GLÖD #3 by Frustuna församling

-A ND E

glöd #3 2020 - ges ut av SVENSKA KYRKAN I GNE STA

! a m e T ten ovisshe

HÅLL HUMÖRET UPPE

TRYGGA PLATSER STOCKELD ELLER FOTOGENLAMPA VILKEN ELD ÄR DU?

STI REGNBÅGSMÄSSA 30 AUGU T TÄL RK KY S 11.00 FRUSTUNA

STÖRST AV ALLT ÄR KÄRLEKEN

1 KOR 13:13 1

FOTO Alex Giacomini / IKON

innehåll

tema ovissheten 3 kyrkoherdens spaning 4 betraktelsen 5 aktuellt - Fler kvinnliga präster - Föreläsningsserie - LIVSVIKTIGT - Upptaktsmässa 6 stockeld eller stearinljus Vilken eld är du?

7 hälsning från barnverksamheten 8 håll humöret uppe i tider av ovisshet 9 skapelsefokus - Ekoteologi - Surrande systrar - Trädgårdstisdag

Gravskötsel Vem sköter vad?

Regnbågsmässa

10 på gång - Kraftsamling - Pilgrimsvandringar - Katekumenat, nystart - Livsstegen , ny samtalsgrupp 12 kalendarium 14 nattvard i orostid 14 regnbågsmässa i frustuna kyrka 16 trygga platser, tre rum för läkning

Nya grupper och nystart

17 torsåkers gravöppning 18 allt om gravskötsel

20 ställ upp i kyrkovalet 22 medlem 23 korsord 24 konfirmation 20/21 glöd

E-post frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/frustuna Redaktionsråd Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman, Annika Hansson Lindström Ansvarig utgivare Annika Hansson Lindström Redaktör & formgivare Sofia Arman Omslagsfoto Shutterstock Tryck Östertälje tryckeri AB 2

kontakt POSTADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA

BESÖKSADRESS TINGSHUSET Tingshusgatan 12, Gnesta. KANSLI / BOKNING / VÄXEL 0158-22100

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Annika Hansson Lindström / 0158 - 799 576 PRÄST Jennie Högberg / 0158 - 799 574 Johanna Scherp 20% / 0158 - 799 571 DIAKON Vakant BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Ida Fransson / 070-297 64 15 Johanna Scherp Anna Leidensjö MUSIKVERKSAMHET Klaus-Henning Schütt / 076-104 65 11 Lotta Aggeborn / 070-288 77 84 KANSLIST Elsy Svensson KANSLICHEF Ulrika Rix EKONOM Per Sandberg INFORMATÖR Sofia Arman VÄRDINNOR Ing-Marie Andersson Monia Svensson

Visshet och vishet För att lära sig något nytt behöver man befinna sig utanför sin komfortzon. Det är en visdom som ofta poängteras. Vi kommer alltså inte att ta till oss några nya lärdomar om vi inte skakas om, eller hamnar i ett sårbart läge. Det är en ganska obehaglig sanning, för vem vill känna sig obekväm? Vi har gått igenom en svår tid och upplevt det som vi inte trodde någonsin skulle kunna hända. Att det trygga samhälle vi litar på och lever i skulle misslyckas att skydda oss från ett virus som fick förödande konsekvenser. Nu är många nya rutiner automatiserade. Vi hälsar inte längre i hand på varandra och håller ett fysiskt respektavstånd. Vi torkar av handtag och trängs inte köer eller i kollektivtrafiken. Vi umgås utomhus och lägger fram plasthandskar. Och vi går en extra runda förbi varandra i affärerna utan att ens tänka på det längre. Allt detta har blivit som en kroppslig vishet. Men nu ligger hösten framför oss. Och hur länge ska det vara så här? Den här ovissheten kring när vi kan känna oss trygga igen börjar gnaga i oss. När ska vi få träffa de som bor långt bort, som vi saknar så mycket. Nu vet vi ju att måste hålla ut lite till!

Finns det vishet och insikter som vi kan ta med oss in i hösten? Vishet 1: Att möta människor och ha riktigt långa, djupa samtal. Det har funnits tid att sitta ner och lyssna, se in i ansikten och hitta förståelse. Vishet 2: Att naturen finns där som en glimmande skattkista. Berg och höjder. Sjöarna som glittrande erbjuder oss svalka. Allt vackert som växer, lever och gläder oss. Åkrarnas blomster och dofter. Minnen om en ljuvlig sommar. Vishet 3: Att vi har lärt oss att leva med försiktighet, respekt och fysiskt avstånd men ändå se på varandra och uttrycka vår glädje och gemenskap på andra sätt. Vishet 4: Att vi verkligen behöver varandra, om så att prata från en balkong. Vishet 5: Att vi kan hjälpa varandra, och mår bra av att göra det. Jag längtar oerhört mycket efter att få krama mina barn och ta den jag möter i hand. Men jag vet också att jag inte är ensam om det. Det har jag hört från så många! Så låt oss bära ovissheten och påminna oss om visheten vi har den här hösten. Det finns en väg genom den här tiden också. Tillsammans. Annika Hansson Lindström, Kyrkoherde i Frustuna församling

VAKTMÄSTARE / TRÄDGÅRDSMÄSTARE Angelika Karlsson Torbjörn Karlsson Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER? Ordförande Kyrkoråd Siw Andersson 070-425 32 95 Ordförande kyrkofullmäktige Jonny Karlsson 076-807 61 35 Ordförande Begravningsutskott Kurt Cedergren 070-886 13 98

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar. 3

RET

trefaldighetstiden är påskens efterfirningstid och den längsta delen av kyrkoåret. i centrum står kyrkans erfarenhet av att gud är treenig eller trefaldig: fader, son och helig ande. genom de olika högtiderna lär vi känna gud på olika sätt och växer och mognar i vår tro. heliga trefaldighets dag: Den gudomliga relationens

mysterium kommer i blickpunkten. Att Gud själv är relation och att vi människor är skapade till relation med varandra, med Gud och med oss själva. johannes döparens dag: Johannes Döparen föddes

halvåret före Jesus. Han predikade om Jesus innan han började sin verksamhet och avrättades som upprorsman. Hans födelsedag firas under midsommarhelgen, på söndagen efter Midsommardagen. apostladagen: Petrus och Paulus har båda haft en stor

betydelse som Jesus lärjungar. Båda avrättades som martyrer i Rom. Paulus dödsdag var 29 juni. På 5:e söndagen efter Trefaldighet påminns vi om att vi står i deras efterföljd som kristna. kristi förklarings dag: Några få lärjungar fick följa

med Jesus i avskildhet. På ett berg förvandlades han inför dem och de såg honom som en ljusgestalt tillsammans med profeter från gamla tider. Det blev uppenbart för lärjungarna att Jesus var Kristus, Guds utvalde. den helige mikaels dag: Änglarnas närvaro handlar om

kampen mot det onda. De skyddar och bevarar, utsända av Gud. Mikaelidagen påminner om vår kamp för Guds sak i världen och om Guds kamp för oss. Tacksägelsedagen: Tacksamhet behövs för att synliggöra det goda. Det behöver vi öva oss i. Guds skapelse och godhet väcker vår tacksamhet och vårt jubel! allhelgonahelgen: Helgon kallar vi människor som

särskilt tydligt visat vad det innebär att följa Jesus. Den här helgen minns vi våra avlidna och ger plats för vemodet och smärtan. Många av oss besöker gravarna och tänder ljus. Vi inbjuds också att betänka att vårt eget liv inte är oändligt. domsöndagen: I framtiden, någon gång, skall Jesus

komma tillbaka. Domens dag är en befrielsens och glädjens dag. Då kommer vi att se vårt eget liv i alla dess dimensioner. Domsöndagen firas redan nu, som övning i att på djupet se oss själva, så att domens dag inte blir en överraskning.

FOTO Shutterstock

OÅ

BETRAKTELSEN

Trefaldighetstiden är inne TEXT Jennie Högberg

vi är inne i trefaldighetstiden nu.

En av mina favoritperioder under kyrkoåret. Heliga trefaldighets dag kommer efter pingst och inleder en lång period som sträcker sig till domsöndagen, alltså från maj till sent i november. Om man tar fram sin psalmbok, eller går till en kyrka och tittar i en, så hittar man evangelieboken efter psalmerna. För varje söndag i kyrkoåret finns utvalda texter. Nu är vi inne i tredje årgångens texter. Texterna för söndagarna i trefaldighetstiden utmanar oss. Och förhoppningsvis får dem oss att se saker ur nya perspektiv. Evangeliets ljus faller in i våra liv. De verkar stimulerande, utvecklande och ger näring till växt. Hela trefaldighetstiden handlar om att just växa och mogna som kristen, som människa. Man kan låta Jesus budskap och berättelserna om vad han gjorde sjunka in, längst in i hjärtat, där man får begrunda dem och låta dem så frön. Söndagarna har teman som; samhällsansvar, att inte döma, förlåtelse utan gräns, efterföljelse och medmänniskan.

Man kan behöva hjälp att tolka texterna eftersom de kommit till i en tid då samhället såg annorlunda ut på många vis och dessutom översatts från andra språk. För det finns det en uppsjö av böcker och man kan också gå till sin församlings präst såklart. Mitt i semestertiden hittar vi årets kärvaste texter och mest utmanande teman. Men kanske är det just då man kan få tid, ork och utrymme att öppna upp sig för nya och nygamla utmanande tankegångar, att ställa de svåra frågorna, som ger möjlighet till växt och mognad. Under coronakrisen har många passat på att städa ur förråd och röjt i garderoberna. Kanske är det också tid att röja inombords? Ibland går dem hand i hand – röjandet i det yttre och i det inre. Till röjandet i vårt inre kan vi ta trefaldighetstidens texter till hjälp.

JÄMSTÄLLDHET

Fler kvinnliga än manliga präster i Svenska kyrkan För 60 år sedan vigdes den första prästen, nu, 60 år senare är det merparten kvinnliga präster i Svenska kyrkan. 1990 förutspådde man att år 2090 skulle det vara en jämlik fördelning mellan manliga och kvinnliga präster. Det gick dock 70 år snabbare än så. Vilket är glädjande.

präster också är kvinnor. Men hon har även mött människor som inte vill ha enskilda samtal med henne, just i egenskap av att hon är kvinna.

LIVSVIKTIGT

Idag är det 50,1% kvinnliga präster i Svenska kyrkan. Likt övriga arbetsplatser tjänar dock kvinnliga präster mindre i snitt än vad männen gör. I Frustuna församling arbetar tre präster, samtliga kvinnor. Jennie Högberg är en utav dessa, hon menar att det ofta upplevs positivt att hon är präst och kvinna. Vid dop, bröllop eller begravning får hon ofta höra "åh, vad trevligt med en kvinnlig präst" vilket är glädjande, även om Jennie önskar att det kanske sågs mer som en självklarhet att

– föreläsningsserie för fördjupning och förhöjning. TEMA - relationer PLATS - Tingshuset TID - 19.00 relationen med jorden:

Jennie Högberg iförd midsommarstola i blåklint gjord av vaktmästare Kristina Higgins. FOTO Sofia Arman

EVA SANNER. 17 SEPTEMBER. Vi inleder med psykolog och författare Eva Sanner som kommer torsdagen den 17 september och föreläser om Klimatsorg. Vad gör det med oss när vi förstår hur miljöförstöringen hotar framtiden på jorden. Vad kan vi göra för att inte hamna i vanmakt, sorg och förtvivlan? Vilka redskap behöver vi? relationen med vår partner:

UPPTAKTSMÄSSA

Höstens högtidliga upptakt Välkommen till Frustunas kyrktält den 13 september kl 11.00 då årets upptaktsmässa går av stapeln. Ensemble ur Frustunakören medverkar. Mässan leds av Annika Hansson Lindström. Kyrkkaffe efter mässan.

TORGNY WIRÉN. 19 OKTOBER. Torgny Wirén är präst och författare och kommer måndagen den 19 oktober. Han kommer att prata om livspusslet. Hur får vi det att gå ihop, med familj, fritid, äktenskap, arbete? Och hur kan det vara så att när vi ska inleda en gemensam livsvandring att vi ägnar det mycken förberedelse. Men när det tar slut, så klipper vi bara av relationen. Behöver inte skilsmässan också förberedelser? relationen som döden avslutar:

GÖRAN LARSSON. 16 NOVEMBER. Ännu en gång får vi lyssna till Göran Larsson. Han kommer måndagen den 16 november och talar om hur vi kan hitta en väg genom sorgen till ett liv på andra sidan av förlusten av en älskad människa. Går det? Vi är många som sörjer länge och ibland kan det kännas som att sorgen inte har något slut. Men Göran Larsson talar om sorgens förändrande landskap och vägen igenom.

PSALM Såsom hjorten längtar törstar, söker, trängtar till ett vattendrag så i svåra dagar när mig oron jagar längtar också jag. Ande, fridens djupa källa, du min törst kan tillfredsställa. Psalm 363:3 ur Den Svenska Psalmboken

STOCKELDEN En del människor har en stockeld inom sig. En stor brasa som inte bara värmer utan dessutom samlar och drar andra till sig. Stockelden skapar gemenskap och mängder av kontakter. Den stora elden är perfekt för att engagera människor. Men om den stora stockelden blir stulen (uppköpt av en konkurrent, eller handplockad till ett annat företag) då kan entusiasmen falna hos dem som blir kvar. Och om stockelds-temperamentets människa kommer på avvägar, kan den bränna ner allt som kommer i dens väg istället för att värma och lysa. Det kan också hända att stockelden inte får någon positiv respons, att hon inte blir sedd, hörd eller bekräftad. Då kan elden gå över i wildfire som vräker sig fram i okontrollerbar bitterhet. I så fall bränner hämndbegäret ner allt i sin väg. En stockeld innebär ett stort ansvar, för den som bär den inom sig. Energin i den stora elden kan ställa till stor skada om den används fel, och inte är till för allas gemensamma bästa, utan i egoistiskt syfte. Då kan det gå illa.

LÄGERELDEN Att sitta vid en eld är en alldeles speciell känsla. Det påverkar oss. Det är runt lägerelden i värmen och skenet i mörkret som vi kommer nära det som varit viktigt för människan i hundratusentals år. Vid elden finns värme och gemenskap, berättelser och samförstånd. Det är sånt som behövs i en familj, i en skolklass, på en arbetsplats och i alla gemenskaper. Och det finns olika sorters eldar, och människor med olika sorters energier, eller temperament.

Stockeld eller fotogenlampa - vilken eld är du? ”Hon brinner verkligen för detta.” ”Vilken eldsjäl han är!” Det som har med eld att göra kan vara en metafor för hur någon engagerar sig och kämpar för någonting. Men jag tror att en inre glöd är något som alla har på olika sätt. Vilken eld är du? TEXT Annika Hansson Lindström

FOTOGENLAMPAN Så finns det människor som verkar som fotogenlampor. En sådan lampa lyser upp mer än ett stearinljus eller ett värmeljus, men är svår att sköta. Den sotar lätt och måste passas. Men den är flyttbar och behändig, så det går att ta med sig den, vart än man går, bara man har uppsikt över den hela tiden. Den kan därför lätt belysa nya sammanhang och situationer. Men i en grupp behöver man hålla ett öga på ”fotogenlampan” så att den är med i det som händer. Lågan kan skruvas upp och ner så att ljuset skiftar. Så kan den plötsligt flamma upp och säga sanningar som ibland kan svärta ner. Då beror det ofta på ett klart ljus som fotogenlampan har. För den kan man inte gömma sig. Det är en utmaning med fotogenlampor, men också värdefullt.

STEARINLJUSEN Andra personer har ett stearinljus inom sig. Det lyser stilla i en mässingsljusstake med en läkande låga. Andra människor kommer till det här ljuset för att få del av det lugnet och läkedomen. Eldens läkande egenskaper här kommer fram tydligt vid stora katastrofer, då människor samlas och tänder ljus. Det stilla ljuset ger möjlighet till kontemplation, till begrundan, något som är viktigt för att till exempel en sorg ska kunna bearbetas. Vid stearinljusets sken blir lyssnandet viktigt. Människor som har det inom sig hör särskilt bra det som sägs, och det som inte sägs. Ibland kan nya formuleringar leda in på nya vägar och insikter. Röster får klinga ut i rummet där ljuset brinner och orden vänder tillbaka till där de kom ifrån. Så blir också ibland tändandet av ett ljus just en signal för att nu börjar ett alldeles särskilt samtal. Ett möte fyllt av lyssnande och läkedom. 6

FOTO Alex Giacomini / IKON

KOLMILAN Den bästa elden kanske egentligen är en kolmila. Den kräver mycket noggrann skötsel när den byggs upp och sätts igång. Det kräver en gedigen kunskap och mycket erfarenhet. Men ur den kommer en slutprodukt som kan värma många, många, både idag och i framtiden. Ett värderingssystem eller en gemensam tro kan på en arbetsplats vara som en kolmila. Den värmer och ger energi länge, lyser upp och visar riktningen för det gemensamma arbetet. Där kan också alla inre eldar fylla på sin glöd och bära den vidare så att den kan värma och lysa upp bland alla människor som kommer intill den.

UPPDATERING

Barn- och ungdomsverksamheten hälsar...

En kolmila kan vara en metafor för en församling. Den byggs upp enligt erfarenhet och kunskap från långa tider tillbaka. Den är ett sinnrikt system av återanvändning och verkar i samklang med sin omgivning. Det tänds av en särskild eld som kallas den Heliga Anden och den måste vårdas med respekt och omsorg. Den också är livsviktig när den värmer och lyser upp och samlar till gemenskap. Och precis som det kolmilan ger kan församlingens ”glöd” bäras med i livet, bäras i hjärtat, och vidare till andra.

OMSORG OCH UTRYMME Precis som riktiga eldar kräver alla inre lågor och eldar både syre och bränsle för att kunna brinna. Somliga eldar kräver också en hel del arbete och underhåll för att kunna arbeta bra, stockelden till exempel. Utbrändhet handlar ofta om dåligt underhåll av den inre elden. Då behöver elden återhämtning. Ligga och pyra för sig själv, utan krav, utan tidspress. Askan kanske måste rakas bort försiktigt och sedan får man vänta tills man kan göra upp eld på nytt. Det bästa bränslet för alla inre eldar är att bli sedd, hörd och bekräftad. Den som inte blir det falnar och slocknar. Kärleksfulla gärningar i form av positiv respons, syresättning och uppmuntran är alltid oerhört effektivt för att hålla elden vid liv.

Livet mitt i en pandemi påverkade alla på olika sätt. Men för församlingens klubbarn såg vardagen inte allt för annorlunda ut eftersom att skolor och andra aktiviteter för barn har varit öppna. Inför sommaren var det dock några som kände att pandemin påverkade deras liv. Skolavslutningen blev sig inte lik eftersom att föräldrar och andra vuxna inte fick delta. Saknaden efter att få resa och träffa sin familj och släkt verkar vara det som känts svårast. Många sommarläger har varit inställda, Gröna Lund och andra nöjesparker fick inte öppna och det är väldigt trist säger barnen. Men det är i alla fall tur att vi fått äta glass och bada. Under vecka 37 startar församlingens öppna förskola; Öppen famn och Babycafé. I terminens inledning kommer vi att vara ute så mycket som möjligt. Håll utkik på vår facebookgrupp för program och eventuella ändringar! öppen förskola "öppen famn"

Varje onsdag och fredag 9.30-11.30 välkomnar vi barn 0-5 år med ansvarig vuxen att ses för gemenskap, lek, sångstund, fika och kortare andakt. Vecka 44 är det höstlovsledigt. öppen förskola "babycafé"

Varje tisdag 9.30-11.30 välkomnar vi barn 0-1 år med ansvarig vuxen att ses för gemenskap, lek, fika, sångstund och samtal. Vecka 44 är det höstlovsledigt. TEXT Anna Leidensjö

Håll humöret uppe i tider av ovisshet TEXT Annika Hansson Lindström

när kommer allt att bli som vanligt igen? när startar lastbilsproduktionen, gymnasierna, körövningarna, träffpunkten? kommer det att ta sig igen? kommer vi ikapp det vi har missat?

Vårens karantän, isolering, fysisk distans och nya sociala koder har frestat på både vår uthållighet och vårt humör. Det är verkligen en utmaning för den psykiska hälsan att under så här lång tid inte kunna träffa vare sig arbetskamrater, släkt eller vänner. Vi människor blir nämligen starkt påverkade av vårt sammanhang. Vi är i grunden ytterst sociala varelser och passivitet och isolering går helt på tvärs med våra mänskliga behov. När vi försöker hålla oss uppdaterade på vad som händer med pandemin, smittspridning och symptom gäller det dessutom att vara källkritisk och undersöka om informationen kommer en tillförlitlig källa. Negativa eller känsloladdade nyheter är som knark för hjärnan. Man kan inte sluta utan söker vidare mer och mer från webben. Det påverkar oss både fysiskt och psykiskt med samma dopaminbrist som vid en baksmälla. Det gäller att vara uppmärksam på när det är dags att stänga av och fokusera på något annat. håll koll på dig själv. Men vad göra

när oron stiger och den påtvingade isoleringen och bristen på social kontakt blir märkbar för vårt välbefinnande? Jo, då är det viktigt att hålla fast vid

sina rutiner, och kanske också hitta nya som bär igenom den här tiden av oro. Mat och sömn och fysisk aktivitet är självklart något som vi behöver regelbundet för att må bra. Det är ett sätt att ta hand om mig själv, men det är också viktigt att känna efter från dag till dag hur jag mår. Det kan variera mycket, från den ena dagen till den andra. Och vad behöver jag då för att må bättre? Är det en promenad eller ett samtal med en god vän? våra värderingar påverkar också hur

vi mår. Lever jag i samklang med dem, eller är det en massa som skaver? Vad är egentligen viktigt för mig? Att vara lojal, generös, modig, omtänksam? I vilken ordning skulle jag välja om jag måste? Följer jag dem i mina val? Och hur vill jag se tillbaka på den här situationen om ett år? Hur kunde jag bidra till att det funkade? Även vårt beteende förändras. Stress kanaliseras ofta ut i knäppa och överilade reaktioner. Kan jag ha hört jag fel och missförstod? Kan jag använda humor för att få distans till mig själv och ta sakfrågan i lugn och ro? Kan jag erkänna att jag känner mig osäker i detta nya? Det är också viktigt att vara extra uppmärksam gentemot andra för att bekräfta och uppmuntra. Forskningen visar att människan behöver en rad olika faktorer för att

uppleva välbefinnande. Dessa faktorer kan sammanfattas i Permah-modellen som forskaren Martin Seligman, som är psykolog, har skapat. PERMAH - modellen P: som i Positiva känslor – Det vill

säga, ett konstaterande för mig själv, att nu mår jag bra! E: som i Engagemang – att hitta

aktiviteter som jag tycker är roligt och uppslukas av som någon form av träning, yoga eller jogga t ex, eller en hobby som att måla, baka, skriva eller lägga pussel. R: som i Relationer – att de är ömsesi-

diga och ger lika mycket som de tar. M: som i Mening – att hitta något som

känns meningsfullt i tillvaron. A: som i Achievement (åstadkomman-

de) – att jag lär mig något som är viktigt för mig för vi mår bra av att känna oss kompetenta H: som i Health (hälsa) – också en

fysisk hälsa. Permah-modellen ger oss en chans till klarsyn och insikter om vad vi behöver förändra. Och när vi ser vad vi saknar kan vi också söka efter vägar för att uppleva större välbefinnande. källa Martin Seligman och Katarina Blom (specialiserade inom positiv psykologi)

NY SAMTALSGRUPP

FOTO Shutterstock

Texten talar Varje söndag läser vi texter ur bibeln i gudstjänsten. Texterna väcker många känslor och tankar. Vad betyder de? Vad händer när vi läser? Nu startar en grupp för vana och ovana textläsare. Välkommen du som är nyfiken och vill veta mer och läsa mer! Torsdagarna 10/9, 22/10, 19/11, 17/12. 8

gruppen startar:

Torsdag 10 september kl 18.00 Frustuna Prästgård ledare: Annika Hansson Lindström.

SKAPELSEFOKUS

EKOTEOLOGI

Hopp om förändring Hur ska det gå med skapelsen? Med den fantastiska jord, myllrande av liv, som Gud skapat? Vi vet inte. I vår tid har ”klimatångest” blivit ett vedertaget begrepp. Den finns i alla åldrar men är vanligare hos yngre, de som ska fortsätta leva på jorden i många årtionden till och se sina barn växa upp. Klimatfrågan är diffus och konkret på samma gång och det gör den så svår att hantera. Oron och ångesten förstärks av att nödvändiga politiska beslut inte tas. Under corona-pandemin har många beslut fattats och omfattande förändringar har genomförts på kort tid. Det ger hopp om att förändringar är möjliga även när det gäller klimatkrisen. En omställning behövs inom samhällets alla områden. Under de senaste månaderna har en tillfällig minskning av växthusgaser kunnat mätas. Men om denna minskning ska bli mer än ett tillfälligt hack i utsläppskurvan behövs en genomgripande och varaktiga omställning. Vi kan alla ta ansvar och bidra, skaffa oss kunskap och förändra vår livsstil. På så sätt ger vi konkreta bidrag och skapar en opinion för en politik som värnar klimatet och en hållbar utveckling. FOTO Sofia Arman

TEXT Jennie Högberg

BIKUPAN

Surrande systrar

Varje tisdag eftermiddag finns möjlighet att hjälpa till i odlingen. Alla jobbar så mycket som de orkar och man behöver inte kunna något om odling sedan tidigare. Vi fikar vid elden eller i anslutning till odlingen, det finns örtte och tilltugg.

De är snälla och fokuserar mest på att samla nektar för att göra honung, men för säkerhets skull gå inte för nära.

FOTO Shutterstock

Vid Frustuna prästgård, bakom kyrktältet, finns sedan fyra år församlingens egen altarbukettsodling. Den uppstod som en del av vårt miljöarbete för en hållbar framtid och ur en önskan att bli självförsörjande på blommor till kyrkornas altare. Den används också vid retreater och samlingar för att komma i kontakt med jorden. Kollobarnen brukar också hälsa på och förundras.

Frustuna Prästgård har äntligen blivit med surrande systrar igen. Anna Kalla har flyttat ett av sina bisamhällen till kupan i Frustuna prästgård. Denna flytt gick i sakta mak och Anna berättade entusiastiskt om varje steg av flytten. På marken brann en rökpust med en doft som verkar lugnande på bina då den döljer deras alarmferomon. Låda för låda fylldes med bin tills alla bin till slut var överflyttade.

MÖTESPLATS

Trädgårdstisdag

Vi ses tisdagar kl 13-15 i odlingen vid Frustuna prästgård. Ingen anmälan behövs. Välkommen som du är; gå härifrån lite jordigare!

Visste ni förresten att för att fylla en honungsburk krävs det 5 miljoner blombesök och att 1/3 av den mat vi äter har pollinerats av bin och humlor.

Anna Kalla, ägare av bisamhället. FOTO Sofia Arman 9

PÅ GÅNG EFTERLYSNING

Pilgrimer och alldeles vanliga vandrare Under sommaren har vi haft fyra pilgrimsvandringar mellan Frustuna kyrka och Kattnäs kyrka. Dessa fyra vandringar är starten på pilgrimsarbetet i Frustuna församling. Det finns lika många motiv till att pilgrimsvandra som det finns pilgrimer. Många går för att få avkoppling, för att möta sig själv, för gemenskap och för att söka Gud i sitt liv. Det är ett tillfälle att vårda både kropp och själ. Många församlingar i Svenska kyrkan har satsat på pilgrimsvandringar som en del i omställningen under corona-pandemin. I höst kommer vi att erbjuda fler vandringar och fortsätta ett långsiktigt arbete där längre vandringar kommer dyka upp för den som vill. Vi söker också volontärer som är intresserade av att vara med och planera och leda vandringar. Håll gärna utkik på hemsidan. intresseanmälan till jennie högberg

jennie.hogberg@svenskakyrkan.se 0158-799574

FRISKVÅRD

Kraftsamling

Kraftsamlingsgruppen har fokus på rösten och har leken som följeslagare. Vi ljudar/tonar och undersöker vad våra röster kan göra på ett lekfullt sätt. Den kraftfulla kulningen är ett stort inslag, och som du får lära dig från grunden. Du behöver inte kunna sjunga för att kula utan använder din unika röst. Inga förkunskaper behövs, utan med hjälp av noggrann röstuppvärmning, lekfulla avslappnande röstövningar och närvaroövningar närmar vi oss våra kraftfulla röster. ANG. COVID- 19. Begränsat

antal deltagare för att kunna hålla avstånd. Träffarna sker så mycket som vädret tillåter utomhus, men vi kommer även att behöva vara10inomhus.

MER INFO. För mer information, se

församligens hemsida eller kontakta Karin Kolterud: studiobjornlunda@gmail.com 0704611290 ANMÄLAN

frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se 0158-22100 DATUM

14 och 28 september 12 och 26 oktober 9 och 23 november 7 december Måndagar kl. 10-12 i Prästgården/ tältet / utomhus eller kanske t.o.m. kyrkan för att kunna stå utspridda. Begränsat antal platser. (8-10 pers)

FOTO Shutterstock

SAMTALSGRUPP

Livsstegen Utifrån boken Livsstegen : 12 steg till inre hälsa (O. Carlsson, F. Carlsson 2017) kommer vi att starta en grupp.

NYSTART

söker du nya vägar?

Livsstegens program har rötter i tidlös andlig visdom och AA:s tolv steg. Men är inte riktad särskilt till personer med kemiskt beroende eller medberoende.

Funderar du allt mer över livets riktning… … och längtar efter att träffa andra som vill prata om liknande frågor. Kanske blev du konfirmerad när du var ung och vill undersöka vad det betyder nu. Kanske känner du en längtan efter att äntligen bli döpt eller påminnas om ditt dop.

”I Livsstegen är de tolv stegen översatta till att gälla alla ”normalstörda” människor oavsett livsproblematik och har alltså ingenting med kemiskt beroende att göra. Gruppen är till för alla oss som känner att livsproblem – stora som små – har gjort att vi har hamnat fel i tillvaron. Det kan bero på vantrivsel på jobbet, ett stukat självförtroende, ett destruktivt beteende som det är svårt att komma ur eller maktlöshet inför livets stora frågor” (ur boken).

Nu är det nystart för katekumenat i Frustuna församling. Det bygger på en urgammal mötesform skapad redan för tvåtusen år sedan. Katekumenatet kan beskrivas som en rekreation, en eftertänksam resa, en stillsam vandring på en väg till tro. Resan görs tillsammans med andra, sökare och medvandrare samt en initierad guide, en präst. Frustunas katekumenat ska pågå under ett år, varannan vecka. Vi bildar en liten samtalsgrupp om högst 10 personer som ses i Gnesta under trevliga former, tidig kväll i Frustuna Prästgård. Det är dina och gruppens frågor som styr samtalen. Då och då gör vi små utflykter, besöker kyrkan, njuter av vacker musik och historisk liturgi. Du får möjlighet att söka din egen tro och samtidigt undersöka vår kyrka. Hur lång din resa blir bestämmer du!

intresseanmälan till jennie högberg

jennie.hogberg@svenskakyrkan.se

Vi startar hösten 2020, onsdagen den 3 september. Vi träffas varannan torsdag kl 17.30 – 19.00 i prästgården. Katekumenatet är kostnadsfritt och har inget krav på medlemskap i Svenska Kyrkan, alla får vara med.

Länge, länge har mitt hjärta sökt och längtat efter friden, sökt i oro och i smärta, aldrig funnit den i tiden. Du, o Gud, dess rop besvarar. Vanmakt du i visshet vänder. Du din vilja uppenbarar när din son till oss du sänder.

Välkommen att höra av dig med din anmälan till Annika Hansson Lindström: annika.hansson.lindstrom@svenskakyrkan.se 0158-799576. 11

Psalm 363:3 ur Den Svenska Psalmboken

Diverse

Kalendarium Här hittar du församlingens evenemang och gudstjänster under perioden . AUGUSTI - NOVEMBER. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Håll utkik på församlingens hemsida och i våra annonser i Östra Sörmlands Posten.

. Pa hemsidan hittar du mer information om alla vara evenemang och verksamheter!

Familj öppen famn Onsdagar och fredagar 9.30-11.30 I Tingshuset, Tingshusgatan 12 Höstterminen startar v. 37 För föräldrar och barn 0-5 år. Lek, prat, sångstund och enkelt fika. babycafé Tisdagar 9.30-11.30 i Tingshuset. Höstterminen startar v. 37 För föräldrar och barn 0-1 år. Lek, prat, sångstund och enkelt fika. barndans Rörelseglädje och kreativitet för barn 3-6 år. Fredagar 11.30-12.00. Anmälan till lotta.aggeborn@svenskakyrkan.se

Körer körglädje Onsdagar 11.00 Frustuna kyrka. Kör för alla. Start v. 37. Kontakta Klaus-Henning för mer info: klaus-henning.schutt@svenskakyrkan.se frustunakören Onsdagar 19.00 Frustuna kyrka. Kyrkokör. Start v. 36 Kontakta Klaus-Henning för mer info: klaus-henning.schutt@svenskakyrkan.se barnkörer för anmälan och repetitionstider, se församlingens hemsida. folk- och gospelkören Efter en digital vår kommer vi starta upp kören i en annorlunda form; i stället för en stor kör kommer vi att repa i tre mindre sångensembler. Begränsat antal platser, hör av dig till Lotta för mer information. lotta.aggeborn@svenskakyrkan.se

livsviktigt – föreläsningar på aktuella teman 17 sep Eva Sanner, 19.00 i Tingshuset. Klimatsorg och rädsla - att leva i och med och vidare 19 okt Torgny Wirén, 19.00 i Tingshuset. Livspusslet – att gå sönder och få ihop 16 nov Göran Larsson, 19.00 i Tingshuset Att läka för att kunna lämna torsdagar Väcka kroppen 07.30 i Tingshuset Starta dagen med yoga-inspirerade rörelser. Ledare Jennie Högberg/Lotta Aggeborn kyrkofullmäktige 10 nov 19.00 i Frustuna prästgård Inledande andakt i Frustuna kyrka 18.30. Allmänheten välkomnas. ungdomsretreat 14 nov 10.00-16.00 i Frustuna kyrka och prästgård. Anmälan till: ida.fransson@svenskakyrkan.se

Barn och ungdomar Barn som går i årskurs 1 – 7 är välkomna till våra klubbar i Tingshuset efter skolan. Vi har tre olika klubbar, indelade efter ålder. Klubbarna inleds med mellanmål, därefter fyller vi tiden med pyssel, lekar och prat om viktiga saker. Vi avslutar med andakt. Anmälan via hemsidan. tisdagsklubb åk 4 – 5. Tisdagar kl 14 – 16 onsdagsklubb åk 6 - 7. Onsdagar kl 15 – 17 torsdagsklubb åk 1 – 3. Torsdagar kl 14 – 16 fredagskul Fredagar 14.30-16.00 Öppen verksamhet årskurs 1-7

Jourhavande PRÄST

När 112 kopplat dig vidare till jourhavande präst kan ingen höra vad som sägs. Samtalet spelas heller inte in och det syns inte på din telefonräkning.

Svenska kyrkan erbjuder Jourhavande präst som en samhällsinsats under den tid på dygnet när många andra resurser är stängda. Jourhavande präst är närvarande, lyssnar och delar det du vill prata om en stund. Prästerna är anonyma och har tystnadsplikt. Det betyder att det som sägs mellan er i samtal, chatt eller digitalt brev inte får föras vidare.

FOTO Magnus Aronson /IKON

JOURHAVANDE PRÄST är ett akut SAMTALS- OCH KRISSTÖD TELEFON 112 www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

Gudstjänster forts.

Gudstjänster frustuna kyrka/tältet vid kyrkan Mässa/Gudstjänst Gudstjänst alla söndagar 11.00 i eller vid Frustuna kyrka. Utom 4 oktober 2020 då gudstjänsten är i Torsåker. Efter gudstjänsterna är det kyrkkaffe. 30 aug Regnbågsmässa 11.00 Frustunatältet 12 sep Upptaktsmässa 11.00 Frustuna kyrkan/tältet Ensemble ur Frustunakören medverkar 4 okt 11.00

Mässa vid återöppnandet! Torsåkers kyrka

11 okt Visitationsmässa 11.00 Frustuna kyrka Kontraktsprost Markus von Martens medverkar. Folk- o Gospelkören. 17 okt Familjemässa 11.00 Frustuna kyrka Utdelning av Barnens Bibel. Medverkan av Torsdagsklubben och barnkören. 1 nov Familjegudstjänst 11.00 Sommarlandet – en berättelse om livet efter detta. 15 nov Familjemässa 11.00 Frustuna kyrka Medverkan av Ungdomskören och Diskantkören. 29 nov Mässa 1:a advent 11.00 Frustuna kyrka Medverkan av Folk o Gospelkören. Julgröt och adventskaffe i prästgården. övriga gudstjänster Morgonmässa varje torsdag 08.30 Tingshuset. Välkommen på mässa och frukost! 4 okt 15.00

Friluftsgudstjänst Vid Frustuna prästgård

allhelgonahelgen 30 okt Kyrkorna öppna 12.00-18.00 i Frustuna, Kattnäs, Torsåker 31 okt Kyrkorna öppna 12.00-18.00 i Frustuna, Kattnäs, Torsåker Familjegudstjänst 11.00 Frustuna kyrka "Sommarlandet" Musikgudstjänst 18.00 ”I den stora sorgens famn”

andakter på äldreboendet strandhagen Frustuna församling och Ådalskyrkan i Gnesta håller andakt varannan vecka så snart det åter blir tillåtet att besöka våra äldreboenden. Församlingen ansvarar för följande datum: 16 sep Andakt på Strandhagen 11.00 14 okt Andakt på Strandhagen 11.00 11 nov Andakt på Strandhagen 11.00

Mötas och umgås trädgårdstisdag Tisdagar kl. 13-15 vid Frustuna prästgård. Kravlösa samtal över blomsterbäddarna. Kom som du är och gå härifrån lite jordigare. Fika vid elden om vädret passar. Ingen anmälan behövs. onsdagar på verandan Vi har uppehåll för Verandan under Coronapandemin. Men sommarcaféet fortsätter på onsdagar kl 13-15 hela september ut. Se hemsidan för uppdaterad information. mötesplats torsåker Torsåkers kyrka och församlingshem 13.00. Andakt, lunch och föreläsning/program. 24 sep 29 okt 26 nov café torsåker Torsåkers kyrka och församlingshem 14.00. Andakt och fika 13 okt 10 nov 8 dec ungdomshäng För dig i högstadiet och gymnasiet. 22 sep 18.00-20.00 Tingshuset 20 okt 18.00-20.00 Tingshuset 17 nov 18.00-20.00 Tingshuset 1 dec 18.00-20.00 Tingshuset texten talar En torsdag i månaden kl. 18.00 – 19.30 i Frustuna prästgård. Om bibeltexter och att läsa dem högt. Ledare: Annika Hansson Lindström. trädgårdstisdag Tisdagar under september kl. 13-15 Vid Frustuna prästgård Kravlösa samtal över blomsterbäddarna. Kom som du är och gå härifrån lite jordigare. Fika vid elden om vädret passar. Ingen anmälan

lördagsmusik 29/8 Frustuna kyrka eller tält. kl. 19.00 "Ludwig van Beethoven 250 år!" Beethoven är en av världens främsta tonsättare. Love Derwinger som är en av Sveriges främsta pianister hyllar honom genom att spela pianomusik av honom. 11/9 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Jazz straight ahead!" Evergreens, folkvisor och psalmer Klas Jervfors Turner, trumpet, trombon Ulf Åkerhielm, bas Klaus-Henning Schütt, orgel & piano 25/9 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Flöjtvirvel med orange skymning" Från Mozart till Ian Clark Michael Neumann, flöjt Klaus-Henning Schütt, orgel och piano 10/10 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Musik under höstlövens vingar" Bach, Rheinberger, Schubert och Mahler Elin Mossberg, alt Klaus-Henning Schütt, orgel & piano 24/10 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Ave Maria" Medeltida Mariamusik Ensemble Amabile 31/10 Frustuna kyrka kl. 18.00 "I den stora sorgens famn" Vokalensemlen LOMA 7/11 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Svart eller vitt" Sångerskan Rebecca Appelqvist har tonsatt dikter av bland andra Edith Södergran, Carol Ann Duffy och Emily Dickinson. Poesi möter jazz. Rebecca Appelqvist - sång Lotta Aggeborn - piano 21/11 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Sonater och romanser" Mozart, Dvorak mm. Marie Louise Sjöberg, violin Klaus-Henning Schütt, orgel och piano konsert 29 nov Folk o Gospelkonsert kl. 15.00 i Frustuna kyrka

Mer info Mer information om våra evenemang, verksamheter och gudstjänster hittar du på:

Frustuna kyrka

www.svenskakyrkan.se/frustuna

1 nov Mässa. 11.00 i Frustuna kyrka. 1 nov Minnesgudstjänst 16.00 och 18.00 i Frustuna kyrka.

Musik & Konsert

TRYGGA PLATSER

Nattvard i orostider

FOTO Kristina Strand Larsson / IKON

För många människor är nattvarden en särskild gemenskap och närhet, både till människor och till Gud. Det är något påtagligt och kroppsligt som kan ge oss en stark upplevelse av att komma nära något heligt. Många olika dimensioner sammanfaller i nattvarden, som att känna sig förlåten, att fyllas av tacksamhet, att känna gemenskap och att få kraft. Det har också varit så enkelt och självklart att kunna gå fram och ta emot, bara genom att sträcka ut handen. När Gud bjuder in är alla välkomna. Under en tid har vi nu avstått från att fira nattvard i Frustuna församling. Det har berott på en osäkerhet kring hur vi kan undanröja all risk för smittspridningen. Den här tiden påminner om perioden under 80-talet när HIV-smitta skapade stor rädsla. Då tog man fram särkalkar från förr ur kyrkornas gömmor. Man behövde inte längre använda samma bägare. Och ordet ”intinktion” blev känt, praktiken att själv doppa oblaten i bägaren med vin. Men hur länge skulle vi nu vänta? Mer och mer började jag förstå att vi kommer att vara i den här situationen länge.

Gick det då att hitta vägar för att undanröja riskerna? Genom flera samtal och undersökningar beslöt jag att ändå erbjuda nattvarden i de gudstjänster som jag ledde. Då har vi hällt upp det alkoholfria vinet i särkalkarna från Torsåkers kyrka och täckt dem med en ren duk. Efter nattvardsbönen har vi ställt dem på ett bord där var och en som vill kan ta en av dem och själv doppa oblaten i vinet (eller dricka ur den). Sedan får man ställa den på ett annat bord. Både kyrkvärdar och tjänstgörande präst har varit mycket noggranna med handtvätt och spritar sina händer innan och efter. Att ta emot nattvard är alltid frivilligt och något som varje människa själv måste ta ställning till. Och att dela ut nattvard är ett val för varje präst som tjänstgör i gudstjänsten. Vi behöver inte göra lika. Vi har rätt till vår egen uppfattning och hållning. Vi är alla välkomna till en måltid där Gud ger ut sig själv i bröd och vin. Och välkomna att avstå av skäl som är våra helt egna. TEXT Annika Hansson Lindström

REGNBÅGSMÄSSA 30 augusti kl 11.00. i Frustunas kyrktält.

STÖRST AV ALLT ÄR KÄRLEKEN

Detta år är ingenting som vanligt. Prideparaden tar paus världen över i år pga av Covid-19. Men frågan tar inte paus och inte heller Regnbågsmässan. Att få vara den du är, är en mänsklig rättighet men inte alltid en självklarhet. Denna söndag lyfter vi fram att kyrkan är en tillåtande och trygg plats där alla är välkomna. En söndag (likt övriga söndagar) för homo- bisexuella, queer- och transpersoner och alldeles ovanliga heterosexuella bjuder vi in till en kraftsamling inför veckan. Kom, det blir fint.

1 KOR 13:13

ACT SVENSKA KYRKAN

Act Svenska kyrkan arbetar med humanitärt stöd till flyktingar som flytt undan förföljelse och våld i Myanmar till Cox´s Bazar, Bangladesh. Foto: Sofia Malmqvist/Ikon

BAKOM VARJE SIFFRA FINNS EN MÄNNISKA!. Krig, svält och naturkatastrofer slår sönder miljoner människors tillvaro varje dag. Varje person som drabbas har rätt till trygghet, värdighet och behöver stöd för att leva vidare. Att rädda liv och lindra nöd är alltid högsta prioriten när katastrofen är ett faktum. Genom lokala partner är vi på plats och kan snabbt bidra med mat, vatten och trygghet när läget är akut. Stöd vårt katastrofarbete! Gåvan används där den bäst behövs.

svenskakyrkan.se/act/insatservid-katastrofer

Skriv15 AKUT i meddelandefältet

GE EN GÅVA SOM RÄDDAR LIV!

TRYGGA PLATSER

Tre trygga rum TEXT: Anna Sanchez Lindström och Annika Hansson Lindström FOTO: Sofia Arman Det finns delar i våra mänskliga liv som vi ofta vill slippa kännas vid. Det handlar om sorg, om separation och förlust. Det kan vara olika saker som vi sörjer, som det olevda livet, det ofödda barnet, den kärlek som vi inte fann, den älskade som lämnade oss. Och det kan vara det som skrämmer oss mer än något annat; döden. Var kan vi då få plats med våra känslor? Finns det något som tröstar? Som kan visa en väg vidare?

”mössa” göra att en vandrare hajar till och stannar upp. Vandringen är ett fysiskt moment i ett livsviktigt inre arbete som vi ibland behöver göra i våra liv. Sorg är en stor förändringsprocess. Har man förlorat någon har verkligheten förändrats och det tar tid att anpassa sig till det nya. Det handlar om att gradvis, bit för bit, förstå vad som hänt och växa in i den nya situationen. förtvivlans rum fick sitt konstverk i augusti (i

skrivande stund inte på plats). Det är en regnbåge av tårar, en mångfald av olika känslor, en droppe i guld och en plats att luta sin sörjande själ. Linda Karlsson har gjort verket. Där väntar också Sun Axelsons dikt:

För några år sedan skapades strandremsan runt Frustuna kyrkogård om. Snårskog, sly och sankmark förvandlades till en gångväg kantad av blommor och växter, en Läkande vandring. En ljusbesatt stig leder runt udden och här finns tankar, dikter och skulpturer som uttrycker sorg i tre ”rum”: Förtvivlan, tröst och hopp.

Du måste rakt igenom. Det går inte annars. Det finns ingen genväg som leder till livet. Det gör fruktansvärt ont. Det finns fler som vet det. Försök att nå dem. Kan du inte tala längre Så lyssna på dem, Kan du inte lyssna längre så tänk på dem. Kan du inte längre se dem Försök att minnas dem du sett. De är många. Det är många fler än du.

Längs hela vandringen finns ängen på vänster sida. Den fylls av olika sorter blomsterlök på våren och blir sedan mer högväxt med ängsväxter för att sedan slås och bli en hässja. Det finns en lite hemlig stig som leder ner till vattnet där man sitta lite för sig själv och lyssna på Frösjöns vågor. Att vara i naturen, i kontakt med rinnande vatten är läkande och hittar man också till förundran kan de malande tankarna stillas något och man kan vila. Kanske kan en illröd vallmo eller humleblomsters nätta

Ur ”Ljusets hotell” Stockholm, Bonnier, 1991.

Det kan ta tid att vara i förtvivlans rum Att komma till botten i sorgen. Men det är där det vänder. Ofta känner man sig ensam i sorg, men det beror på att sorgen hör ihop med relation och varje relation är unik. Sun Axelson skriver i sin dikt att det finns fler som vet hur fruktansvärt ont det gör. Och om vi inte längre kan tala så kan vi lyssna till dem. Det skingrar känslan av ensamhet. Sorgegruppen kan vara ett sätt att samtala om hur det är att vara i förtvivlan. Varje höst, i november, startar en ny grupp. Alla som sörjer någon är välkomna. En dag ser vi plötsligt en väg ut ur rummet för förtvivlan och kan gå in i nästa del. rummet för tröst är platsen där Inger Sannes

skulptur Il passagio står. För att ta emot tröst måste vi gå igenom förtvivlan. Trösten kan vara en vän som lyssnar och som ser. Det kan vara att bli tagen på allvar. Att få lyssna till någon annan som också vet hur det är. Tröst kan också vara naturen som lever och doftar, trots allt som har hänt. Den kan vara i ditt husdjur som inte lämnar din sida, som vet att du har det svårt. Säg något för att Wine bryta har min skrivit dikten ”Mellan du Maria krampaktiga och ett jag”: tystnad men tala inte om väder och vind och se inte på mig med min egen sorg Säg inte att det går över: det vet vi båda att det inte gör Säg heller inte att jag får lov att vänja mig vid tanken Det vet vi båda är omöjligt Säg du och jag så kan jag svara tillbaka jag och du en sorts gemenskapens anslag Längre kan vi ändå inte nå Säg vi och låt oss korsa våra händer i ett handslag värmande som en handske värmer handen en vinterdag Vindsmek min kind: berörelsens fjärilsvinge ger mig en glädjerysning Ur "Lövsus i moll", Stockholm, Bonnier, 1979.

Den sista delen av vandringen går nära stranden. Vatten påverkar oss mycket och kan både förlösa våra känslor och ge vila. Efter tröstens rum kan vi ha en känsla av att vara omslutna och burna av vattnet till nästa rum. i det som är hoppets rum kommer det

tredje konstverket av Ulla Ceder att färdigställas och placeras nästa år (år 2021). Hopp är svårfångat och uppkommer plötsligt och oförklarligt. Charlotte Frycklund har beskrivit hopp som något som är sårbart, som skälver och väntar stilla för oss att upptäcka, även i kyla, kaos och mörker. Dikten av Margareta Ekström är ur ”Instruktion för skalbaggar”. Naturen är viktig. Den berättar om ett liv som fortsätter, som återvänder fast det verkar omöjligt. Så kan vi också en dag se framåt i livet, trots allt det svåra, trots allt. För att man ska kunna flyga måste skalet klyvas och den ömtåliga kroppen blottas För att man ska kunna flyga måste man gå högst upp på strået också om det böjer sig och svindeln kommer För att man skall kunna flyga måste modet vara något större än rädslan och en gynnsam vind råda Ur ”Instruktion för skalbaggar” 17

KYRKOGÅRD

Öppning av Torngraven i Torsåker TEXT OCH FOTO Ulrika Rix

Det var en fantastisk vårdag tisdagen den 26 maj 2020. Det var den första dagen som det var bekvämt att vara utomhus denna vår utan jacka. Det var också en dag då många samlats på kyrkbacken en pandemi till trots. En dag då vi kunde träffas för att delta vid en unik historisk händelse. I över 12 år har jag arbetat här och många gånger fått återberättat om den mystiska graven i botten av Torsåkers kyrkas torn. Idag skulle den öppnas för första gången sedan den murats igen år 1739 efter att sista kistan placerats i gravkoret. Innehållet i gravkoret hade fotograferats av en den kluriga amatörfotografen Holger Jacobsson 1968. Han lyckades fotografera kistorna genom en ventilationslucka. Då fick man det bekräftat: det var viloplatsen för en av bygdens mer kända familjer som satt så stor prägel i Torsåker kyrka med rikliga donationer. I valvet låg Georg Bernhard von Scheven (1663-1735) och hans maka Gertrud von Scheven (16XX - 1738) som 1726 köpte Sörby. Paret såg till att kyrkan byggdes ut och förlängdes att kyrkan bl.a. fick nytt silver, mässingskronor, altartavla, nya textilier och den predikstol som fortfarande smyckar kyrkan. Paret hade var barnlösa, så när som på ett spädbarn som avlidit tidigt. Historien berättar att man i släkten beslutat

sig för att mura igen gravkoret efter att frun avlidit. Ingen mer skulle gravsättas där.

till slut kunde kyrkoherde Annika Hansson Lindström krypa in för att läsa en bön och välsigna händelsen.

Ett gravkor öppnas inte utan mycket god anledning. Under lång tid har Torsåkers kyrka haft problem med markfukt. Tyvärr fanns skador i anslutning till kryptan. För att försäkra sig om att tornet klarat av problemen såg församlingen ingen annan utväg än att göra en noggrann besiktning.

Kistorna var i ett fantastiskt skick, mycket tack vare ett digert handarbete och en omgivning utan luftföroreningar och ett stabilt klimat i källaren. Jag lyfter en beskrivning av kistorna ur metallkonservatorns rapport :” Ytskikten består av svart linoljefärg med bladförsilvrade konturer föreställande ett enklare listverk. På huvudändarna vapensköldar i handdriven bladförsilvrad koppar. Inskriftsplåtar och psalmverser därtill. Långsidorna är utsmyckade med vardera tre stycken gjutna och bladförsilvrade handtag. På lockens högsta punkt krucifix av bladförsilvrad kopparplåt. ”

Vid tillfällen som dessa är det skönt att vila på en redan befintlig rutin. Jag hade ju aldrig tidigare lett ett arbete med en historisk gravöppning. En modell för dessa tillfällen finns redan och i Gnesta har vi den goda lyckan att ha en specialist på ärendet som församlingsbo. Cai Zetterström som arbetat i hela sitt liv med att konservera historiska metallföremål, är en av medförfattarna till rutinen. Cai deltog i förarbetet tillsammans med antikvarier, byggnadsingenjörer, stiftsantikvarier om hur detta skulle gå till. Mattias Belsby från företaget Puts och Tegel var den som handgripligen tog sig igenom den 3 tegelslag tjocka muren. Väl igenom skymtade vi de två otroligt välbevarade metallkistorna. Först lirkade vi in kameror, och 18

Familjen von Schevens kistor var en fröjd för ögat. Vilket fantastiskt hantverk! Lite damm och bitar av takets puts skulle dammsugas bort försiktigt. Efter noggranna kontroller av byggnaden och besiktning av kistorna så beslutades att graven åter skall förslutas. Kistorna har inte öppnats utan gravfrid råder fortsättningsvis. Tillfället var unikt och speciellt, och jag är tacksam över att fått vara med vid ett sådant speciellt tillfälle. Kanske var det en ”once in a lifetime” .

KYRKOGÅRD

Att sköta om en grav

- vem gör egentligen vad? Här reder vi ut... Olika typer av stenar och gravyr kräver olika mycket underhåll. Även blommor kräver olika mycket underhåll. Du måste själv bestämma om du vill sköta din anhöriges gravplats själv eller om du vill att kyrkogårdsförvaltningen ska ta hand om gravskötseln. Minneslund, askgravlund och de allmänna ytorna på kyrkogården vårdar kyrkogårdsförvaltningen och detta bekostas av begravningsavgiften som är en skatt som alla betalar som är skrivna i Sverige. De individuella gravplatserna ute på våra kyrkogårdar, de som vanligast pryds med en gravsten, vårdas av den som är gravrättsinnehavare. Den avlidnes dödsbo utser gravrättsinnehavare, ofta den närmast anhöriga. Skötsel av gravplatsen ingår inte i kyrkoavgiften, som alla Svenska kyrkans medlemmar betalar, inte heller i den begravningsavgift som alla som är folkbokförda i Sverige betalar. Som gravrättsinnehavare kan man

välja att antingen sköta om gravplatsen själv eller köpa skötseltjänsten hos kyrkogårdsförvaltningen. Det som kräver skötsel är själva gravstenen, gräset runt omkring den och dekorationerna som exempelvis kan bestå av en rabatt eller en grusad yta med stenram. Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för att hålla kyrkogården i ett ordnat och värdigt skick, men också för att kyrkogården ska vara en säker plats. Av den anledningen arbetar vi med att besikta och provtrycka gravstenar för att se till att de är säkra. Vi påtalar för gravrättsinnehavaren att stenen är osäker och denne har ansvaret för att åtgärda problemet med stenen. Förra året genomförde vi en omfattande inventering. Detta gjorde att många valde att avsluta sin gravrätt och lämna tillbaka stenen. Eftersom vi fått många fina stenar återlämnade vill vi passa på att informera om att vi uppmuntrar till återvinning av återlämnade gravstenar. Att återanvända en gravsten är

RHET! HÅLLBA ta Kontak lingen f örsam r om du ä erad intress nvända av att a nnen vu en åter n! v a gr ste

dels ett sätt att bevara kyrkogårdskulturen, men också självfallet ett sätt att skona miljön. Idag levereras nästan alla ”nya” stenar från Kina, med långa transporter som belastar miljön. Att återanvända kan också bli betydligt billigare än att köpa en ny sten. Men hur billigt eller dyrt det kan bli beror självfallet på kundens önskemål om omarbetning av stenen. Om man vill återanvända en sten tar man själv kontakt med en stenhuggare och har en dialog med denne. Villkoret är att stenen avidentifieras och återuppförs på någon av församlingens kyrkogårdar. Vi uppskattar att se att fina gamla stenar får nytt liv igen och sätts tillbaka på våra kyrkogårdar. Det är ett uppsving för vår miljö på många sätt! Kontakta församlingen om du är intresserad av en återvunnen gravsten!

Ställ upp t e l a v o k r y k i .se/stall-upp

skakyrkan i kyrkovalet på www.sven Läs mer om att ställa upp

illnad? Då kan uppdraget Vill du vara med och göra sk ! a kyrkan vara något för dig sk en Sv i ald ev nd oe rtr fö m so t ställa upp i kyrkovalet. at r fö r gö du r hu ta ve du r Här få

Du som är engagerad i Svenska kyrkan ett sätt att prioritera T BLI KANDIDAbudgeten ÄVS FÖR iATT R KR T HÄ kan som kandidat kyrval i ställaDEupp det Direkt efter kyrkovalet behöver de är 1 202 ber i at tem did sep 19 kan den la upp som Söndagen stälinvald villbli Du somdu kovalet. Skulle får du lde , 2017, stäl gen nyvalda bestämma hur församlinggån ra För . kan kyr a Svensk alet måste:vad kyrkan ska kyrkov vara bestämma ater med och som kandid ens eller pastoratets budget ska se ut. nästan 30 000 personer upp sina pengar Svenska kyrkan. g. tillhörapå. ett uppdrasatsa Där finns det möjlighet att välja vilka och 23 000 valdes till minst kan eller annat upp Perers var äraordförande kyrkyrkoatt ställaKarin döpt i Svenskaför verksamheter som ska lyftas fram och Här får du veta hur du gör för it var eller tidigare ha mötet. Hon tycker attfun ded,kandidater kristet sam i kyrkovalet 2021. hur mycket man ska satsa på bygg. kan kyr a nska i Sverepresenm Svensk som väljs in iför kyrkovalet troendevald ska Kyrkovalet är viktigt efterso nader, verksamhet och personal. Det a nsk Sve kyrka. tera de breda grupperna avpåkyrkotillvaldagen. kyrkan är en demokratisk folk fylla 18 år senast kan vara mycket konkret: Vill vi satsa age eng rs sko höriga. e valet kyrkan är beroende av männi a kyrkobokförd i det områd på en ungdomsledare, på musiklivet, var en ra 30 000 PERSONER and och du har – Svenska kyrkan behöver förtroen- bara valbar mang och i kyrkovalet gäller (för kyrkomötet är du på stöd till äldre och ensamma? Eller STÄLLDE UPP I KYRKOVALET möjlighet att påverka. devalda med iväldigt är kyrkobokförd). där du erfarendet stift olika något helt annat?

Vart fjärde år är det val i Svenska kyrkan. heter. Det är då vi kan bilda goda lag Förra kyrkovalet, 2017, ställde nästan tillsammans. upp i kyrkovalet hittar du på att ställa 30 000 personer upp som kandidater. rmation om hur det går till Mycket mer info uppatt dela med sig l/stalllust svenskakyrkan.se/kyrkova

SK20025

23 000 valdes till minst ett uppdrag. Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkan är beroende av människors engagemang och i kyrkovalet har du och andra möjlighet att påverka. Alla medlemmar som fyllt 16 år senast på valdagen får rösta. Förra kyrkovalet röstade ungefär en miljon människor. Nästa val hålls söndagen den 19 september 2021.

Du som funderar på att ställa upp i kyrkovalet behöver vara förankrad både i din tro och i kyrkan. Du ska ha lust att dela med dig av det som du brinner för. Däremot behöver du inte kunna bidra i teologiska samtal. Karin tycker att det ska du bara göra om du känner dig bekväm med det: – Det räcker med att du har ditt engagemang i och för kyrkan. Kyrkan bär tron åt oss alla. Vi duger som vi är. Det är Svenska kyrkans människosyn! De viktigaste uppgifterna för dem som blir invalda som lokala kyrkopolitiker är att bestämma om kyrkans pengar och verksamhet. 20

– Den stora och riktigt viktiga frågan är beslutet om budget, den är ju ett sätt att prioritera, konstaterar Karin. diskutera vad församlingen vill

Efter varje kyrkoval behövs också en ny församlingsinstruktion. I den formuleras vad församlingen vill och åt vilket håll den ska utvecklas. Det är ett gemensamt arbete i församlingen att ta fram den. Sedan beslutar kyrkopolitikerna om församlingsinstruktionen. När du vill engagera dig ska du börja med att ta reda på vilka nomineringsgrupper som tidigare ställt upp i kyrkovalet på din hemort. Oftast finns det någon nomineringsgrupp du kan känna dig hemma i.

FOTO Magnus Aronson / IKON

Karin Perers, kyrkomötets ordförande, anser att Svenska kyrkan behöver förtroendevalda som representerar vanliga kyrkotillhöriga med många olika erfarenheter. – Är du ovan vid sammanträden? Det kan vi lära ut!

kyrkopolitiker ska ställa frågan

Karin tycker att de som redan är aktiva i kyrkopolitiken har ett ansvar att fråga dem som hittills inte är engagerade om de vill ställa upp. Själv gick hon som ung kyrkopolitiker till en kyrkokör med många unga och frågade om någon ville engagera sig i hennes nomineringsgrupp. Efteråt var det två körmedlemmar som tackade ja. – Den erfarenhet jag har efter många års arbete är att väldigt många väntar på frågan. När den kommer är det förhållandevis många som tackar ja. Det är lättare att tacka ja än att kliva fram och anmäla sig! Skulle det inte finnas någon nomineringsgrupp som passar dig går det också att bilda en ny grupp. Då behöver ni vara ett antal människor som har samma vision och ni behöver stödpersoner för att kunna registrera en ny grupp. församlingsrådet ett sätt att engagera sig

Karin tipsar också om församlingsråden. Att vara med i ett sådant råd är också ett sätt att engagera sig. Ofta

har flera församlingar gått samman i ett gemensamt pastorat. I så fall ska det finnas församlingsråd i varje församling. Vilka som ska vara med i råden bestäms inte i kyrkovalet utan efteråt. – Det är föreskrivet att det ska vara öppna möten dit alla är välkomna att vara med och föreslå vilka som ska vara med i församlingsråden. Kyrkofullmäktige väljer sedan vilka som ska ingå i församlingsråden, säger Karin Perers. kyrkan gav en hemhörighet

Karin Perers kommer från en bondgård i Dalarna där kyrkan var en självklar del av livet. Hennes eget engagemang som förtroendevald startade när hon som mycket ung kom till Stockholm och Sofia församling på Södermalm. Hennes allra första uppdrag var att delta i arbetet med församlingsbladet. – Kontakten med kyrkan gav mig en hemhörighet i storstaden, säger hon. TEXT Maria Sandell

ORDLISTA

förtroendevald – den som är vald till något uppdrag i Svenska kyrkan, i kyrkovalet, i församlingsrådet eller på annat sätt, exempelvis som kyrkvärd. kandidat – den som ställer upp som valbar i kyrkovalet. Kandidaternas namn står på nomineringsgruppens valsedlar. I kyrkovalet går det att sätta kryss för ett, två eller tre namn. nomineringsgrupp – kyrkovalets motsvarighet till partier. En del grupper finns bara i en viss församling, andra ställer upp även på stiftsnivå och i valet till kyrkomötet.

Vill du bli medlem i Svenska kyrkan? Bli medlem i Svenska kyrkan för att påverka, hjälpa, bidra, stötta, söka och finna svar! Vi finns med i livets motgång och medgång, för stor och liten, för dig som vill finna ro och för dig som vill busa och sjunga. Vi bevarar tradition och kultur för kommande generationer. Det finns en värdegrund som aldrig slutar vara aktuell. I alla tider har kyrkan stått upp för människans värde och värdighet, för miljö och klimatarbete, för fred och rättvisa i vårt eget land såväl som globalt. I Frustuna församling arbetar vi för den värdegrunden genom ett medvetet miljöarbete, ett engagemang för barn och unga i alla situationer och för människor i utsatthet, vare sig det handlar om flyktingar eller behövande familjer. Vi erbjuder samtalsgrupper om tro och sorg, andlig vägledning och enskilda samtal av alla möjliga slag. Varje söndag och helgdag firas gudstjänst i Frustuna kyrka. Vi finns med både i livets början och i livets slut, vi finns med när kärleken manifesteras. Välkommen in i gemenskapen!

Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN Namn Adress

KYRKPRYLEN

Stolan

Stola (uttalas ståla) är det långa band som är en del av prästens och diakonens klädsel. Den symboliserar Kristi ok och den börda som prästen och diakonen i egenskap av Kristi tjänare bär. Den ska påminna om den tunga uppgift han eller hon har och även symbolisera det hopp och förtroende som församlingen har lagt på prästens axlar. Stolans färg varierar efter kyrkoårets färger. Stolan bärs till en alba som är en vit fotsid klädnad. Den symboliserar dopdräkten, precis som konfirmanddräkten och brudklänningen gör det. Stolan fästs runt midjan med ett cingulum. Prästen bär stolan korsad över bröstet medan diakonen har den hängande över vänster axel och diagonalt över bröst och rygg, korsad vid höger höft. Biskopen har stolan hängande rakt ner och fäst i midjan.

FOTO Kristin Lidell/ IKON

MEDLEM

När det är högmässa bär prästen mässhake ovanpå alban. Den har samma färg som stolan efter kyrkoårets växlingar. Vid dop, begravning eller bröllop har prästen ett röcklin på sig. Röcklin betyder ”liten rock” och är i olika längder, rikt veckad och med långa vida ärmar. Då används inget cingulum utan stolan hänger rakt ner på både diakoner, präster och biskopar.

BILD B I L D:PPixabay.com I X A B A Y. C O M

UTHÅLLIGHET ÖGONABÖJ

HÖGA V 2:17 TILLS VINDEN

......

EN FÖRMÅGA

SÄTTA PÅ SPEL ÖGONONT

BRÖD I MATT 15:34

SKJUTS IN

FIRAS TORSDAGAR 8.30 I TINGSHUSETS KAPELL

STILLHET JAG OCH NÅGRA ANDRA

BESKEDLIGA

SHIITAKE FYLLS MED SALT PAPPERSFODRAL TECKEN PÅ FEBER

HAR MÖJLIGHET JAG FÖRSTÅR! HALVGRÄS

GÅ FÖRBI

FÄRRE ÄN FÅ INNEHÅLLSLÖS STEKEL ASKBEHÅLLARE

DOMSTOL SKA VÄL SLITSTARK

PÅ GOTT HUMÖR

HAR EN AV TRE RUTINBRORERAD SÖNER

HUVUDLINJE RADIUM

RESANDE SES MED MÖJLIGHET

MORGON- UPPHÖJD KEJSARE LÄSNING PLATTFORM

INFATTNING MITT I KÄRR

TYCKA DUGER SOM FÖDA

FIRAS 4 JULI FÖREMÅL AV TRÅDAR

TÄVLING

KAN EN DEL MED KNÄNA

ANRIKAS

RAGDOLL

SE EN SKYMT AV

ÄTA BORDS- FRÅN SKIVA MARKEN

VÄLBESTÄLLD

VÅNING VENUS PÅ FÖDELSE FARTYG

TYDLIGT

KÖFORMAT

RIVVAPEN

BESTÅR AV ÄRRVÄVNAD KYRKA MED EN ENDA KLOCKA I TORNET

ÄR GIFT

MITT I NATTA

DEL AV ÅR

PÅ DÅLIGT HUMÖR

DIREKT

.........

GIFT

HASTIGHET SES MED SE

NÅGOT MAN GÖR DEL AV LOKAL

VILL VÄL SKÄMTARE

vinn boken ”TANKAR FÖR DAGEN”

Skriv meningen du får fram i de lila fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller på mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Märk vykortet eller mailet med ”korsord”. Glöm inte att uppge namn och adress. Två vinnare dras av GLÖDS redaktion och presenteras på församlingens hemsida. Varmt lycka till!

BILDDIAGNOSTIK

MORS HÖR IHOP

BLIR VITTNE TILL 1 THES 5:14 UPPMUNTRA DE

VRIDER SIG

GAMMALDAGS

BEGÄR

STOR ÅDRA

GRATISRESA

TUNNSÅDD

JUVENILA

DYRGRIPEN

TANDDEL

EN SORTS MEDEL

FULLSTÄNDIG

HALVSOVA

FÖLJA JOHN

SKRÄMMANDE

SKINNPAJ

ORSAKA BESVÄR

VÄDJAR

BI L D : P I X A BA Y . C O M

ORDS 17:17 EN VÄN VISAR ALLTID ...... ?

Vinnare! Två vinnare av förra numrets korsord har korats, ni kommer få er bokvinst hem i brevlådan. Namnen på vinnarna finner du på församlingens hemsida: www.svenskakyrkan.se/frustuna HÄLSNINGAR

Redaktionen

DEGKNYTE WEBBEN

AMPER

OFÖRFALSKAD KALLA PÅ

VIRKE

ETT ELEMENT

UPPREPAR SIG

ELÄNDIG

SKÅDESPELARE

ARYTMI ARVSMASSA

JOB 2:11 SÅ MÅNGA VAR JOBS VÄNNER

DÄRHÄN

SLÄKTING

SÅNGARE

BADSÄLLSKAP

MIDDAGSREST

BYTA KANAL GRACIL

KOMMISSARIE SANDAL

NEODYM

SKJUTS MED KANON

BRUTEN

GÅ I BITAR

PO ET

SOLBERG LÄKTARE

1 MOS 1:5 MÖRKRET VARVA KALLADE NER HAN ....

HAR ELEGANT VATTENVÄG

BEGE SIG

FI LO PÅ GREKISKA OCH ...... PÅ LATIN?

FEST PLATS FÖR MÅLTID

SYNS PÅ BILDEN RÖR INTE EN MIN

OMOGEN FRUKT

M A M

NÖDTORFTIG

REGIONAL ENHET STÅ PÅ ÖRONEN

ANDLIG ISLAMSK LEDARE I SAKTA

A M

SVALKANDE DRYCK

FÖRVIRRING PRIMAT

HELA HÖGEN

BADPLATS KAN DET KATT

KÄRL

GÖRA GLANSIG

STRÅLNING

DJURHÅR

FRÅN MITTEN FRÅN VETTET

BLODSUGARE HAR OPTIMIST

JAG OCH DE ANDRA

KVISSLOR

K T

PÅ TORRA FOTLAND BEKLÄD- EFTERNAD RÄKNING

GNÄLL

A M

L BYRÅ

DATA OCH TELEKOM

ILLASMAKANDE

LÄKARE

KVISTAR

KENZABURO

VARUHUS I STOCKHOLM

ASAGUD

TILLTALA

KAN MAN SUGEN

HELIGT LÖFTE ÄR FRÄTANDE

SALTLÖSNING

GE HALS

R M I

ORDS 7:4 KALLA VISHETEN DIN SYSTER OCH ........ DIN VÄN MÅNGA KAN MAN TRÄD SIG I SIG GLANSEN GÖRA TILL

SAGOFIGUR

K KÖKSÅNGA

S N I KADE ÅT SIG

M A

M O

FÖRA BAKOM LJUSET

MONITOR

BÖRJAN

HAR INGA RÖTTER

ÄR I BEHOV AV VÅRD

TV EKAN

SES MED SÖKA OCH RINGA

RÄKNEORD

FOTO Alex Giacomini /IKON

KONFIR MATION 2020/2021

ANMÄLAN OCH MER INFO

www.svenskakyrkan.se/frustuna/konfirmation

KONFA GOTLAND

KONFA GNESTA

foto Shutterstock

KONFA ASSISI

b er Nästa nummer kommer 27 novem

GLÖD #3

Articles inside

aktuellt

på gång

24 konfirmation 20

kalendarium

skapelsefokus

betraktelsen

medlem