21 minute read
kalendarium
from GLÖD #3
Kalendarium Här hittar du församlingens evenemang och gudstjänster under perioden AUGUSTI - NOVEMBER. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. . Håll utkik på församlingens hemsida och i våra annonser i Östra Sörmlands Posten. Pa hemsidan hittar du mer information om alla vara . evenemang och verksamheter!
Familj
Advertisement
öppen famn Onsdagar och fredagar 9.30-11.30 I Tingshuset, Tingshusgatan 12 Höstterminen startar v. 37 För föräldrar och barn 0-5 år. Lek, prat, sångstund och enkelt fika.
babycafé Tisdagar 9.30-11.30 i Tingshuset. Höstterminen startar v. 37 För föräldrar och barn 0-1 år. Lek, prat, sångstund och enkelt fika.
barndans Rörelseglädje och kreativitet för barn 3-6 år. Fredagar 11.30-12.00. Anmälan till lotta.aggeborn@svenskakyrkan.se Körer
körglädje Onsdagar 11.00 Frustuna kyrka. Kör för alla. Start v. 37. Kontakta Klaus-Henning för mer info: klaus-henning.schutt@svenskakyrkan.se
frustunakören Onsdagar 19.00 Frustuna kyrka. Kyrkokör. Start v. 36 Kontakta Klaus-Henning för mer info: klaus-henning.schutt@svenskakyrkan.se
barnkörer för anmälan och repetitionstider, se församlingens hemsida.
folk- och gospelkören Efter en digital vår kommer vi starta upp kören i en annorlunda form; i stället för en stor kör kommer vi att repa i tre mindre sångensembler. Begränsat antal platser, hör av dig till Lotta för mer information. lotta.aggeborn@svenskakyrkan.se livsviktigt – föreläsningar på aktuella teman 17 sep Eva Sanner, 19.00 i Tingshuset. Klimatsorg och rädsla - att leva i och med och vidare
19 okt Torgny Wirén, 19.00 i Tingshuset. Livspusslet – att gå sönder och få ihop
16 nov Göran Larsson, 19.00 i Tingshuset Att läka för att kunna lämna
torsdagar Väcka kroppen 07.30 i Tingshuset Starta dagen med yoga-inspirerade rörelser. Ledare Jennie Högberg/Lotta Aggeborn
kyrkofullmäktige 10 nov 19.00 i Frustuna prästgård Inledande andakt i Frustuna kyrka 18.30. Allmänheten välkomnas.
ungdomsretreat 14 nov 10.00-16.00 i Frustuna kyrka och prästgård. Anmälan till: ida.fransson@svenskakyrkan.se
Barn och ungdomar
Barn som går i årskurs 1 – 7 är välkomna till våra klubbar i Tingshuset efter skolan. Vi har tre olika klubbar, indelade efter ålder. Klubbarna inleds med mellanmål, därefter fyller vi tiden med pyssel, lekar och prat om viktiga saker. Vi avslutar med andakt. Anmälan via hemsidan. tisdagsklubb åk 4 – 5. Tisdagar kl 14 – 16 onsdagsklubb åk 6 - 7. Onsdagar kl 15 – 17 torsdagsklubb åk 1 – 3. Torsdagar kl 14 – 16
fredagskul Fredagar 14.30-16.00 Öppen verksamhet årskurs 1-7
Jourhavande PRÄST
När 112 kopplat dig vidare till jourhavande präst kan ingen höra vad som sägs. Samtalet spelas heller inte in och det syns inte på din telefonräkning.
Svenska kyrkan erbjuder Jourhavande präst som en samhällsinsats under den tid på dygnet när många andra resurser är stängda. Jourhavande präst är närvarande, lyssnar och delar det du vill prata om en stund. Prästerna är anonyma och har tystnadsplikt. Det betyder att det som sägs mellan er i samtal, chatt eller digitalt brev inte får föras vidare.
frustuna kyrka/tältet vid kyrkan Mässa/Gudstjänst Gudstjänst alla söndagar 11.00 i eller vid Frustuna kyrka. Utom 4 oktober 2020 då gudstjänsten är i Torsåker.
Efter gudstjänsterna är det kyrkkaffe.
Regnbågsmässa Frustunatältet
12 sep Upptaktsmässa 11.00 Frustuna kyrkan/tältet Ensemble ur Frustunakören medverkar
Mässa vid återöppnandet! Torsåkers kyrka
11 okt Visitationsmässa 11.00 Frustuna kyrka Kontraktsprost Markus von Martens medverkar. Folk- o Gospelkören.
17 okt Familjemässa 11.00 Frustuna kyrka Utdelning av Barnens Bibel. Medverkan av Torsdagsklubben och barnkören.
1 nov Familjegudstjänst 11.00 Sommarlandet – en berättelse om livet efter detta.
15 nov Familjemässa 11.00 Frustuna kyrka Medverkan av Ungdomskören och Diskantkören.
29 nov Mässa 1:a advent 11.00 Frustuna kyrka Medverkan av Folk o Gospelkören. Julgröt och adventskaffe i prästgården.
övriga gudstjänster Morgonmässa varje torsdag 08.30 Tingshuset. Välkommen på mässa och frukost!
Friluftsgudstjänst Vid Frustuna prästgård
allhelgonahelgen 30 okt Kyrkorna öppna 12.00-18.00 i Frustuna, Kattnäs, Torsåker
31 okt Kyrkorna öppna 12.00-18.00 i Frustuna, Kattnäs, Torsåker
Familjegudstjänst "Sommarlandet" 11.00 Frustuna kyrka
Musikgudstjänst 18.00 ”I den stora sorgens famn” Frustuna kyrka andakter på äldreboendet strandhagen Frustuna församling och Ådalskyrkan i Gnesta håller andakt varannan vecka så snart det åter blir tillåtet att besöka våra äldreboenden. Församlingen ansvarar för följande datum: 16 sep Andakt på Strandhagen 11.00 14 okt Andakt på Strandhagen 11.00 11 nov Andakt på Strandhagen 11.00
Mötas och umgås
trädgårdstisdag Tisdagar kl. 13-15 vid Frustuna prästgård.
Kravlösa samtal över blomsterbäddarna. Kom som du är och gå härifrån lite jordigare. Fika vid elden om vädret passar. Ingen anmälan behövs.
onsdagar på verandan Vi har uppehåll för Verandan under Coronapandemin. Men sommarcaféet fortsätter på onsdagar kl 13-15 hela september ut. Se hemsidan för uppdaterad information.
mötesplats torsåker Torsåkers kyrka och församlingshem 13.00. Andakt, lunch och föreläsning/program. 24 sep 29 okt 26 nov
café torsåker Torsåkers kyrka och församlingshem 14.00. Andakt och fika 13 okt 10 nov 8 dec
ungdomshäng För dig i högstadiet och gymnasiet. 22 sep 18.00-20.00 Tingshuset 20 okt 18.00-20.00 Tingshuset 17 nov 18.00-20.00 Tingshuset 1 dec 18.00-20.00 Tingshuset
texten talar En torsdag i månaden kl. 18.00 – 19.30 i Frustuna prästgård. Om bibeltexter och att läsa dem högt. Ledare: Annika Hansson Lindström.
trädgårdstisdag Tisdagar under september kl. 13-15 Vid Frustuna prästgård Kravlösa samtal över blomsterbäddarna. Kom som du är och gå härifrån lite jordigare. Fika vid elden om vädret passar. Ingen anmälan lördagsmusik 29/8 Frustuna kyrka eller tält. kl. 19.00 "Ludwig van Beethoven 250 år!" Beethoven är en av världens främsta tonsättare. Love Derwinger som är en av Sveriges främsta pianister hyllar honom genom att spela pianomusik av honom.
11/9 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Jazz straight ahead!" Evergreens, folkvisor och psalmer Klas Jervfors Turner, trumpet, trombon Ulf Åkerhielm, bas Klaus-Henning Schütt, orgel & piano
25/9 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Flöjtvirvel med orange skymning" Från Mozart till Ian Clark Michael Neumann, flöjt Klaus-Henning Schütt, orgel och piano
10/10 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Musik under höstlövens vingar" Bach, Rheinberger, Schubert och Mahler Elin Mossberg, alt Klaus-Henning Schütt, orgel & piano
24/10 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Ave Maria" Medeltida Mariamusik Ensemble Amabile
31/10 Frustuna kyrka kl. 18.00 "I den stora sorgens famn" Vokalensemlen LOMA
7/11 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Svart eller vitt" Sångerskan Rebecca Appelqvist har tonsatt dikter av bland andra Edith Södergran, Carol Ann Duffy och Emily Dickinson. Poesi möter jazz. Rebecca Appelqvist - sång Lotta Aggeborn - piano
21/11 Frustuna kyrka kl. 17.00 "Sonater och romanser" Mozart, Dvorak mm. Marie Louise Sjöberg, violin Klaus-Henning Schütt, orgel och piano
konsert 29 nov Folk o Gospelkonsert kl. 15.00 i Frustuna kyrka
Mer info
Mer information om våra evenemang, verksamheter och gudstjänster hittar du på: www.svenskakyrkan.se/frustuna
Nattvard i orostider
För många människor är nattvarden en särskild gemenskap och närhet, både till människor och till Gud. Det är något påtagligt och kroppsligt som kan ge oss en stark upplevelse av att komma nära något heligt. Många olika dimensioner sammanfaller i nattvarden, som att känna sig förlåten, att fyllas av tacksamhet, att känna gemenskap och att få kraft. Det har också varit så enkelt och självklart att kunna gå fram och ta emot, bara genom att sträcka ut handen. När Gud bjuder in är alla välkomna.
Under en tid har vi nu avstått från att fira nattvard i Frustuna församling. Det har berott på en osäkerhet kring hur vi kan undanröja all risk för smittspridningen. Den här tiden påminner om perioden under 80-talet när HIV-smitta skapade stor rädsla. Då tog man fram särkalkar från förr ur kyrkornas gömmor. Man behövde inte längre använda samma bägare. Och ordet ”intinktion” blev känt, praktiken att själv doppa oblaten i bägaren med vin.
Men hur länge skulle vi nu vänta? Mer och mer började jag förstå att vi kommer att vara i den här situationen länge. Gick det då att hitta vägar för att undanröja riskerna? Genom flera samtal och undersökningar beslöt jag att ändå erbjuda nattvarden i de gudstjänster som jag ledde. Då har vi hällt upp det alkoholfria vinet i särkalkarna från Torsåkers kyrka och täckt dem med en ren duk. Efter nattvardsbönen har vi ställt dem på ett bord där var och en som vill kan ta en av dem och själv doppa oblaten i vinet (eller dricka ur den). Sedan får man ställa den på ett annat bord. Både kyrkvärdar och tjänstgörande präst har varit mycket noggranna med handtvätt och spritar sina händer innan och efter.
Att ta emot nattvard är alltid frivilligt och något som varje människa själv måste ta ställning till. Och att dela ut nattvard är ett val för varje präst som tjänstgör i gudstjänsten. Vi behöver inte göra lika. Vi har rätt till vår egen uppfattning och hållning. Vi är alla välkomna till en måltid där Gud ger ut sig själv i bröd och vin. Och välkomna att avstå av skäl som är våra helt egna.
TEXT Annika Hansson Lindström
STÖRST AV ALLT ÄR KÄRLEKEN 1 KOR 13:13
REGNBÅGSMÄSSA 30 augusti kl 11.00. i Frustunas kyrktält.
Detta år är ingenting som vanligt. Prideparaden tar paus världen över i år pga av Covid-19. Men frågan tar inte paus och inte heller Regnbågsmässan.
Att få vara den du är, är en mänsklig rättighet men inte alltid en självklarhet. Denna söndag lyfter vi fram att kyrkan är en tillåtande och trygg plats där alla är välkomna. En söndag (likt övriga söndagar) för homo- bisexuella, queer- och transpersoner och alldeles ovanliga heterosexuella bjuder vi in till en kraftsamling inför veckan. Kom, det blir fint.
Act Svenska kyrkan arbetar med humanitärt stöd till flyktingar som flytt undan förföljelse och våld i Myanmar till Cox´s Bazar, Bangladesh. Foto: Sofia Malmqvist/Ikon
BAKOM VARJE SIFFRA FINNS EN MÄNNISKA! .
Krig, svält och naturkatastrofer slår sönder miljoner människors tillvaro varje dag. Varje person som drabbas har rätt till trygghet, värdighet och behöver stöd för att leva vidare. Att rädda liv och lindra nöd är alltid högsta prioriten när katastrofen är ett faktum.
Genom lokala partner är vi på plats och kan snabbt bidra med mat, vatten och trygghet när läget är akut. Stöd vårt katastrofarbete! Gåvan används där den bäst behövs.
GE EN GÅVA SOM RÄDDAR LIV!
Tre trygga rum
TEXT: Anna Sanchez Lindström och Annika Hansson Lindström
FOTO: Sofia Arman
Det finns delar i våra mänskliga liv som vi ofta vill slippa kännas vid. Det handlar om sorg, om separation och förlust. Det kan vara olika saker som vi sörjer, som det olevda livet, det ofödda barnet, den kärlek som vi inte fann, den älskade som lämnade oss. Och det kan vara det som skrämmer oss mer än något annat; döden. Var kan vi då få plats med våra känslor? Finns det något som tröstar? Som kan visa en väg vidare?
För några år sedan skapades strandremsan runt Frustuna kyrkogård om. Snårskog, sly och sankmark förvandlades till en gångväg kantad av blommor och växter, en Läkande vandring. En ljusbesatt stig leder runt udden och här finns tankar, dikter och skulpturer som uttrycker sorg i tre ”rum”: Förtvivlan, tröst och hopp.
Längs hela vandringen finns ängen på vänster sida. Den fylls av olika sorter blomsterlök på våren och blir sedan mer högväxt med ängsväxter för att sedan slås och bli en hässja. Det finns en lite hemlig stig som leder ner till vattnet där man sitta lite för sig själv och lyssna på Frösjöns vågor. Att vara i naturen, i kontakt med rinnande vatten är läkande och hittar man också till förundran kan de malande tankarna stillas något och man kan vila. Kanske kan en illröd vallmo eller humleblomsters nätta ”mössa” göra att en vandrare hajar till och stannar upp.
Vandringen är ett fysiskt moment i ett livsviktigt inre arbete som vi ibland behöver göra i våra liv. Sorg är en stor förändringsprocess. Har man förlorat någon har verkligheten förändrats och det tar tid att anpassa sig till det nya. Det handlar om att gradvis, bit för bit, förstå vad som hänt och växa in i den nya situationen.
förtvivlans rum fick sitt konstverk i augusti (i skrivande stund inte på plats). Det är en regnbåge av tårar, en mångfald av olika känslor, en droppe i guld och en plats att luta sin sörjande själ. Linda Karlsson har gjort verket. Där väntar också Sun Axelsons dikt:
Du måste rakt igenom. Det går inte annars. Det finns ingen genväg som leder till livet. Det gör fruktansvärt ont. Det finns fler som vet det. Försök att nå dem. Kan du inte tala längre Så lyssna på dem, Kan du inte lyssna längre så tänk på dem. Kan du inte längre se dem Försök att minnas dem du sett. De är många. Det är många fler än du.
Ur ”Ljusets hotell” Stockholm, Bonnier, 1991.
Det kan ta tid att vara i förtvivlans rum Att komma till botten i sorgen. Men det är där det vänder. Ofta känner man sig ensam i sorg, men det beror på att sorgen hör ihop med relation och varje relation är unik. Sun Axelson skriver i sin dikt att det finns fler som vet hur fruktansvärt ont det gör. Och om vi inte längre kan tala så kan vi lyssna till dem. Det skingrar känslan av ensamhet. Sorgegruppen kan vara ett sätt att samtala om hur det är att vara i förtvivlan. Varje höst, i november, startar en ny grupp. Alla som sörjer någon är välkomna. En dag ser vi plötsligt en väg ut ur rummet för förtvivlan och kan gå in i nästa del.
rummet för tröst är platsen där Inger Sannes skulptur Il passagio står. För att ta emot tröst måste vi gå igenom förtvivlan. Trösten kan vara en vän som lyssnar och som ser. Det kan vara att bli tagen på allvar. Att få lyssna till någon annan som också vet hur det är. Tröst kan också vara naturen som lever och doftar, trots allt som har hänt. Den kan vara i ditt husdjur som inte lämnar din sida, som vet att du har det svårt.
Säg något Maria Wine har skrivit dikten ”Mellan du för att bryta min och ett jag”: krampaktiga tystnad men tala inte om väder och vind och se inte på mig med min egen sorg Säg inte att det går över: det vet vi båda att det inte gör Säg heller inte att jag får lov att vänja mig vid tanken Det vet vi båda är omöjligt Säg du och jag så kan jag svara tillbaka jag och du en sorts gemenskapens anslag Längre kan vi ändå inte nå Säg vi och låt oss korsa våra händer i ett handslag värmande som en handske värmer handen en vinterdag Vindsmek min kind: berörelsens fjärilsvinge ger mig en glädjerysning
Den sista delen av vandringen går nära stranden. Vatten påverkar oss mycket och kan både förlösa våra känslor och ge vila. Efter tröstens rum kan vi ha en känsla av att vara omslutna och burna av vattnet till nästa rum.
i det som är hoppets rum kommer det tredje konstverket av Ulla Ceder att färdigställas och placeras nästa år (år 2021).
Hopp är svårfångat och uppkommer plötsligt och oförklarligt. Charlotte Frycklund har beskrivit hopp som något som är sårbart, som skälver och väntar stilla för oss att upptäcka, även i kyla, kaos och mörker. Dikten av Margareta Ekström är ur ”Instruktion för skalbaggar”. Naturen är viktig. Den berättar om ett liv som fortsätter, som återvänder fast det verkar omöjligt. Så kan vi också en dag se framåt i livet, trots allt det svåra, trots allt.
För att man ska kunna flyga måste skalet klyvas och den ömtåliga kroppen blottas För att man ska kunna flyga måste man gå högst upp på strået också om det böjer sig och svindeln kommer För att man skall kunna flyga måste modet vara något större än rädslan och en gynnsam vind råda
Öppning av Torngraven i Torsåker
TEXT OCH FOTO Ulrika Rix
Det var en fantastisk vårdag tisdagen den 26 maj 2020. Det var den första dagen som det var bekvämt att vara utomhus denna vår utan jacka. Det var också en dag då många samlats på kyrkbacken en pandemi till trots. En dag då vi kunde träffas för att delta vid en unik historisk händelse.
I över 12 år har jag arbetat här och många gånger fått återberättat om den mystiska graven i botten av Torsåkers kyrkas torn. Idag skulle den öppnas för första gången sedan den murats igen år 1739 efter att sista kistan placerats i gravkoret. Innehållet i gravkoret hade fotograferats av en den kluriga amatörfotografen Holger Jacobsson 1968. Han lyckades fotografera kistorna genom en ventilationslucka. Då fick man det bekräftat: det var viloplatsen för en av bygdens mer kända familjer som satt så stor prägel i Torsåker kyrka med rikliga donationer. I valvet låg Georg Bernhard von Scheven (1663-1735) och hans maka Gertrud von Scheven (16XX - 1738) som 1726 köpte Sörby. Paret såg till att kyrkan byggdes ut och förlängdes att kyrkan bl.a. fick nytt silver, mässingskronor, altartavla, nya textilier och den predikstol som fortfarande smyckar kyrkan.
Paret hade var barnlösa, så när som på ett spädbarn som avlidit tidigt. Historien berättar att man i släkten beslutat sig för att mura igen gravkoret efter att frun avlidit. Ingen mer skulle gravsättas där.
Ett gravkor öppnas inte utan mycket god anledning. Under lång tid har Torsåkers kyrka haft problem med markfukt. Tyvärr fanns skador i anslutning till kryptan. För att försäkra sig om att tornet klarat av problemen såg församlingen ingen annan utväg än att göra en noggrann besiktning.
Vid tillfällen som dessa är det skönt att vila på en redan befintlig rutin. Jag hade ju aldrig tidigare lett ett arbete med en historisk gravöppning. En modell för dessa tillfällen finns redan och i Gnesta har vi den goda lyckan att ha en specialist på ärendet som församlingsbo. Cai Zetterström som arbetat i hela sitt liv med att konservera historiska metallföremål, är en av medförfattarna till rutinen. Cai deltog i förarbetet tillsammans med antikvarier, byggnadsingenjörer, stiftsantikvarier om hur detta skulle gå till.
Mattias Belsby från företaget Puts och Tegel var den som handgripligen tog sig igenom den 3 tegelslag tjocka muren. Väl igenom skymtade vi de två otroligt välbevarade metallkistorna. Först lirkade vi in kameror, och till slut kunde kyrkoherde Annika Hansson Lindström krypa in för att läsa en bön och välsigna händelsen.
Kistorna var i ett fantastiskt skick, mycket tack vare ett digert handarbete och en omgivning utan luftföroreningar och ett stabilt klimat i källaren. Jag lyfter en beskrivning av kistorna ur metallkonservatorns rapport :” Ytskikten består av svart linoljefärg med bladförsilvrade konturer föreställande ett enklare listverk. På huvudändarna vapensköldar i handdriven bladförsilvrad koppar. Inskriftsplåtar och psalmverser därtill. Långsidorna är utsmyckade med vardera tre stycken gjutna och bladförsilvrade handtag. På lockens högsta punkt krucifix av bladförsilvrad kopparplåt. ”
Familjen von Schevens kistor var en fröjd för ögat. Vilket fantastiskt hantverk! Lite damm och bitar av takets puts skulle dammsugas bort försiktigt. Efter noggranna kontroller av byggnaden och besiktning av kistorna så beslutades att graven åter skall förslutas. Kistorna har inte öppnats utan gravfrid råder fortsättningsvis. Tillfället var unikt och speciellt, och jag är tacksam över att fått vara med vid ett sådant speciellt tillfälle. Kanske var det en ”once in a lifetime” .
Att sköta om en grav - vem gör egentligen vad? Här reder vi ut...
Olika typer av stenar och gravyr kräver olika mycket underhåll. Även blommor kräver olika mycket underhåll. Du måste själv bestämma om du vill sköta din anhöriges gravplats själv eller om du vill att kyrkogårdsförvaltningen ska ta hand om gravskötseln.
Minneslund, askgravlund och de allmänna ytorna på kyrkogården vårdar kyrkogårdsförvaltningen och detta bekostas av begravningsavgiften som är en skatt som alla betalar som är skrivna i Sverige.
De individuella gravplatserna ute på våra kyrkogårdar, de som vanligast pryds med en gravsten, vårdas av den som är gravrättsinnehavare. Den avlidnes dödsbo utser gravrättsinnehavare, ofta den närmast anhöriga.
Skötsel av gravplatsen ingår inte i kyrkoavgiften, som alla Svenska kyrkans medlemmar betalar, inte heller i den begravningsavgift som alla som är folkbokförda i Sverige betalar. Som gravrättsinnehavare kan man välja att antingen sköta om gravplatsen själv eller köpa skötseltjänsten hos kyrkogårdsförvaltningen.
Det som kräver skötsel är själva gravstenen, gräset runt omkring den och dekorationerna som exempelvis kan bestå av en rabatt eller en grusad yta med stenram. Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för att hålla kyrkogården i ett ordnat och värdigt skick, men också för att kyrkogården ska vara en säker plats. Av den anledningen arbetar vi med att besikta och provtrycka gravstenar för att se till att de är säkra. Vi påtalar för gravrättsinnehavaren att stenen är osäker och denne har ansvaret för att åtgärda problemet med stenen. Förra året genomförde vi en omfattande inventering. Detta gjorde att många valde att avsluta sin gravrätt och lämna tillbaka stenen.
Eftersom vi fått många fina stenar återlämnade vill vi passa på att informera om att vi uppmuntrar till återvinning av återlämnade gravstenar. Att återanvända en gravsten är dels ett sätt att bevara kyrkogårdskulturen, men också självfallet ett sätt att skona miljön. Idag levereras nästan alla ”nya” stenar från Kina, med långa transporter som belastar miljön. Att återanvända kan också bli betydligt billigare än att köpa en ny sten. Men hur billigt eller dyrt det kan bli beror självfallet på kundens önskemål om omarbetning av stenen. Om man vill återanvända en sten tar man själv kontakt med en stenhuggare och har en dialog med denne. Villkoret är att stenen avidentifieras och återuppförs på någon av församlingens kyrkogårdar.
Vi uppskattar att se att fina gamla stenar får nytt liv igen och sätts tillbaka på våra kyrkogårdar. Det är ett uppsving för vår miljö på många sätt!
Kontakta församlingen om du är intresserad av en återvunnen gravsten!
Ställ upp i kyrkovalet
Läs mer om att ställa upp i kyrkovalet på www.svenskakyrkan.se/stall-upp Vill du vara med och göra skillnad? Då kan uppdraget som förtroendevald i Svenska kyrkan vara något för dig! Här får du veta hur du gör för att ställa upp i kyrkovalet. Du som är engagerad i Svenska kyrkan kan ställa upp som kandidat i kyrkovalet. Skulle du bli invald får du vara med och bestämma vad kyrkan ska satsa sina pengar på. Karin Perers är ordförande för kyrkomötet. Hon tycker att de kandidater som väljs in i kyrkovalet ska representera de breda grupperna av kyrkotillhöriga. – Svenska kyrkan behöver förtroendevalda med väldigt olika erfarenheter. Det är då vi kan bilda goda lag tillsammans. lust att dela med sig Du som funderar på att ställa upp i kyrkovalet behöver vara förankrad både i din tro och i kyrkan. Du ska ha lust att dela med dig av det som du brinner för. Däremot behöver du inte kunna bidra i teologiska samtal. Karin tycker att det ska du bara göra om du känner dig bekväm med det: – Det räcker med att du har ditt engagemang i och för kyrkan. Kyrkan bär tron åt oss alla. Vi duger som vi är. Det är Svenska kyrkans människosyn! De viktigaste uppgifterna för dem som blir invalda som lokala kyrkopolitiker är att bestämma om kyrkans pengar budgeten ett sätt att prioritera Direkt efter kyrkovalet behöver de nyvalda bestämma hur församlingens eller pastoratets budget ska se ut. Där finns det möjlighet att välja vilka verksamheter som ska lyftas fram och hur mycket man ska satsa på byggnader, verksamhet och personal. Det kan vara mycket konkret: Vill vi satsa på en ungdomsledare, på musiklivet, på stöd till äldre och ensamma? Eller något helt annat? – Den stora och riktigt viktiga frågan är beslutet om budget, den är ju ett sätt att prioritera, konstaterar Karin. diskutera vad församlingen vill Efter varje kyrkoval behövs också en ny församlingsinstruktion. I den formuleras vad församlingen vill och åt vilket håll den ska utvecklas. Det är ett gemensamt arbete i församlingen att ta fram den. Sedan beslutar kyrkopolitikerna om församlingsinstruktionen. När du vill engagera dig ska du börja med att ta reda på vilka nomineringsgrupper som tidigare ställt upp i kyrkovalet på din hemort. Oftast finns det någon nomineringsgrupp du kan känna dig hemma i. Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Förra gången, 2017, ställde nästan 30 000 personer upp som kandidater och 23 000 valdes till minst ett uppdrag. Här får du veta hur du gör för att ställa upp i kyrkovalet 2021. Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkan är beroende av människors engage mang och i kyrkovalet har du och andra en möjlighet att påverka. DET HÄR KRÄVS FÖR ATT BLI KANDIDAT Du som vill ställa upp som kandidat i kyrkovalet måste: tillhöra Svenska kyrkan. vara döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, eller tidigare ha varit förtroendevald i Svenska kyrkan. fylla 18 år senast på valdagen. vara kyrkobokförd i det område valet gäller (för kyrkomötet är du bara valbar i det stift där du är kyrkobokförd). Mycket mer information om hur det går till att ställa upp i kyrkovalet hittar du på svenskakyrkan.se/kyrkoval/stall-upp SK20025 30 000 PERSONER STÄLLDE UPP I KYRKOVALET Vart fjärde år är det val i Svenska kyrkan. Förra kyrkovalet, 2017, ställde nästan 30 000 personer upp som kandidater. 23 000 valdes till minst ett uppdrag. Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkan är beroende av människors engagemang och i kyrkovalet har du och andra möjlighet att påverka. Alla medlemmar som fyllt 16 år senast på valdagen får rösta. Förra kyrkovalet röstade ungefär en miljon människor. Nästa val hålls söndagen den 19 september 2021. och verksamhet.
