PERSPEKTIV katalog del 2 – Makt, Media, Kultur - Globala Gymnasiet, ES21A, Stockholm 2024

13. Romantisering av missbruk

Bakgrund

Vårt stora tema är som sagt makt inom media och kultur och det fick mig att komma på min frågeställning om hur media romantiserar missbruk. Det temat vi jobbat med är väldigt relevant för vår tid just nu i det samhälle vi lever i, vi är styrda till mestadels av olika former av media och majoriteten av våra åsikter bildas via media på ett eller annat sätt.

Metod

Jag har alltid sett olika typer av “droger” bli porträtterade som något helt vardagligt och något som ger en person status när det kommer till film, serier och musikvideor. Det är ofta någon röker eller dricker någon typ av alkohol i scener där de ska visas som coola, vilket fick mig att tänka, varför? Varför är det något som ska ses som coolt att använda? Vad är det som får en själv som egen person att tycka att det ser ballt ut?

Många filmer och serier visar tydliga drag av romantisering när det kommer till olika droger och då pratar jag inte bara om narkotikaklassade droger. Jag tror något många inte tänker på är att tobak och alkohol klassas som droger vilket kan ge fel uppfattningar om min frågeställning.

Gestaltning/ reflektion

Men något jag märkte tydligt när jag gjorde min stop motion film är hur svårt det är att visa en film om missbruk som inte är romantiserande. Det är extremt svårt att få till det ensam på det sättet då det såklart finns filmer som visar på ett tydligt sätt hur jobbigt och svårt det är med missbruk. Men det är en av de motgångar jag mött. Det får helt enkelt vara upp till åskådaren att se för sig själva.

Disa Hansson

{persona · non · grata}

/pronounce/ pr-sow-nuh naan graa-tuh noun noun: persona non grata; plural noun: personae non gratae an unacceptable or unwelcome person. "he was persona non grata with the regime"

14. Hur styr cancelkulturen

Bakgrund

Den moderna cancelkulturen är ett fenomen där individer och grupper strävar efter att ostracisera personer eller organisationer som anses begått kontroversiella handlingar eller uttryckt omstridda åsikter - vilken idag har ett märkbart ökat inflytande och påverkan på samhällets kultur och medielandskap, samt har stark förmåga att forma och påverka offentliga diskussioner och samhällsdebatter.

Hur styr cancelkultur? Är ett magasin dedikerat till att belysa fenomenet cancelkultur och dess påverkan på media och kultur, samt att svara på frågeställningen med samma titel. I en tid där sociala medier är betydande plattformar för att uttrycka åsikter och kritik, har cancelkultur blivit alltmer framträdande. I mitt gymnasiearbete utforskas inte bara vad cancelkultur innebär, utan också hur den utövas och vilka konsekvenser den har för det mediala samhället i stort.

Metod

Genom en kombination av fotografi, digitalt skapande, och skrivande har jag granskat cancelkulturen och hur den har blivit en stark maktfaktor inom media. Jag granskar även hur olika medieinstitutioner och plattformar för digitalt innehåll använder algoritmer för att navigera sina användare i en kultur av ökad kritik och krav på ansvarstagande, genom illustrationer och collage.

Gestaltning

Med hjälp av mer eller mindre objektiva illustrationer samt bildliga gestaltningar av fenomenet cancelkultur - utfrysning, ostracism och distanstagande har jag sammanställt magasinet Hur styr cancelkultur? Vissa bilder har ett tydligt budskap och andra bilder lämnar mer utrymme för betraktaren att göra sin egen tolkning.

Reflektion

Genom mitt arbete har jag fått insikt i både styrkan och riskerna med cancelkultur i dagens medielandskap, samt fått en större förståelse för hur det kan fungera som ett verktyg för att lyfta fram viktiga frågor och skapa förändring - samtidigt som det också kan leda till överdrivna reaktioner och i vissa fall kränkningar av yttrandefriheten. Från arbetet tar jag med mig ökad medvetenhet om behovet av balans och ansvar i hanteringen av kontroversiellt innehåll och med den nya kunskapen jag samlat kommer jag fortsätta bevaka och analysera utvecklingen av cancelkultur och dess inflytande på media.

15. Cyberbarbies

Bakgrund

Idén om cyberbarbies föddes när jag fick höra om det banbrytande chip som Apple utvecklar för att implanteras i den mänskliga hjärnan. Ett teknologiskt framsteg som öppnar upp till en helt ny dimension av sammanflätning mellan människa och maskin.

Kalla mig för teknofob, men tanken på att ha en teknisk enhet direkt kopplad till vårt centrala nervsystem skrämmer mig enormt, både på individ och samhällsnivå. För var går gränsen, när slutar människan vara människa? Vilken makt överlämnar vi till teknikjättarna över vilka vi är? Elon Musks brain chip utmanar inte bara våra fysiska gränser utan även vår syn på identitet och fri vilja.

Med denna teknik skapar vi ett samhälle där tekniken inte bara blir en hjälp i vår vardag, utan blir en del av vår själva existens. Det innebär att tekniken får en enorm makt över oss. De som skapar och styr tekniken kommer att ha direkt påverkan på hur vi lever, mår och vad vi kan göra. Jag ville med detta arbete undersöka var gränserna går mellan människa och maskin. Och om gränserna för den mänskliga identiteten går att behålla.

Metod

Jag har arbetat genom att samla och ta isär gammalt teknikskrot och barnleksaker (främst barbies). Med detta material har jag skapat skulpturer som föreställer människor i framtiden där maskinen har blivit en integrerad del av den mänskliga kroppen. Denna metod var ett konkret sätt att visualisera var gränserna går, betraktar jag skulpturen som en människa eller som en maskin? Mycket av arbetet blev också att dekorera skulpturerna för att ge dem ett mänskligt uttryck, t.ex måla naglar, klistra på små lösögonfransar, tatuera och sy kläder. Även detaljer som tända stearinljus och ölflaskor står för de mänskliga sidorna av skulpturerna.

Gestaltning

Jag skapade en födelsedagsfest där man ser två cyberbarbies fira sin vän som genom en dator skapar ett evigt digitalt liv. Cyberbarbiesarna är alla tre maskiner och människor som på olika sätt är integrerade.

Reflektion

I arbetet med att integrera maskiner och människor, blir det tydligt vad det mänskliga står för. Det handlar mycket om gemenskapen mellan de tre cyberbarbiesarna. De firar tillsammans en födelsedagsfest. De dricker öl, är glada och tänder ljus. Att vilja fira och ha roligt ligger i den mänskliga naturen, inte i maskinen. Viljan att dekorera sig tillhör också det mänskliga, att vilja uttrycka sin identitet genom t ex tatueringar och särskilda kläder. En tredje reflektion är att den cyberbarbie av de tre som känns minst mänsklig är kvinnan utan ansikte. När det inte finns ögon att titta in i förloras kontakten med det mänskliga.

Signe

16. What’s in your bag?

Bakgrund

Jag har valt att undersöka hur vi och våra konsumtionsvanor påverkas av influencers och deras marknadsföring. Jag valde denna frågeställning då jag tycker att det är intressant hur många människor tänker att alla dessa produkter vi ser i våra instagramflöden anses vara nödvändiga samt hur dessa konsumtionsvanor normaliseras. Behöver vi verkligen ha 5 av samma produkt? Behöver vi alla verkligen ha en 8 stegs hudvårdsrutin varje morgon och kväll? Är det verkligen så pass nödvändigt att köpa den där tröjan från HM att vi ställer oss själva inför ett större klimathot? Det är frågorna jag vill att man ställer sig själv när man ser min utställning.

Metod

Efter många om och men valde jag att gestalta min frågeställning med hjälp av keramik då jag, de få gångerna jag har haft möjlighet att jobba med keramik, tyckt att det har varit otroligt roligt och jag kände även att jag ville fördjupa mig i den tekniken och utmana mig själv lite. Keramik kan vara krångligt då det krävs att man är försiktig under hela processen och att man tänker noga kring färgval och hur man ska måla då resultatet av färg inte alltid blir så som man tänkt sig.

Gestaltning

“What’s in my bag” var en trend i sociala medier där folk visade upp vad de hade i sina, inte sällan dyra, väskor. Vanligtvis beskrev folk då innehållet i väskorna som saker som de “inte kan leva utan”. Jag tycker att den här trenden är ett bra exempel på konsumtionshets och därför ville jag gestalta min frågeställning genom att skapa olika produkter som återkommer i folks väskor. Jag valde även att skapa en pillerburk med titeln “anti-klimatångest-piller” för att förtydliga problematiken och på ett humoristiskt sätt visa på hur vi, trots att vi vet om alla konsekvenser av överkonsumtion, fortsätter att köpa mer och mer samtidigt som vi klagar på att ingen vill göra något åt saken och känner oro inför framtiden. Min huvudsakliga frågeställning rör konsumtion men de olika produkterna kan också väcka frågor om utseendefixering och skönhetsideal.

Reflektion

I det stora hela är jag ganska nöjd med resultatet även om det finns saker som jag hade kunnat göra annorlunda. Jag hade önskat att jag hade skissat mer tydligt på hur jag ville ha resultatet. Nu hade jag några ganska lösa skisser vilket gjorde att helheten av resultatet var svår att se och därför är jag inte supernöjd med hur helheten av resultatet ser ut. Jag är däremot glad att jag valde att jobba i keramik då jag från början var inne på att jobba med foto, men insåg efter ett tag att jag skulle göra något som jag verkligen var säker på att jag skulle tycka var roligt att hålla på med i flera veckor. Det tror jag är viktigt - att man jobbar med något man är säker på att man skulle tycka var kul.

17. Grace the great greyhound

Bakgrund

Mitt gymnasiearbete handlar om kvinnors representation inom sport. Kvinnliga atleter är idag underrepresenterade inom sportvärlden och hamnar i skuggan av manliga atleter. Det är oftare man ser nyhetsartiklar om manliga atleter och de får ta mer plats i media. Om man till exempel kollar på skillnaden på tittarsiffrorna mellan damfotboll och herrfotboll har herrarna betydligt fler tittare trots att damerna vanligtvis lyckas bättre internationellt. Syftet med mitt arbete är att upplysa den ojämlikheten som finns inom sportvärlden idag och väcka tankar hos människor om problematiken med mansdominerad media när det kommer till sport.

Metod

Min metod var det som jag först hade klart för mig. Jag visste att jag ville jobba med en bildserie där jag kunde förmedla en historia men samtidigt något interaktivt för åskådaren. Jag inspirerades av omslaget på LP skivan för Led Zeppelin III där framsidan består av hål med en snurrbar baksida som visar olika bilder i hålen vid rotering. Jag tänkte att jag kunde göra ett liknande konstverk med en slice istället för flera hål där min bildserie kunde visas.Tidigare i bildkursen hade jag arbetat mycket med akvarell vilket jag gillade och ville arbeta med i mitt gymnasiearbete. Efter att jag mätt, skissat upp och målat förtydligade jag konturerna med en fine-line penna för att bilderna skulle bli mer sammanhängande. Framsidan målade jag grå med springande hundar längst ned och längst upp lade jag till en titel jag tyckte passade bra. Vid monteringen lade jag till kartong bak på varje papper för att göra konstruktionen mer stabil och limmade på ett änglaben på snurrplattan för att den skulle kunna gå runt.

Gestaltning

När det kom till gestaltning inspirerades jag av fabler och valde att spegla atleterna som hundar i hundkapplöpning och huvudkaraktären som den enda tiken. Jag fick känslan av att budskapet skulle nå fram bättre och handlingen bli mer intressant om det var djur istället för människor. Jag tycker om barnböckers sätt att berätta och ville efterlikna det då de ofta går rakt på sak samtidigt som de ofta är estetiskt tilltalande. Eftersom det var kvinnlig representation som var fokus så berättade jag utifrån ett kvinnligt perspektiv så att åskådaren får uppleva huvudkaraktärens känslor och kan sätta sig in i hennes sits.

Reflektion

Jag tycker att det har varit en rolig resa att få arbeta med mitt verk och jag anser att budskapet nått fram på det sätt som var menat från början. Slutprodukten blev lik det jag hade föreställt mig och jag höll min tidsplan jag hade gjort för mig själv. Jag är väldigt lättad att det inte uppstått allt för stora problem under mitt arbete för det gav mig möjligheten att utveckla ytterligare och finslipa det som behövdes. De teknikerna jag använde mig av var kul och jag kände mig aldrig riktigt trött på arbetssättet vilket var något jag var rädd för. Det som varit mest utmanande har varit att få fram mitt budskap tydligt i berättelsen och det har varit svårt att framföra rätt känslor så att åskådaren ska förstå handlingen.

18. Stereotyper

Historians bidrag till nutida stereotyper:

Vykort har historiskt sett varit ett medium där tjejer har blivit sexualiserade. Genom att porträttera dem i utmanande klädsel eller i suggestiva poser har vykort ofta förstärkt stereotyper om kvinnlig attraktion och tillfredsställelse för betraktaren. Medans män ofta har idoliseras och idealiseras. Vykortens återstår som arv och som påminnelse om de förväntningar och normer som har påverkat och fortsätter att påverka våra uppfattningar om manlighet. Vi kan inte förändra historien, men vi kan påverka framtiden. Genom att vara medvetna om hur stereotyper har format samhället kan vi aktivt arbeta för att utmana och ändra dem. Vi kan forma en framtid där stereotyper inte längre begränsar eller definierar oss.

Bakgrund

Jag har undersökt hur män och kvinnor representeras i olika medieformer och hur dessa representationer påverkar våra uppfattningar och förväntningar kring kön. Jag hade en del förkunskaper efter genusprojektet men gjorde ytterligare research kring skillnaderna av porträtterandet av kvinnor och män i media. Jag började med att fota mina vänner när de utförde aktiviteter som ansågs som traditionellt manliga och kvinnliga vilket gav mig möjlighet att reflektera över hur kön representeras och konstrueras i olika mediaformat. Jag köpte och studerade sedan ett flertal gamla vykort för att se hur män och kvinnor har porträtterats på denna typ av media genom historien. Genom att jämföra och kontrastera de olika representationerna kunde jag identifiera mönster och tendenser i hur könen framställs och vilka stereotyper som förstärks. Jag tyckte att den historiska aspekten var intressant och min fascination för vykort ledde till att jag valde att fokusera på vykort som de mediaformat där jag undersökte min frågeställning “hur representeras män och kvinnor i olika medieformer, och hur påverkar dessa representationer våra uppfattningar och förväntningar kring kön?”

Metod

Från början tänkte jag göra en fotoutställning där jag fotade mina vänner när de utförde olika aktiviteter som anses som traditionellt manliga och kvinnliga för att synliggöra de stereotyper som finns i dagens samhälle. När jag hade fotat kände jag att jag ville göra något mer och efter att ha sökt inspiration köpte jag gamla vykort. Jag scannade sedan in vykorten i min dator och gjorde två posters digitalt. Därefter använde jag mina foton för att göra egna vykort.

Gestaltning

Mina två poster ska symbolisera fram och baksidan på ett vykort. Posterna innehåller mycket text vilket jag inte förväntar mig att alla kommer att läsa. Syftet med texten på posterna är att den ska vara utbildande. På vissa ställen är texten svårläst men det finns en mening bakom detta. Den som är intresserad kommer ta sin tid att läsa texten och kunna få en djupare förståelse. Medan den som är ointresserad inte tycks förstå vikten av detta problem vilket är vanligt förekommande i dagens samhälle. Mina egna bilder ska föreställa egna vykort där män och kvinnor skildras i sammanhang som traditionellt inte anses könsstereotypiska för var och en.

Reflektion

Jag är nöjd med mitt arbete och jag hoppas att mitt arbete har bidragit till en ökad förståelse för hur media formar och påverkar våra uppfattningar om kön, för det har det i alla fall gjort för mig. Genom att synliggöra de implicita budskapen i medielandskapet tror jag att vi kan arbeta mot en mer inkluderande och jämställd representation av både män och kvinnor i samhället.

19. Kvinnor på duken

Bakgrund

I de bästsäljande filmerna från 2021 så var bara 34% av alla talande karaktärer kvinnor, de största kvinnliga karaktärerna var yngre än männen runt dem och endast 31% av filmerna hade kvinnliga huvudkaraktärer. Detta och mer liknande fakta visar en studie från San Diego State University. I studien blev det också tydligt att kvinnor porträtteras som stereotyper, till en kropp, en relation eller någonting mindre än vad de egentligen är. Filmerna ger en bild av hur kvinnor borde vara och de förväntningarna speglas i vårt samhälle. Detta är någonting negativt som kräver en förändring. På grund av det valde jag att undersöka hur filmindustrin ser ut utifrån ett genusperspektiv.

Metod

Jag började med att göra research om mitt ämne. Det jag letade efter var mönster på hur kvinnor porträtteras i populära filmer. Jag jämförde också filmer gjorda av män respektive kvinnor för att se vilka skillnader det finns i dem. När jag hittat tillräckligt med information så började jag med min gestaltning. Jag målade med akrylfärg på duk och gjorde en skulptur i keramik.

Gestaltning

I filmer är det som sagt vanligt att kvinnor får en stereotypisk roll som är väldigt enformig. I de bästsäljande filmerna så ska kvinnan inte prata så mycket, vara smal, konventionellt attraktiv och ung. Hon ska hålla sig lite i bakgrunden och stärka mannen runt omkring henne. Dessa bästsäljande filmer är ofta gjorda av män. Det är det den större tavlan gestaltar. Anledningen till att tavlan är större än den andra är på grund av att dessa filmer är störst. Men den andra tavlan visar då den andra sidan, där kvinnor skriver sina egna berättelser och olika personer kan vara i fokus.

Skulpturen är en gestaltning på hur medier påverkar oss. Det finns förväntningar på hur man ska vara. Hur man än gör, om man följer idealen eller går emot dem så får det konsekvenser.

Reflektion

Under processen så har det inte alltid varit lätt att hitta motivationen att arbeta och det var mycket att göra om saker flera gånger. Akrylfärg torkar också väldigt snabbt så det var inte alltid lätt att blanda alla färger. Men det har varit en rolig teknik att jobba med och ett intressant ämne. Jag tycker också att det är ett viktigt ämne att lära sig mer om då majoriteten av filmer som finns inte visar en rättvis bild av hur kvinnor är, och de som gör det får inte den plats som de förtjänar. Så jag hoppas att jag lyckades med min gestaltning och att fler personer reflekterar över filmerna vi konsumerar.

Sponsrad med tyger av Söders Tyger www.soderstygerosymaskiner.se

Din konsumtion av media påverkar retoriken vi ser i vardagen

Kortfilm av Bo Löfgren Höök

Finansierar du en osynlig hatgrupp?

Fotografi av Ester Jogfors

Skådespeleri av Per ”Pelle” Danesten Nr. 20

20. Hör upp!

Bakgrund

Idén för mitt gymnasiearbete uppstod när jag såg en extremt vilseledande TikTok från Sveriges underbara public service, där de spred en nyhet baserad på ett transfobiskt ryckte utan att klargöra att det enbart var ett rykte. Efter det bestämde jag mig för frågeställningen “Säljer hat?” som ska undersöka hur hat och rykten sprids med hjälp av professionella medier samt hur medier ofta skapar vinklar för att föra fram specifika känslor. Dessa vinklar är något som oftast skadar marginaliserade grupper och bidrar till en normalisering av hatisk retorik.

Metod

Jag använde mig av en metod som kallas mixed-media-animation. Detta betyder att jag började med att skapa en film som normalt, dvs. filma och redigera, för att sedan sänka antalet bilder per sekund till 8fps. Detta var för att det skulle bli möjligt för mig att rita på varje bild, vilket det inte skulle vara om jag förhöll mig till den vanliga 25-50 fps som många videoklipp har. Efter att ha sänkt fps:en i Premiere Pro så sparade jag videons alla bilder separat för att senare konvertera dem till kontaktkartor i Photoshop. För att få den textur jag önskade i min film så skrev jag ut kontaktkartorna och målade på dem med akvarell. När alla sidor var målade skannade jag in dom för att sedan sätta ihop alla bilder till den slutgiltiga filmen i Premiere Pro. Efter att filmen var klar lade jag bara till undertexter, eftertexter och musik.

Gestaltning

Filmen blev ca 1 minut lång och innehåller en huvudkaraktär som klagar på den kritik han fått som en nyhetsmogul. Filmen har ett tydligt rött tema, via exempelvis röda kläder och röd omgivning, som ska förstärka motivet av blod och skuld. Något som kopplas bland annat med hjälp av karaktärens replik “Om vi verkligen är så hemska, så har ni minst lika mycket blod på era händer” men även genom animationen av blod som förekommer mot slutet av filmen.

Reflektion

Det är såklart lätt för mig att fokusera på de problem jag stött på under produktionen och tänka på hur jag kunde ha skapat en bättre film om jag till exempel hade lagt ner mer tid på att skriva ett bättre manus eller om jag bara hade utvecklat animationen lite mer. Men även om jag ser massvis med felsteg i min film så är jag väldigt nöjd med resultatet. Främst för att jag aldrig har provat mixed-media-animation innan men även för att jag lärde mig mycket genom mina misstag. Bland annat så har jag fått en djupare förståelse för produktionens korrelation med resultatet men det har även blivit lättare att förutse slutprodukten mitt under skapelseprocessen. Jag tycker även att jag har förmedlat min frågeställning på ett tydligt och förståeligt sätt där man förstod motivet av skam och medias påverkan på marginaliserade grupper.

Tove Müller-Hansen

@tovehansenn

Min frågeställning är att visa hur barn och unga påverkas av sociala medier.

Digitala äventyr

21. Emmas digitala äventyr

Frågeställningen

Min frågeställning är att visa hur barn och unga påverkas av sociala medier.

Jag har valt att göra detta då jag tycker att det är mycket intressant hur vanligt det har blivit att barn får tillgång till en så stor del av världen. Samt att jag inte tror att människan egentligen var menad att kunna se så många olika människor samt se så mycket av världen. Så klart så har det hjälpt att man får se så mycket av världen då man vet vad som är fel och hur man kan hjälpa. Men jag menar att man inte ska vara så medveten om 100-tals olika människor på sociala mediers mentala m.m. problem. Jag tror att man jämför sig för mycket över saker.

Bakgrund

Det är av yttersta vikt att vi förvärvar kunskap om detta ämne då sociala medier har inte bara blivit en vanlig företeelse utan en integrerad del av barns liv, påverkade deras uppväxt på många nivåer. Genom att fördjupa vår förståelse för konsekvenserna av överanvändning av sociala medier kan vi aktivt bidra till att främja en balanserad och hälsosam utveckling hos barn. Det finns en rad komplexa faktorer som spelar in när det gäller sociala mediers inverkan på barns mentala hälsa och självbild. Att vara medveten om dessa faktorer är avgörande då överdriven användning kan leda till problem såsom låg självkänsla, ångest och till och med beroende. Genom att lära oss om detta ämne kan föräldrar, lärare och samhället i stort bättre stödja barn i att hantera och navigera i den digitala världen på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Dessutom är det av stor vikt att vi erkänner hur våra handlingar och vår inställning till sociala medier formar den digitala kulturen för framtida generationer. Genom att vara medvetna om dessa frågor och arbeta aktivt för att adressera dem kan vi främja en mer balanserad användning av sociala medier och därigenom bidra till en sundare digital kultur. Det är därför jag har valt att skapa denna bok. Genom att ge både barn och vuxna insikter och förståelse kring hur barns användning av sociala medier förändrar deras syn på verkligheten, hoppas jag att vi gemensamt kan arbeta mot en mer medveten och hälsosam relation till den digitala världen

Metod

Jag valde att spegla detta tema och frågeställning i en barnbok för att skapa en inblick i hur barndomen hos vissa unga ser ut när de har en så stor tillgång till internet och sociala medier. Jag började med att använda mig av Illustrator för att skapa illustrationerna i boken men kom snabbt på att jag inte gillade hur det såg ut och att det inte var en så personlig stil för mig. Jag började då att skissa och testa rita i Photoshop. Där kunde jag nämligen rita på datorn så att illustrationerna såg ut som om de var handritade och lite mer barnsliga, vilket jag verkligen gillade. Jag valde att göra illustrationerna lite mer barnsliga i ett försök att främja min frågeställning om barn och hur de ser sin barndom. Efter att jag då hade gjort alla mina illustrationer så skrev jag texterna till boken där jag också vill meddela min frågeställning.

Gestaltning

Jag gestaltade då budskapet i min barnbok med hjälp av mina illustrationer. Genom att använda lekfulla och fantasifulla stilar fångar min bok barnens intresse samtidigt som den förmedlar sitt viktiga budskap. Illustrationerna visar hur huvudpersonen Emma interagerar med olika digitala enheter och plattformar, med ett leende på läpparna till en början. Men gradvis förändras tonen i bilderna när barnet blir alltmer fördjupat i skärmtiden och börjar ignorera den verkliga världen runt omkring sig. Genom att använda en blandning av humor, fantasi och empati i gestaltningen kan barn förstå de negativa effekterna av att använda sociala medier medan att uppmuntra en hälsosam användning av sociala medier.

Reflektion

Genom arbetet med min barnbok om den negativa sidan av barns användning av sociala medier har jag fått flera insikter. Jag har insett hur viktigt det är att gestalta ämnet på ett sätt som både engagerar och informerar barnen på ett tillgängligt sätt. Att använda levande och färgglada illustrationer har varit avgörande för att fånga deras uppmärksamhet och förmedla det viktiga budskapet på ett effektivt sätt. Jag har också blivit medveten om hur komplexa konsekvenserna av överanvändning kan vara och hur viktigt det är att kommunicera dessa på ett känslomässigt och igenkännbart sätt för barnen. Jag tar med mig insikten om betydelsen av att balansera allvarliga ämnen med en positiv och uppmuntrande ton för att inspirera till förändring. Jag är nöjd med hur jag har lyckats skapa en berättelse som både underhåller och utbildar, och som förhoppningsvis kan bidra till en sundare digital livsstil för barnen.

Vad händer när de som är framtiden inte själva tror på den?

22. Framtidstro

Bakgrund

Idén till min frågeställning kom då jag tänkte på problemen i världen man ständigt pratar om, inte minst i media. De är väldigt viktiga och bör inte pratas mindre om men det är lätt att glömma barnen och de unga i rummet. De som inte varit med och skapat dessa problem hör ständigt om dem och den framtid de ska leva i som ofta framställs mörk. Barn saknar även verktyg och perspektiv för att förstå dessa problem och hur det kommer att påverka deras liv. Här kom jag då på frågeställningen “Hur påverkar mediebilden av världen ungas framtidstro, och vilket ansvar har media för att skapa en balanserad och hoppfull framställning av framtiden för barn och unga?”, kortfattat handlar den om medias makt över ungas framtidstro. Jag stod mellan att gestalta detta i en barnbok, affischer eller en tidning. Då det är en relativt komplex frågeställning bestämde jag mig dock snabbt för att en tidning skulle kunna utreda frågeställningen bäst.

Metod

I och med att jag valde att göra en tidning fanns det möjlighet att använda mig av många olika metoder och blanda olika texter, foton och illustrationer. Jag började med att göra en del research kring ämnet och plocka ut forskning och statistik jag skulle kunna använda till tidningen. Jag gjorde även ett formulär som jag lät unga i olika åldrar göra samt en intervju med SvD kompakt som är en nyhetstjänst Svenska Dagbladet har riktat mot unga. Parallellt med detta var jag mycket inne på Pinterest och andra hemsidor för inspiration till designen på tidningen. När jag hade all denna info började jag illustrera bilder i illustrator och göra några bilder i Photoshop. Jag fotade även lite, både i Stockholm och på Gotland. Jag sammanställde sedan tidningens design och la in texten i Indesign.

Gestaltning

Tanken bakom tidningen var att upplysa och ge nya tankar och perspektiv. Det finns även delar som förmedlar hopp och visar på hur även den sidan kan uppmärksammas. Det är en blandning av uttryck utefter budskap men samma färger och typsnitt återkommer ofta genom tidningen. Det finns även ett genomgående uttryck i dom olika uppslagen mellan texter, färger etc.

Reflektion

Jag är tacksam över att jag valde en frågeställning som jag genuint tyckte var intressant och som jag blev mer och mer intresserad av under processen. Jag blev hyfsat nöjd med resultatet och känner att jag gjorde mitt bästa av omständigheterna som tidspress. Jag la väldigt mycket tid på min tidning vilket jag inte ångrar då jag lärt mig mycket. Jag har både lärt mig nya saker och tekniker men även vad jag tycker om att göra mer eller mindre. Även om vissa kanske inte ser jobbet bakom exempelvis en illustration så känner jag mig själv nöjd över processen och det jag fått ut över tiden jag la ner.

23. Medias bild av bögar

Bakgrund

Bilden av HBTQ-personer var något som jag har tänkt att jag skulle jobba med som mitt gymnasiearbete sedan ettan egentligen, och när vi väl fick vårat tema så fick jag se till att anpassa min tanke utifrån makt i media. Stereotyper har lett till diskriminering och fördomar mot bögar genom historien. Samtidigt som dagens media och kultur har gjort det möjligt att normalisera synen på oss som människor idag, har det även bidragit till extrema stereotyper om hur olika typer av bögar ska vara och hur man kan peka ut dem. Den kvarstående heterosexismen har fortfarande en enorm påverkan på samhället, liksom hur män som attraheras av män därför borde vara mer feminina. Samma sak med kvinnor som borde vara maskulina. Även faktumet att HBTQ-relationer blir ifrågasatta kring vem som är mannen respektive kvinnan i förhållandet. Fördomar som dessa kan leda till en sorts internaliserad homofobi och självhat. Frågeställningen jag därför förhåller mig till är Vad är det som krävs för att tydliggöra bögarnas individualitet och uttryck genom media, gentemot det heteronormativa samhället?

Det är absurt hur det har byggts upp en människobild av bögar som tydligen avgör människors sexualitet beroende på hur dem ser ut och agerar, liksom massmedia och sociala mediers påverkan makt till att stärka den uppfattningen.

Metod

Precis som med själva samhällsfrågan så hade jag min metod klar för mig sedan innan, vilket var att jobba med fotografi och grafisk design. Tanken var att ta massvis med bilder som sedan skulle sättas ihop till tre stycken kollage. En stor del av mitt arbete har gått ut på att sitta på Pinterest och noga välja ut den stil och typer av bilder som jag vill inkludera, som alla ska bidra till en större helhet. Stilen ska porträtteras som en gnutta emotionell, socialt, intimt och självklart artistiskt. Men på ett sätt även tidlöst genom antalet svartvita bilder, för att gestalta faktumet att denna fråga har rötter genom historien. Jag använde både en systemkamera och en digitalkamera för att ta bilderna, där jag även har fått hjälp av ett antal vänner som poserar på en del av bilderna.

Gestaltning

Uttryck hos en individ är självklart otroligt individuellt. Men trots det så har individers sexualitet, något som kan ha en väldigt stor påverkan på ens sätt att vara, blivit någonting som är otroligt begränsat till stereotyper. Stereotyperna ger människor en makt att avgöra om någon attraheras av folk som identifierar samma kön som de själva, endast beroende på diffusa beteenden. Därför har inte sexualiteten hos någon av de personer jag tagit bilder på spelat någon roll, just eftersom det inte går att avgöra på något annat sätt än att fråga dem.

Reflektion

I slutändan tycker jag att resultatet blev bra och förhåller sig till frågeställningen på ett bra sätt. Processen av att ta bilderna var både väldigt rolig men också väldigt stressig. Det var flera gånger som jag ville skrota hela arbetet men det var liksom detta som jag visste att jag helst ville göra. Sen blev det en liten brist på bilder i slutändan när jag skulle sätta ihop alla bilder, vilket gjorde att det tog längre tid än vad jag trodde. Kollagen kanske blev lite mer lika än tänkt men samtidigt blev det ändå ett tema och något som jag kommer hålla kärt för resten av mitt liv.

24. Fucking barn

Bakgrund

I slutet av oktober 2023 startade projektet och klassen började fundera på vårt examensarbete, oavsett tema visste jag att jag ville göra en spelfilm. Utan erfarenhet i film visste jag att jag kanske var överambitiös men med ett inlämningsdatum månader från oktober kändes det inte så svårt, fy så fel jag hade. När temat Makt i media och kultur bestämdes visste jag att jag ville jobba med ungdomskultur och därmed uppkom frågeställningen, eller i mitt fall påståendet; vi har makt över framtidens kultur. Kulturen vi etablerar kommer att vara framtidens normer, på gott och ont, så hur ser framtiden ut och hur ses detta av de generationer som förut suttit på makten?

Metod

Jag skulle ha en fest som samlade ungdomens värderingar för att sedan kontrastera det med en äldre man representerande för de generationer vars värderingar styr världen 2024. Jag lyckades hitta 12 statister villiga att gå på en låtsasfest och Selmas pappa Gustav, ställde upp att vara gubben. Tyvärr skulle Gustav åka iväg i tre månader i början av februari så jag behövde vara redo att filma inom kort, jag skrev manus och bildmanus samt testade att filma hemma för att fastställa vilka vinklar, positioner och ljussättning jag ville ha. Jag hade en kväll på mig när alla var lediga och under den kvällen skulle jag inte bara regissera väldigt många personer, jag skulle också använda olika stilistiska grepp som kameraarbete. Jag ville ha stabila klipp i Gustavs hem med dunkelt ljus och långsam musik för att uttrycka hans melankoliska tillvaro medan festen har stark röd ljussättning och techno, mixat för att följa de specifika scenerna. Tyvärr hann vi inte filma allt och jag behövde ett tillfälle att komplitera med en till inspelningsdag precis innan Gustav skulle åka iväg och den gången hade jag bara tre statister. Redigeringen gjordes i Rush eftersom jag hade en äldre lånedator som inte kunde ladda ner program jag redan kunde. Datorns ålder var mitt största problem med projektet faktiskt då den kraschade, raderade, frös och förstörde vilket satte tillbaka mig och gjorde redigeringsprocessen till en mardröm. Trots allt hade jag i Mars, efter sex månader av planering, en färdig film..

Gestaltning

Huvudpersonen Gustav är skriven för att visa kontrasten mellan min generation och de innan oss. Han ska spegla tittaren och är därför diffust inställd till festens händelser vilket öppnar frågeställningen för betraktaren att tänka och känna själv. Detta visas exempelvis i de sista orden “fucking barn”, två ord öppna för både positiv och negativ tolkning. Händelserna i filmen passerar okommenterat då de är självklara i ungdomens ögon. Därmed befläckar inte mina åsikter betraktarens reaktioner, men det betyder också att vissa hintar till min generation går förlorade. Några saker jag vävt in i filmen som representering för ungdomskultur är acceptans, som när Gustav bjuds in att ansluta festen, alkohol och narkotika, homosexualitet och HBTQ+, vapes, sociala medier, våld, samt en större plattform för sexuellt ofredade individer att tala ut eller säga ifrån.

Reflektion

“Fucking barn” är en kommentar på ungdomars samvaro och hur den uppfattas och kontrasterar tidigare generationers värderingar. Den odlar frågan hur framtiden kommer se ut när vår kultur, värderingar och normer tar sig in i maktpositioner. Jag tog på mig ett mycket stort projekt som involverade flera moment jag aldrig förr testat. Jag är självklart kritisk till mitt verk men jag hade onekligen kul och lyckades få ihop en 7 minuter lång film med endast 12 personer, 7 timmar filmning och en dator som kraschade hela tiden, så jag måste ändå betrakta min film som en vinst.

25. TÄNK en extra gång

Bakgrund

Dagarna gick och deadline för gymnasiearbetet kröp sig närmare, men vad hade jag gjort? Ingenting. Med en väldigt flummig frågeställning provade jag olika metoder som jag skulle kunna använda mig av för att skapa mitt gymnasiearbete. När jag hade betat av allt från textiltryck till grafisk design beslöt jag mig för att kanske ge kollage ett försök. När jag bläddrade igenom tidningarna från dagens nyheter läste jag ju också igenom rubrikerna. Utan att ha ens läst en enda artikel såg framtiden plötsligt mörk ut och jag funderade på om det ens var värt att göra klart uppgiften för världen ska väl ändå gå under snart. Jag klippte ut alla rubriker jag kunde koppla till de starka känslorna och insåg efter att det inte fanns så mycket tidning kvar. Tidspressen gav mig inget annat val än att gå vidare på det spåret.

Metod

Det blev mycket klippa och mycket klistra och jag tröttnade nästan direkt. Jag drog fram datorn och tänkte att jag skulle arbeta digitalt också så jag kan göra det lite när jag känner för det. Efter att ha skannat in kollagen hade jag en bra grund att jobba vidare med. Det passade mig att kombinera olika metoder eftersom att jag tröttnar på att göra saker nästan direkt efter jag börjat. En tidning utan text kan vara coolt om man har många bilder, det hade jag inte tid för. Jag försökte formulera tre “kärnfrågor” som skulle vara en del av tidningen. Hur påverkas du av rubriker? Hur påverkas du av nyheter? Tror du att media påverkar dina åsikter? Jag skickade ut ett formulär till hela skolan där folk anonymt kunde svara och använde sedan svaren i mina uppslag.

Gestaltning

Innehållet blir lite huller om buller och vissa sidor är mer genomarbetade än andra. Detta är ett resultat av att jag inte gillar att jobba så enformigt. Jag försökte gestalta känslan man får av olika rubriker, reklamer, osv. genom att göra illustrationer av människor. Jag hade ont om tid så jag använde scener från kända filmer såsom Psycho och Clueless. Bilden när kvinnan är rädd och skriker kopplade jag till hur man påverkas av nyhetsrubriker och bilden där Cher i Clueless är ute och handlar kopplar jag till hur man påverkas av reklam.

Reflektion

För mig känns min tidning inte riktigt så som jag hade hoppats att mitt gymnasiearbete skulle ha blivit. Jag har haft svårt att koppla temat till en frågeställning jag känt mig taggad på att arbeta med, vilket jag tycker speglas i resultatet. Om jag hade haft mer tid hade jag nog lagt större vikt på intervjudelen så att innehållet kunde vara mer utförligt. Då hade tidningen känts mer som en faktiskt tidning och min frågeställning hade fått ta större plats. Något jag i alla fall är nöjd med är att jag lyckades bli klar i tid även om slutresultatet inte blev perfekt.

Astrid Wästfelt

@astriidelsa

Ungdomar, influencers och kändismakt. Affischer som utforskar kopplingen mellan sociala medier, konsumtionsvanor och fast fashion.

SALE

26. Två världar

Bakgrund

“Hur påverkar medias porträttering av kändisar och influencer-kultur, samhällets värderingar och konsumtionsvanor?”

Vi lever i ett allt mer digitaliserat samhälle, där en stor majoritet av dagens befolkning har ett dagligt bruk av diverse medier. De senaste åren har det blivit allt vanligare för folk inom branschen att bygga upp en egen plattform och tjäna pengar genom att samarbeta med företag genom att marknadsföra deras produkter, vilket kallas för influencer marketing. I mitt arbete har jag främst fokuserat på medias porträttering av mode influencers och diskuterar kring hur deras kändismakt påverkar unga följares konsumtionsvanor och vilka mönster som kan urskiljas i reklamen för att enklare kunna identifiera de faktorer som påverkar konsumenternas val till att bidra till fast fashion. Samt undersöka de negativa effekter detta skapar på individnivå och globalt. Jag tror en viktig del till förändring är genom att skapa förståelse för varför ohållbara konsumtionsmönster upprätthålls - därför valde jag att ha en omfattande frågeställning som belyser flera aktörers påverkan på varandra.

Metod

Jag har under mitt arbete gjort olika typer av research för att skapa en trovärdig grund till mitt arbete. Detta har jag gjort genom att läsa artiklar, kollat dokumentära filmer men jag har även intervjuat personer för att få en mer individuell synpunkt på det hela. Metoderna jag använt mig av har bidragit till en större förståelse kring hur invecklat ämnet är och hur många aktörer som aktivt bidrar till dessa konsumtionsmönster.

Gestaltning

I min gestaltning, representerad av två affischer och en skyltdocka, belyser jag kopplingen mellan influencers digitala marknadsföring och dess påverkan på influencers följarskaror. Samtidigt synliggör jag de objektiva konsekvenserna av masskonsumtion såsom klimatpåverkan och försämrade arbetsförhållanden på klädfabrikerna. Genom att undersöka medias porträttering av modeinfluencers förmedlar jag hur konsumenternas val bidrar till den problematiska fast fashion-industrin. Jag granskar också de mindre framträdande nackdelarna som fast fashion-industrin medför med kort fakta som är fästa på provdockan i utställningen.

Med affischerna och skyltdockan som verktyg försöker jag synliggöra samband mellan digital påverkan och verkliga konsekvenser, och därmed öka medvetenheten kring influencers stora påverkan på våra konsumtionsvanor. Skyltdockan använder jag som ett visuellt element för att förstärka budskapet i affischerna då man kan röra sig runt den och uppleva de två världarna och samtidigt ta del av relevant fakta om ämnet.

Reflektion

Under projektet har jag fått en omfattande förståelse för samspelet mellan influencers, marknadsföring och konsumtionsvanor på en individnivå och samhällsnivå. Genom att använda en variation av forskningsmetoder, inklusive intervjuer och dokumentärfilmer, har det gett mig ett insiktsfullt grepp om ämnet.

Det har varit extremt givande och lärorikt att få undersöka min frågeställning under en längre period då jag har fått tid att reflektera kring nya tankar och idéer. Samtidigt som det har varit en utmaning att bibehålla fokus på ämnet.

eddie.q.z@outlook.com

Vad är språk och hur uppfattas det? Beroende på vem du frågar skulle ett svar kunna vara “I don’t understand” eller “.لا أفهم” Då förutsatt att de båda parterna inte talar i samma tunga.

27. Language short movie

Bakgrund

Frågeställningen jag arbetat med är Vad är språkets makt i hur vi tolkar media?. Jag finner det intressant hur ett språk kan vara så självklart för en utövare men hur det för alla andra bara låter som malplacerade läten. Vem har inte varit rädd för att de spanska utbytesstudenterna snackar skit om dig inte bakom utan till och med framför din rygg? I hur vi uppfattar media har jag bland annat inspirerats av Kalle Ankas julafton där dubbningen sker på ett för moderna ögon ortodoxt sätt där “Hey Donald!” hörs i bakgrunden med “Hej Kalle!” i förgrunden. Kan det vara så hjärnan registrerar tex svenska som andraspråk? Med svenska som förgrund och modersmålet som bakgrund? Det är i alla fall dessa läten och dess osäkerheter, men också makt, som har guidat mig i min resa till att sätta ihop mitt videocollage.

Metod + Gestaltning

Jag har jobbat med professionella skådespelare för att då gestalta dessa osäkerheter och makten i dem. Jag har sen riggat upp diverse kameror runt dem för att fånga just osäkerheterna och makten i deras ögon medan helvetet långsamt bryter loss runt dem. Sen har jag låtit iMovie sköta resten av det hårda arbetet, mycket då iMovie, likt mina skådespelare, är pålitlig arbetskraft. Gestaltningsmässigt tycker jag att filmen fångar det förvirrande i att inte förstå ett skit av vad som händer, vare sig det gäller språk eller bara allmänt.

Reflektion

Mina olika reflektioner efter arbetet är att jag kanske ska ge mig själv mer tid hädanefter, dvs tid att behandla min kropp som ett tempel mm. Det är också svårare än man tror att gestalta språk för någon som bara pratar ett språk (svenska). Annars är jag mer eller mindre nöjd då jag vet att jag gjort mitt bästa och att det är det enda som räknas, inte resultatet.

PERSPEKTIV

MEDIA MAKT KULTUR

Globala gymnasiet är en kommunalgymnasieskola vid Zinkensdamm i Stockholm

Sedan 2004 har vi på Globala gymnasiet arbetat för att påverka, förstå och lära mer om hur världen kan förändras och förbättras.

Vi arbetar utifrån FN:s globala mål för en hållbar framtid.

Vår profil är lärande för hållbar utveckling och arbetssättet tvärvetenskapligt i projekt.

GLOBALA GYMNASIET ES21