i laget? emot…”) läses separat efter varje duklag. Vid obrutet får hela församlingen ta emot bröd och vin och därefter tillsägs alla på samma gång ”vi har nu tagit emot…” innan tackbönen. bröd De synliga elementen i nattvarden är bröd och vin. Brödet (kärleken) och vinet (glädjen) kan ses som symboler för människans grundläggande behov. Läran säger att Kristus verkligen är närvarande i brödet och vinet sedan de konsekrerats (se under ”K” nedan) eller helgats i samband med nattvardsbönen. corporale (lat. corpus, kropp) är en mindre linneduk som läggs på altaret under nattvardselementen. Corporalet visar på de gåvor som avskiljs för att delas ut under nattvardsmåltiden. ekoblomster Blommorna vi placerar på altaret är ett liturgiskt uttryck för hela skapelsens upprättelse, de berättar om skapelsens skönhet och rikedom och hur Gud skänker oss liv och glädje. Ekoblomster är ett sätt att komma igång med ett ekologiskt solidariskt altare och fråga varifrån kommer blommorna, vinet och oblaterna? epikles Av grek. epiklesis ’åkallan’, ’anropande’. Nedkallandet av den Helige Ande vid nattvardsfirandet för att förvandla brödet och vinet till Kristi kropp och blod. Epiklesen är en väsentlig del av särskilt liturgin inom den östliga kyrkan. eukaristi Grek. eucharistia, betyder tacksägelse eller tacksägelsemåltid, dvs. är det grekiska ordet för nattvard. Nattvardens kärna kan inte förstås med förnuftet. Den kan ändå mottas med tacksägelse. Därför kallas nattvarden också för eukaristi, d.v.s. tacksägelsemåltid. eukaristibönen Nattvardsbönen (se ”N” nedan) hostia lat. offer. Hostia är den vanliga beteckningen för nattvardsbrödet i den romersk-katolska kyrkan. I Svenska kyrkan används vanligen ordet oblat. I många frikyrkosamfund firar man nattvard med vanligt bröd eller sockerkaka, och då kallar man det helt enkelt för nattvardsbröd eller bröd. inkarnation lat. förköttsligande. Inkarnation är ett
begrepp som används i synnerhet inom religionsvetenskapen om det gudomligas framträdande i konkret gestalt. Inom kristendomen beteckningen för Guds födelse till världen. instiftelseord Instiftelseorden är berättelsen och löftet från Kristus om närvaro mitt ibland oss när brödet bryts och vinet delas. Närvaron är en del av nattvardens mysterium som vi inte kan greppa fullt ut. Men genom närvaron följer att vi får del av försoningens hemlighet – att det Kristus gjort för oss genom sitt liv, sin död och sin uppståndelse blir något Kristus gör för oss ännu idag. Instiftelseorden bygger på de ord som Jesus uttalade till sina lärjungar på skärtorsdagen före sin korsfästelse och uppståndelse. ”Den natt då Han blev förrådd, tog Han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sade…”. intinktion Bruket att vid mottagande av nattvarden, i stället för att dricka av den gemensamma kalken, doppa nattvardsbrödet i vinet. kalk Den bägare/det kärl ur vilket vinet utdelas vid nattvarden. kommunikant Av lat. communicans, av communico, göra gemensamt, låta få del i, få del av, meddela. Kommunikant är den som deltar i nattvarden – nattvardsgästen. kommunion Av lat. communio, gemenskap, delaktighet. Kommunion är namnet på nattvardsgången, eftersom den, enligt kyrkans lära, gör nattvardsgästen (kommunikanten) delaktig av Kristi lekamen och blod. konsekration Av lat. consecrare, inviga, förheliga. Den tekniska termen för när brödet och vinet välsignas i samband med nattvarden. konsubstantiation Martin Luther och den protestantiska kyrkan lär att brödet i och med konsekrationen är både bröd och Kristi kropp. I Svenska kyrkan tror vi alltså inte att förvandlingen gör att brödets väsen försvinner – det är på samma gång Kristi kropp och vanligt bröd. (jfr transsubstantiation, se nedan) mässkrud Den klädnad bland kyrkotextilierna som Korsväg 2|2016
55