Gällivare - också ett varumärke Hemtjänsten vardagens hjältar
Dundret mot nya höjder
Nr 2, 2021
Vad är Gällivare för dig?
Innehållsförteckning 17
6 22-23 10-11
Carola Johansson - Det är mitt hem. Med fjället mitt i byn. Jag gillar att det är ett litet samhälle, skulle bli ihjälstressad av att bo i en storstad. Och här hälsar vi på varandra.
Tommy Larsson - Det har jag aldrig tänkt på. Men det är ju där jag är uppvuxen och där jag arbetar. Jag har aldrig tänkt på att flytta. Här är det lugnt och det finns det mesta.
Charlotte Hallgren - Oj! Svår fråga. Gällivare är trevligt och jag gillar snö och vinter, skidåkning och frisk luft. Människor är öppna och pratar med varandra.
18-19 2 3 4 5 6 7 8-9 10-11 12-13 14 15 16 17 18-19 20-21 22-23 24 24
Vad är Gällivare för dig? Kommunalråden har ordet Hållbara livsmiljöer skapas i Gällivare Kooperativt boende i Gällivare Malmbergsbornas stora flytt Unik hållbarhetsutbildning Dundret laddar om för ny kanonsäsong Vardagens hjältar Vinterkrysset Stora vinster med klassmentorer Statens särskilda samordnare Uppskattad jultradition på Museet En anrik brukshundklubb med bredd I Gällivare finns urkrafter Multiaktivitetshuset Lycka istället för pengar Här är Gällivares nya kommunvapen Stort grattis till hockeyn i Gällivare kommun
Gilla oss och följ oss på facebook.com/gallivare.se Instagram: @NyaGallivare
T
S
Lisa Burman - För mig är Gällivare naturen. Det finns någon sorts gemenskap som man bara hittar på mindre ställen. Det känns också så hoppfullt nu med allt som händer.
Gällivare kommun 982 81 Gällivare, Tfn 0970-818 000 vx Besöksadress Tingshusgatan 8-10 • E-postadress post@gallivare.se Hemsida www.gallivare.se Ansvarig utgivare Maria Lindgren Grafisk form Michael Renström Redaktionsgrupp Gällivare kommun, Face of Gällivare, Gällivare Näringsliv AB M NE N Ä R KE VA Foto Kent Wingsund Omslag Tomten myser vid elden. Foto: Kent Wingsund Tryck Ågrenshuset Produktion AB Miljömärkt trycksak 3041 0010
2
KOMMUNALRÅDEN HAR ORDET
Det är i Gällivare det händer! 2021 har präglats av framtidstro och glädje. Den gröna omställningen inom industrin och produktion av fossilfritt stål är här. I Gällivare och den är på riktigt. I mars 2021 stod det klart att Hybrit kommer att etablera en demonstrationsanläggning för fossilfri järnframställning i Gällivare. En satsning som genomförs av LKAB, SSAB och Vattenfall och innebär att de blir först ut i världen med att tillverka fossilfritt stål. Hybrit beräknar att kunna ta anläggningen i bruk 2026. Även världens största vätgasanläggning ska placeras i Gällivare. Detta kommer att generera många nya arbetstillfällen i Gällivare även utanför den gröna omställningen, inom befintliga verksamheter som vård, skola och omsorg, men också inom näringslivet och handeln. Detta ställer stora krav på oss inom kommunen på flera områden. Vi behöver fler bostäder i Gällivare kommun. Efterfrågan är stor. Med de stora satsningarna på den gröna omställningen så kommer det att generera mycket fler arbetstillfällen. Kompetensförsörjning och utbildningsmöjligheter måste säkras upp inom våra kommunala verksamhetsområden. Här kommer de historiskt stora satsningarna inom förskolan med minskade barngrupper ha stor betydelse. Även satsningarna på fler vuxna i klassrummen inom grundskolans årskurs 1-6 är viktiga parametrar. Vi måste också skapa fler mötesplatser så att vi kan erbjuda en rik fritid oavsett intresse, ålder och bakgrund. För att öka intresse för fler att bosätta sig i vår kommun behöver vi jobba med attraktivitetshöjande insatser. Även det påbörjade arbetet med platsvarumärket kommer att ha betydelse. Levande landsbygd är en förutsättning för att skapa attraktiva platser att bo och verka på. Exempel på de satsningarna är ny lekplats i Tjautjasjaure och en hundaktivitetsplats i Hakkas. Det pågår också samverkan kring en Multiaktivitetsarena i Puoltikasvaara.
Birgitta Larsson birgitta.larsson@gallivare.se
Inledningen av 2021 präglades fortfarande konsekvenser av Covid-19. Vaccinering av både brukare och personal genomfördes effektivt och resulterade i gott resultat med markant minskande av insjuknade i Covid-19 i alla verksamheter. I september lättades det på restriktionerna och vi kunde sakta men säkert börja återgå till det vanliga, men med försiktighet.
Viktiga kommunala händelser under 2021 • Upprustning av lekplatser i tätorten påbörjades och pågår • Trygghetsboendet började byggas på den tidigare kommunparkeringen. • Ännu ett event med Gällivarepremiären • Ridanläggningens etapp 1 färdigställdes, resterande del av projektet pågår. • Ett 50 tal tomter på Repisvaara har tagits fram och försäljning påbörjas inom kort • Avgiftsfri kulturskola infördes • Avvgiftsfri familjerådgivning infördes • Hemtjänsttaxan blev förmånligare • Tillsatte särskild samordnare för att möta den gröna omställningen • Exploatering Nuolajärvi - planläggning av bostads område färdigställdes. Planen är 50 småhustomter, cirka 50 lägenheter samt kulturbyggnader med 39 bostäder och verksamhetslokaler. • Vid Dundrets fot, startades planläggning av ett nytt bostadsområde, Bryggeribacken, Andra sidan. Förutsättningar för flerbostadshus i upp till tre våningar och småhustomter.
Jeanette Wäppling jeanette.wappling@gallivare.se
Henrik Ölvebo henrik.olvebo@gallivare.se
3
HÅLLBARA LIVSMILJÖER
”För att lyckas med detta arbete behöver många jobba tillsammans, vi behöver tänka nytt, visionärt och samtidigt konkret.”
Hållbara livsmiljöer
Alexander Kult, särskild samordnare och Sofie Rynbäck plansamordnare på Gällivare kommun.
skapas i Gällivare
Flera kommuner i Norrbotten och Västerbotten har vänt sig till regeringen för hjälp med att utforma hållbara livsmiljöer i norr. Ur den dialogen har Boverket, Energimyndigheten, ArkDes, Vinnova och Formas nu tagit fram en modell hur denna samverkan kan se ut. Nu ska ett team med olika kompetenser skissa på hur Gällivare kan skapa hållbara livsmiljöer. Gällivare står nu i händelsernas centrum globalt när gruvindustrin miljardsatsar för en grön omställning. Där Gällivare med människornas och naturens urkraft - utan att krångla till det fortsätter att växa. Nu vill kommunen skapa det mångkulturella och inspirerande samhället som leder den gröna omställningen. Detaljplaneläggning av norra Harrträsk mellan Dundret och Repisvaara är under uppstart. Syftet är bland annat att skapa fler byggrätter för bostäder och kommersiell verksamhet samtidigt som det blir en viktig pusselbit för att koppla ihop staden med fjället. - Det här är en spännande och unik möjlighet för oss att, tillsammans med andra kommuner, myndigheter och kreativa team, måla bilden av 4
framtidens hållbara livsmiljöer, säger Sofie Rynbäck plansamordnare för Gällivare kommun. Syftet är att stödja kommunerna i arbetet med att utveckla och skapa hållbara, inkluderande och attraktiva livsmiljöer. - För att lyckas med detta arbete behöver många jobba tillsammans, vi behöver tänka nytt, visionärt och samtidigt konkret, säger Alexander Kult, särskild samordnare. Idéskisserna är ett sätt att samla kreativ kompetens för att bidra till utveckling och omställningen till ett mer hållbart samhälle ur alla perspektiv. Samhällsomställningar med industrisatsningar måste möta också möta kultur och konst i samverkan.
NYTT BOENDEKONCEPT
Kooperativt boende i Gällivare Gällivare får fler bostäder och med det ett nytt boendekoncept i stan. Bokoop planerar för att bygga 28 kooperativa hyresrätter i Gällivare. Kooperativet innebär mer bestämmanderätt och lägre hyror. Bokoop bygger kooperativa hyresrätter och har idag färdiga lägenheter i Nykvarn, i Mälardalen, och de har flera projekt på gång. Bland annat i Gällivare. - Vi har under en tid följt alla industrisatsningar i norr, och tittat på andra orter. Men i och med att det finns en färdig plan i Gällivare, och ett så stort behov av fler bostäder blev det en naturlig startpunkt, säger Olof Landgren, ordförande Bokoop. I Gällivare planeras för 28 lägenheter, i sju hus på Silfwerbrandshöjden. Kooperativa hyresrätter är ett slags mellanting mellan bostadsrätter och hyresrätter där den kooperativa föreningen är hyresvärd och hyresgästen är medlem i föreningen. Det är medlemmarna som styr förvaltningen av bostaden tillsammans, men hyresgästen ansvarar över lägenheten på samma sätt som en bostadsrätt. - Det blir mindre treor, med uteplats på nedre plan och balkong på övre, carport och förvaringsmöjligheter. Vi vill få till radhuskänsla i området som i övrigt är bebyggt med villor, säger Olof Landgren.
I och med att det är kooperativa hyresrätter blir hyrorna lägre än normalt för nyproduktion, cirka 30–60 procent lägre. - Majoriteten av befolkningen har inte möjlighet att betala vad nyproduktion kostar att bo i, men vår ambition är att pressa hyrorna så långt det är möjligt utan att göra avkall på hållbarhet och långsiktig kvalitet, säger Olof. Och hållbarhet är något Bokoop jobbar aktivt med. Alla hus är Svanenmärkta och hållbarhetstänket genomsyras i hela produktionen, från materialval till energiprestanda. Husen är välisolerade, med bergvärme och solpaneler. Målet är att husen ska producera lika mycket energi som de gör av med. Vid det färdiga huset i Nykvarn finns både elbilpool och ett annex för e-handel som kan ta emot paket och matvaror för de boende.
Olof Landgren, ordförande Bokoop.
Fakta En kooperativ hyresrätt är en av fyra lagreglerade boendeformer i Sverige och kan sägas vara ett mellanting mellan hyresrätt och bostadsrätt. En kooperativ förening äger – eller hyr – en fastighet och föreningen är hyresvärd och hyresgästen är medlem i föreningen. När hyresgästen flyttar in betalar hen en insats, en form av deposition till föreningen, som betalas tillbaka vid utflytt. Källa: Boverket.se
Nästa steg i processen är projektering för att se så att allt stämmer och att alla kriterier uppfylls. När det är klart kan marken köpas. Byggtiden är beräknad till 18–24 månader och förhoppningen är att de första hyresgästerna ska kunna flytta in om 2–3 år.
5
SAMHÄLLSOMVANDLINGEN
Att bo vid Dundret är som att vara på en ständig skidsemester menar Joakim och Jessica Norell.
Malmbergsbornas
Stora flytt till Gällivare För familjen Norell blev det en stor flytt när alla sju familjemedlemmar fick packa ihop sina saker och stänga dörren till huset på Eriksgatan i Malmberget för sista gången. I Gällivare stod deras nya hus på det fjällnära bostadsområdet Repisvaara och väntade. Här tronar Dundret och huset är placerat med en perfekt vinkel mot berget. Joakim och Jessica Norell tar emot oss i sitt nya hus på Soldalsringen. Barnen Loa, Hilda och Hillevi leker ute i solen. Här står ett helt nytt hus som de fått av LKAB som ersättning till den tidigare familjebostaden i Malmberget. Flytten var tillslut oundviklig på grund av gruvans utveckling på orten. - Det kändes känslosamt i och med att barnen blev ledsna när vi skulle flytta. Det tog lite i hjärtat att lämna, det var ju deras hem och de visste ju inget annat. Men det var nog främst för att de inte riktigt visste vad som väntade och nu är vi alla jättenöjda. Här finns fler kompisar och många barnfamiljer, säger Jessica Norell. - Osäkerheten innan vi visste vad vi skulle få och var vi skulle hamna var jobbig. Men sen när vi visste vad vi skulle få blev det en lättnad, säger Joakim Norell.
6
Nya bostadsområden växer fram som svampar i Gällivare kommun och för familjen Norell stod det tidigt klart att det var till just Repisvaara man ville. Skidåkning är det stora intresset inom familjen och nu bor de precis intill fjällanläggningen. - Att bo bredvid en skidbacke och en lift har alltid varit drömmen. Det är ju det som är den stora grejen och det var det var därför jag valde att stanna kvar här när jag flyttade hit från Stigtomta för 25 år sedan. Nu bor vi på en ständig fjällsemester och behöver aldrig åka hem från den, avslutar Joakim Norell.
”Att bo bredvid en skidbacke och en lift har alltid varit drömmen.”
KUNSKAPSCENTRUM
”Det här är en unik möjlighet för företag att öka kunskapen när det gäller omställningen till ett mer hållbart företagande.”
Unik hållbarhetsutbildning har startat i Gällivare
Den 14 oktober startade Kunskapscentrum för hållbarhets utbildning Agenda 2030 för små och medelstora företag i Norrbotten. Utbildningen som är diplomerande hålls på plats i Gällivare och leds av människorättsjuristen Parul Sharma med över 20 års erfarenhet inom frågor som rör hållbar utveckling. - Det här är en unik möjlighet för företag att öka kunskapen när det gäller omställningen till ett mer hållbart företagande. Det är den första utbildningen i sitt slag som vänder sig direkt till små och medelstora företag och ger dem verktygen för att klara den viktiga omställningen, säger Parul Sharma. Kunskapscentrum för hållbarhet invigdes under hösten 2019 och har under pandemin erbjudit digitala inspirationsföreläsningar och panelsamtal om bland annat mångfald, hållbarhet inom offentlig upphandling, transport och logistik samt hållbar konsumtion.
- Vår målsättning med samarbetet är att öka det lokala näringslivets konkurrenskraft genom att ligga långt fram i hållbarhetsarbetet. Ambitionen är att utbilda 150 företag de närmaste två-tre åren. Kunskapscentrum för hållbarhet har vi knutit till oss den främsta expertisen på området och det ger oss en möjlighet att snabbt klara omställningen och stärka vår ställning inför de stora industri-satsningarna de kommande åren, säger Roger Hansson, vd för Gällivare Näringsliv AB. Fakta Kunskapscentrum för hållbarhet är ett samarbete mellan Gällivare Näringsliv AB och CSR Sweden. CSR Sweden är ett nätverk av företag, från olika branscher, som har gemensamt att de vill jobba med och driva CSR och hållbarhetsfrågor. CSR är en förkortning av engelskans Corporate Social Responsibility (företags samhällsansvar). www.kunskapscentrumforhallbarhet.se
7
Dundret laddar om för ny kanonsäsong
56 000 unika besökare och en halv miljon passager i liftarna gjorde förra året till en succé. Lägg till det en nominering till Sveriges bästa fjällanläggning så står det klart Dundret har mycket att leva upp till. - Målbilden är 300 000 unika besökare, säger verksamhetschefen Tobias Larsson.
8
Och man har gjort vad man kan för att redan i år närma sig målbilden. Arbetet med att utveckla anläggningen är igång och inom kort kommer byggnationerna kring backarna igång för att möta det stora intresset för Dundret. Nytt för i år är att väderstationer installerats på ett flertal ställen som är länkade med en driftstatussida som finns på hemsidan. Där går det att se vilka liftar som är öppna och vad vädret är i realtid. Perfekt när man funderar på hur tjocka kläder man ska ta på sig. Det har också blivit lättare att köpa liftkort online då intresset för det fortsätter att öka.
Parken kommer även den få extra kärlek i år. Anders Forsell som byggt tex OS-parken kommer bygga upp parken och utveckla den vidare till varje nytt lov som kommer. Och för alla barn har nu Trollihopp flyttat in på riktigt, deras fjällstuga går att besöka i Liikavaarabacken. Mat och dryck då? Jo, nytillskott för i år är ölbryggeriet This is how med konceptet Taps and Tacos. - Vi är enormt glada att intresset för skidåkning är så stort, entusiasmen hos besökarna gör att man går med ett leende på läpparna till jobbet varje dag. Tillsammans med er ser vi fram emot en kanonsäsong, säger Erik Brolenius, Produktionschef Fjäll.
- Målbilden är 300 000 unika besökare, säger verksamhetschefen Tobias Larsson.
9
Solveig Ahlm är både glad och tacksam när Annika Tullnär gör hembesök.
Vardagens hjältar Med cirka 1000 insatser per dag är hemtjänsten i Gällivare tillvarons obesjungna hjältar för cirka 400 brukare i kommunen som varje dag får hjälp med det som inte går längre. Praktiska saker men kanske viktigast av allt, mänsklig kontakt och umgänge. - Det bästa med jobbet är när man känner att de mår bra, att de tycker om oss, säger Annika Tullnär på Hemtjänsten södra. 10
- Vi ska ta hand om dem som om de vore hjältar. För det är de, det är de som byggt upp det Sverige vi lever i.
VARDAGENS HJÄLTAR
När kollegan fixar håret tar Olivier Ndayishimyiye hand om disken.
Det ingår inte i insatsen men Annika Tullnär skottar ändå ingången till Solveig Ahlm, 91, när hon och hennes kollega Olivier Ndayishimyiye kommer för ett besök. - Äsch, det tar ju ingen tid. Fast det gör det ju. - Hej Solveig, hälsar hon när hon kommer in för ett av dagens två besök hos Solveig. - Nej men hej! Kommer ni redan, blir svaret.
- Hur skulle jag själv vilja bli behandlad om jag var gammal? Om jag hjälper dem så kanske jag får hjälp när jag blir äldre, säger Olivier Ndayishimyiye.
Solveig är en pigg och klar 91-åring som behöver hjälp med det praktiska för att kunna bo hemma. Maken dog för 30 år sedan och barn och barnbarn bor i Schweiz. Så lite ensamt blir det. Då är det två saker som håller henne uppe, sport på TV och hemtjänstens besök. - De är ju alltid så trevliga och glada och tar sig tid. Vi får gärna ta en bild men då måste ju håret fixas till lite, så medan Olivier diskar och plockar undan så tar Annika fram kammen.
Tomas Landström, Enhetschef, Hemtjänsten södra.
Insatserna för brukarna spänner över många saker. Matleveranser, medicinutdelning, städning, hygien, hämta post. Med mera. Men kanske det sociala är det viktigaste för dem vars dagar blivit långa och timmarna många.
Tomas Landström är enhetschef för Hemtjänsten södra och han berättar att de lägger stor vikt vid ett bra bemötande. - Vi ska ta hand om dem som om de vore hjältar. För det är de, det är de som byggt upp det Sverige vi lever i, säger han. - Och samtidigt tycker jag att min personal är hjältar. De drivs av omtanke och med tanke på hur oerhört mycket vi gör, mängden av insatser varje dag, så är det mycket lite som blir fel. Annika och Olivier blir dock generade när jag berättar att chefen kallat dem hjältar. -Vi gör ju bara vårt jobb, säger Olivier. - Precis, säger Annika. Men jag kan känna mig väldigt stolt när jag märker att vi sprider glädje. Att brukarna tycker om oss.
11
VINTERKRYSSET BRYTS
BILDAR MAGMAN
RABAL- HÄR I DER TRAKTEN PURÉ
PÅBÖRJAR VI NY I DENNA TID
FRIFIXELUFTSMUSEUM RAD PRESTIGE GER NÅGOT ATT BITA I SMUTSA
ÖPPNAS VID FIRANDE
FÅR LAMM
SAMMANBROTTET
ÄNGSLATS
FACKORD
GRÖNA ÖN
GER EN MÖJLIGHET
BLYG BLOMMA
UTAN CENSÅDAN INGEN TRALT CHÈVRE
VUXEN HUS FÖR INDELT KNEKT FASON
TESTA ATT ÄTA
GNAGARE DAGLIGT FÖRVÄRV
LANDTUNGA HÄNGBLOMMA FÖR ATT SLÅ AN STRÄNGARNA FRU ERLANDER
NUNOR
TAMP JUNGFRUDOM
KORT DOKTOR
NEDSTÄNKNING
VIADUKT
MED 27 MEDLEMSSTATER
LIST KARNEVALSTAD
10 MARS
FRID PLATTOR 5:45 I 4:A
SANDBANK SMAKSÄTTARE
KÄND PÄRSON
OCH SÅ VIDARE
JÓRVIK FÖR VIKINGEN MATRÄTT
UTKLÄDDA BALUNSEN
FORTFARANDE
KAN BLI 1000 ÅR ORT MED SKUTA
DEL MED EVANGELIER
UPPBRAGT
ICKE TERRÄNGFORDOSA NET NICKE
BIFALL PÅ ÅRSMÖTE
OÖVER- MÄTER TRÄF- DJUPET FAD BLIR DREJAD FÖR RÖKARE
ÄLDRE SKRIVTECKEN HYDDA JULHANDEL MIKROSTAT
SANKT ÄR UPPSKATTANDE
HAR MYCKET HÅR
ÄR SKINANDE FÖREFALLA
DIVISIONEN
SAMEPLAGG DVÄRG I MYTOLOGI
GRUND FÖR PANNKAKA HÖLJENA RUNT LÄKEMEDLEN
FRÅN BELGRAD HJÄLPER
FÖREDRAR ENSAMHET
POEM BOMMULSTYGET MED TRYCK
GALENSKAP KABINPERSONAL SAMS
ITALIENSKA MATRÄTTEN HAR ETT ORV SOM SKAFT
OX XUDDE 136-21
LÄGDA
TAGIT DIAGONAL VÄG UNGT
SPORRAD KJUSAN LÄKARE PÅ PRAKTIK
SLÄTSTRUKEN
12
HAR BÄR SOM GER GIN SIN SMAK
NEDSÄTTANDE BENÄMNING
Vinnarna i vinterkrysset meddelas per post, sociala medier eller lokala annonsbladet.
GRANSKAR UPPLAGOR
NATURLIG RYGG
BEVILJATS BÖRJADE MED BERLINSKT MURFALL
JÄKT 100 ML
OFFICER PÅ ROMARTIDEN
BLEKE ORDKLASS TEKNIK MED RING & UTAN
VI LÖVTRÄD POSITIVT SVAR
GRÖN STICKMASSA GEMENA
HUMAN RESOURCES DET DRAR
EJ FÖRBARN- NUFTIG OANMAT STÄNDIG
I DETTA DROGGÖRS FRUKT- HANDEL JUICE
ORANGE COUNTY SERIE
OSTMASSA
DIAGNOSTISERAR KOMMUNIKATIONSPROBLEM
STICKLING
SIMPLA FÖR DET MESTA KALL KÅRE SPELKORT
EN
RÄTTSLIG MISSGÄRNING
POLIS- FÅ SITT ORGAN STRAFF
MITTDEL I POOL VAKTADE BUR 1994
KÄND EWA
FLODNYMF
UPPSÄTTNING
LITEN MATERIEDEL
LJUDANLÄGGNING KITTLAT
SKAKAR I GRUNDEN SVASSA
VÄSTMAKT
FRANSK
VITAMINER
FRANCI- MAT UM FOLKTOM
F Ö R R
1000 M KORT
SPORTAR
FLIT
HALSTRA FISK TELNING VISAR VÄGEN RYGG I NATUR
LOJ ALLDENSTUND DRAGIT BENEN EFTER SIG
GROVT VIRKE FISKENÄTEN
LANDTUNGA
UNDERHÅLLIT
KORA
UTBILDNINGSFINALEN FÖR PRÄST
ÅBÄKA SIG
TRIVS VID VATTEN
SLUT HAR SMAL MIDJA
SLOG VALL
STÄMNING SARA GRAHN PÅ BIL I GRANADA
EJ PRÖVADE INTE VI
Bland de rätta svaren drar vi 10 vinnare Skicka rätt svar senast 17 januari till:
Namn:...................................................................................................
Gällivare kommun Kommunikationsavdelningen Michael Renström 982 81 Gällivare E-post: post@gallivare.se
Adress:................................................................................................. Postnr:.................................................................................................. Postadr:................................................................................................ Telefon:.................................................................................................
13
Ellinor Haglander, Stefan Lundberg och Therése Landström är nöjda med satsningen på mentorer.
Stora vinster
med klassmentorer Satsning på klassmentorer har gynnat såväl lärare som elever på flera låg- och mellanstadieklasser i Gällivare. Förutom ökad trivsel har konceptet gett högre behörighetsgrad bland lärarna i alla klasser. - Idag undervisas våra klasser till övervägande del av behöriga lärare. Projektet har verkligen gett effekt, säger Mariaskolans rektor Ellinor Haglander. Vi kommer in till ett glatt arbetsgäng på Mariaskolan. Drygt två år har gått sedan de var först ut att testa konceptet klassmentorskap. Då upplevdes kompetensbrist och arbetsbelastning som de största och mest svårhanterliga utmaningarna. Idag ser verksamheten märkbart annorlunda ut.
14
- Det är helt fantastiskt! Jag har alltid någon att bolla med och någon som tar hand om ordningen i klassrummet. Utan det här systemet är det inte lätt att vara lärare och jag vill inte gå tillbaka till hur det var innan, säger läraren Therése Landström.
Trygghet och stabilitet Mentorskapet startade som ett pilotprojekt för att underlätta arbetsmiljön för lärare, skapa en tryggare skolgång för elever och framförallt för att locka lärare tillbaka till yrket. Genom en omfördelning av arbetsuppgifter, som inte är direkt kopplade till undervisningen, kan nu fler elever bli undervisade av behöriga lärare samtidigt som två vuxna i klassrummet erbjuder trygghet och stabilitet. Stefan Lundberg är en av dem som valt att komma tillbaka till yrket och enligt honom har mentorskapet skapat helt andra möjligheter för lärare.
- Jag kan anpassa mitt arbete och metod beroende på hur klassituationen ser ut. Jag kan bygga upp känslan att vi är på samma lag och skapa trygghet likt en storebror, säger han.
Ett vinnande koncept På Mariaskolan inspirerar man varandra att våga vara nyfiken på nya sätt att arbeta. Arbetsgänget förklarar i ett myller av entusiasm vad det är som gör mentorskapet till ett vinnande koncept. Ett uppdrag som i korthet handlar om att följa med som trygghet för klassen under skoldagen, finnas i klassrummet och vara aktiv resurs till eleverna under lektionerna. - Lärarna får sätta fokus på studierna, medan klassmentorer tar hand om andra bitar såsom konfliktlösning, kontakten hem och värderingar. Det känns inspirerande och det är roligt att komma till jobbet, säger klassmentorn Patrik Johansson.
STATENS SÄRSKILDA SAMORDNARE Peter Larsson, statens särskilda samordnare möter elevernas frågor i Kunskapshuset.
Statens särskilda samordnare besökte Gällivare
Peter Larsson, statens särskilda samordnare besökte Gällivare i november. - Nu kommer det att söka sig både människor och företag hit som vill vara på plats för det är här det händer stora saker, säger Peter. Tillsammans med Gällivare kommun och Gällivare Näringsliv bjöds på turer vid Dundret, Malmberget och Östra Malmberget. Vi träffar Peter Larsson i Kunskapshuset, han har precis avslutat ett samtal med en gymnasieklass där eleverna fick ställa frågor till honom. Han menar att det är ytterst viktigt att skapa en delaktighet från personer som redan bor här och uppskattar att eleverna har frågor. - När jag ska stå i Aktuellt och kommentera vad det är som sker då finns det en fixering kring de stora verksamheterna och då glömmer man bort skolan, äldreomsorgen, kulturaktiviteter och allt annat som måste finnas. Det gäller att slå vakt även om alla andra verksamheter. Det händer mycket i norra Sverige just nu, det är en stor omstrukturering av gamla arbetssätt som gör att flera kommuner behöver expandera under kommande år. Som samordnare ser Peter Larsson det som en stor möjlighet.
- Jag har bildat arbetsgrupper där kommuner som Skellefteå, Kiruna, Boden, Luleå också finns med. Det handlar om att hitta likheter men också samarbetskonstellationer, där det kommer att se ut på ett visst sätt i Skellefteå och på ett annat i Gällivare, men det är samma tema. Att visa de spännande möjligheterna norrut. I dagsläget står norra Sverige och Gällivare inför en stor omställning, inte bara industriella omställningar utan även omställningar ur ett bredare samhällsperspektiv. Peter Larsson ler och berättar om hur han ser Gällivare om 10 år. - Gällivare kommer att vara mer multikulturellt, kommer att ha många influenser från andra håll. Det kommer att uppstå många, nya och spännande verksamheter kring vätgasen för där kommer Gällivare bli ledande tillsammans med Boden.
”Nu kommer det att söka sig både människor och företag hit som vill vara på plats för det är här det händer stora saker.”
15
JULKALENDERN
Uppskattad jultradition på Museet I snart 20 år har Gällivare museum bjudit på julkalender i sina många fönster. - Vi tyckte det var för lite jul i centrum, säger museiassistenten Carola Johansson. Och barnen kommer, varje dag. När vi besöker Gällivare museum är det veckan före första advent och bråda dagar. Det är inte bara kalendern som ska fixas. - Nä, det ska märkas att det är jul överallt när man kommer in på museet, säger Carola. Men av alla jultraditioner som museet bjuder på är det nog julkalendern i fönstren som drog igång 2002 som är mest uppskattad. - Från början hade vi företagssponsring för julklappar och sagoläsning och det blev mycket uppskattat. Varje dag stod där mellan 50 och 100 barn och väntade på att ett fönster med dagens datum skulle tändas. Under senare år har dock den fullskaliga kalendern legat nere, bland annat på grund av covid.
Så i år handlar det om att tända dagens siffra i ett av de många fönstren på Centralskolan som museibyggnaden fortfarande kallas i folkmun. Men det är inte bara att fönstren ska täckas för och ljusslingorna med sifforna upp. - Det är mer arbete än vad man tror, säger Alf Jannok som är en av museets assistenter. - Och det får inte vara samma fönster varje år. Man ska inte veta var det tänds, säger Carola Johansson som uppenbarligen tar kalendern på stort allvar. Och trots att det inte bjuds på klappar och sagoläsning kommer barnen ändå för att se vilket fönster som ska tändas. Det finns dock planer på att återuppta traditionen fullt ut. - Det var mycket arbete med det men det var ju också väldigt roligt. För oss och för barnen, säger Carola Johansson. Så vem vet, nästa advent kanske julklapparna, sagoläsningen och de stora barnaskarorna är tillbaks. I alla fall om Carola Johansson får bestämma.
Det är en del att göra för att få till kalendern. Alf Jannok ligger i.
16
BHK MALMEN
En anrik brukshundklubb med bredd
Brukshundklubben Malmen är en av de nordligaste och äldsta hundklubbarna i Sverige. Här finns välutbildade instruktörer, ett stort kursutbud, ett hundpensionat och ett kargt klimat som ställer särskilda krav på instruktörerna. I år firar klubben 70-årsjubileum, utan pompa och ståt p.g.a. pandemin, men med stolthet och tillförsikt inför framtiden. Klubben rekryterar nya medlemmar genom att arrangera kurser och föreläsningar. En fantastisk gemenskap och varmt engagemang håller medlemmarna i gång året runt. Under vanliga år arrangeras kurser i det mesta inom hund-kompetens; valpkurs, agility, utbildning av figuranter för mentaltester, allmän lydnad, sökhund, ”nose work”, spårhund, förberedande kurs för utbildning av patrullhundar, draghund, rallylydnad och ibland tas externa föreläsare in. Agility-kursen och nose work går nu att få även digitalt, vilket uppskattas under pandemin. Snön och kylan ställer särskilda krav på kunskap hos instruktörerna. Man kan inte ha valpkurser och hundarna kan inte träna att ligga eller sitta i kall snö. Drömmen är att få bygga en träningshall för kurser och inomhusträning så att hundarna får mer träningstid per år.
Klubbens ordförande Aina Vannestål.
Aina Vannestål, ordförande, berättar om samhällsnyttan som hundutbildningarna utgör. - Vi utbildar sökhundar som kan användas vid katastrofer och söka efter försvunna människor. Vi gör förberedande utbildningar till patrullhundar som används inom försvaret, vi utbildar lavinhundar och spårhundar och är anslutna till Missing People Sweden. Vi tävlar och har prov i sök, spår, rapport, skyddsarbete. Syftet är att få fram flera samhällsnyttiga funktioner. Även valpkurser och sådant som kan verka mera ”lekfullt” gör stor nytta och sprider kunskap i samhället. ”Nose work” är utbildning i preparat-sök för att träna hundarna att kunna söka narkotika, mögel, löss, högt blodsocker hos diabetiker och nu t.o.m. Covid-19-smitta. Lena Joki, Siv Oijo och Marina Jönsson. Och runt dem Pirra, Ålinn, Dagny och Carma.
”Vi utbildar sökhundar som kan användas vid katastrofer och söka efter försvunna människor.” 17
I Gällivare finns urkrafter Vad är Gällivares själ? Och vad är Gällivare för dig? Det är viktig information när platsvarumärket Gällivare nu tas fram. - Det är ett arbete vi har gjort tillsammans med Gällivarebon. Vi sammanställer nu alla svar vi har fått in från enkäter, workshops och analyser, säger Maria Lindgren kommunikationschef vid kommunen. Ett platsvarumärke ägs av alla och det är Gällivarebons åsikter som har format platsvarumärket. Gällivare står inför förändring, expansion och nyetablering. För att lyckas behöver kommunen arbetskraft och inflyttning. I slutändan handlar det om att prata samma språk om Gällivare för att stärka platsen för besöksnäringen, handeln, näringslivet. Men kanske det viktigast av allt, öka stoltheten hos alla som bor i kommunen. Varenda Gällivarebo ÄR platsvarumärket Gällivare. Alla goda ord som sägs från dig som Gällivarebo är av större betydelse än vad alla kampanjer och marknadsföring någonsin kan ge.
”Varför har du så bråttom? Tagga ner och kom hit och upplev naturens glitter och glamour!” Deltagare på workshop Gjorda analyser Kommunikationsavdelningen vid Gällivare kommun har det senaste halvåret tillsammans med den upphandlade byrån Placebrander arbetat med enkäter, analyser och workshops för att få svar på vad Gällivarebon tycker, tänker och känner om Gällivare. Allas röster och åsikter är otroligt viktiga i detta arbete. Enkäten har besvarats av över 1300 personer och den har också översatts till ett flertal språk. Fem workshops har genomförts och riktade insatser för att nå ungdomar har gjorts. Placebrander håller just nu på att översätta Gällivarebons åsikter och tankar till ett varumärke för att identifiera vilken målgrupp som är viktig, vilka egenskaper platsen har och vilka löften vi kan ge. En grafisk profil kommer också tas fram och vara klar efter årsskiftet. Alla ska sedan kunna använda sig av detta, tillsammans med företagslogotyper, föreningslogotyper och för att visa platsen där man hör hemma. 18
”Tillsammans” är ledordet när ett platsvarumärke tas fram, säger Maria Lindgren kommunikationschef vid Gällivare kommun. Här på toppen av Dundret.
”Många tror att vi här i norr är slutna och intoleranta. Jag skulle säga att det är precis tvärtom. Tack vare vårt avlägsna läge har vi tvingats att vara mer rörliga, nyfikna och öppna för omvärlden.” Cora Karlsson, Ávki Förflyttning Att sedan arbeta med ett platsvarumärke handlar också om att positionera sig, göra en förflyttning i hur platsen uppfattas.
PLATSVARUMÄRKET
- I Gällivares fall har det under workshops framkommit att vi ska gå från att vara en otydlig plats i norr känd för gruva, machokultur och kyla, till en mångkulturell och inspirerande plats som leder den gröna omställningen säger Maria. Gällivare har mycket som andra platser inte har; den unika naturen, den stora byggboomen för det mänskliga mötet och samhörigheten. Här finns ett stort hjärta. I platsens själ finns en anda av både hjälpsamhet och tillhörighet. Byarna spelar en stor roll för gemenskapen. Likaså mångspråkskulturen och jämställdheten. Gällivare är jordnära, kontrastrikt och kraftfullt. Här finns urkraften!
Platsvarumärket förväntas vara klart i februari. Gällivare kommun ska då ha livesändningar. Allt material kommer också att spridas och finnas för nedladdning på kommunens hemsida.
”Här slipper du en massa onödiga ord, här säger vi det som är viktigt. Välkommen!” Deltagare på workshop
19
MULTIAKTIVITETSHUSET
Ljudprojekt startar i Multiaktivitetshuset
Multiaktivitetshuset må vara av hårt material, men det är de mjuka värdena som får oss att känna oss välkomna. ”Ljudet, sorlet och bullret” är ett projekt under Luleå Tekniska Universitet som nu tar sig an Multiaktivítetshhuset. Utanför fönstret singlar snöflingor ner och innanför är kaffet precis färdigkokt. Kopparna fylls och vi riktar blicken mot framtiden, mot mjuka värden som lätt kan glömmas i ett hårt bygge. Vi börjar diskutera resor och upplevelser i andra länder. Gatorna, husen, lukten och ljuden som är specifikt för länderna. Arne Nykänen och Kristin Nedlich som startat projektet ”Ljudet, sorlet och bullret” är på besök i Gällivare med anledning av Multiaktivitetshuset som man valt för att grotta ner sig i vilka ljud som huset ska fyllas med. Desto mer vi diskuterar desto mer inser vi att ljuden är en stor del av upplevelsen. Hur får man alla att känna sig välkomna? Vilket ljud gör att just vi känner oss bekväma? Vilken tystnad vill vi ha i biblioteket? Projektet startades i somras och kommer att pågå i fyra till fem år. Med på plats är handledare Arne Nykänen är handledare för doktoranden Kristin Nedlich, som med arbetslivserfarenheter från huvudstäder runtom i världen fattat intresse för Gällivare och dess samhällsomvandling. - Det jag tycker är otroligt intressant och viktigt med projektet är att ljudkvalité är en betydande faktor för hur vi trivs och mår i byggda miljöer, säger Kristin. Med vår forskning vill vi bidra till en positiv och socialt hållbar utveckling av ljuddesign i offentliga miljöer.
20
3 snabba med Anette Waara, tillförordnad avdelningschef för projekt 1. Beskriv processen i tre steg 1. Upphandla byggentreprenör. 2. Bygga huset. 3. Överlämna till vår beställare för invigning. 2. Roligaste satsningen för barn & unga Äventyrsbadet, jag tror att det är det som folk längtar efter mest för det har vi aldrig haft här i Gällivare. 3. Kommer det att göras något med torget/byggarbets platsen för att det ska vara mer attraktivt? Vi vet att det har kommit in klagomål, vi är inte heller nöjda med hur det ser ut idag runt stängslet och bygget. Det hänger såklart ihop med en helhetslösning för hela centrum. Vi tittar just nu på en lösning med andra avdelningar och det finns såklart planer på att göra det mer attraktivt.
MULTIAKTIVITETSHUSET En kall novemberdag promenerar vi ut från kommunhusets entré, det knastrar under fötterna och vi tar djupa, friska andetag och är måttligt nöjda över att lämna kontoret för att göra något annat. Det är bara några hundra meter från kontoret till Multiaktivitetshuset mitt i centrum, eller, den plats där huset snart kommer att torna upp med sina sex våningar. Redan nu syns det att något stort kommer att byggas upp på platsen, trots att själva huset inte är påbörjat än. Just nu är projektet inne i en etapp av pålningsarbeten som innebär att borra ned pålar i berget för att förankra huset med berget, en säkerhetsåtgärd för att inte huset ska röra på sig. Men det är inte bara på byggarbetsplatsen det arbetas med projektet, en stor del av projektet görs från kontoret.
Tusentals ritningar Peter Töyrä är byggledare för Multiaktivitetshuset och det är mycket som ska göras innan december, som innebär en stor deadline för projektgruppen. Det är nämligen i början av december den stora upphandlingen av utförandeentreprenad annonseras och byggföretag kan lämna anbud på att bygga huset. - Nu är det projekteringen som pågår och den ska snart vara klar. Vi projekterar så långt så att det blir färdiga handlingar som man sedan kan bygga efter med detaljer för varenda rum. Det är flera tusen ritningar.
Multiaktivitetshuset
går in i en avgörande etapp Projektering av Multiaktivitetshuset pågår för fullt, ritningar granskas och rummen i det framtida huset studeras in i minsta detalj. I december annonseras upphandlingen av själva husbygget och inför det krävs ett omfattande arbete att färdigställa bygghandlingar. Byggledare Peter Töyrä berättar var projektet befinner sig.
Frågan om arbetets omfattning ställs och Peter Töyrä skrattar till. - Ja det är omfattande. Men det är högst nödvändigt för att entreprenörerna, snickarna, elektrikerna, målarna ska veta vad de ska göra.
Pompa och ståt Upphandlingen kommer att pågå i cirka tre månader, under våren kommer den nedersta betongplattan gjutas och framåt sommaren startar utförandeentreprenaden med bygget av det fysiska huset. Det är än några år bort tills att huset invigs, men det går inte att undvika att prata om den tid då huset kommer att stå klart. - Vi hoppas att invigningen blir pompa och ståt, förhoppningsvis utan Covidrestriktioner. Att vi verkligen kan fylla huset med människor, liv, rörelse och glädje.
21
ANDREAS ANTILLA
22
”Barnen är mina bästa kompisar, vi grejar allt tillsammans.”
Lycka istället för pengar Han väljer tid istället för pengar och sjunger enkelhetens lov. Möt Andreas Antilla i Ullatti som valt ett annorlunda sätt att leva. Att leva enkelt är inte detsamma som att leva lätt. Tillsammans med sina tre barn tar Andreas reda på kasserat byggmaterial och ser till att det får fortsatt liv. Familjen hjälps också åt att säkra matförsörjningen. - Vad ger vi för signaler till nästa generation? Överkonsumtion och slöseri dräper den här planeten och alla har ett personligt ansvar, säger Andreas. På familjens gård - Itätalo, Östra Huset eller Aiotonens, kärt barn har många namn - står en faluröd timring från 1800-talet. På gården finns välsorterade högar med byggmaterial: takplåt, sten, spikdraget virke och annat som väntar på återbruk. - Jag tar rätt på grejer som skulle ha slängts. Sedan kommer folk och hämtar det som de behöver. Jag brukar be dem sätta in en slant till välgörande ändamål istället för betalning. Andreas berättar att han har svårt att gå förbi en container utan att titta i den. Vi pratar också om arbets- och familjelivet, det så kallade livspusslet som så många tampas med. Efter att ha arbetat i LKAB, på turiststation och pistmaskinsförare jobbar han nu som mekaniker och lastbilschaufför i Gällivare. Under vintern sparar han pengar så att han kan ta en längre ledighet som han ägnar åt barnen, deras gemensamma projekt och de två omplacerade draghundarna som också bor på gården. När vi pratar om självhushållning som har blivit lite trendigt, lyfter Andreas att det inte enbart handlar om jordens resurser utan också om att hushålla med sig själv. Familjen är delvis självförsörjande och odlar potatis och grönsaker. De plockar bär för saftning och syltning och är flitiga fiskare. De köper aldrig kött eller hämtmat men ibland lokalt viltkött och håller kostnaderna nere. Det är ett lagarbete där alla har sin roll. - Barnen är mina bästa kompisar, vi grejar allt tillsammans. Det går inte att värdera i pengar. Det går inte att börja umgås med barnen först när de blivit tonåringar. Då är det inte säkert att de vill. Familjen har precis börjat bygga en jordkällare för att kunna förvara maten klimatsmart och ekonomismart. Och ja, naturligtvis sker bygget med återbrukat material. Läs hela reportaget om Andreas Anttila på www.facinggallivaremagasin.com
23
MAIF TJEJHOCKEY
KOMMUNVAPNET
Här är Gällivares nya kommunvapen Officiell invigning av kommunvapnet kommer att ske någon gång efter årsskiftet men redan nu ska emblemet succesivt bytas ut på alla exponeringsytor. Beslutet togs av kommunfullmäktige i mars 2020 och nu är det alltså verklighet. Dagens kommunvapen fastställdes ursprungligen år 1948 för Gällivare municipalsamhälle och består av två järnsymboler och två renar. Kommunvapnet har en stark historia av både malmbrytning och renskötsel. Järnsymbolen är tillika symbol för man. En av dessa har nu bytts ut mot symbol för kvinna, tillika kopparsymbol. Gällivare kommun arbetar aktivt för jämlikhet och jämställdhet och genom en lättare förändring i kommunvapnet skickas rätt signaler ut till vår kommun, vårt län och vårt land.
Stort grattis till hockeyn i Gällivare kommun! 300 000 konor i stipendium har gått till MAIF hockey, där bara tjejer spelar. Motiveringen lyder ”för ert engagerande arbete med satsning för flickor i kommunen som vill spela hockey”. Pengarna delades ut av Sparbanken Nord. Till säsongen 21/22 har de breddat sin satsning med ytterligare ett lag. Därmed är framtiden tryggad med ett eget lag för de yngre deltagarna som ska spela i den så kallade Tjejligan. Dessutom har man ett äldre lag med som ska spela i vuxenserien DUL. Sammanlagt är det cirka 47 deltagare vilket är en smått fantastisk siffra. De har också fått in 20 nya anmälningar till den speciella satsningen Tre Kronors Hockeyskola. Med andra ord ser hockeyns framtid ljus ut i Gällivare.
VIKTIGA NUMMER
Nästa nr av Kommunbladet kommer i juni 2022
Har du tips eller synpunkter om Kommunbladet kan du skriva till: kommunikation@gallivare.se eller Kommunikationsavdelningen, 982 81 Gällivare
I nödsituation Vid en kris eller allvarlig händelse Sjukvårdsrådgivningen Ambulans i icke brådskande fall Räddningstjänst Sotningsväsendet Felanmälan (Ang vatten och avlopp, gator och vägar, kommunens fastigheter) Socialjour, efter kontorstid Socialtjänsten, dagtid Polisen Gällivare
Ring 112 113 13 Ring 1177 0920-22 02 75 0970-551 65 0980-100 11 0970-818 213 0970-818 212 0970-818 000 114 14