Kyrkobladet 22-04

Vet att du är värd att älskas här och nu

Temat för det här numret av Kyrkobladet är relatio ner. Som människa, vare sig jag vill det eller inte, står jag i relation till Gud, naturen, medmänniskorna och mig själv. Vi är i högsta grad relationella varelser.

Kanske kom vi, när pandemin härjade som värst, ofri villigt bort från en del från våra relationer, men det blev också en upptäckt av vad relationer, i alla fall en del av dem, betyder för oss.

I Nya Testamentet sammanfattar Jesus de tio budor den i ett enda: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta… och din nästa som dig själv”. ”Din näs ta”, betyder medmänniskan. Detta bud handlar om att ingen av oss mår bra av att leva för sig själv. Vi är ska pade att leva i ett positivt beroende av varandra. Ja till och med älska varandra.

Samtidigt kan vi inte älska vår medmänniska fullt ut om vi inte har en realistisk men positiv bild av oss själva. Övertygelsen om att vi människor är skapade av Gud till Guds avbild är grunden för en sådan bild av både oss själva och varandra.

Det är som prästen och sångaren Ingemar Joháns son sjunger i en låt: ”Vet att du är värd att älskas här och nu. Ett mästerverk signerad Gud.” I stillheten och tystnaden kan något nytt och gott i den här riktning en skapas i relationen till oss själva, något som Per Green skriver om i detta kyrkoblad.

Vi är också skapade att leva i ett positivt beroende av naturen, Guds skapelse, också den ett mästerverk sig nerad Gud.

Kyrkans övertygelse är att vi, tillsammans med hela skapelsen, är älskade och önskade av Gud. Att vi människor har ett gemensamt ursprung i Gud gör att vi kan känna igen oss i varandra och relatera till var andras erfarenheter. Tillsammans i gemenskap har vi de bästa förutsättningarna att möta både de mindre och de större utmaningarna i vår tid.

Sven-Evan Svanberg Kyrkoherde

KYRKOBLADET

NR 4 2022

Församlingstidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Habo. Tidningen delas ut fyra gånger per år.

Adress Kapellgatan 32 56632 Habo

Ansvarig utgivare Sven-Evan Svanberg

Redaktion

Jessica Karlsson

Susanne Svanberg

Agneta Gustafsson

Sven-Evan Svanberg

Helena Persson

Christina Strålman

Grafisk form och redaktör

Jessica Karlsson

Tryck RN-Offset, Habo

Omslagsbild

Johan Palm /Ikon

Distribution

Svensk direktreklam Har du inte fått tidningen? Ring tel. 036-18 76 10.

Kontakt

För bokning av dop, vigsel och begravningar, allmänna frågor samt kontakt med präst eller diakon, kontakta expeditionen, tel. 036-496 00

E-post: habo.pastorat@svenskakyrkan.se

Webbplats svenskakyrkan.se/habo

Facebook Svenska kyrkan Habo Instagram @svenskakyrkanhabo

Nästa nummer kommer ut 25-26 februari 2023

Habo kyrka är stängd för ombyggnad

Under perioden 9 januari - 31 mars 2023 kommer Habo kyrka att vara stängd för gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på grund av ombyggnation.

Ombyggnaden innebär att de tre bakersta bänkraderna kommer att plockas bort för att bland annat ge plats åt fikabord, serveringsbänk, barnaltarskåp, broschyrställ, visningsskåp för inventarier och bokbord. Ombyggna tionen görs för att få ett flexiblare kyrkorum. I Kyrko rådets motivering står att ”Gudstjänstlivet är kärnan och centrum i Habo församling och i Habo kyrka. För att det ska fungera som bäst för gudstjänstlivet behövs ett kyrkorum som medger möjlighet till samling och ge menskap både före och efter gudstjänsten”.

Hälsning från Zack Lindahl

Varmt tack till Bibelstudiegruppen, Gustav Adolfs församlingsråd och alla församlingsbor för tiden som varit. Jag går in i nya uppgifter i Råslätts kyrka, Jönköpings församling. Jag avslutade min tjänst i början av oktober.

BE EN BÖN OCH TÄND ETT LJUS DIGITALT

På Svenska kyrkans bönewebb kan du be en bön och tända ett digitalt ljus. Vi människor behöver formulera vår glädje, oro och våra rädslor. Ett sätt att göra det är genom bön. På bönewebben du kan också tända ett digitalt ljus, till exempel till minne av någon. Om du vill göra din bön eller ljuständning mer personlig kan du koppla den till en valfri kyrka. be.svenskakyrkan.se

Sjung gospel i Habo!

Till våren startar vi upp ytterligare ett gospelkörsprojekt! Första övningen blir 16 februari kl. 18.30 i Kyrkans hus. Därefter övar vi varannan torsdag, totalt fem tillfällen, inn an vi sjunger i en gospelgudstjänst i Habo kyrka söndag 16 april tillsammans med musiker. Alla är välkomna, oavsett om du är van körsångare eller aldrig har sjungit i kör innan! För information och anmälan; kontakta körledare Johan Ekenvärn, 036-496 12 eller johan.ekenvarn@svenskakyrkan.se

Medverka i vårens musikal

Lördagen 11 mars kl 17 .00 gör vi återigen musikalen “Himlen är här” i Gustav Adolfs kyrka med körsångare i blandade åldrar.

Vill du vara med och sjunga, kontakta: Barn och ungdom Ellen Sandberg, ellen.sandberg@svenskakyrkan.se Vuxna Johan Ekenvärn, jonan.ekenvarn@svenskakyrkan.se

Varmt välkommen!

Bön och handling

Inför varje nytt kyrkoår skriver biskop Åke ett brev med ett tema som finns med på olika sätt under året. Temat ger möjlighet till reflektion och fördjup ning, både enskilt och tillsammans med andra.

Text: Josefin Roos, kommunikatör Skara Stift

Vi är just nu inne i en treårsperiod där temat är lärjungaskap, men ur olika per spektiv. Årets perspektiv är bön. Att ha samma tema över flera år ger möjlighet till att se och beröra temat på flera sätt och biskop Åke är glad över att försam lingarna i Skara stift ges möjlighet att fortsätta fördjupa sig i vad det är att vara en lärjunge - nu utifrån bönen och det andliga livets perspektiv.

- Att vara lärjunge är ju att leva i relation med Gud. Gud möter oss på ett unikt sätt i Jesus, med skapelsen, med våra med människor och med oss själva. Vi behö ver andlig fördjupning. Det ger också fördjupade perspektiv på hela den värld som vi är satta att värna såsom Guds ska pade medskapare, säger biskop Åke.

Det finns olika sätt att använda temat i det lokala sammanhanget för att lyfta lärjungaskapet, bönen och det andliga livet.

- Min förhoppning är att det ska kunna föras samtal i grupper i församlingen om

bön, böneliv och andlig inriktning. Kan ske kan seminarier anordnas – men inte minst hoppas jag ju att bönelivet i var je församling och hos varje kristen ska kunna inspireras, säger biskop Åke.

I det samhälle vi lever i idag har lärjung askapet något att säga som livshållning, menar biskop Åke. Det handlar om Jesu ord om solidaritet1 och gränssprängan de kärlek 2 . Biskop Åke vill betona att vi behöver komma ut som kristna i det mul tisamhälle vi lever och visa på evangeliet som befriande, upprättande och utma nande.

- Kristen tro är inte främst en privat angelägenhet utan lika mycket en driv kraft till ett samhällsengagemang. Kyr kan är där Guds ord rent och klart för kunnas och sakramenten förvaltas på rätt sätt. När Guds ord förkunnas rent och klart får det konsekvenser, säger han.

Bönen är en naturlig del av det kristna livet och hjärtats språk med Gud. Bönen är något som förenar oss på många sätt.

- Tillsammans med våra syskon i andra trossamfund får vi vara en del av Guds bedjande folk. Sen hoppas jag också att alla vill vara med och sjunga den psalm som får vara temapsalm under de tre åren och där det bland annat står: ”Jublande lyfter vi här våra händer, sjunger den glädje som enighet tänder, ger dig vårt arbetes dag och vår tacksamhet handling och bön må bli ett”3

Till brevet kommer samtalsfrågor att reflektera över, antingen själv eller till sammans. Brevet kommer ut första advent och finns att ta del av både digitalt och tryckt. Det går att ladda ner digitalt från Skara stifts webbplats och finns att som tryckt brev hämta i din församling.

1 Matteusevangeliet 25:31ff

2 Markusevangeliet 12: 29-31

3 Svenska psalmboken, psalm 292, Verbum 2002.

Bild: Carla Karlsson

En hälsning från Miliana Andersson

ta min tjänst som kyrkogårdsförman i Svenska kyrkan Habo.

När jag tänker tillbaka på min arbetstid i Habo pastorat är det mycket som har hänt på olika sätt. Bland annat har jag genom mitt arbete ute i naturen kunnat följa årets skiftningar vad gällande års tider och det har ändrats under dessa år. Våren kommer tidigare, det har jag bland annat märkt på grund av att nu planteras penséer på skötselrabatterna vid påsk, för tjugo år sedan planterades de till val borg. Hösten har kommit senare då löven fälls allt senare.

en dag är den andra lik samt att man får vara så mycket ute och jobba.

Jag har arbetat i både yttre och inre tjänst vilket har gjort att jag har mött mycket människor. Det har verkligen varit i både glädje såsom vid gudstjänster, vigs lar, dop och guidningar. Men också i sorg i samband med gravsättningar och begravningar. Möten med människor på kyrkogårdarna har också varit viktiga då ett enkelt samtal har gett mig så mycket.

2001 började jag som säsongsarbetare på kyrkogårdarna i Habo pastorat. Sen har jag arbetat inom detta ända tills 2021. Hösten 2021 tog jag tjänstledigt för stu dier, jag började läsa på Linnéuniversite tet i Växjö på Skogskandidatsprogram met. Det kändes som det var ett rätt val i mitt liv och jag har därför valt att avslu

Vi välkomnar våra nydöpta

Backman, Anna Maria Camilla Lind, Alve Levi Lagerkvist, Clara Evelina Tillström, Ivar Zion Åkesson, Stella Anna Julia van Keppel, Ben Sören Abrahamsson, Junie Emmy Rosie Renström, Stig Bosse Travis Brånedal Rogvall, Lea Alice June Friberg, Nils Mårten Lundström, My Ingrid Ulrika Gustafsson, Julie Margareta Helena Jaresund, Axel Olof Mats Heinhagen Karlsson, Holly Victoria Gustafsson, Agnes Inez Lina Rönneke, Elton Kim

Vad gällande arbetsmiljön har det bli vit bättre på dessa år, idag finns det ett annat tänk gällande det än när jag bör jade. En god arbetsmiljö är viktig att ha på en arbetsplats och som skyddsombud har jag varit med och arbetat för det. Det bästa med att ha arbetat som kyrkvakt mästare är att arbetet är så varierat, ing

Rönneke, Charlie Kim Linder, Albin Erik Allan Arenblom, Vera Greta Elisabeth Lindman, Loa Sven Lennart Frejd, Nathalie Ebba

Vi firar våra vigda

Martin Rudberg & Camilla Isaksson Fabian Hernandez & Nathalie Karlsson Felicia Linnér & Emanuel Andreasson Per Josefsson & Emma Lind

Vi minns våra avlidna

Johan Gustafsson f 1963

Uno Storck f 1933 Sven Wullf f 1929 Iris Carlén f 1931

Jag vill rikta ett tack till mina fina kol legor och till er alla i Habo som jag har mött under mina tjugo år i tjänst, jag har många ”goa” minnen med mig i livet. I framtiden kommer ni förhoppningsvis hitta mig i skogen på något vis!

Med vänliga hälsningar Miliana Andersson

Alice Svensson f 1927

Kjell Mikael Tony Runosson f 1964

Thommy Löfvenmark f 1951

Sven Alnervik f 1943

Ingrid Eriksson f 1931

Kurt Karl Otto Månsson f 1948

Märta Lundberg f 1933

Siv Andersson f 1956

Roland Söderbom f 1942

Ann Mari Hermansson f 1937

Margot Nidle f 1923

Arne Wirgén f 1925

Ulla Britta Lundberg f 1924

Kaos är granne med Gud

- om relationen till mig själv i ordning och kaos

Jag har så stora krav på mig själv. Jag är livrädd för att misslyckas. Allting måste vara perfekt. Sängen ska vara bäddad, allt måste vara snyggt. Jag måste se bra ut, får inte göra fel.

Text: Per Green

Känner du igen tankarna? Du kanske tänker så själv ibland, eller möter dem bland människor i din omgivning. Det är en stor trygghet i att ha kontroll över saker och ting. Men vad är kontroll? Ofta kan det handla om att kunna se saker i sitt sammanhang.

Jag brukar tala om fyra viktiga element som hjälper oss att vara trygga; tillva ron ska vara Förutsebar, Förståelig, möj lig att Förändra, eller möjlig att Fördraga (det vill säga stå ut med). Ju fler av dessa element som finns närvarande, desto sta bilare blir vår tillvaro.

Men nu är det ju inte alltid så att allt detta finns samtidigt. För den som har farit illa

och kanske är rädd för att råka ut för det igen, kan det torna upp sig ett överdrivet behov av att kunna kontrollera allt. Men det är ju inte möjligt. Det som inte låter sig infogas i de här ”trygghetselementen” kan vi uppleva som ett hotande kaos. Jag kan till och med bli rädd för mina egna tankar, vem vet vad de kan ställa till med?

Det yttre rummet

Kanske skulle vi behöva öva oss i att stå ut med lite mer kaos? Det kan man öva sig i - på ett kontrollerat sätt. Du kan börja med din egen omgivning, finns det något område du skulle kunna välja själv och säga; Där behöver jag inte ha samma goda ordning som på andra ställen?

Per Green

Per är pensionerad präst och kyr koherde. Är just nu stiftsadjunkt inom telefonsjälavården (jourha vande präst).

Foton: pixabay.com

Sovrummet behöver kanske inte vara städat och tipptopp när jag går till job bet eller skolan. Det kan jag ta itu med när jag kommer hem. Eller skrivbordet, eller vad det nu kan vara. Min syster har en garderob där hon slängt in allt möjligt i en himla oordning. Utanpå står det en skylt: Panikrum.

Vårt inre rum

Om det känns hotande att ens tillåta sig lite kaos, kanske det beror på att vi då är rädda för vad det skulle kunna leda till mera. Ja, vadå?

Kanske skulle vi då behöva öva oss i att också se in i vårt inre rum. I det som kan kallas kristen djupmeditation, eller i zenmeditation, övar man sig att sitta i still het och tystnad. Man andas spontant och låter tankarna komma och gå. Detta gör man på en speciell tid och/eller speciell plats. Man behöver inte uppfinna ruti nen på nytt, utan kan vila i det som är bekant.

Man sitter en bestämd tid; 10 minuter, 20 minuter åt gången. Då tillåter man sig att möta sina egna tankar, minnen, och känslor på ett kontrollerat sätt. Man vet att detta är något som sker inom mig just nu- inget annat. Vi tillåter oss alltså ett mått av kontrollerat kaos. Vi noterar de tankar eller känslor som dyker upp- men utan att försöka analysera dem eller göra något åt dem. Vi släpper taget om dem, och återgår till uppmärksamheten här och nu. En hjälp är att här sitta med rak rygg och ge akt på sin andning. Just detta påpekar redan några av våra gamla kyr kofäder, t.ex. Theofanes Eremiten: ”Sitt med kroppen upprätt, håll skuldrorna tillbaka, bär huvudet högt”.

Vi har inget fastställt mål, att just det eller det ska hända. Det kan leda såväl till ett större inre lugn eller att vi släp per fram smärtsamma minnen. Om det senare sker behöver vi påminna oss om att det just är minnen, eller tankemöns ter- och inget annat. Men vi kan också behöva ta hjälp av någon för att samtala om vad det är som dyker upp, och varför

vi tror att det sker.

”Natten är dagens mor, kaos är granne med Gud”, skrev en gång Stagnelius i en dikt. Tillvaron skapades ur kaos, och något nytt, och gott kan skapas också ur vårt inre kaos.

Vad betyder tro för mig?

Det är svårt att förklara, men en känsla av säkerhet.

Tron betyder allt för mig. Min tro har följt mig genom hela mitt liv.

Det känns som om någon alltid är med mig.

Tron för mig varierar över tid. Idag skulle jag säga att min tro är mitt hopp.

Alma Lilja

Elisabeth Jakobsson

Filip Lantz

Maria Wreland

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Om existentiell hälsa och välmående

Vid Länssjukhuset Ryhov bedrivs ett arbete med existentiell hälsa. Det handlar om att fundera och samtala kring ämnen som mening, längtan, tillit, hopp och förundran. Samtalsgrupperna är både för såväl patienter som personal.

Text: Thomas Sjöberg, sjukhuspräst på Ryhov

Den tid vi lever i just nu är präglad av en stor oro och ovisshet. En del mörka moln på himlen har vi verkligen ingen kon troll över. Jag tänker på kriget i Ukrai na, jag tänker på stora klimatförändring ar och ekonomiska svängningar som vi verkar drabbas av allihop mer eller min dre. Mitt i all denna ovisshet om framti den så finns vi du och jag och det som är våra liv.

Hur kan vi ta hand om oss själva och se till de behov som vi och våra närmas te har för att må väl? Utmaningar som stress och obalans mellan aktivitet och vila, återhämtning. Otrygga relationer och sammanhang kan skapa känslor av otillräcklighet, minska vårt livsmod,

livsglädje och livsmening.

Ibland blir vår situation så ansträngd att vi behöver stöd och hjälp för hitta en väg framåt. Samtal med släkt och familj är goda resurser och ibland kan också pro fessionell hjälp bli viktig.

Samtalsgrupper för patienter

Sedan 2009 arbetar jag som sjukhuspräst på Ryhov med ansvar för de psykiatris ka avdelningarna. Det blir många samtal om livet omkring kaffeborden på avdel ningarna och i enskilda möten. 2015 började jag och en utvecklingsledare från Regionen Anna-Karin Jeppson att bjuda in till samtalsgrupper för patien ter omkring existentiell hälsa. Vi använ

der ett material som bygger på WHO:s omfattande internationella undersök ningar om vad som är viktiga friskfakto rer för en god existentiell hälsa. Samtals materialet heter Samtalskort “när livet utmanar” Det är åtta dimensioner som är identifierade som viktiga för människor

FORUM JOHANNES

Torsdag 26 januari 2023 kommer Thomas Sjöberg, tillsammans med tf räddningschef Göran Melin och pratar kring ämnet ”Första hjälpen i psykisk ohälsa”. Hur kan jag hjälpa till när livet är skört? Varmt välkomna!

Thomas Sjöberg

Foto:

Magnus Aronson/Ikon

som sammanfaller oavsett var i världen vi bor. Dimensionerna är Harmoni och inre lugn, Känsla av sammanhang, Exis tentiell styrka och kraft, Tillit, Mening en med livet, Upplevelse av Helhet och balans, Förundran och Förhoppning.

Att samtala om dessa teman och försöka sätta ord på om jag har eller kan erinra mig att jag har erfarenhet av t.ex. har moni och inre lugn tidigare i livet sätter igång processer och tankar om hur jag kan få lite mer av det jag längtar efter.

Dimensionerna är friskfaktorer som kan ha stor betydelse för hur jag uppfat tar och lever mitt liv. Har jag en grund läggande hållning av tillit och hopp om min framtid spelar det stor roll för vilka val jag gör och hur jag vågar anta utma ningar. Vid motgångar och svårigheter kan allt ställas på ända och då kan myck et av det som jag tidigare lutat mig mot gå förlorat. Jag behöver kanske söka ett nytt förhållningssätt och undersöka vil ka möjligheter som finns i den nya situa tionen.

Dela din återhämtningsresa i grupp

Vi har vid utvärderingar och samtal med gruppdeltagarna funnit att det är mycket hjälpsamt att mötas i grupp. Att bli lyssnad till och lyssna på andra. Att ta del av varandras strategier och att få ett språk och sätta ord på sitt liv kan bli en ny erfarenhet som gör att man för står sig själv lite bättre. För närvarande

leder jag grupperna tillsammans med en PEER; En person med egen erfarenhet. Annelie kan ur sin egen erfarenhet av att vara tidigare patient på de avdelningar där vi har grupper berätta om sin egen återhämtningsresa och är bara genom att finnas med ett hopp om att det finns en framtid.

Många gånger väljer gruppen att tala om temat “Meningen med livet”. En fråga på detta tema är: Nämn en meningsfull var dagssituation. För de av oss som är depri merade och tappat hoppet om en fram tid kan det vara svårt att hitta mening i vardagen. Tidsperspektivet krymper och det kanske handlar om att orka ta mig upp till lunchen. Delandet i grup pen om verkligheten som den är just nu och hur man längtar efter att den skulle vara framöver är hoppfull. Att bli lyss nad på och att bli tagen på allvar. Att bli sedd i gruppen blir en erfarenhet som jag tror och hoppas kan bli till hjälp i stun den och förhoppningsvis i förlängningen också.

Ge

hopp och skapa meningsfullt liv

När vi möts som medmänniskor med oli ka erfarenheter och delar livet som det är växer tillit och hopp. Jag önskar att vi alla i våra olika gemenskaper, samtalade med varann och fick tillfälle att sätta ord på vad som är viktigt för oss.

Kyrkans tro och grundhållning är att vi är älskade och önskade av Gud, en fan

tastisk tro att bygga våra liv på. Att tala om den och sätta vardagliga ord på vår tro så att människor kan känna igen sig är en övning som vi kan bli bättre på. Alla har vi andliga erfarenheter av ska pelsens skönhet och gemenskapens gläd je och måltidsgemenskap. Vi kan relatera till kärlekens kraft och förlåtelsens befri ande ord i vardagen. Jag tror att vi som medmänniskor delar erfarenheter och är mer lika än olika.

Trots alla orosmoln på himlen kan vi mötas och ge varandra hopp och skapa meningsfulla vardagssituationer för var andra och med varandra.

Med önskan om många goda samman hang och värdefulla samtal om livet!

Sjukhuskyrkan på Länssjukhuset Ryhov

Sjukhuskyrkan finns på sjukhuset som en del av den andliga vården i Region Jönköpings Län. Sjukhuskyr kan utgörs av anställda från Svenska kyrkan och de traditionella frikyr korna i Jönköping med omnejd. Sjuk huskyrkan är till för alla som rör sig på sjukhuset; patienter, närstående och personal. Medarbetarna finns där för dig och du behöver inte vara kristen för att vända dig till oss. Du väljer själv vad du vill prata om och personalen har tystnadsplikt.

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Julinsamlingen till Act Svenska kyrkan 2022

Bryt en tradition

I svåra tider som nu, då världen drabbas av krig och kris, är det kanske viktigare än vanligt att samlas kring traditioner som ger hopp och glädje. Samtidigt ska vi inte blunda för de skadliga traditioner vi ser på olika håll i världen.

I Julinsamlingen 2022 vill vi visa på kon trasten mellan positiva och stärkande traditioner och traditioner som är skad liga. Vi vill sätta fokus på de sedvänjor som särskilt drabbar flickor och upp märksamma att hela 30 000 flickor gifts bort varje dag i vår värld.

Religösa aktörer har ett särskilt ansvar

I många länder har människor större för troende för religiösa ledare än för poli tiker och myndigheter. Det är också en stor styrka att vara kyrka för en bistånds organisation, när man ger stöd till flickor och kvinnor och tar avstånd från orätt visor. Act Svenska kyrkan arbetar till sammans med andra kyrkor, organisa tioner och tusentals frivilliga runtom i världen för att bryta skadliga traditioner.

Ingen flicka ska giftas bort

Nästan var fjärde flicka i Indien gifts bort som barn. Men det går åt rätt håll, bland annat tack vare människor som Polly Mondal. Hon arbetar för Act Svenska kyrkans indiska partner med ett omfat tande jämställdhetsprojekt i staden Kol kata (Calcutta)i östra Indien.

Polly Mondal har vuxit upp på ett kristet barnhem. Hon inspireras av berättelser na om hur Jesus stod upp för människor som samhället såg ner på. Som vuxen har hon utbildat sig inom socialt arbete och jämställdhet.

Den vanligaste dödsorsaken för flick or mellan 15 och 19 år globalt är att dö

i samband med graviditet och förloss ning. En flickas kropp är inte redo att föda barn.

- Vi medvetandegör tonårsflickor och föräldrar. Vi försöker utbilda dem om vilka fördelar som finns att gifta sig och vilka som är de negativa effekterna som de kommer få möta i livet vid barnäkten skap, berättar Polly.

Tonårsflickorna Mitu, Sunita och Nisha har deltagit i en av de tonårs-grupper som Polly ansvarar för i ett av Kolkatas utsatta bostadsområden. De sitter till sammans och fnissar men blir allvarliga; de berättar om vänner som gift sig och sedan blivit misshandlade av sina svär familjer.

- Många av mina vänner och släktingar har gift sig som barn. Men när Polly kom hit lärde hon oss om barnäktenskap. Vi ska inte giftas bort som barn, varken poj kar eller flickor, säger Mitu.

Köp julklappar som ger hopp och framtidstro

Ge en gåva som verkligen betyder något! Du kan genom att köpa julklappar stödja andra människor, till exempel att ge ett gåvokort via Svenska kyrkans webbshop. Du kan också köpa julklappar i Kyrkans hus, här säljs fairtradevaror. Det finns färdiga fina presentförpackningar att köpa.

Ditt köp gör skillnad för människor. Var med och minska fattigdom, kämpa mot orättvisor och ge människor möjlighet att själva kunna skapa ett tryggt liv. Ge bort en gåva för en bättre framtid!

Text: Märta Bodin, förtroendevald i Habo pastorat och Susanne Svanberg, diakon

Martin Modéus vald till ny ärkebiskop

Martin Modéus blir ny ärkebiskop i Svenska kyrkan efter Antje Jackelén som går i pension. Mottagandet sänds i en tv- och radiosänd gudstjänst i Uppsala domkyrka den 4 december.

Efter nästan tolv år som biskop i Linkö pings stift har Martin Modéus fått rollen som Svenska kyrkans högsta företrädare. Under hösten har han så smått introdu cerats i sitt nya arbete samtidigt som han avvecklar sitt nuvarande uppdrag.

”Det är väldigt vemodigt. Samtidigt blir det en del av bearbetningen av att skiljas från Linköpings stift där jag trivts så bra. Men jag går mot nya spännande arbets uppgifter, det känns väldigt roligt”, säger han.

Livet som ärkebiskop kommer att bli betydligt mer påpassat än livet som biskop. Intresset för Martin och för ämbetet är stort hos allmänheten. Under hösten har intervjuerna avlöst varandra. Allt från taltidningsmagasin till Svenska Dagbladets Perfect Guide vill veta hur den nya ärkebiskopen tänker – om kyr kan, om tro, om…

Fram till tillträdet vill Martin Modéus ogärna göra några uttalanden om dags aktuella händelser. Det är sittande ärke biskops uppdrag. Men han berättar gärna om de frågor han brunnit för som biskop och som finns i visionen för Linköpings stift: levande församlingar.

”Vi måste vara noga med att arbeta med den lokala närvaron. Det är där männ iskor deltar i gudstjänster och kyrklig verksamhet och det är där kyrkan blir kropp, kött och blod. I framtiden hoppas jag på ett bredare bärande, med frivilliga som bidrar – helst i generationsöverskri dande möten”.

”Det gynnar inte bara kyrkan. Det kan ge ett enormt bidrag till hela samhället om vi lär och hjälper generationerna att lita på varandra”.

Den omtumlade känslan från i somras har hunnit lägga sig något. Men Mar tin är fortfarande berörd över att ha fått förtroendet att vara ärkebiskop i en kyr ka han så länge varit en del av. I femårs åldern lekte han präst, och redan som 17-åring började tanken på att bli präst vakna på allvar. Varför?

”Det är en förmån att få tjäna en kyrka som berättar om Guds kärlek till männ iskor och som vill inspirera människor att älska världen tillsammans med Gud.”

Text: Katarina Sandström Blyme kommunikatör Linköping stift Martin Modéus

och uppväxt i: Jönköping

kalendarium

gudstjänster & musik

söndag 27 november 1 i advent

10.00 S:t Johannes kyrka Mässa. Körsång. Söndagsskola. Kyrkfika. 11.00 Habo kyrka Adventsgudstjänst. Kyrkokören. 11.00 Gustav Adolfs kyrka Adventsgudstjänst. Kören Glädje medverkar. Adventsfika. 17.00 Brandstorps kyrka Adventsgudstjänst Kören Glädje medverkar. William Åhlund, valt horn. Adventsfika.

söndag 4 december 2 i advent

10.00 S:t Johannes kyrka Mässa. Kyrkfika. 18.00 Brandstorps förs.hem Gudstjänst

onsdag 7 december 16.00 Kärrsgården Mässa

lördag 10 december 18.00 Gustav Adolfs förs.hem Helgmålsbön. Jul- och advents musik med Johan Ekenvärn.

17.30 Brandstorps kyrka Julbön 23.00 S:t Johannes kyrka Julnattsmässa. Sång ungdomar 23.30 Gustav Adolfs kyrka Julnattsgudstjänst. Johan Ekenvärn, orgel, sång & piano

söndag 25 december Juldagen 07.00 Habo kyrka Julotta. Habo kyrkokör 07.00 Brandstorps kyrka Julotta

måndag 26 december Annandag jul 10.00 S:t Johannes kyrka Mässa

lördag 31 december Nyårsafton 17.00 Gustav Adolfs förs.hem Nyårsbön. Sång Frida Malmqvist Piano Ellen Sandberg. 23.30 Brandstorps kyrka Nyårsbön

söndag 1 januari Nyårsdagen 16.00 S:t Johannes kyrka Mässa. Kyrkfika

söndag 11 december 3 i advent

10.00 S:t Johannes kyrka Mässa. Kyrkfika 17.00 Habo kyrka Luciatåg med barn, ungdomar och musiker.

lördag 17 december 18.00 Habo kyrka Julmusik. Habo kyrkokör sjunger tillsammans med stråkkvintett, trumpetsolist och sångsolister.

söndag 18 december 4 i advent 11.00 Gustav Adolfs förs.hem Mässa 18.00 S:t Johannes kyrka Gudstjänst med önskepsalmer i advent.

lördag 24 december Julafton 10.00 S:t Johannes kyrka Samling vid krubban 15.00 Fiskebäcks kapell Julbön. Maja och Johan Ekenvärn, sång, fiol & piano.

onsdag 4 januari 16.00 Kärrsgården Mässa

fredag 6 januari Trettondedag jul 10.00 S:t Johannes kyrka Mässa. Kyrkfika 17.00 Brandstorps kyrka Julmusik. Solister, brassensemble och kör med flera.

söndag 8 januari 1 söndag efter trettondedagen 10.00 S:t Johannes kyrka Mässa. Kyrkfika 16.00 Kärrsgården Gudstjänst

söndag 15 januari 2 söndag efter trettondedagen 11.00 Gustav Adolfs förs.hem Mässa 18.00 S:t Johannes kyrka Mässa i Taizéanda

söndag 22 januari 3 söndag efter trettondedagen 18.00 Brandstorps kyrka Ekumenisk gudstjänst

söndag 29 januari 4 söndag efter trettondedagen 10.00 S:t Johannes kyrka Mässa. Kyrkokören. Kyrkfika 18.00 S:t Johannes kyrka Sinnesrogudstjänst

onsdag 1 februari 16.00 Kärrsgården Mässa

söndag 5 februari Kyndelsmässodagen 10.00 S:t Johannes kyrka Mässa. Kyrkfika 16.00 Kärrsgården Gudstjänst 16.00 Brandstorps förs.hem Ljusgudstjänst. Kören Glädje 18.00 Gustav Adolfs förs.hem Ljusgudstjänst. Kören Glädje

söndag 12 februari Septuagesima 10.00 Brandstorps förs.hem Mässa 18.00 S:t Johannes kyrka Musikgudstjänst. ”För kärlekens skull” Johan Ekenvärn, piano

lördag 18 februari 18.00 Gustav Adolfs förs.hem Helgmålsbön

söndag 19 februari Sexagesima 10.00 S:t Johannes kyrka Mässa. Kören Ledljus. Kyrkfika

onsdag 22 februari Askonsdagen 18.00 S:t Johannes kyrka Askonsdagsmässa. Kyrkokören 18.00 Brandstorps kyrka Askonsdagsmässa

söndag 26 februari Fastlagssöndagen 10.00 S:t Johannes kyrka Gudstjänst för små & stora. 11.00 Gustav Adolfs förs.hem Mässa 18.00 S:t Johannes kyrka Sinnesrogudstjänst

andra öppna mötesplatser

KYRKANS HUS Café. Måndagar och torsdagar kl. 9.30-11.30 (ej v. 52-1) Vardagsmässa i S:t Johannes

kyrka. Tisdagar kl. 18.30 (ej 27/12, 3/1).

Stickcafé. Tisdagar kl. 19-21. (ej 27/12, 3/1).

Forum Johannes. Torsdag 24 november kl. 18.30. ”Om detta må vi berätta” Piotr Zettinger”. Torsdag 26 januari 2023 kl. 18.30. Torsdag 22 februari kl. 19.00. Mer info längre fram. Tacofredag. 25 november, 13 januari, 10 februari kl. 17-19. Sopplunch. Sista tisdag i må naden (ej december). Kort mid dagsbön i kyrkan kl. 12, sedan serveras soppa fram till kl. 13.30. Paus för småbarnsmammor. Måndag 12 december kl. 1820.30. Mer info på webben. Lunchmusik i S:t Johannes kyrka. Tisdag 13 december, 17 januari och 14 februari kl. 12.00.

SOCKENSTUGAN

Habo syförening. Tisdagar, jäm na veckor kl. 14-16.

Syföreningsauktion. Fredag 2 december kl. 18.30.

GUSTAV ADOLFS

FÖRSAMLINGSHEM

Cafégemenskap. Onsdagar kl. 14-16 följande datum: 1 febru ari, 15 februari, 1 mars, 15 mars.

BRANDSTORPS

FÖRSAMLINGSHEM

Gemenskapsgruppen. Tisdagar ojämna veckor kl. 14-16.

Öppet hus. Onsdagar kl. 14-16 följande datum: 30 november, 25 januari, 22 februari, 29 mars.

för barn och unga

Barn- och ungdomsgrupperna har stängt v. 49-3.

KYRKANS HUS

Babycafé Tisdag kl. 9.30-11.30. För barn upp till 1 år.

Öppen förskola Torsdag och fredag kl. 9.30-12. För barn upp till 6 år.

Gott & Blandat. Tisdag kl. 13.30-16.30 (Åk. 1-6).

3G Fredag kl. 19-23 (Åk. 7-).

SOCKENSTUGAN, HABO

Kyrkråttorna Ojämna tisdagar kl. 18-19.30 (7-12 år).

FURUSJÖ ALLIANSKYRKA

Öppen förskola Tisdag kl. 9.3012. För barn upp till 6 år.

GUSTAV ADOLF

Kyrkljus Jämna tisdagar kl. 1819.30. (7-12 år)

Öppen förskola Onsdag kl. 1416. För barn upp till 6 år.

BRANDSTORP

Öppen förskola Torsdag kl. 9.30-12. För barn upp till 6 år.

körsång

FÖR BARN OCH UNGA

Familjekören i Kyrkans hus Torsdag kl. 17.15-18. Barn mellan 4-5 år tillsammans med vuxen. Anmälan. Ledare: Ellen Sandberg

Barnkör i Kyrkans hus Tisdag kl. 17-18. (Åk. 1-) Ledare: Ellen Sandberg & Mia Sjöstedt.

FÖR VUXNA

Habo kyrkokör i Kyrkans hus Onsdag kl. 19-20.30. Fyrstäm migt. Ledare: Johan Ekenvärn Glädje i Gustav Adolfs försam lingshem Torsdag kl. 19-20.30. Damkör. Ledare: Leif Åhlund Ledljus Torsdagar, jämna veckor kl. 18.30-20. En- & tvåstäm migt. Ledare: Johan Ekenvärn

samtal och fördjupning

KYRKANS HUS

Livsstegen. Vi startar upp en ny omgång av Livsstegen i fe bruari, en för ungdom (15-25 år) och en för vuxna. Livsste gen är en självhjälpsgrupp för dig som brottas med psykisk ohälsa, känsla av meningslöshet och känner dig ensam med dessa tankar. Anmäl dig redan nu, kon takta Susanne tel. 036-496 07.

Gemenskap i juletid

28 december kl. 14-17 i Kyrkans hus

En eftermiddag med trevlig gemenskap mellan jul och nyår. Vi äter en jultallrik, kaffe och tårta, julgodis. Pris: 80 kronor. Barn upp till 12 år äter gratis. Anmälan sker till Susanne senast 21 december, 036-496 07 eller expeditionen, 036496 01. Meddela om ev. allergier.

Besparingstider

Vi känner ju alla till den tid vi är inne i med energibrist i Europa och med prog noser om höga elpriser den vinter som är i antågande.

I solidaritet med hela vårt samhälle och med en vilja att på bästa sätt förvalta den kyrkoavgift som kyrkans medlem mar betalar, har en plan upprättats för att särskilt under den kallaste delen av året minska energiförbrukningen i våra fastigheter och kyrkor.

Under perioden 1 november - 31 mars, ifråga om Gustav Adolfs och Brands torps kyrka, firas de flesta gudstjäns terna i församlingshemmen. Ifråga om Habo kyrka flyttas de i viss utsträck ning till S:t Johannes kyrka under den na period.

Det är alltså inte alla gudstjänster som flyttas utan vissa särskilda gudstjäns ter kommer fortfarande att firas i kyr korummen. Kyrkorna kommer också att öppnas utvalda lördagar för dop och vigslar.

I sammanhanget ska också nämnas att Habo kyrka planeras att vara helt stängd från sjunde januari fram till Palmsön dagen för omfattande snickeriarbeten inne i kyrkan.

Vi ser också över belysning, uppvärm ning och ventilation i samtliga lokaler. Detta innebär bland annat att värmen sänks under verksamhet i kyrkorna. Det kan vara bra att tänka på vid val av kläder för kyrkobesöket.

Sven-Evan Svanberg Kyrkoherde

Syföreningsauktion

Fredag 2 december kl. 18.30 i Sockenstugan

Habo kyrkbys syförening och Sockenstugerådet bjuder in till syförenings auktion. Luciatåg, lotterier, auktion och servering av höstsoppa. Ingen anmälan, varmt välkomna!

HELGMÅLSBÖN

10 december och 18 februari kl. 18 i Gustav Adolfs församlingshem Kort kvällsgudstjänst med betraktele och musik. Fika serveras efteråt.

LUCIA i Habo kyrka

Söndag 11 december kl. 17.00

Välkommen att uppleva luciatåg i Habo kyrka! Barn, ungdomar och musiker skapar stämning i kyrkan under ledning av Ellen Sandberg och Mia Sjöstedt.

MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR

Allt i kalendern är med reservation för ändringar. Uppdaterad information finns alltid på vår webb och i annan annonsering.

Almsjukan på kyrkogårdarna

Under flera år har almsjukan grasserat i vårt land. Det är inte ovanligt att man ser en hel det döda träd när man färdas genom odlingslandskapet.

Text: Claes-Olof Mattsson, kyrkogårdsföreståndare med fastighetsansvar

Almsjukan är en svampsjukdom som sprids genom rotkontakt men också genom att sporer sprids via almsplint borren. Det dröjde ganska många år innan almsjukan visade sig på våra kyr kogårdsalmar, men under några år har almarna på Habo östra kyrkogård sakta men säkert försämrats och nu har tyvärr de flesta almarna dött eller är döende. Almarna tillhör första generationen av träd på östra kyrkogården och plantera des antagligen när kyrkogården anlades i slutet av 1880-talet.

Vi har nu fått tillstånd av länsstyrelsen att fälla alla almar på Habo östra kyrko gård och återplantera med andra träds orter. Utmed vägen mot Tuvebo kommer vi att återplantera med lönn och utmed

grusgången förbi Gamla sockenstugan kommer vi att återplantera med lind. På Fiskebäcks kyrkogård har en alm dött och där ska det återplanteras med bok.

Arbetet med almsjukan är tyvärr inte ett avslutat kapitel. Det är ett pågående arbete. På Habo kyrkogård och vid Nya sockenstugan finns flera pelaralmar och på Gustav Adolfs kyrkogård finns tre fantastiskt fina paraplyalmar som är en prydnad för kyrkogården. Tyvärr är även dessa sorter mottagliga för almsju kan. Pelaralmarna på Habo kyrkogård verkar inte vara påverkade av almsju kan men tyvärr finns en del skador på Gustav Adolfs paraplyalmar. Förhopp ningsvis handlar dessa skador inte om almsjuka utan kan ha andra orsaker. Det

går att vaccinera träden mot almsjukan men träden måste vara helt friska för att behandlingen ska fungera. På Brands torps nya kyrkogård finns en hängalm som än så länge verkar vara helt frisk.

Tyvärr är almsjukan inte den enda sjuk dom som drabbar våra kyrkogårdsträd. Varje trädart kan drabbas av sin specifika artsjukdom. Askskottsjukan har försva gat vissa av våra askar och nu talas om ekdecline som en sjukdom som drabbar ekarna i södra Europa som börjat sprida sig norrut. Vi får hoppas att vi blir för skonade från dessa sjukdomar i framti den.

Grattis till Eva-Marie Wulff, Birgitta Blomqvist & Gun-Britt Sandström. Ni får en vinst från Faritrade-shoppen i Kyrkans hus. Skicka ditt korsord senast 1 februari till: Svenska kyrkan, Kapellgatan 32, 566 32 Habo Märk kuvertet ”korsord”. Du kan också ta en bild av det lösta krysset och skicka tillsammans med din adress till e-post: habo.pastorat@svenskakyrkan.se

BARNPYSSEL OCH KRYSS

12 ANLEDNINGAR ATT VARA MEDLEM I SVENSKA KYRKAN

Du har säkert någon gång i ditt liv träffat på Svenska kyrkan. Kanske vid en av livets stora händelser, som dop, konfirmation, bröllop eller begravning. Eller i din vardag, som när vi besöker skolan, hälsar på din gamla mor mor eller bjuder på kaffe och en pratstund på torget.

Som medlem i Svenska kyrkan betalar du en kyrkoavgift som används till många viktiga verksamheter.

Din kyrkoavgift går bland annat till:

1. kyrkans öppna förskola och andra aktiviteter där små barn och deras föräldrar kan mötas 2. läger, skolbesök och andra mötesplatser för ungdomar 3. hembesök och sjukhusbesök för att stötta sjuka eller människor i kris 4. gudstjänster, för alla i livets glädjeämnen och sorger, förtvivlan och hopp 5. gemenskapsträffar för äldre och ensamma 6. stöd till människor på flykt, både i Sverige och utomlands 7. själavårdssamtal när livet känns tufft och man behöver någon att prata med

8. ett rikt musikliv med körer och musiker

Vill du bli medlem i Svenska kyrkan? Välkommen att höra av dig så hjälper vi dig. Du kan också gå in på vår webb: svenskakyrkan.se/habo/medlem

9. underhållet av våra kyrkobyggnader och kulturarv 10. tillfälligt ekonomiskt stöd när det verkligen krisar 11. Act Svenska kyrkan, som finns på plats vid katastrofer och kämpar för allas rätt till ett värdigt liv

12. klimatarbete i Sverige och världen.

Tack för att du gör det möjligt!