Grafiknytt nr 2 - 2017

www.grafiskasallskapet.se Pris 70 kr

2.17

GR AFI KN Y T T

TID S K R IFT OM G R A FIS K K ONS T

grafiknytt 2 2017

Aktuellt från Grafiska Sällskapet UTSTÄLLNINGAR PÅ GALLERIET 2 SEP TILL 20 SEP 23 SEP TILL 11 OKT 14 OKT TILL 1 NOV 4 NOV TILL 22 NOV 25 NOV TILL 17 DEC

utgivare/kansli Grafiska Sällskapet, Hornsgatan 6, S-118 20 Stockholm tel: +46 8 643 88 04, sällskapets sekreterare Ulla-Carin Winter sekreteraren@grafiskasallskapet.se sällskapets ordförande Göran Boardy styrelsen@grafiskasallskapet.se ansvarig utgivare, chefredaktör Christina Lindeberg tel: +46 33 41 98 60, mobil: +46 706 26 70 64 grafiknytt@grafiskasallskapet.se grafisk form Kristina Schollin-Borg omslagsbild Inma Herrera, Blinded/ Enlightened postadresser till redaktionen Brev: Paket: Grafiknytt, Kåtorp 10 Ålgårdsvägen 33 S-524 96 Ljung S-506 30 Borås Prenumerera och annonsera enkelt Se www.grafiknytt.se eller sänd mail: grafiknytt@grafiskasallskapet.se Pg 40 78 56 - 4 IBAN: SE96 3000 0000 0325 2180 3456 BIC: NDEASESS utgivning Grafiknytt utkommer med 4 nr/år, två tryckta och två digitala

OLOF SANDAHL LARS ÖSTLING OCH MARIA ERIKSON TERJE RISBERG CATHRINE JOHANSSON OCH INGELA SVENSSON TEMAUTSTÄLLNING "FIKA"

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm

Välkommen till årets höstmöte lördag 30 september

Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04

Plats: Örnsköldsviks Kollektiva Konstnärsverkstad, Järnvägsgatan 13.

Verkstaden ligger vid Resecentrum. Du kommer direkt dit från tåg- och busstationen.

Föreläsning kl.15-17. Ann-Kristin Källström inleder med att berätta kort om projektet ”Hållbar grafik”. Därefter föreläsning av Modhir Ahmed, föreståndare på Falu Konstgrafiska Verkstad, om miljövänlig verkstad, samt en presentation av nya miljövänliga medel, material och tekniker. Därefter plats för frågor och diskussioner.

Lokal: Sliperiet, Viktoriaesplanaden 3F, 10 minuters promenad från verkstaden.

På Galleri Lokomotiv pågår Lisa Andréns utställning.

Lösenord till hemsidan:

grafik

Kl. 18 sedvanligt höstmöte och samkväm på ÖKKV. Anmäl dig till galleriet senast ti 26 sept. Boendetips: Park Hotell, Örnsköldsviks Vandrarhem, Örnsköldsviks Gästhamn.

Alla ligger några minuters promenad från ÖKKV. Skriftlig kallelse kommer med post.

Utställningsansökan 2019 Senaste ansökningsdatum för utställning under 2019 är 20 oktober 2017. Bifoga någon form av utställningsidé till verken, en kort presentation om sammanhållande riktning eller tematik kring utställningen, några rader som beskriver tankar kring verken eller ett uttalat utställningskoncept. Utöver ansökningsmaterial (grafiken) och skriven motivering kan du hänvisa till dina befintliga original i facken som komplement. Ange om kan dela period med en annan konstnär. Om ni söker gemensam utställningsperiod, presentera gärna hur ni vill disponera galleriet.

nätupplaga www.grafiknytt.se hemsidans redaktion hemsidan@grafiskasallskapet.se Visst material och annonser publiceras också på internet. Den som sänder material till Grafiknytt anses medge elektronisk lagring/publicering. galleriet, utställningar, mm galleri@grafiskasallskapet.se tryck Trydell Laholm ISSN 0346-9727

Bidrag för utgivningen har beviljats av

Samlingsutställning 25 november – 17 december Temat för höstens samlingsutställning är ”Fika” Skicka eller lämna 1 – 2 blad senast 20 november, utan ram och utan passepartout.

Medlemskort 2018

Nya blad på galleriet

Vi önskar också att ni lämnar in idéer om hur Medlemskortet för 2018 ska se ut. Vore kul om det blir en samling under åren.

När du lämnar in nya blad på galleriet kan du samtidigt skicka digitala bilder av dessa för publicering på hemsidan under rubriken ”Nya blad på galleriet” Bilderna ska vara av god kvalité och minst 1 000 pixlar breda. Skicka till galleri@grafiskasallskapet.se.

Som alltid, välkommen in på en kopp espresso när ni har vägarna förbi!

g r ä n s lös grafik Päivikki Kallio skriver intressant om sin syn på grafik och vad man egentligen kan kalla grafik. Och det är minsann ganska långt från det traditionella synsättet. Som professor i konstgrafik vid Konstakademin i Helsingfors har hon tänjt på begreppet och skapat en helt egen begreppsapparat. Att hon varit en inspirerande lärare förstår man när hon visar exempel på några av sina elevers grafiska arbeten.

Huvudsaken är väl inte egentligen vilken teknik som använts utan att resultatet blir bra och engagerande konst. Men grafiker tenderar gärna att bli lite av tekniknördar, så även jag.

Två separata artiklar tänjer också lite på begreppet traditionell litografi.

En artikel om mokulito och en om papperslitografi. Jebah Baum som har utvecklat tekniken med papperslitografi har tidigare beskrivit metoden (GN 3, 2012). Nu ligger alla nummer fr o m 2010 som PDF:er på Grafiknytt.se så det är bara att gå in där och läsa om du inte hittar din papperstidning.

Falu Konstgrafiska Verkstad fyller 60 år och firar med en utställning på Dalarnas museum. Under nästan hälften av denna tid har Modhir Ahmed varit föreståndare. När han först kom till Sverige var Ahmed en flitig medlem i Borås Konstgrafiska verkstad (nuvarande Ålgården) men behövde ett jobb för att försörja sig och familjen. Föreståndarjobbet i Falun dök upp och han åkte dit för en intervju och fick jobbet på fyra år. Men det blev mycket längre än så. Föreståndartjänsten förvandlades till konstnärlig ledare och Ahmed fick, tack vare dåvarande kulturchefen Ivan Feldborg, arbeta med det han brann för – arbete med barn, internationella kontakter och utställningsverksamhet.

Allt med anknytning till grafik och nu senast var det Galleri Resecentrum som invigdes i våras. Falun kan skatta sig lycklig över att ha fått en så engagerad föreståndare som Ahmed!

Christina Lindeberg

Innehåll Grafiska Sällskapets styrelse och arbetsgrupper

5

Från yta till tillstånd

7

Gästande grafiker Skaraborgs Konstgrafiska Verkstad

12

60 år med Falu Konstgrafiska Verkstad, FKV

13

Konstscenen förändrad

18

Edit > Colour settings

20

Hört talas om Mokulito?

22

Pappersplåt Litografi, ny och förbättrad!

24

Rubrik

26

Skribenter i nummer 2 jebah baum

2017

Konstnär

fkv , modhir ahmed marianne förars vibeke jerichau päivikki kallio

Konstnär

Konstnär

Konstnär

Konstnär

christina lindeberg

Konstnär

2 2017 · grafiknytt 3 2 2017 · grafiknytt 3

FPgravyr.se DIN LEVERANTÖR AV FOTOPOLYMERPLÅT! FPgravyr vänder sig till dig som älskar koppargrafik. Vi har allt från fotopolymerplåt till färg och tillbehör.

FPgravyr.se har funnits sedan 1979 och med produkter av hög kvalitet vill vi ge konkurrenskraftiga priser.

Vi har med andra ord låga priser på den kvalitén vi erbjuder.

Www.fpgravyr.se har alltid öppet!

Du kan även ringa oss för din beställning på 040-607 22 92 eller mejla info@fpgravyr.se.

Din leverantör av fotopolymerplåt sedan 1995 När du handlar för 1000:- och upp är det fraktfritt inom Sverige!

4 grafiknytt · 2 2017

Grafiska Sällskapets styrelse och arbetsgrupper Fr.o.m. årsmötet 2017 Styrelse –styrelsen@grafiskasallskapet.se

Valberedningen

Göran Boardy – ordförande Cecilia Enberg – vice ordförande Ulla-Carin Winter – ordinarie/sekreterare sekreteraren@grafiskasallakapet.se Susan Gillhög - ordinarie/kassör Bo Ganarp - ordinarie Barbro Christoffersson - suppleant Nic Langedoen - suppleant Ina Jansson - ekonomisk rådgivare, adjungerad till styrelsen

Vakant - ordinarie, sammankallande Vakant - ordinarie Vakant - suppleant

Revisorer

Regionombud

norr – Kristina Wrang väst – Carina Fihn syd – Ewa Berg Klubbmästare

Nina Kerola Eva Spikbacka

Helene Blom – auktoriserad ordinarie Joakim Lindberg – auktoriserad suppleant Roland Ljungberg – föreningens ordinarie Ulla Wennberg– föreningens suppleant

Grafiknytt – grafiknytt@grafiskasallskapet.se

Granskningsnämnden 1 år

Hemsidan – hemsidan@grafiskasallskapet.se

Ann Louise Bilcher - ordinarie Annika van Belkom - ordinarie Olle Halvars - suppleant Maev Lenaghan - suppleant Bo Ganarp - styrelserepresentant

Lisa Larsson Pär Sundling Göran Boardy – styrelserepresentant

Gallerigruppen

galleri@grafiskasallskapet.se Lott Alfreds Eva Maria Ern Björn Sundström och Katarina Drugge Cecilia Enberg – styrelserepresentant

Christina Lindeberg – redaktör och ansvarig utgivare Kristina Schollin-Borg – grafisk design Sekreteraren – styrelserepresentant

Grafikverkstaden

Hasse Lindroth, 073-667 28 00 Lea Ahmed Jussilainen, 070-827 69 47 Lise Lundgren, 070-632 80 62 Digitalverkstan

Tomas Holmqvist, 070-759 98 85 Programgruppen

Vakant

2 2017 · grafiknytt 5

Meng / Hald (Karin Hald, Cecilie Meng), bokinstallation på Lunds konsthall, Artists´ books, 2016, på väggen Griddy Grit, tryckt på Officin.

6 grafiknytt · 2 2017

SANNA KUMPULA, ALKU (THE BEGINNING)

Päivikki Kallio

Från yta till tillstånd A översättning sirgitta keiskander

I

följande text tittar jag närmare på vilka begrepp som kan vara använd­ bara när man idag talar om konst­ grafik, eftersom den traditionella bilden av plåt-upplaga-avtryck inte längre är tillräcklig för att beskriva dagens situation. Vilka begrepp kan vi använda i undervisningen idag då de digitala tryckteknikerna genomsyrar hela den visuella världen? Hurdana konstverk föds, om begreppen i undervisningen inte är bundna till konstgrafikens tekniker och processer?

Traditionellt sett har konstgrafiken definierats som en upplaga bilder tryckta på papper som har ansetts vara ett lika direkt och reellt konstnärligt uttryck som till exempel måleriet.

Samtidigt har man dock även sett

grafik som en sorts kopia och därige­ nom mindre ekonomiskt värdefullt.

I mitt arbete undersöker jag händelsekedjor där det mellan startpunkten; den grafiska tryckplattan och slutpunkten; det färdiga trycket, sker en okontrollerad process, en förflytt­ ning eller överföring, som skapar en sorts obestämd sfär. En sfär som jag kallar zonen. På var sin sida av denna zon finner vi dels tryckplattan å ena sidan och den tryckta bilden å andra sidan i en polariserad relation till varandra. Zonen där emellan kan ses som en sorts projektionsyta. Då jag talar om nutidskonst använder jag mig av begreppen ”tryckt konst”, ”matris” och ”spår” hellre än de historiskt sett vanliga begreppen konstgrafik, 2 2017 · grafiknytt 7

INMA HERRERA, BLINDED/ ENLIGHTENED

tryckplåt och blad. Jag finner att de ord jag valt att använda fångar den tryckta konstens hela process; alla de olika maskiner som möjligen används men även de många andra skiftande verksamhetsformer som konstnären kan välja att använda. Processen är inte beroende av materialiteten utan dess kärna är ett konceptuellt förhållningssätt. Därför använder jag mig av begreppet ”Den tryckta konstens apparatus” som ger utrymme för alla dessa verksamhetsformer.

Dessa tankar om den tryckta konst­en har legat som grund för min undervisning på Bildkonstakademien (i Helsingfors) under åren 2010–2015 då jag var verksam som professor inom konstgrafik. Många av de konstverk som jag här tar upp som exempel är 8 grafiknytt · 2 2017

verk av konststuderande då mitt syfte har varit att lyfta fram att om tänket kring de välkända konstgrafiska begreppen förändras påverkar detta i sin tur både arbetsprocessen och det färdiga resultatet.

Från tryckplåt till matris

Tryckplåten, alltså matrisen, är ett informationsbärande underlag. Genom någon form av mellanhand förmedlas information som därigenom antar ny form. Kanske materiellt sett den enklaste matrisen kan anses vara en infärgad slät yta vars avtryck medels tryck förs över på papper. Ytan behöver inte innehålla någon annan information än sin egen släthet.

Inma Herreras examenserbete Blinded/Enlightened (monotypi,

bläck på papper 550 x 140 cm) består av valsad färg på slät yta som genom tryck överförts på papper.

Spårens mångfald föds ur den varierande mängden tryckfärg, färgens nyansskiftningar vid valsningen och konstnärens rörelser under denna process. Varje tryckspår är unikt.

Då bladen arrangeras intill varandra skapas en större helhet. Från ett enkelt utgångsläge bygger Herrera härigenom ett mångfacetterat ljus­ spel, som inte är en edition. Helheten bildar en mörk bredbildsskärm i formatet 4:3, där ljusa tryck place­ rade i verkets mitt lyser likt en intim projektion som minner om en elektronisk bildskärm. På ett subtilt sätt berättar verket därigenom något om den grafiska konstens utvidgning och expansion.

Kodens hemlighet

I Albrecht Dürers gravyr Melankolia (1514) ser vi intill texten i vänstra övre hörnet, en gnistrande ljuskälla som anger ljusets riktning. Med hjälp av dessa ljusstrålar byggs hela bildens olika delar och dess relation till varandra upp; ljusdagrar, halvskuggor, bildens mörka partier; hela ljusspektrat från svart till vitt. Vår blick uppfattar ljusnyanser fastän bilden egentligen enbart består av likvärdiga svarta streck.

Skiftningarna mellan ljus och mörker skapas genom att streckens närhet till varandra varieras. Tryckmatrisen

innehåller alltså en monokromatisk kod. Den tryckta konstens process går genom dettaa svartvita tänk, oavsett vilka färger man sedan använder vid själva tryckningen.

Tatu Tuominen, lektor i Konst­ grafik, bygger upp sitt verk med hjälp av detta system av linjer samt av samma arkitektoriska rumslighet som vi finner i Giovanni Battista Piranesis fängelseserie (Carceri d´invenzione, 1749-1750). I Tatu Tuominens verk är strecken digitalt framställda och resultatet ett av datorn framställd torr­ nålsoriginal på plastfilm. Ljuset finns och definieras av de svarta linjerna som sedan tolkas av betraktaren.

Streckkoden, dess grunduttryck blir synligt när kodens hemlighet synliggörs genom en för tryckändamålet vald maskin.

Vid det här laget har jag här i texten lyft fram de begrepp via vilka vi kan uppfatta den traditionella originalgrafikens process som sedermera leder till tryck och upplaga: Planering > kod > tryckplatta > tryckmaskin > yta för kopiering, tryckpapper = färdigt tryck.

Men då jag anser att den tryckta konsten kan vara oberoende av sin materiella form och nu tar med alla faktorer framträder den tryckta kons­ t­ens process snarare så här: Planering > kod > matris > kopier­ bart element > maskin för tryck > yta för spår > spår, reproduktion, tryckt

bild, kopia, projektion = den tryckta konstens apparatus.

När man jämför originalgrafi­kens och den tryckta konstens formel kan jag härigenom visa på den tryckta konst­ens utvidgade fält. Då det i originalgrafik kan antas att processens slutpunkt är ett grafiskt blad, kan man enligt den senare formeln och dess händelsekedja se att slutresultatet blir vad jag kallar den tryckta konstens eller överföringens apparatus. Det färdiga trycket är i detta tänk en likvärdig del av helheten. Då alla moment är en del av helheten visar formeln på den tryckta konstens utvidgade räckvidd.

Överföring

Pilarna i formeln för den tryckta kons­ ten pekar på ögonblicket då överföringen från ett tillstånd till ett annat sker. Aktören har bestämt villkoren men överlämnar kontrollen ifrån sig, åt till exempel tryckmaskinen. På detta sättet föds brytpunkter inom processen, som jag kallar för överföringar.

Som exempel kan vi se på Roma Auskalnytens examensarbete från Bildkonstakademien (2014) där talrika överföringar skapar mening.

Alterneringen mellan konstnärens vision, det rena hantverket och maskinernas och materialens spår

TATU TUOMINEN, CARCERI CONTEMPORANEI (SEINÄJOKI LIBRARY II)

2 2017 · grafiknytt 9

ROMA AUSKALNYTEN, PUNISHMENT

sammanflätas och sammanstrålar i ett konstnärligt uttryck. Hennes verk består av en triptyk av projektioner.

I den mittersta bilden böjer sig konstnären ner på knä och trycker knäna mot blytyper placerade på golvet. Bilderna på varsin sida visar sedan spåret av text som blytyperna har lämnat på knäna. Auskanyten har placerat blytyperna spegelvänt som sig bör. Med sin egen tyngd orsakar hon att texten överförs som läsbar på sin kropp. ”In text I trust…” har tryckts på ett våldsamt sätt djupt in på ett människoknä. I verket kan man finna många nivåer som spänner mellan högtrycket, blytyperna och det synliga resultatet. Den ursprungliga idén, bilden av text och typernas spegelbild av denna text, fotografiet av det synliga avtrycket på knäna, avtrycket på knäna, fil-

10 grafiknytt · 2 2017

mandet av händelsen, editieringen av videon till stillbilder och slutligen triptyken som visas – alla dessa olika delar av händelsekedjan skapar olika sorters bilder och är alla delar av överföringens process.

Auskalnytens installation är ett levande exempel på en process. Genom att använda sin egen kropp, både som en maskin för tryck och som projektionsyta, gör hon omflyttningen och överföringen synlig och visar på kodens och maskinens mekanis­ ka karaktär. Auskalnyte fungerar inte själv som en matris och överför alltså inte sig själv som spår. Hon tar istället emot en kodad matris som hon själv har skapat genom blytyper­ na och fungerar därigenom som en tryckplatta. Anatomiska detaljer ger oväntade och okontrollerade spår i trycket. De anatomiska detaljerna

synliggör kroppen som projektions­ yta och skapar mening; den mänskliga smärtan flätas in i överföringen.

Projektion

När både matrisen och spåret ses som varande en del av verket eller när de visas samtidigt med verket, då utvidgas den platta pressade ytan i ett slag till en process, till en installation och projektion; tryckspåret tillåts härmed inte att sluta sig kring sig själv.

Matrisen och spåret samverkar samtidigt som deras relation till varandra är polariserad. I överföringen från den ena till den andra finner vi brytpunkterna mellan tillstånden.

Dessa brytpunkter kan vara skönjbara eller abstrakta men till sin karaktär är de essentiellt närvarande och verkliga.

När matrisen knyts till verket som en essentiell del, då tillåts betrak­taren

se brytpunkten mellan matrisen och spåret. Detta ger betrak­t­aren en möjlig­het att delta och röra sig i det obestämda utrymmet som uppstår; i zonen.

Det här obestämda utrymmet, zonen, som uppstår, överföringen vid en tryckprocess är tydligt närvarande vid Sanna Kumpulas examensarbet Alku (The Beginning, 2015) fastän den ursprungliga trä­ snitssmatrisen under processens gång har bearbetats till oigenkännlighet.

Personporträtten har digitalt sorterats in i olika ljusskalor. Dessa nivåer has sedan överförts på en träplatta och graverats gång efter gång. Först har konstnären graverat ljusdagrarna varefter hon har tryckt med svart tryckfärg. I nästa steg har hon graverat bort den något mörkare tonen och därefter åter tryckt med svart tryckfärg på ett nytt papper. På detta sätt fortsätter processen tills det på plattan enbart finns den mörkaste nyansen kvar och konstnären har en hel hög tryckta papper.

Vid presentation hänger sedan den mörkaste nyansen främst och de ljusaste nyanserna längst in med luft och utrymme mellan varje papper och med ett tomt ark längs fram. Installationen byggs på så vis upp av lager på lager av genomskingliga papper och fram träder en tredimensionell illusion av ett suddigt fotografi.

Bakgrundsljuset projicerar varje nivå upp på den nästa, och varje tryck fungerar således även som en matris till nästa pappersark/nivå som i sin tur bär med sig information från den förra. På detta sätt samverkar avståndet, pappret och perspek­ tivet i luften till att göra den tryckta konstens fysiska tillstånd synligt för betraktaren. Kumpulainen har i sitt verk avbildat sina kurskamrater inför en ny och osäker framtid.

Natalia Koziels examensarbete från Bildkonstakademien, installationen Making spaces, 2014, som visades i en stor källarlokal byggdes upp av projektioner som bestod av sekvenser från en experimentell film, OH-projektioner och diapositiv. Koziel hade använt sig av silkcreen, fotokopior, upphittade filmsnuttar, teckning och skrapspår som överförda på genomskinliga

material fungerade som matriser som med hjälp av projektionsapparaternas ljus projicerades upp mot delvis bemålade väggar. Väggarna blev projektionsytor, tryckytor. Även betraktarens tilläts bli en del av matrisen då dennes skuggor kastades på väggarna då personen rörde sig mellan ljuskäglorna och väggen. Making Spaces utmanade den stillastående, statiska bilden och förde verket in i en oändlig rörelse i den trycka konstens expanderande fält.

Samma teman sam ovan har jag även utvecklat vidare i min bok ”Siir­ tämisen ja välittymisen taide” (Överföringens och förmedlingens konst) (red. Päivikki Kallio, Laura Vainikka, Milla Toukkari, Salla Myllylä, Marjatta Oja) som kommer att utges under hösten 2017. Bildkonstakademien/Konstuniversitetet Helsinki.

NATALIA KOZIEL, MAKING SPACES

2 2017 · grafiknytt 11

12 grafiknytt · 2 2017

Einar Jonsson och Ivar Andersson, 70-talet.

60 år med Falu Konstgrafiska Verkstad, FKV Falu Koppargruva var på 1600-talet världens största bolag och koppargruva. Falun är känt som grafikmetropol eftersom det länge funnits ett stort kulturarv att förvalta, nämligen att gruppen Falugrafikerna som verkade på 1900-talet. Den bestod av Bertil Bull Hedlund, Axel Fridell och Hans Norsbo, sedan tillkom Stig Borglind, David Tägtström och Helge Zandén.

A fkv och modhir ahmed

2 2017 · grafiknytt 13

Å

r 1957 startade en liten grafisk verkstad i blygsam skala i en källarlokal på Kvarnberget i Falun. Einar Johnson var den drivande kraften. Genom ABF fick elever lära sig olika grafiska tekniker. Det var långt ifrån hälsosamt att vistas där, dimmor och rök från olika syrabad låg tung över arbetsplatsen. Att nästan alla rökte förr gjorde inte det hela bättre.

Men sedan hände något stort i Faluns och grafikens historia. År 1973 flyttade verksamheten in i en gammal småskola på Blindgatan där ABF drev sin verksamhet med Einar

Staffan Kihlgren, 80-talet.

Barnverksamhet på FKV.

14 grafiknytt · 2 2017

fortfarande som ledare. Han byggde sakta upp en fin verkstad där även färgen kom in. Där var begränsat med utrymme, men ena rummet helgades åt den svartvita grafiken, det andra åt färglitografin.

Som landmärke hänger utanför huset en skylt föreställande en tryckvals.

Det gjordes en del förbättringar och en ny föreståndare kom, Staffan Kihlgren. Under hans femårsperiod inleddes förhandlingar med kommunen om utbyggnad, men inte förrän i nästa femårsperiod blev det fart

på turerna. Då hade föreståndare nummer tre anställts, Bo Cronqvist. Kommunen insåg att Falun förutom att framstå som idrottsstad även behövde profilera sig som kulturstad. Lokalen renoverades 1993 och byggdes ut.

I samma veva anställdes den fjärde föreståndaren, Modhir Ahmed och med honom påbörjades även ett stort hälso- och miljötänkande. Han experimenterade i olika material och tekniker inom grafik.

FKV driver utbildningar och ordnar utställningar regelbundet och en del av målsättningen är att göra Fa-

lun och FKV kända internationellt.

Många kända grafiker kommer till Falun och arbetar på verkstaden och de ställer ut på galleri Hörnan. Dess­ utom anordnas regelbundet grafik­ triennaler på Dalarnas museum.

Samarbete med konstskolor, verkstäder i landet och utomlands genom kurser, utställningar, studiebesök och artists in residence är också en del av verksamheten. En annan målsättning för verkstaden är barn och ungdomars grafik. Många elever som praktiserade efter gymnasiet på FKV är nu unga duktiga konstnärer i landet.

Invigning av utställningen på Dalarnas museum, 2017.

Galleri Resecentrum

Efter nyår 2017 startade FKV Galleri Resecentrum sin verksamhet med fyra utställningar per år.

Galleri Resecentrum, visar världs­­ arvets miljö i falufärgerna.

De sextio åren firas med en stor utställning Dalarnas museum där 22 av de nuvarande medlemmarna i Konstgrafiska verkstaden ställer ut.

En del i utställningen uppmärksammar tidigare (nu avlidna) medlemmar. Till utställningen producerades det också en katalog. Utställningen pågår t o m 1 oktober.

Modhir Ahmed.

2 2017 · grafiknytt 15

foto xxx

Konstscenen förändrad I samband med byggnationen av resecentrum i Falun 2015 kontaktades Modhir Ahmed av Ivan Feldborg, f.d. avdelningschef för kultur- och ungdomsförvaltningen vid Falu kommun. Han berättade att det fanns en tanke om att det nya resecentrum skulle symbolisera Falun och svenskt världsarv.

A falu konstgrafiska verkstad 2017

16 grafiknytt · 2 2017

Resecentrum, Falun.

G

rafiken i Falun skulle också få en given plats i byggnaden. Av ett antal bilder valdes sex fotografier och tre grafiska bilder, tre konstverk som tolkade svenskt världsarv av Modhir Ahmed. I detta projekt deltog samordnaren Christina Staberg vid Världsarvet Falun. Även representanter från arkitektkontor Hans Pettersson från SWECO, Per Grundström projektledare för byggnaden, Ivan Feldborg från Falu kommun och Falu konstgrafiska verkstaden deltog. Till slut valdes nio konst­verk ut. Dessa verk överfördes i ljusgrå färg på betong med hjälp av Graphic Concrete.

Tre fotografier presenterar Påskön, pyramider och den kinesiska muren. Tre andra konstverk bestod av fotografier tagna av Olle Norling föreställande vackra hus i Falun och Falu koppargruva. De övriga konstverken var bidrag från konstnären Modhir Ahmed och hans tolkning av det svenska världsarvet. Ett av Ahmeds konstverk föreställer en mamma med ett barn; detta för att visa på att Sverige är ett av de länder i världen som tillhandahåller bäst förmåner för föräldrar och barn. Ett annat av hans konstverk föreställer en apa som leker med en färgburk innehållande Falu rödfärg och det sista konst­verket symboliserar dans och musik i en symbios.

Dans och musik är en viktig del i det svenska världsarvet och inte minst i Dalarna. I februari 2017 invigdes Galleri Resecentrum av kultur- och fritidsnämndens ordförande Jonas Lennerthson.

Förutom de nyss beskrivna permanenta konstverken byggdes på motsatta sidan sex ramar med måtten 200 x 140 cm. En lång vägg som ger tolv löpmeters utställnings­

Galleri Resecentrum under uppbyggnad.

Satirbilder av konstnärerna Saad Hago, Nicos Terzis och Pawel Kuczynski visas.

2 2017 · grafiknytt 17

En fast utsmyckning på Resecentrum av Modhir Ahmed.

yta avsedd för papperskonst. Vid invigningen visades en utställning med träsnitt gjorda på FKV av barn. Under våren har även en andra utställning ägt rum på Resecentrum. I maj 2017 ställdes satirbilder ut av konstnärerna Saad Hago, Nicos Terzis och Pawel Kuczynski och i september 2017 kommer teckningar av konstnären Johan Ahlbäck att finnas för allmänhetens beskådan.

Galleri Resecentrum är till för all konst och syftet är just att visa konst i alla dess former och utförda med 18 grafiknytt · 2 2017

olika tekniker. Avsikten är att det varje år ska äga rum fyra olika utställningar med konst på temat Grafikens krafter. Sådant händer inte överallt där offentlig konst visas. Efter två utställningar visar det sig tydlig att Galleri Resecentrum är mycket mer effektivare än konsthallar och gallerier att nå ut till människor, Det är dessutom ett mycket billig projekt. Det blev verkligen ett lyckat projekt att göra Resecentrum till ett galleri där permanent och tillfällig konst visas.

foto eva riise

Talia Benabu arbetar med collageteknik i trycken. Workshop i verkstaden.

Eliskas tryckplåt bearbetas med verktyg, spray och syra.

Gästande grafiker på Skaraborgs Konstgrafiska Verkstad A marianne förars Två spännande, välutbildade unga grafiker har varit inbjudna gäster i Skaraborgs Konstgrafiska Verkstad i Skövde i sommar. Eliska Kovacikova från Slovakien i juli och Talia Benabu från Israel/Berlin i augusti.

Kontakterna med grafikerna är ett resultat av grafiknätverket Endegra.

Verkstadens AIR-program (Artist in Residence) har genomförts med stöd av Västra Götalandsregionen och i samarbete med Skövde konstmuseum. Båda konstnärerna ställde ut bilder i verkstadens galleri, Ett rum och fyra fönster, samt höll uppskattade workshops för verkstadens medlemmar.

Efter vistelsen i Skövde flyttar Eliska till Stockholm där hon antagits som gäststudent vid Konsthögskolan. Talia återvände till Berlin för att ta ner en stor utställning i tre våningar (!) på Max Planck Institute for Human Development.

Skaraborgs Konstgrafiska Verkstad är en konstnärsägd kollektivverkstad som med stöd från Väst­ ra Götalandsregionen och Skövde kommun byggts upp i Rosa huset i Skövde. Den togs i bruk 1982 och är en arbetsplats för Skaraborgs yrkesverksamma konstnärer. Verkstaden har utrustning för de flesta grafiska tekniker och har idag ett 60-tal medlemmar. www.skaraborgskonstgrafiska.se

Endegra är ett nätverk som förenar grafiker – från Grönland i norr, Skottland i väst, Spanien i söder och Ryssland i öster – att samarbeta, studera och utveckla grafiska tekniker i ett gemensamt forum som tillåter olika typer av utbyten. www.endegra.org

2 2017 · grafiknytt 19

Vibeke Jerichau’s tryck ‘Landscape’ efter 3 infärgningar.

EDIT > COLOUR SETTINGS A av vibeke jerichau, foto birgitte munk – ett grafisk samarbetsprojekt, där tio nordiska konstnärer från Norge, Sverige, Finland, Litauen och Danmark, möttes för en veckas workshop på ’Trykkeriet’ i Bergen i april 2017 med speciellt fokus på färgfotogravyr som grafisk teknik och konstnärligt medium. Projektet tillkom på initiativ av bildkonstnären Inger Lise Rasmussen ledare för Højbjerg Fotografiske Værksted, Århus och den norska bildkonstnären Rita Marhaug, Bergen, som en fortsättning på bl.a. två danska workshops på Højbjerg Fotografiske Værksted 2014/15. Båda dessa workshops har i hög grad ökat intresset för att utveckla och arbeta med färgfotogravyrens möjligheter.

Inbjudna konstnärer var Pernille Andersen (dk), Greta Grendaite (lt), Vibeke Jerichau (dk), Birgitte Munk (dk), Daniel Persson (no/se), Birthe Reinau (dk), edit

20 grafiknytt · 2 2017

>

colour settings

Heli Rekula (fi), David Stordahl (no/fi), Semund Svelle (no), och workshopen leddes av Rita Marhaug (no).

Trykkeriet i Bergen, är ett non-profit center för grafik med målet att stärka den moderna tryckscenen och vara en resurs för konstnärer och designers. Centret drivs av Asbjørn Hollerud och Daniel Persson, och erbjuder tryckning inom silkscreen, fotogravyr, fotoetsning, fotopolymer, etsning, träsnitt, digitala tryck och monotypi. edit > colour settings , som titel på workshopen, är den centrala utgångspunkten för mötet mellan den digitala fotoredigeringen i Photoshop (Edit> colour settings) och de analoga, grafiska och hantverksmässiga dimensioner, som med justeringar av de tre grundfärgerna öppnar för otaliga experiment med både färgernas tonalitet och djuptryckets speciella materialkänsla. Färg, digital så

väl som fysisk realitet via skärmen och tryckfärgen, är konstnärens utgångspunkt för att skapa bilder med detta bildspråk.

Med utsikt från verkstaden över norska fjäll med sol och snö, arbetades det koncentrerat med infärgning, avtorkning och tryckning vid pressarna hela veckan. Färgfotogravyr är en lång och komplicerad tryckprocess, där de tre tryckplåtarna måste passas exakt.

På Trykkeriet har Især Semund Svelle under lång tid utforskat processen med färgsepareringen, såväl som den digitala överföringen av bilderna till fotopolymerplåten.

En viktig lärdom efter workshopen är, att hemligheten oftast ligger i färgsepareringen, för att få fram den optimala färgintensiteten i trycken.

Rita Marhaug, som med sitt eget mycket expressiva och färgmättade bildutryck, var en mycket inspirerande lärare i infägnings- och tryckprocessen. Processfärgerna gul, magenta och cyan, är de optimala grundfärgerna att börja infärgningen och tryckningen av de tre plåtarna med, men allt efter bilduttryck och undersökning av vad en bild döljer i form av outforskade uttryck, kan experimenten utvecklas.

Så om det kan ta många tryck innan det optimala trycket uppnås, tar det om inte än längre tid, att nå fram till ett mera fritt sätt, att arbeta med färgerna på.

Hela veckan arbetade alla mycket koncentrerat med tryckprocessen. Det var viktigt att få ett perfekt tryck, innan de utmanade färgexperimenten påbörjades. Vad döljer sig i plåtarna? Hur intensiva är färgerna? Blev förväntningarna infriade? – det var några av de många frågor som diskuterades i gruppen. Men mycket får fortsätta att utforskas hemma i den egna verkstaden.

Utmaningen på det nordiska mötet, med våra olika infallsvinklar för att arbeta med färgfotogravyren var skilda, såväl som de bilder vi valde att arbeta med. De låg i spektrat mellan det mycket skarpa svart/vita fotografiet - det oskarpa färgmättade fotot – till mera collage­

uppbyggda kompositioner, som i kraft av både färgstarka och färgsvaga delar i kompositionen, kan vara särskilt utmanande och överraskande att arbeta med. Alla hade som mål att få ett optimalt tryck, därefter utforskades andra färgkombinationer, provtryck med goast tryck, och annat som det gemensamma mötet initierade.

På grund av den långsamma processen med plåtframställningen, såväl som den ekonominska aspekten, arbetade alla på två bilder i formatet 29x40 cm. Mer var heller inte möjligt att hinna med på en vecka.

Det blev även tid för alla att ge en presentation av sin egen konstnärliga verksamhet. Utbyten över lunchen, besök på Trykkeriet och workshopen av bl.a. kurator Eli Okkenhaug från KODE, Art Museums of Bergen och Jan Pettersson, professor i grafik.

Lördag kväll öppnade utställningen ”Colour Settings in Progress” på Trykkeriet, där en liten utvald del av veckans produktion presenterades för norska kollegor och andra interesserade. Ett fint sätt att avsluta veckan på, och även för gruppen inbördes, som fick titta närmare på varandras resultat, väck från tryckpressen och torkhyllan. http://trykkerietbergen.no www.aarhus.dk/hfv Daniel Persson’s tryck med partiell infärgning av Rita Marhaug.

2 2017 · grafiknytt 21

foto christina lindeberg

Hört talas om Mokulito?

Det hade inte jag. Mokulito visade sig vara en litografi tryckt från en träplatta istället för de mer traditionella underlagen som kalksten och plåt. Tekniken utvecklades i Japan på 70-talet av Ozaku Schisi.

A christina lindeberg

22 grafiknytt · 2 2017

foto modhir ahmed

foto christina lindeberg

foto christina lindeberg

Anna Mattsson får hjälp av Kristina Thun med ett tryck från litoplåt.

I början på juni hade Modhir Ahmed en uppskattad workshop på Ålgården i litografi där han bl a visade hur man kan trycka lito från plywood

bör vara utspädd med koppartrycksfernissa för en lösare konsistens. Det ska vara lagom tryck på pressen men man kan också använda sig av en baren för tryckningen.

– Bäst är en plywoodskiva av lövträd. Björk t ex är bra som är ett träslag inte innehåller så mycket kåda.

Arbetet kan sedan fortsätta med en gravyr i träplattan och blir då en kombination av högtryck och litografi.

Ahmed visade också hur man kan arbeta på begagnade litoplåtar. Dels kan man slipa baksidan på plåten och teckna på den men kan också använda framsidan/bildsidan på plåten. Man använder den vanliga framkallaren till lito för att ta bort de partier man inte vill ha kvar (man kan naturligtvis också behålla de delar av bild och text som man vill ha kvar). Efter framkallningen kan man arbeta på på de frilagda partierna med t ex tuschpennor och schellack. Så snart det har torkat är plåten färdig att tryckas.

Glöm inte bort att plåten är känslig för fett, så skydda den med gummi arabicum så fort den inte trycks.

Denna teknik var mycket uppskattad bland deltagarna och det blev ett vilt experimenterande och många stora tryck.

– Slipa plywoodskivan, även kanterna, och damma av den. Skivan ska vara nyslipad och sedan ska man und­ vika att ta på den.

– Måla med litotusch, fet krita eller oljepastell. Olje­ pastellen färgar av sig i trycket så här kan man få ytterligare en färg i samma tryck. Låt torka.

– Stryk gummi arabicum (Agum O) på skivan, låt torka och sedan är det dags att trycka.

– Färgen appliceras med en skumgummiroller som inte luddar (av den typen man använder till väggmålning).

Det ska vara flödigt med vatten. Träet reser sig så det gäller att vara lätt på handen vid infärgningen. Färgen

Överst t.v.

Gravering på en plywoodskiva.

Nederst t.v. Invals­ ning av litoplåt.

Till höger Modhir Ahmeds provtryck från plywood.

2 2017 · grafiknytt 23

Katrin Stangl trycker.

Pappersplåt Litografi, ny och förbättrad!

En uppskattad Printmaking Workshop A jebah baum Förberedelser och framkallning av plåtar, stenar och ramar är en viktig del i framställningen av ett grafiskt blad. Dessa processer, som oundvikligen involverar hårt arbete, planering och koncentration, kan vara en tillgång för kreativiteten. De främjar disciplin och återspeglar det hantverk som är inneboende för grafiken, men denna investering i tid, energi och material kan också vara ett hinder för uttryck och experiment. Pappersplåt litografi* ger konstnärer möjlighet att snabbt producera många bilder i små upplagor till en minimal kostnad. Det utmanar oss till att testa gränserna för våra idéer och låter oss se vårt arbete på nya och spännande sätt.

Vid KKV Malmös workshop sommaren 2017 introducerades deltagarna till min förbättrade metod för att förbereda plåtarna. Genom att belägga dem i förväg med en blandning av shellack och marmorpulver kunde vi någor24 grafiknytt · 2 2017

lunda efterlikna strukturen och ytan på litografiska stenar.

Denna behandling förstärkte våra plåtar väsentligt, vilken även svarade bra på tusch, kritor, gummi arabicum, vatten och oljebaserade tryckfärger. Deltagarna preparerade dussintals plåtar på morgonen, tecknade och gummerade sina bilder och tryckte dem på KKVs två koppartrycks­ pressar på eftermiddagen. Vid slutet av den första dagen fylldes torkställen och flera plåtar var redo för tryckning morgonen därpå. Resultaten var så lyckade att vi omedelbart stimulerades till att utforska den grafiska potentialen i våra bilder och undersöka alternativa bildstrategier.

Trots att många av oss snabbt utvecklade en flyhändhet vid hanteringen av de våta pappersplåtarna, förblev detta säkert den svåraste delen av processen. Liksom i stenlitografi fann vi att de mest kritiska momenten för att uppnå framgångsrika avtryck var: fuktkontroll, färgviskositet och

invalsningsteknik. Som ett alternativ till att arbeta med papper, preparerade vi plast och begagnade offsetplåtar. Dessa gav tillfredsställande resultat och deras stabilitet gjorde infärgningen mindre besvärlig. En annan fördel med att använda plast- och metallplåtar är att de kan rengöras och ombeläggas efter tryck, och eftersom plast är transparent är det lätt att följa en skiss placerad under den. Preparerade pappersplåtar tillåter dock frottage såväl som datorgenererad bildbehandling. Pappersplåtarna kan avsiktligt klippas och rivas för att skapa collageliknande effekter och efter tryck kan de helt enkelt kastas bort. Vi var till och med nöjda med att vi kunde regummera våra plåtar och fortsätta trycka dem nästa dag utan några dåliga effekter.

Den sista dagen gjorde vi några tvåfärgstryck. Utmärkt passning uppnåddes genom att placera tryckpappret under plåten. Detta gjorde det möjligt att exakt passa in nästa färg. Genom att ändra viskositeten hos våra tryckfärger kunde vi trycka flera färger utan att färgen hamnade på oönskade ställen. Olika papper gav oundvikligen olika resultat. Detta gäller både för plåtpapper och papper.

Några fina avtryck gjordes på japanpapper som tog upp de mest känsliga tonerna från plåtarna, medan de plåtar som gjordes med papper hade mer strukturerade ytor och skapade bilder som reflekterade dessa texturer.

Efter fem dagars experimenterande i denna nya och förbättrade teknik uppnådde vi tillfredsställande resultat.

I själva verket, medan många av oss utvecklade tillräcklig skicklighet för att producera små upplagor, fann vi att vi var så nyfikna att se våra nästa bilder att ett eller två

Under kursens gång testades också stenpapper (finns att köpa hos bl a Boesner) som inte behövde någon ytterligare preparering. Och det kanske inte är så konstigt eftersom stenpapper består av ca 80% kalkstensmjöl.

Stenpapper är en gammal uppfinning som har kommit i ropet igen som ett miljövänligare alternativ till pap-

JEBAH BAUM

avtryck fick räcka. Den omedelbara och inneboende begränsningen av pappersplåt litografi gav oss en förnyad uppskattning för grafikens möjligheter och inbjöd till ett spontant och entusiastiskt arbete med mediet.

Kontaktinformation: jebahbaum@gmail.com * Se Grafiknytt 3, 2012, Jebah Baum, “Pappersplåt Litografi, en direkt skapande grafisk process”

per, men det kan man ju diskutera eftersom det inte är ett förnybart material och dessutom innehåller plast som bindemedel.

Stenpappret upptäcktes av läkaren Arvid Faxe, Karlskrona i slutet av 1700-talet. Då var den främsta använd­ ningen som takpapp och brandskydd i träväggar.

2 2017 · grafiknytt 25

Ett liv som grafiker

LITOGRAFIPRESS SÄLJES

GN 1 -2015.indd 1

2015-02-14 12.39

Nu kan du förvärva en större litografipress med i stort sett komplett utrustning. Ett större antal stenar av olika storlek, valsar, och levigatorer m m.

För ytterligare upplysning och bilder av utrustningen kontakta Sigbrit Norberg, sk.ziggy@telia.com eller 0725- 16 02 26.

STIFTELSEN GETFOTSFONDENS GRAFIKSTIPENDIUM 2017 Stiftelsen Getfotsfonden delar årligen ut ett stipendium för grafiker i början av sin yrkesbana, i syfte att stödja utvecklingen av den grafiska konsten.

Stiftelsen bildades 1992 på initiativ av lärare och elever på Grafikskolan i Stockholm, som då var lokaliserad på Getfotsvägen i södra Stockholm. Stiftelsens kapital, vars årliga avkastning delas ut som stipendium, kommer dels från utställningar med verk som skänkts till Getfotsfonden av stort antal konstnärer och dels genom en generös donation från en retrospektiv utställning med Rolf Steinbergs verk. Rolf Steinberg arbetade som lärare på Grafikskolan.

Eleverna på Grafikskolan har även bidragit genom att under ett antal år låta en viss procent av försäljningen vid skolans elevutställningar gå till stipendiefonden.

För 2017 uppgår stipendiesumman till 20.000 kronor.

Stipendiaten erbjuds även en liten utställning i en del av Grafiska Sällskapets galleri i samband med att grafikstipendiet för år 2018 delas ut nästkommande år.

Ansökan om stipendium görs med ett kortfattat brev innehållande persondata och redogörelse för utbildning och konstnärlig verksamhet.

Till stipendieansökan bifogas högst 10 fotografier/utskrifter i max. A4-storlek (inga diabilder, original eller CD:s), av grafiska verk, samt upplysningar om verkets titel, teknik och verkliga storlek.

Märk bilderna med konstnärens namn samt titel. Önskas bilderna i retur, bifoga ett frankerat och adresserat kuvert.

Brevet med ansökan skall vara poststämplat senast 2 oktober 2017.

Det ska sändas till: Getfotsfonden c/o Grafiska Sällskapet Hornsgatan 6 118 20 Stockholm OBS! Grafiska Sällskapet har ingenting med stipendiet att göra. De låter vänligen Getfotsfonden använda Grafiska Sällskapets galleri för stipendieutdelning, stipendiatens utställning samt att vi kan använda oss av postadressen.

www.getfotsfonden.se

26 grafiknytt · 2 2017

När jag blev tillfrågad av Grafiknytts redaktör om jag kunde skriva ner några rader om mitt konstnärsskap såg jag åtskilliga tätt skrivna A4 ark framför mig.

Behärskat och komprimerat tänkte jag och så fick det bli.

Min barndom och tidiga ungdom rörde sig i borgerliga medelklassmiljöer där en pappa i statens tjänst flyttade runt familjen till olika städer.

Värmland, där jag är född, blev dock mitt landskap fram till 18-års ålder.

Därefter kan man säga börjar min konstnärliga bana ta form. Antagen som elev på Slöjdföreningens skola i Göteborg (numera HDK) avd. för reklam och grafisk design där bl.a. ämnena typografi och bokstavskonst fanns med på schemat. Något som jag har haft glädje av under alla år som ”grafisk konstnär”. I skolans källarplan fanns ett litet komplett boktryckeri där vi elever fick möjlighet att handsätta blystil och kombinera text och bild.

Boktryckspressen av digeltyp kallades Hejdelberg Vinge. En tryckpress som jag senare själv skulle skaffa mig. Det var här i skolans boktryckeri allting började kan man säga -min fascination för boktryck/högtryck som en konstnärlig grafisk uttrycksform. Efter 4 års utbildning stannade jag kvar på skolan som assistentlärare i bl.a. figurteckning under 2 år. Därefter börjar ett nytt kapitel i mitt liv.

Jag riktade blicken lite mot nordost och sökte in och blev också antagen som elev på Kungl. Konsthögskolans Grafikskola i Stockholm. Året var 1964. Allt sattes på ända. Flytt från det glada livet i Göteborg till ett lite mer behärskat klimat i huvudstaden. Livet blev sig inte likt. Giftermål och barn och hus. Slumkvarteren i Göteborg var fjärran.

Under åren på “Mejan” knöts nya kontakter förståss. På alla de sätt.

Många utställningar i skolans regi, runt om i Sverige men också utomlands. Grafikskolans atmosfär var hjärtlig och inbjudande. Regler fanns eller saknades, eleverna rörde sig fritt och närvarokontrollen var noll. En dag kom skolans professor, Philip von Schantz, fram till mig och undrade lite försynt om jag ville ha ett jobb. Ett jobb undrade jag? Ja som verkstadsföreståndare på Grafiska Sällskapets grafikverkstad uppe vid Mosebacke sade professorn. Året var 1968 och jag var fortfarande inskriven som elev på skolan. Förvånad och en smula stolt.

Under åren 1968-76 ledde jag arbetet på den lilla verkstaden som framför allt är inriktad på koppargrafiska tekniker. Allting rullade vidare under 1970 och 80-talen.

I ett samhälle med starka uttryck för solidaritet med förtryckta folk och världsdelar. Inte minst den grafiska kons­ten visade sin styrka. Mina linoleumsnitt visades upp på utställningar runt om i Skandinavien men även i övriga Europa, USA, Indien, Kuba och Latinamerika.

Under alla dessa år knöt jag kontakt med olika förlag och tidskrifter och fick bl.a. beställningar på bokomslag, tidskriftsillustrationer och affischer. Ofta använde jag mina grafiska bilder, lite omarbetade, för att passa in i olika textsammanhang. Det var stimulerande arbets­ uppgifter och medförde givande möten med poeter, författare och grafiska formgivare.

Under 90-talet förändrades min tillvaro radikalt. Jag bröt upp från Stockholm dock med ett lärarjobb kvar på Grafikskolan på Skeppsholmen. Jag flyttade söderut mot Salem/Södertälje och engagerade mig i Grafikens Hus tillblivelse och blev så småningom dess förste verkstadsansvarige, en anställning som dock inte varade så länge.

Som pensionär blev jag återigen tillfrågad om jag kunde ta mig an en grafikverkstad. Denna gång i Södertälje. Året var 2008. Som medlem i Södertälje Konstnärs­ krets har jag haft förmånen att arbeta tillsammans med konstnärer vars vänskap och kamratskap jag värdesätter stort. Anställd som grafikföreståndare har jag under åren ändrat och fraktat bort. Anskaffat några tryckpressar och återigen byggt upp ett litet boktryckeri och bokbinderi.

1400-tal möter 2000-tal i nya uttryck och utmaningar.

Olof Sandahl

Grafikcollage 80 x 190 cm

2 2017 · grafiknytt 27

KONSTGRAFISK STUDIO

Härke Konstcentrums konstnärsstipendium

i Mölndal sedan 1978

Sista ansökningsdag: den 28 februari varje år. Läs information om stipendiet och hur du ansöker på www.harkekonstcentrums.se, klicka på stipendium.

Välkommen med din ansökan!

• Litho • Editions • Residens • Workshop t. 031 871218

bolagetvardagsbilder@telia.com www.ramverk.se/vardagsbilder/index.html

”Grafikportföljen”

Stiftelsen Karlskoga kommuns konststipendium till Alfred Nobels minne Stiftelsen Karlskoga kommuns konststipendium till Alfred Nobels minne har bildats genom att Karlskoga kommuns kultur- och föreningsnämnd anslagit behållningen från försäljningen av en grafikportfölj, utförd av konstnären Göran Persson, innehållande bilder från Alfred Nobels liv och gärningar, att utgöra stipendiekapitalet.

Stipendiet har företrädesvis inriktning mot grafik. Stipendiesumman uppgår till 20.000 kr. Till ansökan, som görs i brevform, bifogas högst 10 foton av aktuella verk samt övriga handlingar och referenser som sökanden vill åberopa. Obs ej cd-skiva eller usb-minne.Till ansökan skall även bifogas upplysningar som rör bildmaterialet, såsom titel, teknik och storlek.

Ansökan skall vara kultur- och föreningsförvaltningen tillhanda senast 30 september 2017 och sänds till: Karlskoga kommun 29. Karlskoga kultur- och föreningsförvaltningen Göran Persson 691 83 KARLSKOGA www.karlskoga.se

Grafiska Sällskapet www.grafiskasallskapet.se 28 grafiknytt · 2 2017

Notiser

Om Giclée och andra teknikbenämningar Till frågan om digitala utskrifter, offset och andra tekniker i verktygslådan Vår principiella inställning är att vilka tekniker som helst kan användas eller blandas så länge det rör sig om originalbilder och inte reproduktioner. Det tekniska produktionssättet bör redovisas öppet och utan konstigheter. »Kvalitetsutskrift« kan fungera som samlingsbegrepp för olika digitala varianter som giclée, digigrafi, pigment print osv. Men GS kan knappast tvinga konstnärer att använda det ena eller andra. Vi bör dock känna till vad som avses och kunna förklara för publiken.

En bild blir varken bättre eller sämre baserat på hur den är framställd. En oljemålning är inte konstnärligt bättre än en akvarell eller akrylmålning lika lite som en kvalitetsutskrift är sämre än en trägravyr, rent konstnärligt. Att det sedan finns stora skillnader i hantverket bakom framför allt de olika grafiska teknikerna är självklart.

En mezzotint kan inte jämföras med ett utskrivet foto,

men båda har sina komplikationer och krav på hantverks­ kunnande.

Konstnären som upphovsperson beslutar om vad hen vill använda för teknik och stå för den. Uttryckssätten skiftar mellan teknikerna och i vissa fall kan de blandas med goda resultat. Vissa uttryck lämpar sig för kvalitets­ utskrift, andra inte. Att fotografera ett redan fullbordat verk typ en målning och skriva ut det rakt uppochner i ett eller hundratals ex är oseriöst och oacceptabelt. Gra­ fiska Sällskapets galleri är inte intresserat av att visa eller sälja den typen av bilder. Annars är kvalitetsutskrifter en teknik bland andra. Tycker man som konstnär att resultatet är så pass bra att man vill signera, så är saken klar.

Det är en fråga om omdöme och konstnärlig heder.

Det avgörande är att alla dessa tekniker finns i vår verktygslåda och kan användas fritt, så länge det finns grafikverkstäder och konstnärer i dessa!

Grafiska Sällskapets styrelse

Litografin: en snilleblixt författare jan af burén

Uppfinningen och utvecklingen av litografin samt dess väg till Sverige och de första åren fram till 1830. Carlssons Bokförlag 2017, 229 s.

Författaren, som under många år arbetat på Nationalmuseum med specialområdet grafisk konst, beskriver ingående litografins historia. Allt ifrån det att Alois Senefelder, förmodligen av en slump, uppfinner litografin omkring 1798 till den stora betydelsen det fick som kom att revolutionera hela tryckindustrin.

Och konstnärerna är inte sena att anammade denna nya uttrycksmöjlighet.

Följ Grafiska Sällskapet på facebook 2 2017 · grafiknytt 29

Nya medlemmar i Grafiska sällskapet 2017 Jim Axén, Vagnhärad Mikael Bergman, Årsta Michael Davoren, Stockholm Galina Davydtchenko Torvaldsson, Stockholm Erik Fredelius, Gävle Kersti Grönlund, Häggenås Christina Henrysson, Bagarmossen Yasmina Karli Malmsten, Malmö Ann Lillqvist, Stockholm Renée Lord, Stockholm Siw Lurås, Hamburgsund Lisbeth Malm, Sundsvall Veronica Odén, Åmål Karl Pettersson, Göteborg Kristin Rapp, Örebro Lars Sjööblom, Täby Erja Tienvieri, Värnersnäs

JIM AXÉN, TEOREM A + B, digital teknik, 39 x 51 cm

MICHAEL DAVOREN, KAFKA, linoleumsnitt, 20 x 16 cm

30 grafiknytt · 2 2017

GALINA DAVYDTCHENKO, NO EXIT (3), screentryck, 60 X 41 cm

KERSTI GRÖNLUND, POEM II, monotypi, 8 x 8 cm

CHRISTINA HENRYSSON, HIDDEN RUBY, litografi, 47 x 41 cm

ANN LILLQVIST, FLICKOR MED PIPOR, fotopolymer, 34 x 60 cm

2 2017 · grafiknytt 31

SIW LURÅS, ORGANISME 9, blandteknik, 28 x 36 cm

KARL PETTERSSON, UTI VÅR HAGE #2 linoleumsnitt, 15 x 18 cm

KRISTIN RAPP, TWIDDLE D5, collografi, 27 x 27 cm

LARS SJÖÖBLOM, MORAÅN JÄRNA, koppargravyr, 12 x 16 cm

32 grafiknytt · 2 2017

PÅ GRAFISKA SÄLLSKAPET OLOF SANDAHL

LARS ÖSTLING OCH MARIA ERIKSON

2 september till 20 september

23 september till 11 oktober

G rafiska S ällskapets galleri Hornsgatan 6. Stockholm OLOF SANDAHL, HARD TO REACH

LARS ÖSTLING, VANITAS I

TERJE RISBERG 14 oktober till 1 november

MARIA ERIKSON, MOMENTS OF BEING

Öppettider: tis–tors 12–18 fre–sön 12–16 mån stängt tel 08-643 88 04

TERJE RISBER, NATURLIG REFLEKSJON II ANITAS I

CATHRINE JOHANSSON OCH INGELA SVENSSON 4 november till 22 november

CATHRINE JOHANSSON, I SKYDD AV TAPETEN

INGELA SVENSSON, TOY II

2 2017 · grafiknytt 33

IB WAHLSTRÖM KONSTNÄRSMATERIAL

Stort utbud av grafiskt material!

Vi trycker

litografier Vi har öppet för alla som vill använda sig av litografisk teknik. Någon tidigare vana av arbete med konsttryck är inte nödvändig.

Ring gärna så kommer vi överens om en tid för introduktion.

Välkommen till oss!

Olofsgatan 10, Stockholm 08-15 19 10 www.ibwahlstrom.se

Atlasmuren 18, 113 21 Stockholm.

Anci: 0709-70 32 35 eller MÃ¥ns: 0707-35 68 10.

Mail: anci@sibirienlito.se eller mans@sibirienlito.se Hemsida med webshop: www.sibirienlito.se Följ oss gärna på instragram: sibirien_lito

Falu .RQVWJUDÀVND Verkstad

IDOXQ VH INY

Vi tillverkar och säljer

Färg för konst och grafik www.nyanshelsingborg.se

Telefon 042-326161

FKV erbjuder möjligheter att arbeta med alla JUDÀVND WHNQLNHU L HQ NRPSOHWW PLOM|YlQOLJ YHUNVWDG .RQWDNWD 0RGKLU $KPHG RP 'X lU LQWUHVVHUDG

9lONRPPHQ DWW V|ND HQ XWVWlOOQLQJVSHULRG Sn *DOOHUL +|UQDQ )DOXQ .RQWDNWD &HFLOLD /DUVVRQ NXOWXU RFK XQJGRPVI|UYDOWQLQJHQ WHO HOOHU JDOOHULKRUQDQ#IDOXQ VH 0HU LQIRUPDWLRQ ÀQQV lYHQ Sn falun.se/fkv

*DOOHUL +|UQDQ

.XOWXU RFK XQJGRPVI|UYDOWQLQJHQ

Nyans Helsingborg ek.för. Näckrosgatan 6 252 71 RÅÅ

34   grafiknytt · 2 2017

POSTTIDNING B

AVS: GRAFISKA SÄLLSKAPET HORNSGATAN 6 118 20 STOCKHOLM

NATALIA KOZIEL, MAKING SPACES

www.grafiskasallskapet.se - www.grafiknytt.se