Gällivare kommunblad nr 1 2022

HÄLSNINGAR FRÅN DITT GÄLLIVARE

KOMMUNBLAD NUMMER 1, JUNI 2022

Gällivare - jordnära, kraftfull, kontrastrik

Världens bästa räddningstjänst?

Nu vet alla vad Hooja betyder

Vad är ditt smultronställe i Gällivare?

Nr 1, 2022

Innehållsförteckning 4-5

8-9 6-7 16-17

Maria Åkemalm - Jag tycker det finaste stället är Dundret och att promenera uppe på topparna mot västtoppen. Det är nära stan men ändå är man ute i friheten. Fin utsikt och lättillgängligt.

14-15 2 Vad är ditt smultronställe i Gällivare?

3 Kommunalråden har ordet 4-5 Hooja, vilken succé!

Jonas Henriksson - Jag skulle säga Linafallet, det är mäktigt. Fallet är ju 16 meter högt så det är fantastiskt att titta på och omgivet av vacker natur. Det är bra fiske där, jag brukar åka dit några gånger per år och fiska lax.

6-7 Byaskolan som är en förebild för hela Sverige 8-9 Gällivaregalan 10 En strateg för den nya staden 11 Doktoranden 12-13 Sommarkrysset 14-15 Medaljsuccé på VM 16-17 Jordnära, kraftfull, kontrastrik 18 MindDig 19 Besöksnäring - en växande resurs 20 Tummen upp för socialförvaltningen 21 Flerspråkighet på förskolan 22-23 Visioner: i norr 24 Sommarchecklistan 2022 Händer i sommar i Gällivare

Ville Zedig

S

Gilla oss och följ oss på facebook.com/gallivare.se Instagram: @gallivare_kommun

Ebba Redin - Råneträsket, efter Nattavaaravägen. Det är ett fint badställe och det är oftast varmt i vattnet.

2

N VA

ENMÄRK

E T

- Gamla OK-bron, nära Hembygdområdet. Det är kul att samlas med kompisar och hoppa ner och bada i älven.

Det är som en tradition bland ungdomar.

Miljömärkt trycksak 3041 0010

Gällivare kommun 982 81 Gällivare, Tfn 0970-818 000 vx Besöksadress Tingshusgatan 8-10 • E-postadress post@gallivare.se Hemsida www.gallivare.se Ansvarig utgivare Maria Lindgren Grafisk form Michael Renström Redaktionsgrupp Gällivare kommun, Gällivare Näringsliv AB Foto Michael Renström, Kent Wingsund Omslag Foto: Kent Wingsund Tryck Ågrenshuset Produktion AB

KOMMUNALRÅDEN HAR ORDET

Det blir bara bättre Världens blickar fortsätter att riktas mot Gällivare. Industrin satsar miljarder i den gröna omställningen.

Kommunen förbereder marker, bostäder och infrastruktur i en hisnande fart.

Gällivare gör gott för Sverige, vi satsar hållbart, självförsörjande och vi visar vägen.

Detta Kommunblad är ett axplock av anledningar av att vara stolt Gällivarebo.

Vi kan läsa om Poultikasvaara skola som blev en förebild för skolklasser i hela Sverige.

Om sex brandmän från Gällivare som tog världen med häpnad när dom deltog i World Firefighter Games och kom hem med två brons och ett guld.

Eller hur det nu ska bli lättare för Gällivare kommun och företag att hitta arbetskraft genom MindDig, en global portal för rekrytering. På plattformen tar vi också utgångspunkt i det nya platsvarumärket Gällivare och berättar om livet här. Platsvarumärket är klart och är resultatet av närmare tvåtusen Gällivarebors bild av vad vår plats är.

Och så har vi nyheten kring Demo North! Som i skrivande stund är så hemlig att vi måste vara tyst om det. Men när du läst klart detta nummer så ta en titt på kommunens hemsida. Här öppnas dörrar för både hållbarhet och ytterligare tusentals jobb.

Birgitta Larsson birgitta.larsson@gallivare.se

Sedan gör vi en tumme upp till musikbandet som tveklöst satt Gällivare på den musikaliska kartan med recensioner i DN och med över tio miljoner spelningar på Spotify. Hooja så bra!

Här kokar det just nu av kraft, viljestyrka och framtidstro. Och bakom allt som sker finns det en Gällivarebo.

Utan dig hade detta inte varit möjligt.

Vi enas av att gå över gränser – i byar, kultur och språk.

Vårt läge och våra förutsättningar har fostrat oss i en anda där vi alltid behövt anstränga oss lite mer. Det är resultatet av det vi ser nu.

Tillsammans kommer vi att lyckas när urkraften svetsar oss samman och naturtillgångarna bidrar till internationellt företagande och Sveriges framgång.

Vi önskar dig en behaglig lässtund. Var stolt över vårt Gällivare.

Och njut av sommaren!

Jeanette Wäppling jeanette.wappling@gallivare.se

Henrik Ölvebo henrik.olvebo@gallivare.se

3

HOOJA

Hooja, vilken succé!

Det började med en krönika i DN av TV 4-profilen och popkulturexperten Fredrik Strage.

Efter det har Hoojafebern spritt sig över landet och till och med utomlands.

Vi blev exklusivt insläppta i deras studio Mårdhundsgrytet för en pratstund.

De är lika hemliga som Kiss en gång i tiden med vem de är på riktigt. Myten ska hållas vid liv.

Så det blir ett smått surrealistiskt samtal där Hooja själv och ständige kumpanen DJ Mårdhund hoppar in och ur sina karaktärer.

När Re:new besöker studion sitter de båda och jammar på en av sina låtar: ”Banan, melon, kiwi och citron…”

Med tanke på hur lång tid den refrängen kletade sig fast i denna reporters hjärna är det kanske inte så konstigt att de i skrivande stund har över tio miljoner spelningar på Spotify.

Det är Hooja själv som för ordet, DJ Mårdhund är lika skygg som sin namne.

Han är till och med svår att fånga på bild.

Trots namnet är de en duo och de verkar uppriktigt förvånade över uppmärksamheten och framgångarna.

De är musiker sedan länge, i flera olika band, och Hooja var tänkt som ett lite kul projekt på sidan om.

- Vi låg på golvet och skrattade när vi började med det här. Och sedan släpper vi det och det blir den här helt sjuka uppståndelsen. Vi är chockade men det är kul, säger Hooja.

De har tveklöst satt Gällivare på den musikaliska kartan och Gällivareborna verkar vara överförtjusta, trots att den bild som deras texter ger kanske inte är, hrrm… helt rumsren.

Scanna QR-koden och se intervjun med Hooja här.

4

Ann-Sofie Malmefjäll är chef för den nya kommunala avdelningen Tillväxtoch attraktivitet som sysslar just med hur Gällivare uppfattas och att öka attraktiviteten. Hon skulle kunna vara en som inte alls är förtjust i Hoojas skildring av Gällivare.

- Haha, jag tycker det är genialiskt med klockrena texter! De driver ju med nidbilden av Gällivare och det kanske är det bästa sättet att ta död på förutfattade meningar. De har satt Gällivare på kartan på ett humoristiskt sätt och det behövs. Jag är helnöjd, säger hon.

Saga väves på sannings varp sägs det.

Finns det några korn av sanning i texterna?

- Visst gör det. Jag tror att alla häruppe kan relatera även om vi skruvar upp det en hel del. Och så är det kul att driva lite med stockholmarna också, säger Hooja.

De kommer från en lång tradition av satiriker och humorister inom musiken med grov ton och ett alter ego. Eddie Meduza, Björn Rosenström, Ronny och Ragge. Kanske hör Magnus Uggla dit också.

Men nej, till den skaran vill Hooja inte höra.

- Ska vi säga något som det finns några gram inspiration ifrån så är det Pistvakt.

Nu väntar en sommar som skulle kunna vara full av spelningar. De har fått 60, 70 bra anbud i Sverige men också i Finland. Men de har bara tackat ja till sex spelningar.

- Vi har ju våra vanliga jobb också.

Men till hösten ska vi utvärdera. Kanske blir det mindre jobb och mer Hooja, vi får se.

Till sist måste vi ju fråga om Gällivarebon är så stenhård om Hooja ger sken av?

- Ingen är så hård som Hooja.

DJ Mårdhund nickar instämmande.

NYTT BOENDEKONCEPT

5

SAMHÄLLSOMVANDLINGEN

Byaskolan- en förebild för hela Sverige

6

PUOLTIKASVAARA SKOLA När vi kort därefter fick en inbjudan från Glada Hudik om att delta i det rikstäckande skolprojektet ”Catwalk i skolan” kändes det självklart att tacka ja, säger Stina och Anette.

En uppgift i skolprojektet var tävlingen ”Gör en god gärning”.

- Eleverna funderade länge och enades om att skotta snö åt äldre. Jag passade då på att filma med telefonen hur skolbarnen gick från ord till handling, berättar Stina.

Och det behövdes verkligen skottas för det var snöstorm den dagen. Filmen skickades in, och gissa om eleverna blev glada när de fick beskedet om att de vunnit tävlingen, som en av sex klasser i hela Sverige.

Allas rätt att skina står det på Poultikasvaaras skoltröja.

På scenen i Avicii arena, inför en publik på 9000 personer tog eleverna emot pris av Glada Hudik-teatern. Eleverna på Poultikasvaara skola är en förebild för skolklasser i hela Sverige.

Det de vunnit var en gratis resa till Stockholm med hotellövernattning med medföljande föräldrar. De fick en heldag på Gröna Lund, där skolklasserna fick ha nöjesfältet helt för sig själva. Nästa kväll var det galakväll i Avicii Arena med prisutdelning och en massa kändisar på plats.

Det var skolbarnens fina arbete för allas lika värde som gjorde att de vann resan till Stockholm. Och som om det inte det vore nog, nu filmas de för en dokumentärfilm och representerar med andra ord alla skolor i landet.

Viljan att göra gott har hållit i sig. I mars ordnade Poultikasvaara skola en loppis för Ukrainas barn.

Pengarna de fick in gick till Unicef som dubblade beloppet berättar Verner, Inez, Tina och Astrid.

Bakom de tolv skolbarnen står två stöttande lärare, Stina Rynbäck och Anette Johansson.

- Det var för två år sedan som vi började höra att barnen använde nedsättande ord som ”mongo” och ”damp”. Vet de ens vad det handlar om, undrade vi och började prata med barnen om olika funktionsvariationer och om normer i samhället. Vi tittade på filmerna med Glada Hudik-teatern, bland annat ”Catwalk” om den funktionsnedsatta Emma Örtlund som ville bli fotomodell och fick förverkliga sin dröm om att gå catwalk i New York.

Nästa goda gärning, som eleverna kommit på själva, är att de ska kratta löv hos äldre i byn. Då är filmteamet på plats. Eleverna har vant sig vid att bli filmade titt som tätt, för dokumentärfilmen som ska sändas i tv vid årsskiftet.

- Barnen har en sådan godhet inom sig, det är självklart för dem att inte ha fördomar. De är så medvetna nu att de till och med kan tillrättavisa oss vuxna ibland. Då vet vi att vi har lyckats med vårt arbete, säger Stina och Anette, nästan i mun på varandra.

Rektorn som kämpar för byaskolan

Rektorn Ellinor Haglander med lärarna Anette Johansson och Stina Rynbäck.

Bakom Poultikasvaara skolas senaste framgångar står även en engagerad rektor, Ellinor Haglander.

- Det är fantastiskt roligt att vara rektor och se det fina jobb som lärarna gör och hur politiska beslut gör skillnad för barnen.

Hon fick fin uppskattning inom sitt chefsområde i den senaste medarbetarenkäten inom Gällivare kommun.

- Det är ju egentligen mitt jobb att skapa bra förutsättningar för lärarna. Men det är sant att jag inte är någon nejsägare, jag försöker lyssna och ta vara på deras idéer, jag pushar och peppar.

- Jag måste visa att Poultikasvaara skola, som ligger på landsbygden, behövs. Det är sådant jag kämpar för. Då är det extra roligt med allt det positiva som händer just nu.

7

Gala, glam, glamour och Gällivare!

Fredagen den 20:e maj slogs portarna upp till årets Gällivaregala på Grand Hotel Lapland.

Festklädda herrar och galadressade damer steg på för att festa och fira allt fantastiskt som gjorts i kommunen under året. Och det blev sannerligen en gala att minnas.

Det var förresten inte bara det som hänt under året som uppmärksammades. På grund av pandemin blev det ingen gala förra året, och därför hade det dämts upp priser och stipendier som delades ut i år.

Gällivare Näringslivs ordförande Robert Ylitalo var kvällens värd och i sitt välkomsttal pekade han just på att vi kommit ut på andra sidan.

- 767 dagar. Så länge varade pandemin. Så tysta ner ett tag. Och se er omkring på alla ni inte kunnat träffa under den tiden.

Det tog skruv för uppenbart hade också fest-, firar- och umgåslusten dämts upp under pandemin för det var en upprymd och gladlynt skara som glammade under balsalens lampsken.

Till en början stillsamt men när kantarelltoasten, ryggbiffen och Tiramisun var avklarad klev showgruppen Schlagerfeber upp på scenen.

8

Som namnet antyder har de specialiserat sig på schlagerhits och det tog inte många takter innan folk vällde upp på dansgolvet och ja, till och med upp på borden.

Mellan mat, underhållning och pris- och stipendieutdelningar höll konferencierparet Simon Lundmark och Elisabeth Landby i tömmarna för galan. Och underhöll en hel del själva. Totalt var det en strålande produktion av ett stort event där Gällivareresurserna glänste bakom kulisserna. Pristagare och stipendiemottagare var ju kvällens huvudpersoner och hela listan hittar du på vår hemsida: www.gallivare.se Nova Stage Production levererade en proffsig gala, Norrbottens medias gällivarereporter direktrapporterade, kommunens fotografer dokumenterade köket och serveringen och jobbade hårt under hela kvällen.

Ett ord: Succé.

Eller som en av gästerna sa under kvällen: - Det här måste vi göra om nästa år.

9

Johan Eriksson Buhr har flyttat till hemorten med Johanna Eriksson Buhr som också kommer från Gällivare och sonen Holger.

En strateg för den nya staden

Gällivare gläds när kompetent folk väljer att bosätta sig i kommunen för att vara med och forma det nya Gällivare. En av dem är Johan Eriksson Buhr. Han tillträdde nyligen som samhällsbyggnadsstrateg i Gällivare kommun.

Johan är född och uppvuxen i Gällivare, har skaffat sig både utbildning och nyttiga yrkeserfarenheter i Malmö och Luleå innan han, tillsammans med familjen, valde att flytta till hemorten.

Både yrkesmässigt och privat har bitarna fallit på plats för Johan som, när han tänker tillbaka på sin uppväxt, alltid haft skapandet av städer som sitt stora intresse. Redan som liten grabb byggde han städer – av Lego!

- Att flytta hem igen nu när det är så mycket utveckling och framåtanda passar mig perfekt. Arbetsgruppen är ett roligt gäng som brinner för samma sak – att möjliggöra för att vi blir många fler framtida Gällivarebor och att utveckla orten.

Vad tänker du om Gällivare i framtiden?

- Gällivare behöver bli en stad som lockar en mångfald av människor och kompetenser. Vi är en liten stad men med extremt goda förutsättningar. Få städer har den här direkta kopplingen mellan naturen och stadskärnan, det kan man utveckla.

10

Satsningar på god arkitektur och offentlig konst är exempel på sådant som ger identitet till platsen.

- Jag funderar ofta kring hur städer är uppbyggda och vilka faktorer som får folk att vilja samlas. Där är Sjöparken ett fint exempel. När jag växte upp var det ett ställe man bara passerade igenom. Idag är det en mötesplats med liv och rörelse som spänner över generationerna – med lekplats, skatepark, streetbasket och blomplanteringar.

Vad är utmaningen när Gällivare ska utvecklas?

- När det byggs väldigt mycket väldigt fort i städer så måste man tänka efter – så att det blir bra också. Vi måste säkerställa kvalité och göra saker på ”Gällivaresätt” alltså unikt för våra förutsättningar. Det som är viktigt just nu är fler bostäder, bra bostäder och boendemiljöer. Vi bör tänka hur kan vi få mer av allt på samma yta. Att planera för helheten har alltid triggat mig.

Dina tankar om Gällivare centrum?

- Det som gör städer intressanta är att se hus från olika tidsepoker stå sida vid sida. Vi har ett klockrent exempel med Kunskapshuset i närhet till Centralskolan. Att man i en relativt liten stad placerar en skola ”mitt i byn” genererar rörelse i centrum. När sedan multiaktivitetshuset står färdigt med alla dess funktioner och det vackra torget framför Centralskolan, då kommer vi få ett ännu mer mångfacetterat centrum. Det är fantastiskt roligt att få vara med och rulla ut spelplanen för det nya Gällivare.

Hon blir en bro mellan forskning och verklighet

- Jag är glad att resan med digitaliseringen har startat, det finns mycket att vinna, även ekonomiskt säger Åsa.

Gällivare har fått sin första kommundoktorand. Åsa Waara har nyligen inlett forskarstudier via Luleå Tekniska Universitet.

- Det här kommer bli en vinn-vinn situation för båda parter. Jag blir en bro mellan forskningen och verkligheten. Kommunen får via mig ta del av exempelvis forskningsresultat som finns inom ett område, samtidigt kan jag rapportera tillbaka till forskningen om verksamheten i en kommun som Gällivare, ett värdefullt kunskapsutbyte, säger hon.

Som kommundoktorand kommer Åsa Waara jobba kvar på sin tjänst som processledare på Samhällsbyggnads- och teknikförvaltningen, samtidigt som hon forskar på deltid. Idén till att bli kommundoktorand föddes i det pilotprojekt som Åsa är igång med och som inledningsvis handlar om att göra sporthallen digital.

- En del av funktionerna är att besökarna ska kunna göra allt, från att boka lokaler till att betala och passera in och ut, med sina smarttelefoner. Något som troligen kommer användas i framtida byggnader som multiaktivitetshuset, berättar Åsa.

Förändrade arbetssätt Men pilotprojektet är bara en liten del av hennes forskningsområde ”Digital transformation i den offentliga sektorn”.

- I samhällsomvandlingen tittar man mycket på de nya stora byggnaderna, de som flyttats, byggts och ska byggas.

Men den kommer också att förändra våra arbetssätt. Nu har vi möjlighet att se över nya effektivare och kanske mer innovativa arbetsprocesser - med hjälp av digitaliseringen.

Det intressanta är hur vi som kommun implementerar det digitala.

Vilka framgångsfaktorer finns, med mera. Sådant har forskarvärlden gjort studier på, så det finns metoder och

modeller, teorier, ja samlad kunskap som kan stötta upp. Det är det som är fördelen, i stället för att ta in en konsult en kort tid finns jag här hela tiden. Jag är glad att resan med digitaliseringen har startat, det finns mycket att vinna, även ekonomiskt.

Hemlängtan Åsa har i likhet med många andra Gällivarebor bott på andra platser men känt hemlängtan. 2017 flyttade hon tillbaka då hon fick en tjänst som attraktivitetsutvecklare.

Hon bor med sin familj vid Vassaraträsk, en plats med rikt djurliv som ger inspiration till kreativt skapande. När tiden räcker till ägnar hon sig åt konst och konsthantverk där motivet ofta är naturen i hennes närhet.

- Fjällvärlden på vårvintern är så otroligt vacker så det går inte att i ord beskriva. När jag senast åkte skidor mellan Nikkaluokta och Vakkotavare och fick se topparna in mot Sarek det var makalöst! Det är sådant som fyller en med energi.

11

SO MM A R K RYS S E T ÄR VILSEN PÅ? DAG HAR SÅDAN GRUNDÄMNE DEN 16/9

REDAKGRÖNA TIONSBORD

FIGURINER GREPP I EKA

TÄTORT PÅ MÄLARÖ MARS

FUNNITS TILL RÖVARHISTORIA UNG MANS NAMN

NÖTS

JURIST

PUBLICERAD

LEVER ENSAM FIRAS DET PÅ

VOKALMUSIKLÄGET

HETDAGS- LEVRAT MEJA SPLIT

GULD

UPPTÄCKER NÅGOT FÖRE HÅNFULLT H SMIL

SLÖJDFORM

LÄGEL UTAN GE TVÅNGSARBETA

SOM ETT PAPPER PÅ 60 GRAM INTE VÅR JUPITERMÅNE

TIDNINGSPLANERING

FRÅN NÄTHINNA TILL KNÄKROPP

LINJE

SKIFFERTYP

BACKE

IFALL FLERA MASKINER I EN

PRATAR STRUNT INTE SÅ PJÅKIGT

UNDERMENING ALLOMFATTANDE

VASSARA LÅNG TID ARTIST FRÅN BAKU

VINDSKYDD

DANSKÖ LUDDIG HIMALAYALAND

INMUNDIGAR SLUT I CUP UTSPÄDD

HERRAVÄLDE ÄMNE I SKOLAN

DAMP

DOPP OCH BÖNA

VILLIG FN I UTLANDET BATTERITYP

PRINS

ADELSMAN KARTONGMATERIALET

KAN VIG GÅ NER I? RYGG

INKORREKT

MOBILAPPLIKATIONEN SPAK

LEDSEN ÄR SOFFPOTATISEN

DE FÅR SILVER LUFFARSLÖJD

EFTER- PRAT I LÄNGTA- SÅNG DES FÄSTAN-

ORDNING

ARVSMASSA

MÄTTAR KONDORERNA

NORPA ÄDELSTENEN FÖRSTÅR

OBETYDLIGASTE GÖRA PROFET STARKA I GT STEKAR

FIRAS 21/11 PAIN RICHEN

VÄRDELÖS

12

FÖROLÄMPA MÅTT PÅ 60 CM

UTSTRÅLNING VILA

P L A T S

BORNITRID RUSSIA TODAY

OX XUDDE 57-22

NEDERBÖRD

VAJAR I VINDEN

Vinnarna i sommarkrysset meddelas per post, sociala medier samt lokalt annonsblad.

KAN SER- ORPHEI VERAS DRÄNGAR SOM EN PLATÅ HARIGA

HÅLLER DEN MED VAR TALETS GÅVA OCKSÅ KRIMI- TAL SOM BARNET NELL LÄR SIG FÖRST

LIGGER AZERBAJDZJAN I?

MOTBJUDANDE GOJA

GÅTTS I VATTEN ANDAS SIK MED

RYMDFIGUR HYLLAR MONGOLIETS SÄTE

FLINTSKALLIG

INTRÄFFA

FJÄDERFÄN

ANKRINGSPLATSEN

AVSLAG

HAR KÄNGAN KOPIERADES

MAGNETÄNDE

BETAL- GENERENINGS- RADE MEDEL SOM VI

FEEDBACKEN PLAGG OLJEVÄXT

HAMNAR I SPORTKRÖNIKORNA AVSER OKÄND SKRIBENT

MITT I ORKANEN KOMMER FRÅN EN ORKIDÉ

VINDSTÖT HANDPLOCKADE TON

BURFÅGEL RÖKA ÅL I SKÅNE

EINAR I LULEÅS HOCKEYLAG PÅ BIL FRÅN STADEN SOUSSE FYLLIGA

ÅN

BLIR HELIUMRÖSTER ENKEL

PLÖTSLIGT ANFALL INTE DOFTA GOTT PRECIS

FÖRSTÖRA HELT

AV LÄGRE ÅLDER

KORT RÖRSTYCKE STRÖM

SÅDAN KAN YMER BRYTA

SEMESTERTID KÄND IRVING

STÖRRE SÄDESKÄRVE FIXERAD DOSA OCH TRÄD

SENFÄRDIG SOM HURUVIDA

MED DELAD MENING FINNS VÄDERBITNA PALMLUNDEN

SMALT SUND BÅTFÖREN

ILLVILJA

OMEDELBART

ÖVRE GRÄNS

TVÅ L DRINK AV KAFFE PÅ PÅ MASKIN

BUSKE MODERN TEKNIK HAR SAMMANDRAGNA FINGRAR

Bland Bland de de rätta rätta svaren svaren drar drar vivi 10 10 vinnare vinnare Skicka Skickarätt rättsvar svarsenast senast17 15januari augustitill: till: Gällivare Gällivarekommun kommun Kommunikationsavdelningen Kommunikationsavdelningen Michael MichaelRenström Renström 982 98281 81Gällivare Gällivare E-post: E-post:post@gallivare.se post@gallivare.se

ÄR STORA BOKSTÄVER

ÄR MILARNA TILL SJÖSS

UNDERRÄTTAT SKANDERA

ÄR OFTA SKOR SKRINNAS PÅ

BONDFLEMING

HIMLAKROPP TORDÖN

Namn: Namn:.................................................................................................. ..................................................................................................

Adress: Adress:................................................................................................ ................................................................................................

Postnr: Postnr:................................................................................................. .................................................................................................

Postadr: Postadr:............................................................................................... ...............................................................................................

Telefon: Telefon:................................................................................................ ................................................................................................

13

BRANDMÄNNEN

De kom, de slet, de segrade - medaljsuccé på VM

Sex brandmän från Gällivare åkte i början av maj till Portugal och World Firefighter Games.

Där slog de världen med häpnad genom att bland 6000 motståndare sätta fem gällivarebor på topp tiolistan.

Två brons och ett guld kom de hem med.

Och en nyvunnen respekt ute i världen för vad gällivarebor kan åstadkomma.

- Vi hade inget att förlora. Det var nästan bra att de underskattade oss, säger Maxim Spasskiy.

Trots stolta traditioner på stationen av deltagande i brandkårs VM så var det en nervös känsla och lite osäkert att veta hur man står sig i konkurrensen.

Där stod de, Maxim Spasskiy, Hannes Larsson, Marcus Pittja, Jonas Zakrisson, Jon Pittja och Anton Lahdenperä, bland heltidsidrottsmän i 50-mannatrupper med sponsorer och specialsydda tävlingskläder i ett storslaget event som också kallas VM för brandmän.

Dessutom var det varmt.

- Ja, haha, några killar från Gällivare med våra tjocka larmställ från början av århundradet som vi skulle tävla med i stekande sol bland de här toppatleterna. Men det blev som bränsle för oss. Vi var där för att vinna, säger Maxim.

Men det började inte där. Resan börjar hemma i Gällivare.

Med stenhård träning förstås, men också med extrajobb som takskottning för att tjäna ihop till resa, anmälningsavgifter och uppehälle.

Förutom att sköta arbetet som brandmän.

- Våra motståndare hade ju kläderna fulla med sponsormärken, och många har det här som heltidsjobb. Vi har varit tvungna att lösa det på annat sätt, säger Maxim.

Och kanske är det som med underdogkänslan där i början, att det blev ett bränsle att ha kämpat så hårt för att ens ha tagit sig dit. För det började bra.

Men först några ord om vad World Firefighter Games går ut på. Man tävlar i några vanliga grenar som till exempel boxning men också i branschspecifika grenar som trapplöpning.

14

Kronjuvelen och den mest prestigefyllda grenen är Toughest Firefighter Alive (TFA) som är en hinderbana med extremt höga krav.

- Det började med att Marcus (Pittja) tog brons i Trapplöpning. Då var det som att vi fick blodad tand allihop. Vi är ju tävlingsmänniskor och kände att vi verkligen kunde ge de andra en match, säger Maxim.

Så var det då dags för den stentuffa TFA:n. Där gjorde de ett misstag och tänkte att det är bäst att vara på plats i god tid. Men det blev lång väntan, utan skugga och utan mat i fullt larmställ gjorda för, ska vi säga svalare klimat.

Maxim hade dessutom bantat ner sig sju kilo för att klara sin viktklass i boxning och det borde med andra ord inte ha gått särskilt bra.

Istället placerade sig fem gällivarebor på topp tio och Maxim blev tredje bäst i världen och fick en bronspeng.

Och en personlig inbjudan att delta i The World Police and Fire Games i Rotterdam i juli.

- Jag kände ju att om jag inte bantat hade jag vunnit. Så nästa år tror jag att jag satsar på TFA:n, säger Maxim.

Inget lätt val för det gick rätt hyfsat i boxningen också.

Eller vad kan nu ska säga om en guldmedalj för Maxim Spasskiy och Gällivare.

- Jajamen, jag är världens bästa boxare i 69-kilosklassen bland brandmän, säger en glädjestrålande Maxim. Och lägger till: - Det här är så fantastiskt roligt och det är en total laginsats. Vi har lagt ner så mycket slit på det här och peppat och stöttat varandra. Vi sa att vi skulle sätta Gällivare på världskartan när vi åkte och det tycker jag faktiskt att vi gjort.

Om det är något i vattnet i Gällivare eller om det är hemmaberget som ger kraft, men förutom framgångarna så är det också så att av Sveriges åtta man starka trupp kom alltså sex från Gällivare.

Maxim har sin förklaring: - Man blir helt enkelt lite tuffare och tåligare av vårt klimat. Kyla och mörker lär en att bita ihop när det tar emot. Och det har man nytta av i en så här tuff tävling.

Och kanske i livet i stort.

15

Jordnära, kraftfull och kontrastrik Vad är Gällivare? Nära, enkel, genuin och naturlig. Jordnära. Gällivare har framtidstro, satsar, ställer om och gör. Kraftfull. Här finns industri och natur, mångspråkskultur, skidåkning och stad, vinterlandskap och sommarodling, världsomvälvande och vardagslunkande. Kontrastrik. Så om Gällivare skulle beskrivas med tre egenskaper skulle de kunna vara just jordnära, kraftfull och kontrastrik.

Det här är resultatet av nära två tusen Gällivarebors svar på vad Gällivare är. Gällivare är vår plats. Och just nu riktas världens blickar mot Gällivare och det byggs som aldrig förr. Våra företag växer. Vi satsar. Så fint att fler ska få bli del av vår plats på jorden. Vi är nog många som blivit hemmablinda, men när vi tänker efter är vi rätt unika ändå.

Vår plats präglas av stark gemenskap. Vi enas över gränserna i våra byar, genom kulturer och språken. Här svetsar urkraften samman och naturtillgångarna bidrar till internationellt företagande och svensk framgång. Vår största tillgång är dock människorna. Människorna som står stadigt i platsens unika kulturarv med blicken fäst på en spännande framtid.

För att lyckas med den samhällsomställning vi står inför, och samtidigt mitt i, behöver vi växa och bli fler.

Vi behöver fokusera på platsutveckling för att vi som redan bor här ska trivas och vilja bo kvar, och för att fler ska vilja bli en del av vår plats. Tillsammans behöver vi också bli bättre på att berätta om allt vi har, och gör.

Med stolthet. Om att Gällivare tar på sig ledartröjan i den gröna omställningen, att vi bygger för ett samhälle med hållbarhet som ledstjärna och där mötet mellan människor är centralt.

16

Om Gällivareområdets många olika gemenskaper, kulturer och språk, och våra livskraftiga byar. Om världsarvet, nationalparkerna, fjällen, skogen och våra vatten, årstiderna och skidåkningen på längden och utför folkets berg.

Det är bara tillsammans vi kan klara av vår största samhällsomställning hittills. Och tillsammans har vi under det senaste året tagit fram en platsvarumärkesstrategi för Gällivare som bygger på ett underlag av närmare 2000 Gällivarebors deltagande. Som kommun konkurrerar vi om invånare, investeringar, etableringar och besökare.

Genom att kraftsamla olika aktörer och arbeta med enhetlig, långsiktig och strategisk utveckling och marknadsföring av Gällivare, skapar vi förutsättningar för att lyckas i konkurrensen.

Vårt läge och våra förutsättningar har fostrat oss i en anda där vi alltid behövt anstränga oss lite mer. Det har vi stor nytta av nu när vi bygger för framtiden och välkomnar fler att bli en del av vår urkraft. Och vi som redan är en del av den här platsen har ett viktigt uppdrag: att öppna dörrarna till våra gemenskaper.

SOCIALFÖRVALTNINGEN

Vad är ett platsvarumärke?

Det är summan av de associationer som finns kring platsen, hos invånare och omvärlden. Det är kort förklarat bilden av en plats och hur den beskrivs. Alla platser har ett platsvarumärke, oavsett om det gjorts ett varumärkesarbete eller inte. Ett platsvarumärkesarbete handlar inte om att skapa en ny logotyp eller slogan, utan om att hitta det som särskiljer platsen – platsens själ och DNA. Att tydliggöra de egenskaper och värden som vi vill ska förknippas med platsen Gällivare.

Platsvarumärkets del i vägen mot ett attraktivt samhälle är i marknadsföringen och det ger förutsättningar för att hålla en röd tråd för all marknadsföring av platsen, för att stärka varumärket.

Gällivare växlar upp Den nya avdelningen tillväxt och attraktivitet vid Gällivare kommun jobbar för att stärka, utveckla och knyta samman viktiga aktörer inom näringslivet, destinationen och landsbygden. Bland annat.

- Utvecklingen av Gällivare som en attraktiv destination är viktigare än någonsin just nu, säger AnnSofie Malmefjäll, avdelningschef.

Gällivare växer, utvecklas och förändras i och med den omställningen som sker i samhället. I en utmanande och ständigt föränderlig framtid är det extra viktigt att Gällivare kommun ger förutsättningarna och bidra till en hållbar och inkluderande tillväxt.

Hösten 2021 tillsatte därför kommunen en ny avdelning med ett tydligt fokus på tillväxt och attraktivitet och för att bättre samordna det näringslivs- och destinationsfrämjande arbetet.

På avdelningen jobbar funktioner så som näringslivs-, destinations- och landsbygdsutvecklare, inflyttningslots och eventsamordnare. Även Gällivare kommuns servicecentral och turistcenter ingår i avdelning som ansiktet utåt för att möta besökare och medborgare.

- Det känns nu otroligt roligt att ha alla dessa viktiga funktioner och personer på plats. För att lyckas med vårt uppdrag krävs många goda krafter som gemenast jobbar mot samma mål, säger Malmefjäll.

Avdelningen är en samverkansfunktion som krokar arm med olika aktörer, invånare och företaga över branschgränser och organisationstillhörigheter.

Vill du komma i kontakt med avdelningen E-post: tillvaxt@gallivare.se

17

MINDDIG

Gällivare går med i den nya globala talangportalen

Gällivare kommun går med i MindDig, en ny global och digital talangportal för rekrytering till norra Sverige.

- Det här är bra, nu kommer det bli lättare för Gällivares företag och organisationer att hitta arbetskraft och kompetens, säger Roger Hansson, vd Gällivare Näringsliv AB. Företag i norra Sverige behöver de närmaste åren anställa 25 000 personer. För att hjälpa arbetsgivare och kompetens från hela världen att hitta varandra har industriinitiativet T25 skapat en global rekryteringsplattform, MindDig.

MindDig, inflyttningslots och nytt platsvarumärke Alexander Kult, särskild samordnare vid Gällivare kommun ser att investeringen passar väl in i kommunens tillväxtstrategi och målet att växa till 20 000 invånare till år 2026.

- Avtalet med MindDig innebär förutom rekrytering också att vi med utgångspunkt i det nya platsvarumärket kan profilera Gällivare på plattformen och berätta om livet här. Det tillsammans med kommunens nya inflyttningslots Magdalena Forsman kommer skapa ett starkt erbjudande och god service till både personer med spetskompetens och deras medföljande.

MindDig ökar Gällivares chanser att lösa bristen på arbetskraft.

18

MindDig ökar Gällivares chanser att lösa bristen på arbetskraft - MindDig skiljer sig från andra jobbsajter på många sätt. Här har man tagit hänsyn till hela samhällets rekryteringsbehov. Till exempel, om en person inte fick det jobbet den sökte så slussas personen vidare.

Kompetensen stannar kvar i systemet och kan fångas upp av fler arbetsgivare.

Roger Hansson, vd Gällivare Näringsliv AB. Foto: Daniel Olausson.

- Dessutom skapar plattformen unika möjligheter för samrekrytering, en ofta helt avgörande faktor vid flytt till ny ort, säger Roger Hansson, vd Gällivare Näringsliv AB. Roger betonar också vikten av samverkan.

- Gällivare har idag Sveriges lägsta arbetslöshet vilket tyvärr medför stora problem för såväl offentlig sektor som övrigt näringsliv. Vi behöver tillsammans med andra hitta nya lösningar för att få människor att flytta hit från andra delar av Sverige och världen. Jag tror att det här kan blir riktigt bra för företag Gällivare.

Foto: Daniel Olausson.

BESÖKSNÄRING

Besöksnäring - en växande resurs Gällivare är inte bara gruvindustri och järnsvamp. Det är också en av Sveriges vackraste kommuner med unika tillgångar i natur och möjlighet till aktiviteter.

Det här tar Gällivare kommun på allvar och ska nu göra också turismen till en basnäring.

- Vi ska stärka besöksnäringen på lång sikt, säger destinationsutvecklaren Hanna Aspebo.

Besöksnäring handlar om så mycket mer än spenderade turistkronor och att få visa upp sin kommun.

I Sveriges Kommuner och Regioners undersökningar (SKR) visar det sig att de landsbygdskommuner som har en betydande besöksnäring också ser positiva effekter på service, nyföretagande och dagligvaruhandel.

Så med start i höstas tog kommunen tillbaks besöksnäringsfrågorna och turistcentret från privat regi och la destinationsutveckling under den nystartade avdelningen Tillväxt och attraktivitet.

Tanken är att alltså att det ska hända saker, stora saker.

Frågan blir hur?

- Vi har träffat företagarna för att skaffa oss en bild av nuläget och vi har gjort en undersökning. Utifrån det har vi dels startat ett branschråd för att man ska kunna utbyta information och samverka, men också börjat ta fram en lokal strategi för besöksnäringen, säger Hanna Aspebo.

Hanna Aspebo Destinationsutvecklare

Dessutom fortsätter arbetet tillsammans med politiker, tjänstemän och företag från hela näringen för att ta fram en tydlig handlingsplan.

- Man kan säga att nu börjar arbetet på allvar, säger Hanna.

Och förutsättningarna verkar vara goda.

- Vi ser mycket ljust på Gällivares utveckling. Det finns stor potential med engagemang hos såväl företagare som politiker och tjänstemän.

- Det visar på framtidstro och framåtanda och ger Gällivare mycket goda förutsättningar att lyckas, säger Johan Olofsson på Svensk Destinationsutveckling AB, ett företag som på uppdrag av Gällivare kommun tar fram strategin.

Det pratas mycket om den gröna omställningen i Gällivare och givetvis gäller det också besöksnäringen.

- Det finns numera en nationell strategi för hållbar turism framtagen på uppdrag av regeringen. Den handlar givetvis om miljöhänsyn men också om bevarande av natur- och kulturmiljöer och strategin är förstås en viktig ledstjärna för oss, säger Hanna Aspebo.

Hur ser din framtidsvision för besöksnäringen i Gällivare ut?

- Att långt fler än idag får uppleva fantastiska Gällivare.

Och i framtiden hoppas vi på en besöksnäring som är mer jämnt fördelad över året, vilket är mer hållbart för våra företagare både ekonomiskt och socialt.

19

SOCIALFÖRVALTNINGEN

Tummen upp för socialförvaltningen “Engagemang och ansvarstagande” Att det är svårt att rekrytera socialsekreterare i Gällivare är ett mysterium för konsulterna Sara och Ulrica.

- Det är en mycket bra arbetsplats där man gör ett fantastiskt jobb, säger de samstämmigt.

Och med över 40 års gemensam erfarenhet borde de veta vad de talar om.

Ulrica och Sara har jobbat på flera orter i Sverige och trivs särskilt i Gällivare då ledningen, kollegorna och arbetsfördelningen är riktigt bra.

Socialförvaltningen i Gällivare har på gott och ont varit i rampljuset det senaste året. På plussidan ligger en stor hög med eftersläpande ärenden som jobbats ner. På minussidan ligger kritisk mediabevakning som sekretessen gjort det omöjligt att bemöta.

För en utomstående är det inte så lätt att göra sig en bild av vad som händer, så när vi fick tillfälle att prata med konsulterna Sara och Ulrica, som står utanför organisationen men har full inblick i det som händer var vi tvungna att ta chansen.

De jobbar annars ofta med svåra högriskärenden i problemområden och vill därför inte framträda med fullständiga namn. Över hela landet, på landsbygden och i storstäderna, är det svårt att rekrytera socialsekreterare.

Lösningen är ofta att ta in konsulter och det är därför Sara och Ulrica arbetat i Gällivare sedan februari i år.

De bor i Umeå men har hela landet som arbetsområde.

Med andra ord har de mycket god inblick i hur en socialförvaltning kan fungera och när det inte fungerar.

- Vi har lång erfarenhet. Det här jobbet kräver en hel del skinn på näsan, säger Ulrica.

De arbetar inom Biståndsenheten, Barn- och ungdomsgruppen, i Gällivare. Den avdelning som fått mycket negativ uppmärksamhet i media senaste året.

- Vi kan ju inte uttala oss om det men jag kan säga att vi träffar väldigt många människor utanför förvaltningen som inte köper mediabilden, säger Sara.

De valde Gällivare för att det var lagom litet och för utmaningen.

- Vi jobbar ju annars med en helt annan typ av ärenden och här kunde vi få ytterligare erfarenhet, säger Ulrica.

20

Trots flera förmåner som arbetstidsförkortning, minskad jour och högt löneläge har socialförvaltningen i Gällivare problem med att rekrytera socialsekreterare. Men även med att hitta konsulter som kan hjälpa till med att axla bördan.

Något som de båda har svårt att förstå.

- Till att börja med känner man sig hemma direkt här.

Vi har känt oss välkomna och tagits med i gemenskapen på ett självklart sätt. Och så är det inte överallt, säger Ulrica och fortsätter: - Ledning och arbetsfördelning är mycket bra och det ger ju trygghet. Kollegorna gör ett bra jobb och dessutom är ansvariga politiker engagerade i vårt arbete på ett sätt som vi inte är vana vid.

Sara lägger till: - Det är ett tufft jobb och det har dessutom blivit tuffare.

Det är dessutom en tacksam verksamhet att klanka ner på. Det ligger i sakens natur eftersom vi jobbar med människor som ofta befinner sig i svåra skeenden. Men det är ett oerhört givande och viktigt jobb och jag kan rekommendera Gällivare som arbetsplats för en socionom.

Ingen av dem hade varit i Gällivare före uppdraget men de verkar förtjusta över vad de sett och upplevt hittills.

- Det är en dynamisk ort där det händer mycket just nu.

Man stöter på många nationaliteter och folk är vänliga, trevliga och ödmjuka. Det skadar ju inte att det är vackert också, säger de och avslutar intervjun.

Plikten kallar.

- Det är en mycket bra arbetsplats där man gör ett fantastiskt jobb, säger Sara och Ulrica.

Flerspråkighet på förskolan

XXXXXXXXXXXXX

är en rikedom

Äntligen kunde så Gällivare kommuns första tvåspråkiga förskoleavdelning Ahven/ Abborren invigas.

Sedan avdelningen öppnade sina dörrar i augusti 2020 har intresset vuxit och antalet inskrivna barn har fördubblats.

- Idag har vi 18 barn på avdelningen, säger Karin Eriksson biträdande skolchef.

Karin Eriksson, Hanna Helama, Marina Nilsson, Jenny Johansson Jänkänpää och Eva Martinsson.

Vackert belägen vid Vassara älv med närhet till naturen ligger Älvens förskola. Vid ingången till den inhängande gården hänger en välkomstskylt på minoritetsspråken finska och meänkieli.

Vi kliver in i ett sorl av finska. Ögonen dras direkt till olika föremål och konstskapelser längs väggarna.

Anknytningen till den finska och tornedalska kulturen går inte att ta miste på.

På plats under invigningen är barn, vårdnadshavare, personal, skolledning samt ordförande barn och utbildningsnämnden. Innan det bjuds på fika i finsk och tornedalsk anda, bekräftar förskolans rektor vår känsla när vi klev in på avdelningen.

- Förutom att språket är en självklar del av barnens vardag här, så arbetar vi ständigt med att utveckla förskolemiljön. Vi tydliggör bland annat minoriteternas identitet och kultur genom olika föremål och ting för att skapa en välkomnande miljö, säger Marina Nilsson.

Barnen som börjar på avdelningen behöver inte kunna tala finska eller meänkieli, utan får en möjlighet att lära sig språket. Hanna, förskollärare för finska, visar oss runt och berättar samtidigt att undervisningen fokuserar mycket på språket, i såväl det kreativa skapandet som i lek och sång.

- Om barnen pratar svenska med mig så bekräftar jag och översätter alltid till finska.

Hanna berättar att det kan vara en utmaning att hitta personal som behärskar minoritetsspråken, men också renodlat utbildningsmaterial, framför allt i meänkieli.

Mitt i meningen kommer ett barn inspringandes.

- ”Te tiiätte kyllä että ette saa juossa sisällä vaikka on vieraitakin” * Hanna förklarar att barnen inte får springa inne och fortsätter sedan visa oss olika utbildningsmaterial.

Vid ett långbord har Ernst tillsammans med sin familj hunnit ta sig lite fika. Fredrik, som är ensam finsktalande förälder i hemmet, berättar att den finska han behärskar till stor del kommer hemifrån.

- När vi hörde att denna avdelning skulle öppna sökte vi aktivt hit. Det betyder mycket att barnen får möjlighet att lära sig finska redan på förskolan och inte bara hemifrån.

Det blir en kontinuitet i språkutvecklingen.

Förvaltningschefen Eva Martinsson är glad över att äntligen kunna inviga avdelningen.

- Visionen är att alla barn och unga inom nationella minoriteter ska kunna, vilja och våga utveckla språk och kulturell tillhörighet och att minoriteternas rättigheter på sikt ska stärkas.

Fredrik Petäjäniemi, Ida Risnert tillsammans med barnen Ernst och Ethel. Under invigningen bjöds det bland annat på karelska piroger, kangoskakor och måltidsdrycken Sima.

Fakta Gällivare kommun är förvaltningskommun för minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska. Det innebär att de vårdnadshavare som tillhör någon av dessa minoriteter har rätt att begära en ”väsentligt tvåspråkig” förskola för sina barn, så att de ska kunna utveckla och bevara språk, kultur och identitet. Förutom Ahven/Abborren så finns även Skierri förskola, som bedrivs av Sameskolstyrelsen, där undervisningen sker på samiska. *Översättning: Ni vet om att ni inte får springa inomhus även fast vi har gäster.

21

VISIONER: I NORR

Visioner: i norr

- Framtidens attraktiva livsmiljöer

Hur ser man till att samhällets nuvarande invånare får härliga livsmiljöer som dessutom lockar nya boende? Två multidisciplinära team tog sig an utmaningen att skissa på hur framtidens hållbara, vackra och inkluderande livsmiljöer kan se ut i Gällivare.

Under våren har de två teamen för Gällivare i Visioner: i norr skissat på hur framtidens livsmiljöer kan se ut i Gällivare. I slutet av mars besökte teamen Gällivare för att samla in lokala inspel och få fördjupad kunskap om vår plats unika värden. Och nu är visionsdokumenten klara och presenterade.

”Barnens arktis-tektur” Team Barnens visioner i norr presenterar ”Barnens arktis-tektur”. En idéskiss som bygger på hur framtidens hållbara livsmiljöer kan se ut utifrån barnens behov, drömmar och idéer. Förslaget innehåller ett antal typer av byggnader med olika funktion och estetik, mellan centrum och Dundret. Där de bilfria stråken mellan byggnaderna uppmuntrar till rörelse; till fots, med cykel, spark, rullstol eller på skidor.

- Kan vi, genom att ge oss in i barnens värld, hitta nya idéer och lösningar? Vi tror, att om vi planerar vi utifrån barnens perspektiv, planerar vi för ett bättre samhälle för alla, säger Carolina Wikström.

”Of whose interests?”

Team Of Public Interest presenterar ”Of whose interests?

- from malm back to soil”. Teamet har fokuserat på behov av ett identitetsskapande bortom industrin, samt på den känslomässiga kopplingen till gruvhålen i landskapet.

Förslaget är en ny typ av stadsplanering, inspirerad av växtföljd, som på ett bättre sätt kan hantera den rörelse och konstanta förändring som gruvdrift, renskötsel och turism innebär.

- Det som framför allt stack ut och fastnade hos oss, var hur närvarande ordet malm är. I samtalen med invånarna, i ordsammansättningar och namn. Stadens gruvhistoria är en del av stadens identitet, säger Chiara Bugatti, konstnär och teammedlem i Of Public Interest.

22

VISIONER: I NORR

Om Visioner: i norr Just nu pågår en av de största investeringarna någonsin på grön industri, teknik och infrastruktur.

Något som ställer ökade krav på arbetskraft, och med det även attraktiva livsmiljöer som gör att boende stannar kvar och nya flyttar in. Syftet med projektet Visioner: i norr är att sammanföra flera kreativa yrkesgrupper för att titta på frågan: Hur kan vi skapa vackra, inkluderande och hållbara samhällen som vi alla kan vara stolta över i generationer?

Teamens idéskisser svarar på Gällivares case i Visioner: i norr: ”Vallan i staden. Dundret, naturen eller stadskärnan. Hur skapar vi en attraktiv sammanhållen stad som lockar människor att komma hit och stanna?”.

Och det är tänkt att de ska användas som underlag vid planläggning av området Dundret och området mellan Dundret och Repisvaara. Och från kommunens håll välkomnar man de olika perspektiven som teamen presenterar i sina visionsdokument.

- Spännande att vi får ta del av olika perspektiv som väcker frågor; för vem planerar vi våra städer och hur kan vi göra det med barnens perspektiv i fokus? säger Sofie Rynbäck, planeringssamordnare vid Gällivare kommun.

- Ett värdefullt inspel till kommande planering är bland annat förslag på olika bebyggelsetypologier som tar hänsyn till platsens förutsättningar såsom vind, sol, vatten, snö och natur, säger Sofie.

Bakom Visioner: i norr står bland andra Boverket, ArkDes, Energimyndigheten, Vinnova och Formas, genom Rådet för hållbara städer, tillsammans med kommunerna Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå. Samverkansparterna gick i november 2021 ut med en öppen utlysning om att medverka i idéskisser i samarbete med sex kommuner i norra Sverige. 55 ansökningar kom in och elva team valdes ut, varav två av dessa fick ta sig an Gällivares case.

Teamens idéskisser för framtidens Gällivare finns att ta del av i sin helhet på hållbarstad.se. Där kan du också ta del av de andra kommunernas case.

Världens tuffaste Triathlon?

LAPONIA TRIATHLON

Foto: Hans Berggren.

För sjätte året är det den 9:e juli dags för Laponia Triathlon. Under alla omständigheter är triathlon en tuff sport men omständigheterna i Gällivare gör det förstås ännu tuffare.

Eller vad sägs om fyra kilometer simning i iskallt vatten?

Eller för att vara mer exakt, 3860 meter simning, 18 mil på cykel och 42 kilometer löpning. Det är ironmandistansen. Start från Sandviken vid midnatt och med andra ord tävlas det under midnattssol.

Man kan också tävla i en sprintdistans, 750 meter simning, 20 kilometer cykling och 5 kilometer löpning och då gör starten torsdag den 7:e juli.

Vädrets makter kan förstås vara med deltagarna, förra året var det riktigt gott väder.

Men det är förstås inte säkert att dessa självplågare uppskattar för gynnsamma förhållanden.

Det är ju faktiskt ett test av en människas yttersta gränser.

23

SOMMARCHECKLISTAN

Sommarchecklistan 2022 Nedan har vi samlat ett axplock av våra tips av allt det fantastiska Gällivare erbjuder under sommaren. Riv ut och checka av.

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Spela minigolf i centrum eller på Gällivare Camping Ät en mjukglass Besök Naturum Laponia i Stora Sjöfallets Nationalpark Paddla kajak Besök gårdsbutiken Love from Lapland i Nilivaara och ta en fika i deras sommarcafé Besök Muddus nationalpark och ta en promenad till Muddusfallet. 14km vandring tur och retur från Skaite.

Besök eller delta på något av sommarens evenemang eller aktiviteter Spela discgolf på Tippsta discgolfpark. Discar är möjligt att låna på Re-Playen Delta på något av Sommargympa passen Delta i minst ett av motionsloppen arrangerade av GÄLKARUN Upptäck en ny badplats, Många finns på landsbygden, En regnig dag - Bowla på Grand Hotel Lapland Fiska i sjön Marsijärvi Cykla upp till Dundret och testa den nya Pumptrackbanan Fika en våffla på toppen av Dundret i Fjällstugan Ta en fika på toppstugan “Åke på toppen” uppe på Dundret Testa en av årets glassnyheter Gör en picknic och kombinera med en av övriga utflykter Utmana kompisgänget i en omgång Boule.

Ett begränsat antal bouleset finns att låna på Re-playen.

Boka padelbana en regnig dag och testa vår nyöppnade hall GVE Padel Låna en bok på Gällivare bibliotek Ta med ingredienserna till en S’mores och grilla dessa över öppen eld Gör en Spotify-playlist för sommaren – Tips, gör en gemensam med dina kompisar.

Unna dig en hotellfrukost Besök någon av de 11 kyrkor och kapell som finns i Gällivare kommun Besök ateljén och verkstaden Killinge Keramik Fika på bageriet i Puoltikasvaara Fika på Glada Kockens Sommarcafé

Listan även publicerad på vår hemsida med länkar till olika aktörer, sidor, kartor och öppettider. Skanna QR-koden här nedanför eller besök www.gallivare.se och klicka på “Turism & Evenemang”.

Dela gärna era upplevelser med oss på Facebook och Instagram med #visitgallivare

Nästa nr av Kommunbladet kommer i december 2022

Har du tips eller synpunkter om Kommunbladet kan du skriva till: kommunikation@gallivare.se eller Kommunikationsavdelningen, 982 81 Gällivare

VIKTIGA NUMMER I nödsituation Vid en kris eller allvarlig händelse Sjukvårdsrådgivningen Ambulans i icke brådskande fall Räddningstjänst Sotningsväsendet Felanmälan (Ang vatten och avlopp, gator och vägar, kommunens fastigheter) Socialjour, efter kontorstid Socialtjänsten, dagtid Polisen Gällivare

Ring 112 113 13 Ring 1177 0920-22 02 75 0970-551 65 0980-100 11 0970-818 213 0970-818 212 0970-818 000 114 14