Issuu on Google+

kyrkobladet fรถr Habo, Gustav Adolf och Brandstorps fรถrsamlingar

Vรฅren 2017


Vi som arbetar i Habo Pastorat T.f. kyrkoherde Michael Lindqvist

036-49605

Präster Ingvar Briland

036-49602

Bertil Johansson

036-49608

Theresa Strömberg

036-49604

Anna Lena Törnblom 036-49609 Diakon Susanne Svanberg

036-49607

Musiker Christina Otterdahl

036-49612

Ellen Sandberg

036-49613

Elisabet Wallin

0760-271267

Leif Åhlund

036-49617

Ett nytt år med Kyrkobladet! Text: Michael Lindqvist

G

enom årets kyrkoblad har vi valt att försöka ge alla människor i Habo kommun en bild av vad vi gör i kyrkan. Du som är medlem i Svenska kyrkan i Habo stöttar vår verksamhet, och då kan det vara bra att veta vad det handlar om. Eller – uttryckt på annat sätt – vad du får och bidrar till med din medlemsavgift.

Församlingsassistent Rickard Abrahamsson 036-49603 Johannes Karlsson

036-49624

Öppna förskolan Elisabeth Ahlgren

036-49615

Mia Sjöstedt

036-49618

Kyrkokamrer Cecilia Kronmarker

036-49610

Ekonomiassistent Rose-Marie Johansson 036-49611 Kommunikatör Jessica Karlsson

036-49601

Guide Habo kyrka Daniel Carlsson

036-49616

Kyrkogårdsföreståndare Claes-Olof Mattsson 036-49606 Vaktmästare i Gustav Adolfs församlingshem: Marie Thelander

036-45040

i Brandstorps församlingshem: Ann-Britt Svensson

0502-50103

Nästa nummer: 27-28 maj

Svenska kyrkan Habo svenskakyrkanhabo

I år fokuserar vi på temanummer, där varje blad inriktar sig på något verksamhetsområde. Flera, både anställda, förtroendevalda och frivilliga (icke avlönade) medarbetare kommer att med ord och bild berätta och belysa vad som händer i våra församlingar. När jag skriver ”vi” avser jag den särskilda arbetsgrupp, kyrkobladskommittén, som arbetar med utformningen av Kyrkobladet. Gruppen består både av ideella medarbetare och av anställda, som med sin tid och sitt engagemang arbetar för Kyrkobladet. De anställda, förutom jag själv, är vår kommunikatör och ytterligare en präst. Vi tar gärna emot synpunkter på innehållet i Kyrkobladet. Att Kyrkobladet finns är ett uttryck för viljan till kommunikation mellan kyrkans medlemmar, och, naturligtvis, att det är viktigt att det som sker belyses och genomlyses. Under 2016 har många utträtt ur Svenska kyrkan. Utträdenas antal varierar från plats till plats. I våra församlingar har utträdena varit fler än tidigare år, och det tycker vi är oerhört tråkigt, även om vi har respekt för människors ställningstagande. Under året har 93 utträtt, men vi har också haft 9 aktiva inträden.

Habo kommun har ca 11 8000 invånare. Av dessa var 8260 medlemmar i Svenska kyrkan. Antalet medlemmar har ökat, men andelen i procent har minskat, detta beroende på att inflyttningen i vår kommun är så omfattande. Många barn (men även vuxna) döps i våra församlingar – väldigt roligt! – och blir så medlemmar. Den som redan är döpt blir medlem genom inträdesanmälan. Vårt uppdrag som kyrka är att fira gudstjänst, bedriva diakoni, undervisa i kristen tro och mission. Bakom uppdraget står Jesus, som inbjuder till bön, gudstjänst och gemenskap. Vi vill vara trogna mot den Gud som ger oss uppgiften att göra honom synlig i kärlek, medmänsklig omsorg och omtanke. Våra gudstjänster är centrum, navet, i allt det vi i övrigt gör. Dopet lägger grunden för vandringen med Jesus genom livet. I detta nummer berättar vi övergripande om vad medlemsavgiftens går till. Du hittar också bland annat en artikel om historien bakom våra kyrkor och om söndagsskolan i S:t Johannes. Nu vill jag också tillönska dig en fin vårvinter! Välkommen till kyrkans många olika sammanhang!

Du vet väl om att du kan låna böcker i biblioteket i S:t Johannes? Just nu finns det flera nyinkomna böcker för alla åldrar. Det går bra att låna böcker under alla tider som kyrkan är öppen. Välkommen!


Innehåll 4 5 6 7 9 10 10

Andakt: Människor vi minns

12 13 14

Det händer hos oss

Reformationsjubileum Det får du för medlemsavgiften De olika kyrkorna Tisdagsmässan - det handlar om dig! Maträtten - för allas rätt till mat Artikel: Vi var så fattiga att grannarna skrattade Kommande gudstjänster

10

Tre olika gravskötselavtal

Vi söker

Vi söker sommarjobbare

på våra kyrkogårdar under perioden 12 juni – 11 augusti. • Arbetet innefattar mestadels rabattrensning och annat manuellt trädgårdsarbete. • Sökande skall vara minst 18 år och ha Bkörkort Ansökan skickas senast 27 mars till: habo.pastorat@svenskakyrkan.se

till vägkyrkans café 28 juni -13 augusti. Arbetet innefattar bland annat: • att vara värd och guide i kyrkan och caféet. • att leda enkla andakter ett par gånger i vecka Sökande skall vara minst 18 år och ha B-körkort. Ansökan skickas senast 27 mars till: habo.pastorat@svenskakyrkan.se

Läs mer om tjänsterna på vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/habo

Kyrkobladet i Habo delas ut 4 gånger per år till alla hushåll i våra församlingar, Habo, Gustav Adolfs och Brandstorps församlingar. Om du inte får Kyrkobladet i brevlådan, ring utdelaren Svensk direktreklam tel. 036-18 76 10. Du kan också hämta Kyrkobladet i våra kyrkor.

vägkyrkoassistenter

Läs mer om tjänsterna på vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/habo

Kyrkobladet nr. 1 2017

Ansvarig utgivare: Michael Lindqvist Redaktör och layout: Jessica Karlsson Redaktion: Anita Bergman, Britt-Marie Björnell, Märta Bodin, Agneta Gustavsson, Jessica Karlsson, Michael Lindqvist och Theresa Strömberg. Ej namngivna foton tillhör pastoratet.

Svenska kyrkan, Habo pastorat

Kapellgatan 32, 566 32 Habo Telefon: 036-496 00 Telefontid: helgfria vardagar kl. 10-12. E-post: habo.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/habo Tryck: RN-Offset AB Upplaga: 5000 ex


Människor vi minns Text: Ingvar Briland

A

lla har vi erfarenhet av människor som vi mött kortare eller längre tid, vilka gjort starka intryck på oss. De har visat på något viktigt och värdefullt i livet. Genom sina egna liv har de bidragit till fina upplevelser hos andra. Här skulle jag helt kort vilja lyfta fram Anna, en person bland många andra jag mött och som har fyllt mig med både glädje och vördnad för hon fick betyda. Anna träffade jag för nästan 50 år sedan. Jag bodde i ett uthyrningsrum i hennes lägenhet i Solna. Hon var en snäll och försynt person i 75 års åldern, som inte gjorde något större väsen av sig, snarare lite blyg och tillbakadragen. Det speciella med Anna var hennes generositet och gästfrihet samt positiva människosyn. Hon hade ett vackert hem, dit alla var väl-

komna. Här hade varken ålder eller social förhållanden någon betydelse. Dörren stod alltid öppen för andra, vare sig man behövde ett mål mat eller husrum. Anna blev känd för sin gästfrihet. Alla som kom till henne möttes av värme och omtanke. Ofta samlades många ungdomar i hennes våning. Där trivdes de och umgicks. Atmosfären i hennes hem var fylld av kärlek och omtanke. Här upplevde man att det var någon som brydde sig och ville andras bästa. Nu många år efteråt fascineras jag av just detta, hur en enkel och i yttre mening oansenlig människa kunde sprida sådan värme och glädje till så många bara genom att ha en ”öppen dörr” till sitt hem. Själv såg inte Anna det som något märkvärdigt. Det var

bara en naturlig del av hennes kristna tro, att bry sig om andra. Och gästfriheten blev för henne ett sätt att uttrycka medmänsklighet och kärlek. Flera år senare vid hennes begravning var det många som i tacksamhet omvittnade just betydelsen av att haft en plats att komma till ett hem som var öppet också för den som inget hade. En man som hade haft det socialt och personligt jobbigt på många sätt sa: Tack vare Anna så finns jag kvar i livet. Hon brydde sig och gav mig nytt livsmod. Så är Anna en av de många människor som genom sitt liv och livshållning, ofta med enkla medel, fått sprida kärlek och värme till sina medmänniskor. Deras exempel blir därför ett föredöme och uppmaning till oss.

Hejdå Inger & Mattias! Nu går jag i pension, det gör jag med stor förväntan. Under alla mina år på öppna förskolan i S:t Johannes har jag träffat många barn och föräldrar. Jag vill önska er alla allt gott framöver! Tack och hejdå. Kram på er från Inger Önsten!

4

Efter tolv fina år i kyrkan med över 400 konfirmander, otaliga möten med barn och ungdomar, fina andakter, djupa samtal, skratt och gråt, hjälpsändningar, läger, julvandringar och allt annat som hänt under dessa år är det med blandade känslor jag nu går vidare. Tack alla ni som har berikat mitt liv under dessa år. Sedan september jobbar jag på Alléskolan men finns kvar i arbetet med läxhjälpen för våra flyktingar. Guds frid och allt annat gott till er alla. /Mattias


Reformationsjubileum I år firar vi reformationsjubileum. Anledningen är att det den 31 oktober har gått 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina teser på porten till Slottskyrkan i Wittenberg. Den händelsen anses vara startpunkten på reformationen. Text: Bertil Johansson

M

artin Luther upplevde att mycket i den kyrka som fanns på hans tid borde ändras. Genom predikan och undervisning, men främst genom utgivande av ett stort antal skrifter och böcker, spreds hans tankar först i stora delar av hans hemland och sedan i stora delar av Europa. Från mitten av 1520-talet nådde hans tankar också vårt land. De som hos oss spred hans tankar var några studenter som en tid hade vistats i Wittenberg och där kommit i kontakt med Luther. Bland dessa var bröderna Olaus och Laurentius Petri.

också som viktig och psalmböcker gavs ut. Flera äldre bruk i gudstjänsten, som inte ansågs vara av avgörande vikt, togs bort.

ska kunna förstå varandra bättre och komma närmare varandra. Dessa samtal har resulterat i flera överenskommelser mellan kyrkorna.

Reformationens syfte var att göra kyrkan mer äkta. Den fick dock också negativa konsekvenser. Kyrkan splittrades och kristna människor ställdes emot varandra. Luther var dessutom inte den ende reformatorn. Det gjorde att reformationens kyrkor också splittrades inbördes. I reformationens spår följde också många år av krig och motsättningar i Europa.

Det ökade samförståndet manifesterades under den gångna hösten med en gudstjänst i Lunds domkyrka där påven Franciskus och representanter för de lutherska kyrkorna och flera andra kyrkor deltog. Vid denna gudstjänst kom man överens om att arbeta vidare med ökad enhet som mål.

Reformationen i Sverige

I vår tid försöker kyrkorna nå enhet igen. Mellan den romersk-katolska kyrkan och de kyrkor som antog de lutherska tankarna har det under många år förts samtal om hur man

Olaus blev efter hemkomsten till Sverige kyrkoherde i Storkyrkan i Stockholm. Laurentius blev ärkebiskop i Uppsala. Båda männen fick ett kraftfullt stöd av kungen, Gustav Vasa. Det tog dock lång tid, ungefär sjuttio år, innan reformationen hade slagit rot i vårt land. Ofta brukar man betrakta det kyrkomöte som hölls i Uppsala 1593 som slutpunkten på den svenska reformationen.

Samtal mellan kyrkorna

I vårt pastorat kommer vi i år att på olika sätt uppmärksamma reformationsjubileet. Vi kommer att göra det vid församlingsaftnar men också vid samlingar med våra olika grupper. Vid Allmogesöndagen den 10 september planerar vi också att uppmärksamma detta jubileum.

Det som den lutherska reformationen särskilt ville betona var att bibelns ord måste få vara den främsta auktoriteten i kyrkan. Reformationen betonade också att människans frälsning, eller som man uttryckte det, rättfärdiggörelse, sker genom tron och inte genom gärningar. För reformatorerna var det också angeläget att översätta bibeltexten till folkspråken och att låta trycka biblar. Psalmsången sågs Målningarna i Habo kyrka har anknytning till reformationen. De har sin utgångspunkt i Lilla katekesen, som är en av reformatorn Martin Luthers mest kända skrifter.

5


Tema

Det får du för medlemsavgiften! Som medlem i Svenska kyrkan får du möjlighet att vara med i ett sammanhang, att vara delaktig och ta ansvar. Cirka 80 procent av den kyrkoavgift du betalar går till den lokala församlingen. Text: Michael Lindqvist och Jessica Karlsson

A

lla som är medlemmar i Svenska kyrkan hjälper med sin medlemsavgift till med att bekosta kyrkans verksamhet. Medlemsavgiftens storlek baseras på den egna inkomsten och var du bor. Har du ingen inkomst är du likafullt medlem. Upp till 18 år betalar du ingen kyrkoavgift. Dopet är sedan 1996 medlemsgrundande.

Din kyrkoavgift gör gott för många Mycket av Svenska kyrkans verksamhet handlar om att stå på de utsattas och svagas sida, att ge en röst och ett sammanhang till alla människor. Vid olika tidpunkter i livet har du själv behov av kyrkans verksamhet, vid andra tider är det någon annan som får hjälp tack vare ditt medlemskap. Du som är medlem gör det möjligt för äldre att samlas vid gemenskapsträffar. Du stödjer arbetet med människor som befinner sig i utsatta situationer, såsom sjukdom, arbetslöshet, kriser och olyckor. I övrigt stödjer du kyrkan när den vill förmedla hopp till den som drabbats av sorg och smärta, en kyrka som vill vara med och uttrycka den glädje man känner över att ha fått ett barn eller funnit en partner. Du är med och stödjer kyrkan när den tillsammans med andra goda krafter vill vara med och bygga ett så bra och tryggt samhälle som möjligt för alla. Livet i kyrkan, både under vardag och helg, öppnas upp för alla, obero-

6

ende av ålder, kön, inkomst och livssituation. Engagemanget i internationella frågor är stort bland frivilliga, anställda medarbetare och förtroendevalda i Habo pastorat. Alla församlingar är också med och stödjer familjerådgivning och sjukhuskyrkan, även om sådan verksamhet inte finns just i våra församlingar.

Kulturarv, musik och körer Det kyrkliga kulturarvet – kyrkobyggnaden, kyrkogården och dess omgivning – är betydelsefullt därför att det berättar om religiösa, historiska och kulturella identiteter. En stor del av kostnaderna för underhåll av och investeringar i det kyrkliga kulturarvet bidrar Svenska kyrkans medlemmar med genom sin kyrkoavgift. Svenska kyrkan är Sveriges största arrangör av musikengagemang. Kyrkan står för en tredjedel av konsertutbudet i landet och bidrar till ett levande kulturliv. I Habo pastorat har vi fyra aktiva vuxenkörer och tre barn- och ungdomskörer.

Gudstjänstliv Habo pastorat arbetar för ett rikt och varierat gudstjänstliv, som präglas av värme, ärlighet och öppenhet. Grunden är den kärlek Gud visat oss genom Jesus Kristus. Du bidrar till att göra det möjligt för kyrkan att förändras i all annan förändring, så att det goda och glada budskapet om Guds kärlek, godhet och omsorg kan uttryckas på nya

sätt och bli förstått och mottaget i en föränderlig värld, genom både gudstjänster och andra handlingar i både helg och vardag.

Diakoni Att få samtala med någon, få möjlighet att sätta ord på det som känns svårt, gör ofta skillnad. En viktig del i det diakonala arbetet är att erbjuda olika former av samtal. Oavsett om du är i akut kris, mitt i en sorg eller av andra anledningar behöver prata med någon. I Habo pastorat spänner sig arbetet över ett brett fält och innebär allt från besök hos äldre och sjuka till samtal med enskilda personer i kris.

Barn- och ungdomsverksamhet 150 000 barn och ungdomar deltar regelbundet i Svenska kyrkans olika verksamheter under ett år. Som medlem gör du det möjligt att många barn och unga får meningsfulla sysslor i sitt liv. Det kan bland annat handla om öppna förskolan i våra samtliga församlingar, där små barn och deras föräldrar kan mötas till gemenskap, samtal och bön. I Habo kommun bor många unga vuxna. Habo är en bygd dit många vill flytta för att bygga upp en god tillvaro. I takt med att orten växer, ökar också antalet äldre. I våra församlingar i Habo, Gustav Adolf och Brandstorp vill vi verka för att göra det möjligt att alla ska hitta sin plats i församlingslivet.


Tema

De olika kyrkorna Habobygdens vackra kyrkor har genom tiderna haft stor inverkan på människors liv. Så är det fortfarande. Kyrkorna är levande mötesplatser för kommunens invånare, för ung som gammal, i glädje som i sorg. Text: Kalle Lindqvist

I

kyrkorna möts vi för gudstjänster, mässor, dop, konfirmation, bröllop, begravningar och ibland också för att lyssna till en konsert med någon av församlingens många körer. I närliggande församlingshem och sockenstuga finns en livlig vardagsverksamhet med öppen förskola, soppluncher, föredrag, stickcafé, bokcirkel och mycket mer. Kyrkorna är en naturlig del av vårt samhälle. De har också alla en historia ett berätta.

Habo kyrka En gång i tiden låg den stora träkatedralen Habo kyrka så centralt i socknen att sju vägar sammanstrålade där. Numera ligger den fem kilometer från samhällets centrum och är fortfarande i bruk varje söndag. Kyrkan från 1723 är också en Sveriges märkligaste. Under årens lopp har den genomgått en del ombyggnader, men det som finns kvar och det som

väcker mest uppmärksamhet är att invändigt är kyrkan fylld med bilder från golv till tak! När de båda målarmästarna Johan Kinnerus och Christian Peterson fick uppdraget att utföra detta, var tanken att detta skulle bli ”en pedagogisk kyrka”, som kunde användas i undervisningen. Det innebär att här finns Martin Luthers lilla katekes från 1529 gestaltad i målningar som illustrerar såväl de tio budorden, som trosbekännelsen, Fader vår och sakramenten. Inte bara kyrkans yttre utan också dess inre ger därför ett mäktigt intryck. Och vi ska vara glada över att vi har kyrkan kvar! 1891 grundade Arthur Hazelius Skansen med djurpark och gamla svenska byggnader. Där skulle också finnas en kyrka och 1900 kom en förfrågan till Habo församling om att få köpa kyrkan. Budet var på 75 000 kronor och kyrkorådet tackade ja, men kunde inte ta något

beslut utan att fråga sockenstämman. Där yttrade sig en man, Alfred Stomberg. Han sade: ”Den som idag är med om att sälja sin kyrka för slem vinning, han kan i morgon vara med om att för samma pris avyttra sin själs eviga salighet.” Sockenstämman lyssnade till detta, Hazelius fick nej och köpte i stället Seglora kyrka, som står där på Skansen än idag. Men det är inte bara vi församlingsbor som fortfarande kan beundra dessa vackra och dramatiska målningar; tiotusentals turister besöker också Habo kyrka varje år.

Brandstorps kyrka Den lilla spånklädda kyrkan ligger vackert belägen en bit ovanför själva samhället och med utsikt ut över Vättern. Här låg ursprungligen ett medeltida träkapell, som Per Brahe lät flytta från Häldeholm, men det var i så dåligt skick att det snart revs. På samma

7


Tema plats uppfördes 1698 den nuvarande kyrkan. 1748 försågs kyrkans innertak med målningar av Johan Kinnerus, densamme som gjort huvuddelen av målningarna i Habo kyrka. Här finns bland annat Edens lustgård med kunskapens träd, Adam och Eva och dessutom ormen. Andra målningar är mycket dramatiska, som den av helvetet där olyckliga syndare förgäves försöker undkomma flinande smådjävlars hemska bestraffningar. Men här finns också uppståndelsen. Den tycks vara tänkt i samband med Brandstorps kyrka, som finns avbildad på målningen. Kombinationen av takmålningarna, som ovanför våra huvuden öppnar sig mot både underjord och himmel, och det lilla kyrkorummet med dess knakande golv och grova träbänkar skänker Brandstorps kyrkobesökare en speciell känsla såväl av livets realism som salig evighet.

Gustav Adolfs kyrka I den norra delen av Habo socken grodde länge ett missnöje över att det var så långt till de kyrkor som fanns. Till slut bar klagomålen frukt och 1780 beslöt man att dit flytta den kyrka som då låg i Fiskebäck. Den bestod av ett långhus med tresidigt kor i öster, men byggdes efter flytten ut med ett torn och senare med en sakristia 1848. I samband med flytten 1780 fick såväl församlingen som kyrkan sitt namn, efter dåvarande kronprinsen Gustav

8

Adolf (senare kung Gustav IV Adolf). Kyrkans inventarier från 1600- och 1700-tal smälter fint in i det mer moderna kyrkorummet. En förbipasserande besökare skriver: ”Det här är en sådan där kyrka jag blir glad av! Vit träkyrka med mallig tupp på tornet, inuti ljus med en enkel takbård. Men titta på predikstolen, altaruppsatsen, ljuskronorna och dopfunten! Allt detta framträder mot en lugn och ljus bakgrund”.

Fiskebäcks kapell Det sägs att Fiskebäck är den äldsta bebyggda platsen i Habo socken. Där fanns redan på 1100-talet en kyrka, tidigt känd som en så kallad offerkyrka. Den förföll, men traditionen berättar att en förnäm kvinna, som råkat i sjönöd på Vättern, ska ha avgivit ett löfte om att uppföra en ny kyrka på den strand, ”där hon blefe räddad”. Den kyrkan brann ner 1623 och en ny uppfördes på samma ställe. Det blev den som sedan flyttades till Gustav Adolf. Kvar i Fiskebäck blev endast klockan och klockstapeln och en vanvårdad kyrkogård. 1919 beslutade kyrkostämman att göra något åt detta och så småningom kom ett förslag att bygga ett kapell i gammaldags stil. Det invigdes 1939 och är alltså en ganska ny kyrkobyggnad. Den enkla men vackra träbyggnaden i rött och de blyinfattade fönstren gör ändå att var och en som besöker kapellet tycker sig vara förflyttad till långt äldre tider. Runt kapellet susar månghundraåriga ekar sin stilla sång. Här håller Habo församling sin tra-

ditionella julbön, men kapellet står även öppet vid begravningar, bröllop och andra tillfällen.

S:t Johannes Sedan mitten av 1900-talet befann sig Habo centrum i allt starkare tillväxt och det är också här de flesta av kommunens invånare nu bor. Behovet av en ”modern kyrka mitt i byn” gjorde att den 12 september 1993 invigdes i anslutning till församlingshem och expedition en tolvsidig så kallad rundkyrka, som fick namnet Sankt Johannes. Den är alltså pastoratets yngsta kyrka men kompletterar fint de övriga med sin stilrena enkelhet och sina ljusa och lätta färgnyanser. Blickfång inne i kyrkan är två snidade träskulpturer av Eva Spångberg – en vid ljusbäraren som föreställer den korsfäste Kristus och en ovanför altaret som föreställer den uppståndne och segrande Kristus. Här finns också en vacker Mariaikon av Erland Forsberg. I S:t Johannes firas gudstjänst med söndagsskola varje söndag under terminen, vardagsmässa varje tisdag och på vardagarna är församlingshemmet fyllt av aktiviteter av allehanda slag. Den som sedan vandrar in genom den inbjudande ”länken” över till själva kyrkan möts av en närhet och gemenskap, som förstärks av det runda omslutande kyrkorummet. Här inne kan vi alla önska varandra Guds frid.


Tema

Tisdagsmässan - det handlar om dig! Text: Theresa Strömberg och gemenskap finns plats för olika sinnesstämningar. Tanken är att vi ska få utrymme. För dem vi är. Vår vardag. Precis som vårt liv innehåller så mycket. Ord berör om de talar till dig. Det du är intresserad av. Du kan minnas en sång om den berörde dig vid ett visst tillfälle. Ett liv kan berikas om vi möter andra personer. Möter en annan människa som har tänkt andra tankar än vi själva, tycker om andra sånger än vi. I tisdagsmässan möts vi över generationer. Det är en mässa vi firar tillsammans. För gudstjänst hör ihop med vårt liv. Den har med dig att göra. Våra olika livsfrågor och delar av att vara människa. Gud blev människa som vi. Mötte oss i vardagen. Genom allt finns ett centrum, en plats där vi kan mötas. Gudstjänsten är till för dig och mig. Här möts du av ett ”vi”, dit alla är välkomna. Mångfald kan berika vårt

liv. När vi på så många platser i livet måste prestera, behöver vi en mässa där vi får vara. Får ett tilltal. Det finns ett sammanhang. En plats som inte är stängd. Välkommen dit.

Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

H

ar du hört någon ropa ditt namn så du reagerat? Stannat till när du fått ett tilltal. Så kan det vara när vi hör att något handlar om oss. Om vi däremot inte tycker att det vi hör har med oss att göra, tappar vi nog intresset. Kanske har du varit med om det. Gudstjänst är något vi gör tillsammans. Varje människa får komma – som vi är och säga som det är. Genom alla tider har människor samlats till gudstjänst. Det sker över i kyrkor över hela världen. Vi gör det också. På tisdagar firar vi i S:t Johannes en mässa kl 18.30. Den är öppen, på flera sätt. Vi sjunger olika sånger. Tar upp olika ämnen mellan himmel och jord. Berör alltifrån glädje, sorg, vardag, tro och tvivel. Under vårterminen 2017 kommer mässan att ha teman som varierar, sånger från olika tider och platser. I ord, musik, smak

Söndagsskola - lek, skoj och lärorikt! Text: Johannes Karlsson Söndagsskolan i S:t Johannes inleds i början av gudstjänsten. Då är det en söndagsskolsruta, där förklaras gudtjänsttemat av söndagsskolsledaren på ett barn- och familjeanpassat sätt. Därefter går söndagsskoleledaren tillsammans med barnen ner till källaren. Där samtalar vi med barnen

kring söndagens tema och de som barnen själva vill prata om och dela med resten av barngruppen. Vi sjunger sånger tillsammans som är anpassade efter alla åldrar så att alla barn kan vara delaktiga. Aktiviteterna vi har varierar, men oftast utgår de

från söndagens tema, det kan vart allt ifrån pyssel till aktiva lekar. Söndagsskolan avslutas i tid så att barnen kan delta i nattvarden och sista delen av gudstjänsten så att de blir delaktiga i gemenskapen och gudstjänstlivet.

9


Fastekampanjen Hela 795 miljoner människor kan inte äta tillräckligt, trots att jordens resurser faktiskt räcker till alla. I årets fastekampanj får vi vara med om att bekämpa den orättvisan. Men – hur ska fattigdom bekämpas? Hur ska människor få hjälp att ta sig ur sin fattigdom? Ett sätt är att ge fattiga familjer en ko! En ko kan betyda framtid, skolgång och stärkta

kvinnor. Årets fastekampanj samlar därför in pengar till kor till fattiga familjer i Tanzania. Årets tema är ”Maträtten - för allas rätt till mat”. Fastekampanjen startar den 26 februari och avslutas den 9 april. Under den här perioden tar vi upp kollekt till maträtten vid de flesta gudstjänsterna i våra kyrkor. Vi säljer bröd, har våffelkalas och förstås den årliga

loppisen lördagen den 4 mars. Ju mer pengar vi samlar in, desto fler människor slipper gå och lägga sig hungriga. Desto fler kan få en ko och därigenom få sitt liv förändrat. Nedan kan du läsa en artikel om hur en ko förändrade en familjs liv.

Vi var så fattiga att grannarna skrattade Familjen var utfattig och grannarna gjorde narr av dem. ”Vi hade inte ett ordentligt hem. Och om man inte har ett ordentligt hem skrattar de åt en. Vi blev utfrysta ur byn” säger Lanifred Obadia Kizeze. Text: Anna Wahlgren

L

anifred Obadia Kizeze suckar. Han minns hur hårt livet var för bara några år sedan. ”Jag var frustrerad i hjärtat. Vi hade problem. Vi hade inte råd med te på morgonen. Barnen fick gå hungriga till skolan. Vi åt väldigt enkel mat.” Han blinkar, tar ny sats:

san. Där står hon, Kipendo. Hon som gjorde allt möjligt. Kipendo börjar bli gammal, men hon betraktas som en familjemedlem, och det finns inte på kartan att familjen skulle göra sig av med henne. De tittar ömt på henne där hon står och idisslar i sin lilla inhägnad.

”Jag funderade på att flytta härifrån. Jag ville starta ett nytt liv i Ngorongoro. Jag behövde en nystart. Jag hade ingenting att hämta här. Sen gick vi med i projektet, och livet har ändrats från grunden.” Han pekar mot kos-

Hustrun Viviani Peter Kiula har sökt sig till skuggan av ett mangoträd. Hon har flipflops på fötterna, ryggen är rak, ögonen uppmärksamma. Hon medger att det tar på krafterna att sköta om jordbruket och djuren.

10

”Jag går upp klockan sex på morgonen, och mjölkar, mockar och hämtar gräs till djuren. Sen städar jag köket och tvättar kläder. Då åker min man in till staden och säljer mjölk och fisk” säger hon. Barn och grannbarn sitter på gårdsplanen. Flera dricker mjölk. Minst ett par glas mjölk om dagen ska barnen dricka. ”Barnen älskar mjölken. De dricker en kopp morgon och kväll. Det är perfekt kvalitet på mjölken. Det tar ungefär en kvart att mjölka, och den mjölk som kommer ur.


Foto: Magnus Aronson

Mmmm… jag kan inte beskriva den. Vilken kvalitet det är” säger Viviani Peter Kiula.

Neema, Bahti och Kikkufu. Vardera ko ger dem över 20 liter mjölk – per dag.

tacksam för Gud, som jag ser i det här projektet” säger Viviani Peter Kiula.

Hennes familj är ett så kallat ”prioriterat hushåll”. De har valts ut att ingå Evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) och Svenska kyrkans kooch kalvprojekt. För att de tillhör de allra fattigaste, men också för att de tros ha potential att förändra sin livssituation.

För pengarna som de har fått när de sålt kalvar och mjölk har familjen kunnat bygga två nya hus. Projektledare Patricia Mchone är full av beundran, hon har inte sett det nyaste huset, och hon har svårt att ta in att bygget har gått så fort som det har gjort.

Lanifred Obadia Kizeze hade aldrig kunnat drömma om att livet kunde förändras så drastiskt på bara några år.

År 2009 fick familjen sin första ko. Då bodde de i ett litet hus med grästak och väggar av lera. De deltog inte i bygemenskapen. Ingen ville ha med dem att göra. De hade för låg status. I stallet står nu fyra kor: Kipendo,

”För pengarna som vi fick när vi sålde kalven har vi köpt några getter. Men bäst av allt: vi kan låta våra barn gå i skolan. De två äldsta kunde inte gå i gymnasiet, men de yngre kommer att kunna göra det. Det är lycka. Jag är

Sms:a KO till 72 905 & ge 100 kr

”Vi kunde ha dött utan något alls. Nu dör vi med allt det här. Det känns väldigt bra”, säger han och sveper med handen över gården.

– för allas rätt till mat

11


Det händer hos oss Här är en del av vårt utbud under mars-maj. Med reservation för ändringar. Aktuellt program och mer information finns på vår hemsida, affischer och i predikoturer. Fastlagssöndagen i Brandstorps kyrka 26 februari kl. 11 Brandstorps kyrkokör medverkar. Semlor serveras vid kyrkkaffet i församlingshemmet.

Askonsdagsmässa och Forum Johannes i S:t Johannes Onsdag 1 mars kl. 18.30 Kvällen börjar med Askondagsmässa. Efter mässan ca. kl. 19, Forum Johannes ”En ko förändrar liv”. Inga Fransson berättar om Fastekampanjens ko-kalvprojekt i Tanzania.

Loppmarknad S:t Johannes Lördag 4 mars kl. 10 Loppisförsäljning i källaren. Kaffeservering med hembakat bröd. Lotterier. Brödförsäljning. Barnaktiviteter. Auktion. Alla pengar som kommer in går till vår fastekampanj. Vi tar gärna emot saker till vår loppis (ej kläder eller möbler).

Musikgudstjänst Habo kyrka Söndag 12 mars kl. 18 Förklädd Gud, Lars-Erik Larsson Requiem, John Rutter Habo kyrkokör, Vaggeryds kyrkokör Anna-Karin Ranief, sopran Pär Nilsén, Baryton Tommy Rosenspira, läsningar Orkester.

Våffelcafé S:t Johannes Onsdag 15 mars kl. 14-18 Kom när du vill och ät nygräddade våfflor. Kaffe och våffla 25 kronor. För barn 15 kronor. Alla intäkter går till fastekampanjen.

12

Earth hour i Habo

Påskdagen 16 april

Lördag 25 mars Taizémässa i S:t Johannes kyrka kl. 19.30. Därefter går vi fackeltåg till torget. Det blir tipspromenad, korvgrillning och eldshow. Glöm inte att släcka kl. 20.30!

S:t Johannes kyrka kl. 10 Mässa. Mats Olofsson & Ellen Sandberg sjunger och spelar. Habo kyrka kl. 11 Gudstjänst. Brasskvintetten Brass á la Vista medverkar. Brandstorps kyrka kl. 11 Gudstjänst. Brandstorps kyrkokör medverkar. Ståfika. Gustav Adolfs kyrka kl. 16 Gudstjänst

Musikgudstjänst Habo kyrka Söndag 26 mars kl. 18 Mariamusik. Sång av Paula Rostedt. Anna Jorendahl, flöjt.

Ostförsäljning Fredag 7 april kl. 11-18 Svenska kyrkan, tillsammans med Ica Supermarket, säljer prästost till förmån f��r årets fastekampanj. Fredag 7 april 12-18 Svenska kyrkan, tillsammans med Brandstorps handel, säljer prästost till förmån för årets fastekampanj.

Palmsöndagen 9 april Habo kyrka kl. 11 Gudstjänst. Syföreningen bjuder in till påsklunch i Sockenstugan efter gudstjänsten. Lunchen kostar 100 kronor och serveras till förmån för Fastekampanjen. Gustav Adolf kyrka kl. 11 Gudstjänst för små och stora. Barnkören Joy medverkar. Servering. S:t Johannes kyrka kl. 16 Mässa för små och stora. Brandstorps kyrka kl. 16 Gudstjänst. Brandstorps kyrkokör medverkar. Efter gudstjänsten blir det fest i församlingshemmet, påsksmörgås, påskbakelse serveras, samt flera lotterier. Förmån till Fastekampanjen.

Forum Johannes i S:t Johannes Torsdag 20 april kl. 18 Temakväll med föreläsare. ”Glimtar från en resa i Etiopien” Sven-Evan Svanberg berättar.

After Work med Valborgsfirande Sockenstugan Söndag 30 april kl. 18 Boka in datumet redan nu! Mer information kommer.

Födelsedagsfest S:t Johannes Onsdag 3 maj kl. 14-16 För dig som fyller 80, 85, 90, 95 och 100 år i Habo församling. Personlig inbjudan kommer med posten.

Vårfest Brandstorps kyrka Söndag 7 maj kl. 11 Hela pastoratets våravslutning för barn- och ungdomsgrupperna. Flera barnkörer medverkar.

Musikgudstjänst med ostkakefest Habo kyrka Söndag 21 maj kl. 18 Musikgudstjänst med alla vuxenkö-


rer samtidigt. Efter gudstjänsten bjuder Syföreningen in till Ostkakefest i Sockenstugan, kostnad: 60 kronor.

Gökotta i Brandstorps hembygdsgård Kristi himmelsfärsdag 25 maj kl. 08 Brandstorps kyrkokör medverkar. Medtag egen kaffekorg.

Öppet hus Brandstorps församlingshem Onsdag 22 februari kl. 14-16 ”Saliga visshet” Fanny Crosbys liv och sånger med Roberth och Irene Johansson. Onsdag 29 mars kl. 14-16 ”Sång och musik med Lennart Axelsson” Den glade trubaduren som sjunger såväl andliga visor som övrig blandad repertoar.

Cafégemenskap i Gustav Adolfs församlingshem Onsdag 1 mars, 22 mars, 5 april, 19 april och 3 maj

Öppet hus S:t Johannes Varje torsdag kl. 10-12 Vi har olika program varje torsdag. Kolla predikoturer, Habo-nytt, affischer eller på hemsidan.

Träffpunkt Furusjö i Furusjö Allianskyrka

Pris: 40 kronor. Tisdag 28 februari kl. 12 Köttsoppa Tisdag 28 mars kl. 12 Rotfruktssoppa med färskostcremé Tisdag 25 april kl. 12 Köttfärssoppa Tisdag 30 maj kl. 12 Nässelsoppa

Fredag 10 mars kl. 15 ”Stroke med Afasi - hinder eller möjlighet” Karin Zätterman, Taberg, berättar om hur det är när man inte kan prata, läsa eller skriva. Sång: Ingalill Ahlnér.

Kyrkljus i Gustav Adolfs församlingshem

Fredag 7 april kl. 15 ”Om vad jag har gjort med livet – och om vad livet gjort med mej …”. Bernt Antonsson, Jönköping. Sång Jeanette Sandblom och Karin Hultberg. Fredag 12 maj Utflykt. Mer information senare.

Kyrkans egen musikhörna i Gustav Adolfs församlingshem

Sopplunch S:t Johannes Vi börjar med en enkel middagsbön i kyrkan för att därefter äta soppa med bröd, kaffe och kaka tillsammans.

Måndag 27 februari, 27 mars, 24 april kl. 16.30-18.30 Ta med hela familjen, mormor, morfar och kusiner. Ett härligt mingel!

Tisdagar och fredagar kl. 15-18 Kostnadsfri körsång och undervisning undervisning i piano, sång, orgel och trummor för barn & ungdomar i Brandstorps och Gustav Adolfs församlingar. För mer info, ring Elisabet Wallin, 0760-27 12 67.

Kommande gudstjänster Habo kyrka 26/2 kl. 11 Gudstjänst 5/3 kl. 16 Mässa små & stora 12/3 kl. 18 Musikgudstjänst 19/3 kl. 11 Mässa 26/3 kl. 18 Musikgudstjänst 9/4 kl. 11 Gudstjänst 13/4 kl. 19 Mässa 14/4 kl. 11 Gudstjänst 16/4 kl. 11 Gudstjänst 23/4 kl. 11 Gudstjänst 30/4 kl. 18 Gudstjänst 14/5 kl. 11 Mässa 21/5 kl. 18 Musikgudstjänst 25/5 kl. 11 Gudstjänst

S:t Johannes kyrka 26/2 kl. 10 Mässa 1/3 kl. 18.30 Askonsdagsmässa 5/3 kl. 10 Mässa

12/3 kl. 10 Mässa små & stora 19/3 kl. 16 Mässa 26/3 kl. 10 Mässa 2/4 kl. 10 Mässa 9/4 kl. 16 Mässa små & stora 13/4 kl. 19 Mässa 15/4 kl. 23 Mässa 16/4 kl. 10 Mässa 23/4 kl. 16 Musikmässa 30/4 kl. 10 Mässa 14/5 kl. 16 Mässa 21/5 kl. 10 Mässa

Gustav Adolfs kyrka 26/2 kl. 18 Gudstjänst 5/3 kl. 11 Mässa 19/3 kl. 11 Gudstjänst 26/3 kl. 16 Mässa 2/4 kl. 11 Gudstjänst 9/4 kl. 11 Gudstjänst små & stora

13/4 kl. 18 Mässa 14/4 kl. 11 Gudstjänst 16/4 kl. 16 Gudstjänst 23/4 kl. 18 Mässa 30/4 kl. 11 Gudstjänst 14/5 kl. 11 Mässa

Brandstorps kyrka 26/2 kl. 11 Gudstjänst 5/3 kl. 16 Mässa 19/3 kl. 16 Gudstjänst små & stora 26/3 kl. 11 Mässa 9/4 kl. 16 Gudstjänst 13/4 kl. 19.30 Mässa 14/4 kl. 15 Gudstjänst 16/4 kl. 11 Gudstjänst 23/4 kl. 11 Mässa 7/5 kl. 11 Vårfest 21/5 kl. 11 Mässa

13


Vårstädning på kyrkogårdarna Under de första veckorna i april brukar kyrkogårdsarbetarna vårstäda. Det innebär bland annat att kransar och granris plockas bort från gravarna. Om ni vill spara kransar eller kransstommar så se till att ni tar hem

dem senast söndag 26 mars. Gravlyktor ska plockas bort från gravplatsen och får heller inte förvaras bakom gravstenen. Detta gäller alla föremål av glas och är en fråga om kyrkogårdarbetarnas arbetsmiljö.

Första veckan i maj kommer därför vaktmästarna plocka bort alla glasföremål från gravarna. Dessa kommer att placeras i en låda utanför ekonomibyggnaderna på respektive kyrkogård.

Tre olika gravskötselavtal Vi välkomnar våra

nydöpta

Liam Mats Stefan Bjurek Lias Mats Sigvard Isaksson Olle Carl Frans Junesved Hugo Sigge Molin Annie Sara Andersson Aria Hedge Lucas William Disberg Leja Ingrid Andersson Elli Carin Elisabeth Aas Ebbe Arvid Thommy Löfvenmark William Jonny Greus Nicolás Rodolfo Johan Frederiksen Liam Norman Bernhus Estelle Sofia Gabriella Berg Mio Nils Ivar Stenerlöv Sam Algot Rune Fröst Ebbe Ville Ekelund Alva Sonja Sandberg

Text: Claes-Olof Mattsson

H

abo pastorat erbjuder tre olika avtal för gravskötsel: ettårsavtal, fasttidsavtal och avräkningsavtal. •

• •

Ettårsavtal: Löper tills vidare med en årlig faktura till det att avtalet ändras eller sägs upp. Fasttidsavtal: Har en avtalstid på tre år. Avräkningsavtal: Inbetalning av valfritt belopp varefter skötselavgiften avräknas årligen. Det maximala beloppet är 25 gånger årets pris för den aktuella graven.

Gravskötselavgiften baseras på hur stor rabattyta som gravplatsen har.

Vi gratulerar våra

nygifta

Karl Martin Henrysson och Frida Elisabeth Ekelund

Vi minns våra

avlidna

Märta Ingela Karlsson f 1965 Gun Ellen Viola Sjögren f 1930 Anna Birgitta Schmiterlöw f 1930

14

Gravplats, storlek: upp till 0.20 m² 0,21-0,30 m² 0,31-0,40 m² 0,41-0,50 m² 0,51-0,60 m²

Pris: 725 kr/år 875 kr/år 1000 kr/år 1100 kr/år 1250 kr/år

Detta ingår vid gravskötselavtal: Kyrkogårdsarbetarna putsar och klipper gräset på graven och byter jord årligen. Vi rensar, vattnar och gödslar blommorna, tvättar gravstenen var tredje år och utför enklare riktning av gravstenen. Det ingår också vårplantering med penséer i april, sommarplantering i juni samt granristäckning inför Alla helgonshelgen. Du kan också komplettera ditt avtal med vinterkrans till en kostnad av 150 kronor. Det finns också möjlighet att efter timkostnad få hjälp med mer tillfälliga uppdrag, så som extra tvättning av sten, igensådd av gravrabatt och montering av självvattnande blomlåda. Vid frågor om gravskötselavtal eller ytterligare frågor, ring till Rose-Marie Johansson 036-49611 eller Claes-Olof Mattsson 036-49606 vardagar 07-16.


Maträtten - för allas rätt till mat

15


Vårkryss HAN I KORTALEJONGROPEN RE ÄN ALLRA NERLAGD ROMAN SIST AVISA

HAR FOTFÄSTE

TOG HEM SPELET

DUNSTERKULÖR

STAT MED HERCEGOVINA

PRYDA FÅR SINA UTBROTT

MYRGRÄS GRODDAR

STYVNACKADE HARMONI HAGEN PÅ SCEN

MYCKET LÅNGSAMT

KAN BOLLEN GÅ I

ÄR RÖDMARKERAD I ALMANACKAN

LADE KANSKE LESS

ÄR MAN ALLTID DÅRFINKAR

Namn:.................................................... BÖN PROFANT

BOK

VIKTIG PJÄS

F61

LYSSNAS TILL I APRIL

FEJS

HASTA LUKTAR GOTT

TORKHUS

DIFFUS

VISA

HALLON L Ö G N

DEN SLÅS MED

Adress:.................................................. Postnummer:....................................... Postadress:...........................................

RYMMER PLAN TVÅL I REBUS

PSALMEN ”Och allt aaa aaa aaa aaaaaa i dagar vintergrå skall löst av himmelsljuset mot blom och mognad gå. Vi glädes åt varandra åt sol och sommartid, att på Guds jord få vandra och äga himlens frid. ”

MAJORITETSÄGARE I COOP DUMPADE

GÖR BIT TILL FÅGEL RIKTNING INOM ISLAM

NATTVARDSKÄRL

STORMFÅGLAR KÖNET KUNDE SVENSKA ORD

KVAR AV HERRGÅRD DEL AV JÖSSE ARBETSORGANISATION

Vinnare av julkrysset: TVÅ BRITTISKA DRAG

MYCKET OTÄCKT

Lösningen skickas till: Svenska kyrkan Kapellgatan 32, 566 32 Habo Märk kuvertet ”korsord”. Senast 2 maj. Margaretha Sterninger, Habo Ing-Britt Andersson, Habo Anders Rickman, Habo

Grattis!

Testa vad du tycker! Med våra konfirmander brukar vi dela in ett rum i fyra hörn, säga ett påstående för varje hörn. Personerna uppmanas att ställa sig i det hörn (påstående) som ligger dem närmast. Tänk dig att vi gör det nu. Fundera för dig själv. Vad tycker du? Vilket påstående stämmer bäst överens med vad du tycker?

Gudstjänst är för mig: • • • •

Tradition Gemenskap Högtid Tro

Finns det något av dessa svar som ligger dig närmast. Skulle du vilja fortsätta utveckla vad svaret betyder för dig? Kom ihåg att det du tycker

idag behöver du inte tycka imorgon. Kanske står du och väger mellan olika svar. Det är också intressant. Allt behöver inte vara svartvitt. Det finns inte alltid ett enda svar. Vi kan uppleva flera saker samtidigt. Under våra kommande kyrkoblad, dyker flera av dessa fyrahörns-övningar upp. Vi hoppas att de kan inspirera att fundera vidare kring tro och liv.


Kyrkobladet 2017-01