Gällivare kommunblad nr 1 2021 by Gällivare kommun

Framtidstron ökar i Gällivare

Vi vill stanna i Gällivare

LKAB + kommunen = Sant

Nr 1, 2021

Hur ser du på allt som händer i Gällivare?

Innehållsförteckning 6

20-21 24 19

Maria Johansson, 56, sjuksköterska, BB förlossning – Jag och min man valde att flytta till Gällivare för närheten till fjällen och de ljusa kvällarna. Roligt att kommunen satsar. Hoppas att centrumhandeln på sikt blir mer levande.

12-13 Andreas Larsson, 45, ambulanssjuksköterska – När jag var yngre lockade storstadslivet, nu uppskattar jag närheten till allt och att slippa pendla. Arbetsmarknaden känns stabil.

Ann Christin Apelqvist, 64, pensionär/lärare – Jag tror att det blir bra med allt som byggs här, även om det är rörigt nu när det grävs så mycket. Kunskapshuset är jättefint. En högskoleutbildning vore också en bra satsning.

2 3 4 5 6 7 8-9 10-11 12-13 14-15 16-17 18 19 20-21 22 23 24 25 26-27 28

Hur ser du på allt som händer i Gällivare? Att leva är mer än att bara bo Ensam är inte stark Framtidens fossilfria järnsvamp Full fart framåt Multiaktivitetshuset tar form Inlandsbanan på rull igen Ung framtidstro Bokbussen jubilerar Sommarkrysset Längtan till Gällivare Växthus och landbaserade fiskodlingar De värnar liv Musikskapande i pandemins spår Att vara ung i Gällivare - på film Språket talar om vilka vi är Miljonsatsning på cykelbanor Hybrits nästa steg Hemestertips med stadsnära avskildhet En MAS med skinn på näsan

Anders Rova, 53, gymnasielärare – Det känns att det är goda tider nu. Jag är glad att avgångseleverna kommer in i arbetslivet här i Gällivare. En del hinner knappt gå klart gymnasiet så har de jobb. Gilla oss och följ oss på facebook.com/gallivare.se Instagram: @NyaGallivare

Ingrid Lövgren, 65, pensionär/ekonomiassistent – Jag trivs att bo här i Gällivare där jag har fem minuter till allt. Jättebra att det byggs. Lite gröna ytor i centrum vore fint.

Gällivare kommun 982 81 Gällivare, Tfn 0970-818 000 vx Besöksadress Tingshusgatan 8-10 • E-postadress post@gallivare.se Hemsida www.gallivare.se Ansvarig utgivare Maria Lindgren Grafisk form Michael Renström Redaktionsgrupp Gällivare kommun, LKAB, Face of Gällivare, Gällivare Turistcenter, Gällivare Näringsliv AB M NE N Ä R KE VA Foto Michael Renström, Kent Wingsund Omslag Ung framtidstro. Foto: Kent Wingsund Tryck Ågrenshuset Produktion AB Miljömärkt trycksak 3041 0010

KOMMUNALRÅDEN HAR ORDET

Att leva är mer än att bara bo Gällivare står nu i händelsernas centrum globalt när gruvindustrin miljardsatsar för en grön omställning och vi behöver växa fort. Hur skapar vi ett attraktivt samhälle där du som gällivarebo verkligen trivs, mår bra och vill stanna och där den kommande arbetstagaren vill leva och bo?

I Gällivare finns närheten som ger oss mer tid till aktiviteter och fritid. Samhällsomvandlingen ger oss unika möjligheter att stärka attraktiviteten. Våra nya anläggningar skapar nya mötesplatser och en mer attraktiv centrumkärna, samtidigt som vi har fem minuter till Dundret eller närmsta fiskesjö. En tätare och mer hållbar stad där du enkelt kan gå eller cykla till arbetsplatsen, sporthallen eller till nybyggda förskolan och skolan. Vi stärker skolan med mer personal i klassrummen i låg och mellanstadiet och vi minskar barngrupper i förskolan. Här finns både grönska och midnattssol och gnistrande vinterdagar. Vårt Gällivare är en skattkista norr om polcirkeln, omslutet av Laponia världsarv och hemmaberget Dundret. Livskvalitet. Vi bygger ett attraktivt samhälle att bo och verka i, men också att investera i. Ekonomiskt och hållbart. Men det allra viktigaste i ett attraktivt Gällivare är människorna som bor i vår kommun. Ett attraktivt Gällivare skapas av oss, av dig och mig tillsammans. Det är ett Gällivare som är inkluderande, där vi bryr oss om varandra, visar värdskap och välkomnar nyinflyttade. Att vi tillsammans bygger ett samhälle som är tillåtande och öppet för alla, oavsett könsidentitet, etnicitet, sexualitet, politisk eller religiös åsikt, funktionalitet, språk eller socioekonomiska förhållanden.

Ett attraktivt Gällivare är också ett levande Gällivare där det finns mötesplatser där vi kan skapa relationer och byta tankar och idéer. Kreativitet. Ett attraktivt Gällivare är att vi bygger hållbart och har bra samhällsservice, skolor, vård och omsorg. Att leva, är mer än att bara bo och verka här. Just nu pågår samhällsutveckling inom kommunen, centrumutveckling inom handeln, destinationsutveckling inom besöksnäringen och etableringsprocesser inom näringslivet. Alla delar är lika viktiga för att bygga ett hållbart och attraktivt Gällivare. Vi behöver dig och vi behöver locka nya företag och innevånare. Nyckeln för att lyckas är samverkan och samarbete. Vi tror på alla starka krafter som finns i Gällivare. Och det är nu vi behöver öppna upp vår skattkista och visar världen alla våra juveler, guldklimpar och pärlor som vi besitter. Vad tycker du är ett attraktivt Gällivare? Skriv gärna till oss och berätta. Birgitta Larsson birgitta.larsson@gallivare.se Jeanette Wäppling jeanette.wappling@gallivare.se Henrik Ölvebo henrik.olvebo@gallivare.se

Foto: Kent Wingsund.

SAMHÄLLSOMVANDLINGEN

”Tillsammans!” Monika Sammelin, områdeschef för LKAB i Malmberget och Monica Flodström, kommundirektör Gällivare kommun.

Ensam är inte stark Omställningen av LKAB:s verksamhet till koldioxidfri järnsvamp innebär både stora möjligheter och rejäla utmaningar. Gällivare kommun och LKAB har helt olika roller men måste mötas och enas i vägen framåt. Kommunchef Monica Flodström och LKAB:s områdeschef Monika Sammelin ser båda betydelsen av att agera tillsammans. Den nya strategin är tydlig, tidslinjen är på plats och målen är högt ställda. LKAB:s produktion ska vara helt koldioxidfri år 2045. - För oss är det ett tydligt budskap och känslan vi har är att nu kör vi, säger Monika Sammelin, områdeschef för LKAB i Malmberget. Och den känslan finns också på Gällivare kommun. - Absolut. LKAB:s satsning, men också allt annat som händer nu i Gällivare innebär otroliga möjligheter. För företagare, blivande företagare, ja för alla medborgare. Det är allas angelägenhet, säger Monica Flodström, kommundirektör i Gällivare. Omställningen är den största industriinvesteringen i svensk historia och satsningen saknar inte utmaningar. Dagens produktion ska finansiera utvecklingen och LKAB:s verksamhet måste hela tiden fortsätta att vässas.

- Jag ser att vi har stora möjligheter och goda grundförutsättningar för att lyckas, och det beror ju också på vad som sker i samhället. Det händer otroligt mycket i Gällivare just nu. Vi rustar och det finns en stor framtidstro här. Det är roligt att vi matchar med våra framtidsplaner, det blir en lång och hållbar väg framåt, säger Monika Sammelin. För att en omställning av den här magnituden ska fungera krävs samarbete, det är de båda överens om. Tillsammans är ledordet. Det handlar om att involvera all kompetens, alla positiva krafter för att lösa utmaningar och för att förmedla bilden av Gällivare som en framtidsort där nya jobb, nya företag, nya medborgare och turister attraheras. - Nu måste vi alla hjälpas åt att förmedla den sanna bilden av Gällivare och allt fantastiskt som redan finns och ska hända här.

Och i det arbetet vill vi att så många som möjligt är med, säger Monica Flodström. Ett steg i att skapa forum för dialog har inletts mellan Gällivare kommun och LKAB där syftet är att lyfta framtidsfrågorna på ett strukturerat sätt. Och Gällivare kommun arbetar hårt med att sätta platsen Gällivare i varje människas mun och medvetande, runt om i landet och i världen. - När man hör Gällivare ska man tänka utveckling, framtidstro och möjligheter. Och hållbarhet! Vi bygger faktiskt ett hållbart framtidssamhälle här. Och återigen, det måste vi åstadkomma tillsammans, säger Monica Flodström. - Det är en spännande resa vi har inlett. Vi har en framtidstro i Gällivare och i hela LKAB. Det är otroligt häftigt att få vara med på den här resan där vi gör en jätteskillnad för vårt samhälle och vår jord. Hur coolt är inte det, säger Monika Sammelin.

FOSSILFRI JÄRNSVAMP

LKAB tryggar framtidsjobben i Norrbotten. Celine Debras arbetar som sektionschef för gruvplaneringen på LKAB i Kiruna. Foto: Andreas Lind.

Först med framtidens fossilfria järnsvamp Gällivare får världens första produktionsanläggningar för fossilfri järnsvamp. LKAB, SSAB och Vattenfall satsar stort på att producera fossilfritt stål för världsmarknaden. - Den första anläggningen ska börja producera 2026. Och vi tänker bygga en till likadan som ska stå klar i Vitåfors 2030, säger LKAB:s vd Jan Moström.

handlar om 200–300 personer. Sedan räknar vi med drygt 2 0003 000 årsarbeten i Malmfälten under hela omställningen som sträcker sig under en 15–20-årsperiod, säger Grete Solvang Stoltz, HR- och hållbarhetsdirektör på LKAB.

Industrialiseringen av den nya vätgastekniken inleds med en första demonstrationsanläggning för produktion av 1,3 miljoner ton fossilfri järnsvamp. LKAB ska sedan utöka järnsvampsproduktionen med ännu en anläggning till 2030 för att kunna förse världsmarknaden med råvara till fossilfritt stål. Valet av Gällivare är en samlad bedömning av industriella synergier, där närhet till järnmalm, logistik, elförsörjning och energioptimering varit viktiga faktorer.

Runt omställningen kommer det skapas stora möjligheter. I stålindustrin, bygg- och anläggning, nya industrier och all annan service runt omkring. Framtidsjobben finns i Gällivare och i Norrbotten, men arbetet är inte allt när familjer ska välja var de slår ner bopålarna.

Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB. Foto: Tomas Bergman.

- Det är den rika och rena järnmalmen i våra gruvor som är grunden för allt. Vi har potentialen att sänka utsläppen globalt med 35 miljoner ton koldioxid per år.

Det är tre gånger så mycket som alla personbilar i Sverige släpper ut, säger Jan Moström. Placeringen i Gällivare ger flera fördelar, förutom att den ligger i anslutning till LKAB:s gruvproduktion och förädling. Stora mängder energi kommer att sparas genom att använda redan varma järnmalmspellets i processen. Dessutom försvinner 30 procent av vikten från transporterna när syret i järnmalmen tas bort med hjälp av vätgas. Gällivare erbjuder också tillgång till god försörjning av fossilfri el från Vattenfall. - Så klart innebär det också stora utmaningar där vi hoppas på gott samarbete med alla aktörer i Gällivare kommun. Vi kommer att få fundera på bland annat hur vi löser bostadsfrågan, kommunikationer och inte minst att locka fler att flytta till Malmfälten! - Vår bedömning är att bara själva demonstrationsanläggningen kommer skapa ett par hundra arbetstillfällen. Bara drift- och underhåll av en anläggning av den här storleken

Grete Solvang Stoltz, HR- och hållbarhetsdirektör på LKAB. Foto: Fredric Alm.

- Vi har vår fantastiska natur och livskvalitet. Vi behöver öka bostadsbyggandet i Malmfälten. En bra skola, vård och omsorg är avgörande för att få familjer att vilja flytta hit såväl som stanna kvar. Vi är många som kommer behöva jobba hårt för att möjliggöra detta. Vi kan alla vara delaktiga i att göra vår del av landet attraktivt, säger Grete Solvang Stoltz. 5

SAMHÄLLSOMVANDLINGEN

Full fart framåt ny stad tar form Det är halvtid i samhällsomvandlingen. Ett samhälle ska avvecklas och ett nytt ska ta form. Och i stort sett löper det på enligt plan. - Vi har varit modiga och satsat på en offensiv tidsplan. Det kan straffa sig men chansningen har gått hem, säger projektchefen Dan Johansson. Men Hybrit och världens största produktion av vätgas hade ingen räknat med när planerna las. Egentligen är samhällsomvandling sakernas naturliga tillstånd för ett gruvsamhälle som Gällivare-Malmberget. Redan från 1890 finns det en anteckning om att byar måste avvecklas för att de är för nära gropen. I mannaminne finns flytten av kyrkan i Malmberget 1974. Men den pågående samhällsomvandlingen är den största och inleddes 2014. Mycket har skrivits, sagts och tyckts om samhällsomvandlingen men de tre som bör ha bäst koll på vad som händer med helheten är projektledaren Anette Waara, projektchefen Dan Johansson och förvaltningschefen för Samhällsbyggnad och teknik på Gällivare kommun, Alexander Kult. Alla tre verkar mycket lugna och nöjda när jag träffar dem för att ta reda på hur det går. Egentligen. Och för att prata Hybrit. Det går inte att komma runt Hybrit i ett sådant här samtal.

Foto: Kent Wingsund.

Ja, hur går det? - Det är halvtid tidsmässigt och det är också halvtid produktionsmässigt. I ett sådant här projekt kan man välja att ta höjd för eventuella överklaganden eller så väljer man en offensiv tidsplan. Men då kan det bli dyrare om det blir mycket stopp på grund av överklaganden. Vi chansade på en tight tidsplan och det gick hem. Visst, det har varit störningar men vi är nöjda med resultatet, säger Dan Johansson.

- Våra ledord har varit Stadsnära, Fjällnära och Strandnära. Vi bygger faktiskt ihop Gällivare med fjällen. Samtidigt har vi sikte på urbaniteten, känslan av en stad, som jag tror blir mycket viktig för att locka människor att bo här, säger Alexander Kult. Vårt samtal handlar med nödvändighet mycket om hårda fakta byggnader, bostäder och betong. Men samhällsomvandlingen handlar också om livet i staden.

SAMHÄLLSOMVANDLINGEN - Vi har tänkt mycket på de mjuka sidorna, livet mellan husen och att det ska bli en trivsam livsmiljö. Landsbygdsutveckling är också en viktig del trots att det heter samhällsomvandling, säger Dan Johansson. Just nu märks ju samhällsomvandlingen mest i form av byggstök. När märker gällivarebon att den nya staden är här? De tittar på varandra och säger nästan på samma gång: - Multiaktivitetshuset! Det är kronjuvelen och det står klart 2025. Men allmänt gäller det att hålla ut nu. Det kommer att vara rörigt men vi bygger en arktisk småstad i världsklass. Och mitt i er offensiva tidplan, med ett jätteprojekt i händerna kommer så beskedet om att världens största anläggning för produktion av vätgas ska byggas i Gällivare, alltså en del

av Hybrit. Med allt vad det innebär av ökat bostadsbehov och markplanering. Hur tänkte ni då? - Det kändes kul, utmanande, säger Kult. Att Gällivare blir först ut i världen i den gröna omställningen kopplat mot ståltillverkningen. Faktum är att en sådan jätteinvestering också är till hjälp. Det lockar till sig investeringar och på till exempel bostadsområdet, där vi nu måste lägga in en överväxel, står det just nu flera bostadsproducenter söderifrån på kö för att få bygga här. Alla tre är förstås yrkesmässigt engagerade i samhällsomvandlingen. Men de är också gällivarebor. - För mig som projektledare är det stort att få vara en del av detta häftiga projekt mitt i Gällivare centrum. Projektet engagerar mig både yrkesmässigt och privat. Längtar tills jag får åka vattenrutschbana med barnen, säger projektledaren Anette Waara.

Omvandling må vara sakernas naturliga tillstånd för ett gruvsamhälle men den omvandling som man nu börjar skönja konturerna av, och som Hybritsatsningen turboladdat, är det nog få samhällen i världen som varit med om. Fakta Bostäder 2000 bostäder i Malmberget ska avvecklas 1200 är avvecklade 1000 är byggda Verksamhetslokaler Forsgläntan KLAR, Strandvillan KLAR Kunskapshuset KLAR, Ishallen KLAR Sporthallen KLAR Förskola Tallbacka KLAR Multiaktivitetshuset KVARSTÅR Torget samt gator kring Multiaktivetshuset KVARSTÅR

Multiaktivitetshuset för dig och din familj tar form Multiaktivitetshuset kallas för kronjuvelen i samhällsomvandlingen och kommer att erbjuda en mängd spännande möjligheter för gällivarebor i alla åldrar. - Vi har skapat en fin byggnad med många funktioner som Gällivareborna kommer att känna sig stolta över säger Dan Johansson, projektchef på Gällivare kommun. En stålsarg runt schakten monteras just nu där Multiaktivitetshuset växer fram. Ett hus fullt av aktiviteter tar form, mitt i centrum. Det mesta av roligheter och sysselsättning kommer att finnas här för dig och din familj. Black box, bio, bibliotek, simhall med undervisningsbassäng med höj- och sänkbar botten, äventyrsbad och spa, sporthall, gym och klättervägg. Och ungdomsgården kommer finnas där. Även lokaler för brottning, bollsporter, boxning, tyngdlyftning, bowling och där har också Kulturskolan fått nya lokaler.

Och det tar inte slut där, även skaparverkstaden med ateljé och Makerspace byggs upp så du och dina barn kan experimentera och skapa. Och efter en full dag med aktiviteter kan det vara skönt att få slinka in på restaurangen i huset. Sammantaget 21 300 kvadratmeter aktiviteter och kultur. Alla förändringar har gjort i nära samarbete med den världskände arkitekten Michael Green från Kanada som ritat detta hus. Michael Green har sedan tidigare skapat både New Yorks och Paris högsta träbyggnader. Start husbyggnadsarbeten kvartal 2 år 2022. Preliminärt färdigställande/invigning slutet av år 2025.

Inlandsbanan på rull igen Efter en turbulent tid går nu en hårt drabbad näring mot ljusare tider. Likt ett gott vårtecken har Inlandsbanan beslutat att återuppta sin sommartrafik efter ett års uppehåll med Gällivare som slutdestination. En pulsåder i besöksnäringen, inte bara som transportmedel, utan också som en attraktion i sig, som under årtionden lockat besökare till Gällivare. Oftast har aktiviteter som midnattsolsturer och gruvbesök fallit många besökare i smaken. Företag, både boendeoch aktivitetsaktörer, står på perrongen och välkomnar resenärerna med skyltar likt en turistdestination i medelhavet. Allt för att leverera ett så gott värdskap som möjligt. En av dessa företagare i sommar är Catrin Keskitalo på Socionomkonsult CLK som kommer arrangera guidade midnattssolsturer och fotokurser till toppen av Dundret. I egenskap av utbildad socionom vill hon även lyfta den positiva inverkan för naturbaserad terapi.

- Jag ville göra något för att ta ut människor i naturen och visa upp vårt vackra Gällivare. Valet föll naturligt på Dundret och midnattssolen som är populära attraktioner. Just naturupplevelser har terapeutisk effekt för att bota stress och skapa sinnesfrid och tillsammans med fotokursen hoppas jag även kunna öka kreativiteten och självkänslan hos deltagarna, säger Catrin Keskitalo. Ett stenkast från tågstationen hittar vi Pensionat Augustin, ett hemtrevligt och genuint boende som lockar besökare från hela världen. För ägaren Sofia Isaksson Fors betyder Inlandsbanan något alldeles extra då sommartrafiken ofta symboliserar högsäsongen under året.

INLANDSBANAN

Foto: Michael Renström.

- Från mitten av juni till slutet av augusti är vi i stort sett helt fullbokade. Cirka 70 procent av gästerna har rest hit med Inlandsbanan. Både det centrala läget för pensionatet och den hemtrevliga atmosfären är något som efterfrågas av många resenärer. Jag upplever att många vill hellre lägga mer pengar på upplevelser än att uppgradera sitt boende, därför måste vi bli ännu bättre på att sampaketera produkter och stärka besöksnäringen i Gällivare. Det är stor betydelse för vårt samhälle om vi kan motivera fler resenärer att stanna en ytterligare natt, säger Sofia Isaksson Fors.

Denna sommar kommer Inlandsbanan trafikera dagligen mellan 14 juni till 29 augusti och förhålla sig till 30 bokningsbara platser, vilket är hälften av den normala kapaciteten. Trots begränsningen är många företag positiva inför sommaren som menar att fler branscher än endast boendeoch aktivitetsaktörer kommer gynnas när besökstrycket ökar i Gällivare. Statistik sammanställd av företaget RESURS bekräftar detta och redovisar att endast 44% av den totala turismomsättningen kommer från logi och aktiviteter. Resterande 56% är fördelat på restaurang, livsmedel, transport och shopping. Foto: Anton Blomstam.

Foto: Ájtte - Jan Gustavsson.

Dagstur till Jokkmokk Något som inte många Gällivarebor känner till är att det faktiskt går att åka tur och retur till Jokkmokk över dagen med Inlandsbanan. Detta vill vi såklart uppmärksamma i dessa Svemestertider. Under en heldag i Jokkmokk hinner man med shopping i det mysiga handelsstråket runt Lars Piraks torg. Här finns butiker som Stoorstålka, Sámi Duodji och Jokkmokkstenn. Besök den Fjällbotaniska trädgården, en attraktion för alla blomstervänner som vill lära sig mer om fjällnaturen och floran. Och intill trädgården finns både sjön Talvatis, populär badplats med fina vandringsleder, samt fjäll- och samemuseet Ájtte med anslutande restaurang. För den som har möjlighet att ta en lite längre promenad så erbjuder Arctic Camp Jokkmokk på Notudden med uppvärmd utepool, minigolf, äventyrsland och restaurang. Ett populärt alternativ för många barnfamiljer. Fler förslag på aktiviteter, matställen och sevärdheter i Jokkmokk hittar ni på www.jokkmokk.se/turism.

Mellan 15 juni-28 augusti avgår Inlandsbanan dagligen kl. 08:00 från Gällivare tågstationen och anländer i Jokkmokk kl. 09:21. Därefter åker tåget tillbaka från Jokkmokk kl. 19:48 och anländer i Gällivare kl. 21:08. Under rådande omständigheter måste tågbiljett köpas i förväg, detta går att göra på www.inlandsbanan.se, tel. 0771- 53 53 53 eller e-post boka@inlandsbanan.se.

VI VILL STANNA I GÄLLIVARE

Ung framtidstro Allt som händer i Gällivare nu med stora investeringar och en stad i förändring påverkar givetvis också de unga. Och deras livsval. Viggo, Max, Smilla och Emma är fyra ungdomar som står på tröskeln till livet. Och är taggade på att bo kvar. Max Älgamo är 17 år och går Bygg- och anläggningsprogrammet. Viggo Nilsson är 16 år och går Fordonsoch transportprogrammet. Att bygga är Max intresse, förutom att skejta, spela och köra skoter. Han tänker att han ska studera vidare inom Bygg, direkt efter gymnasiet. - Då blir det kanske att bo ifrån Gällivare ett tag och sedan komma tillbaka. Det finns ju bra jobbmöjligheter här. Sedan blir man säkerligen kvar. Det är bra att bo i en småstad. Man känner de flesta och vet vart allt är. Viggo gillar att meka med fordon. Han vill bli mekaniker och bo i Gällivare.

- Jag tror att det kommer vara lätt att få jobb efter gymnasiet, säger han. Hans intressen är fiske, jakt och friluftsliv. Han tycker att det kunde vara mer aktiviteter och utomhussporter för ungdomar och saknar ett utebad. På plussidan tycker han det är att det finns bra fiskevatten och jaktmarker och en skidanläggning på nära håll. Smilla Gustafsson, 17 år, och Emma Johansson 17 år, är stalltjejer och goda vänner. De känner varandra sedan barnsben, det gemensamma hästintresset förde dem samman. - Vi i stallet ställer alltid upp och hjälper varandra med hästarna, det är en fantastisk gemenskap där åldern inte spelar någon roll. Det är här i stallet vi umgås. Visst kan det vara stressigt ibland och svårt att hinna med skolarbetet men man lär sig att ta ansvar, säger de.

Emma Johansson, Smilla Gustafsson, Max Älgamo och Viggo Nilsson är fyra unga som tror på en bra framtid i Gällivare.

- Storstaden har inte så mycket som lockar. Det är skönt att ha sina nära och kära på samma plats, säger Smilla.

Emma går Fordons- och transportprogrammet. - Ända sedan jag var liten har jag älskat att skruva i bilar med pappa. Nu vill jag ta alla körkort så att jag kan bli lastbilschaufför och köra tunga fordon i gruvan, det är fränt! Jag vill helst köra under jord, säger Emma.

- Ja, det känns bra att bo i en stad där alla vet vem alla är, säger Emma.

Smilla går Ekonomiprogrammet. - Jag är inte så praktisk av mig, ha ha. Jag gillar att räkna matte. I framtiden vill jag, jobba på kontor, bli åklagare eller något annat spännande. De vill ju ha kvinnlig arbetskraft nu i Gällivare så jag ser en framtid och tror jag kommer få jobb här.

- Det är en sådan frihetskänsla att åka ut till stugan och bara vara... och slappa, säger Smilla.

Närheten till naturen är viktig för båda två. - Här är det nära till både fjällen och skogen. Jag gillar att grilla och plocka bär, säger Emma.

Nu återstår att se om Gällivares strålande framtidsutsikter får fler att tänka som de här fyra kring att bo och leva i kommunen.

Foto: Kent Wingsund.

Rekordlåg ungdomsarbetslöshet Gällivare har rekordlåg arbetslöshet enligt statistiken för hela landet. Och det gäller förstås även ungdomar. Men Per-Anders Ruona, chef för Arbetsförmedlingen, norra Norrbotten, vill ändå rikta en stark rekommendation till alla ungdomar. - Gå färdigt gymnasiet! Enligt Arbetsförmedlingens egen statistik för maj 2021 var ungdomsarbetslösheten nere på fem procent. Och räknar man alla i åldern 16 – 64 år är siffran 3,2 procent. Och den minskar kraftigt. Siffran är så låg att det faktiskt råder arbetskraftsbrist. - Gällivare ligger absolut lägst. Om någon ort ligger lägre ska jag låta vara osagt men det skulle förvåna mig. Statistiken kan vara svår att tolka eftersom en del står kvar som inskrivna som arbetssökande en tid efter de fått ett jobb och när de är mellan två jobb, säger Per-Anders Ruona.

Det ser ljusare ut än på många år. Men ändå hamnar en liten del utanför arbetsmarknaden av olika skäl. Så ser det ut i hela Sverige. - Ibland kan man höra någon argumentera och säga ungefär ”det är så lätt att få jobb, man behöver inte ha studerat”. Men det stämmer inte. Det finns massor av forskning och evidens för att det är avgörande att ha en gymnasieutbildning för att inte hamna i långvariga svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och passivitet. Har man ingen gymnasieutbildning får man inget jobb. - Nu pratar man inte om att riva utan om att bygga i Gällivare. Och att det finns lediga jobb på orten, det är den viktigaste faktorn när folk ska välja bostadsort, säger Ruona.

Foto: Kent Wingsund.

Bokbussen jubilerar Mycket mer än böcker

I ur och skur, på små och stora vägar i det vidsträckta Gällivare kommun har bokbussen tagit sig fram och levererat böcker till invånarna i 50 år. Jubileumsår alltså. Och frågar du eldsjälarna som driver verksamheten så har man levererat mer än böcker. - Det är också en social verksamhet och man lär känna låntagarna på ett speciellt sätt, säger Hilkka Horsma som varit med Bokbussen åtminstone 20 år. - Det kan vara mer, jag minns inte riktigt säger Hilkka.

Hilkka Horsma och Olle Strandberg.

Nä, tiden går fort när man har roligt och det verkar faktiskt som om Hilkka Horsma har roligt på jobbet. Eller åtminstone känner hon passionerat för verksamheten. För frågar man henne om bokbussen så är det som att trycka på en knapp och så berättar hon om historien, uppdraget och människorna. - Jag har ju en passion för böcker och med bokbussen får jag träffa låntagarna och förmedla den. Till några får jag ju dessutom välja böcker när de bara lämnat en kasse med återlämnade böcker på bron. För visst har bokbussen fasta turer och hållplatser, det är ett 40-tal byar man besöker sex till sju gånger per år. Men efter så lång tid så känner de sina låntagare och gör också ofta stopp utanför husen. Tuta, ibland ringa för att säga att bokbussen är här. Har man då inte tid att vara hemma så lämnar man böckerna utanför och så får Hilkka välja de nya. Och så kan läsandet fortgå.

BOKBUSSEN JUBILERAR - Det bästa med jobbet är låntagarna, människorna. Alla är glada när man kommer. Och så har jag ju fått se hela kommunen. I och med att vi är ute så mycket så är det som att jag kommer närmare naturen, hänger med i årstidsväxlingarna, säger Hilkka. Kollegan Olle Strandberg är den som rattar den 16 ton tunga bokbussen och han håller med. - Låntagarna, eller kunderna som jag säger, är det bästa. Man får höra så mycket historier. Och ibland är det vi som kommer med nyheter om vad som händer inne i samhället. Särskilt för de äldre som inte tar sig in så ofta. Och mycket kaffe blir det, säger han. En arbetsdag börjar i Gällivare med inlastning av böcker. Bokbussen är ett rullande bibliotek så de vanliga bibliotekarieuppgifterna ingår. Sedan bär det iväg. Mest avlägsna stoppet ligger 16 mil bort så det kan bli långa dagar. - Nja, jag har aldrig kommit hem senare än åtta på kvällen, säger Olle med glimten i ögat. Idag går färden till Tjautjas med första stopp utanför skolan.

Där står redan den pedagogiska verksamheten med barn och barnvagnar utanför. Barnen springer in och börjar välja och vraka mellan böckerna som om de aldrig hört talas om skärmtid. Och kommer ut med sina fynd, nöjda och belåtna. Hilkka har färdiga väskor med böcker till verksamheten för att dra ner på lånetiden. Andra bybor kommer också och Hilkka hjälper till med valen och Olle registrerar lån. Bokbussen är en väloljad och uppskattad maskin som går på diesel men också på läslust och demokratiska ideal. Sedan är det dags att åka till nästa stopp och vi tar farväl av Hilkka och Olle. Men när de redan är på rull stoppar vi dem med en sista fråga. 50-årsjubileum! Blir det något firande? - Jajamen, säger Hilkka genom bussdörren. 23:e oktober under Kulturveckan blir det kalas i Hakkas med uppträdanden och fika. Och i väntan på kalaset kan man ta del av vår digitala festival som firar jubileet på Gällivare kommun/kulturens Youtubekanal. Välkomna!

Vad tycker du om bokbussen?

Elsy Emlén, Tjautjas. Jag läser mycket och då är det ju så bekvämt med bokbussen. Jag bor ju här mittemot. Var jag läser? På spikmattan, haha!

Elliot Barrelöv, 8, Tjautjas. Bokbussen är bra för man kan låna böcker och så kan man lära sig läsa. Jag läser mest åt skräckhållet. Nä, jag blir inte rädd.

Tilde Johansson, 9, Tjautjas. Det finns många roliga böcker och så träffar man kompisar. Jag läser mest hästböcker. Hästar är mitt favoritdjur.

SO MM A R K RYS S E T ALFREDS- IBLAND AVGIFT SONS LINDE- FÖR ATT MAN FÅ UT?

ÄR DET

SAM- VANLIGASLING TE ALFABETET

RELIGION

I TOPP

TURKISK HUVUDSTAD

HALSDUK GICK PÅ TÅRNA RÄKNAT UT FEL

ÄR NÄRMAST ÄR UTPLÅNANDE

LJUD FRÅN KEDJOR BASAR BRIST KORT ÖVER SKÖTSEL MUSIKSTYCKE

LEVER GÅR TILL VID ÖST- VISST ERSJÖ- MAKERI? KUST TRO

EN FLUOR ÖVERFÖBIRINGSKANAL FALL

SKÖNLITTERATUR

KAVALJER PARISGATA

HYVEL RABALDER VIMSIGA KVINNAN JAPANSKA ÅK

BUMS

FILTRERAS

PLACERADE 1000 I ROM

CHEROKEE

SPÖKLIG TYP

TEATER

SKICK MED KURIR FALLA ÅNGEST TVÄTTAOCH KLÄ SIG

FLOTT OX XUDDE 63-21

ÄMNA TRAKTERANDE

STARKT LÖSNINGSMEDEL

STARKVARA PALMLUNDAR

DONATION PYTTEMÅTT

ÄR INGET FÖR ATEISTEN FAMNA PÅ DJURRYGG

ÄR BLAD SOM TABULA RASA

HAR STORT ANSVAR

SNÖMOS SPELA OAVGJORT

MEST ONATURLIGA RIVAL

BOSS VARNAS

KÖK SMUTTDOSEN

LÅNGSMALA HÅL PÅ FISKEBÅT I KÅLLESTAD

PÅ BIL FRÅN BERGEN

ALUMINIUM OCH TRÄD ÄR EXTREMT NERVÖSA SOM 4

PÅ BIL I MANILA

VÄVBIT FRÅN GOLV TILL TAK

LARVADE FRÅN SYNTAGMATORG

IAKTTAR NICKEL 0,9144 METER VACKER INGÅNG

BARNMAT OMRÅDEN

SJÄLVKLART

KONSTLAD STÄLLNING

AVVIKANDE FÖR RÖK

FRÅN ÖSTERLANDET KAN VÄRMA SCOUT

PÅ BIL I SOUSSE PRODUCERAR

MATCHDELEN TOKIG PERSON

LAG I SKELLEFTEÅ JAG

EVANGELIEDEL MED MANDELSMAK FINNER

FLYTTAR NORRBOTTNINGEN KAN RIVAS AV PÅ GITARR

KLIMATSMART MAT Vinnarna i vinterkrysset meddelas per post, sociala medier samt lokalt annonsblad.

PETRA I RUTAN

INDISK DANSERSKA

KAN FACK- TILLHÖR LIGGER FALLA PÅ FÖRALKORFINHATTEN BUND NA LAND I

GICK

UPPBRINGA ISANDE VIND

GÖR PLÅGA OFRUKTBARA FN MEN EJ HÄR

UTFÖRA ÄR VI MED I

ÄR YNKRYGGEN

SIBELIUS CENTRALT LÄGE

TURNING TORSO TILL VARDAGS

FORNKELTISK PRÄST

SYRE

TILLBAKABILDAD HYR

I ALLA FALL KUNGÖRELSERNA

MISSTÄNKT

URAN

FORDMODELL

LOPPET SÄTT FÖR ALATT PINIST LURAS

LITER

HEUREKA FRUKTAT LINDGREN MED SAGOR

PÅ FLYGPLANSVINGE STRECKKOD BERGSKEDJA

HAMSTRAR FLÄMTANDE

INTRESSE MISS I MUSIKEN

TORKADE OM NÄSAN EN AV 7 DVÄRGAR LANTPANNBRUKSRÄTT TIDNING

SÖT VÄTSKA AVSTÅ IFRÅN HAR ORMEN EFA I ÖKENLAND

MAKAK TIA

FETA & BRIE LUCQUES

ÄR HÖGDRAGNA I ETT SLAG DÄR KÖRS MX-TÄVLINGAR

IOWA:S POSTKOD

KNUTAVLÄGSNINGEN GYMNASIE- GREPPAR LINJE

TILLIKA RÖK UR KÖK

TITTA I SMYG

FYLLIGT

ÄR UNGEFÄR 140 MÅN. SOM HAN

LIGA I VÄST KAN STUDIESTÖD

FLASKDEL INTE OSS

VINYLSKIVA

INTE LIKA MEDBORGERLIGA RAPPARROCKY

VANLIGT HUNDNAMN

ÖSTERLÄNDSK FLÖJT ÄMNE

SMUTSAT EFTER BRASA ARENA GES MODERSMJÖLK

SOM ÅR

HAR VALT DOKET VÅRDAR IDOGT

K V Ä V E

HA KUNSKAP OM

FÄRDVÄGEN RUNT PLANET

Bland de rätta svaren drar vi 10 vinnare Skicka rätt svar senast 15 augusti till: Gällivare kommun Kommunikationsavdelningen Michael Renström 982 81 Gällivare E-post: post@gallivare.se

Namn: .................................................................................................. Adress: ................................................................................................ Postnr: ................................................................................................. Postadr: ............................................................................................... Telefon: ................................................................................................

HEMLÄNGTAN

Längtan till Gällivare Det talas ofta om dem som blir kvar, och dem som lämnat. Men sällan talar vi om de som längtar hem. En av dem är Tobias Poggats, som på grund av jobb och studier bott borta ett bra tag, men med en ständig längtan efter det som är hemma. Tobias lämnade Gällivare som tjugoåring, så där som många gör efter gymnasiet när nånting drar iväg en.

Han pratar vidare om normer, och de normer som ofta är förväntade för en människa i Gällivare kommun.

Efter studietid och olika jobb i Umeå började det bli dags att vända hemåt. Men så sökte han in på läkarlinjen och blev antagen. Så nu är han inställd på ytterligare fem år borta från hemorten. Men trots många år borta så har han inte slutat att kalla sig för Gällivarebo. Han berättar om när han nyligen var med i en av Umeås lokaltidningar.

- Vissa personer har den sexualitet som förväntas av en, det språk som förväntas av en, eller hudfärg som förväntas av en. Att det finns en tanke om hur en människa ska vara och se ut, kan slå väldigt hårt mot en människa som inte följer den mallen. Vissa tjänar på att det är så, att den uppfattningen upprätthålls.

- Jag sa till dem “Ni måste skriva att jag är en Gällivarebo, det får ni inte glömma”. Men då skrev de att jag är en Umeåbo som kommer från Gällivare. Men jag är ju en Gällivarebo som bor i Umeå.

Tobias söker lite i resonemanget, tittar upp i taket, funderar. Sen säger han mer bestämt:

Tobias ler stort, det märks att det är en känsla han tycker om, känslan av att vara på väg hem. - Eller kanske bara det att man har människor omkring sig som förstår en. Överförandet eller inbjudandet till andra som vill vara med, båda de delarna skapar ett hem tänker jag. Har du hemlängtan? - Jo, det har jag varje dag. Tobias nämner allt som är tillrättalagt i staden och miljön runtomkring. - Hemma kan man ta tre steg ut mot de fria. Det kan man inte här på samma sätt. Vart man än kör så är det ett hus. Man kan få lite tryck över bröstet ibland och känner att man inte riktigt vet vad det är. Men att bara kunna ringa till någon och damma ut i skogen, det är väl det man tycker om. Vad är det du längtar hem till? - Att åka på fest, när några sitter runt ett bord, några har just kommit ut ur bastun. Eller bara känna doften av bensin från skoteroverallerna när någon kommer in. Eller höra klickljudet från renarna när de går, höra det samiska språket, att det används i vardagen. Alla människor som man känner där, som känner en. - Man kan ju blicka både utifrån och inifrån på en plats när man flyttat därifrån. Det är ganska förmätet att flytta från Gällivare, utbilda sig och sen tänka att man ska komma tillbaka och förbättra på det sätt man själv tycker om, det känns lite konstigt. 16

Hemlängtan har blivit mer påtaglig under pandemin, plötsligt har det inte varit lika självklart att kunna åka hem med jämna mellanrum. Han försöker finna sig i att läget är som det är, men längtar efter en tid när han kan åka hem när helst han känner för det. Det ständiga samtalsämnet mellan Gällivarevännerna i exil är hur man förhåller sig till sin hemlängtan. Att den aldrig upphör att finnas, hur mycket man än försöker. Att längta till Dundret, längta till Kaitumälven, längta till byn. Har din syn på hemorten förändrats sen du flyttade härifrån? - Ja, det har den verkligen. Tobias pratar om den destruktiva manligheten som han sett väldigt mycket av i Gällivare. Att den smittar av sig i relationer, gör att det skapas osunda förväntningar på alkohol, hur man kommunicerar, visar känslor, vad man ska jobba med. - Den kväver så mycket annat, den kväver språk, den kväver liv, alla är ju offer under den, även fast det kanske finns vissa som drar nytta av den på nåt sätt. Att problematisera manligheten gör ju att jag känner att det finns en plats för mig i Gällivare. Jag vill bygga meningsfulla relationer där den destruktiva manligheten inte finns, utan det finns något annat. Ett starkare vi. Då kan man blåsa liv i varandra på ett helt annat sätt. Snart får Tobias komma hem igen, så fort restriktionerna släpper. Flyttar hem gör han när studierna är klara, om fem år tar han sin examen. Så han får fortsätta att försöka stävja sin hemlängtan ett bra tag till.

Foto: Privat.

Vad är hemma för dig? - Du vet när man varit borta nånstans, och så åker man E10:an upp mot Gällivare, man börjar passera byarna, man passerar Hakkas där nånstans och så känner man hur det börjar suga i magen och tänker, faan, snart är jag hemma.

- Grunden i hemlängtan är ju en avkoloniserande process. Man gör sig av med alla de här tankarna och föreställningarna om hur en person ska vara. Att man inte måste blicka bort för att komma hem, eller måste inte blicka bort för att bli mer av sig själv som man kanske trodde då, för att man saknade verktyg, tankar.

FRAMTIDENS MATPRODUKTION

Växthus och landbaserade fiskodlingar i Gällivare Hybrits kommande etablering öppnar för många nya branscher i Gällivare. - Vi ser stor potential i den spillvärme som måste tas om hand från Hybrit säger Roger Hansson, vd Gällivare Näringsliv AB. Spillvärmen från Hybrits demonstrationsanläggning innebär möjligheter till livsmedelsproduktion på ett helt nytt sätt. Enorma mängder fossilfri och koldioxidfri spillvärme kommer att producera, mer än vad hela den svenska växthusnäringen förbrukar idag. Det kommer göra det möjligt för ny innovativ livsmedelsproduktion i Gällivare som kan leverera till en nationell och kanske även internationell marknad och öppna upp för nya branscher att utvecklas i regionen. Den stora efterfrågan på alternativ till kött, såsom växtbaserade proteingrödor förutspås hålla i sig. Här i Gällivare kommer vi kunna odla gurkor och tomater men också framtidens mat på ett klimatsmart sätt. Det här är en jättespännande möjlighet som vi tror mycket på, säger Roger Hansson. - Nu undersöker vi närmare hur man skulle kunna skapa ett cirkulärt matproduktionsekosystem från grunden. Vi har därför inlett en för- och möjlighetsstudie tillsammans med RISE och Symbios of Sweden för att ta reda på vad kan man göra med den här överskottsenergin kopplat till ökad försörjningsförmåga av frukt och grönt, insektsodlingar och landbaserad fiskodling. Och det är inte bara Gällivare Näringsliv AB som ser den här möjligheten. - Forskning från RISE och LTU visar att en megawatt spillvärme kan höja Norrbottens självförsörjningsgrad av tomat med 8 procent. Rapporter från AgriFoodTech visar att behovet av plantbaserade produkter ökar med 18 % per år fram till 2030, säger Louise Mattson vd Symbios of Sweden.

- Timingen är bra. Intresset för svenska livsmedel är stort och har blivit än större under pandemin. Både från politiskt håll och från konsumenter i Sverige, EU och världen. Det pågår dessutom ett intensivt arbete inom LKAB:s Reemap-projekt där man utvecklar teknik för att få ut fosfor ur nuvarande gruvavfall. Och fosfor används ju för att göra mineralgödsel. Potentialen är stor om vi arbetar tillsammans över gränserna mellan olika industrier och branscher, säger Louise Mattson. Ulf Sonesson, forsknings och affärsutvecklare på RISE håller med. - De sista fem åren har den tekniska utvecklingen och investeringsviljan inom foodTech (livsmedelsteknologi) och agtech (jordbruksteknologi) exploderat. Agtech är något av det som attraherar mest riskkapital i hela USA så här finns en möjlighet för Gällivare att hämta hem en massa spännande teknik och möjligheter.

Fakta: • Syftet med Hybrit är att sänka koldioxidutsläpp vid tillverkning av stål genom att ersätta kol och koks med vätgas vid reduktion av järnmalm. Därmed ersätts den tidigare koldioxid som restprodukt i framställningen av stål med vatten. • Ägare av Hybrit Development är SSAB, LKAB och Vattenfall. • ”Hybrit” är en akronym för ”HYdrogen BReakthrough Ironmaking Technology”. • Hybrits demonstrationsanläggning kommer att generera spillvärme. • Den svenska växthusnäringen kan dra stora fördelar av spillvärme och ger i dag 20 000 årsarbetstillfällen. • Planen är att Hybrits demonstrationsanläggning ska tas i drift 2026.

Foto: Michael Renström.

BRANDVÄRNET I HAKKAS

De värnar liv De är oftast första styrkan på plats, de som vinner tid och därmed också kan rädda liv eller förhindra att en olycka förvärras i väntan på att räddningstjänsten från tätorten kommer på plats. Möt brandvärnet i Hakkas. Deras yttersta syfte är att skapa trygghet utanför tätorten och vara första styrka på plats, då utryckningstiderna från tätorten till deras närområde är närmare 40 minuter när olyckan är framme. De är strategiskt placerade i Hakkasbyn efter tungt trafikerade E 10. - Det är ofta trafikolyckor efter vägen med vilt eller enbart fordon inblandade och då kan vi snabbt rycka ut och säkra platsen, så inga följdolyckor sker och vi hinner påbörja hjälp av skadade i väntan på styrkorna från Gällivare, berättar Jason Vermeul, brandvärnet Hakkas.

När larmet går Brandvärnet kom till år 2019 i kölvattnet av att ideella krafter i Hakkas i dialog med räddningstjänsten i Gällivare kommun identifierade ett behov av snabbare hjälp inom närområdet. Ur ett lokalt engagemang i bygden tog sedan ett brandvärn form med stöd av kommunens räddningstjänst och idag finns det 13 utbildade personer med allt från sjukvårdspersonal till gruvarbetare i styrkan. De har egna lokaler i Hakkas och har enligt lag inte några krav på sig vad gäller beredskap eller anspänningstid. - När larmet går får alla i styrkan ett sms från SOS alarm med information om vad som inträffat och då kvitterar varje person i mobilen om de inställer sig och får då den information som de behöver för utryckningen. Inom loppet av fem till tio minuter brukar de flesta som kan delta ha infunnit sig på lokalen, redo och ombytta. Vi har även ett utryckningsfordon som vi använder och om någon är lite sen, sluter de upp på platsen med egen bil. Dom som deltar vid utryckning får sedan betalt av räddningstjänsten

En trio från brandvärnsstyrkan i Hakkas. Fr.v Stephan Vermeul, Martina Haapasaari och Jason Vermuel.

för sin insats, berättar Jason, som via sitt ideella engagemang hittat sitt framtida yrke och nu utbildar sig till heltidsbrandman.

Trygghet med blåljus Det är mestadels trafikolyckor av olika slag de rycker ut på men de hjälper även till vid bränder och andra slags olyckor i bygden. Deras samverkan med räddningstjänsten i Gällivare är nära och god. - Att snabbt vara på plats vid en trafikolycka är ofta avgörande. Dessutom när människor är skadade är det en otrolig trygghet när blåljuspersonal infinner sig. Vi kan bland annat släcka bilbränder och behöva ge hjärt-lungräddning, vilket kan rädda liv innan nästa styrka och ambulans kommer. Brandvärnet har tät kontakt med insatschefen från Gällivare under arbetet arbetar och ser sig som en naturlig del av räddningstjänsten. De rycker också ut vid olika slags bränder trots att de inte har brandbil. - Vi har kunskap om hur vi minimerar eldens spridning och kan släcka eller hålla tillbaka mindre bränder innan de blivit för stora eller utom kontroll. Dessutom hjälper vi även till vid fallolyckor om någon som är gammal och sjuk faller i hemmet och inte kommer upp igen, då finns vi där och hjälper dem, säger Jason. Man tittar också på hur man kan utveckla området akutsjukvård för att kunna stötta vid Prio ett-larm. En viktig verksamhet som finns där när det som inte ska hända ändå händer. Och som bygger på frivilliga insatser av många. - Jag vill faktiskt hylla alla som ger sig ut när larmet går och är villiga att hjälpa andra människor när de som bäst behöver det, avslutar Jason Vermeul. 19

NEON SILVER

Musikskapande i pandemins spår

I tider då livespelningar och scenkonst har fått stå på paus valde gruppen Neon Silver att skapa musikupplevelser digitalt och med film. Bandet består av fyra personer varav Carolin Rynbäck, Jonathan Wikström och Simon Lundmark alla tre kommer från Gällivare kommun. I gruppen ingår också Simon Eliasson från Luleå. De har samarbetat i andra konstellationer och shower tidigare och landade för ett och ett halvt år sedan i att bilda ett gemensamt band. Namnet Neon Silver står för såväl det futuristiska och urbana i deras musik, som för det organiska mystiska.

Gruva och musik Till vardags jobbar artisten och sångaren Simon Lundmark som processoperatör i Aitikgruvans anrikningsverk. Han är också igenkänd här i Gällivare som sång- och körlärare på Kulturskolan. Kontrasterna i vardagen är stora mellan gruva och musikskapande. Men också en inspiration till avstamp i verkligheten i hans och gruppens skapande. - Gällivare är ett litet ställe men det finns många möjligheter till musikproduktion, många aktiva band och människor som jobbar med och idkar musik. Just det här blev ett distansprojekt där vi fyra har jobbat mycket på varsitt håll. Alla har varit involverade på olika sätt och det har fått ta lite tid, säger Simon Lundmark.

Covidanpassad process Samarbetet och resultatet visar att det går att skapa och nå ut med musik även med avstånd och under tider utan fysisk publik. Den speciella tid vi lever i har också varit en inspiration till det allvarliga budskapet i låten. Den har sin grund i grekisk mytologi och en spegelvärld i vår tid där instängdhet och karantän har lett till ökad fysisk och psykisk misshandel i relationer. Låten Echo är en tung, dramatisk poplåt som är inspirerad av den grekiska mytologins berättelser om nymfen Echo som döms att aldrig kunna tala själv utan bara upprepa vad andra sagt till henne. Hon förälskade sig i Narcissus men han älskade bara sig själv. Videon har producerats av Henrik Ahlström med stöd av BD Pop. - I videon följer vi ett modernt par i deras vackra hem men där allting inte är som det ska. Vi växlar sedan till en spegelvärld där samma personer gestaltar mytologins Narcissus och Echo i form av två moderna dansare i en vattenfylld black-box. Det vi har gjort är en cross-over mellan olika artistiska uttryck. Det är modern popmusik som möter klassisk dans och som fångas genom kamerans öga, förklarar Simon Lundmark. Responsen på låt- och filmsläppet har inte låtit vänta på sig. Bandet har hörts i P4 Norrbotten och spelas flitigt på Spotify. Vill du se och höra produktionen så hittar du den här, scanna QR-koden.

Foto: Magnus Stenberg.

Neon Silver, ett modernt popband med rötterna i Malmfälten, fann inspiration och kreativitet under pandemin. I våras släppte de en ny singel och musikvideo med låten Echo som har vuxit fram ur ett musikaliskt samarbete på distans.

- Gällivare är ett litet ställe men det finns många möjligheter till musikproduktion. 21

MEÄN ÄÄNI

Att vara ung i Gällivare på film Meän Ääni - unga filmskapare i Tornedalen är ett projekt som riktar sig till ungdomar i kommunerna Haparanda, Pajala, Gällivare, Övertorneå och Kiruna. Efter en liten knackig start på grund av pandemin, har en filmgrupp precis startat upp i Gällivare. Mentor för gruppen är fritidsledaren Nadia Hill som i nuläget fått med sig fem ungdomar som vill utvecklas inom filmskapande och berätta sin historia som ung i Tornedalen. Patrik Frisk, Molly Axelsson och Linnea Mattsin är tre av ungdomarna som är i startgroparna för att dra igång projektet. Syftet är att skapa kortfilmer som på ett eller annat sätt är rotade i Tornedalen. De får använda sig av olika metoder, stilar och genrer för att berätta sina historier. I Haparanda kommun har de jobbat mer med skräckfilm, vilket Molly tycker verkar intressant. Linnea ser fram emot att utvecklas inom filmskapande och tycker att det verkar roligt att jobba med media.

Linnea Mattsin, Patrik Frisk och Molly Axelsson är tre av deltagarna i Meän Ääni. Foto: Julia Palo.

Även Patrik ser fram emot att lära sig mer om att göra film. Tillsammans hoppas de kunna dela med sig av historier och perspektiv som inte är det förväntade för en Gällivareungdom, att de kan visa en annan sida av kommunen. Det kommer vara mycket fokus på identitet och perspektiv. De är fortfarande lite osäkra på hur allting kommer gå till, men är överens om att de tillsammans har mycket de vill dela med sig av, och ser fram emot att börja.

Förhoppningen är att filmprojektet ska mynna ut i en filmfestival, där alla kortfilmer från projektet visas upp. Men det viktigaste av allt är att det är ungdomarnas tur att berätta och dags för de vuxna att sitta ner och lyssna. Fakta: Meän Ääni genomförs av studieförbunden Kulturens Bildningsverksamhet och Allmänna Arvsfonden, och riktar sig till högstadie- och gymnasieungdomar. Intresserad av att vara med? Läs mer på www.meanaani.se

Snart dags för Gällivare minoritetsspråksfestival igen! 1. Berätta om vad Gällivare minoritetsspråksfestival är Festivalen är en mötesplats för alla som känner samhörighet eller har intresse för de språk som Gällivare är förvaltningskommun för; meänkieli, nordsamiska, lulesamiska och finska. Genom musik, litteratur, hantverk, mat, barnaktiviteter blir festivalen en plattform för språken och människorna. Det är en arena där språken får en självklar plats, och ett tillfälle att för första gången våga närma sig ett språk som kanske gått förlorat i ens familj. I år arrangeras den 3-4 september.

2. Vad planeras inför årets festival? Det blir fokus på språkliga aktiviteter, att våga se att det inte är så svårt att lära sig. Gemenskap och möten över språk- och generationsgränser. Vi har bjudit in både välkända och okända akter. Just nu inväntar vi besked för publikantal och hoppas på att pandemin ska ha att lättat tills dess. Vi har både b-plan och c-plan för att kunna genomföra på ett smittsäkert sätt.

3. Vad ser du mest fram emot med den? Att få lyfta språken tillsammans med andra, och framförallt att få skapa den här språkliga mötesplatsen och gemenskapen som så många av oss längtar efter nu!

Info: Startade 2018 och drivs av Kulturföreningen GiellaKieli. Åres festival finansieras av Sparbanken Nord, Gällivare Kommun, Kulturrådet, ISOF och Ávki. www.giellakieli.com

Liza Påve, projektledare

Språket talar om vilka vi är Gällivare är en språkrik kommun. Av de fem nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, jiddish och romani) talas här har tre av dem och har en lång historisk koppling till området. Gällivare är också förvaltningskommun för de tre, samiska, finska och meänkieli.

EN SPRÅKRIK KOMMUN

Hon upplever att samiskan och samisk kultur mest får synas när det är något större evenemang i stan, vilket är något som måste ändras. - Språk och kultur måste få synas och ges plats i vardagen. Här är kulturen central och måste satsas på, särskilt för barn och unga, men att normalisera språkanvändning generellt är det allra viktigaste.

Det innebär att man har rätt att använda sitt språk i kontakt med kommun, myndighet och domstol och en rätt till att skola och förskola ska kunna erbjudas på det aktuella språket. Mindre formellt handlar det kanske också om ett ansvar för spåket som kultur- och identitetsbärare. Människan skapar språket och språket skapar människan. Här nedan träffar du två nyblivna föräldrar som ser språkrikedomen som en stor tillgång för sina barn. Tage och Nikolai Äystö.

Det är inte ett problem, det är en tillgång Nikolai Äystö bor i Gällivare tillsammans med sambon Sandra och ettåringen Tage. Nikolai kommer från Stockholm och flyttade upp till Gällivare för ett par år sedan. Han är musiker och kulturarbetare, men jobbar även deltid på den tvåspråkiga förskolan Älven. Nikolai talar finska och är uppvuxen med tvåspråkighet. Susanna Israelsson.

Språket betyder allt Susanna Israelsson är född och uppvuxen i Gällivare. Hon har bott borta i några år, men flyttade hem när hon pluggat färdigt till statsvetare. Idag jobbar hon för Nordiska Samerådet, och bor tillsammans med sin sambo Johan och deras ettåriga son Vilhelm. Susannas modersmål är lulesamiska men hon förstår även sin pappas modersmål, meänkieli.

Hur kommer det sig att du talar finska? - Mamma kommer från Finland och hade en vän som var väldigt språkpolitiskt medveten, och hävdade att hon hade all rätt att prata finska med sina barn, även fast vi bodde i Sverige. En annan bidragande orsak är att jag gått i en tvåspråkig grundskola. Idag talar Nikolai finska med sin mamma, sina släktingar och sonen Tage. - Jag vill förmedla språket till Tage för att visa att det är okej. Jag vill även att Tage genom språket ska få kopplingen till släkten och sina rötter.

Vad betyder språket för dig? - Språket betyder allt. I språket har vi våra känslor, melodier, sociala koder, värderingar, vår kunskap och historia. Det är så viktigt att erkänna alla de här delarna inom ett språk, och ge plats åt det.

Hur syns de nationella minoritetsspråken i Gällivare kommun och hur hade de kunnat bli mer synliga? - De syns lite, genom kommunens olika verksamheter tillexempel. Men jag tycker att språken borde genomsyra barnomsorgen mer, inte bara på särskilda avdelningar.

Susanna talar lulesamiska med sin familj och släkt, sina kollegor, de vänner som också pratar samiska och med sin son. Även sambon har lärt sig samiska, vilket är det språk som familjen ofta talar tillsammans. Susanna önskar även att kunna utveckla sin meänkieli, för att även Vilhelm ska kunna lära sig.

När han själv flyttade till Gällivare upplevde han en samhörighet tack vare språket. Han kunde förstå Gällivarefinskan, visste vad ortnamnen betydde. - Flerspråkighet är inte ett problem, det är en tillgång. Läs en längre version på: www.facinggallivaremagasin.com

Foto: Julia Palo

DUNDRET MTB

Miljonsatsning på cykelbanor på Dundret

Snart kan skidbacken Dundret sjuda av liv och rörelse även på sommaren. Den nystartade mountainbike-föreningen Dundret MTB har fått drygt fem miljoner kronor av Arvsfonden till att anlägga downhillbanor och en pumptrackbana. - Det är fantastiskt! Nu kan vi satsa, säger Catrin Kontio, föreningens sekreterare. Dundret MTB sökte och fick beviljat maxbeloppet i projektstöd från Allmänna arvsfonden. Dessutom har föreningen fått 600 000 kronor i anläggningsstöd från RF SISU Norrbotten i våras. Satsningen riktar sig i första hand till barn och ungdomar och alla som gillar att cykla. För att det ska passa så många som möjligt byggs det ingen extremt svår bana i nuläget men väl två downhillbanor av olika svårighetsgrad. I anslutning till dem kommer även en pumptrackbana byggas, anpassad för både nybörjare och mer avancerade åkare. En pumptrackbana går till skillnad från downhillbanorna jämns med marken. Med hjälp av sin rörelseenergi ”pumpar” man sig framåt i stället för att trampa.

Banorna ska kunna nyttjas – både organiserat och spontant – av Dundret MTB, andra föreningar, skolor och allmänheten. - Det här är för alla! Vi har fått mycket fin respons, folk i alla åldrar tycker det är kul. Redan nu har föreningen börjat projektera i samråd med Dundret Lapland. Riktlinjer för säkerheten finns och därför kopplas experter in. - Det som kostar mest med att bygga banorna är själva arbetet med grävmaskiner. Hur fort det går beror på hur det ser ut under marken där de gräver. Men vi satsar på att få anläggningen klar i år. Dundret är en fantastisk plats, för det blir så långa banor!

Några medlemmar ur Dundret MTB. Fr. v. Mattias Strand, Tony Normark, Robert Björkman, Dante Kontio och Catrin Kontio.

Ett attraktivt Gällivare byggs på samverkan

Gällivare kommun tillsätter nu en samordnare för att bygga ett bra nätverk som kan fånga upp de möjligheter som den gröna omställningen ger. Samverkan och samarbete är nyckelorden när Gällivare nu satsar på fler bostäder, ett bredare näringsliv och ökad inflyttning. Det pratas om 3 000 nya arbetstillfällen till Gällivare när gruvindustrin miljardsatsar för en grön omställning. För att möta detta sluter kommunen nu till sig viktiga funktioner och kompetenser i Gällivare. Fyra olika projektgrupper kommer att arbeta med specifika områden; kompetensförsörjning, bostäder, hållbar utveckling och attraktion och kommunikation. I kombination med ett växande näringsliv behöver Gällivare stärka sin position. Gällivarebon ska känna

stolthet över sin kommun och fler behöver bli medvetna om det goda livet som erbjuds i här. Arbetet med att ta fram platsvarumärket Gällivare har påbörjats. Nyckelorden är så klart samverkan och delaktighet. Workshop kommer att hållas och enkäter kommer gå ut. Mer information om detta arbete dyker upp på hemsidan och våra sociala medier.

Hybrits nästa steg i arbetet med demonstrationsanläggningen i Gällivare Nu går Hybrit vidare i förberedelserna för demonstrationsanläggningen för tillverkning av fossilfri järnsvamp. Hybrit-initiativet är SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls satsning för att utveckla tekniken för en fossilfri värdekedja från gruva till stål. Genom att använda fossilfri vätgas istället för kol och koks i reduktionen av järnmalm till järn blir restprodukten vatten istället för koldioxid. Initiativet har potential att minska Sveriges koldioxidutsläpp med tio procent.

Tillståndsprocess och samråd Det är många delar som ska utredas, analyseras och falla på plats och dessutom med en tuff tidplan. - Just nu befinner vi oss i tillståndsprocessen och där ingår att samråda med myndigheter, näringar, enskilda, allmänhet, föreningar och organisationer som kan tänkas bli berörda säger Eva Vitell, vd för Hybrit Development AB. Ett kompletterande samråd kommer att inledas i juni och pågå in i september. Hybrit kommer att bjuda in till detta via annonser men också göra direktutskick till bland annat närboende och fastighetsägare.

Eva Vitell, vd för Hybrit Development AB. Foto: Elisabet Redig.

Utöver det så blir det en samrådsutställning på RE-form. Särskilda intressenter ska bjudas in till samrådsmöten på det sätt som är möjligt enligt rådande restriktioner efter sommaren. Syftet är att informera om projektet och de förändringar som skett sedan det initiala samråd som genomfördes förra sommaren, och få möjlighet att ta emot synpunkter som kan vara värdefulla för det fortsatta arbetet vid utformningen av anläggningen och vid framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning. - Vi ser verkligen fram emot att lära känna er i Gällivare och hoppas på en fortsatt konstruktiv samverkan med er. Ta också chansen och medverka i vårt samråd, det betyder väldigt mycket för vårt fortsatta arbete, avslutar Eva.

Mer information Till dig som vill veta mer om vad som är på gång eller fördjupa dig mer kring Hybrit, besök gärna webbplatsen: www.hybritdevelopment.se. Där finns även en sida med information om demonstrationsanläggningen för den som är intresserad av hur arbetet utvecklar sig. Du är varmt välkommen att kontakta Hybrit med frågor: Mail: info@hybrit.se. Jeanette Lundqvist Åsa Bäcklin ansvarig för samhällskontakter kommunikatör 070-547 79 71 070-358 22 93 25

HEMESTERTIPS

Hemestertips

med stadsnära avskildhet Upptäck hemkommunen och njut av den livskvalitet vi har utanför knuten. Här delar entreprenören och naturälskaren Karin Niva med sig av sina personliga tips på fina dagsutflykter i Gällivare kommun. Karin Niva, med företaget Karin Niva Event & Support, har ett stort intresse för friluftsliv och natur och lång erfarenhet av besöksnäring i eget företagande, som skidlärare, guide, konferens, hotell med mera. Hennes kunskap och tips kommer väl till pass under ännu en hemestersommar i norr. Stanna hemma och njut av allt det fina vi har i vår närmiljö, det som normalt sett hela världen och Sverige kommer hit för.

- Det som är helt unikt här i Gällivare är ju att vi kan sätta oss i bilen, ta med en kaffetermos och bara några minuter bort ha kalfjäll och vildmark. Vi kan göra det på lunchrasten om vi vill. Varför ska vi betala för SPA när vi kan göra allt det här helt gratis, menar Karin Niva. Några av hennes tips för årets hemester får du här:

Foto: Anton Blomstam.

Dundret Ta bilen från centrum upp längs ”femmanvägen” så når du Dundrets stortopp och kalfjället på bara några minuter. Sista biten till toppen promenerar du på grusad promenadväg med hög tillgänglighet som även fungerar för barnvagnar. Utanför stugan ”Åke på toppen” kan du njuta helt ostört av hänförande utsikt. Den som vill kan fortsätta med lättare vandringar härifrån på skyltade leder. Så packa väskan även för denna lilla tur och njut av vår centrumnära fjällvärld med solchanser dygnet runt.

Foto: Michael Renström.

Stora Sjöfallet

Foto: Kent Wingsund.

Foto: Karin Niva.

Vill du göra en heldagstur är Stora Sjöfallet ett perfekt utflyktsmål cirka 1,5 timmes bilfärd från Gällivare. Stora Sjöfallets nationalpark är en del av UNESCO:s världsarvsområde Laponia. I Sjöfallet finns både matservering och en liten butik. Du kan ströva fritt och även utgå härifrån för dagsturer. Är du väl här får du inte missa besökscentrumet Naturum Laponia med bildspel, utställningar, café med mera.

Nautanen

Sandviken beach

En riktig pärla bara en halvtimme från Gällivare cirka 8 kilometer nordost om Koskullskulle. Platsen bjuder på både historia och fina strövområden. I slutet av 1800och början av 1900-talet var detta ett blomstrande gruvsamhälle där det bröts koppar. Här fanns fem gruvor med namnen Dagny, Hoppet, Maria, Fredrik och Max, anrikningsverk, smältugnar, en 7 km lång linbana, flera hundra invånare, skola med mera.

Sandviken måste vara en av landets, kanske världens, få platser där du kan sola och bada på en fin sandstrand med musik i högtalarna och samtidigt blicka ut över fjällen. För oss som bor här är det verklighet! Vår egen beach Sandviken har dessutom ett fint utegym för den som vill hålla sommarformen. För extra sommarvibbar finns ett discobås med USB-uttag till egen musik. Vem blir sommarens mest populära strand-DJ?

Lika snabbt som samhället växte upp lades det sedan ner och tömdes efter några års produktion. Men de fascinerande lämningarna finns kvar. Det är skyltat med historiska beskrivningar. Här finns också grillplats och bärmarker. Packa ryggsäcken och känn historiens vingslag i fin miljö.

Ha en skön sommar och njut, håll i och håll ut. 27

En MAS

med skinn på näsan När Ingela Öhman i år avslutar sitt uppdrag som MAS, eller Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska i Gällivare kommun, gör hon det med en unik erfarenhet. En pandemi och en vaccinationskampanj. - Det har varit häftigt mycket att göra och många nudelburkar i farten men ändå, att ha fått vara med om en pandemi i mitt jobb, det är också häftigt, säger hon. Hon sticker inte under stol med att pandemin har skyndat på hennes beslut att lämna uppdraget som MAS. - Nä, så är det. Det har tagit mer än min arbetstid, mer än 200 timmars övertid har det blivit. Men samtidigt har det varit oerhört givande. Det har funnits så mycket rädsla kring Covid och utbrotten och där har hela min yrkeserfarenhet och mitt kunnande kommit till nytta. En MAS jobbar inte i verksamheten utan med patientsäkerhet och samverkan. Det gör att många typer av frågor kan hamna på MAS:ens bord. - Det har aldrig varit enformigt, jag har gått till jobbet med glädje. Så det är inte en utbränd pandemikrigare som lämnar tjänsten. Tvärtom verkar Ingela Öhman ha lätt att se det positiva med jobb och tillvaro. Och det trots att hon under våren har varit högst delaktig i en stor vaccinationskampanj där det delades ut 1000 doser, många av Ingela personligen, och förmodligen blev det också en och annan nudelburk till middag. - Det rullade på bra och det var ju ett positivt arbete i kampen mot pandemin. Större delen av sitt yrkesliv har hon varit sjuksköterska, främst inom intensivvården men hon har också jobbat med äldre. Sedan 2005 har hon varit tillförordnad MAS i Gällivare kommun och 2017 blev hon ordinarie.

- Jag är mest nöjd med att samverkan mellan region och kommun har blivit bättre. Patientsäkerheten har också blivit bättre. Dessvärre finns det en del oavslutade puckar men de hoppas jag kunna lösa under min tid som kvalitetsansvarig sjuksköterska. Jag är väldigt lösningsorienterad. Lösningsorienterad skulle kunna vara en omskrivning för stentuff. Och blandat med det mjuka intryck hon ger verkar hon också ha en sådan sida. Skinn på näsan. Kanske en alldeles nödvändig egenskap i hennes yrke. Och frågar man runt lite på hennes arbetsplats i kommunhuset får man intrycket av en mycket uppskattad medarbetare men också, tja, skinn på näsan. Det är inte riktigt dags för pension ännu, först ska hon vara kvalitetsansvarig sköterska och lite av en högra hand för den nya MAS:en. Men det finns planer. - Vi ska bygga lite hemma i byn. Var det är? Lill-Saivis förstås. Men man vill ju hinna se lite annat också så därför har jag och maken en husbilstripp genom Europa inplanerad. Och så ska jag njuta av livet. Och läsa konsthistoria. Ett hektiskt arbetsliv verkar följas av en ganska hektisk pensionering.

VIKTIGA NUMMER

Nästa nr av Kommunbladet kommer i december 2021

Har du tips eller synpunkter om Kommunbladet kan du skriva till: post@gallivare.se eller Kommunikationsavdelningen, 982 81 Gällivare

I nödsituation Vid en kris eller allvarlig händelse Sjukvårdsrådgivningen Ambulans i icke brådskande fall Räddningstjänst Sotningsväsendet Felanmälan (Ang vatten och avlopp, gator och vägar, kommunens fastigheter) Socialjour, efter kontorstid Socialtjänsten, dagtid Polisen Gällivare

Ring 112 113 13 Ring 1177 0920-22 02 75 0970-551 65 0980-100 11 0970-818 213 0970-818 212 0970-818 000 114 14