Genusmedveten design – en balansakt t e x t: I D A M ÅWE f o t o : M a r c u s J a h n k e o ch V o lv o p e r s o n b i l a r
I takt med att genusmedvetenheten ökar i samhället växer kritiken mot könsstereotyp design. Men hur ser alternativen ut? Enligt forskarna kan normkritisk design handla om att skapa osäkerhet, provocera och erbjuda valfrihet. Datorföretaget Dell tog för några år sedan fram en liten dator i lila, riktad till amerikanska kvinnor. I annonserna slog man fast fördelarna: att den kommer i rätt färg, att den får plats i handväskan och att det snabbt går att använda den till att leta fram recept på nätet. Den skulle helt enkelt vara perfekt för den moderna kvinnan. Exemplet är bara ett i mängden av könsstereotyp design. Det intressanta med Delldatorn är dock att marknadsföringen misslyckades. Istället för köpsugna blev de kvinnliga köparna förargade över den förutsägbara reklamen. Samtidigt som genusmedvetenheten ökar i samhället växer efterfrågan på alternativ. Många föräldrar är trötta på tighta flickkläder och könsstereotypa leksaker. Men hur kan normkritisk design se ut? – Jag tycker det handlar om att skapa valfrihet. Att göra bättre produkter som är funktionella för fler oavsett kön, säger Marcus Jahnke, doktorand på Högskolan för design och konsthantverk och Business & Design Lab. Marcus Jahnke är upphovsman till både hantverks kilten och barnkollektionen Trots. Det senare är en linje barnkläder som går bortom könsstereotyperna genom att blanda uttryck. Marcus Jahnke tog fram kollektionen i samarbete med dagisbarn. – Under resans gång upptäckte jag att pojkarna upplevde glitter som väldigt spännande och hur glada flick-
18
orna blev över att ha fickor. Jag kände att här finns det något att jobba med. Först tänkte Marcus Jahnke göra något könsneutralt, men barnens reaktioner fick honom att se de bortglömda behoven. Resultatet blev exempelvis t-tröjor med glittriga dinosaurier och flickor på BMXcykel. – Jag gjorde först pojk- och flickplagg, men det brydde sig inte barnen om. Deras val var mycket friare från konventioner än vad jag vågat hoppas på. Genusmedveten design en balansgång Enligt Marcus Jahnke är arbetet med genusmedveten design en balansgång. Ska man göra produkter som fungerar på marknaden måste man hitta målgruppen. När han tillverkade hantverkskilten, i samarbete med företaget Blåkläder, var målet att möjliggöra för män att bära ett kjolplagg. Men för att nå dit var strategin ändå att spela på rådande normer. Det var ett sätt att göra plagget möjligt i en kommersiell bransch. Han menar att fördelen med normkritisk design är att det finns mycket som är outforskat. Samtidigt finns problem, som att marknaden drivs av ett vinstintresse där få vågar satsa på osäkra kort. – Ta till exempel barnkläder, om ett plagg inte säljer så tas det ut ur sortimentet jättesnabbt. Den kortsiktiga ekonomin gör att det inte finns någon uthållighet för alternativ inom handeln. Marcus Jahnke menar att framtidsutsikterna för den normkritiska designen hänger ihop med hur det offentliga samtalet om genus utvecklas. Går det framåt kommer designen att följa med. – Ibland kan design också bidra till att skjuta fram