kyrkobladet för Habo, Gustav Adolfs och Brandstorps församlingar
TEMA : Präst
• Prästens Prästens vardag • Julkampanjen • Julkampanjen ”Bryt en tradition”
• Begravningssätt: • Begravningssätt: Kremering • Gustav • Gustav Adolfs kyrka firar 240 år
Julen 2020
Det blir jul i alla fall Långt före jul har julmusiken börjat spelas i butiker. Kreativiteten är stor för att få oss att julhandla. Drömmar och förväntningar byggs upp. Men hur blir då julen detta år? Den undran har jag mötts mer än en gång under hösten. Nog hade vi hoppats att smittspridningen skulle minskat så mycket att vi kunnat träffas som vanligt för att fira julen tillsammans. Julen är ju något alldeles speciellt för de flesta av oss, med djupa och värmande traditioner. Den innebär gemenskap för de flesta men också ensamhet för en del. Kanske ännu fler får fira jul ensamma detta år på grund av pandemin. Låt oss göra vad vi kan för att vara medmänniskor i denna situation. Så viktigt att visa sin omtanke! För många betyder samlingarna i kyrkan mycket under advents- och jultid. Att få lyssna till de välkända psalmerna. Att få höra orden om Fredsfursten som ska komma och det lilla barnet som föds i stallet.
kyrkobladet
de som av andra orsaker inte har möjlighet att delta. Och så har vi ju det faktum att restriktioner ibland råder som gör att vi inte kan mötas.
En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Habo. Tidningen delas ut fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Sven-Evan Svanberg, kyrkoherde
I dessa tider så betyder det extra mycket att vara i kontakt med varandra. Låt oss inte underskatta betydelsen av ett telefonsamtal. Hör gärna av dig till någon av oss som är anställda i kyrkan om du känner ett behov av att samtala med någon! Vi får påminna oss om att för Josef och Maria fanns det ingen plats i Betlehem. De var också ensamma. De hänvisades till en plats där djuren höll till. Vi vet inte om det var ett stall eller en grotta Men där föddes det lilla barnet som skulle bli alla människors frälsare. Det blev jul i alla fall. Så blir det också för oss även om det inte blir som vanligt. Gåvan kommer till oss - det blir en julhelg då vi får minnas och glädjas över Guds stora gåva till oss människor.
Redaktör och layout: Jessica Karlsson, kommunikatör Omslagsfoto: Mari Widetoft Tryck: RN-Offset, Habo Kontakt: För bokning av dop, vigsel och begravningar, allmänna frågor samt kontakt med präst eller diakon, kontakta expeditionen. Expeditionen är gemensam för hela pastoratet. Besöks- och postadress: Ringvägen 3A, 566 31 Habo Öppettider: Helgfri vardag kl. 10-12 Telefon: 036-496 00 E-post:
I Habo pastorat gör vi vad vi kan för att det skall vara tryggt att komma till kyrkans gudstjänster och verksamheter. Men samtidigt är det många i riskgrupp som förståeligt nog väljer att inte komma. Det finns också
habo.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida:
Sven-Evan Svanberg Kyrkoherde
www.svenskakyrkan.se/habo Nästa nummer: 27-28 februari
innehåll nr 4 2020 4
Ställ upp i kyrkovalet 2021
5
Bryt en tradition
6
Lång resa för att bli präst
7
En vanlig dag på jobbet
7
Jourhavande präst
8
Samtal mellan fyra präster i Habo
10
Lucia - 11 dagar före julafton
11
Julgranen är egentligen ett träd från paradiset
12
Kalendarium
13
Gustav Adolfs kyrka firar 240 år
14
Begravningssätt: Kremering
15
Korsord och barnkryss
Följ oss på sociala medier Facebook: Svenska kyrkan Habo Instagram: @svenskakyrkanhabo
aktuellt Ge en minnesgåva i julklapp! Du vet väl om att du kan ge en minnesgåva till Svenska kyrkans arbete i andra länder. Vi arbeSvenska kyrkan i många länder tillsammans med lokala kyrkor och organisationer. Det betyder att kyrkan snabbt kan vara på
Efter drygt 19 år i Habo pastorat som ekonomiassistent går jag i pension. Jag har bland annat. jobbat med begravningsverksamheten, den löpande ekonomin och kyrkobokföringen. Jag vill framföra ett varmt och hjärtligt tack för alla trevliga möten som jag haft med församlingsbor under dessa år. Hälsningar Rose-Marie Johansson
plats vid katastrofer men också stanna kvar och bedriva ett långsiktigt arbete. Act Svenska kyrkan arbetar även med att hjälpa dem som befinner sig i flyktingläger runt om i vår värld. Act Svenska kyrkan har ett speciellt fokus på det psykosociala arbetet. Att få prata och bearbeta de trauman man kanske varit med om innan flykten. Kanske har familjemedlemmar dödats, ens hem bränts ner, flick-
BRYT EN TRADITION
Foto: Deborah Rossouw / Ikon
Foto: Jesper Wahlström/Ikon
tar numera under namnet Act
Hälsning från Rose-Marie Johansson
orna blivit våldtagna. Där behövs vårt stöd.
Vill du vara med och ge ett bidrag? Du kan alltid sätta in pengar på bankgiro 900-1223. Du kan också ge en minnesgåva i samband med en begravning eller födelsedag eller varför inte som julklapp till någon som har allt. Du kan antingen göra det via datorn på www.svenskakyrkan.se/act och klicka på Ge en gåva. Där kan du välja vad gåvan ska gå till. Du kan få ett fint kort som du skriver ut eller får hemskickat till dig eller direkt till den till som du vill uppvakta.
DET ÄR HÖG TID ATT BRYTA SKADLIGA TRADITIONER. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp. Vi lever alla under samma himmel. Var med i kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv.
Har du ingen dator så kan du alltid komma till expeditionen på Ringvägen 3A så hjälper vi dig. Välkommen att ge en gåva som
SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223 svenskakyrkan.se/act
gör skillnad. Varje bidrag är viktig!
Har du laddat ned Kyrkguiden?
Audioguide i Habo kyrka
Kyrkguiden är Svenska kyrkans
Äntligen kan vi presentera au-
app för den som vill veta vad som
dioguide som alternativ till våra
händer inom Svenska kyrkan.
guidade turer i Habo kyrka. Det
I appen kan du hitta den kyrka
enda du behöver är en mobil och
som är närmast dig, oavsett var i
hörlurar! Utanför kyrkan finns en
landet du befinner dig. Du ser
qr-kod som du skannar med din
gudstjänster, grupper och öppet-
mobiltelefon. Lyssna på kyrkans
tider i kyrkor. Appen finns för både
historia och kyrkans målningar.
Iphone och Android och är gratis.
Välkommen när kyrkan är öppen.
3
Ställ upp i kyrkovalet 2021 Vill du vara med och göra skillnad? Då kan uppdraget som förtroendevald i Svenska kyrkan vara något för dig! Här får du veta hur du gör för att ställa upp i kyrkovalet. Text: Svenska kyrkan Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkan är beroende av människors engagemang och i kyrkovalet har du och andra en möjlighet att påverka.
Om du blir invald
Det här krävs för att bli kandidat
Gå med i en nomineringsgrupp
Du som vill ställa upp som kandidat i kyrkovalet måste: • tillhöra Svenska kyrkan. • vara döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, eller tidigare ha varit förtroendevald i Svenska kyrkan. • fylla 18 år senast på valdagen. • vara kyrkobokförd i det område valet gäller.
De grupper som ställer upp i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. De motsvarar ungefär partier i de allmänna valen. Du kan ansluta dig till en nomineringsgrupp som redan är aktiv eller skapa en ny nomineringsgrupp tillsammans med människor som vill arbeta med samma saker som du.
Vi välkomnar våra
Philip Karl Harry Lundqvist Jim Fredrik Espered Lova Eva Helene Henttu Valter Sven Larsson Vide Olle Reingård
nydöpta
Dahlia Greta Josefine Rogö Sindy Annika Naima Fröberg Filippa Anna Birgitta Axelsson Agnes Signe Inger Gabriella Lindsten Wilma Viola Mejstedt Viktor Anders Valter Sernelin Samuel Pierre Jonathan Doyle Signe Martina Öhman Nils Oskar Stig Espered Bonnie Lisa Febe Birgitta Forsberg William Gustav Tage Lundin Millie Nina Hammarstedt Albin Vincent Gustav Jonsson Max Anders Ottvar Alexsander Adam Adam
4
Som förtroendevald inom Svenska kyrkan är du med och bestämmer vad kyrkan ska göra de kommande fyra åren. Som förtroendevald kan du få vara med och påverka bland annat verksamheter och ekonomi.
Elsa Stina Algotsson Malte Leif Mallander Cleo Märta Nykvist Livia Maria Karlsson Oscar Isak Valentin Zuazu Johansson
Vi gratulerar våra
nygifta
Mikael Andersson & Camilla Sund Maria Wickert & Joakim Englund Erik Tillström & Caroline Jaensson Johanna Svensk & Carl Corin Sorin Botizan & Gisella Larsson
Om du vill ställa upp i en nomineringsgrupp kontaktar du dem direkt. De berättar mer om hur du gör för att ställa upp tillsammans med dem. En nomineringsgrupp måste registrera sina kandidater senast den 15 april 2021.
Läs mer om kyrkovalet Mycket mer information om hur det går till att ställa upp i kyrkovalet hittar du på: svenskakyrkan.se/ kyrkoval/stall-upp
Vi minns våra
avlidna
Mary Hjort f 1926 Mats Algot Kinhult f 1926 Anny Svensson f 1935 Inger Svensson f 1943 Elisabet Banck f 1927 Rune Nygren f 1930 Britt Karlsson f 1942 Eva Sjögren f 1964 Lennart Alsenhag f 1936 Astrid Ödvall f 1927 Jan-Åke Hellqvist f 1941 Sven-Olof Johansson f 1944 Linnea Andersson f 1976 Margareta Burman f 1941 Anita Larsson f 1939
Julkampanj - Act Svenska kyrkans julinsamling 2020
Bryt en tradition Traditioner är viktiga för oss. Det blir extra tydligt under julen, vår största kristna högtid. Vi vill träffa varandra, byta julklappar, äta just vår julmat och kanske gå i julbön eller julottan. Traditionerna gör oss trygga, oavsett var i världen vi bor och vilka traditioner vi har. Text: Märta Bodin, förtroendevald i Habo pastorat och Susanne Svanberg, diakon Men en del traditioner är skadliga och ofta är det flickor och kvinnor som drabbas. Var tredje flicka och kvinna utsätts för våld under sitt liv. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort, en del inte äldre än 10 år. För att bryta dåliga traditioner är det viktigt att människor får ny kunskap och goda förebilder. Genom vår julkampanj i år ger vi stöd till arbetet mot flickors utsatthet – större än någonsin i spåren av coronapandemin. Joshna Nayak i Indien är ett exempel på hur livet kan förändras.
Foto: Magnus Aronson/Ikon
Joshna fick gå i skolan till årskurs 7, sen var det giftermål, moderskap och att stanna i hemmet som hushållerska åt sina svärföräldrar som blev hennes liv. De avskydde henne eftersom hennes för-
DET ÄR HÖG TID ATT BRYTA SKADLIGA TRADITIONER. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp. Vi lever alla under samma himmel. Var med i kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv.
inte längre, säger Joshna och ler med en skarp glimt i ögonen. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val. Tillsammans kan vi bryta skadliga traditioner!
Var med och stöd julinsamlingen! Var med i kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv. Swisha din gåva till julinsamlingen: 900 1223! Ge kollekt vid gudstjänsterna i advent och jul, i kyrkan eller via pastoratets swishnummer: 123 396 78 41Köp julklappar i Act Svenska kyrkan – gåvoshop, www.svenskakyrkan.se/act eller sätt in en julgåva på bankgiro 900 1223.
- Som jag sa så misshandlade mina svärföräldrar mig mycket förut. Det gör de
Foto: Deborah Rossouw / Ikon
BRYT EN TRADITION
äldrar inte haft råd med någon hemgift, en summa pengar som brudens föräldrar enligt tradition betalar till mannens familj för att de ska ta över förmyndarskapet över deras dotter. - Mina svärföräldrar har misshandlat mig mycket, mest genom att vara elaka mot mig och säga fruktansvärda saker. De fick mig att tappa allt mitt självförtroende. – Jag gick med i självhjälpsgruppen för kvinnor i mitt område. Vi har fått lära oss att vi inte ska behöva bli slagna av våra män, eller svärföräldrar, eller av främlingar på gatan. Vi har rättigheter och vi kan förändra våra liv. Nu är Joshna utvald av sin grupp till att vara deras representant i kvinnoorganisationen mot våld. De träffas regelbundet i en möteslokal som Act Svenska kyrkan finansierat. Tillsammans har de en stark röst och nu kan de äntligen få gehör från polis och myndigheter när övergrepp inträffar, vilket var helt omöjligt för några år sedan.
SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223 svenskakyrkan.se/act
5
Foto: Magnus Aronson /Ikon
tema - undervisning
Lång resa för att bli präst Som rekryteringsadjunkt möter Anders Mulec de som önskar att bli präster i Svenska kyrkan. Text: Anders Mulec, Skara stift Min uppgift är att guida människor mot tjänst i kyrkan. Merparten av de som läser till präst idag är ”mitt i livet” och påbörjar sin andra yrkesbana. Bland de cirka 50 studenterna som utbildar sig i stiftet just nu finns det en spridning i ålder och kön, den yngste är 20 år, den äldste 60 år. De kommer från alla möjliga olika sammanhang med vitt skilda erfarenheter. Alla döpta har en kallelse att förmedla tro, hopp och evangelium. Kallelse till tjänst har, liksom dopet, sitt ursprung i Gud med en inre och yttre dimension. Vägen mot vigning påbörjas oftast i samtal med en församlingsbo eller anställd. ”Jag tror att du skulle bli en bra präst. Har du inte funderat på det?” Ett sådant samtal kallar vi yttre kallelse och ger inte sällan mod och näring att fundera över tjänst i vår kyrka. Församlingen förmedlar frågan och studenten bär den inre kallelsen. En viktig pusselbit är att tillsammans med någon i vigningstjänst fundera över ”till vad kallar Gud mig?” Församlingen är den plats där rekryteringen sker men det är också en av de viktigaste grundstenarna i ett kristet liv. Därför är det viktigt att man som blivande präst har ett församlingsengagemang och är aktiv i församlingens liv under minst två år innan man börjar läsa.
6
När man väl bestämt sig är det bra att börja med Svenska kyrkans grundkurs på Hjo folkhögskola. Där kan kallelsen djupna och tillsammans med andra får man fundera över vad tjänsten i Svenska kyrkan innebär. Många års studier Präststudier innebär 255 högskolepoäng (magisterexamen i teologi). Under de fyra åren på universitetet gör man parallellt stiftsförlagda moment såsom praktik och möte med biskop. Kyrkan prövar den yttre kallelsen genom rekommendationsbrev, praktik och en antagningshelg. Antagningen prövar lämpligheten utifrån bland annat teologi, personlig mognad, tro och liv, intellektuell och empatiskt förmåga. Biskopen beslutar om antagning, ett ja gäller för åtta år och ett nej i fem år i alla Svenska kyrkans stift. Efter universitetsstudierna väntar ett slutår i Uppsala/Lund på kyrkans eget utbildningsinstitut. Under 2021 vigs 17 personer till präster och diakoner i vårt stift vilket är oerhört glädjande. Läs mer om antagningsprocessen I Svenska kyrkans webbshop kan du beställa biskoparnas brev om kallelsen till diakon- och prästyrket. I brevet kan du läsa mer om antagningsprocessen.
Andreas Gunnmo, varför är du päst? ”Har du funderat på att bli präst?” Jag hade tågbyte i Stockholm och gick till Sankta Klara kyrka för att fördriva väntetiden. Där pågick en konferens och jag hamnade på ett fik med några andra ungdomar. Vi pratade om framtiden och då ställde en av dem frågan. Svaret var ”nej”. Det var inget jag någonsin tänkt på eller kunde tänka mig. Ändå kunde jag inte släppa frågan. Jag gick då på konstskola och tänkte mig att arbeta med konst. I konstvärlden handlar allt om att lyckas göra sig ett stort namn. Jag började leva mer och mer i tron och insåg att jag inte ville göra mitt namn stort utan göra Jesus namn stort. Jag bad länge Gud att visa mig en väg att tjäna Gud med konsten men Gud var tyst. Istället fick jag en fråga. Jag sökte in på Johannelunds prästprogram i Uppsala och tänkte att om jag kommer in är det väl tänkt så. Under utbildningen formades en tydlig, inre kallelse. Efter rigorös prövning bekräftade kyrkan min kallelse genom att viga mig till präst. Det är i korta drag hur det kommer sig att jag blev präst.
Vill du veta mer om utbildningen? Välkommen att höra av dig till stiftsadjunkt Anders Mulec, tel. 0511-26225.
tema - undervisning
En vanlig dag på jobbet Vad gör en präst under veckorna när hen inte är i kyrkan på gudstjänst? Läs en sammanställning av Michaels, Andreas och Marias vardagar. Text: Maria Liljenberg, Andreas Gunnmo och Michael Lindqvist, präster
Dagen inleds med att kolla nyheterna på text-tv eller svt.se. Sedan kollar vi läget med våra medarbetare innan vi samlas till morgonbön – en riktig löneförmån – som avslutas med morgonfika. Förmiddagen används ofta till att ringa samtal för att boka till exempel sorge-, dop-, vigselsamtal, ibland utförs också sådana samtal på förmiddagarna, men är vanligare på eftermiddagar, kvällar och helger. Det blir en del samverkansmöten för att planera och följa upp gudstjänster, konfirmationsundervisning och annan verksamhet. Vi har begravningsdagar tisdag, torsdag och fredag och begravningen kan vara kl. 11.00 eller 13.00. En begravning kan ta 45 minuter till flera timmar om vi ska delta i minnestund efteråt. En del förmiddagar ägnas åt tre timmars bibeläventyr i någon skola, eller besök i någon verksamhetsgrupp som öppen förskola till exempel. Det händer också ganska ofta att vi har själavårdande samtal i enskildhet under förmiddagen. En förmiddag i veckan har vi arbetsplatsmöten där vi går igenom veckan som varit och det som kommer. En gång i månaden samlas vi alla, kontorsanställda, vaktmästare, pedagoger, musiker, diakoner och präster för att fira mässa och göra en
övergripande planering, nu senast inför allhelgona samt vårplanering 2021. Efter lunchen som kan intas på kontoret, i bilen eller någon helt annanstans, så väntar eget förberedelsearbete inför gudstjänst, förrättning och andra grupper. En del eftermiddagar har vi olika grupper, konfirmander, samtalsgrupper, fördjupningsgrupper och liknande. Om det finns tid så är det ett enkelt eftermiddagsfika kl. 15.00. Här kan arbetsdagen ta slut, men oftast fortsätter den.
Jourhavande präst Behöver du någon att prata med? Att få dela sina tankar med någon kan göra skillnad. Jourhavande präst lyssnar, och det som sägs stannar mellan er. Du kontaktar Jourhavande präst via telefon, digitalt brev eller chatt. Just nu har tjänsten extraöppet på grund av coronapandemin. Svenska kyrkan erbjuder Jourhavande präst som en samhällstjänst under den tid på dygnet när många andra verksamheter är stängda. Prästerna är anonyma liksom du är anonym när du hör av dig. Du behöver inte tillhöra Svenska kyrkan eller vara troende för att kontakta Jourhavande präst. Jourhavande präst finns över hela landet och i jouren arbetar både kvinnor och män i alla åldrar anställda i Svenska kyrkan. Du kontaktar jourhavande präst via 112, alla dagar kl. 17-06. Du kan också skicka ett digitalt brev eller chatta, detta gör du via webbplatsen www.svenskakyrkan. se/jourhavandeprast. Chatten är öppen flera kvällar i veckan kl. 20-24.
Efter vanlig arbetstid väntar många olika sorters samtal; inför dop, bröllop och begravning. Då möter vi församlingsbor som behöver oss på olika sätt. Vi samtalar om hela livet; från födsel till död. En hel del möten med församlingsråd, gudstjänstvärdar, kyrkoråd, sockenstugeråd, Forum Johannes och liknande, samt samtalsgrupper och barn-/ungdomsgrupper. Varje tisdagskväll har vi vardagsmässa i Folkets hus som är en gudstjänst i miniatyr med mässa. När arbetsdagen/kvällen är slut tar vi oss hem, oftast med en tacksam bön över att få ha haft ännu en mångfacetterad och stimulerande dag på jobbet.
7
tema - undervisning
Samtal mellan fyra präster i Habo Följ med i ett samtal mellan fyra präster i Habo; Michael Lindqvist, Maria Liljenberg, Sven-Evan Svanberg och Andreas Gunnmo. Det är frågor från högt till lågt. Johannes Karlsson, ungdomsledare i Habo, leder samtalet. Text: Jessica Karlsson, kommunikatör
Vad är det bästa med att vara präst? Det bästa är alla möten med människor i olika sammanhang. Andreas: Och att ta del av andras berättelser, det gör att man lär sig mer om livet och vad det är att vara människa. I vilka sammanhang träffar ni människor? Till största delen möter vi människor i gudstjänstsammanhang och inför kyrkliga handlingar. Det är då vi präster har förmån att ta del av andras livshistoria och det är berikande. Ena stunden sitter vi i ett dopsamtal och håller en liten bebis, och i nästa möte sitter man kanske tillsammans med ett sorgehus och pratar om livet, döden, hoppet och den som lämnat. Finns det något som kan vara tufft i prästyrket? Det som är tuffast är begravningar av unga människor. Eller begravningar när det gäller suicid eller olyckor. Många anställda har tystnadsplikt, men som präst har ni en absolut tystnadsplikt – vad menas med det? Inom ramen för ett själavårdssamtal måste det som sägs i rummet också stanna där. Prästen får inte berätta vidare till polis eller annan myndighet eller tvingas vittna i domstol. Om ni hjälper så många med samtal, vem pratar ni med om er oro och sorg? Vi präster bör ha vår egen själavårdare.
8
Det är viktigt att vi har någon som vi kan prata med och lita på. Maria: Efter tuffa samtal brukar jag gå in i kyrkan, tända ett ljus och lämna över till Gud och säga; nu får du ta hand om det här. Jag delar det tillsammans med Gud. Ni har en förtjusande prästkrage på er. Varför har ni en prästkrage? Prästkragen är en ”avklippt” variant av det som kallas elvan, två tygstycken som sitter fast på prästkragen och som härstammar från romerska ämbetsdräkter. Brittiska domare har fortfarande elvan som en del av sin ämbetsdräkt. Kragen är som en uniform som säger: här kommer en präst, eller diakon om skjortan är grön. Vilken är den vanligaste frågan eller reaktionen som du får som präst? ”Men du är ju normal ju..” och ”Ursäkta att jag svor.” Har ni stött på några fördomar om präster? Ja. Det finns en viss bild av präster från film och media som inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Prästen i tvserien ”Halvvägs till himlen” kommer nog närmare i jämförelse än med Jan Myrdals prost i ”Fanny och Alexander”. Allting kan kokas ner till att folk förväntar sig att vi ska vara perfekta eller försöka vara perfekta. Och så är det ju inte – vi är människor med fel och brister precis som alla andra. Dock har vi Codex ethicus att följa.
Codex ethicus – och vad är det? Varje stift har sin egen Codex ethicus. Det handlar om hur präster ska bete sig gentemot varandra och människor vi möter. Handlar det om etik och moralregler som ni ska följa? Det berör olika sidor av moral och etik, framförallt berörs det kyrkliga. Vi ska hålla en hög moral, i det anseendet att människor ska lita på oss och att vi är ärliga och gör rätt för oss. Vi representerar alltid tron och kyrkan. Vi är inte bara präster när vi har prästkragen på oss. Michael: Jag tror att gemene man ser oss precis som alla andra. Människor tänker och förstår att vi är lika bräckliga och sårbara som alla andra. Känner ni att prästyrket är ett kall för er? Sven-Evan: Ja, jag tror det. Det växer fram en vilja hos en själv att vara och bli präst. Den bekräftas ju sedan av kyrkan, så det är två sidor av kallelsen. Jag personligen ser det som en livsuppgift eller kall. Maria: Det finns både ett inre och yttre kall i Svenska kyrkan som är mycket viktigt. Jag blev lärare innan jag blev präst, men jag har drivits av ett inre kall att bli präst. Kallet bekräftas av Svenska kyrkan och stiftet som antar en som prästkandidat. Efter utbildning och vigning bekräftas kallet återigen genom anställd i församling.
Foto: Gustaf Hellsing /Ikon
tema - undervisning
Tvivlar ni någonsin på er tro? Eller gör man inte det som präst? Maria: ett ordspråk: ”utan tvivel är man inte klok”. Michael: Det handlar kanske inte om tvivel egentligen utan snarare om nyfikenhet. Man blir aldrig färdig i sin tro. Det blir ingen, inte som präst heller. Sven-Evan: Jag är trygg att Gud bär mig. Det är viktigt att utvecklas i sin tro, och att våga ifrågasätta sin gudsbild. Vad kan få dig att känna att du tvivlar? Finns det saker som påverka extra mycket? Ibland kan livet kännas oerhört tungt och en kan fundera över vart allt är på väg – men Gud bär genom tvivlet. Tvivlet handlar mycket om människors agerande, vad människor gör, tycker och tänker. Vad innebär det för dig att vara präst? Andreas: Att tjäna Gud med hela mitt liv och att leva och förkunna evangeliet. Plus att jag får jobba med det jag älskar. Maria: Jag håller med, men jag skulle också säga att stå till tjänst för Gud och människor. Michael: Gud är ande. Vi ser inte Gud. Men Gud och Guds verk behöver fortsätta och då behöver Gud ta människor i sin tjänst. Det gör Gud på olika sätt. Detta kallas kristusrepresentation. Sven-Evan: Minns också det allmänna prästadömet; att alla kristna är kallade att be, tjäna Gud och tjäna medmänniskorna.
Hur gör ni för att skilja på prästyrke och privatliv? Det går egentligen inte. Är du prästvigd, så är du det när du sover och lagar middag tills du dör. Men vi har också arbetstidsavtal, vilket gör att en heltidstjänst är 40 timmar i veckan. Andreas: Man är alltid präst, men min familj ska känna när det är familjetid. Därför tar jag av mig prästskjortan (uniformen) när jag kommer hem. Kan vem som helst bli präst? Vem som helst som blir antagen av kyrkan. Det går in på det vi pratade om innan med inre och yttre kallelse. Gud kal�lar den Gud vill kalla. Sven-Evan: Ofta är det ju vi människor och våra traditioner som sätter upp hinder, men för Gud finns inte dessa hinder. Nu, lite roliga frågor. Detta är en inskickad fråga: Min dotter ställde en fråga till flera präster när hon var liten som hon aldrig fick något svar på. ”Om Gud skapade ALLT, vem skapade då Gud?” Maria: Jag tänker att Gud alltid har funnits, att världen och universum aldrig varit utan Gud. Men visst kan vi undra det är en så stor tanke och den som vågar tänka så stora tankar är klok. Kruxet är, tror jag, att våra tankar och hjärnor är för små för att begripa och omfamna allt. Men det ska inte hindra oss från att söka svar på alla sätt. Alltså kommer jag fortsätta fundera på den här frågan, för ett
svar som är rätt är jag rätt säker på att jag inte har. En till rolig fråga; tror ni att Eva och Adam har navel? Sven-Evan: Jag ser Eva och Adam som en bild för urmänniskorna. Antagligen hade de första människorna också navel. Måste man dricka kaffe? Nej! Inget krav.. Haha! Om du inte hade präst som yrke, vad vill du jobba som då? Sven-Evan: Arkitekt. Andreas: Lärare. Michael: Jag är utbildad lärare, men jag ville som ung bli meteorolog. Maria: Jag är ju utbildad lärare, men gärna arkeolog eller lastbilschaufför! Sista frågan, dela med dig av ett favoritbibelord/citat? Michael: Psaltaren 91 1-2 ”Den som sitter under den Högstes beskärm, och vilar under den Allsmäktiges skugga, han säger: ’I Herren har jag min tillflykt och min borg, min Gud, på vilken jag förtröstar’”. Maria: Jer 29:11-13 ”Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp.” Andreas: Rom 10:13 ”Var och en som åkallar Herrens namn skall bli räddad.” Sven-Evan: 1 Joh 4:16 ”...den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom.”
9
Lucia i Habo kyrka 2019
Lucia - 11 dagar före julafton Lucia betyder ljusbärare och det är vad hon är. I det svenska firandet har hon ljus i håret. Ljuset står för godheten, kärleken, omtanken och vänligheten. Text: Michael Lindqvist, präst
Vi går strax in i advents- och jultiden. Det är alldeles mörkt ute, både när vi stiger upp och kommer hem från skola, arbete och annat. Vi tänder våra ljus, det möter vårt behov av värme, hopp och gemenskap. Men årets advents- och jultid blir speciell, med anledning av coronapandemin. Mer än någonsin behöver vi påminna oss om varandra, ge stöd och uppmuntran. Vi möts, fast kanske på andra sätt än tidigare. Telefonsamtalen, de vänliga ögonen, uppmärksamheten och omsorgen om varandra på olika sätt – det är alltid viktigt, nu kanske mer än någonsin. Lucia 13 december Ett fint inslag i december månad, 11 dagar före jul, är luciafirandet. I år blir det lite annorlunda i Habo, även om det ändå sker. När det är som allra mörkast på året, påminns vi om Lucia.
10
Hon bar ljuset till andra som satt rädda i katakomberna i dåtidens Syrakusa. Enligt berättelsen om henne dödades hon för sin kristna tros skull under kejsar Diocletianus´ förföljelser 304 e Kr. Det var brottsligt att vara kristen trosbekännare. Hon är en av kyrkans många martyrer. 13 december är hennes dag. Denna dag var årets mörkaste enligt dåvarande kalendern, vid vintersolståndet. Nu använder vi den julianska kalendern där vintersolståndet infaller omkring 21 december. Lucia – namnet betyder ljusbärare, och det är vad hon är. I vårt svenska firande har hon ljus i håret. Det lyser i hennes ansikte. Mörkret försvinner inte, men ljuset är starkare. Ljuset står för godheten, kärleken, omtanken och vänligheten.
Vi, alla, har uppgiften att vara ljusbärare för varandra. Det kan betyda olika saker för oss. Lucia kämpar för sin egen kropp En annan artikel av detta kyrkoblad berör vår kyrkas julkampanj. I år handlar den om flickors rätt till eget liv. Lucia från Syrakusa skulle giftas bort, men hon protesterade. Hon vägrade att underkasta sig omgivningens krav. Hon hävdade rätten till sin egen kropp, sin tro och rätten att fatta egna val om det egna livet. Som Lucia kämpar många flickor och kvinnor för denna rätt, också idag. Vi människor är olika varandra på tusen olika sätt, men alla har samma okränkbara värde. Vi kan vara ljusbärare när vi stöder varandra och möter varandra med kärlek, vänlighet och respekt.
Julgranen är egentligen ett träd från paradiset Ingen jul utan gran. Så är det för många människor. Men granens väg till våra vardagsrum är slingrig och började redan i paradiset. Text: Sven-Erik Falk, Skara stift
Sverige lär vara världens julgranstätaste land. Vi använder omkring sex miljoner granar varje år. Hälften köps och hälften huggs på egen hand, inte alltid med tillstånd från markägaren. De här granarna kläs sedan med ljus, glitter, kulor och olika figurer. Pyntet är förstås till för att vara vackert, men en hel del är också kristna symboler. Kommer från Tyskland Som så mycket annat när det gäller svenska jultraditioner så kan vi hitta ursprunget i Tyskland för ungefär 500 år sedan. Fast vissa historiker vill gå ännu längre tillbaka. I romarriket fanns under antiken en sed att markera vintersolståndet genom att ta in kvistar från åretrunt-gröna växter. De symboliserade den obrutna livskraften. Växterna fanns också med i kyrkornas mysteriespel under medeltiden. På juldagen firades Jesu födelse. Men dagen innan, det vill säga vår julafton, handlade berättelserna om de första människorna och händelserna i Edens lustgård.
Luther och granen Omkring år 1500 började de smyckade träden att flytta in även i bostadshusen. Först hos familjer som hade det gott ställt, sedan allt mer allmänt. Det skedde inte alltid i takt med naturen och 1554 förbjöds därför all granhuggning i staden Freiburg med omnejd. Pyntet utvecklades också. Det berättas att Martin Luther var den förste som tog in en gran och smyckade den med tända ljus. Detta sedan han på julaftonskvällen vandrat genom skogen och hittat vägen hem genom att följa de glittrande stjärnorna som lyste över träden. Berättelsen har bara ett fel: den är inte sann. Troligen härstammar den från 1800-talet och den tidens romantiska tänkande. Däremot finns det en riktig koppling till Luther, eftersom julgranen framför allt blev populär i protestantiska hem. Katoliker föredrog att använda julkrubba. Denna skillnad levde kvar länge, och det var inte förrän 1982 som en gran restes på Petersplatsen i Rom. Spreds över världen
Grönskan fick då symbolisera träden i paradiset. Därför började man hänga upp röda äpplen i grenarna. De äpplena har senare blivit de kulor i glas eller plast som vi numera använder.
Till Sverige kom julgranen i mitten av 1700-talet. Premiären lär ha skett på Stora Sundby herrgård i Södermanland. Där finns dokument som talar om en gran med vaxljus och gotter.
Under 1800-talet spred sig bruket med julgran till allt bredare grupper, och till allt fler länder. Något som bidrog till framgången var en bild på hur det engelska kungaparet drottning Victoria och prins Albert klädde en gran. Denna bild spreds både i tidningar och som vykort. Den anses bland annat ha bidragit till att julgranen blev populär i USA. Under 1900-talet har granens segertåg fortsatt över världen, och den förekommer numera även i länder där man egentligen inte firar jul. Och vi svenskar med våra stora skogar är troligen det mest granälskande folket i världen, även om vi nog inte alltid tänker på att det är ett paradisträd vi tar in.
Julgranens symboler •
Själva granen: Det alltid gröna trädet symboliserar evigt liv.
•
Ljusen: En symbol för Jesus som världens ljus.
•
Kulorna: Påminner om frukten på Livets träd i paradiset.
•
Halmänglar: Syftar på änglarna som sjöng för herdarna att Jesus var född.
•
Stjärnan i toppen: En symbol för Betlehems stjärna som visade vägen till stallet där Jesus föddes.
11
INGA KALENDERSIDOR I och med covid-19 är det svårt att planera gudstjänster och mötesplatser. Om det kommer nya direktiv behöver vi som kyrka också anpassa oss efter dem med kort varsel. Med anledning av detta har vi valt att inte ha med något kalendarium i julens kyrkoblad. Uppdaterad information finns alltid på vår webbplats och annan annonsering, till exempel Habo-Nytt och Jönköpings-Posten.
Du kan alltid ringa expeditionen Har du svårt att hitta information om julens gudstjänster eller våra verksamheter kan du alltid ringa och fråga. Expeditionen är öppen helgfri måndag-fredag kl. 10-12 på tel. 036-496 00.
Se aktuell information På vår webbplats kan du se vad som händer i våra kyrkor och församlingshem. På vår webbplats får du även information om anmälan till julens gudstjänster. Skanna qr-koden till vänster med din mobiltelefon eller gå in på:
www.svenskakyrkan.se/habo/kalender
Vi finns här för dig! Sorg är alltid svårt, men i tider av corona är det mycket som gör sorgen extra svår. För den som känner ett behov att prata med någon finns det alltid möjlighet med pastoratets präster och diakoner. Hör av dig till: Diakon Susanne Svanberg tel. 036-496 07 Diakon Erica Boge tel. 036-496 04 Präst Andreas Gunnmo tel. 036-496 05 Präst Maria Liljenberg tel. 036-496 08 Präst Sven-Evan Svanberg tel. 036-496 02 Präst Michael Lindqvist tel. 070-383 27 70
12
I Gustav Adolfs församlingshem finns tre tavlor som visar flytten av kyrkan.
Gustav Adolfs kyrka firar 240 år Den 19 november 1780 invigdes Gustav Adolfs kyrka. Vivi-Anne Lindberg, som skrivit aritkeln, är 6:e generationen efter Zakris och Maria Nilsson. Text: Vivi-Anne Lindberg I år firar vi 240 årsminnet av kyrkans flytt till Gustav Adolf. Zakris Nilsson från Qvighult var den man som drev igenom att de skulle få en egen kyrka, i denna norra delen av Habo dåvarande socken. Zakris hade bott i Qvighult sen han var 27 år gammal genom giftermål med 20 åriga Maria Johansdotter från Qvighult. De blev senare ägare till gården. Paret fick åtta barn, men bara tre, två pojkar och en flicka, nådde vuxen ålder. Tre av barnen dog i rödsoten 1752. År 1782 den 17 december dör hustrun Maria endast 62 år i bröstfeber (lunginflammation). Hon hann uppleva att makens kamp för en egen kyrka blev verklighet.
Invigning av kyrkan Den 19 november 1780 invigdes Gustav Adolfs kyrka. Sockenborna hade i mer än 100 år tidigare önskat sig en egen kyrka. Men det blev Zakris Nilsson som tog saken i egna händer. De önskade få kyrkan i Fiskebäck flyttad till en tomt på Flittereds ägor. Det blev många skrivelser och uppvaktningar. Min farfar Carl berättade och jag (ViviAnne) lyssnade ivrigt till att Zakris Nilsson red sju gånger på häst till kungen Gustav III, i Stockholm, innan kungen äntligen beviljade tillstånd och flyttning av Fiskebäcks kyrka. Kyrkan nedmonterades och lastades på vagnar efter oxar till Gustav Adolf. Namnet fick
kyrkan och socknen efter kronprinsen som kungen gav sitt tillstånd till. Gustav Adolfborna fick själva bekosta såväl flyttning som uppbyggnad av kyrkan, som verkställdes under året 1780. Bland de gåvor som skänktes till kyrkans invigning fanns en ljuskrona av järn överdragen med silver som Zakris Nilsson skänkt.
Tre tavlor i Gustav Adolfs församlingshem Konstnären Pia Hesselmark-Campell har målat tre tavlor som visar flytten av Fiskebäcks kyrka till Gustav Adolf. Tavlorna finns i Gustav Adolfs församlingshem.
13
Foto: Alex Giacomini /Ikon
Begravningssätt: Kremering År 1887 gravsattes den första urnan i Sverige. I mitten av 1900-talet låg andelen kremeringar på cirka 10 %, idag ligger siffran på cirka 83 % i Sverige. Text: Claes-Olof Mattsson, kyrkogårdsföreståndare I Sverige finns för närvarande två begravningssätt; traditionell kistgravsättning och kremation. Kremering, alltså att den avlidnes kropp bränns efter döden, är en ganska modern företeelse i Sverige. Kremeringar förekom i Sverige under förkristen tid och då framförallt under järnåldern, men försvann mer eller mindre när Sverige kristnades för ungefär 1000 år sedan. År 1882 grundades Svenska Likbränningsföreningen (senare Eldbegängelseföreningen), och år 1887 gravsattes den första urnan i Sverige. Det var askan efter disponent Ernst Kjellerstedt från Örebro. Året därpå, 1888 fastslog Högsta domstolen att frivillig likbränning var tillåten i enlighet med svensk lag. Förändrad syn på kremation Svenska kyrkan var till en början inte helt positivt inställd till kremering. En präst hade till exempel möjlighet att vägra jordfästning av kremerat stoft. Under 1930-talet hade inställningen dock förändrats då till exempel en ärkebiskop
14
invigde ett krematorium. Den katolska kyrkan har förhållit sig mer skeptisk till kremering och tillät kremering i begränsad skala först under 1960-talet. De sa till exempel nej till spridning av aska så sent som år 2016. Habo kommun ligger något under snittet I vårt land skulle det också dröja innan kremering som begravningssätt blev vanligt bland allmänheten. År 1945 låg andelen kremeringar på ca 10 %, men sedan dess har andelen ökat. År 1979 nådde den 50 %, och nu ligger den på ungefär 83 %. Habo pastorat har en andel på 78 %. Habo ligger alltså något lägre än riksgenomsnittet. Skillnaden kan ha historiska förklaringar, kremering var från början ett storstads- och stadsfenomen som sakta men säkert spridit sig ut på landsbygden. Danmark har ungefär samma andel kremeringar som i Sverige, men i Norge kremeras endast runt 36 % av de
avlidna och i Irland som har en stark katolsk tradition är andelen runt 17 %. Gravsättning i Habo I Sverige finns för närvarande 59 krematorier, från Ystad i söder till Kiruna i norr och 2019 kremerades 73 497 personer i Sverige. Det spekuleras dock i begravningsbranchen att andelen kremationer inte längre ökar nämnvärt utan har planat ut. Efter en begravningsceremoni i Habo sker det stora flertalet kremeringarna i Jönköping i krematoriet på Skogskyrkogården. En gravsättning av en urna kan ske i en kistgrav eller en urngrav och i Habo pastorat finns minneslunder på samtliga våra kyrkogårdar samt en askgravplats på Habo kyrkogård. Under 2021 arbetar vi med att anlägga tre stycken nya askgravplatser; på Fiskebäcks kyrkogård, Gustav Adolfs kyrkogård och på Brandstorps nya kyrkogård. Källor: SKKF (Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund), Wikipedia
Namn:.................................................... Adress:.................................................. Ort:........................................................ Grattis till Lasse Davidsson, Elisabet Jelvestam och Gunnel Andersson som vann i förra numret! Vinnarna får ett presentkort till Fairtradeshoppen. Skicka ditt korsord senast 1 februari 2021 till: Svenska kyrkan, Ringvägen 3A, 566 31 Habo. Märk kuvertet ”korsord”.
RAN DIGT DJUR
som en citron
ko m m e r efte r A PAUS I SKOLAN GÅR PÅ RÄLS
I NTE I NN E
KLOCKSLAG
Svar -Sv = smakar äcklig mat
6 + 5 =
Korsord för barn upp till 12 år. Vinnarna får en hemlig present skickad på posten! Grattis till Tindra, Wilma och Lovin som vann förra numret! Skicka ditt korsord senast 1 februari 2021 till: Svenska kyrkan, Ringvägen 3A, 566 31 Habo. Märk kuvertet ”korsord”.
Namn:.................................................... Ålder:.................................................... Adress:..................................................
VIRRVARR
Ort:........................................................
Korsordskonstruktör: Hanna Fredholm
15
ÖPPNA FÖRSKOLOR
sorgegrupper
sjunga i kör
babycafé
TRO
barnträffar fördjupning i tro skolbesök kyrkokörer pilgrimsvandringar öppet hus ungdomskör cafégemenskap The Rock
mammagrupp lovsång
samtal
LEKPLATSHÄNG
möten
äldreträffar
kyrkråttor
konfirmander
LÄXHJÄLP
syförening bibelgrupper GUDSTJÄNST FÖR SMÅ & STORA relationer vägkyrka
själavård
stickcafé
julvandringar
gemenskap lovaktiviteter
FRÄLSARKRANSEN
böneljus
dop
begravningar
bröllop
internationellt arbete kyrkfika
dopfest
öppna kyrkor rasthäng FAMILJEKÖR GUDSTJÄNSTER
MÄSSOR
bön
Tack för att du gör det möjligt!
