. Stockholms ­taxibilar stod stilla i brist på gas.« 12 | HAV & VATTEN 2 . 2017

Marin Biogas håller just på att byta namn och tänker överge idén om sjöpungsbiogas. – När vi startade 2009 skrek biobranschen efter material att röta. Stockholms taxibilar stod stilla i brist på gas. Sedan dess har marknaden svängt och lönsamheten sjunkit. Sjöpungarna som åker ner i säckarna är på väg att bli biogas som går ut till Eons mackar. Idén fungerar men lönsamheten har sjunkit. Nästa år kommer Fredrik Norén och hans kollegor att sälja fiskfoder istället. – Vi startade i tron att det snart skulle bli klart med ett ersättningssystem för den miljönytta vi gör. Alla verkar överens om att det är en bra idé men ingenting lossnar. Det finns fortfarande ingen modell för ersättning, säger han.


Mikael Thörn skyfflar ner sjöpungarna för hand i en kvarn där vattnet pressas ut. Utrustningen är egentligen gjord för musselskörd, därför krävs en del slemmig handpåläggning.

Att odla sjöpungar, musslor eller tång betyder att man tar upp kväve och fosfor ur havet och flyttar tillbaka det till land. – Precis som en bonde på land kan få betalt för att anlägga en våtmark eller odla fånggrödor som fångar upp kväve så borde även havsbönder få ersättning för att de minskar övergödningen, särskilt eftersom de gör det ännu effektivare än bonden på land, säger Fredrik Norén. – Vår rening kostar 100 kronor per kilo kväve. Våtmarker som anläggs på land för att fånga upp näringsläckage kan kosta 1 000–1 200 kronor per kilo kväve. Reningsverken kan lätt ta bort det första kvävet, men det sista blir jättedyrt. Redan i dag skulle sjöpungsodlingen kunna få betalt för vattenrening, men då krävs det att någon är beredd att

betala för det, som exempelvis ett reningsverk. Fredrik Norén efterlyser ett generellt stöd för den miljönytta de gör.

D

et låter nästan lite för bra för att vara sant, ett jordbruk som inte behöver gödsel utan tvärtom renar vattnet från kväve, och som kan förse oss med alltifrån tyg till mediciner. Swedish Algae Factory i Kungshamn odlar kiselalger som kan öka effektiviteten på solpaneler. På Simris Alg i Skåne odlas plankton i växthus som blir till så kallad supermat i påsar med namn som »Chlorella crispies«, »Sun­ dried spirulina« och »Flower power algea tea«. I Östersjön där blåmusslorna är för små för att tjäna som människomat finns flera storskaliga projekt som gör musslor till fiskfoder.

13


»Knöltång är en av favoriterna hos krögarna. Ingen tång är giftig men vissa arter kan vara lite beska«, berättar Linnea Sjögren.

Att odla vattenlevande organismer som fisk, kräftdjur, musslor, ostron och alger kallas vattenbruk och är egentligen inget nytt. Redan på medeltiden odlade svenska munkar karp, på 1800-talet började regnbåge födas upp och på 1970-talet kom musselodlingarna. I dag behöver världens växande befolkning protein sam­ tidigt som de vilda fiskbestånden utarmas. Köttproduktionens

»Tarmtång låter inte så gott, så vi brukar använda artens andra namn, rörhinna. Det är en ny kockfavorit som smakar vit tryffel när man friterar den.« 14 | HAV & VATTEN 2 . 2017

klimatpåverkan och hälsotrender i västvärlden ökar också efterfrågan på fisk och skaldjur. Globalt har fiskodlingen vuxit till att stå för hälften av all fisk vi äter, och i Sverige har skördarna från svenskt vattenbruk nästan dubblats på tio år. Den största ökningen är dock odlad matfisk, som inte renar vattnet utan tvärtom kan läcka ut mycket näring. Vid fiskodlingar kan foderspill och avföring bidra till övergödning, enligt Frida Solstorm som är vattenbruks­ samordnare på Jordbruksverket. – Odling i öppna kassar kommer alltid bidra till närings­ utsläpp, säger hon. Det finns tekniska lösningar för att minska utsläppen, som kameraövervakning som stoppar utfodringen när ­fiskarna är mätta, eller uppsamling av fekalier under


Med en böjd trädgårdskniv kan man skörda tången varsamt.

VATTENBRUK

kassarna. Enligt Frida Solstorm är en allt vanligare metod IMTA, integrated multitrophic aquaculture, med ett system för olika arter. Det kan betyda att man i anslutning till en fiskodling även odlar musslor, som tar upp partiklar, och alger som tar upp lösta näringsämnen. Dock går musslor inte att odla i norra delen av Östersjön eftersom salthalten är för låg. Det är alltså ingen lösning för de fiskodlingar vid Höga kusten som måste avvecklas inom tre år på grund av sin negativa miljöpåverkan. Detta enligt beslut i Mark- och miljööverdomstolen tidigare i år. Ytterligare en lösning för att minska näringsbelastningen är att odla fisk i stängda kassar där näringsämnen kan fångas upp, eller i recirkulerande system på land där näringsämnen renas.

Vattenbruk innebär att man odlar akvatiska organismer (till exempel fisk, kräftdjur, musslor, ostron och alger) till havs, i sjöar eller i tankar på land. I Sverige skördar vattenbruket 12 00015 000 ton per år, vilket är en dubbling på tio år. Men det är fortfarande bara en hundradel av det norska vattenbruket och knappt en fjärdedel av det danska. Vattenbruk är den snabbast växande livsmedelssektorn i världen och står för ungefär hälften av all fisk och alla skaldjur som konsumeras. Vattenbruket förväntas växa ytterligare och i Sverige finns en stor outnyttjad potential enligt Jordbruksverket.

N

ågra mil norr om sjöpungsodlingen trär Linnea Sjögren på sig vadarbyxorna och kliver ut på en vajande äng av grönglittrande tarmtång. Vågorna väller in och skapar explosioner av vitt skum i hällkaret. Med en liten böjd kniv skär Linnea av de gröna topparna. – Jag tar de som är längst för att de andra ska kunna växa upp. Vi brukar säga att vi friserar tången. Det känns inte som att detta är jordbruket som ska mätta en växande befolkning. – Nej, det är nog inte från vilda alger man får upp den stora bulken av mat. Ska man få någon volym måste man odla, men det är inte så lätt att få tillstånd för det. Linnea och hennes man driver företaget Catxalot i Havstenssund, som framför allt sysslar med att sprida tångens evangelium i form av tångsafarier, matlagningskurser, föredrag, paddlingsturer och event. Om tre dagar öppnar de sin tångbutik och sommarsäsongen är så gott som fullbokad. Tång ligger helt rätt i tiden, förklarar Linnea Sjögren. – Det är många trender som sammanfaller: att odla sin egen mat, asiatiskt, umami, ogrästrenden och att äta klimatsmart. Hennes undervattniska åker bubblar och skimrar i tusen nyanser av illgrönt. – Tarmtång låter inte så gott, så vi brukar använda artens andra namn, rörhinna. Det är en ny kockfavorit som smakar vit tryffel när man friterar den. 2014 skickade Catxalot sockertång, fingertång, havs­ sallad och knöltång till landslaget som vann kock-EM. Då blev restaurangerna intresserade och sedan dess har intresset för tång bara vuxit. – Det finns en upphetsning kring tång, folk bara »Va?! men gud, kan man äta det! Och vad gott det var …« Förr åt svenskar inte räkor och musslor heller, men sådana tabun kan ändras, konstaterar Linnea Sjögren och värmer händerna i armhålorna på ulltröjan. – Vi möter folk med guldgrävarblick som ser att den här marknaden kommer att explodera, det känns nästan lite läskigt. Vi vill inte bli rika på tång, vi vill bara kunna försörja oss och leva det här livet.

15


Tarmtången är god att äta även rå. Om man sköljer den i sötvatten är den frisk och har en rolig konsistens, kan Hav & Vattens reporter intyga.

16 | HAV & VATTEN 2 . 2017


För några år sedan jobbade både Linnea Sjögren och hennes man Jonas som bibliotekarier men kände att de inte ville tillbringa sina liv inomhus framför datorn. De längtade hit, till havsvindarna i Linneas bohuslänska hemtrakter. Än så länge är företaget inte lönsamt och Jonas arbetar som bibliotekarie i Tanum för att ekonomin ska gå ihop, men på sikt hoppas båda kunna leva på tångföretaget. Snart kommer tångodlingarna att blomstra längs hela kusten, tror Linnea, men själv vill hon fortsätta med utbildning och tångturism. När Catxalot får stora beställningar från restauranger brukar de beställa alger från företaget KosterAlg som säljer överskottet från forskningsprojektet Seafarm. Seafarm är en två hektar stor algodling som drivs av KTH och Göteborgs universitet. Målet är att fortsätta kommersiellt, berättar Fredrik Gröndahl som är projekt­ansvarig på KTH: – Det här kommer att bli en industri att räkna med i Sverige, det är vi väldigt säkra på. Alger kan användas till allt och det finns ett jättestort intresse för dem. Hans forskningsgrupp har identifierat potentiella odlingsområden längs kusten, och om man räknar bort områden där algodlingar kan krocka med transportleder, turism och naturvård, så blir det ändå en väldigt stor yta kvar. – Vi har försökt lägga odlingarna utomskärs för att inte störa badgäster och andra. Om vi använder alla de områden som blir kvar skulle det kunna bli en miljard­industri. Men varför har ingen redan blivit tångmiljardär i så fall? – Dels för att ingen kommit på idén och dels för att tekniken inte är helt enkel. För att odla musslor räcker det i princip att skicka ner ett rep men det funkar inte med tång, säger Fredrik Gröndahl. Seafarms metod är att så alger på rep i ett inomhus­ laboratorium. När millimeterstora plantor har fått fäste är det dags att sätta ut repen till havs. På ett halvår blir algerna nästan två meter och är redo att skördas. Mest odlar forskarna sockertång och fingertång, men de provar sig också fram med olika grönalger och rödalger i tankar på land. Ytterligare en anledning till att tångindustrin ännu inte blomstrat är att regelverket släpar efter, enligt Fredrik Gröndahl. Han berättar att forskningsprojektet har fått ett speciellt odlingstillstånd för fem år, men att det krävs väldigt komplicerade och dyra tillstånd för att få anlägga en kommersiell odling. – Enligt Miljöbalken gäller särskilda regler för musslor och ostron. Tångodling nämns däremot inte eftersom det inte fanns på kartan när lagen kom till, säger Fredrik Gröndahl. – Därför betraktas algodlingar ungefär på samma sätt som om man skulle anlägga en hamn – de kräver en omfattande miljökonsekvensbeskrivning. Fastän vi bara gör vattnet renare och ger nya ytor för havets biologiska mångfald.

»Vi har försökt lägga odlingarna utomskärs för att inte störa badgäster och andra, men om vi använde alla de områden som blir kvar skulle det kunna bli en miljard­industri.«

Linnea Sjögren är uppvuxen i Hamburgsund och längtar efter att kunna försörja sig vid havet.

M

ånga talar om vattenbruk och många forskar om det, men ännu är det alltså inte helt enkelt att ta sig fram som havsbonde. – Forskningen är stark i regionen men den lokala förankringen kan bli bättre, säger Carl Dahlberg på Tillväxt norra Bohuslän, ett samarbete mellan Bohusläns fyra nordligaste kommuner. Kommunerna har tillsammans tagit fram en blå översiktsplan och en maritim näringslivsstrategi som slår fast att vattenbruket har stor framtidspotential här. – Vattenbruk är arbetsintensivt, vilket är bra för oss eftersom vårt fiske inte kräver lika många båtar längre. Havet är en viktig del av kustkommunernas identitet och här finns fortfarande mycket kunskap hos en befolkning som levt länge av havet, enligt Carl Dahlberg. – Till exempel kan hummersafari och ostrondykning vara ett sätt att få ta del av en tidigare fiskekultur. Vi har ju mycket turism och friluftsliv häruppe, men kunskaps­ turismen med grupper och aktiviteter är inte så utvecklad som i andra delar av världen. En turist som kommer hit och åker på tångpaddling kommer in i lokalsamhället på ett annat sätt, och är beredd att betala mer för lokala råvaror, tror Carl Dahlberg. Alla verkar rörande överens om vattenbrukets potential och regeringen har öronmärkt 14 miljoner för nya vattenbrukssatsningar i sin livsmedelsstrategi som gäller fram till 2019. Men många havsbönder som Hav & Vatten har talat med säger sig stå och stampa i väntan på ett miljöersättningssystem för alla odlare som renar vattnet från kväve. Flera säger att utredningar pågår, och att frågan ska utredas enligt miljömålet »Ingen övergödning«. Men efter en eftermiddags rundringning visar det sig att ingen utredning är på gång. Jordbruksverket har bara konstaterat att de inte kan använda nuvarande regelverk för ett miljö­ kompensationssystem. Istället ligger frågan och skvalpar på EU-nivå. – EU:s regelverk tillåter ett sådant stöd men i dag kan man bara få stöd för de extra kostnader man har för att ta upp

17


Andreas Johansson och ­Alexander Wregler är musselodlare till ­vardags, men har ryckt in för att hjälpa till med sjöpungsskörden. Jobbet är i stort sett likadant – skillnaden är att man inte blir besviken när linan är full av sjöpungar.

18 | HAV & VATTEN 2 . 2017


Sjöpungssushi, kanske nästa stora grej? Salt och slemmigt, precis som ostron, enligt Fredrik Norén.

SJÖPUNG ­(ASCIDIACEA) Sjöpungar föds som larver. Larverna sätter sig fast där de hittar hårt underlag och omformar sig till en stillasittande organism. Resten av livet sitter de som små vatten­filtrerande påsar och äter plankton. Sjöpungarna tillhör manteldjuren och har ett skyddshölje som består av cellulosa. Att använda solljus för att tillverka cellulosa är en väldigt ovanlig egenskap i djur­världen och gör gränsen mellan djur och växt diffus. I världen finns nära 2 000 arter av sjöpungar, varav ett tjugotal går att hitta längs svenska västkusten.

kväve, och det kostar ju inget extra att odla för att göra en miljötjänst i förhållande till att bara sälja skörden. EU betalar inte en generell ersättning för att man tar upp kvävet, förklarar Petra Jarlros på Jordbruksverket. Bönder på land har ett regelverk och bönder till havs har ett annat, helt enkelt. – 2021 kommer ett nytt Havs- och fiskeriprogram som kan se annorlunda ut, men det är så långt fram så de förhandlingarna har inte dragit igång ännu, säger Petra Jarlros. Skulle vi i Sverige kunna införa ett sådant system själva? – Det går att införa svenska stöd men de måste stämma överens med statsstödsregelverk, det måste finnas en politisk ambition att införa dem och pengar måste bli avsatta till dem. Under tiden fortsätter sjöpungsskörden mellan kobbarna utanför Tjörn. Ett jämnt bakgrundsslafs ligger över båten och ett tungt basljud ekar från blå tunnor som slår mot varandra. Fredrik Norén på Marin Biogas håller upp ett exemplar från sin sladdriga skörd – han tittar nästan lite ömt på sjöpungen. – Det är en sådan oerhörd potential i den här lilla påsen: 60 procent bra marina proteiner och sju procent fett, varav hälften är omega 3, det vill säga mer än i fisk. För att illustrera sjöpungarnas stora möjligheter pressar han den mellan tummen och pekfingret och slukar den. – Jag älskar ostron, och det här smakar väldigt likt. Hemma brukar jag woka dem. I stora delar av Asien äter man sjöpungar, men vägen för att nå dit är nog lång här, tror Fredrik Norén. – 20 till 30 lagar gäller om vi skulle sälja en sjöpung som mat. Som tur är får jag än så länge äta vad jag vill som privatperson. Politiker vill ha nya näringar och ger gärna stöd, men jag skulle hellre se att de ändrade i lagstiftningen så att vi kan sätta igång på allvar. O

19


INTERVJUN

ISABELLA LÖVIN, KLIMATMINISTER

»VÄRLDEN TITTAR PÅ OSS« Överfiske, marint skräp och klimatförändringar. Det är bara ­några av utmaningarna som världshaven står i­ nför. Har ­klimatminister Isabella Lövin någon chans att påverka – ­eller är det redan för sent?

Å

text Anna Liljemalm foto Emelie Asplund

len är ett av jordens absolut äldsta djur. Den är så speciell att människor i alla tider haft mystiska teorier om den. Periodvis har den inte ens klassats som en fisk, eftersom den också har förmågan att kräla på land. Länge hade man heller ingen aning om hur ålen fortplantade sig. Man tror att ålarna leker och föds mer än 6 000 kilometer från Sverige, i Sargasso­havet, en bit öster om Väst­ indien. Resan till Europa tar ålynglen cirka tre år. Här äter de upp sig innan de en natt på hösten, några dagar före fullmåne, plötsligt grips av vandringsdriften igen och som vuxna ålar slingrar sig tillbaka samma väg som de kom. De vuxna ålarna leker på okänt djup och dör. Ynglen simmar tillbaka till Europa. Cirkeln sluts. Isabella Lövin minns pressmeddelandet som landade på hennes bord 2004. Hon arbetade som journalist och läste att inflödet av ål från Sargassohavet hade minskat med 99 procent. Ålen, som överlevt både dinosaurierna och istiden, hade inom loppet av bara några år nästan dött ut. Människan var boven i dramat, men några åtgärder från myndighetshåll gjordes inte. – Arten var akut utrotningshotad. Ändå fick man fortsätta att fiska kommersiellt. Det var för mig helt obegripligt, säger Isabella Lövin. Hon bestämde sig för att granska yrkesfisket. Tre år senare, 2007, var boken Tyst hav, jakten på den sista matfisken färdig. Den satte fart på utfiskningsdebatten och det dröjde inte länge förrän Isabella Lövin sadlade om till politiker för Miljöpartiet. Hon blev så småningom EU-­ parlamentariker och sitter i dag i regeringen som ­minister för klimat samt internationellt utvecklings­samarbete. Hon är också vice statsminister.

20 | HAV & VATTEN 2 . 2017

– I Sverige tycker jag att det har skett en jättestor attitydförändring inom yrkesfisket under de här tio åren som gått sedan boken kom ut. Från ett slags förnekelse av att det över huvud taget finns ett problem till att man nu är en del av lösningen. Man tar ansvar och är stolt över det. Det tycker jag är en enormt positiv utveckling, säger hon. Det globala fisket är en annan femma. Där återstår fortfarande mycket att göra. Väldigt mycket.

R

egnet hänger i luften när Isabella Lövin hoppar ombord på en båt vid Eriksbergskajen på Hisingen. Hon är i Göteborg för att delta i Havs- och vattenmyndighetens årliga konferens, Havs- och vattenforum. Nu ska hon och miljöminister Karolina Skog (Mp) få en rundtur i Skandinaviens största hamn. Ombord finns också ett antal forskare och föreläsare som ska hålla korta anföranden längs vägen. Isabella Lövin slår sig ner vid ett bord och båten lämnar kaj. På andra sidan Göta älv ligger en 150 meter lång Stena Line-färja redo att lämna för danska Fredrikshamn. Besökarna får veta att nya miljökrav har fått till följd att svavelhalterna i staden sjunkit med 70 procent. De vita plastmöbler som stod på balkongerna mot älven färgades tidigare svarta, men inte längre. Allt ser dock inte lika ljust ut. En av föreläsarna är Ulrika Marklund, projektledare och miljöstrateg för Ren och attraktiv kust, elva Bohus­ kommuner som valt att gå samman i kampen mot plastskräpet. Varje timme sköljs fem badkar med skräp upp längs den bohuslänska kusten. Varje år dör över en miljon fåglar och 100 000 däggdjur i världen efter att ha fastnat i, eller ätit av, plast från haven. – För fem år sedan hittade vi en plastbit per decimeter på Bohuskusten. Nu är det 20 plastbitar per decimeter. Tyvärr


ISABELLA LÖVIN Född: 3 februari 1963. Bor: Värmdö. Nuvarande roll: Vice statsminister samt minister för klimat och internationellt utvecklings­ samarbete. Bakgrund: Har arbetat som journalist på bland annat Sveriges radio och Expressen. År 2007 utkom hon med boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken. Isabella Lövin tilldelades både Guldspaden och Stora journalist­priset för boken. Kort därpå rekryterades hon av Miljöpartiet.

21


Presskonferensen börjar. Ett tjugotal journalister och fotografer är på plats. Nu har även landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) anslutit. De tre berättar att Sverige tillsammans med ­ö­­nationen Fiji har tagit initiativ till en FN-konferens i New York i början av juni för att rädda världshaven. Det är den första FN-konferensen som fokuserar på haven och dess resurser. Tanken är att länderna ska hitta gemensamma lösningar på överfiske, klimatförändringar och marin nedskräpning av plaster – de tre största hoten mot världshaven.

N

är presskonferensen ­närmar sig slutet får Isabella Lövin en fråga. Journalisten vill veta om det finns några förhoppningar om att nå internationella överenskommelser som länderna förbinder sig att uppnå. Isabella Lövin svarar att målet är att genomföra de saker som världen redan kommit överens om. Alla är redan överens om att det globala överfisket ska stoppas, till exempel. Frågan är bara hur det ska göras. Stolar skrapar mot golvet och presskonferensen är över. Isabella Lövin får några frågor om varför det just är Sverige som ska axla ansvaret för världshaven. Sedan börjar journalisterna droppa av. Efteråt, när vi förflyttat oss till ett avskilt rum, suckar hon. – Vi är ett rikt land med kapacitet och politisk vilja. Vi har mycket kunskap och kompetens i våra myndigheter och i vårt näringsliv. Jag kan ibland bli väldigt frustrerad i den inhemska debatten. Jag tycker det är jätteviktigt att inse att vi har lång väg kvar att gå, vi är inte heller perfekta, men vi ska inte vara så kritiska att vi tappar lusten. – Jag är så trött på argumentation som »det spelar ingen roll vad vi gör för vi står ändå bara för fem promille av alla utsläpp och resten av världen är så usel«. Man ska komma ihåg att resten av världen tittar på oss. På riktigt tittar världen på oss. Vi rankas som det land som har allra bäst förutsättningar i världen att genomföra Agenda 2030. Vi kommer ut som överlägsen etta bland EU:s medlemsländer när det handlar om klimatpolitik. Vi är ettan när det handlar om jämställdhet och en lång rad områden. Det ska vi inte underskatta, säger hon. Själv har Isabella Lövin haft med sig intresset för miljöfrågor sedan barnsben. Hon växte upp i en by i Dalarna. Den närmaste badsjön låg bara någon kilometer bort. Den hade badklippor och idylliska små sommarstugor runt om, men att bada kom inte på fråga. Sjön var sammankopplad

»JAG KAN IBLAND BLI VÄLDIGT FRUSTRERAD I DEN INHEMSKA DEBATTEN. JAG TYCKER DET ÄR JÄTTEVIKTIGT ATT INSE ATT VI HAR LÅNG VÄG KVAR ATT GÅ, VI ÄR INTE HELLER PERFEKTA, MEN VI SKA INTE VARA SÅ KRITISKA ATT VI TAPPAR LUSTEN.« finns det inget som tyder på att plastskräpet kommer att minska. Tvärtom, säger Ulrika Marklund. Havsströmmarna tar med sig skräp från hela Nordsjön till Bohuskusten. De större plastbitarna bryts dessutom ner till mikroplast. Det är alltså inte bara den synliga plasten som är problemet. Djurplankton, som äter plasten i tron att det är mat, dör. Ulrika Marklund berättar att kommunerna gör vad de kan för att städa sina kustremsor, men framhåller att de också behöver statligt stöd. Isabella Lövin antecknar.

E

fter båtturen besöker hon och ­Karolina Skog Chalmers tekniska högskola. ­Därefter är det dags för presskonferens i Eriksbergsvarvets gamla maskin­hallar, alldeles vid Göta älv . Isabella Lövin har en blå pin föreställande siffran 14 på sitt kavajslag. Den hänger upp och ner. Hennes press­ sekreterare går fram och vrider den rätt, men det hela är ganska talande. – Siffran 14 står för det globala utvecklingsmålet som handlar om friska och levande hav. Om man tittar på hela den globala agendan är mål 14 det mål där alla trender går åt fel håll. Vi ser att överfiske och illegalt fiske fortsatt hotar världens fiskebestånd. Och den marina nedskräpningen ökar och tilltar mycket snabbt. Om de här trenderna fortsätter kan vi se mer plast än fisk i våra hav år 2050, säger Isabella Lövin.

22 | HAV & VATTEN 2 . 2017


»ATT JAG FICK DET ERKÄNNANDET B­ ETYDER ATT JAG OCKSÅ SYNS MYCKET, ATT JAG HAR DET P­ ERSPEKTIVET OCH DRIVER DET VÄLDIGT HÅRT BÅDE HEMMA OCH INTERNATIONELLT.« med en förorenad sjö. Fors kartongfabrik släppte ut alla sina miljögifter rakt ner i vattnet där. Det rådde strikt badförbud i hela området. – Sjön som låg alldeles intill Fors kartongfabrik var täckt med ett skum som luktade ruttna ägg. Det var så tydligt hur vi förstörde vår natur. Det där har jag alltid burit med mig, säger Isabella Lövin. I dag är Fors kartongfabrik ett av världens renaste ­pappersbruk. Tiden då man dumpade allt i sjön är sedan länge förbi. Även Isabella Lövin har profilerat sig. I EU kunde ingen bortse från henne i fiskefrågor. Nyligen utsågs hon till Sveriges miljömäktigaste av tidningen Aktuell Hållbarhet. – Det kändes väldigt bra. Att jag fick det erkännandet ­betyder att jag också syns mycket, att jag har det ­perspektivet och driver det väldigt hårt både hemma och internationellt, säger hon.

I

sabella Lövin konstaterar samtidigt att det måste tas krafttag mot överfiske och illegala fiskare. Även juridiken är ett stort problem. Världshaven tenderar att bli både allas och ingens ansvar. På hemmaplan är det lite enklare. Går det att klara målet om ett hav i balans och samtidigt nå det andra målet om en levande kust och levande skärgård? – Absolut. Men fisket, precis som jordbruket och en mängd andra ekonomiska aktiviteter, förändras över tid.

Jag tror inte att någon tror att det är fiske som gör att vi har levande kuster i dag. Det är en del av det, men även turism och skönheten i naturen drar människor till kusterna. Alla tjänar på att vi värnar våra hav. Ska vi ha ett svenskt yrkesfiske och hur ska det i så fall se ut? – Ja, det tycker jag. Det är ju en svensk naturresurs och då är det väl rimligt också att vi har ett svenskt yrkesfiske och inte överlåter till andra länder att fiska hos oss som sker i många utvecklingsländer. Fisket ska ske hållbart, det är förutsättningen för att kunna ha ett fiske. Det innebär att man har livskraftiga bestånd, men inte bara det. Havets problem är mycket större än så. För yrkesfisket är det helt avgörande att det är hälsosamt att äta fisk, annars kommer ingen att vilja köpa fisk. Därför är det också viktigt att vi tar problemen med plastskräp i haven på allvar.

H

on konstaterar att den marina nedskräpningen är en fråga som kommer att få mycket fokus framöver. Regeringen förbereder ett förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter som sköljs av. De mikro­ plasterna spolas ut i havet eftersom partiklarna är för små för att fångas upp i reningsverken. Även de större plast­ produkterna blir en viktig fråga. – Jag hörde desperationen hos människorna från Bohuslän som på båten beskrev hur stort det här problemet är och hur snabbt det har vuxit, från en till tjugo plastbitar per decimeter på bara fem år. Jag tror att vi kommer att behöva ta ett större nationellt ansvar för det. Samtidigt tar vi också frågan vidare i FN och i EU, säger Isabella Lövin. Den marina nedskräpningen har tilltagit snabbt. Väldigt snabbt. I dag finns inte ett enda vattendrag i världen som är helt fritt från mikroplaster. – När jag skrev boken Tyst hav läste jag precis allt jag kom över om haven. Det var inte så himla mycket som skrevs om haven på den tiden, men jag läste allt. Marin nedskräpning var inte en fråga. Spökgarn pratade man om, men inte den här frågan om plastpartiklar och hur plas­ tskräpet samlas i havsströmmarnas mitt. Det är skrämmande att allt har gått så snabbt. Om du hade skrivit en bok om Östersjön i dag, vad skulle den ha för titel? – Den skulle fortfarande heta Tyst hav. Det är en bra titel. Havet kan inte tala och någon måste tala för havet. Men jag önskar att jag innan jag dör kan skriva en bok som heter Havet sjunger. O

23


PÅ DJUPET

Aktion mot vattenbrist Allt fler kommuner hotas av vattenbrist. På kort sikt kan ­bevattningsförbud hjälpa, men i längden krävs nya idéer: från regionsamverkan och avsaltning till helikopterspaning och våtmarksrestaurering.

I

text Jan Malmborg illustration Felicia Fortes

småländska Eksjö kunde man inte föreställa sig att vattenförsörjningen skulle kunna vara ett problem. Inte förrän sommaren 2016. – Vi har mer bekymrat oss för översvämningar. Ordet vattenbrist har vi inte ens kunnat stava till, säger kommunens VA-chef Torbjörn Johansson. Men förra sommaren hände något. På grund av minskad nederbörd avtog tillrinningen till sjön Norra Vixen och vattennivån sjönk. Detta ledde till att infiltrationen av råvatten från sjön till kommunens grundvattentäkt minskade. – För att hålla upp grundvattennivån började vi pytsa in mer vatten från sjön. Till slut var vi åtta centimeter från att bryta mot vattendomen som föreskriver hur lågt vattenståndet får vara, berättar Torbjörn Johansson. Den första december tvingades kommunen införa ett förbud mot att använda kommunalt vatten till andra ändamål än dricks-, hygien- och processvatten. Förbudet hade en direkt effekt – förbrukningen minskade. Men bara temporärt. – Sedan kom jul och nyår och besparingarna var som bortblåsta. Vi har nu insett att det behövs mycket mer information

24 | HAV & VATTEN 2 . 2017

för att få folk att ändra sitt beteende, säger Torbjörn Johansson. Kommunen står på sig. Den 18 april förlängdes förbudet, men nu begränsat till Eksjö tätort, den del av kommunen som utnyttjar den stora grundvattentäkten. Mycket talar för att situationen kan bli värre än i fjol – i slutet av april låg nivån i täkten 30 centimeter lägre än vid samma tid förra året. – På lång sikt hoppas vi hitta en ny täkt, i grundvattnet eller i någon sjö. På kort sikt måste vi minska uttaget. Och i värsta fall tvingas överskrida vattendomen, berättar Torbjörn Johansson. Eksjö är långt ifrån ensamma om problemet. Östra Småland hör till de landsändar där Sveriges geologiska undersökningar (SGU) bedömer att riskerna för akut vattenbrist i sommar är störst. Både Högsby och Hultsfred har infört bevattningsförbud och problemen är stora även i Eksjös grannkommuner Vetlanda och Nässjö. – Ännu finns ingen regional planering för vattenförsörjningen. Men det kommer nog att behövas, konstaterar VA-chefen Torbjörn Johansson.

Ä

ven i Örebro kommun, med 146 000 invånare, råder bevattningsförbud. Och krismedvetenheten tycks om möjligt ännu större än i Eksjö. I Örebrotrakten låg nivåerna i grundvattenmagasinen för ett år sedan på helt normala nivåer. Nu har de flyttat in i värstingkategorin »mycket under det normala«.



Det kommunala dricksvattnet hämtas från grusåsar som infiltrerats med råvatten från Svartån, som i sin tur får sitt vatten från sjöarna Storbjörken, Ölen och Toften. – Eftersom vi varken fick något höstregn eller någon vårflod så är vi nu i ett ansträngt läge, säger VA-planeraren Jessica Karlsson, som berättar att kommunen redan i vintras tvingades bryta mot vattendomen som reglerar flödet mellan sjöarna – det kan sluta med att verksamhetschefen döms till böter eller fängelse. – Lyckligtvis har vi under våren haft en del nederbörd som gjort att sjöarna återhämtat sig, så nu bryter vi inte längre mot vattendomen, säger Jessica Karlsson. Under tiden forsätter sparkampanjerna, både i Örebro och i grannkommunen Lekeberg. Med viss framgång. I Örebro har vattenförbrukningen under våren minskat med som mest tio procent jämfört med samma tid i fjol. – Eftersom hushållen står för 57 procent av förbrukningen gick vi ut tidigt med att det kanske inte var läge att anlägga gräsmattor och häckar just i år, säger Jessica Karlsson. Förbud råder för allt från högtryckstvätt och vatten­spridare till badtunnor och slangtvätt av bil. Den nedgrävda poolen får bara fyllas med så mycket dricksvatten att stommen inte brister – och inte med syftet att i första hand bada. – Vi uppmanar också industrin att se över sin vattenförsörjning, säger Jessica Karlsson. Sedan drygt tio år tillbaks utreds en ny vattentäkt i samarbete med sju andra kommuner i länet med Länsstyrelsen i Örebro som samordnare. Utöver Örebro deltar Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg och Nora. Målet är att inom tio–tolv år kunna hämta dricksvatten från Vättern via en bergtunnel och förslag om att bilda ett gemensamt bolag för det fortsatta arbetet lyfts i respektive kommunfullmäktige i höst.

E

ksjö och Örebro är två exempel på kommuner som tagits på sängen av vattenbristen. Men de är långt ifrån ensamma. Varningsrop har hörts även från Halmstad, Laholm och Karlskrona. Enligt SGU är det nationella utgångsläget för grundvattnet sämre än under krisåret 2016. Då begränsades vattenbristen till Öland, Gotland och östra Småland. Nu är grundvattennivåerna mycket under det normala i ett stråk från sydöstra Norrland ner till östra Svealand och Götaland – både i de stora magasin som vanligtvis utnyttjas för den kommunala vattenförsörjningen och i de små magasin som till största delen försörjer enskilda brunnar. Bo Thunholm, ansvarig för SGU:s övervakningsprogram för grundvattennivåer, förklarar: – Förutsättningarna inför sommaren är de värsta på 50 år. Det kan delvis bero på en naturlig variation, vi hade låga nivåer även på 1970- och 1990-talen. Men det kan också bero på klimatförändringar. Det skulle kunna förklara den minskade nederbörden och grundvattenbildningen i de områden som drabbades i fjol. Men årets utveckling stämmer inte med klimatprognoserna. Enligt dessa ska ju övriga delar av Sverige få ökad grundvattenbildning. Det handlar inte bara om mängden nederbörd – utan också om när den kommer. En ökande mängd kraftiga sommarregn gör inte mycket nytta för grundvattnet. – Det är på hösten och vintern som nederbörden behövs. Om det regnar på vår och sommar tas det mesta upp

26 | HAV & VATTEN 2 . 2017

av växtligheten eller dunstar bort. Det når nästan aldrig grundvattnet, säger Bo Thunholm. Han poängterar att de sinande grundvatten­täkterna inte tycks bero på ett ökat uttag av vatten. Ändå kan en del av försämringen tillskrivas mänsklig aktivitet. Det menar Niclas Hjerdt, hydrolog på SMHI. – Vi har gjort många förändringar i landskapet som försämrat vattenhållningen och som kan påverka vattenbalansen. Vi har sänkt och reglerat sjöar, dikat ut våtmarker, ökat arealen hårdgjorda ytor och planterat mer och mer träd. En betydande andel av nederbörden i en skog fastnar i grenverket, för att sedan avdunsta. Det når aldrig marken. Dessutom sträcker sig trädens rötter mycket längre ned i marken än gräs – och de suger i sig av mark- och grundvattnet för att sedan transpirera detta till atmosfären, säger han. Sedan 1930-talet har biomassan i skogen nästan fördubblats, medan uppemot en fjärdedel av våtmarkerna har försvunnit genom utdikning och uppodling. Niklas Hjerdt befarar att vattentillgången kan påverkas av dessa faktorer. – Den främsta orsaken till torkan är utebliven nederbörd och åt denna variation kan vi inget göra. Men med hjälp av magasinering i till exempel våtmarker kan variationen jämnas ut över tid. Därför vore det bra om vi kan plugga igen en del diken och få våtmarker tillbaka, säger Niklas Hjerd och fortsätter: – Vi behöver också lära oss mer om skogsbrukets betydelse i perioder av vattenbrist och torka för att kunna ställa detta i relation till övrig mänsklig påverkan. Vi kan ju inte enbart jaga sommarstugeägares vattenuttag om det är de nyanlagda skogarna som förbrukar mest vatten.

G

rundvattnet må vara viktigt för den svenska vattenförsörjningen, men det är inte det allra viktigaste. Hälften av vårt färskvatten kommer från ytvatten. Det försörjer nästan alla större städer, däribland Stockholm och Göteborg. En fjärdedel av färskvattnet kommer från grundvattentäkter som infiltrerats med ytvatten, så som det görs exempelvis i Eksjö och Örebro. Bara den sista fjärdedelen är så kallat äkta grundvatten och förekommer mest i mindre kommuner. Även tillgången på ytvatten har påverkats av den uteblivna nederbörden. – För stora ytvattentäkter som Vänern, Mälaren och Vättern har det ännu inte orsakat några avgörande kapacitetsproblem, även om vattenstånden gått ned. Värre kan det vara för täkter i mindre sjöar, konstaterar Susanna Hogdin, utredare på Havs- och vattenmyndigheten. I förlängningen kan låga vattenstånd i sjöar också leda till att grundvattnet sjunker ytterligare i sjöarnas närområde. – Ytvatten och grundvatten är ju som kommunicerande kärl. Vattenståndet i sjöar och vattendrag utgör ett mottryck som upprätthåller grundvattennivån. När vattenståndet sjunker så minskar också mottrycket. Resultatet blir att mer grundvatten strömmar ut i sjön eller vattendraget och att grundvattennivån sjunker ytterligare, säger Susanna Hogdin. För att trygga sin vattenförsörjning har många kommuner valt att använda sig av både yt- och grundvatten, antingen i kombination eller med det ena som reserv. En av ett fåtal större städer som enbart litar till grundvatten är Sundsvall.


27


Med tanke på att staden ligger i sydöstra Norrland, en landsända som pekats ut av SGU som ett potentiellt kris­­o­mråde, skulle man kunna tro att varningslamporna nu lyser röda i Sundsvall. Inget kunde vara längre från sanningen. – Vi har massor av dricksvatten, säger Micael Löfqvist, vd för det kommunala bolaget Mitt-Sverige Vatten & Avfall. För detta tackar han stadens läge mellan utflödena för två stora älvar, Indalsälven i norr och Ljungan i söder. Vid det ena utflödet finns en stor vattentäkt i en grusås vid Timrå, vid det andra finns två vattentäkter i grusåsar i närheten av Njurunda. – Vårt vatten är ett av Europas bästa dricksvatten. Det är naturligt rent. När vi tar ut det behövs ingen rening, ingen klorering, bara uv-ljus, berättar Micael Löfqvist stolt.

M

örbylånga kommun på södra Öland är också helt beroende av sitt grundvatten. Här rådde akut vattenbrist i fjol. Efter en sommar med tank­bils­transporter, bevattningsförbud och en ambitiös besparings­ kampanj ihop med grannkommunen Borgholm kunde man konstatera att vattenförbrukningen gått ned med 20 procent. Även i sommar blir det bevattningsförbud och spar­ kampanj med hjälp av maskoten »Törsten« – en glad kamel i solbrillor som nu ska sprida sitt budskap i flera kommuner på fastlandet. I Mörbylånga finns förhoppningar om att den värsta tiden nu är över. Kommunens tekniska chef Niclas Beermann förklarar: – Jämfört med förra året känner vi oss tryggare. Dels är grundvattennivåerna nu stabila efter riklig nederbörd i höstas, dels har vi dragit en ledning från fastlandet som kan ge ön 900 dygnskubikmeter färskvatten. Med tanke på att de båda Ölandskommunernas färsk­ vattenförbrukning ligger på 15 000 dygnskubikmeter,

28 | HAV & VATTEN 2 . 2017

kanske 900 kan tyckas som en droppe i havet. Snarare bör det betraktas som en av många bäckar små – alla med avsikt att förbättra öns resiliens mot vädrets makter. En annan sådan bäck är den avsaltningsanläggning som ska invigas i Borgholm i sommar, med en kapacitet på 3 000 dygnskubikmeter. Även Mörbylånga har en anläggning på gång. – Vi projekterar ett vattenverk där vi ska blanda bräckt vatten från Kalmarsund med vanligt sött grundvatten och vatten från ett industrireningsverk. Det beräknas stå klart våren 2019 och till en början ha en kapacitet på 2 000 dygnskubikmeter, säger Niclas Beermann. Utöver detta sätter man sitt hopp till hjälp från ovan, från en helikopter. Under de senaste åren har SGU i samarbete med ett danskt bolag bedrivit geologiska helikoptermätningar efter grundvattentäkter, med hjälp av en metod som kan kartlägga geologin i tre dimensioner ned till ett djup av 200 meter. De första mätningarna gjordes på Gotland 2013 och 2015, bland annat med stöd av Havs- och vattenmyndigheten. I fjol fortsatte helikopterspaningen på Öland, varifrån resultaten just nu analyseras. Under de två säsongerna på Gotland hittades ett tiotal områden där det finns förutsättningar att gå vidare med provborrningar. Hittills har en av borrningarna burit frukt. – Under den första säsongen undersökte vi ett område på Fårö, en ö som på den tiden var helt beroende av tankbils­leveranser från Gotland. Nu är det slut med dessa. I fjol kunde man efter våra efterforskningar anlägga ett grundvatten­verk vid Avanäs som försörjer hela Fårö med färskvatten, säger projektledaren Peter Dahlqvist, hydrogeolog på SGU. För Ölands del konstaterar han att det ännu är lite för tidigt att säga något om resultatet. – Men vi hittade några områden som ser intressanta ut. Som skulle kunna vara mer lämpliga för kommunala vattentäkter än de som finns nu, säger han.

I

en intern promemoria pekas några andra ställen i landet ut där helikoptermetoden skulle kunna vara gångbar. Däribland flera som nu lider av låga grundvattennivåer: södra Örebro län, västra Östergötland, Laholm, Kristianstad, Ängelholm och sydvästra Skåne. – Men om det ska bli några helikoptermätningar i dessa områden behövs extrapengar från stat och kommun. Vi betalade själva merparten av de fem–sex miljoner kronor som flygningarna på Gotland kostade. På Öland bidrog Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Men det kan löna sig snabbt – på Fårö sparar man nu en miljon per år på att slippa köra vatten i tankbil, säger Peter Dahlqvist. O


HaVNYTT Debatt om havsplaner Under våren har kustkommuner, regioner och myndigheter i hela Sverige ­diskuterat havsplaner. Hur ska olika intressen ­samsas i Västerhavet, Östersjön och ­B­ottniska viken?

FOTO: ANDRÉ MASLENNIKOV

Regeringen har gett tiga för naturvärden HaV i uppdrag att ta kommer att inskränka fram förslag till statliga på till exempel havsplaner. De ska börja yrkesfiske, havsen nautisk mil från bas­ baserad vindkraft linjen, vilket är knappt och sjöfarten, säger två kilometer utanför projekt­ledare Joacim strandlinjen i Halland ­Johannesson. eller utanför yttersta För att få in synskären i Blekinge. De Joacim punkter och idéer ­Johannesson täcker merparten av skickade HaV i territorial­havet och hela den december 2016 de första ekonomiska zonen. I större utkasten till kust­kommuner, delen av ­territorialhavet regionala organ, läns­styrelser, ­kommer ­statens havsplaner nationella myndigheter och att överlappa kommunernas bransch- och intresseorganiöversikts­planer. sationer. – En vanlig fråga är om de – Intresset för havs­ områden vi märkt ut som vikplanering är jättestort. Det

MER INFO PÅ NÄTET Vill du veta mer om vår verksamhet? Klicka in på Havochvatten.se

Diskussionen om havsplanerna fortsätter.

har hållits otaliga möten runt om i landet sedan vi släppte de första utkasten, från små informella ­träffar till stora samlingar. Vi har även träffat representanter för havs­planeringen i våra grannländer, säger Joacim ­Johannesson. Diskussionerna lär fortsätta i höst. Dessutom ska alla synpunkter HaV fått in processas och ny kunskap hämtas in där det behövs, i vissa fall krävs mer dialog. – Vi har fått många synpunkter, till exempel tydliga ställningstaganden för eller emot vindkraft till havs vid exempelvis Hanö­ bukten och vid Finngrunden i Gävlebukten, säger Joacim ­Johannesson. – Många vill också kunna se hur våra havsplaner hänger ihop med omvärlden, framför­ allt med våra g ­ rannländers planer. Det finns också en ­önskan om att tydligare koppla havsplaneringen till den planering som görs på land. Den 15 februari 2018 ska HaV skicka ut nya, uppdaterade förslag till havsplaner på brett samråd. Senast december 2019 ska de slutliga förslagen lämnas till regeringen och senast mars 2021 ska Sverige rapportera till EU om hur vi tänker planera våra havsområden.

LE NA OLSSON

N

är den här texten skrivs har den största FN-konferens som Sverige har organiserat sedan FN-konferensen om människan i miljön 1972 genomförts. Vice statsministern, Isabella Lövin, miljöminister Karolina Skog och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, myndigheter, näringsliv och organisationer var i New York den 5–9 juni. HaV deltog i förberedelserna, var på plats och arrangerade ett sidoevenemang på temat »från källa till hav«. Våra hav är slutstation för effekter av mänsklig påverkan på land och till havs. Uppskattningsvis kommer 80 procent av föroreningarna i haven från land, till exempel marint skräp som plaster, effekter av klimatförändringar som havsförsurning och ohållbart fiske på global nivå som hotar blå tillväxt. De tre frågor som också var prioriterade för Sverige på havskonferensen. Haven bortom nationell jurisdiktion, cirka 40 procent av jorden yta, är ett typiskt exempel på »allmänhetens tragedi«. Vem ansvarar för att de förvaltas för framtiden och skapar ekosystemtjänster som exempelvis det livsviktiga syret? Förvaltningen är svag trots en global havskonvention sedan 1982. Förvaltningen av havsområden innanför territorialgränsen är också utsatt för stark påverkan. Metoder att förvalta dem för framtiden är under utveckling. På HaV har vi ett sammanhållande ansvar för att vattenresurser förvaltas väl »från källa till hav«. Det gör vi tillsammans med aktörer i Sverige och på internationell nivå då vatten- och havsfrågor inte känner några gränser. Havskonferensen, som Sverige och önationen Fiji arrangerade, lyfte och gav ett ökat stöd för dessa frågor. Vi vill nu fördjupa dialogen med alla medborgare kring vattenrelaterade ekosystemtjänster. Vi tar därför ett steg mot en djupare och snabbare digital kommunikationsagenda – ett komplement till de viktiga fysiska mötena. Vi JAKOB GRANIT ser fram emot att Generaldirektör utveckla kommuHavs- och vattennikationsvägarna med er. myndigheten

29


HAVNYTT

En analys av det nationella havs- och vattenmiljöanslaget under 2016 visar att de 730 miljoner kronor som delades ut skapade minst 280 årsarbeten på läns­styrelser, andra myndigheter och ­universitet, och för konsulter. Dessutom har kalkning, strandstädning och anläggande av fiskvägar skapat sysselsättning för lokala företag och entreprenörer, inte minst på landsoch glesbygd. Sedan 1 juli 2011 ansvarar HaV för havs- och vattenmiljöanslaget. Det mesta av 2016 års anslag, 400 miljoner kronor, gick till länsstyrelserna som sedan fördelade pengar vidare till kommuner, organisationer och företag. Ungefär en tredjedel av summan användes till lönekostnader på läns­ styrelserna, vilket motsvarar 160 årsarbeten. En tredjedel av anslaget, cirka 240 miljoner kronor, gick till andra myndigheter, universitet och konsulter för till exempel datainsamling, utredningar och förstudier. En uppskattning är att s­ umman motsvarar cirka 120 årsarbeten. – Satsningarna leder även indirekt till ökad tillväxt. Flera länsstyrelser ­vittnar om att fiskevård, restaurering av vattendrag, minskad övergödning och strandstädning leder till ökad turism, som sport- och fritidsfiske, säger Johanna Egerup, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV. HaV gav i fjol L ­ änsstyrelsen i Norrbotten i uppdrag att Johanna uppskatta hur åtgärder för att Egerup gynna bestånden av lax och havsöring i Torne-, Kalix- och Byske­ älven påverkat sysselsättning och tillväxt. Enligt studien ökade värdet av sportfisket i regionen, från 51 till 89 miljoner kronor mellan 2011 och 2015 – en ökning med 75 procent. Under samma period beräknas antalet anställda i fiskerelaterad verksamhet ha ökat från 54 till 83 personer, en ökning med 55 procent. Även annan service, som boendeanläggningar, butiker och bensinstationer längs älvdalarna, drar tydlig MER INFO PÅ NÄTET nytta av ett ökat Vill du veta mer om vår fiske. verksamhet? Klicka in på LE NA OLSSON Havochvatten.se

30 | HAV & VATTEN 2 . 2017

FOTO: HELSINGBORGS STAD

SATSNINGAR PÅ MILJÖN GER JOBB OCH ­TILLVÄXT MER INFO PÅ NÄTET Vill du veta mer om vår verksamhet? Klicka in på Havochvatten.se

På HaVs ­hemsida kan man se vilken kvalitet ­badvattnet vid svenska EU-bad håller.

Bra badvatten viktigt för svenska kommuner 2012 införde EU krav på att alla större badplatser ska ha enhetliga skyltar som anger badvattnets kvalitet, från dålig till utmärkt. Då fick nio svenska badplatser bottenbetyg, i år är de bara fem. Helsingborg är en av de kommuner som fortfarande kämpar för bättre badvatten. Kuststadens stolthet Fria bad ligger ett stenkast från centrum och kallas lokalt »Copacabana«. Sommartid liknar stranden mer ett enormt uterum där man samlas för att bada, grilla, lyssna på musik eller bara vara. Men, för tredje året i rad måste kommunen sätta upp skylten »dålig« vattenkvalitet som innebär avrådan från bad. Prover från de fyra senaste badsäsongerna visar för höga halter av tarmbakterier, ett tecken på att vattnet kan innehålla avföring. – Så vill vi självklart inte ha det och vi arbetar för att hitta en lösning, säger Elisabet Lindberg, strandansvarig i Helsingborg. Våren 2016 gjordes en utredning för att ta reda på vad det dåliga badvattnet beror på. Den visade bland annat att kommunens reningsverk vid kraftiga skyfall inte kan ta emot allt vatten utan tvingas att brädda, det vill säga släppa ut orenat avloppsvatten. Nyligen presenterade utredarna också en lista med förslag till åtgärder. – Det är jätteviktigt med bra badvatten, våra stränder är en del av Helsingborgs identitet. Frågan för oss nu är vad som ger störst effekt för pengarna och vad som är rimligt att betala,

säger Elisabet Lindberg, som kan g ­ lädjas över att ett annat av kommunens EU-bad, ­Hittarpsbadet, i år klättrar två steg, från dålig till tillfredsställande. – Det dåliga betyget berodde på att en pumpstation söder om Hittarp var felkopplad så att orenat vatten åkte rätt ut i havet. Det felet är ordnat nu. En annan kommun som arbetat hårt för att förbättra sitt badvatten är Kungsbacka. I flera år har badvattnet »Vita sand« i Åsa klassats som dåligt men i år klassas det som bra. Felkopplingar av toalettavlopp var orsaken. Enligt EU ska alla större bad ha åtminstone betyget »tillfredsställande«, och andelen som klassificeras »utmärkta« eller »bra« ska öka. En gemensam rapport från Havs- och ­vatten­myndigheten och Folkhälsomyndigheten visar att drygt 90 procent av de 444 EU-baden i ­Sverige i år har minst tillfredsställande kvalitet. Antalet med betyget utmärkt har ökat med nästan tio procentenheter sedan i fjol och bara drygt en procent klassificeras i år som dåliga.

LENA OLSSON


HJÄLP ATT KARTLÄGGA ­ALGBLOMNING

EXPERTERNA SVARAR

Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen kommer antalet algblomningar i svenska vatten att öka till följd av stigande temperaturer och ökande utsläpp av fosfater i miljön. Detta kan få betydande konsekvenser för de svenska vattenverk som använder ytvatten till dricksvattenproduktion (och tillsammans producerar 65 procent av landets dricksvatten). Nu ber Livs­medelsverket allmänhetens hjälp om med att rapportera om och ta prover från algblomning. Projektet, som påbörjades sommaren 2016 och pågår till 2019, finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Den som vill hjälpa till kan kontakta Caroline Dirks på ­Livsmedelsverket, caroline.dirks@slv.se

Var gör man av vattnet i sin badtunna eller pool när man vill tömma den inför vintern? Det är ju oftast klorerat och kanske inte så lämpligt att hälla direkt ut på gräsmattan.

RÖRLIGA RÅD OM ÅLGRÄS Ålgräsängar spelar en viktig roll i svenska hav. De fungerar som barnkammare åt arter som torsk och vitling. I Bohuslän har ål­gräsets areal minskat med över 60 procent sedan 1980-talet, till följd av bland annat övergödning och överfiske. Det är dyrt att anlägga nya ålgräsängar – men det går. HaV har tillsammans med Göteborgs universitet och Läns­styrelsen i Västra Götaland tagit fram dels en handbok, dels instruktionsfilmer om restaurering av ålgräsängar. Se filmerna på Havochvatten.se

HAV FÖRESLÅR NYA REGLER FÖR ATT SKYDDA HUMMERN HaV föreslår nya regler för hummerfisket i höst. Skälet är att beståndet av hummer i svenska vatten bedöms vara svagt och behöver få möjlighet att växa till sig, både i antal och i storlek. HaV:s förslag innehåller bland annat minskning av antalet ­tillåtna redskap, kortare fiskesäsong och höjt minimimått. – Vi bedömer att de föreslagna förändringarna är nödvändiga för att beståndet av hummer i svenska vatten skall få möjlighet att återhämta sig, säger Martin Rydgren på HaV. I dag finns ingen fullständig bild av det svenska hummerbeståndet. Men, de analyser som finns tyder på att fisketrycket är högt och att beståndet Martin är på en historiskt låg nivå. Fångsten per ansträngRydgren ning har minskat kontinuerligt sedan 1970-talet, det vill säga antalet fångade humrar per vittjad tina. Hummer förekommer i Skagerrak, Kattegatt och norra delen av Öresund. Den lever företrädesvis på 10–30 meters djup på klippbotten eller algbevuxna steniga bottnar. Vid svenska västkusten sker i dag ett omfattande yrkesoch fritidsfiske efter hummer. HaV:s förslag till nya regler för hummerfisket föreslås träda i kraft den 1 september 2017. ­Remissvaren ska vara inlämnade senast 26 juni.

?

!

Hej! Det är inte lämpligt att släppa ut vatten med kemikalier, till exempel klorerade föroreningar, direkt i hav, sjöar eller vattendrag. Töm inte heller poolen till avloppet, särskilt inte om du har en egen avloppsanläggning. Det kan slå ut den biologiska reningen. Lämpligast är att tömma poolen på gräsytor eller rabatter, helst lite i taget så att marken kan ta emot vattnet. Om man använt klor så bör man vänta några dagar efter senaste klorering innan vattnet släpps ut. I vissa fall kan man släppa ut vattnet till dag­vattennätet. Kontakta din kommuns miljökontor om du är osäker. Mer information finns i råden från branschorganisationen Svenskt Vatten, Svensktvatten.se. Margareta Lundin Unger, ­utredare, enheten för miljö­ prövning och miljötillsyn

?

Hej! Jag har precis köpt ett par hummertinor som är kombinerad hummertina/krabbbur. Dessa uppfyller regler för hummerfiske med två flykthål på 54 mm i varje kammare. Min fråga gäller dock när man skall använda buren för krabbfiske. Då kan ett av flykthålen göras större i varje kammare till 75 mm. Genom att göra detta finns då två hål i varje kammare (ett med mått 75 mm och ett med mått 54 mm). Räcker detta eller måste båda hålen vara 75 mm då man fiskar krabba? Peter Gustafsson

!

Hej Peter! Det räcker med ett 75 mm hål i varje kammare när du fiskar krabba. Martin Rydgren, utredare, enheten för fiskereglering

?

Hej! Jag såg en dokumentär som angav att plankton står för 50 procent av all vår syre­ produktion på planeten. Jag känner oro för att plankton, när havstemperaturen stigit ytterligare något, kan få så gynnsam livsutveckling att antalet stiger så drastiskt att plankton snabbt dör ut och då är katastrofen ett faktum. Jag hörde en gång att människan inte klarar lägre syrenivå än 17 procent i luften. Varför vi inte tar frågan på största allvar är för mig absurt. Har jag rätt? Leif Nordberg

!

Hej! Det stämmer att växtplankton i havet står för en stor del av all syreproduktion på vår planet, även om den exakta andelen säkerligen är svår att uppskatta. Det är också troligt att vi får en ökad tillväxt av plankton med ökad vattentemperatur, upp till en maxnivå, när andningen blir högre än fotosyntesen, även om det finns olika grupper av plankton som växer olika bra vid olika ­temperaturer. Det man kan räkna med som klimateffekt är högre temperatur i vattnet och dessutom kan vi räkna med högre mängd koldioxid löst i vattnet som medför att vattnet blir surare och att plankton som bildar kalkskal, såsom gruppen kalk­flagellater, riskerar att minska. Det är alltså troligt att vi får ett skifte av grupper av växtplankton med förändrade förhållanden. Det kan i första hand påverka ­näringsväven, eftersom olika ­grupper kan ha olika näringsinnehåll för till exempel betande djurplankton. Elisabeth Sahlsten, utredare, enheten för miljöövervakning

31


HAVNYTT

Omvända kartan vänder på perspektiven MER INFO PÅ NÄTET

FOTO ÅSA ANDERSSON

Testa kartan på Havochvatten.se

Thomas Johansson och Linus Hammar ligger bakom den omvända kartan.

Har du hört talas om havsfjäll eller Huvudstadens hagar? Genom att sätta nya namn på platser under ytan vill HaV göra det enklare och roligare att prata om hur vi använder havet. Alla får en bild för ögonen när vi nämner kullar, berg och ängar. Men vad heter samma strukturer på havsbotten? Thomas Johansson, enhetschef på enheten för havsplanering och maritima frågor, fick en idé. Han ville ta fram en karta som på ett pedagogiskt och lekfullt sätt visar hur det ser ut under ytan. – På vanliga kartor är landområden väl beskrivna, medan havsområden bara visas som en blå yta. Jag ville vända på perspektiven

32 | HAV & VATTEN 2 . 2017

och hitta nya termer, så att fler förstår vad vi menar när vi pratar om att planera haven, säger han. Idén blev till ett samarbete mellan Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Med insamlade djupdata och dokumentation av havsbotten från Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken kunde SGU ta fram en karta med olika typer av bottnar. Med olika färger visas havsfjäll, marina kullar och beväxta högländer. Dessutom finns platser utmärkta på kartan, exempelvis Knollbergen, Klintfjäll och Bohusbackar. Linus Hammar från HaV och Gustav Kågesten från SGU har skapat de fantasifulla namnen och beskrivningarna. – För oss som är maringeologer och marinbiologer har det varit en utmaning att hitta ett språk som gör att fler kan ta till sig information om havet. Vi har utgått från befintliga platser

och områden och försökt hitta mer beskrivande namn på dessa områden, säger Linus Hammar, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor. Den omvända kartan har hittills visats upp på flera olika konferenser och möten, bland annat i Almedalen, Tankesmedja för friluftsliv och internationella havsplaneringsmöten med projektet Baltic Scope. – Yrkesfiskare, orienterare och politiker – alla är nyfikna på omvända kartan. Överallt där den har visats har intresset varit stort och den har fungerat som ett utmärkt diskussionsunderlag, säger Linus Hammar. På den digitala versionen av kartan finns även bilder på botten, de flesta tagna av SGU. Sammanlagt är det ett trettiotal platser runt Sveriges kust som är bildsatta. På Bohusbackar står exempelvis: »De sluttande backarna utanför Bohuslän täcks av den finaste lerbotten. Djupt nere i mörkret lever ormstjärnorna som i sin iver att filtrera plankton sträcker armarna mot skyn, likt det vackraste backblomster eller ungdomar på en rockkonsert.« – Genom att beskriva hur botten ser ut hoppas jag att fler ska förstå vad som finns under ytan, och att det ska öka, motivationen att ta väl hand om våra hav, säger Linus Hammar.

KARL-JOHAN NYLÉ N


SAMMANSTÄLLNING: KARL-JOHAN NYHLÉ N

■ Yttrande över Energikommis­ sionens betänkande Kraft­ samling för framtidens energi (SOU 2017:02) HaV håller i huvudsak med Energikommissionen i förslaget till insatser på energiområdet. Vattenkraften har en viktig roll för att hantera balans- och reglerfunktioner i elsystemet. Vattenkraften kan användas strategiskt och möjliggör att stora mängder vind- och solkraft kan komma elsystemet till godo. Men det finns en stor potential att förbättra vattensystemen, såväl ekologiskt som för annat användande, utan att det får stor negativ påverkan på den samlade energiproduktionen från vattenkraften. ■ För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. Yttrande över parlamentariska landsbygdskommitténs slut­b­etänkande (SOU 2017:1) HaV håller inte med landsbygdskommittén i förslaget om särreglering för landsbygden när det gäller riksintressen och strandskyddet enligt miljöbalken. Men myndigheten säger ja till kommitténs förslag om en översyn av lagstiftningen för vatten och avlopp, om det hjälper att effektivisera ansvars- och finansieringsfrågorna för att åstadkomma bra vatten- och avloppslösningar.

NYA RAPPORTER HaV ger ut en rapportserie. De flesta av rapporterna trycks inte men finns att ladda

■ Omdirigeringsanalys av sjöfart kring Hoburgs bank och Midsjöbankarna HaV har beställt en analys för att kartlägga konse­ kvenserna av en omdirigering av fartygstrafik kring de känsliga Midsjöbankarna och Hoburgs bank. I rapporten framgår att en omdirigering av fartygstrafiken skulle minska problemet med oljeskador på alfåglar, men att omdirigeringen även skulle innebära ökade utsläpp och bränslekostnader. Rapporten är ett underlag inom svensk havsplanering.

Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Miljökvalitetsmålen definierar och sätter gränser för vad hållbart nyttjande innebär i praktiken.

baserad fiskförvaltning kommer att vara viktiga verktyg i framtiden. Havsnivån kommer att stiga till följd av klimatförändringar. Men framtiden innebär också nya möjligheter.

■ Sveriges badvattenkvalitet 2017 De allra flesta EU-baden i Sverige har en god vattenkvalitet. Inför badsäsongen 2017 klassificeras badvattenkvaliteten som »utmärkt«, »bra« eller »tillfredsställande« för 400 av Sveriges 444 EU-bad, vilket motsvarar 90,1 procent. Det är en ökning jämfört med tidigare år och antalet bad som provtagits på ett korrekt sätt har också ökat.

■ Samverkan och deltagande Samverkan och deltagande i vattenråd i vattenråd och vattenförvaltning och vatten­ förvaltning Rapporten handlar om deltagande i vattenförvaltning, särskilt i vattenråd och kustvattenråd, och hur det kan breddas och inkludera intresse­ grupper och allmänhet. Rapporten tar också upp samverkansformer mellan olika parter, till exempel mellan länsstyrelser och olika sektorer inom länsstyrelsen.

■ Västerhavet 2017 Västerhavet 2017 har »Framtidens utmaningar« som tema. Både havsplanering och ekosystem­

Havs- och vattenmyndigh etens rapport 2016:35

Sötvattnens förmåga att reglera klimat och bryta ner giftiga ämnen har minskat.

FOTO: MAJA-CHRISTIN NYLANDER

HaV deltar som part eller expert i olika ärenden som avgörs i domstol eller hos andra myndigheter. Vårt uppdrag här är att ta tillvara miljöintressen och andra allmänna intressen som har betydelse för havs- och vattenmiljö eller fiske.

ned digitalt på vår hemsida, havochvatten.se.

FOTO: NATALIE GREPPI

YTTRANDEN

Landningsskyldighet i fokus.

■ Verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under 2016 Under 2016 var landningsskyldig­ heten, fleråriga planer, tekniska regleringar och fastställande av fiskemöjligheter de dominerande frågorna i EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det finns goda förutsättningar inom fiskeripolitiken att på lång sikt nå målsättningen om en miljömässigt hållbar fiske- och vattenbruksverksamhet, men det kräver att målen tydliggörs i aktuella förordningar. ■ HaV:s verksamhetsstrategi 2017–2020 och verksamhets­ plan 2017 I verksamhetsstrategin och verksamhetsplanen går att läsa om HaV:s ansvar för att uppnå generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit. HaV har särskilt uppföljningsansvar för fyra mål:

EKOSYSTEMTJÄNSTER FRÅN SVENSKA SÖTVATTEN NEGATIVT PÅVERKADE Ekosystemtjänster kan enkelt beskrivas som de nyttor naturen ger oss människor. Från våra sjöar och vattendrag handlar det bland annat om dricksvatten, livsmedel och vatten till jordbruket. I en rapport från HaV syns det att till exempel övergödning, utdikning och påverkan från vattenkraftverk har minskat de svenska sötvattnens förmåga att reglera klimat, bryta ner giftiga ämnen och skydda mot översvämningar. Men rapporten visar också det finns kunskapsluckor om hur ekosystemtjänsterna påverkas. För att kunna förvalta ekosystemen på ett hållbart sätt måste dessa luckor fyllas. Rapport 2017:7, Ekosystemtjänster från svenska sjöar och vattendrag.

33


VATTEN KULTUR Annelie Pompe berättar vad hon lärt sig av ­tusentals timmar djupt under ytan.

N

ågonstans mellan klätterexpeditioner och fridykningstävlingar stötte jag på en rysk kvinna som hade hört talas om mina favoritplatser i havet och bergen. Hon sa: »in the mountains you have to be hard, in the sea you have to be soft«. Jag log bara vid tillfället men kom lite senare tillbaka till tanken om vårt samspel med naturen. Det handlar nog inte så mycket om vad man måste vara i naturen, utan hur man formas av sina omgivningar. Kanske smittar bergens stabilitet och lugn av sig såsom havets flytande mjukhet smittar av sig. De människor jag mött som bor nära naturen har ett annat tålamod, en annan förståelse och flexibilitet, än de som bor i storstäder. Havet har många olika ansikten. KRÖNIKAN Jag har upplevt flera av dem; surf på vilda vågor, fridykning i djupa vatten, paddling med havsströmmar och boende på en båt som vilar på havets nycker. Havet har lärt mig balans mellan stillhet och fart. En god vän och hälsopsykolog berättade nyligen för mig hur människor reagerar fysiskt vid åsynen av hav och vatten. Vårt blodtryck sänks inom åtta sekunder. Havets lugn smittar av sig. För mig är havet ett andra hem. Det är en lättnad att lämna land och sjunka ner under ytan där kroppen får vara viktlös, sväva i tystnad några minuter. Kanske är det naturligt att känna sig som hemma under ytan. Vi har alla legat i vatten i våra mödrars mage. Vi består alla av runt 70 procent vatten. Såklart vi blir påverkade. Allt man behöver göra för att känna sig hemma under vattnet är att ta tag i sin andning. Kroppen har en fantastisk anpassningsförmåga och jag har sett hur de flesta lär sig hålla andan i flera minuter på bara ett träningspass. Det handlar om att lära sig att lita på kroppen och sluta lyssna på tankar som försöker begränsa. Att fridyka djupt handlar inte på något sätt om att erövra djupet eller krossa havets motstånd. Det handlar mer om att erövra sig själv. Havet har lärt mig att släppa taget om sådant som inte går att kontrollera.

VI HAR ALLA LEGAT I VATTEN I   VÅRA MÖDRARS MAGE. VI BESTÅR ALLA AV RUNT 70 PROCENT VATTEN. ­SÅKLART VI BLIR PÅVERKADE.«

H

ur bra ett fridyk går avgörs inte så mycket under själva dyket. Det avgörs av hur du tränat de senaste månaderna, vad du ätit dagen innan och hur avslappnad du är. Om du är rädd eller inte och hur du andas minuterna före dyket. Havet har lärt mig att andas bättre. Många undrar om det inte är ohälsosamt att fridyka med tanke på all syrebrist och vattentrycket. Det är snarare tvärtom. Man behöver vara hälsosam för att kunna dyka djupt. Kroppen och sinnet måste vara i balans. Man presterar så mycket bättre när man mår bra. Varje möte med havet berättar hur du mår. Jag har varit i olika hav de senaste 25 åren. Jag ser inte lika många fiskar längre, jag ser fler syredöda bottnar och mer plast både i havet och på stränderna. Värst var det på Bali där jag såg mer plast än fisk under dyken. Ingen del av havet är separat från en annan del av havet. När en liten del av havet påverkas, påverkas allt. Likt oss människor. Vi är alla en del av helheten. Vi påverkar och påverkas av varandra. Vi påverkar havet och havet påverkar oss. O Annelie Pompe / Äventyrare, fridykare och bergsklättrare från Göteborg. I oktober 2010 slog hon världsrekord i fridykning med variabla vikter med ett dyk ner till 126 meter.

34 | HAV & VATTEN 2 . 2017

STRANDKONST I VÄRLDSKLASS Sandskulptörer från hela världen kommer 10–14 juli till den femårsjubilerande Kalmar International Sandsculpture Festival vid Kalmarsundsbadet. Festivalen, som är Sveriges enda för sandskulpturer, håller för första gången även en workshop där barn och ungdomar får öva sig i ­konsten att skulptera i sand.

HAV OCH BÖCKER PÅ FESTIVAL Kan havet bidra med kreativitet? Hur mår Östersjön? Den 12–14 maj arrangerades för första gången litteraturfestivalen Bok och Hav i Karlskrona med författare och poeter från Asien, Nordamerika och Europa. Alla hade en koppling till temat hav. – Vi bjöd också in 15 nyanlända som flytt över Medelhavet för att berätta sin historia. Det är något vi har upptäckt när vi arbetat med detta, hur stor betydelse havet har på olika nivåer, säger Max Dager, Kultur- och upplevelsechef i Karlskrona kommun.

NYTT DATORSPEL OM VATTENMILJÖ Naturum Västervik har tillsammans med företaget Hello There tagit fram datorspelet Trout Route där du får följa ett stim öringar uppströms i en å. På vägen stöter du på olika problem, hämtade från verkligheten, som du ska lösa för att dina fiskar ska kunna simma vidare. – Syftet med spelet är att på ett lekfullt sätt förklara den problematik vi människor skapat och hur vi kan åtgärda problemen, säger Markus Nord, biträdande föreståndare på Naturum Västervik.


FOTO: CREATIVE COMMONS

FLODEN WHANGANUI BLIR JURIDISK PERSON Y

»Jag är floden, floden är jag.« Så lyder ett talesätt bland Nya Zeelands ursprungs­ befolkning maori. Efter över 150 års kamp fick Whanganui-­ floden i mars 2017 som första flod i ­världen status som juridisk ­person. Floden ska framöver representeras av två personer,

en som utses av staten och en av maorierna, och förhoppningen är att miljön ska förbättras. – Många kanske tycker det är ­konstigt att ge en naturresurs juridiska rättigheter. Men det är inte konstigare än att ge stiftelser, ­företag eller föreningar rättigheter, säger den ansvarige ministern Chris

Finlayson till tidningen NZ Herald. Kort efter beslutet fick även de två svårt förorenade indiska ­floderna Ganges och Yamuna ­status som juridiska personer, efter en rättegång i delstaten Uttarakhand. Den 22 april varje år infaller den av FN instiftade internationella dagen för Moder Jord.

I Sverige arrangerade Sigtuna­ stiftelsen tillsammans med bland andra Environmental Lab vid KTH en konferens där naturens ­rättigheter undersöktes ur olika aspekter – juridiska, politiska, etiska och existentiella.

MARIT LARSDOTTE R

LÄS ALLA TIO NUMMER PÅ HAVOCHVATTEN.SE MILJÖ Konstgräs oroar

PROJEKTET Kunskap ger fler öringar MILJÖ Snö blir fjärrkyla

MILJÖ Mer fisk med kalk

PROJEKTET Kommuner rustar för extremväder

PROJEKTET Musslor renar Östersjön

MILJÖ Naturen stjälper utsläppsmål

PROJEKTET Gäddparadis i Botkyrka MILJÖ Olja kvar på Tjörn

PROJEKTET Gamla fisknät blir lego

MILJÖ Hästhagar läcker fosfor

PROJEKTET Snabb insats mot invasiv MILJÖ Stadens skit blir mat på landet PROJEKTET Kvicksilver bort från botten

växt

Hav &Vatten Hav &VattenHav &VattenHav &VattenHav &VattenHav &VattenHav &Vatten NUMMER 3  .   2 015

ANNA LINUSSON, VD FÖR SVENSKT VATTEN:

»Vi lever i ett kemikaliesamhälle« REPORTAGE

Framtidens fisketurism ZINAT PIRZADEH

Om vikten av att vattenbanta

NUMMER 1  .   2 016

NUMMER 4  .   2 015

ÅSA RANUNG, WWF: »Än är det inte för sent att vända skutan« PÅ DJUPET Vägen till god vattenstatus

NUMMER 3  .   2 016

INTERVJUN Donerade 500 miljoner kronor till Östersjön

MÖT NYA GENERALDIREKTÖREN JAKOB GRANIT: »Jag vill göra skillnad«

PÅ DJUPET Små avlopp blir stor utmaning ANNA LINDSTEDT, KLIMATAMBASSADÖR: »Vi vill inte ha ett nytt Kyoto« VATTENVÄNNEN »Stark känsla PÅ DJUPETatt vara viktlös« Viktigare vattenkraft ska bli ren

VATTENVÄNNEN Ölbryggaren som föredrar kranvatten

VATTENVÄNNEN »Skogsägare bryr sig om sina vatten«

PU

BLISHI NG

-

V

IN

NAR E 20

T ISE

A

PU

PR

IS

ET

A

PR

V

T

ISE

PR -

Vad ska vi göra med den oönskade fisken? Landningsskyldigheten tvingar kommunerna att tänka nytt.

SK

G

NA R E 2 0

SVEN

BLISHIN

IN

Allt ska tas om hand

15

PU

SK

SK

A

V SVEN

Varmare klimat förkortar vintrarna. Priset för att förlänga skidsäsongen kan bli högt.

15

SVEN

Ekologisk kompensation – miljöpolitikens nya verktyg

NAR E 20

15

Svenska vatten har förgiftats i årtionden – nu ska 15 000 platser saneras

IN

Konstgjord snö hotar sjö

NUMMER 1  .   2 017

KARIN LEXÉN, NATURSKYDDSFÖRENINGEN: »Jag har lärt mig att glädjas över de små framgångarna«

PÅ DJUPET Ekosystemtjänster – från vattenrening till friluftsliv

VATTENVÄNNEN Isskulptören som inte är rädd för våren

Nu städar vi bort Kraftverk gamla synder ger våtmark

NUMMER 4  .   2 016

NUMMER 2  .   2 016

BLISHIN

G

-

De nya bönderna Abborre i svinstall en möjlighet för landsbygdskommuner

PÅ DJUPET Så skyddas vattnen mot invasiva arter VATTENVÄNNEN PETRA WADSTRÖM Renar vatten med solenergi

Vikten av väta

Småkryp eller virke? Vi granskar striden om skogsdiket. MILJÖMINISTER KAROLINA SKOG »Klimatförändringarna händer här och nu«

PÅ DJUPET Medicin i vattnet – nya metoder rensar bort läkemedel

VATTENVÄNNEN MISCHA BILLING »Vatten ska ha en personlighet«

»Ett haveri vill man inte ha« Kampen om Vättern – en av Sveriges viktigaste dricksvattentäkter

35


POSTTIDNING B

VATTENVÄNNEN | JONAS NILSSON

»Alla har rätt att ­fiska och njuta av vår vackra skärgård«

J

onas Nilsson är eldsjälen som vill att fler ska kunna uppleva ett aktivt friluftsliv. Varje år är det mellan 350 och 400 funktionshindrade i alla åldrar som provar fiskelyckan eller bara njuter av naturen i Roslagens skärgård tack vare hans specialdesignade båt. Och responsen bland dem låter inte vänta på sig. – Den glädje som man får tillbaka går inte att beskriva, den måste upplevas. En del av dem har inget språk, men det syns i deras ögon att de njuter, säger han. Jonas Nilsson har älskat båtliv och fiske sedan han var barn. När han 2oo2 blev förlamad och rullstolsburen JONAS efter en motorcykelolycka NILSSON blev det som tidigare var självklart i det närmaste Född 1966. Är omöjligt. Tillsammans med drivande i Sveriges en vän bestämde han sig för funktionshindrades att konstruera en båt som frilufts- och fiskeklarar stora vikter och som förening (SFFF). en ensam skeppare i rullstol Nominerad till Årets kan hantera. Det resulterade rospigg 2016 och Årets i aluminiumbåten Fred eldsjäl 2017. 25 som tar tolv passagerare. – Det är en unik båt som gör det möjligt att gå in i grunda vikar och som samtidigt tål grov sjö. Med båten går det att fiska i hela skärgården, säger han. Parallellt med att Jonas Nilsson var med och konstruerade båten startade han också Sveriges funktionshindrades frilufts- och fiskeförening (SFFF). Föreningen har som mål att fler med funktionsvariationer ska kunna uppleva fiske och båtliv. – Alla har rätt att fiska och njuta av vår vackra skärgård, oavsett om man sitter i rullstol eller inte, säger han. Det är vid naturreservatet Tranvik i Norrtälje skärgård som båten har sin hemmahamn. På somrarna är Jonas Nilsson med och ordnar friluftsdagar i naturreservatet och läger för funktionshindrade ungdomar. Trots att han lider av kraftiga smärtor och att det är svårt att få föreningens ekonomi att gå ihop hoppas den envise Jonas att han ska kunna utveckla verksamheten ytterligare. – Nu jobbar jag för att köpa en båt till så att vi kan ordna ett fiskeläger för funktionshindrade ungdomar. Förhoppningsvis kan det bli verklighet redan nästa år. O

MER INFO PÅ NÄTET Vill du veta mer om SFFF?

36 | Klicka HAV & VATTEN 2 . 2017 in på Sverigesfff.se

TEXT KARL-JOHAN NYLÉ N FOTO ANNA SIMONSSON


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.