PERSPEKTIV katalog del 1 – Makt, Media, Kultur - Globala Gymnasiet, ES21A, Stockholm 2024

PRESENTERAR

PERSPEKTIV

MAKT MEDIA KULTUR

MAKT MEDIA KULTUR

FÖRORD

Kultur och media är uttrycksformer för oss i samhället. Vi skapar kulturen och medierna. Vi interagerar med kulturen och mediernas åsikter, normer och trender dagligen. I dagens samhälle kan vi tydligt se hur beroende vi är av kulturen och medierna. Det går troligtvis många över huvudet hur mycket vi påverkas av kultur och media. De som är medvetna är ändå lika påverkade. Vi är som grupp mottagliga för det vi ser, och parallellt finns det en annan grupp som bestämmer vad vi konsumerar. Aktörerna med makt. Men vilka är det som har makt? Hur påverkas vi av kulturen och mediernas makt?

Syftet med vår utställning är att belysa den makt olika aktörerna har inom kultur och media. Vi har arbetat med många olika perspektiv av makt och undersökt hur maktstrukturer synliggörs i media och kultur. Arbetet har pågått under några månader där vi ägnat vår tid för att göra research, utforma frågeställningar och planerat gestaltning av våra verk. Utställningen består av 27 arbeten, allt från filmer och tidningar till målningar och skulpturer. Alla med en individuell syn på hur makt tar plats inom olika kulturer och medier.

I denna katalog kan du få en djupare inblick i verkens syfte och processen bakom dem. Texterna är skrivna av konstnärerna.

1. Sara, Bakom varje klick

2. Nell och Tove, Dömd

3. Vilgot, Ordens makt

4. Tilde, En riktig fakevärld

5. Blenda, Ska sparas / Ska slängas

6. Kajsa, Nyckeln till lycka

7. Leo och Noa, Man eller mus

8. Alma, 1/10

9. Love, Mående med medier

10. Valter, 1000 tranor

11. Nell, Skönhetens makt

12. Ivan, Fobia

13. Sanja , Romantisering av missbruk

Selma, Cyberbarbies

Signe, Whats`s in your bag?

Ester, Grace the great greyhound

Maja, Kvinnor på duken

Bo, Hör upp!

Lovisa, Medias bild av bögar

Stereotyper

Astrid, Två världar

Edouardo, Language short movie

1. Bakom varje klick

Bakgrund

“Vilken makt har sociala medier över klädkonsumtionen?”

Fast fashion är trenddriven, snabb och billig klädproduktion. Begreppet har uppstått och vuxit sig starkt ungefär samtidigt som de sociala medieplattformarna formats. Idag är en persons köpbeteende starkt kopplat till sociala medier. På diverse sociala medieplattformar, framförallt instagram, blir man dagligen matad med ny information och nya intryck som utan att vi ens märker av det påverkar oss. Många klädföretag använder sig av influencers för att nå ut till en större publik, detta kallas influencer marketing. Det är ett effektivt sätt att marknadsföra sig på, då majoriteten föredrar att få reklam av influencers snarare än genom traditionell reklam. I min tidning vill jag utforska och informera om kopplingen mellan sociala medier och klädproduktion. Jag vill trycka på vilket ansvar man har som privatperson, samtidigt som jag vill visualisera hur stor inverkan och makt influencers kan ha. Influencers har stor påverkan på framförallt unga, ett stort ansvar som jag ofta tycker missbrukas. Jag tycker detta ämne borde diskuteras mer, det glöms ofta bort även fast det är något min generation möter varje dag.

Metod

Under mitt arbete har jag gjort otroligt mycket research- läst artiklar, kollat på dokumentärer och tagit in all fakta jag kunnat för att göra ett så professionellt och trovärdigt arbete som möjligt. Jag har även gjort research på sociala medieplattformar och undersökt mina egna konsumtionsvanor samt andras i min omgivning. Jag har undersökt hur mycket nyproducerade respektive second hand kläder folk köper genom ett frågeformulär och även frågat ifall de någonsin känner sig pressade att hänga med i trender och köpa nytt av sociala medier. Jag har jobbat inom två olika områden, klädkonsumtion och sociala medier och försökt hitta kopplingen mellan de två ämnena. Jag har också hittat information i artiklar om hur arbetsförhållandena ser ut för personer som jobbar inom fast fashion samt tricks som influencers använder för att marknadsföra.

Gestaltning

Jag har valt att gestalta min frågeställning i en tidning. Målet med mitt arbete var att ha med den allra viktigaste informationen kring ämnet i kompakta och lättlästa texter samtidigt som färgerna, illustrationerna och layouten skulle väcka intresse hos läsaren. Många upplever att det är lättare att minnas något ifall man kan se det framför sig och därför försökte jag koppla fakta till bild så att man kan tänka tillbaka på min tidning nästa gång man ska handla något eller tar del av reklam av en influencer. Genom detta kan fler kanske göra mer medvetna val och vara mer uppmärksamma på sociala medier, vilket i slutändan är det jag vill att min tidning ska bidra med.

Reflektion

Vi är alla delaktiga i detta system, både som konsumenter och medborgare. Vi måste inse det ansvar vi bär för våra handlingar och val. Det är genom att göra medvetna och hållbara val som vi kan bidra till en förändring. Att undersöka detta ämne har varit otroligt lärorikt och jag själv har börjat ifrågasätta mina egna köpvanor och blivit mer uppmärksam på hur sociala medier påverkar mig. Jag hoppas denna tidning kan ha samma effekt på andra. Det har varit en stor utmaning att skapa denna tidning och jag har jobbat otroligt hårt på den. Under detta projekt har jag lärt mig mycket, inte bara om min frågeställning men också om mitt egna grafiska skapande. Det har varit en utmaning att kombinera text med bild, att försöka få det varierat men samtidigt hålla mig till ett genomgående tema. Jag är stolt och nöjd över min slutprodukt och jag har lärt mig otroligt mycket.

2. DÖMD

Bakgrund

Syftet med vår analys är att undersöka EDM-branschen från ett genusperspektiv eftersom branschen präglas av maktskillnader i samband med samhällets patriarkala strukturer. Genom att fortsätta diskutera dessa frågor och stödja initiativ för jämställdhet kan vi sträva mot en mer inkluderande och representativ EDM-kultur där alla talanger ges möjlighet oavsett kön.

EDM scenen är till stor del en väldigt accepterande plats där alla är välkomna. Gemenskap skapas genom den gemensamma kärleken till musiken och dansen. En central fråga som vi utforskade var huruvida könsroller påverkar hur DJ:ar och andra aktörer inom EDM-porträtteras i media och hur dessa roller kan skapa olika förutsättningar inom branschen. Vi fann att även om EDM-scenen i många avseenden är en inkluderande plats, så finns det fortfarande tydliga spår av patriarkala strukturer och ojämlikheter.

Hur synliggör sig maktskillnader inom EDM-kulturen? Påverkar könsroller hur dj’s porträtteras i media och är dessa könsroller en orsak till olika förutsättningar inom branschen?

Metod

Vår metod för att undersöka detta inkluderade egen forskning, observationer och intervjuer, vilket gav oss en stor förståelse för ämnet. Genom att kombinera text, fotografier och illustrationer i vår tidning försökte vi skapa en rättvis gestaltning av EDM-kulturen samtidigt som vi reflekterade över och utmanade stereotyperna inom genren.

Vi började att undersöka vår frågeställning genom att göra egen research där vi läste artiklar, rapporter och kollade på olika arrangörers sociala medier. Vi samlade övergripande information om ämnet och började utforma en ide om innehållet. Efter det började skrivandet, samlingen av inspiration till det kreativa arbetet och bildmaterial. Vi gick på 2 olika spelningar och fotograferade för att vidare kunna använda bildmaterialet till tidningen. Efter det arbetade vi med att göra klart de sista texterna och det kreativa arbetet vilket innefattade att redigera, illustrera och testa olika layouts.

Gestaltning

Gestaltningsprocessen var en spännande process där vi kombinerade text, foto och illustration för att skapa vår tidning och var även den roligaste delen av arbetet. När vi började arbeta så var det självklart lite svårt att komma igång och veta vart man skulle börja någonstans. Men desto mer material vi samlade in, desto mer kom vi in i det. Det var den första tröskeln som vi behövde komma över innan vi kunde sätta igång på riktigt. Det har varit utmanande men vi båda är väldigt nöjda med resultatet. Vi lyckades åstadkomma det design-temat vi ville att tidningen skulle ha. Sammanställa text som svarar på vår frågeställning och fått en röd tråd som följer genom tidningen även om vi har varit två personer som arbetat separat. Vår tidning skulle vi säga visar en rättvis gestaltning av hur EDM-branschen ser ut samtidigt som designens gestaltning påminner om de stereotypiska EDM-dragen.

Reflektion

Genom ”DÖMD” har vi kritiskt granskat EDM-branschen ur ett genusperspektiv. Vi identifierade maktskillnader och stereotyper som präglar scenen, och utforskade hur könsroller påverkar representationen av DJ:ar och skapar olika förutsättningar. Att utforska EDM-branschen utifrån denna synvinkel var både spännande och utmanande. Genom vår bakgrundsforskning och egna observationer på spelningar och evenemang har vi fått insikter i hur maktskillnader och könsroller präglar och påverkar branschen på olika sätt.

Gestaltningsprocessen var en höjdpunkt där vi kunde experimentera med olika designkoncept och kreativa uttryck. Trots en del utmaningar lyckades vi skapa en tidning som informerar, engagerar och väcker frågor hos läsaren. Vi är stolta över det resultat vi har uppnått och hoppas att vår tidning kan bidra till en mer inkluderande och jämställd EDM-kultur där alla ges möjlighet att uttrycka sig och delta oavsett könsidentitet.

3. Ordens makt

Bakgrund

Redan innan gymnasiearbetet har jag under en längre tid reflekterat mycket över hur jag använder mina ord och hur svårt det ibland kan vara att hitta rätt ord i olika sammanhang. Mitt gymnasiearbete har därför fokuserat på att genom foto utforska ordens makt i media och i vardagen även, dess begränsningar.

Metod

Jag har belyst ordens makt i en fotobok där jag har delat upp temat i tre delar: ordens makt inom media, ordens makt i det vardagliga och även hur orden har sina begränsningar. Har använt en kamera för att skapa denna fotobok och tagit flera bilder som kopplas samman med dessa tre teman. Har aktivt sökt platser i Stockholm som speglar dessa teman. Kameran var inställd för det mesta i manuellt läge, vilket innebär att jag hade full kontroll över hur kameran fungerade, inklusive bländaren, ISO och slutaren. Fotona är redigerade i Lightroom för att förstärka och framhäva dem.

Gestaltning

De tre teman som rör ordens makt är blandade i min fotobok för att betraktarna inte ska få alltför tydliga ledtrådar, men ändå ges utrymme för tolkning och förståelse.

Reflektion

Dessa tre teman växte fram genom att jag vände och vred på idéer, vilket i sin tur väckte nya tankar under själva processen. Genom gymnasieprojektet har jag fått en djupare förståelse för hur ord är ett maktverktyg som kan användas, men även missbrukas, för både goda och onda syften. Dessutom har jag genom denna process märkt av hur ord har sina begränsningar när man vill förmedla något vackert eller en komplex tanke med enbart ord.

Tilde Billinger

tilde@billinger.se

@tildebillinger

Det perfekta livet. Finns det? Målar vi upp en fantasivärld på instagram för oss själva, eller för besökarna? Eller kanske båda två för den delen.

4. En riktig fakevärld

Bakgrund

I våran generation så är instagram en stor del för dokumentation och för att visa sitt liv i dagens samhälle. Vi visar vilka vi umgås med, vad vi äter, olika resor. Vi jämför oss med andra på instagram, vi kan få en uppfattning av någon annans liv och mående genom bara en enda bild och på så sätt är det lätt att måla upp en förvrängd vardag.

På instagram kan man visa upp en så liten del av sina liv, ofta bara de bra delarna vilket blir problematisk då andra får en falsk uppfattning. Man kan få en sådan förvrängd uppfattning vilket i värsta fall kan leda till att vi slutar titta till våra vänner om hur de mår, för de verkar ju ha ett sådant perfekt liv, de har ju lagt upp om det på instagram, hen mår ju bra?!

Metod

Att hitta en metod tyckte jag var rätt enkelt, jag kände att film är det sätt jag kan få fram mitt budskap och vision. Film är även det som känns lättast för mig, vilket gjorde att jag var rätt säker på att jag kunde få de resultat jag var ute efter. Alla metoder inom denna typ av konst har en förmåga att få betraktaren att skapa sin egen uppfattning, personligen har film fått mig att känna starka känslor. Jag kunde använda andra metoder så som photoshop för att kunna gestalta en känsla rörligt i filmen, vilket gjorde filmen mer levande. Att få flera viktiga ämnen ner i en rörlig dokumentation är något som jag redan ville göra innan vi började med arbetet.

Gestaltning

Min gestaltning blev som jag tänkte, jag hade hyfsat tydliga idéer om hur jag ville att den skulle vara, men samtidigt så förstod jag att den inte kommer att bli på ett exakt visst sätt som man kan ha sett i till exempel filmer där de har gestaltat ungefär samma känslor. Därmed hade jag ett öppet sinne och sa ja till idéer när de kom upp under arbetets gång, vilket bara hade en positiv påverkan på slutresultatet. Filmen och gestaltningen blev som jag hade tänkt mig utifrån att jag visste att olika idéer kommer komma och jag höll ett öppet sinne, vilket behövs under arbeten som dessa.

Reflektion

Något som återkommer i liknande arbeten är att slutresultatet ofta blir annorlunda än vad man tänkt sig, i mitt fall var detta främst något positivt men det hade också sina konsekvenser. Jag hade en bild av hur filmen skulle bli men jag tycker slutresultatet blev bättre än jag föreställt mig då känslorna jag ville visa kom fram ännu starkare. Att förmedla en känsla som är svårt att beskriva med ord var ännu svårare genom en tyst film. Ett mönster jag har, säkert många andra, är att skjuta upp arbetet. Speciellt när det från början känns som att man har lång tid att jobba, så fortsätter man skjuta upp det och överskattar tiden, vilket jag fastnade i. I slutet satt jag lite fast, men något som funkade då var att brainstorma fast på datorn, att bara lägga in små saker eller bara ladda upp saker, utan en speciell ordning eller något rätt, bara lägga in något. Göra lite grann på varje lektion. Samma sak som att våga ta vara på lektionstiden även fast man inte behöver göra massa varje lektion, men i alla fall något litet.

Jag är nöjd med resultatet, den blev så bra den hade kunnat bli och allt är inte perfekt, men jag tycker även att man ska vara nöjd med att jag har kämpat och även fast det har varit stressigt så är den klar och jag nöjd med resultatet.

5. Ska sparas / ska slängas

Bakgrund

Ska sparas/ska slängas är ett projekt som handlar om att man ska kasta militären. Och bygga vår värld med kärlek. Jag fick inspiration från hur världen ser ut just nu. Avhumaniseringen av icke-vita och fattiga personer blir allt mer påtaglig. Mitt hjärta möglar i min bröstkorg. Ingen framtidstro längre.

Min frågeställning var “Kan konsten påverka vår syn på krig och våld?”. För att jag ser en problematik i att man normaliserar just krig och våld, att man inte ser människorna, utan bara siffrorna blir farliga. Jag tror att konsten har gjort att vi glorifierat våld och krig, ta till exempel alla gamla 1500-tals målningar på gubbar som slåss och krigar, och uppfattas som hjältar. Och i mitt projekt ville jag göra tvärtom.

Metod

För mig tog det lång tid att komma fram till något som kändes viktigt. Jag kom på idén att skapa en sorts Kärleksárme. Alla som ingår i kärleksarmén bär en knapp. Dessa knappar motsvarar militärens gradbeteckning. Men istället för att signalera försvar och fientlighet mot andra så ska knapparna stå för kärlek och empati. Mina knappar tillverkade jag i cernitlera som jag sedan brände och målade.

Sedan kom jag på att jag ville förklara min idé tydligare. Då gjorde jag en animation som illustrerar Kärleksarmén och vilka grupper den består av. Jag valde att jobba i Illustrator och Photoshop för att jag ville ha ett rätt hackigt uttryck.

Gestaltning

Jag har skapat en kärleksarmé bestående av tre grupper med olika uppdrag för att sprida kärlek.

Fikatrupperna

Den består av 20 000 personer som delar ut fika. Om det kommer någon och vill kriga, så står dom redo vid gränserna och delar ut fika. Med lite fika i magen blir de flesta glada.

Kompisvärnet

Pratar med dem som är lite ledsna. 5 000 pratglada vänner som alltid ställer upp. Vi alla behöver en vän att prata med när vi mår dåligt eller känner oss ensamma.

Stick-Brigaderna

Stickar vantar eller strumpor åt den som är kall. Består av 10 000 stickexperter med många års erfarenhet. Är man varm i kroppen så blir man varm i själen och vill inte kriga.

Reflektion

Jag är stolt över mitt arbete för att det betyder något och jag står för budskapet. Jag tycker att det är viktigt att sprida kärlek istället för hat. Situationen i världen just nu kan göra att det kan kännas tungt ibland. Men jag tycker att mitt gymnasiearbete kan ge oss människor hopp. Kanske ett sätt att lösa konflikter på kan vara att sätta sig ner med varandra och ta en fika?

6. Nyckeln till lycka

Bakgrund

Frågeställningen till mitt arbete blev “vilken makt och inflytande har sociala medier över unga tjejers utseendehets och i sin tur konsumtion?” I dagens samhälle konsumerar vi som aldrig förr. På sociala medier flödar det av videos och bilder på snygga influencers med ideal livsstil och en oändlig garderob. När vi matas av dessa bilder känner vi ett behov av saker vi innan inte ville ha och vi kan börja förknippa konsumtionen med skönhet, lycka och framgång. Jag valde ämnet eftersom jag tycker det är relaterbart och jag fick från början många idéer om hur jag kunde gestalta det. Dessutom finns det redan mycket information om ämnet eftersom ideal och mode i princip alltid varit relevant och ansetts viktigt, speciellt för kvinnor. Jag ville jobba praktiskt och med film. Därför blev stopmotion en bra metod. Jag fick mycket inspiration från olika stopmotion konstnärer såsom Nathalie Djurberg. Innan jag började filma behövde jag bygga upp någon slags scenografi och göra en rörlig docka. När det var klart kunde jag börja spela in.

Metod

Min främsta metod jag använde mig av är som sagt stop motion men det finns många moment som behövs inför själva fotandet och redigeringen. Först behövde jag bygga en scenografi och göra en rörlig docka. Till rummet det skulle utspela sig i, gjorde jag en tapet på papper som jag sen bearbetade i Illustrator. Dockan består av tre lager. Innerst är ett skelett av ståltråd, utanpå det är det lufttorkande lera förutom på leder och överst är ett heltäckande lager av plastilina (mjuk lera). Jag har sytt kläder till dockan, byggt de flesta möbler och målat och klistrat väggar och golv. Alla moment var väldigt tidskrävande och jag hade inte hunnit om jag inte jobbade majoriteten av tiden hemma.

Gestaltning

Namnet på filmen “Nyckeln till lycka” kom från en av mina källor till research som sa att konsumtion är ett inlärt beteende som vi lärt oss förknippa med lycka och framgång. Filmen är inte verbalt informativ eller i undervisningssyfte. Utgångspunkten och antagandet inför filmen är att sociala medier har en påverkan på konsumtionen. Därför svarar inte filmen endast på frågeställningen utan också på att nyckeln till åtminstone långvarig lycka inte är konsumtion. Filmen ger snarare mottagaren möjlighet att ställa sig egna frågor om till exempel sin egen konsumtion ur ett hållbarhetsperspektiv, eller om vi behöver konsumera så mycket som vi gör idag.

Reflektion

Jag blev nöjd med min film för att jag tycker att den kritiserar dagens konsumtion och belyser hur ytligt sociala medier är, vilket jag ställer mig emot. Filmen kan tolkas på flera sätt och jag tror att många kan relatera till ämnet men på olika sätt. Under min arbetsgång har jag kommit till insikten att stop motion tar otroligt lång tid. Det jag tyckte blev bäst är tapeten och dockan. Jag är stolt över att jag utmanade mig själv.

7. Man eller mus

Bakgrund

Efter att ha sett ES20s verk på gymnasiearbetets dag så bestämde jag och Noa oss för att jobba ihop. Missbruk kändes till en början,(när vi precis börjat spåna idéer) som ett intressant ämne att utreda och sambandet till makt, media och kultur. Vi fortsatte att bolla idéer och till slut hamnade vi på machokultur som känns angeläget och är direkt relaterad till makt och media. Machokultur är ett fenomen som vi alla i någon utsträckning upplever, det är ett ämne som vi hade viss förståelse för men ville fördjupa oss i Sen för att smalna av vår frågeställning kom vi fram till vi ville att utreda sambandet makt, media och machokultur i idrott eftersom vi båda har utövat sport och känner att sport har en stor potential att skapa gemenskap i samhället men istället skapar problem i form av osunda maskulinitetsnormer.

Metod

Vi kom överens om att vi skulle göra en dokumentärfilm eftersom det var medlet där vi tänkte oss kunna komplettera varandras kvaliteter bäst. Noa är duktig tekniskt och intresserad av filmskapande och Leo tycker om research och hanterandet av info etc. Vi bestämde oss för att använda oss av intervjuer i filmen för att utreda vår frågeställning. Till en början handlade arbetet för det mesta om research och att kontakta de vi behövde till intervjuerna. När vi bokat intervjuerna jobbade vi med research och skrev intervjufrågorna, den första intervjun vi höll i var med Peter Rung, en föreläsare och projektledare som jobbar med frågor om maskulinitetsnormer och mäns våld mot kvinnor, vi gick på en hockeymatch på arenan Hovet ihop och filmade klipp från matchen, innan rekade vi och lyckades få OK från säkerhetsansvarig och kunde ha intervjun vid isen

efter matchen som vi tyckte var en passande miljö. Intervjun med Peter var ca 1 timme lång och vi använde oss av kamera, lampa och myggor. Den andra intervjun var med Leonardo Hiltunen Long, lärare på Globala Gymnasiet på IMPACT gym där han själv tränar och håller i träningar, i ett förråd fick vi till en intervju på ca 20 min och efter filmade vi thaiboxnings träningen. Med materialet från intervjuerna kunde vi transkribera och skriva manus till narrationen och med det gjort spelade vi in vår voiceover och redigerade.

Gestaltning

Gestaltningen blev en mini-dokumentär som utredde vår frågeställning - Vilken makt har media över macho kulturen i idrott? Filmen består av klipp från 2 intervjuer, stockbilder samt voiceovers med introduktioner, segways och sammanfattningar.

Reflektion

Sammanfattningsvis har vi lärt oss mycket om det vi utredde men även om journalistik, filmskapande och teamwork. Under projektets gång höll vi oss för det mesta till en plan vilket hjälpte oss fördela arbetet dels över tid men också oss två emellan samtidigt som vi kunde hålla oss flexibla vilket vi lärde oss var viktigt. Om vi skulle ändra på något så skulle vi nog vara tidigt ute med sökandet av intervjupersoner som skulle kunna ge oss ytterligare perspektiv, t.ex ett cis kvinnligt eller en transpersons upplevelser..

Bakgrund

1 av 10 män i Sverige har köpt sex/kommer köpa sex någon gång i livet. Jag undrar om andelen hade varit mindre om media hade visat prostution på ett annorlunda sätt, eftersom att informationen man tar in från media styr vad man tänker och gör. Jag tycker inte att medier tar upp den verkliga sidan om prostution tillräckligt, och det är många som har en falsk bild av horor. Det finns en myt om “den lyckliga horan” som vissa i media eller på sociala medier fortsätter att visa som bör brytas ned då den absoluta majoriteten av prostution i Sverige sker mot ens vilja. Idén kom till mig när jag lyssnade på en podcast om prostitution och jag fann det väldigt intressant och ville ta reda på mer, och då kom jag på att jag kanske ville göra mitt gymnasiearbete om prostution. Sen fick vi temat makt och media och jag tänkte att det fungerar ju faktiskt ihop med temat.

Metod

Jag har valt att göra 10 gubbar i lera för att visa statistiken om 1 av 10 män. En av dom har köpt sex och jag tänker att det kan ge en tankeställare på hur många det faktiskt är och att det kan vara vem som helst. Jag började med att tänka på olika arbeten och bestämma vad mina gubbar skulle jobba med, för att jag ville göra dem så olika som möjligt och täcka alla typer av män. Sen kom jag på hur de skulle se ut utifrån deras jobb och ritade hur de skulle se ut. När jag kom på hur dom skulle se ut försökte jag att variera deras ålder, etnicitet, klädstil och allt som kan göra så att en mans utseende skiljer sig från någon annans. Jag hittade även på namn och personligheter för att de skulle kännas mer som människor för mig, men detta är inget jag visar i utställningen. Sen började jag göra dom i lera! Och sen målade jag dom och TADA! Dessvärre finns det ingen vanlig ugn i skolan så jag kunde knappt jobba i skolan och det var ju jättedumt då mitt arbete var så tidskrävande. Så jag jobbade mest på vardagskvällar.

Gestaltning

Jag vet inte än hur slutresultatet gestaltar frågan då jag inte är klar än. Men än så länge blir gestaltningen som jag har tänkt mig, och jag tycker att mitt arbete gestaltar att vem som helst kan köpa en hora. Och det blir som en lek för man får gissa vem det är, även om det inte finns något riktigt svar. Man fattar ju inte från början vad mitt arbete handlar om om man inte läser texten, men jag tror ändå att man som åskådare blir nyfiken på varför det är gubbar där.

Reflektion

Jag är nöjd än så länge men satan i gatan vad jag tog vatten över huvudet! Att göra 10 lergubbar tar så mycket längre tid än jag kunde ha anat. Det har varit kul ibland och jag är glad att jag valde något som jag kunde sitta och göra hemma när jag såg på film men usch så jobbigt det var ibland! FY BUBBLAN! Jag borde ha gjort något som är lättare att arbeta med i skolan och som tar mycket kortare tid. Men jag tycker att mina gubbar blev feta och jag tycker man ser hur mycket tid jag har lagt ner på dom jävlarna!

9. Mående med medier

Bakgrund

Har du någon gång känt känslan av ångest eller att du inte räcker till när du kollar på sociala medier? Jag har länge tänkt på om det bara är jag som har känt de här känslorna eller om det är flera som har samma upplevelser. Därför bestämde jag mig för att utreda detta med mitt gymnasiearbete. Med tema makt, media och kultur kändes det relevant att undersöka vilken makt media har över oss på ett emotionellt plan.

Metod

Mitt arbete har inkluderat intervjuer med tre personer där de försökt förklara vad de får för återkommande känslor sociala medier väcker i dem. Sedan har jag försökt illustrera de här känslorna som de har berättat för mig med hjälp av bilder. I processen av bildskapandet har jag tagit en bild på varje steg och klippt ihop bilderna, så det blir en film, och till filmen så har jag gjort en låt tillsammans med två kompisar. Jag använde mig av instrumenten bas, gitarr och synt och vi skapade ne låt som skulle passa men även lyfta filmens känsla. Jag valde den här metoden för att jag verkligen ville försöka gestalta känslor i bilder.

Gestaltning

Jag valde att ställa ut mitt arbete som en film för att jag tycker att man ser processen bättre. Jag tycker även att det är roligare och mer känslofyllt när man hör musik och kollar på någonting. Jag har tidigare arbetat med film och tyckt att det varit roligt vilket var en stor anledning till att jag valde att arbeta med film. Tanken med alla bilder är också att man kan se att jag har arbetet med filmen under en längre period.

Reflektion

Det har varit ett givande projekt och det har gett mig insikten att jag inte är ensam, jag hoppas min film kan få andra att inse samma sak. Sociala medier har en allt mer central roll i våra liv och därför ville jag utreda deras känslomässiga konsekvenser på individnivå. Utmaningen låg i att försöka gestalta komplexa känslor. Det var speciellt utmanande under perioder där motivationen var låg och jag tvivlade på min idé. Däremot var de perioder som var mest utmanande, mest lärorika och jag känner att jag lärt mig om frågeställningen men även om bildskapande. Som svar på min frågeställning ser jag att det är individuellt men att den gemensamma nämnaren är ett ständigt jämförande med orealistiska ideal.

10. tusen tranor

Frågeställning

Den korta tiden vi har på jorden spenderar mänskligheten nuförtiden till stor del uppkopplade på sociala medier fokuserande på obefintliga saker som att jämföra sig och drömma sig bort i serier och hjärndöda klipp så jag har valt att genomföra en motdemostration.

I dagens samhällsstruktur så är man konstant uppkopplad, därför har jag valt att stanna upp, ta kontroll över min tid och vika dessa 1000 tranor som symboliserar lycka och tur. Nu för tiden så spenderar man mer och mer tid på sociala medier, vilket innebär att man inte är lika närvarande i det som sker här och nu. Hur kan vi ta kontroll över vår tid på ett annat sätt som gör att man känner vila och närvaro? Hur kan vi ta makt över vår tid och avstå från att vara uppkopplade via sociala medier? Vad kan fånga min uppmärksamhet som gör att jag uppskattar det jag har?

Valet av mitt projekt med temat “Makt” blev att vika 1000 tranor som motdemonstration för hur mycket tid man kan ha spenderat på nätet. Det har tagit 5000 minuter för mig att vika dessa tranor eller 83 timmar.

”It symbolizes honor, good fortune, loyalty, and longevity. These formidable characteristics give the crane such special meaning and why the Japanese believed that anyone with the patience and commitment to fold 1,000 origami cranes would be given good fortune and granted a wish” (Central Michigan University 2022)

Bakgrund

Tid är något alla har för lite av, den tid man har på jorden och det vi väljer att göra med vår tid kommer att vara vårt avtryck på vår jord. I dagens samhälle spenderar vi en stor del av vår vakna tid på internet. Enligt NordVPN spenderar svenskar 22 år, 1 månad och 21 dagar av sin livstid på internet. Tid är en färskvara, något som är nu och händer nu! Att vara uppkopplad mot sociala mediers val av intryck styr vår tid, vi dras mot scrollande och utbud som algoritmer styr och fångar upp vårt fokus så att vi glömmer bort att leva och vara i nuet, vi glömmer vad som är viktigt.

Ett beroende av sociala medier tror jag att alla känner av, det är en maktfaktor som finns i vårt samhälle som vi måste förhålla oss till. För att hitta tillbaka till nuet och ta makt över min tid att vara i nuet och bli mer närvarande så har jag valt att vika 1000 papperstranor, för att se hur det kommer att påverka mig.

Tid är ett koncept som alltid förvirrat mig, för mig är tid en diktator som säger vad man får och inte får göra.

Metod

Att vika tusen tranor från kvadratiska origamipapper, trä en nål genom tranan med ett gern så de kan hänga på en ställning. Bygga en kub av träplankor som sammanfogas med hjälp av vinkeljärn för att skapa en rumslig miljö..

Gestaltning

Det jag vill gestalta är en känsla som förmedlar lugn, närvaro och harmoni. Installationen ska vara vacker att se på och väcka nyfikenhet hos iakttagaren.

Reflektion

Det tog lång tid, längre tid än vad jag trodde att vika alla tranor. Jag märkte att när jag vek tranorna så infann sig en känsla av lugn i min kropp. Eftersom fingrarna visste vad de skulle göra så blev vikandet inget jag behövde tänka på utan bara något som skedde av sig självt. Det blev ett meditativt tillstånd, hjärnan var avkopplad och jag tänkte inte på tiden. Tiden var något som bara fick pågå och jag lät mig vara närvarande i nuet att vika.

I början hade jag planerat att göra ett ”vik-schema” med ett antal tranor per dag att vika, men jag övergav det ganska snart då jag kände att det blev stressigt och ingen känsla av att vara i nuet. Däremot fungerade det mycket bättre att bara sätta sig ner och vika på, lyssna på skön musik och komma in i ett flow. Det som istället motiverade mig var att vid varje sådant tillfälle räkna ihop hur många tranor som stunden hade fått ihop just då. Och så fortsatte varje vik-tillfälle tills jag slutligen satt där med mina tusen tranor. Känslan då jag vek den sista tranan var oslagbar, jag var mycket nöjd med att ha uppnått mitt mål!

11. Skönhetens makt

Bakgrund

Jag bestämde mig tidigt att jag ville jobba med skönhet. Dels för att man kan göra många coola gestaltningar och experimentera med färger och stilar, men också för att det är något jag länge tänkt på. Min frågeställning är; hur använder sig unga kvinnor kulturella uttrycksformer för att utöva sin makt och position i samhället? Detta ville jag visa med hjälp av fyra olika mode-tidningsomslag för den påhittade tidningen “Rogue”.

Metod

Planeringen innan fotograferingen tog ett par veckor. Jag tittade i modetidningar och tog inspiration, jag testade en massa olika kläder, jag testsminkade modellen, jag lärde mig sätta upp studiolampor och fotoduk och jag sparade en massa olika bilder för inspiration. Själva fotograferingen tog ungefär en halv dag. Sen började redigeringsarbetet. Jag hade ungefär 600 bilder att gå igenom. Det är viktigt att ljuset hamnar rätt och att håret ligger perfekt och att man inte ser några hål i kläderna. Det är även viktigt att färgen på texten passar känslan på bilden och att texten ligger i bra kontrast med resten av bilden. Redigeringen tog nog längst tid av allt. Jag använde mig av Adobe indesign, och Photoshop för att redigera bilderna.

Gestaltning

Jag lärde mig som ung att man som tjej idag behöver uppföra sig och se ut precis som folk vill för att på så sätt bli respekterad och omtyckt. Förr var kvinnor instängda i korsetter och andra omöjliga klädesplagg. Idag finns samma tanke fast med nya plagg. En kvinna är fortfarande instängd i sitt utseende. Skillnaden är att man nu kan uttrycka det på andra sätt. Ett exempel är moderna mode trender som man ofta ser i modetidningar.

Reflektion

Jag är väldigt nöjd med mina bilder. Medan jag skriver har jag inte sett hur de ser ut på papper men som det ser ut nu tycker jag om dem. Jag har lärt mig en del under arbetet. Jag har till exempel lärt mig ställa upp studiolampor och fotoduk. Eftersom jag gjorde det på mitt gymnasiearbete först har jag också hjälpt många andra att ställa upp allt så jag har blivit pro. Jag har lärt mig plåta modellbilder vilket har varit väldigt kul och inspirerande. Allt som allt är jag nöjd med min insats.

12. Fobia

Bakgrund

Jag började få upp ögon om hur media styr våra rädslor när jag hade en diskussion om supporterkultur. Jag själv är en stor förespråkare för supporterkultur och tycker oftast att den målas upp negativt. Men när jag pratade om de med familjemedlemmar som inte alls är lika inblandade i supporterkulturen märker jag vilken stark bild och framför allt rädsla för supporterkulturen utan att veta så mycket om den. Då började jag fundera hur det kommer sig att folk som aldrig drabbas eller är inblandade av supporterkultur har en så stark åsikt om supporterkultur. Då kom jag fram till att min hypotes att media spelar på folks rädslor. Media känner på att avskräcka och överdriva för att få fram klick. Och med mitt gymnasiearbete vill jag visa på hur media har makt över våra rädslor. Därför blev frågeställningen “ Vad för makt har media över våra rädslor?”.

Metod

Jag har gjort en tidning som heter Fobia. Med tidningen tänkte jag lyfta olika rädslor. Genom att gestalta, förklara och skildra det olika rädslor så vill jag ställa frågan till de som läser och ser, varför har jag de rädslor jag har? Tidningen är svart och vit mestadels med bilder som ska vara intressanta men även bilder som ska vara obehagliga. Jag vill skapa en känsla av discomfort.

Reflektion

Arbetet var utmanande och tidskrävande. Jag är nöjd och tycker jag fått känslan att stämma. Jag önskar att jag skulle kunna få in mer text. Annars är jag nöjd med min egna insats.