Inn o v a t i o n
www
på vilka områden går inte fullt ut att veta, men AnnChristin Nyberg har undersökt hur det ser ut i patentregistren, där uppfinningar dokumenterats sedan slutet av 1800-talet. Kvinnornas tekniska kreativitet visade sig vara oväntat varierad, med uppfinningar av allt från mensskydd och maskingevär till torrmjölk, verktyg och hushållsapparater. Hon gick igenom två perioder i patentregistren: från 1885 till 1929 och 1991 till1998. Åren mellan 1930 och 1990 fick hon lämna därhän eftersom uppfinnarnas förnamn skrevs med initialer och det inte framgår om de var män eller kvinnor. Från 1885 till 1998 ökade kvinnors patent kraftigt, från fem till nittio per år. Däremot förändrades inte kvinnors andel av patenten, den låg kvar på i genomsnitt fyra till fem procent. Den låga andelen kan ses som ett tecken på att kvinnors erfarenheter inte resulterade i patent på samma sätt som männens. Att söka patent är om inte annat en fråga om resurser. – Det kräver kapital, något som män har bättre tillgång till än kvinnor. I dag kan en patentansökan kosta hundratusentals kronor och lämnas i regel bara in om uppfinningen ska kommersialiseras. För hundra år sedan hade kvinnors uppfinningar ofta koppling till hem och hushåll, men sedan dess har kvinnors ställning i samhället förändrats och därmed också deras uppfinnande. – Man uppfinner där man befinner sig. Både mäns och kvinnors uppfinningar speglar deras plats i samhället, konstaterar Ann-Christin Nyberg.
»Både mäns och kvinnors upp finningar speglar deras plats i samhället.«
I dag sker kvinnors patenterade uppfinnande framförallt inom teknik och industri och de allra flesta uppfinner i större sammanhang, i organisationer, företag eller nätverk. 80 procent av patenten med kvinnor bland uppfinnarna ägs av industriföretag, vilket tyder på att de arbetat med företagets produktutveckling. Storföretag som SCA, Ericsson, ABB, Telia och Sandvik äger de flesta kvinnliga uppfinnares patent mellan 1991 och 1998. Ett exempel är Solgun Drevik med sammanlagt ett femtiotal ansökningar. På SCA i Göteborg, en högteknologisk industri som bygger på avancerad materialteknik, har hon uppfunnit mensskydd som används av kvinnor över hela världen. En tydlig förändring de senaste hundra åren är att den enskilda uppfinnaren som själv kommersialiserar sin uppfinning har blivit ovanlig. – Det vi nu behöver uppmärksamma är de anonyma kvinnor som uppfinner tillsammans med andra, i större sammanhang, ofta i grupper med både män och kvinnor. De är viktiga förebilder för kvinnor som är intresserade av tekniskt nyskapande, säger Ann-Christin Nyberg.
Kvinnors uppfinningar i Sverige, Europa och USA i urval
1930-talet, Lovikkavanten, Erika Aittamaa
1942 Frekvenshoppning, Hedy Lamarr med George Antheil 1933 Torrmjölken, Ninni Kronberg
1951 Korrektionsfärg, Liquid paper, Bette Nesmith Graham 1946 Engångsblöjan, Marion Donovan
1974 Uppringningsprocedur för mobil, Laila Ohlgren
1966 Kevlar (fiber som används i bland annat däck, hjälmar och skottsäkra västar), Stephanie Kwolek
1993 Gummihästsko, Lone Pedersen
1993 Narkosmask för spädbarn, Monika Dahlstrand
2003 Nikotinfritt snus, Anneli Hellström
2000 Virtuellt tangentbord, Gunilla Alsiö
2003 Solvatten (vattenrening med hjälp av solljus), Petra Wadström
Källa: Tekniska museet, Wikipedia, Library of Congress, The women´s museum, patentregister, med flera.
12