Kyrkobladet 2019-04

kyrkobladet för Habo, Gustav Adolfs och Brandstorps församlingar

TEMA : Relationen till andra

• Sjukhusprästen • Sjukhusprästen Lasse Larsmark

• Änglahyss • Änglahyss med konfirmanderna • Lena • Lena berättar om sitt engagemang

• Svenska Svenska kyrkans julinsamling

Julen 2019

Kontaktpersoner Habo pastorat T.f. kyrkoherde Sven-Evan Svanberg

036-496 02

Präster Ingvar Briland

076-192 98 48

Bertil Johansson

036-496 05

Maria Liljenberg

036-496 08

Diakoner Erica Boge

036-496 04

Susanne Svanberg

036-496 07

Musiker Christina Otterdahl

036-496 12

Ellen Sandberg

036-496 13

Leif Åhlund

036-496 17

Pedagoger Rickard Abrahamsson

036-496 03

Monica Fullana Kilefors 036-496 15 Johannes Karlsson

036-496 24

Mia Sjöstedt

036-496 18

Ekonom Emma Sollenby

036-496 10

Ekonomiassistent Rose-Marie Johansson 036-496 11 Kommunikatör Jessica Karlsson

036-496 01

Guide Oskar Ek

036-496 16

Kyrkogårdsföreståndare Claes-Olof Mattsson

036-496 06

Vaktmästare Gustav Adolfs församlingshem: Marie Thelander

036-450 40

Brandstorps församlingshem: Mia Karlsson

0502-501 03

S:t Johannes församlingshem: Lotta Lindh

036-496 19

Nästa nummer: 22-23 februari 2020 Svenska kyrkan Habo svenskakyrkanhabo

Ingen människa är en ö

V

i människor behöver varandra och grundläggande är tilliten. Redan som nyfödd blickar barnet mot sin mamma och mamman ser tillbaka på sitt barn. I många avbildningar av Jesusbarnet och hans mor kan vi se den bilden.

Att bli sedd är en förutsättning för att tilliten ska växa, för att börja se medmänniskorna och för att empati ska utvecklas.

en annan människa innebär det alltid en risk, risken att förlora den man öppnar sig för. Samtidigt är det ofta riskerna och det som skaver, ”sandkornen” i livet, som formar och gör att vi mognar som människor. När vi delar livet, glädje, sorger och bekymmer med varandra kan vänskapen fördjupas. Just detta att dela livet med varandra, och stöttar varandra, ligger i kyrkans DNA.

Gud ser oss människor djupare än någon annan. Ett tidigt namn på Gud var ”seendets Gud”. Gud ser oss var och en med en blick fylld av kärlek.

När vi låter denna blick fylla oss driver det ut rädsla och skapar tillit.

I Bibeln finns bilden av den kristna gemenskapen som en kropp, där de olika kroppsdelarna hjälper och stödjer varandra. Det är så vi bör leva.

Det är inte bara en vacker bild som aposteln Paulus använder utan det är vår kallelse att leva det livet.

Varje människa har i sin grund en förutsättning för att känna denna til�lit. Den kan bli skadad genom våra erfarenheter, och rädsla för att bli skadad på nytt kan få oss att sluta oss. En bild för detta är musslan som sluter sig. Men när en mussla öppnar sig finns förutsättningen för att pärlor ska bildas.

När en mussla öppnar skalet för att få in syre eller för att äta plankton, kan ett sandkorn råka tränga in mellan skalet och den skimrande mantelvävnaden som kallas pärlemor. Vävnaden retas av sandkornet, kornet kapslas in i vävnaden och en pärla bildas.

Precis som musslan måste vi öppna oss och riskera att få in ”sandkorn” för att överhuvudtaget leva. När vi öppnar oss för vänskap och kärlek till

Hos Svenska kyrkan i Habo finns många verksamheter som ger tillfälle för goda möten där gemenskap kan växa och fördjupas för att sedan fortsätta i vardagslivet.

Men allt börjar med att bli sedd. Det kan vara i ett enkelt möte mellan fyra ögon eller så kan det vara vid ett kyrkkaffe. Låt oss ta vara på de mötena och våga öppna oss för varandra.

Vi har allt att vinna. Och minns – du vilar redan i Guds varma blick!

Sven-Evan Svanberg tillförordnad kyrkoherde

Innehåll

04

4 5 6 8 9 10 11 12 13 14 15 15

bereden väg för herran låna böcker på s:t johannes bibliotek Sjukhuskyrkan finns för dig vid kris samtal om sorg en liten gest kan betyda så mycket vi lär oss av varandra alla flickors rätt till ett värdigt liv det händer hos oss kommande gudstjänster turistinvasion till julottan i habo kyrka renovering och ombyggnad entrén ska anpassas i sockenstugan

06

Vi söker

vägkyrkoassistenter och kyrkogårdsarbetare till sommaren 2020.

Du ska vara minst 18 år och ha B-körkort.

Skicka din ansökan senast 7/2 till: habo.pastorat@svenskakyrkan.se

14 Kyrkobladet i Habo delas ut fyra gånger per år till alla hushåll i Habo kommun.

Om du inte får Kyrkobladet i brevlådan, ring utdelaren Svensk direktreklam tel.

036-18 76 10. Du kan också hämta Kyrkobladet i våra kyrkor och församlingshem.

Läs mer om tjänsterna på vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/habo

Kyrkobladet 2019-04

Ansvarig utgivare: Sven-Evan Svanberg Redaktör och layout: Jessica Karlsson Redaktion: Märta Bodin, Agneta Gustavsson, Jessica Karlsson, Helena Persson, Sven-Evan Svanberg och Susanne Svanberg.

Foto framsida: www.pixabay.com Ej namngivna foton tillhör pastoratet.

Habo pastorat

Kapellgatan 32, 566 32 Habo Telefon: 036-496 00 Telefontid: helgfria vardagar kl. 10-12 E-post: habo.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/habo Tryck: RN-Offset AB Upplaga: 5 000 ex

Bereden väg för Herran År 1819 togs en ny psalmbok i bruk. Bland de nya psalmerna i den fanns Bereden väg för Herran. Psalmen påminner oss om att advent vill vara en förberedelsetid inför julen.

O

m det är några ord som vi förbinder med adventstiden, så är det väl orden Bereden väg för Herran. De är ju de ord som inleder den psalm som vi alltid sjunger först i våra gudstjänster på första söndagen i advent, psalmen 103 i vår psalmbok. Ofta sjunger vi den psalmen också vid fler tillfällen under adventstiden, både i våra gudstjänster och vid olika slag av vardagssamlingar. Därmed är dessa ord med vid flera tillfällen under advent.

Ny psalmbok 1819 I år har vi sjungit denna psalm i 200 år. Den första söndagen i advent 1819 fick vi nämligen ta en ny psalmbok i bruk i vår kyrka. Den psalmboken kallas för 1819 års psalmbok eller för den Wallinska psalmboken. Det sista namnet har den efter den man som var den ledande gestalten vid denna psalmboks tillkomst, Johan Olof Wallin. Denna nya psalmbok innehöll många av de äldre psalmer som hade sjungits i vår kyrka under flera hundra år, de flesta efter språklig bearbetning. Psalmboken innehöll också ett flertal nyskrivna psalmer.

Ett stort antal av dessa hade Wallin som upphovsman. Inte bara han bidrog dock med nya psalmer. Det gjorde bland flera andra också Frans Mikael Franzén. Han var vid den här tiden kyrkoherde i Kumla och medlem av Svenska Akademien. Längre fram blev han biskop i Härnösand.

Franzén skrev ett flertal nya psalmer och bland dem också en ny psalm avsedd för adventstiden: Bereden väg för Herran. I den nya psalmboken

4

fick den nummer 53. Vi har alltså fått sjunga denna psalm under advent i 200 år.

översättning med orden: bana väg för Herren. I det 40:e kapitlet i Jesajaboken kan vi läsa orden.

Ord från Bibeln

Förberedelsetid inför julen

Sin inspiration till inledningsorden i denna psalm hämtade Franzén från Bibeln. Han tänkte på Johannes döparen, som enligt evangelierna var den man som förberedde bibelns folk inför Jesu ankomst. I evangelierna återges de ord som denne Johannes sa i sin predikan. Bland dessa ord fanns enligt evangelierna också de ord som Franzén valde som inledande ord i sin psalm. I vår nuvarande bibelöversättning översätts dessa ord med: bana väg för Herren. Vi kan läsa om detta i Lukasevangeliets 3:e kapitel.

Franzén tänkte också på en biblisk gestalt från det Gamla testamentet, en gestalt som levde flera hundra år före Kristus, nämligen profeten Jesaja. Han hade också i sin predikan använt dessa ord. I nuvarande bibel-

När Franzén valde att inleda sin nya adventspsalm med dessa ord gjorde han ett passande val. Meningen med adventstiden är ju att den ska vara en tid då vi bereder oss inför mötet med vår Herre Kristus i julens högtid, som ju är den högtid som adventstiden leder fram till. Låt oss på första söndagen i advent och sedan kanske fler gånger under adventstiden med glädje sjunga psalmen Bereden väg för Herran. Låt oss också ta till oss den uppmaning som psalmens inledande ord ger oss. Om vi gör det blir adventstiden för oss just det som den vill bli, en tid av andlig förberedelse inför julen. Då får vi också fira en välsignad julhögtid.

Foto: Sven-Erik Falk/Ikon

Text: Bertil Johansson, präst

Låna böcker på S:t Johannes bibliotek Biblioteket är till för alla. Böckerna som finns i biblioteket kan du låna eller läsa på plats. Det finns bland annat böcker om tro och livsåskådning, bön och andlig fördjupning, lyrik och skönlitteratur.

Text: Karl Lindqvist, förtroendevald i Habo pastorat

Låna böcker och ta med dig hem Biblioteket är till för våra församlingsmedlemmar. Det betyder att böckerna som står där kan var och en låna fritt. Hur du ska gå till väga kan du läsa om i en liten faktaruta intill denna artikel. Samma information finns också på en liten skylt som står på en hylla i biblioteket.

Vårt fina bibliotek kommer nu att bli ännu trevligare att besöka. Framför fönstret till vänster kommer det så småningom att finnas två sköna stolar, med ett litet bord emellan och två

läslampor. Då det inte är sammanträden kan du slå dig ned, bläddra i de böcker du tänkt dig att låna, eller helt enkelt börja läsa dem i detta sköna stillsamma rum.

Ge förslag på böcker som ni vill läsa Vi som har ansvar för biblioteket, undertecknad tillsammans med Per Carlsson, tar gärna emot förslag på inköp av fler böcker. Inköpsförslagen kan du lägga i en liten låda intill den med lånelapparna.

När det gäller inköp kommer du att så småningom att få stifta bekantskap med våra senaste Nobelpristagare (och även en hel del av dem dessförinnan). Här vill jag särskilt rekommendera 2018 års pristagare, Olga Tokarczuk från Polen, exempelvis romanen Löparna (2009) eller novellsamlingen Spel på många små trummor (i nyupplaga 2018).

Humoristen Falstaff Fakir sa en gång: ”Läsa böcker gör dig klok, därför läs varenda bok!” Så mycket tror jag inte att någon av oss hinner med, men förhoppningsvis kan du i vårt bibliotek hitta någon bok som passar just dig.

•

• • • •

Hammarskjöld (03.02) Ylva Eggehorn: Att ta ansvar för Gud (om Etty Hillersum och Dietrich Bonhoeffer) 03.02 Jostein Gaarder: Sofies värld 10.02 C.S.Lewis: Av glädje överfallen 03.02 Tomas Sjödin: Reservkraft 07.01 Tomas Tranströmer: Den stora gåtan 12/lyrik

Foto: www.pixabay.com

D

en som besökt S:t Johannes har säkert lagt märke till ett litet rum till höger på vägen in mot själva kyrkan, ett rum fyllt med böcker. Det är vårt lilla bibliotek, som en gång grundades av prästen Johan Alberius. Han köpte in en mängd böcker och ordnade dem i hyllorna efter ett visst system. Här finns för att ge några exempel, 01 för Bibelböcker, 02 för Bibelvetenskap, 03 för Kristendomens historia. Här finns 06 Tro och livsåskådning, 07 Andlig läsning, 08 Bön och andlig läsning men också 10 Faktaböcker i filosofi och lärdomshistoria, 12 lyrik, 13 Skönlitteratur. Allt detta finns förtecknat efter författare och titel i en röd pärm, som står på en hylla till vänster om dörren när du kommer in i biblioteket. Samma förteckning finns också i en dator, som står på ett litet bord framme vid fönstret.

Hur lånar jag böcker?

Fyll i en lånelapp och lägg lappen i lådan. Lånetiden är en månad.

När ska du lämna tillbaka böcker tar du bort din lapp från lådan och ställer tillbaka boken/böckerna. Är du osäker på var boken stod kan du

Lästips från bibliotekets utbud •

Jurjen Beumer: Den längsta resan inåt-mystik och politik hos Dag

lägga den i lådan för återlämnade böcker.

5

tema - relationen till andra

Sjukhuskyrkan finns för dig vid kris Kan jag göra något för dig? frågar Lasse Larsmark ofta som sjukhuspräst på Ryhov i Jönköping. Det grundläggande arbetet är att ge stöd till människor i svåra situationer. Läs samtalet mellan Märta Bodin och Lasse.

Text: Märta Bodin, förtroendevald i Habo pastorat

L

asse arbetar inom Sjukhuskyrkan i Jönköping tillsammans med ytterligare en präst och två frikyrkopastorer. Sedan några år finns också en sjukhus-imam i det som ingår i den andliga vården.

Samtliga avlönas av sina respektive församlingar, alltså inte av sjukhuset. Sjukhuskyrkan finns också med i kommunens krisarbete. Lasse upplever att det uppfattas som självklart att kyrkan ska vara med, som en aktör med lång erfarenhet av krisstöd och ritualer som kan hjälpa människor att uttrycka och dela sorgen.

Både vardagligt och existentiella samtal Som sjukhuspräst arbetar man både med patienter, närstående och personal. Varje vecka går Lasse runt på de avdelningar som just han har ansvar för, bland andra onkologkliniken och erbjuder samtal. Han välkomnas av personalen och man har en bra samverkan. Mer och mer inser man hur viktigt det är med möjligheten till så kallade existentiella samtal, alltså samtal om livet och livets mening.

För att skapa förtroende måste man ofta börja i det vardagliga. Lasse är också ansvarig för Ekhagens gäst-

6

hem där vård ges i livets slutskede.

Där äter han ofta lunch, hjälper till att servera och pratar kanske om de senaste idrottsresultaten. Så småningom kan samtalen fördjupas. ”Kan jag göra något för dig?” frågar han ofta. Ibland vill man att han ber eller sjunger en psalm, någon gång att man firar nattvard men ibland ingenting särskilt, bara att han lyssnar.

Samarbete med polis och räddningstjänst En viktig bas i arbetet är kontakterna vid olyckshändelser eller andra plötsliga dödsfall. Antalet dödsfall i trafiken har minskat mycket under hans tid som sjukhuspräst. Både bilar och vägar är säkrare. Detsamma gäller inte antalet människor som tar sina liv. Här sker en viktig samver-

Lasse tar i vårt samtal ofta upp lyhördhet. Man kan inte ta något för givet, när det gäller relationer, säger han. Alla har inte god kontakt med sina barn till exempel, och det kan vara en skam att berätta om något sådant. Som präst måste man vara öppen för hur olika livet kan se ut.

Stöd för personalen på sjukhuset Personalen är också en viktig målgrupp. Ryhov är en stor arbetsplats. Även bland personalen sker dödsfall, och bland personalen finns det människor som mår dåligt och behöver någon att samtala med. Sjukhusprästerna är också med i utbildningar. På senare tid har det varit stort fokus på existentiell hälsa. Sjukhuskyrkan medverkar i samtalsgrupper för både personal och patienter.

Om Lasse Larsmark Lasse har varit sjukhuspräst i Jönköping i snart 30 år, sedan 1992 på Ryhovs sjukhus. Han bor i Habo med sin fru och är förtroendevald i Habo pastorat.

Foto: Magnus Aronson/Ikon

tema - relationen till andra

kan mellan sjukhuskyrkan, polis och räddningstjänst. Ofta kommer polisen med själva dödsbudet. Frågar man då ”Vill ni ha något stöd?” får man oftast ett nekande svar. Frågar man i ställer ”Får vi ringa i morgon?” blir det ofta ett ja. Dagen därpå har de närstående hunnit ta in vad som hänt och vet vilken hjälp de behöver. Andra gånger rings prästen in till akuten och kan då förmedla kontakter till stöd efteråt. Här gäller också lyhördheten, menar Lasse. Man måste ha respekt för människors integritet, men man får inte heller överge den som är i en svår situation.

Lasse påpekar också att sorg är viktigt och naturligt. Särskilt svårt kan det vara när ett barn dör, i samband med födseln eller senare. ”Det kan vara svårare att sörja det man inte fick, än det man förlorar”, säger Lasses erfarenhet. Liksom tidigare talar han om sorgen som något naturligt och citerar en dansk sorgeterapeut Marianne Nielsen: ”Den som inte kan sörja, kan inte säga god dag till livet”. I alla de här svåra situationerna, oavsett om det gäller ett barns eller en vuxens död, gäller det för prästen att tänka på att allas livsberättelser är olika. Man reagerar olika beroende på vad man

har varit med om tidigare i livet. Det gäller att ha fingertoppskänsla.

En av de stora förändringar som skett under Lasses tid som sjukhuspräst är att människor ofta inte ligger inne på sjukhuset så länge. Man har därför inte längre söndagsgudstjänster på sjukhuset. Samtidigt kan det kännas fint att hänvisa till en plats för fler möten. Sinnesrogudstjänsterna i Kristine kyrka en torsdag i månaden har blivit en sådan mötesplats, där både familjerådgivare och sjukhusprästerna finns med.

Hur möter man någon som drabbats av sorg?

Vad ska man säga när man möter någon som drabbats av sorg? Det är en fråga som många av oss ställer sig.

Det finns en enkel regel säger Lasse.

Vet jag inte vad jag ska säga, ska jag säga just det. ”Jag vet vad som hänt, men inte vad jag ska säga.”. Framför allt ska man inte försöka förringa det som hänt i ett försök att trösta.

När vi slutar vårt samtal hänvisar Lasse till en psalm i Svenska kyrkans psalmbok Psalmer i 2000-talet, psalm 959, skriven av Tomas Boström.

Finns i någons himmel någons närhet nu, någons famn att fly till, någon som är Gud? Om du finns, kom till mig.

Om du finns, finns här.

Fyll min sorg med livet, du som är livet.

(Psalm 959)

Fakta om Sjukhuskyrkan •

Sjukhuskyrkan finns på drygt 70 orter

•

Målgrupp är patienter, närstående och personal

•

Medarbetarna har tystnadsplikt och för inga journaler

•

Sjukhuskyrkan kan förmedla kontakt med andra religioner och samfund

•

Sjukhuskyrkan samarbetar med sjukhuspersonalen kring frågor om livsåskådning, etik och tro.

7

tema - relationen till andra

Samtal om sorg När man mist sin livskamrat bjuder Svenska kyrkan in till samtal om sorg och saknad. När människor förlorar någon i sin närhet kan det vara bra att finnas där för dem. Ibland kan det räcka att bara bjuda på kaffe och bulle.

Text: Susanne Svanberg, diakon

E

n dag händer det som alla fasar för – min livskamrat dör.

Det kan ske efter flera veckor eller år av sjukdom men också helt oförberett. Oavsett hur förberedda vi är så drabbas vi oftast av en ofantlig sorg och saknad. Kanske har ni levt många år tillsammans och fått uppleva både glädje och lycka men kanske också svåra perioder. Ni har kanske både barn och barnbarn och haft det ganska bra. Så händer det att en av er dör och du blir ensam kvar.

dar vi en grupp. Där träffas vi fyra gånger, samtalar och delar vår sorg och saknad. Där får man gråta, dela minnen av sjukdomstid, maktlöshet och den stora saknaden.

Svenska kyrkan i Habo inbjuder alla som har mist sin livskamrat till Samtal om sorg. Inbjudan går ut två gånger per år och är vi tre eller fler så bil-

Hur kan jag vara ett stöd?

Gruppen leds av en präst och en diakon. Vi försöker också mitt i all sorg och saknad att se framåt, hur livet kan gå vidare. Många undrar om de kan fortsätta leva utan sin livskamrat.

Allting känns så tungt och ensamt.

Men livet går vidare, dag för dag.

När någon vi känner har mist någon som står dem nära kan du och jag

vara ett viktigt stöd. Ring och prata lite. Hälsa på och ta gärna med något att äta. Sorgen kan vara förlamande i början. Att laga mat och äta kanske känns oviktigt. Där kan vi stötta genom att komma med mat och äta tillsammans. Eller baka lite bullar och ta med en termos med kaffe.

Tänk inte att personen i sorg vill vara själv. Titta inte bort när ni möts på gatan. Gå fram och säg hej, jag tänker på dig i din sorg. Ge personen en kram, ett leende. Din omtanke och omsorg behövs och värmer.

Ett talesätt säger ”i nöden prövas vännen”. Många säger också att när något svårt händer så ser man vilka som är ens riktiga vänner. De som finns kvar, som inte lämnar en när man blir själv.

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Glöm inte bort dina vänner när de blir ensamma. Oavsett det är dödsfall eller en separation/skilsmässa så behöver vi människor runt omkring oss som stöttar oss och bryr sig om oss. Du behövs där och din omtanke och omsorg behövs.

8

Första hjälpen vid sorg I alla våra kyrkor och församlingshem finns foldern ”Första hjälpen vid sorg”. I den finns konkreta tips som gör det lite lättare att finnas där för någon som sörjer.

tema - relationen till andra

En liten gest kan betyda så mycket I grunden längtar nog alla efter samhörighet och gemenskap på ett eller annat sätt. För ett tag sedan fick konfirmanderna i uppdrag att skriva ett brev till en person i sina liv.

Text: Rickard Abrahamsson, barn- och ungdomsledare

N

Konfirmanderna fokuserar på vänskap

under våra konfirmationspass. I oktober var vi på läger på Gransnäs med detta tema som grund. En förmiddag fick konfirmanderna uppdraget att skriva ett klassiskt brev till en person i deras liv som de kände att de ville hylla och visa sin uppskattning till.

Detta blev en väldigt givande uppgift, på alla sätt. Veckan efter lägret hade de flesta fått svar och många av konfirmanderna delade med sig av dem under andakten. De berättade vem de hade skrivit till och läste upp svaret.

Ett svar löd ”Vad glad jag blev över ditt brev. Du ska veta att jag älskar dig också och vi är så stolta över dig.

Och så glada att du finns. /morfar” Det blev en fin stund i kyrkan, med både allvar och skratt, men framför allt en stor dos av kärlek. Tänk att en så liten gest kan betyda så mycket för någon! Jag tänker på citatet: ”För världen kanske du bara är någon, men för någon är du hela världen!”.

Temat relationer och vänskap är något som vi lägger stor vikt vid

Något annat som konfirmanderna

är jag söker på ordet relationer på internet kommer det upp ord som ömsesidigt förhållande, gemenskap och ett speciellt band mellan människor. Relationer har vi runt omkring oss överallt, på ett eller annat sätt. Jag tror att vi är skapade till att leva i gemenskap med varandra, att vi är beroende av varandra för att kunna leva. Sen är alla individer olika; en del trivs bäst i grupp, andra tycker bättre om att vara med en person i taget och det finns de som gärna tillbringar mycket tid i ensamhet. Behoven skiljer sig från person till person, men i grunden längtar nog alla efter samhörighet och gemenskap. För vårt psykiska och själsliga välbefinnande behöver vi få känna att vi hör ihop med andra och få känna att vi själva behövs.

fått göra är ”änglahyss”. En torsdagseftermiddag fick de utmaningen att sprida goda gärningar i Habo. Några gick till affären och hjälpte folk som hade handlat att packa i varorna, någon gick till biblioteket och hjälpte till att ställa böckerna på rätt plats i hyllan, några hjälpte äldre personer över gatan och så vidare. Uppdraget gick ut på att våga göra gott mot våra medmänniskor.

Vem kan du glädja idag?

Tänk om vi kunde ge oss själva sådana här små änglahyss-uppdrag varje dag. Det är upp till oss om vi ska sluta oss inåt eller öppna upp för de människor som finns omkring oss. Kanske har du en vän eller släkting som du inte har hört av dig till på evigheter?

Kanske kan just du glädja den personen idag? ”Att gå med en vän i mörkret är bättre än att gå ensam i ljuset.” (Helen Keller)

9

tema - relationen till andra

Vi lär oss av varandra Lena Danås har varit god man åt ensamkommande killar i Sverige sedan den stora flyktingvågen 2015. Läs när hon berättar om sina upplevelser och önskan.

Text: Lena Danås, ideell medarbetare i Habo pastorat

O

m någon hade frågat mig för tio år sedan vad jag skulle hitta på min fritid 2015, hade jag nog inte svarat rätt. På hösten det året kom det väldigt många ensamkommande killar och tjejer till Sverige, mestadels från Afghanistan och Iran. Tommy, min man, sa ganska omgående att han ville bli god man till en av dessa. Jag hakade på och därmed förändrades våra liv.

Vi fick lära känna en del av vårt jordklot som vi inte hade den blekaste aning om; terror, tortyr, död och krig. Hur dessa killar och tjejer hade tagit sig hit med människosmugglare under strapatser, det går inte att föreställa sig. Smygande över berg på nätter, åka i små båtar över Medelhavet i regn och storm, med stor risk för liv, traskandes genom europeiska länder i ur och skur. Allt för att komma till ett av de länder man hört talas om, som ville ta emot och hjälpa dem att starta nya liv i fred och frihet.

Ovissheten om uppehållstillstånd Sverige blev naturligtvis taget på sängen, lugnt sagt. Då måste man ta till restriktioner och det var precis vad man gjorde. Misstänksamhet och rasism spred sig plötsligt i det fina landet Sverige.

Killarna var helt hänförda hur fint allting var i Sverige. De fick gå i skolan, lära sig svenska och sova i en säng.

De fick mat varje dag, gå till doktor och tandläkare för akuta behov och behandlingar.

10

Killarna hade fortfarande hotet hängandes över dem att de inte skulle få stanna i detta vackra land. Månad efter månad passerade och besöken på Migrationsverket avlöste varandra. När besluten sedan kom var det ofta negativa besked och så började rättsmaskineriet att mala. Migrationsdomstolen, Migrationsöverdomstolen, besök på ambassaden i Stockholm, återvändandesamtal med Migrationsverket. Det fanns hela tiden en rädsla för att polisen skulle komma och hämta dem och sätta dem i förvar. Att bli utvisade till ett land de kanske aldrig besökt.

Många känslor Fram till dess att killarna fyllt 18 år var vi gode män. Vi hjälpte dem att integreras i Sverige så mycket vi kunde. Tusentals svenskar var involverade och jag tror säkert att vi fyllde en mycket viktig funktion i deras integration. Vi följde med dem och stöttade i den byråkrati som inte alltid är lätt att förstå, inte ens för en svensk.

Jag har sett glädje, sorg och förtvivlan. Glädje över att få ett treårigt uppehållstillstånd eller ett 13 månaders uppehållstillstånd för att gå färdigt i skolan, med förhoppning om förlängning och jobb. Sorg över att kanske inte få träffa sina släktingar mer, sorg över vad som händer i deras forna land. Förtvivlan över att kanske tvingas återvända till ett land där självmordsbombare och kriget fortfarande härjar. Förtvivlan över att inte bli trodd av svenska myndigheter på grund av att de inte på vårt svenska

manér har kunnat identifiera sig.

Kyrkorna spelar roll Kyrkorna i Sverige har spelat/spelar en stor roll för dessa killar och tjejer. Kyrkorna har en trygghet som de behöver, även om de nu är myndiga.

Jag har en önskan om att de ensamkommande, vilka ännu inte fått sin fråga löst, ska få möjlighet att fortsätta sitt liv här i Sverige. De behövs här. De har en respekt som saknar motstycke och jag är full av beundran för dem. Nog har vi då plats för mer mångkultur för att lära av varandra. Jag kan lova att om vi blir bättre och då menar jag mycket bättre på att integrera och välkomna de som kommer hit, kommer vi att få mycket gott tillbaka. Låt oss våga!

Om Lena Danås Lena bor i Habo tillsammans med sin man Tommy. Hon hjälper till på Läxhjälpen i S:t Johannes på tisdagar.

Svenska kyrkans julinsamling 2019-2020

Alla flickors rätt till ett värdigt liv Årets julinsamling handlar om de orättvisor och övergrepp som en flicka drabbas av bara för att hon är flicka. Det kan vi aldrig acceptera.

Text: Märta Bodin, förtroendevald i Habo pastorat

L

ucia ger hopp

Berättelsen om Lucia är en berättelse om förfärliga övergrepp. Lucia blev bortlovad för att gifta sig redan som ung flicka. När hon övertalade sin mor att bryta förlovningen, straffades hon genom tortyr och sedan till ett liv på bordell.

Lucias motstånd väckte stor ilska hos omgivningen. Enligt vissa berättelser stack de ett svärd genom hennes hals, enligt andra stack de ut hennes ögon.

Oavsett vilket våld hon utsattes för, så är en sak säker: Lucia straffades hårt för att hon trotsade samhällets normer.

Kanske är det just Lucias kamp för sitt liv, sin kropp och sin värdighet som gjort att vi idag firar henne med en stor ljushögtid. Att vi låter Lucia bli en symbol för ljuset i mörkret.

Legenden om Lucia kan ses som en påminnelse om att värna alla flickors rätt att få bestämma över sina egna kroppar och kunna göra egna val.

ses i många fall som mäns egendom.

I vissa samhällen har kvinnor ingen rätt att äga mark eller egendom, ingen rätt att ha eget bankkonto och ingen rätt att rösta. Genom julinsamlingen får vi i Svenska kyrkan vara med och stödja arbetet för en förändring.

Var går insamlade pengar till?

Pengarna i julinsamlingen skickas ut i världen via Act Svenska kyrkan, det nya namnet på Svenska kyrkans biståndsorganisation.

Act Svenska kyrkan är en del av Actalliansen, en global rörelse av kyrkor och andra organisationer. Act Svenska kyrkan arbetar långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor. Ofta har just kyrkorna ett unikt nätverk och de religiösa ledarna har stort inflytande över människors liv

och vardag. När kyrkor tar ställning emot exempelvis könsstympning och barnäktenskap, kan en förändring ske i samhället.

Vad gör Habo för julinsamlingen?

Vi stöder julinsamlingen på många olika sätt. De flesta kollekter under julen går till den, vi har kyrkfika i advent, delar ut ljus vid gudstjänsterna, står på torget och har lotterier.

Man kan köpa julklappar i kyrkans webbshop eller helt enkelt skicka in en gåva.

Svenska kyrkans julinsamling Vår julinsamling fokuserar i år just på unga flickor som utsätts för olika typer av övergrepp i vår tid. Tvångsgifte, könsstympning, sexuellt våld och våld inom familjen är exempel på vanliga övergrepp mot flickor. Varje dag könsstympas över 10 000 flickor. Varje dag gifts över 30 000 flickor bort. Flickor får tidigt ta hand om barn och utföra oavlönat hushållsarbete. Flickors och kvinnors kroppar

Söndag 15 december kl. 18 är du välkommen på årets lucia i Habo kyrka.

11

Det händer hos oss Här är en del av vårt utbud under november 2019 - mars 2020. Med reservation för ändringar. Aktuellt program och mer information finns på vår hemsida, www.svenskakyrkan.se/habo Sopplunch med middagsbön i S:t Johannes

Cafégemenskap i Gustav Adolfs församlingshem

Vi börjar med en enkel middagsbön i kyrkan för att därefter äta soppa med bröd, kaffe och kaka tillsammans.

Pris: 40 kronor. Vi serverar soppa följande tisdagar: 26 november och 28 januari 2020 kl. 12-13.30.

Vi samtalar kring bibeltexten, ber och sjunger tillsammans. Vi ses sista träffen för året 4 december. Nästa år ses vi 22 januari, 5 februari och 19 februari.

Onsdag 4 december kl. 14-16

Gudstjänster på julafton S:t Johannes kyrka kl. 10

Samling vid krubban. Drama och sång. Kyrkfika.

Fiskebäcks kapell kl. 15 Julbön. Sång: Natalie Abrahamsson

Brandstorps kyrka kl. 17:30 Julbön. Leif Åhlund, gitarr och piano

Öppet hus Brandstorps församlingshem

Syföreningsauktion i S:t Johannes

”Resa till Japan” Ingvar Lindgren berättar och visar bilder.

Gustav Adolfs kyrka kl. 23.30

Program kommer senare.

Habo kyrkbys syförening bjuder in till syföreningsauktion. Luciatåg av ungdomskören Joy. Lotterier, auktion och servering av fika och ostkaka.

Auktionsförrättare: Sune Svensson

Första advent 1 december

Julfest i S:t Johannes kyrka

Torsdag 26 december kl. 14-17

Mässa. Söndagsskola, kyrkfika.

Habo kyrka kl. 11

Välkommen till julfest för alla. Julfika, dans kring granen med julorkester och tomten kommer på besök.

Adventsgudstjänst.

Kyrkokören.

Trumpet med Fredrik Hempel och Mikael Olofsson.

Lucia i Habo kyrka

Onsdag 27 november kl. 14

Fredag 6 december kl. 18.30

Onsdag 29 januari 2020 kl. 14

S:t Johannes kyrka kl. 10

från

Brandstorps kyrka kl. 11 Adventsgudstjänst. Brandstorps kyrkokör. Adventsfika

Välkommen att upplvea vårt luciatåg! Barn, ungdomar och musiker skapar stämning i kyrkan. Vill du vara med? Information och övningstider finns på vår hemsida.

Julmusik i Habo kyrka Lördag 21 december kl. 18 Vi finns på plats under julskylningen på första advent kl. 13-18. Kom gärna fram och hälsa.

12

Julnattsmässa. Sång av ungdomar.

Julnattsgudstjänst. Sång.

Gemenskap i juletid i S:t Johannes

En eftermiddag med trevlig gemenskap på annandag jul. Vi äter en jultallrik, kaffe och tårta, julgodis.

Avslutas med en kort gudstjänst. Pris: 60 kronor. Anmälan sker senast 19 december till Susanne, 036-496 07 eller expeditionen, 036-496 01.

Söndag 15 december kl. 18

Gustav Adolfs kyrka kl. 11 Adventsgudstjänst. SB-kören Jönköping. Adventsfika

Söndag 8 december kl. 10

S:t Johannes kyrka kl. 23

En musikalisk upplevelse med solister, Habo kyrkokör och instrumentalister. Mer information kommer på hemsidan.

Julmusik i Brandstorps kyrka

Måndag 6 januari 2020 kl. 17 Välkommen på julmusik trettondedag jul. En musikalisk upplevelse med solister, kyrkokören och instrumentalister. Grötfest i församlingshemmet. Mer information kommer på vår hemsida.

Ekumeniska böneveckan 13-19 januari 2020

Ekumeniska gudstjänster i Brandstorps kyrka och S:t Johannes kyrka under veckan. Mer information på hemsidan.

Forum Johannes i S:t Johannes

Torsdag 23 januari kl. 19 Förlåtelse och försoning – är det möjligt? Anwor Haglund har arbetat som fängelsediakon på Tidaholmsanstalten i 25 år. Kaffe från kl. 18.30.

Sinnesrogudstjänst i Habo kyrka Söndag 26 januari kl. 18

Tid för stillhet och reflektion. Gudstjänsten fokuserar på musik och tystnad. 23 februari är nästa sinnesrogudstjänst.

Retreatdag i Gustav Adolfs församlingshem

Lördag 15 februari kl. 9.30-17 Den retreatdag i början av 2019 i Gustav Adolfs församlingshem blev mycket uppskattad. Det blir en ny retreatdag lördag 15 februari. Mer information kommer på hemsidan.

Öppet hus i Gustav Adolfs församlingshem Torsdag 20 februari kl. 14-16

Välkommen till lunch och gemenskap. Pris: 40 kr. Anmäl dig senast 14 februari till Anna-Lena tel. 03641782, 0736-859893.

Loppis i S:t Johannes Lördag 7 mars kl. 10-13

Boka datumet! Loppisförsäljning.

Vi tar gärna emot saker till loppisen redan nu (ej kläder eller möbler).

Verksamhet och grupper avslutar för terminen vecka 49. Välkommen tillbaka vecka 4. Mer information finns på vår hemsida.

Musikal i Gustav Adolfs kyrka Lördag 14 mars kl. 17

Barn, ungdomar och vuxna kommer tillsammans sätta upp musikalen ”Himlen är här” av Linda Sandström.

Vill du vara med?

Bland andra medverkar ungdomskören Joy, Habo kyrkokör och musiker. Övningstider kommer på vår hemsida.

Kontakta Ellen Sandberg för mer information och eventuella frågor: ellen.sandberg@svenskakyrkan.se

Kommande gudstjänster Habo kyrka 1/12 kl. 11 Adventsgudstjänst 15/12 kl. 18 Luciagudstjänst lör. 21/12 kl. 18 Julmusik 25/12 kl. 07 Julotta 1/1 2020 kl. 16 Mässa 6/1 kl. 11 Gudstjänst 26/1 kl. 18 Sinnesrogudstjänst 9/2 kl. 11 Mässa 23/2 kl. 18 Sinnesrogudstjänst

29/12 kl. 10 Mässa 5/1 2020 kl. 10 Mässa 12/1 kl. 10 Mässa 26/1 kl. 10 Mässa 2/2 kl. 10 Mässa 9/2 kl. 18 Mässa i Taizéanda 16/2 kl. 10 Mässa 23/2 kl. 10 Gudstjänst för små & stora

Fiskebäcks kapell 24/12 kl. 15 Julbön

S:t Johannes kyrka 1/12 kl. 10 Adventsmässa 8/12 kl. 10 Julfest 15/12 kl. 10 Mässa 22/12 kl. 10 Mässa 24/12 kl. 10 Krubbgudstjänst 24/12 kl. 23 Julnattsmässa 26/12 kl. 17 Gudstjänst

Kärrsgården (Vårdcentrum) 8/12 kl. 16 Gudstjänst ons. 11/12 kl. 16 Mässa 5/1 2020 kl. 16 Gudstjänst ons. 8/1 kl. 16 Mässa 9/2 kl. 16 Gudstjänst ons. 12/2 kl. 16 Mässa

Gustav Adolfs kyrka 1/12 kl. 11 Adventsmässa 8/12 kl. 18 Musikgudstjänst 24/12 kl. 23.30 Julnattsgudstjänst 31/12 kl. 17.30 Nyårsbön 26/1 kl. 11 Mässa 16/2kl. 18 Musikgudstjänst

Brandstorps kyrka 1/12 kl. 11 Adventsgudstjänst 8/12 kl. 11 Mässa 24/12 kl. 17.30 Julbön 25/12 kl. 07 Julotta 31/12 kl. 23.30 Nyårsvaka mån. 6/1 2020 kl. 17 Julmusik 19/1 kl. 18 Ekumenisk mässa 2/2 kl. 16 Ljusgudstjänst 9/2 kl. 11 Gudstjänst 23/2 kl. 11 Mässa

13

Turistinvasion till julottan i Habo kyrka Utdrag från Skaraborgaren 1954 och text av Claes-Olof Mattsson

J

ulotta i Habo kyrka 1954.

Kyrkoherde Sven Gudmundsson berättar i tidningen Skaraborgaren den 18 december 1954 om julottan i Habo kyrka. ”Vi börjar arbetet med förberedelserna redan på julaftons förmiddag, då vi klär kyrkan med granar och flera hundra levande ljus. Det är frivilliga krafter, främst kyrkovärdarna och kyrkoväktarna, som hjälper till.”

Sedan blev det kyrkkaffe i prästgården.

Tar in 1 500 personer Vidare berättar han: ”Redan vid halv femdraget juldagsmorgonen börjar julottebesökarna komma, trots att julottan inte börjar förrän klockan sex. Man vill vara ute i god tid för att få plats. Visserligen kan vi ta in 1 500 personer, men vad hjälper det vid julottorna, då människor kommer från när och fjärran. Vi har trafikpolis här vid dessa tillfällen, då vägarna är fyllda med bilar och bussar. Jag stod här och räknade inte mindre än 14 stora turistbussar en juldagsmorgon.

Trängseln har ibland varit enorm inne i kyrkan, vid ett tillfälle kommer jag ihåg att det var så många människor att jag knappast hade möjlighet att ta mig upp på predikstolen, där man satt i hela trappan, berättar kyrkoherde Sven Gudmundsson.

Åkte släde till kyrkan Sven Gudmundsson berättar också om att företeelsen att åka släde till julottan fick en renässans under 1930- och 40-talen: ” …en juldagsmorgon vid den tiden var det snö och jag stod där uppe vid kyrkan på

14

höjden där man ser de sju vägarna som strålar samman vid kyrkan. På vägarna ringlade slädarna fram, blossen fladdrade, bjällrorna klingade i stillheten. Och plötsligt började kyrkklockorna klämta och ringa ut över nejden förkunnelsen om julens högtid.”

Välkommen till årets julottor Visserligen har vi inte lika stort tryck idag, och dessutom får vi inte ta in lika mycket folk så är det lika stämningsfullt med hundratals ljus och körsång. I år firas julotta i Habo kyrka och Brandstorps kyrka klockan 07.00 på juldagen.

Vi välkomnar våra

nydöpta

God jul från Svenska kyrkan i Habo! Här arbetar bland andra präster, vaktmästare, pedagoger, musiker och expeditionspersonal. I nästa års fyra nummer får vi fördjupa oss i någras vardag.

Renovering och ombyggnad Under många år har Svenska kyrkans församlingshem och expedition i Habo på ett gott sätt tjänat Habo församling och pastorat. För 26 år sedan byggdes kyrkan i anslutning till församlingshemmet.

Nu, med ett växande Habo, en stor verksamhet i lokalerna, samt nya regler som tillkommit, är det stort behov av att bygga om fastigheten.

fungerande kök som uppfyller de riktlinjer och regler som gäller idag.

Dessutom byggs en multifunktionssal och all barn- och ungdomsverksamhet samlas till ett våningsplan.

Ombyggnationen innebär också förbättrade utrymmen för kansli och kontor.

Planen är att denna ombyggnad ska påbörjas hösten 2020 och stå klar till hösten 2021.

Kasper Per Jonny Härnlund Aston Gillis Harald Höglund Jack Carl Johnny Augurell Vera Elsa Eklöf Winston Gustaf Faggion Robertsson Manne Keijo Baca Siikanen Signe Alice Karin Sandström Carl Viktor Anders Wendel Sandkvist Elton Mikael Johan Gårdenheim Oliver Eber Thelander Linn Anna Edjehag Linus Hjalmar Mats Björklund Millie Rosa Helga Lindkvist Gabriel Henry Brandt Ebbe Ingemar Brandt Adelie Clary Blåberg Juni Märta Hilda Rahm-Almén Bella Cassandra Oliwia Zwettler Ebba Yvonne Kristina Widesköld Milton Georg Hansen Algot Mats Christer Elf Rolf Liam Vilhelm Söderberg Malte Tommy Bosse Thelin Oscar Wilhelm Fredrik Granlund

Vi gratulerar våra

nygifta

Robert Kresic & Felicia Ciecierski Torbjön Wärn & Anna Hofman Magnus Kanerfalk & Hanna Josefsson Torbjörn Sjöqvist & Charlotte Håkansson Makus Matsson & Evelina Lindqvist

En viktig del av ombyggnationen är att få en större ”fikasal” och ett bra

Emil Lindkvist & Jenny Lindberg

Entrén ska anpassas i Sockenstugan

Vi minns våra

Från och med december 2019 och fram till och med mars 2020 kommer mellanvåningens entré i Nya Sockenstugan vid Habo kyrka byggas om. En hiss kommer att installeras och entrén kommer att tillgänglig-

Christian Widesköld & Helena Njerges

hetsanpassas för rullstolsanvändare.

Detta medför att Sockenstugan inte kan hyras eller lånas ut under dessa månader. Vi hänvisar istället till S:t Johannes och Gustav Adolfs församlingshem.

avlidna

Sven Åke Mellberg f 1932 Conny Nilsson f 1955 Anja Noén f 1935 Peter Svensson f 1959 Leif Ekstrand f 1939 Gerhard Sundling f 1934 Allan Roxenblad f 1925 Leif Nilsson f 1943 Anders Svanberg f 1946 Roger Johansson f 1950

15

Namn:....................................................

Adress:..................................................

Ort:........................................................

BILD: PIXABAY.COM

Grattis till Gun Carlsson, Elsie Karlsson & Ingemar Stenström som vann i förra numret! Vinnarna får ett presentkort i Fairtradeshoppen i S:t Johannes.

Skicka din lösning senast 24/1 till: Svenska kyrkan, Kapellgatan 32, 566 32 Habo. Märk kuvertet ”korsord”.

KOMMER EFTER O

INTE RÄTT

A+S

EN GLAD

...

ÄTA GRÄS

ANDRA BOKSTAVEN I BRÖD

... pedal

Namn:....................................................

- KA

Pudel är en hund ...

1 Kommer efter dag

Korsordskonstruktör: Hanna Fredholm

Korsord för barn upp till 12 år. Vinnarna får en hemlig present skickad på posten!

Grattis till Meja, Elliot & Tim som vann förra numret!

Skicka ditt korsord senast 24/1 till: Svenska kyrkan, Kapellgatan 32, 566 32 Habo. Märk kuvertet ”korsord”.

Ålder:....................................................

Adress:..................................................

Ort:........................................................