Kyrkobladet 2022-02

Sommar 2022 kyrkobladet för Habo, Gustav Adolfs och Brandstorps församlingar TEMA: Medmänsklighet • Vägkyrkan • Ta en klassiker i Svenska kyrkan • Ny chans till gemenskap • Kyrkogårdens diakonala arbete

I den bibliska människosynen hör vi männ iskor ihop. Vi har samma ursprung, nämli gen från Gud. Oavsett hur vi är till det ytt re eller inre bär vi alla inom oss något från Gud som också förenar oss med varandraen gudomlig källa av kärlek som om den inte täcks över kan få flöda fritt. Erfarenheter, förutsättningar, inre och ytt re attribut gör att vi är olika men att vi har samma ursprung gör att vi kan känna igen oss i varandra. I grund och botten är vi alla människor med en grundläggande likhet och med samma värde. Därtill behöver vi varandra och påverkas av varandra.

Tilliten till att den gudomliga källan finns hos den andre kan utsättas för hårda pröv ningar som gör att kärleken kallnar. Men riktar vi vår blick mot Jesus Kristus på kor set så ser vi djupet av den gudomliga kärle ken. Han är den som ger kraften att beja ka kärleken och omsorgen om varandra i mänsklighetens brokiga väv.och de Habo Bruk för Alla Hela Människan Lev livet här och nu! Vägkyrkan - i blomstertid 14 Tips och trix på kyrkogården Korsord

Vi kan var och en vara en positiv motkraft till den utvecklingen genom att vara var samma med vilka ord vi använder mot var andra och inte låta oss dras med i förenklade resonemang som nedvärderar andra. Istället behöver vi i alla lägen söka det som förenar.

Detta är något gott att bejaka och en vik tig grund för samhörigheten såväl i den nära gemenskapen som i samhället. Som apos teln Paulus i positiva ordalag uttrycker det i Bibeln: “Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra. Blir en del hedrad, så gläder sig också alla de andra.” 1 Kor 12:26. Vi är ett som mänsklighet och vi hör ihop. Så viktigt då att vi bevarar vår omsorg och medmänsklighet. Det finns mycket som kan skada den. Inte minst i vår tid sprids bud skap som ställer människor och grupper mot varandra.

11

15

sju nyckelorden 8 Kyrkogårdens diakonala arbete 9

12 Kalendarium 13

Nästa nummer: 3-4 september Sven-Evan Svanberg Kyrkoherde

Medmänsklighet innehåll nr 2 4 Ta en klassiker i Svenska kyrkan 5 Kyrkofullmäktige och kyrkoråd

kyrkobladet En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Habo. Tid ningen delas ut fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Sven-Evan Svanberg, kyrkoherde Redaktionsgrupp: Jessica Karlsson, Susanne Svanberg Agneta Gustafsson, Sven-Evan Svanberg, Helena Persson, Redaktör och layout: Jessica Karlsson, kommunikatör Bild Magnusframsida:Aronson/Ikon Tryck: RN-Offset, Habo Kontakt: För bokning av dop, vigsel och begravningar, allmänna frågor samt kontakt med präst eller diakon, kontakta expeditionen. Öppettider expeditionen: Helgfri vardag kl. 10-12 036-496Telefon: 00 www.svenskakyrkan.se/haboWebbplats:habo.pastorat@svenskakyrkan.seE-post:

Följ oss på sociala medier Facebook: Svenska kyrkan Habo Instagram: @svenskakyrkanhabo

pastoratets styrande och beslutande organ 6 De ofrivilliga pilgrimerna

10

2008?Född

aktuellt

Sjung gospel i Habo!

Eller börjar du åttan till hösten? Du kanske har någon i din närhet? Snart är det dags att starta upp ett nytt konfirma tionsår. Vi ses en gång i veckan, äter mellanmål, skrattar, pratar om livet och mycket mer. Information om konfirma tionen och hur du anmäler dig finns på vår webb: www.svenskakyrkan.se/habo/konfa

Vill du värma små tår? I varje dopkasse finns ett par stickade sockar. Vi letar där för efter dig som gillar att sticka, för vi behöver fler sockar. Sockarna ska passa de små fossingarna. Vill du hjälpa till? Vi står såklart för garn och mönster om så behövs. Garnet ska kunna tvättas i 30 grader. Hör av dig till kommunikatör Jessica Karlsson tel. 036-496 01 för mer information eller frågor!

Alla barn som föds i Habo kommun, där minst en av föräld rarna är medlem i Svenska kyrkan, hälsas välkomna med en dopkasse. Kassen delas ut i ett så kallat ”60 sekunders-be sök”. Dopkassen innehåller information kring dopet, en per sonlig hälsning från musikerna och en liten gåva till barnet.

Kyrkguiden är Svenska kyrkans app för den som vill veta vad som händer inom Svenska kyrkan.

I appen kan du hitta den kyrka som är närmast dig, oavsett var i landet du befinner dig. Du ser gudstjänster, grupper och öppet tider i kyrkor. Appen finns för både Iphone och Android och är gratis.

3 Har du laddat ned Kyrkguiden?

Ett urntäcke kan användas vid begravningar, vid akt med urna, för att täcka och pryda urnan liksom ett bårtäcke ibland an vänds vid begravningar för att täcka kistan. Nu har ett urn täcke avsett att användas i pastoratets kyrkor, skänkts av diakon Anita Bergman med make Kjell Bergman. Modertyget är handvävt av Lilian Modell i Svenarum och tygets inslagstråd i lin är berett och spunnet av Anita Bergmans mor. Anna-Karin Bylund har färdigställt urntäcket. Hör av er till expeditionen för mer information, tel. 036-496 00.

tillDopkassenyfödda

Urntäcke

Till hösten startar vi upp ett gospelkörsprojekt! Första öv ningen blir torsdag 1 september kl. 18.30 i Kyrkans hus. Därefter övar vi varannan torsdag, totalt fem tillfällen, innan vi sjunger i en gospelgudstjänst i Habo kyrka sön dag 30 oktober tillsammans med musiker. Alla är välkomna, oavsett om du är van körsångare eller aldrig har sjungit i kör innan! För information och anmälan; kontakta körledare Johan Ekenvärn, 036-496 12 johan.ekenvarn@svenskakyrkan.seeller

Sollenby, Meya Britt Marie Maria Ojala Sjöberg, Estrid Helen Jeppsson, Nico Milton Anton Redholm, Sam Hugo Leo Strid, Wilma Sofia Matilda Ulfhager, Linnéa Eleonora Thelin, Ebba Elona Titti Alnervik, Ludvig Ivan Love Engström, Livia Linnéa Wallenborg, Dante Lillebror Teodor

Han betonar att detta är något som erbjuds för den enskildes skull, som ett roligt och spännande sätt att pröva och se vad det innebär, vad det betyder i ens liv. - Det handlar givetvis inte om att pre stera eller om att, så att säga, ”göra Gud glad”, utan det är en fin och rolig möjlig het. Precis som man kan ta ”klassikern” i idrottsliga sammanhang kan man göra det i det kristna livet.

Tillsammans med biskopskollegorna

Den som sedan vill kan skicka in den ifyllda foldern till stiftskansliet och få ett intyg på att man fullföljt kyrkans klassiker. Mer information finns på: ww.skarastift.se. Där kan du också lad da ner foldern. Foldern finns också i våra kyrkor och församlingshem.

/IkonKarlssonClaraFoto:

4

Imre Kovac & Ildiko Sunjog

Vi firar våra vigda

Karl-Erik Lindquist f 1930 Bernt Rydberg f 1945 Viktoria Philipsson f 1936 Lars Carlsson f 1934

- Jag skulle säga att detta vänder sig till både den som redan firar gudstjänst och ber emellanåt och som vill få lite mer struktur, och till den som är nyfiken och inte prövat förut, men som vill testa på vad det kan innebära.

- Det är en rolig möjlighet att pröva på vad det betyder för en själv att läsa bibel texter, tända ljus, be och gå i gudstjänst, menar han.

Ta en klassiker i kyrkan

Vi välkomnar våra nydöpta

Nu kan du ägna ett år åt kyrkans klassiker. Det handlar om bön, gudstjänst, bibelläsning och ljuständning och initiativet kommer från Kyrkans Tidning.

Sören Dalevi i Karlstads stift och Johan Dalman i Strängnäs stift har Skara stifts biskop hakat på utmaningen och hoppas att den får spridning i stiftet.

Rickard Redholm & Alexandra Andersson Bengt Lennartsson & Maria Johansen Vi minns avlidnavåra

För ändamålet finns en folder där man kan kryssa i när man fullgjort de olika uppgifterna. De handlar om att be var je dag under två månader, läsa ett antal bibeltexter och fira 12 gudstjänster under året. Deltagaren uppmuntras också att göra det till en vana att regelbundet tän da ett ljus för någon man vill be för.

Sven Olof Oskar Stomberg f 1936 Peter Klerk f 1944 Lars Larsson-Utas f 1955 Anders Dahlbäck f 1950 Gunnar Josefsson f 1930 Ingegärd Ryberg f 1948 Gunilla Johansson f 1941 Bengt Davidsson f 1946

Fattas på bilden: Magnus Carlestav, Anita Lindbom, Karl Lindqvist, Klas Rundqvist.

Fattas på bilden: Gun Andersson, Vivan Andersson, Emil Fröding, John Kilefors, Frank Lindberg, Anita Lindbom, Karl Lindqvist, Anders Ström, Gunilla Tall-Nilsson, Elin Gunnmo, Peter Karlsson. Ledamöter i kyrkorådet Bakre ledet från vänster: Jan-Åke Johansson, Sven-Evan Svanberg, John Kilefors, Helena Persson, Lasse Larsmark, Gun Andersson, Magnus Neij, Kristina Andersson, Jeanette Nyberg, Solveig Lindström, Anders Ström, Marie-Louise Lüsch.

Kyrkofullmäktige och kyrkorådpastoratets styrande och beslutande organ

5 Kyrkofullmäktige Habo kyrkofullmäktige är pastoratets högst beslutande organ för församling arna i Habo, Gustav Adolfs och Brand storp. De har det övergripande ansva ret för pastoratets mål och verksamhet. Fullmäktige bestämmer bland annat om budget, kyrkoavgift och andra större frå gor. Fullmäktige har för närvarande 24 ordinarie ledamöter och 5 ersättare. Kyr kofullmäktige sammanträder cirka fem gånger per år. Kyrkofullmäktiges sam manträden är offentliga, och alla kyrko tillhöriga har rätt att vara med på sam manträden och också ställa frågor. Under året är det verksamhetsplanen som man arbetar efter och den godkänns tillsammans med budgeten. Under man datperioden är det församlingsinstruk tionen som anger den övergripande inriktningen. Kyrkorådet Kyrkorådet är pastoratets styrelse och ger förslag på hur pastoratets tillgångar ska fördelas. De anställer personal och prioriterar vad församlingen ska satsa på för verksamheter. Kyrkorådet ansvarar för att pastoratets grundläggande upp gifter blir utförda; det vill säga att fira gudstjänst och att bedriva undervisning, diakoni och mission. Kyrkorådet har hand om den ekonomiska förvaltningen och bereder ärenden som ska handläg gas av kyrkofullmäktige samt verkstäl ler kyrkofullmäktiges beslut. Kyrkorådet har 10 ordinarie ledamöter och 5 ersät tare, sammanträder cirka en gång per månad. Sammanträden är inte offentli ga, men det är till kyrkorådet man kan vända sig med olika ärenden och frågor.

Ledamöter i kyrkofullmäktige Från vänster: Marie-Louise Lüsch, Barbro Axelsson, Birgitta Aschan, Kristina Andersson, Helena Persson, Elisabet Larsmark, Lasse Larsmark, Doris Johansson, Sven-Evan Svanberg, Per Carlsson, Jeanette Nyberg, Birger Lindström, Robert Svanberg, Märta Bodin, Klas Rundqvist, Magnus Carlestav, Solveig Lindström, Sören Runnestig, Andreas Alderborn.

Sju nyckelord att beskriva pilgrimens själ Under de mer än två decennier som snart gått sedan Pilgrimscentrum i Vadstena startade, har sju nyckelord använts som ett sätt att försöka beskriva den nutida ”pilgrimens själ” och längtan efter ett annat sätt att leva. Orden påminner om vår längtan efter mer frihet i en allt för tidskomprimerad livssituation, mer enkelhet i en alltför konsumistisk kul tur, mer tystnad i en tillvaro präglad av bild och ljudbrus, en dos av bekymmers löshet där livspusslet slukar så mycket av vår energi, mer långsamhet i en tid av snabbhet och stress, mer andlighet i en kroppsfixerad tillvaro och mer delande i en tidsepok av självförverkligande och Dettaytkontakter.gälleri hög grad den västerländska människan, som har en ganska hög lev nadsstandard och lever ett rätt så inten sivt liv. För flyktingen är situationen oftast annorlunda. Behoven är ibland de rakt motsatta. De sju nyckelorden har då en helt annan klangbotten och betyder ofrivilliga pilgrimerna och de sju nyckelorden – om medmänsklighet

/IkonFrandsenJohannesFoto:

Text: Hans-Erik Lindström, präst och författare För över 20 år sedan myntades begreppet ”ofrivilliga pilgrimer” på Pilgrimscen trum i Vadstena. Det avsåg alla de som var tvungna att gå utan att vilja det. Det kunde gälla flyktingar, hemlösa och rot lösa människor, som av olika skäl tving ades att göra ofrivilliga uppbrott och beträda en ny livsväg av osäkerhet och hopplöshet. Dessa människor från när och fjärran kom att stå pilgrimsrörelsen nära. En alldeles särskild känsla av soli daritet utvecklades för dem. Det kunde handla om att öppna sina hem för nyanlända, delta i välkomnan det när de först kom till Sverige, besöka flyktingförläggningar och bli fadder. Det kunde också handla om att gå för de mest utsatta och samla in pengar till arbetet bland flyktingar och andra hemlösa, del ta i opinionsskapande arbete och på olika sätt föra talan för dem som inte hade lärt sig svenska språket.

6 tema: medmänniska

De

Den moderne pilgrimens sju nyckelord har formulerats av Hans-Erik. Nyckelor den bygger på tradition från århundraden av pilgrimsvandringar.

7

Frihet Frihet blir då ett djupt efterlängtat ord i en tillvaro överfylld av ofrihet. Hur ska man överleva bomber och kulsprutekär var i en söndertrasad stad, där man inte har någonstans att gömma sig? Hur ska man få fram pengar så att man kan ge sig iväg? Varför kommer ingen och ger skydd? Frihet från krig, sjukdom och utsatthet blir för många en dröm utan förverkligande.

ofta något annat än för den pilgrim som av egen fri vilja går ut på vägar och stigar för att försöka ”finna sig själv”, hitta en ny mening med livet, dela detta liv med andra medvandrare och försöka hitta en gudstro som håller. För flyktingen hand lar det mest om att hålla sig vid liv.

Enkelhet Enkelhet stavas fattigdom. Man lever redan i den yttersta enkelhet som för många gränsar till en ofrivillig fattig dom. Man behöver inte mindre ägodelar, pengar, rum i huset mm utan mer. Lev nadsstandarden är på de allra flesta håll så låg att maten knappt räcker till och man blir beroende av andras hjälp. Tystnad Tystnad är även för flyktingen en brist vara, men av helt andra skäl. När ljuden av bombplan närmar sig, när det mullrar runtomkring och när människors skrik blandas med vädjanden och böner – då kommer ångesten och rädslan. Över sitt eget liv. Över sin familjs liv. Över gran nars och vänners liv. När så tystnaden ändå infaller, så lurar skräcken att det snart kommer att sätta igång igen. Det finns en längtan efter ett helt annat slag av tystnad – den helande och läkande tystnaden, befriad från vapenskrammel. Bekymmerlöshet Bekymmerslöshet är ett totalt främ mande ord för den som i all hast måste fly – ibland hals över huvud. Med några få ägodelar ger man sig iväg från ett tidi gare tryggt liv ut i det otrygga och osäk ra vandrandet mot okänt mål. Ibland kommer man inte fram utan stoppas på vägen. Klarar vi båtresan i gummibå ten? Blir vi omhändertagna när vi kom mer fram? Räcker våra pengar? Klarar vi av den hårda väderleken? Bekymren gör sig ständigt påminda. Ordet bekymmers löshet finns inte mer än som en avlägsen längtan. Långsamhet Långsamhet är det tempo de allra fles ta går i. Allting tar tid. När man vand rar med sitt enkla bagage, sina barn och kanske några släktingar – då går man långsamt, för man kan inte annat. Den påtvingade långsamheten förstärker inte sällan känslan av vanmakt och oro. Kommer vi fram någon gång? Vi har gått så länge och vi är så trötta. Och hungri ga. Och frusna. Och när vi kanske kom mer fram till Sverige – får vi stanna då? Ja, även svenska myndigheters beslut mal långsamt. På förläggningen går tiden så långsamt, så långsamt och väntetiden så lång, så lång. Andlighet Andlighet blir för många en nödvändig het för att orka. Att överlämna sina liv till den Gud, som man ändå tror vakar över en, gestaltar ett hopp som kan bära en bit till. När livet gör en illa, blir guds relationen desto viktigare. Här kan den frivillige pilgrimen lära sig mycket av den ofrivillige pilgrimen. Överlåtelse och överlämnande. Tillit och hopp. När varo och att leva i nuet. I utsatthet tycks gudsnärvaron bli extra betydelsefull och ibland helt avgörande för att stå ut med ett omkullkastat liv. Delande Delande av livets vedermödor, sinande livslust och sorg med människor som hör och förstår vad man säger, betyder mycket för oss alla, men alldeles särskilt för dem som befinner sig i en extra utsatt livssituation. För den frivillige pilgrimen blir delandet med den ofrivillige pilgri men en självklar solidaritetshandling. Vi är båda på vandring. Den ene för att hen själv vill. Den andre för att hen är tvingad till det. Det handlar alltså om att dela livet med de mest utsatta, de som är på flykt och som ingenstans har att ta vägen. Det gäller särskilt flyktingar och migranter, men även de som fått uppe Pilgrimenshållstillstånd.sju

nyckelord får alltså en helt annan betydelse för den frivillige pilgri men än för den ofrivillige. Men nyckel orden är till för båda.

tema: medmänniska /IkonGiacominiAlexFoto:

Du möts av välvårdade kyrkogårdar Sådana saker som ogräsrensning, gräs klippning och häckklippning kan vid första anblicken verka inte ha så mycket med diakoni, medmänskliga möten och sorgeprocesser att göra. Vad kommuni cerar vi när en besökare möts av ostä dade lokaler, ogräs i grusgångar och ner gångna kyrkogårdar? Och omvänt; vad kommunicerar vi när en besökare möts av välstädade lokaler, välskötta kyrko gårdar och fina utemiljöer? Med den ord lösa kommunikationen säger vi: vi tar din sorg på allvar och det är viktigt för oss som medmänniskor och kyrka att din anhörige vilar på vår kyrkogård.

Besökare på kyrkogården och i våra kyrkor ska känna att personalen på kyr kogården tar deras sorg på allvar. Vi finns alltid där för ett kort samtal eller en hjälpande hand.

8 tema: medmänniska

Men det är inte bara samtalen med människor som är viktiga för hur besö kare bemöts. Kyrkogårdens utformning och skötsel är också viktiga i mötet med människor.

Kyrkogårdens diakonala arbete

/IkonAronssonMagnusochHellsingGustafFoto:

Text: Claes-Olof Mattsson, kyrkogårdsföreståndare

Våra kyrkogårdar är öppna för alla. De besöks dagligen av turister och anhöriga till avlidna. En viktig del av en vaktmäs tares arbete är att samtala med besökare i våra kyrkor och på våra kyrkogårdar. Mötena är ofta korta, kanske ett samtal om gravskötsel, svar på frågor om kyr kornas historia, ett samtal om vädret och ibland lite längre och djupare samtal om livets mening. Dessa möten är en del av arbetet för en kyrkogårdsvaktmästare och kan vara mycket betydelsefulla för våra besökare och är lika viktiga att pri oritera som mer praktiska arbetsuppgif ter som städning och ogräsrensning. Ett enkelt men betydelsefullt möte kan vara att en besökare får hjälp att bära en tung vattenkanna eller ett litet samtal om stenramen runt gravrabatten.

En del i ett sorgearbete är att lösa alla de stora eller små praktiska problem som ett dödsfall innebär; som att välja gravplats, diskutera gravsten och blomrabatt. Finns det projektor vid minnesstunden? Det är vaktmästarna uppgift att hjälpa till med dessa praktiska problem.

Allhelgonahelgen lockar många till kyrkogårdarna Under Allahelgonshelgen kommer flera tusen personer och besöker våra kyrko gårdar. Det är den helg som i särklass lockar flest besökare till kyrkogårdarna under året. Då blir kyrkogårdarna och våra fikatält platser med många samtal mellan våra anställda och besökare, men också besökare emellan. Allahelgonshel gen är betydelsefull i det att man där och då får visa sin sorg för andra på ett natur ligt sätt även om det gått kanske flera år efter ett dödsfall.

Verksamheten som ger människor en ny chans till gemenskap

Berättelse av man ”Att ha psykiska funktionshinder i dagens samhälle kan vara besvärligt, ofta blir man ifrågasatt. Man kan få konstiga blickar på sig och ofta blir personer gan ska obekväma när man försöker prata om det. Sjukdomarna i sig själva gör livet mer begränsat. Man väljer att avstå från aktiviteter som andra människor tar för givet. Det är därför Habo Bruk för Alla är så viktigt för mig. Hade föreningen inte funnits så hade konsekvenserna av mina åkommor varit mer eller mindre kata strofala. Jag hade varit väldigt isolerad, jag hade garanterat missbrukat alkohol och jag hade haft ett självförakt så starkt att jag hade ifrågasatt om livet ens varit värt att leva. Känslorna och det beteen det dyker ändå upp lite då och då. Då är det skönt att veta att det finns människor på min arbetsplats som brottas med lik nande bekymmer och som man kan bolla idéer och tankar med. Vi på Habo Bruk för Alla tar hand om varandra så gott det går. Det är det fler som borde göra. ”Bruk för alla” bär ett levande vittnes börd om en bättre framtid, såväl ekono miskt som psykosocialt. Habo Bruk för Alla är en verksamhet som finns på Pro filgatan 4 i Habo.

Berättelse av kvinna ”Efter att jag arbetat 17 år inom vården och där blivit totalt utslagen av stress, dessutom hade jag en känsla av att ald rig räcka till. Det ledde till slut att jag efter tre jobbiga år av sjukskrivning och arbetsträning fick komma till Bruk för Alla. När jag kom till dit kände jag att ingen dömde mig för mina besvär och problem. Jag kunde vara mig själv. Jag är så glad att kunna arbeta i min egen takt och att det är tillåtet här. Jag är stolt över att kunna berätta att jag har en arbets plats att gå till där man accepterar mina fel och brister. Känslan av att på sönda gen längta till jobbet är obeskrivlig.”

Detta bidrar till många skratt och en go känsla på jobbet; något som är viktigt för en bra och framgångsrik rehabilite ring. Det händer att kunder som strosar i butiken frågar om det finns möjlighet att få börja arbeta hos oss. De tycker att det verkar vara en skön och trivsam miljö.

Bruk för Alla har funnits sedan 1995 och bildades av två pensionerade primärvårdsdirektörer, Stig Karlsson, Skövde och Sture Höggrund, Falköping.

Habo Bruk för Alla är verksamheten som ger människor som har hamnat i långva rig sjukskrivning eller arbetslöshet en ny chans till gemenskap och tillhörighet. Att bli en del i ett sammanhang tror vi är det allra viktigaste för att orka bygga upp tron på sig själv igen. Habo Bruk för Alla sysselsätter cirka 20 personer med psykiska eller fysiska funktionsvariationer. Behovet av syssel sättning för denna gruppen ökar. Till sammans försöker vi skapa en arbets plats där varje individ får utvecklas i sin egen takt i den mån det går. I vår verkstad packar och monterar man, där finns även en egen syateljè som sys selsätter två sömmerskor med diverse uppdrag från kunder. Vi är så stolta över vår butik Återbruket/Second Hand, där vi har fina möten med härliga kunder!

När verksamheten startade var det ett samarbete mellan fyra kommuner (var av Habo en av dem), fyra försäkrings kassor, fyra arbetsförmedlingar och fd. landstinget (regionerna).

9 tema: medmänniska

Text: Pia Andersson, verksamhetschef på Bruk för Alla

I Jönköping har Hela Människan sedan 1971 hjälpt personer i utsatta situationer. Till en början var arbetet riktat mot människor med drogmissbruk men sedan slutet av 90-talet arbetar man med människor i en allmänt utsatt livssitua tion. Syftet är att arbeta för och tillsam mans med personer som lever i utanför skap och målet är att skapa en möjlighet till Detförändring.lokalaarbetet

Hela Människan har sedan 1971 hjälpt personer i utsatta situationer. Hela Män niskans vision är att alla människor ska få uppleva tro, respekt och gemenskap.

Hela Människan arbetar för att skapa mötesplatser där man utifrån sin egen livssituation blir sedd och känner sig välkomnad. Man erbjuds samtal och gemenskap likaväl som mat, rena kläder och en säng.

I Jönköping finns även DeLa butiken som fått stor uppmärksamhet för sitt arbete att hämta matvaror som annars skulle kasserats av mataffärerna. Full värdiga livsmedel som sedan säljs för en billig peng i butiken på Österängen. Alla är välkomna att handla där. Butiken ska par också möjligheter till arbetsträning och sysselsättning.

10Hela Människan är kyrkornas gemen samma, sociala arbete där grunden är tron på alla människors lika värde och rätten till ett värdigt liv.

Hela Människan - ett arbete i medmänsklighetens anda

Text: Carina Johansson, förtroendevald

/IkonAronssonMagnusFoto: tema: medmänniska

präglas ofta av oli ka öppna verksamheter som kan vara mycket varierande. Det kan till exem pel handla om att förebygga, vårda och rehabilitera när det gäller missbruk och psykiska funktionshinder. Det kan också vara vuxenstöd till barn, arbetsträning, boendestöd samt arbete riktat speciellt till utsatta kvinnor.

Ett nyckelord för Hela Människan är dia koni och är ett uttryck för att de kristna kyrkorna tar ansvar för samhället. Ett samhälle som förändrats i snabb takt och med nya livsvillkor som följd. Dock inte alltid till det bättre. Teknisk och ekono misk utveckling kan ibland leda till att vi osynliggör och brister i omtanke om våra medmänniskor. Hela Människans arbete sker i nära sam arbete med Jönköpings kommun. Även näringslivet och andra idéburna orga nisationer bidrar ekonomiskt. Arbetet utförs tillsammans i medmänsklighe tens anda. För dig som önskar mer information kan kontakt tas med verksamhetschef Gunnar Dahlqvist på tel. 070 -880 67 48.

“Paul, vad skulle du göra om du fick leva om ditt liv?” “Men man får inte leva om sitt liv... Det är det som är själva grejen...” (Citat hämtat från Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell) Nej, vi får inte leva om vårt liv här på jor den. Det är HÄR och NU vi lever. Något annat har varken du eller jag garanti för. Det är inte tänkt att med dessa ord stres sa dig som läsare, utan det är bara en påminnelse om att det är NU livet pågår. Skjut inte upp saker som inte måste upp skjutas! LEV IDAG! Jag har lyckan att på mitt jobb ha två “bad-kollegor”, det vill säga två kollegor som är lika förtjusta i att bada som jag är! Jag har förstått att det inte är så många förunnat att ha sådana kollegor. Varje onsdag året om, såvida det inte är snö storm, tar vi ett lunchdopp i Domsand. Har vi en stressig arbetsdag fylld av olika aktiviteter så är det välgörande, stärkan de och uppiggande att ta detta dopp, och sen har man så att säga “badet i kroppen” i flera Absoluttimmar.såärdet

I sydvästra Skåne, närmare bestämt Ljunghusen/Höllviken där jag är upp växt kan du bada i både Öresund och Östersjön. Du kan alltid välja att bada på den sidan där det är pålandsvind, dvs det varma ytvattnet blåser in och ger en behaglig vattentemperatur. Jag har ock så möjlighet att bada från olika bryggor, som ligger i olika väderstreck. Jag har en “morgondoppsbrygga” där morgon solen lyser och en “kvällsdoppsbrygga” där du ser solnedgången. Min absolut bästa sommaraktivitet är strandliv med mååånga lååånga bad! Och att bli genom blåst av havets vindar är så avstressande. Där laddar jag verkligen mina batte rier inför hösten och vintern som är både lång, mörk och kall i Sverige. För att återgå till början av texten så är mitt budskap till dig; vänta inte med att göra det du tycker om och mår bra av!

LIVET ÄR HÄR OCH NU! Jag mår bra av och prioriterar bad, för dig är det kan ske något annat; läsa en god bok i häng mattan, baka syltgrottor, fixa picknick, plocka blommor, sova länge på morro nen, ta en promenad, bjuda en vän på fika, dra ut på cykeltur, måla en tavla, fixa i trädgården, odla jordgubbar, lösa

Text: Mia Sjöstedt, ledare öppna förskolan

kallt i vattnet under vin terhalvåret, men man får bara bestämma sig. Resterande kollegor inser dessvärre inte charmen med detta. Men var och en väljer själv hur man vill göra.

Återhämtning är viktigt och under sommaren är det enkelt att ladda batterierna. Jag brukar passa på att hänga på stranden med långa bad.

Varkorsord.hittar DU din återhämtning? Hur laddar DU dina batterier? GÖR MER av det du mår bra av! Önskar dig en varm skön sommar!

“Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet..”

Lev livet här och nu!

11 artikel

/IkonHellsingGustafFoto:/IkonFrandsenJohannesFoto:

Ta en paus i vardagen och lyssna till en halvtimmes musik i S:t Johannes kyrka klockan 12.00 en tisdag i månaden. Lunchbaguette och dryck serveras för 40 kronor. Följande datum: 13 september, 11 oktober, 15 november och 13 december.

&gudstjänstermusik

ILUNCHMUISKKYRKANSHUS

SOCKENSTUGAN Vägkyrkan. Vägkyrkan är öppen 28 juni - 14 augusti kl. 10-17, söndagar 11-17. Stickcafé under vägkyrkan. Tisdagar kl. 14-16. Info: Susanne Svanberg Allsångskvällar Onsdag 29 juni kl. 17.00 (barnallsång), 6 juli och 3 augusti kl. 18.00. Vi är utomhus vid bra väder. för barn och unga HABO KYRKA Leta kyrkråttor. Hittar du alla kyrkråttor som är gömda i kyrkan får du en gratis glass i Vägkyrkans café. Hämta en skattkarta och börja leta! Tipspromenad. På Habo kyrko gård finns X-rundan uppsatt, en digital tipspromenad. söndagallmoge4 SEPTEMBER KL. 11.00 Gudstjänst med historiskt vingslag i Habo kyrka. Teater och musikinslag. Kom och träffa nya och gamla bekanta, besök kyrkan som brukar vara fullsatt. Hästarna kommer till kyrkan kl. 10. Handla på marknaden, ät god mat och fika gott. Klä dig i allmogestil!

CAFÉ I KYRKANS HUS

ISOPPLUNCHKYRKANSHUS

mötesplatseröppna

12 kalendarium Mer information och kontaktuppgifter till ansvariga finns på svenskakyrkan.se/habo. Eller ring 036-496 00.

söndag 12 juni Heliga trefaldighets dag 10.00 S:t Johannes kyrka Mässa. Kyrkfika 10.00 Brandstorps kyrka Mässa 16.00 Kärrsgården Gudstjänst 18.00 Gustav Adolfs kyrka Sommarmusik. “Quattro cantores” Christina Otterdahl, Ellen Sandberg, Johan Ekenvärn och Leif Åhlund. tisdag 14 juni 18.30 S:t Johannes kyrka Vardagsmässa söndag 19 juni 1 efter trefaldighet 10.00 S:t Johannes kyrka Mässa. Kyrkfika 18.00 Fiskebäcks kapell Sommarmusik. Eric Lammers, klassisk gitarr. fredag 24 juni Midsommarafton 18.00 Brandstorps kyrka Sommarmusik. “Visor i midsommartid” Anna-Karin Bylund, Sophie Svensson, Leif Åhlund. lördag 25 juni Midsommardagen 17.00 Habo kyrka Friluftsgudstjänst söndag 26 juni Den helige Johannes döparens dag 11.00 Gustav Adolfs kyrka Friluftsmässa 15.00 Brandstorps kyrka Friluftsgudstjänst 18.00 Habo kyrka Sommarmusik. “Jubileumskonsert” Birger Marmvik, orgel. Orgeln i Habo kyrka 60 år! söndag 3 juli 3 efter trefaldighet 10.00 Habo kyrka Friluftsmässa 18.00 Gustav Adolfs kyrka Sommarmusik. Frida och Julia Malmquist. onsdag 6 juli 16.00 Kärrsgården Mässa söndag 10 juli 4 efter trefaldighet 10.00 Brandstorps kyrka Friluftsmässa 18.00 Habo kyrka Sommarmusik. “Trio Delicato” Malin Ellbrant, Monika Gango, Eva-Marie Nilsson. Trumpet, cello, piano. söndag 17 juli Apostladagen 10.00 Habo kyrka Friluftsgudstjänst 18.00 Brandstorps kyrka Sommarmusik. “I Duvemåla hage” Ellen Bertilsson & Alva Stahl. söndag 24 juli 6 efter trefaldighet 11.00 Gustav Adolfs kyrka Friluftsmässa 18.00 Habo kyrka Sommarmusik. “Ute blåser sommarvind” Familjen Holm. söndag 31 juli Kristi förklarings dag 10.00 Habo kyrka Friluftsmässa 18.00 Fiskebäcks kapell Sommarmusik. Nina Åkerblom & Erik Ottosson. onsdag 3 augusti 16.00 Kärrsgården Mässa lördag 6 augusti 18.00 Brandstorps kyrka Sommarmusik. “Att bälga och vraka” Daniel Jarl & Petter Ferneman. söndag 7 augusti 8 efter trefaldighet 10.00 Habo kyrka Ekumenisk gudstjänst söndag 14 augusti 9 efter trefaldighet 10.00 Habo kyrka Friluftsmässa 18.00 Gustav Adolfs kyrka Sommarmusik. “Musik från filmens och sagans värld” Johan Ekenvärn. söndag 21 augusti 10 efter trefaldighet 10.00 Brandstorps kyrka Mässa 16.00 Kärrsgården Gudstjänst söndag 28 augusti 11 efter trefaldighet 10.00 Habo kyrka Konfirmandinskrivning 10.00 S:t Johannes kyrka Mässa 18.00 Gustav Adolfs kyrka Friluftsmässa söndag 4 september 12 efter trefaldighet 11.00 Habo kyrka Allmogesöndag 18.00 Brandstorps kyrka Mässa

andra

FRILUFTSGUDSTJÄNSTERUNDERSOMMAREN

VARDAGSMÄSSA I

Vi börjar med en enkel middags bön i kyrkan för att därefter äta soppa med bröd, kaffe och kaka tillsammans. Pris: 40 kronor. Datum i höst: 30 augusti, 27 september, 25 oktober, 29 november.

S:T JOHANNES KYRKA Från 23 augusti kyrkankl.sommaruppehållet.tisdagsmässornastartarigenefterVarjetisdag18.30ärduvälkommentillförenenkelmässa.

Njut av en kopp kaffe/te, låt dig väl smaka av en god fralla och kaka. Måndagar och torsdagar kl. 9.30-11.30. Sista innan som maruppehållet är 16 juni. Startar i gång till hösten igen 29 augusti.

Under somaren kommer vi ha friluftgudstjänster varje söndag. Ta gärna med något att sitta på. Vid regn är vi i kyrkan. Observera, ny förmiddagstid för gudstjänsterna i Brandstorps kyrka, kl. 10.00.

ärkyrkornaöppna

HABO KYRKA Varje dag kl. 9-17. BRANDSTORPS KYRKA 15 maj -30 juni: Varje dag kl. 10-16 1 juli -31 augusti: Måndag - fredag kl. 10-16. Lördag - söndag kl. 10-18. GUSTAV ADOLFS KYRKA Kyrkan är öppen när det finns personal på plats. Vardagar kl. 8-15.

Vägkyrkan har i alla dessa år varit, och kommer vara en mötesplats där männ iskor får tillfälle att träffas, fika och nju ta av sommaren. Det är även en plats där besökare helt gratis får ta del av en kyr ka, som av såväl inhemska som utländska besökare lovordas för sin karaktäristis ka arkitektur och utsmyckning. För att besökare till kyrkan på ett enkelt sätt ska få del av detta, hålls flera guidade rund turer varje dag i kyrkan. Det finns även möjlighet till egen reflektion och andakt i kyrkans medeltida andaktsrum. Förut om att titta runt på alla vackra målning ar, kan man som besökare (läs barn) leta kyrkråttor i kyrkan. Ute på kyrkogården finns i år en digital tipspromenad med inslag av andlig reflektion. Guidade rundturer hålls varje dag klock an 11:00, 12:00, 15:00, samt 16:00. Vid gudstjänst eller förrättning ställs guid ningarna in. Som vanligt kommer vi anordna all sångskvällar i anslutning till vägkyrkan. 29 juni blir det allsång med fokus på bar nen. Då kommer det även serveras pann kakor. Övriga allsångskvällar är planera de 6 juli och 3 augusti. Vinsten till välgörenhet Att Vägkyrkan skiljer sig från ett van ligt café kännetecknas bland annat av att all vinst går till välgörenhet, vilket även gäller för årets vägkyrka. I år skänks pengarna till sjukhuset Augusta Victo ria, Hela människan och katastrofhjälp via Act Svenska kyrkan. Något annat som vi är stolta över är att vi serveras hembakt kaffebröd. För att kunna ser vera detta förutsätter det att frivilliga erbjuder sig att baka till vägkyrkan. Vi tar tacksamt emot nya och gamla hemba gares bakverksdonationer.

Varmt välkommen till årets vägkyrka i Habo kyrka. Caféet är öppet 28 juni14 augusti. Guidningar, fika, familjeaktiviteter, utställning och mycket mer.

Vägkyrkan - i blomstertid

Vägkyrkan i Habo kyrka är en mötes plats med gamla anor. Årets vägkyrka startar 28 juni och håller öppet varje dag mellan 10-17, fram till 14 augusti. Orgeln - 60 år Årets utställning kommer ha tema “Den blomstertid nu kommer – en utställning om kyrkomusik”; vilket innefattar inslag om Habo kyrkas orgel som firar 60 år, psalmer, psalmboken samt körverksam heten i Habo. Några tillfällen under som maren kommer det även finnas chans att titta och provspela på orgeln. Både vux na och barn är välkomna! Café och rundturer

13

Vill du baka Vägkyrkan?till Till vår vägkyrka behöver vi hembakat och din insats behövs! Vi behöver bul lar, mjuka kakor och hårda kakor av alla slag. Skriv på påsen ingredienserna i det du bakat så vi vet med tanke på even tuella allergier. Har du svårt att komma upp och lämna det i vägkyrkan så kan vi komma och hämta det du bakat. Det finns även möjlighet att få vissa ingre dienser till din bakning, t ex smör och vetemjöl. Hör av dig till vägkyrkan för mer information tel. 036-496 26 eller till Susanne Svanberg tel. 036-496 07

Text: Oskar Ek, guide i Habo kyrka

Lotta.lyckligaochIsbegonia

Planteringslåda till gravplatsen Du kan förenkla skötseln av blommor och växter på gravar med en självvatt nande planteringslåda. Hos kyrkogårds förvaltningen kan du köpa självvattnan de planteringslådor till gravar. Planterar man i lådan får växterna stå ifred från träd- och gräsrötter. Växterna suger upp vätska efter behov och står sig myck et bättre under torra perioder än utan Detlådan.finns olika storlekar på lådorna så hör av dig till Nisrine Hedin för mer information, tel. 036-496 11. På bilderna ovan ser du hur det kan se ut.

Det händer mycket på kyrkogårdarna året om, speciellt under sommaren är det kul att göra det fint på gravarna.

Vill du vara med och bygga fågelholkar och insektshotell ?

Till hösten startar vi i gång en grupp som träffas i Habo kyrka varannan vecka. Välkommen att vara med. Mer information kommer! Hör av dig om du har några frågor, till Oskar Ek tel. 036-496 16. isbegonia.ochHusarknapp husarknapp.ochPelargonBlommor: isbegonia.ochSilverekBlommor: begonia.ochSilverek

Undvik att mördarsniglar äter upp dina blommor Mördarsniglar äter mycket, men inte allt. Dahlior brukar till exempel bli väl digt hårt angripna. Forskning visar att när sniglar äta tagetes blir de hungrigare på mer mat. Diverse bönväxter har motsatt effekt och minskar deras aptit. Margerit och afrikansk margerit är inte så bra att plantera.

Text: Eva Jakobsson, kyrkvaktmästare och Jessica Karlsson, kommunikatör Tips och trix på kyrkogården

14 Skötselgravar Under året sköter vi många gravar s.k. skötselgravar. Då planerar vi vår- och sommarplantering, och lägger granris inför allhelgona. Till vänster ser du hur det kan det se ut på en grav som har sköt selavtal.

15 PostnummerAdress:.................................................................................Namn:...................................................................................ochort:....................................................Grattis till Bengt Crona, Anna Eckert och Inge-Gerd Höjdin. Du får en vinst från Faritrade-shoppen i Kyrkans hus. Under vägkyrkoperioden kan du hämta en vinst även i Sockenstugan. Skicka ditt korsord senast 8 augusti till: Svenska kyrkan, Kapell gatan 32, 566 32 Habo Märk kuvertet ”korsord”. PostnummerAdress:..............................................................................Ålder:................................................................................Namn:................................................................................ochort:..................................................... Korsord för barn upp till 12 år. Vinnarna får en present skickad på posten! Skicka ditt korsord senast 8 augusti till: Svenska Märk566Kapellgatankyrkan,32,32Habokuvertet”korsord”.

En hundradel för världen

Under många år har Sveriges riksdag kunnat enas om att ge en hundradel av våra ge mensamma resurser som bistånd – oavsett vad som hänt i vårt land och i vår värld. Nu är 1%-målet hotat. Tillsammans med kyrkor och andra organisationer höjer Act Svenska kyrkan därför rösten för ett starkt bistånd och uppmanar Sverige att det statliga bi ståndet även i fortsättningen ska uppgå till en hundradel av BNI (bruttonationalinkom sten). Det är ett principiellt och långsiktigt åtagande för alla människors rätt till ett värdigt liv. Genom att bibehålla enprocentslöftet kan vi rädda liv. Men enbart offentlig finansiering räcker inte, vi måste alla bidra. För att göra skillnad behövs alla aktörer. Vi kan alla vara med och stödja initiativet genom att skriva på namninsamlingen. Läs mer om intiativet ”En hundradel för världen” på: svenskakyrkan.se/act