RUM FÖR X
ANALYS AV KULTURSEKTORNS LOKALBEHOV I HALMSTAD
policy - art - culture
1
INDEX 1. INTRODUKTION 2. METODBESKRIVNING 3. RESULTAT AV UNDERSÖKNING 3.1 ÖVERGRIPANDE TEMAN 3.2 PRESENTATION AV SCENKONST OCH MUSIK 3.3 PRESENTATION AV VISUELL KONST 3.4 PRODUKTION OCH REPETITION AV SCENKONST OCH MUSIK 3.5 PRODUKTION AV VISUELL KONST 4. ÖVRIGA SLUTSATSER AV UNDERSÖKNING
1. INTRODUKTION Utredare: Ludvig Duregård | ludde@crease.se | 0735 91 82 49 | www.crease.se Formgivare: Kasper Owenede | kasperowenede@gmail.com Korrektur: Max Pettersson - Fotografi, omslag: Thomas Nemcsek (CC BY 2.0 - adapted)
2
Halmstad 2016-03-07
policy - art - culture
1. INTRODUKTION Lokalbehovet för Halmstads kultursektor har varit en aktiv fråga de senaste åren för både aktörer och kulturförvaltning. Under 2015 synliggjorde Kulturskolans flytt, diskussionen om huvudmannaskapet för Halmstads Teater och påtryckningar från kultursektorn att det behövdes en kartläggning av sektorns lokalbehov. 2012 genomfördes en inventering av existerande lokaler för presentation av scenkonst och visuell konst* – den här utredningen ämnar ta vid där den inventeringen slutade och tillföra skaparnas och arrangörernas röst till narrativet. Man bör vid läsning av detta dokument bära med sig att det på många sätt är en ögonblicksbild av lokalbehovet hos kultursektorn som presenteras. I kontrast till detta ska betänkas att de flesta behov och direkta hot mot sektorn som identifieras i detta dokument i flera fall är symptom på ofullständig infrastruktur för kulturlivet. Vid genomförandet av den här utredningen har intrycket varit att Halmstad - till skillnad från många andra svenska kommuner - har ett engagerat och aktivt kulturliv som gör allt för att producera och presentera kvalitativ konst i och utanför Halmstad. Likaså är berörda tjänstemän villiga att lyssna-bereda-åtgärda och kulturnämnden uttrycker stor motivation inför att förbättra de brister som aktörerna påvisat. Detta dokument är separerat i två delar utöver de tekniska: Resultat, Slutsatser.
*Inventering av lokaler för scenkonst och utställningar, 2012-02-29, Kulturförvaltningen
3
2. METODBESKRIVNING
3. RESULTAT AV UNDERSÖKNING
Datainsamlingen har genomförts under perioden december 2015 – januari 2016 i tre moment: enkät, workshop och intervjuer. Enkätundersökningen (webbformulär) gick ut brett till yrkesverksamma och icke yrkesverksamma kulturaktörer som representant för kulturföreningar och organisationer eller sig själv som enskild aktör. I enkätundersökningen erhölls 94 svar av 295 tillfrågade (32%). En workshop genomfördes i Elsasalen på Stadsbiblioteket 14 januari med 6 kulturproducenter (samtliga yrkesverksamma) och 9 arrangörer (samtliga med omfattande årligt program ). Fem intervjuer genomfördes enskilt med kulturproducenter och arrangörer, samtliga mycket väletablerade i Halmstad och samtliga yrkesverksamma.
Samtliga behov presenterade nedan har identifierats av flera respondenter om inget annat anges. Behoven är grupperade under en sektorövergripande rubrik samt under ”Presentation av scenkonst och musik”, ”Presentation av visuell konst”, ”Produktion och repetition för scenkonst och musik” samt ”Produktion av visuell konst”. Parallellt presenteras även resultatet av värderingsfrågor från enkäten för indikatorer över mjuka värden.
3.1 ÖVERGRIPANDE TEMAN Stora verksamheter är hotade Både arrangörer och producenter upplever en mycket stor osäkerhet när det gäller lokaltillgången de kommande åren. Det direkta hotet mot ett antal verksamheter beror på beslutade rivningar. De aktörer som berörs är:
Observera att överlappningar finns i underlaget då möjligheten var öppen för deltagare i workshop och intervjuer att även genomföra enkätundersökningen. Därmed har resultatet av enkätundersökningen tolkats som en samling indikatorer och inte data absolut separerad från workshop och intervjuer.
- Parken i Halmstad (scen och musikarrangör, 100 000 besökare/år): Uppsägning på grund av rivning 2016/17 – rivningsdatum ej fastställt.
Åtgärdsförslag för de behov som identifierats togs fram gemensamt vid en workshop med representanter från Kulturnämnden och kulturförvaltningen 8 februari på Kulturhuset. Efter en presentation av undersökningens slutsatser av Ludvig Duregård (utredare) samt en kontextualiserande dragning från Kristina Blomquist (kulturchef) genomfördes en workshop med de politiska representanterna. Resultatet från workshopen blir ett ytterligare viktigt underlag för politiken i sitt arbete med att utveckla den kulturella infrastrukturen för Halmstads kulturliv.
- Dramalogen (Kreativ resurs och inkubator): Uppsägning på grund av rivning 31 december 2016. - Kajskulet (scen och musikarrangör, 10000 besökare/år): Uppsägning på grund av rivning 2018. Osäkerheteten är också mycket stor kring Kulturhusets framtid där en betydande del av Halmstads kultursektor är verksam. De aktörer som verkar i fastigheten efterlyser en större tydlighet från politiker och berörda tjänstemän angående husets framtid, och de betonar att huset behöver renovering inte rivning. Scenkonstarrangörerna upplever situationen vid Halmstads Teater som problematisk och dess framtid i den kulturella infrastrukturen upplevs som mycket oklar (se ”Presentation av Scenkonst och Musik” för fördjupning).
4
Plats för korsbefruktning Aktörerna saknar platser för tvärsektoriellt utbyte och korsbefruktning. Dramalogen lyfts fram som en fungerande modell där närhet mellan aktörer inom olika typer av kreativ produktion skapar ökad kapacitet och kontinuerlig utveckling för kulturskaparna.
SKULLE ER VERKSAMHET KUNNA UTÖKAS OM DU/NI FICK TILLGÅNG TILL ANDRA TYPER AV LOKALER?
Kontinuitet och långsiktighet i kulturstrategiskt arbete På grund av den osäkra framtid som många av lokalerna står inför efterfrågas en tydlig långsiktig strategi. Aktörerna är mycket positiva till det första steg som denna utredning utgör, och de betonar värdet av att inkludera kultursektorn även i det fortsatta arbetet kring Halmstad som kulturstad och den kulturella infrastrukturen. I samma anda uttrycker man behov av förbättrade samordningsformer mellan kommersiella och icke-kommersiella kulturverksamheter, förvaltning och kommunens bolag.
JA 82%
NEJ 18%
3.2 PRESENTATION AV SCENKONST OCH MUSIK Lokaler för presentation av scenkonst Nästan enhälligt påpekar arrangörerna att brist på lämpliga lokaler är ett hinder för deras kapacitet. I enkätundersökningen svarar en majoritet att deras verksamhet hade kunnat utökas om de fick tillgång till andra typer av lokaler (se grafik denna sida). Problematiken ligger inte enbart i lokalernas fysiska egenskaper som antal sittplatser, lutande scen osv. Lika ofta handlar det om ekonomiska hinder där höga hyror är ett återkommande problem.
Svar från arrangörer i enkätundersökning
5
200 – 450 personer sittande Arrangörerna påpekar ett betydande glapp i lokalutbudet där det saknas lämpliga lokaler för sittande publik om 200 – 450 personer. Festsalen vid Halmstads Teater bär 200 personer, Kulturhuset ca 340 platser och stora scen vid Halmstads Teater 700 (exkl. balkong om 200 platser). Salongen på stora scen upplevs av aktörerna själva som tom och olämplig om publikantalet understiger 500-600 personer. Behovet av en lämplig lokal för 200 – 450 personer sittandes delas av musik- och scenkonstarrangörerna.
Utomhusarrangemang Musikarrangörerna efterfrågar förenklad tillgång till spelplatser utomhus. Det gäller stora och små arrangemang där de primära behov som utpekas är tillgång till teknik (el) och tillståndsfrågor. Arrangörerna upplever (och uppmuntrar) att kommunen sätter ut fler elskåp som möjliggör fler arrangemang i det offentliga rummet. Det finns dock en oro över kommunens administration av dessa platser då det verkar saknas tydlig dokumentation på var elskåpen står och samt anvisningar för hur man (enkelt) får tillgång till dem. När det gäller större arrangemang av engångskaraktär efterlyser arrangörerna mer administrativt stöd, man efterlyser en arrangemangslots enligt samma modell som dagens tillståndslots.
Lokaler för akustisk musik Det finns behov av lokaler för presentation av akustisk musik. Om detta har en en levande diskussion i Halmstad hållits under många år mycket tack vare en samling kulturaktörer organiserade under namnet Konserthusgruppen. Även Kulturskolan är en stark förespråkare för en sådan lokal där man ser stora möjligheter att göra konstnärliga och akademiska vinster.
Halmstads teater Scenkonstarrangörerna är överlag bekymrade över situationen med Halmstads teater. Och teatern utsätts för mycket kritik i undersökningen då arrangörerna bland annat upplever att teatern å ena sidan har ändamålsenliga lokaler men å andra sidan har hyror som är långt över deras betalningsförmåga. Avsaknaden av tydlig prisdifferentiering till fördel för kultur och föreningsliv vid teatern leder till osäkerhet. Att teaterns mycket goda skyltläge enbart används för av Destination Halmstad sanktionerade evenemang upplever man som problematiskt då det skulle finnas marknadsföringsvinster att göra även för andra arrangemang.
Scenkonst och skolan Representanter för den del av kulturen som är ansvariga för Kultur i förskola och skola betonar värdet av fungerande lokaler för visning av scenkonst ifrån två betydande perspektiv. Skolföreställningar arrangerade i för verket ej anpassade lokaler (aulor och gymnastiksalar) bär inte samma attitydförändrande värden som föreställningar spelade i sitt rätta element (som på en teaterscen, i konserthall eller black box). Det andra perspektivet är ekonomiska vinster genom volym då en skolföreställning på exempelvis Stora Scen på Halmstads Teater generellt kan ta emot fler elever per föreställning.
6
PRESENTATION AV SCENKONST OCH MUSIK VÄRDERINGSFRÅGOR INSTÄMMER INTE (1) - INSTÄMMER HELT (5)
5
4,3 3,7 3,2
3,7
4
3,2 2,8
3
2
1
0 Publikkapaciteten i den lokal vi använder idag är tillräcklig för mina/ våra arrangemang.
Tekniken på plats i den lokal vi/jag använder idag är tillräcklig för mina/våra arrangemang.
Lokalerna jag/ vi använder är ett hinder för att genomföra fler arrangemang/år.
Jag/Vi skulle kunna tänka oss att dela lokal med andra kulturutövare i Halmstad.
7
Jag/Vi skulle gärna arbeta i närhet till andra kulturutövare.
Jag/vi tycker att det är viktigt att lokalen ligger centralt (10 min promenad från Stora Torg)
3.3 PRESENTATION AV VISUELL KONST för publiken, med en hyra lämplig för längre produktions perioder. Tankarna kring lokaler av denna typ återkommer under ”Produktion av visuell konst”.
Utredarens kommentar: Den svarande som står ut i denna kategori är Hallands Konstmuseum men som på grund av ett regionalt uppdrag och pågående renovering identifierar få, om några, för utredningen betydande behov. Utöver Konstmuseet är underlaget från undersökningen svagt när det gäller organisationer och institutioner som arbetar med presentation av visuell konst. Detta beror på svag representation bland de tillfrågade. I kontrast till det något magra underlaget för yrkesverksamma kuratorer och gallerister är det en stor del av de verksamma producenterna som har åsikter om, och behöver tillgång till, lokaler med utställningsmöjligheter.
3.4 PRODUKTION OCH REPETITION AV SCENKONST OCH MUSIK Repetitions- och produktionslokaler för scenkonst Aktörerna påpekar att det råder en mycket allvarlig brist på lämpliga rep- och produktionslokaler för scenkonst i Halmstad. De scenkonstaktörer som skapar föreställningar arbetar för närvarande i lokaler som är dåligt anpassade för ändamålet. I enkätundersökningen visar att lika många av de yrkesverksamma aktörerna som använder teaterscener för repetition använder lokaler ej anpassade för konstnärlig produktion. Man anger vidare att samlingslokaler och kyrkor ofta används före lokaler anpassade för scenkonst.
Centralt utställningsrum Yrkesverksamma men framförallt en betydande del av de ej yrkesverksamma konstnärerna påvisar behovet av ett centralt utställningsrum för tillfälliga utställningar. Man uttrycker att det saknas lämpliga lokaler i Halmstad där konstnärer och konsthantverkare kan ställa ut under kortare perioder om 2-4 veckor. De tekniska specifikationerna som förs fram är kapacitet för 50 – 150 personer med god belysning, flexibla rum och skyltläge. Några av respondenterna hänvisar till det sedermera flyttade Stadsgalleriet som en fungerande modell, och ett fåtal upplever Hallands Konstmuseum som”stängt” för lokala konstnärer.
”Ur större amatörproduktioner och platser som Katrinebergs Folkhögskola kommer det löpande nya teatergrupper. Men få, om någon, väljer Halmstad som bas.” Björn Holmgren, Hallands Bildningsförbund
Hybridlokaler för produktion och presentation De yrkesverksamma konstnärerna efterfrågar framförallt lokaler som är hybrider mellan produktions- och utställningslokaler. Man ser framför sig lokaler där man under längre perioder kan arbeta med research och produktion av verk för att senare kunna bjuda in allmänheten till utställning i samma eller närliggande lokaler. De tekniska kraven man har för dessa lokaler är mer modesta än de för ett utställningsrum. Här efterfrågas råa lokaler i markplan centralt belägna för att därigenom vara lättillgängliga
8
Lokaler för ensemblearbete Vad gäller produktions- och repetitionslokaler för musik upplevs situationen inte lika kritisk som för de andra konstformerna men även här upplever de svarande att det råder en viss brist. Framförallt betonar man att det saknas lokaler anpassade för ensemblerepetition. Behovet stärks ytterligare då Kulturskolans flytt till nya lokaler under 2017 endast löser deras egna behov delvis och att man även fortsättningsvis kommer söka externa lokaler för ensemblearbete.
Tekniska rum Det finns ett stort behov av specifika tekniska rum – detta stöds starkt i enkätundersökningen där flera konstnärer uppger att de saknar tillgång till lokal för heta arbeten samt dammfria miljöer för måleri. Det skall betonas att om detta behov avhjälps fungerar det även kapacitetshöjande för andra konstarter. Tillgången till de efterfrågade lokaltyperna tillsammans med snickeri utgör grunden för scenografisk produktion för dans, teater, opera, film mm.
3.5 PRODUKTION AV VISUELL KONST Råa oömma lokaler De yrkesverksamma konstnärerna beskriver i unison behovet av oömma lokaler med låg hyra. I dagsläget används två typer av lokaler. Den ena har låg hyra, kan brukas hårt och därmed anpassas efter konstnärernas temporära behov, men lokalerna har i nästan alla fall rivningskontrakt. Den andra lokalen hyrs mot kommersiell, dvs för kultursektorn hög, hyra och man tillåts inte göra några omfattande ingrepp på lokalen. Dessa lokaler har dock inte rivningskontrakt. Det ideala scenariot för konstnärerna är en ”rå” lokal där det tillåts ingrepp, där man har för kultursektorn lämplig hyra och där man har tillförlit att man kan vara verksam en längre tid.
”Vi behöver rivningslokaler utan rivningskontrakt” Kulturskapare vid workshop
9
PRODUKTION AV SCENKONST OCH MUSIK VÄRDERINGSFRÅGOR INSTÄMMER INTE (1) - INSTÄMMER HELT (5)
5
4,0 3,3 3,0
2,9
4
3,5
3,4
2,7
3
2
1
0 Lokalytan i den lokal vi använder idag är tillräcklig för min/vår verksamhet
Tekniken på plats i den lokal vi/jag använder idag är tillräcklig för min/vår verksamhet
Lokalerna jag/vi använder är ett hinder för utökning av min/vår verksamhet
Lokalerna jag/ vi använder har negativ effekt på kvalitén på vårt arbete.
10
Jag/vi skulle kunna tänka oss att dela lokal med andra kulturutövare i Halmstad.
Jag/vi skulle gärna arbeta i närhet till andra kulturutövare.
Jag/vi tycker att det är viktigt att lokalen ligger centralt (10 min promenad från Stora Torg)
ÖVRIGA SLUTSATSER FRÅN UNDERSÖKNING Lokalerna mättade Det är högt tryck på de lokaler som används av aktörerna. Många vittnar om svårighet att komma åt lämpliga lokaler för projekt. Detta blir framförallt synligt när det gäller konst- och scenkonstproduktion som använder lokaler under längre perioder (2-8 veckor). Bristen på lämpliga produktionslokaler leder också till att inkommande kulturskapare har svårt att etablera sig vilket i slutändan leder till att kultursektorn inte förnyas i den takt som behövs för en framtida levande kulturstad. Den samhällsekonomiska effekten blir att regionala, statliga och europeiska stöd inte spenderas i Halmstads Kommun.
givinster att göra i gemensamma, större produktionsytor, utställningsrum och scener. Spikhuset lyftes fram som möjligt projekt vid workshop med Kulturnämnden. Det finns en uppsjö med lyckade klusterbildningar nationellt och internationellt vars framgång ger stöd till att man borde utforska en sådan modell. Kulturaktörerna redo att mobilisera Kulturlivet är aktivt och redo för positiv förändring. Aktörerna är extremt vaksamma på förändringar som påverkar deras arbete negativt och efterfrågar mer dialog och transparens i det framtida kulturstrategiska arbetet. Man bör från kommunalt håll värdesätta den kapacitet och förändringsvilja kultursektorn bär på. Aktörerna är i allra högsta grad redo att mobilisera sig och stödja politiker och tjänstemän som vill skapa ett bättre klimat för presentation och produktion av konst i Halmstad.
Infrastruktur för filmproduktion är eftersatt De få filmskapare som deltagit i undersökningen vittnar om att det finns mycket lite infrastruktur för filmskapande och filmbearbetning. Man sneglar istället på Falkenberg och Katrinebergs Folkhögskola där det finns goda faciliteter för filmproduktion. Man bör från kommunens sida göra en ordentlig översyn av möjligheterna för stadens filmskapare, annars riskerar man att ställa sig helt utanför en konstnärligt intressant och ekonomiskt betydelsefull del av kultursektorn. Gynnsamt läge för Halmstad Med så många verksamheter som behöver flytta ur sina lokaler och ett kulturliv som törstar efter yta står nu Halmstad inför ett mycket intressant läge där man har möjlighet att placera flera aktörer under samma tak. Den tydligaste lärdomen från enkätundersökningen är att aktörerna vill arbeta i närhet till varandra. Man bör från kommunens sida utreda möjligheterna att skapa fler kulturkluster likt Kulturhuset där konstnärer och arrangörer arbetar i direkt närhet till varandra. Även om kontor och ateljéer bör tillhöra enskilda aktörer finns det syner-
11
policy - art - culture www.crease.se
12