Inblick 2010 by Fortum Power and Heat AB

Inblick 2010 Ekonomi- och miljöredovisning för AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad

Några ord från VD

2010 har varit ett händelserikt och turbulent år för oss på Fortum Värme. Strax efter årsskiftet kunde vi välkomna närmare 350 nya medarbetare till företaget då underhållspersonal från före detta Fortum Service kom över till oss. Insourcningen ger oss bättre förutsättningar för att ta ett helhetsgrepp om vår produktion och distribution samt att fullfölja vårt långsiktiga effektiviseringsprogram. Syftet med programmet är att renodla verksamheten och fokusera på värdedrivande områden såsom ökad tillgänglighet och kompetensutveckling samt vår stora satsning på ny produktion och klimatomställning. För att fokusera på våra stora utvecklingsplaner i Stockholm, bildade vi under året ett separat bolag där vi samlade verksamheten utanför Stockholm. Redan från början var tanken att det nybildade bolaget skulle avyttras till en extern part. Före sommaren bestämde sig Arvika kommun för att köpa tillbaka Arvika Fjärrvärme AB. Den kvarvarande verksamheten i Avesta, Hällefors, Grums, Gullspång, Hofors, Hudiksvall, Nordic Paper, Nynäshamn, Kristinehamn, Ljusnarsberg, Säffle och Torsby samlades i Fortum Värme Alpha AB, numera namnändrat till Värmevärden AB och bildar ett av landets tio största fjärrvärmebolag. I december undertecknades ett avtal med Macquarie, ett australienskt infrastrukturbolag med verksamhet i stora delar av världen. Avtalet innebär att Fortum säljer sin fjärrvärmeverksamhet med tillhörande anläggningar utanför Stockholmsregionen till Macquarie till ett pris av 2 miljarder SEK.

Under året fortsatte arbetet med att förbereda introduktionen av naturgas och biogas i Stockholms stadgasnät. Sedan det arbetet påbörjades 2007, har vi gjort mer än 130 000 personliga besök hos kunder för att säkerställa att deras gasspisar och gaspannor klarar av den nya gasen. Den stadsgas som introduceras i början av 2011 kommer inte längre baseras på lättbensin utan istället bestå av hälften naturgas, hälften luft. Naturgasen kommer att ersättas av biogas i takt med att tillgången på biogas ökar. Användningen av naturgas ser vi bara som en övergångslösning fram till dess att tillräckligt med biogas finns att tillgå. Vi driver en rad projekt för att kontinuerligt öka produktionen av biogas i Stockholm. Under året tog vi också i drift Sveriges största tankstation för biogas/naturgas på Arlanda. Där kan nu framför allt trafik som frekvent trafikerar Arlanda tanka sina fordon på ett enkelt sätt. Arbetet med att utveckla ny basproduktion i Stockholm tog ett stort steg framåt i oktober när första spadtaget i Bristaprojektet kunde tas. Anläggningen kommer att ta tillvara energin från bland annat vanligt hushållsavfall. Årligen kommer ca 240 000 ton avfall att användas som bränsle för att framställa el och värme. När anläggningen står klar 2013, kommer den ha en värmeeffekt på 60 MW värme och en eleffekt på 20 MW, vilket motsvarar effektbehovet för 40 000 normalstora lägenheter. Projektet är en del av vår fortsatta klimatomställning från fossilt till förnybart och från ren värmeproduktion till kraftvärmeproduktion. På vår största anläggning, Värtaverket, har vi under 2010 fortsatt våra tester med inblandning av oliv-

kärnekross i den kolpasta som utgör huvudbränslet. Vi lyckades under hösten nå upp till 32 volymprocents inblandning. Det lovar gott inför framtiden. Våra stora satsningar i Stockholm kommer att minska utsläppen av växthusgaser i Europa med cirka 600 000 ton per år när vi har kommit till år 2020. Målet är en i alla avseenden uthållig energiproduktion. I december kom så äntligen ett beslut från Konkurrensverket. Utredningen hade pågått sedan 2007. Anledningen till att Konkurrensverket valde att granska Fortum Värme var mot bakgrund av att företaget är den största fjärrvärmeaktören i Sverige och verksamt på den största svenska fjärrvärmemarknaden, Stockholm. Fjärrvärmen i Stockholm har varit det billigaste uppvärmningsalternativet under de senaste tio åren. Vi har hela tiden prissatt i förhållande till kundens bästa uppvärmningsalternativ. Konkurrensverket kunde bl a konstatera att fjärrvärmepriset realt sett har minskat med 1,5% i Stockholm mellan åren 2005 och 2010. Den långa utredningen som Konkurrensverket bedrivit gentemot Fortum Värme har också på ett poistivt sätt bidragit till att vi nu anstänger oss ytterligare för att ge omvärlden och våra kunder ännu mer insyn i vår verksamhet. Det är tydligt, att fakta om hur väl fjärrvärmen fungerar, att vi möter konkurrens i form av andra uppvärmningsalternativ, hur hållbar produktionen är och hur säkra leveranserna är, inte når igenom det brus av tyckande kring en bransch, som enskilt bidragit till en av de största klimatomställningarna i modern tid.

oss att ständigt bli effektivare, både för att behålla våra befintliga kunder - och få nya. TPA-frågan handlar i grunden om kundernas förtroende för fjärrvärmebranschen. Vi har genomfört en rad åtgärder för att öka våra kunders förtroende för oss och det har gett resultat. Vi har numera ett nöjdkundindex som ligger över genomsnittet för branschen. Tyvärr har tidigare utredningar, bl a en utredning som Fastighetsägarna i Stockholm gjorde tillsammans med Eon och Vattenfall, inte kommit fram till att TPA leder till lägre priser. Samtidigt är det just det som kunderna förväntar sig. Om TPA införs och leder till ökade priser för kunderna, så är jag rädd att det skadar kundernas förtroende för hela branschen. Vi kan nu blicka framåt och fokusera på vår investeringsplan fram till 2020 med investeringar på cirka 15 miljarder SEK, där Brista 2 och testerna med att öka inblandningen av olivkärnor i bränslet i Värtan, redan är i full gång. Framtiden innehåller många utmaningar och verksamheten är redo att möta dessa. Vi fortsätter nu vårt arbete för att öka andelen förnybara bränslen och minska utsläppen av växthusgaser från produktionen av värme, kyla och el. Vi ska bli ännu bättre på att proaktivt möta våra kunders krav genom att utveckla våra erbjudanden.

Under utredningens gång har det blivit än mer tydligt hur viktigt det är att fjärrvärmebolagen har kundernas förtroende. Genom att ytterligare öppna upp redovisningen av våra intäkter och dessutom redovisa vilken ram som intäkterna ska hållas inom för 2011, vill vi göra det än tydligare, att våra fjärrvärmekunder inte betalar för mycket för sin fjärrvärme. Under våren 2011 kommer Peter Nygårds TPA-utredning att släppas. Han har regeringens uppdrag, att lägga fram förslag på hur man med tredjepartstillträde till fjärrvärmenätet ska skapa konkurrens mellan flera aktörer i samma nät. Låt oss konstatera att frågan om fjärrvärmekonkurrens är genuint svår. I vår verksamhet möter vi varje dag konkurrens från framför allt värmepumpar. Det är den konkurrensen som tvingar

Anders Egelrud VD

Förvaltningsberättelse

4 4

Ägarförhållanden AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till 90,1% av Fortum Power and Heat AB och 9,9% av Stockholms stad. Fortum Power and Heat AB ingår i den finska börsnoterade energikoncernen Fortum Oyj. Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB och teckningsoptioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB. Ägarna har ett konsortialavtal som reglerar ägande och förvaltning av koncernen. Förändringar i koncernen Under året såldes Arvika Fjärrvärme AB till Arvika kommun. Utöver detta samlades verksamheterna utanför Stockholmsregionen i bolaget Värmevärden AB (tidigare Fortum Värme Alpha AB), varefter ett avtal om försäljning av bolaget tecknades med Maquarie Power & Infrastructure fund. Avyttringen av verksamheter utanför Stockholm motiveras främst av behovet att fokusera på stora planerade investeringar för att utveckla verksamheten i Stockholm. Verksamheten Koncernen AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad producerar och levererar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla, el och gas till företag och privatpersoner i Sverige. Moderföretagets verksamhet består i att äga aktier i det operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad samt svara för koncerngemensamma finansieringslösningar. Koncernens nyförsäljning minskade under 2010 jämfört med 2009. Den tidigare lågkonjunkturen påverkar byggandet av nya bostäder och lokaler, framförallt genom att större projekt senarelagts. Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 1 429 MSEK, vilket understiger 2009 med 48 MSEK. Försäljningen ökade med 1 393 GWh till 13 278 GWh jämfört med föregående år. Nyförsäljningen under 2010 var 91 (128) GWh fjärrvärme samt 10 (26) GWh fjärrkyla.

Räntenettot i koncernen förbättrades med 93 MSEK. Nettolåneskulden minskade med 272 MSEK och uppgår till 10 229 MSEK. Antalet anställda i koncernen vid utgången av 2010 uppgick till 828 (568) personer. Huvudorsaken till ökningen är övertagandet av personal som tidigare arbetat inom verksamheten men varit anställda av bolaget Fortum Service Öst AB. Investeringar Fortum Värme Holdingkoncernen investerar årligen i utveckling för effektivare produktion, drift och distribution för att klara ständigt ökade miljökrav. Investeringarna i koncernen uppgick till 1 225 (1 226) MSEK och 0 (0) i moderföretaget. De största investeringarna under året var byggstarten av ett nytt kraftvärmeverk Brista 2 i Sigtuna kommun och investeringar för ny stadsgasproduktion och fordonsgas. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Att vara en aktör i fjärrvärme-, fjärrkyla- och gasverksamhet utsätter verksamheten för olika typer av risker - finansiella, operativa och strategiska. De finansiella riskerna är relaterade till prisförändringar på el och bränslen i relation till det pris som koncernens produkter betingar i marknaden. Att äga och driva anläggningar för kraft- och värmeproduktion samt tillhörande distributionsnät utsätter koncernen för operativa risker, vilka främst avser olika typer av produktionsstörningar. Förändringar i skatte- och styrmedelssystem har en stor inverkan på verksamheten - både avseende produktens värde såväl som lönsamheten i genomförda investeringar. Regeringen har tillsatt en utredning gällande tredjepartstillträde på värmemarknaden som bedöms vara klar våren 2011. Sedan 2008 finns en ny fjärrvärmelag och också en myndighet för övervakning av fjärrvärmeverksamhet. Lagen och myndigheten (Energimarknadsinspektionen) reglerar ej prissättning, men det har tydliggjorts att en löpande utvärdering av hur prissättning på marknaden fungerar skall ske. Även Konkurrensverket bedriver förundersökningar gällande prisssättning på värmemarknaden, bl a har

fjärrvärmepriset i Stockholm varit föremål för Konkurrensverkets granskning. Granskningen har under året lagts ned. Finansiell ställning Koncernen Eget kapital uppgick till 6 497 (6 071) MSEK vid årets utgång och soliditeten till 27,0 (25,4)%. Skuldsättningsgraden uppgick till 1,6 (1,7) ggr. Moderföretaget Eget kapital uppgick till 2 961 (2 716) MSEK vid årets utgång och soliditeten till 18,4 (17,2)%. Skuldsättningsgraden uppgick till 3,6 (4,0) ggr. Miljöinformation Fortum Värme Holdingkoncernen bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalkens 9 respektive 11 kapitel. Verksamhetens miljöpåverkan består främst av utsläpp till luft och vatten, samt genom utvinning och transport av bränslen för energiproduktionen. Att ta till vara energi som annars går förlorad och energieffektivitet i alla led är vägledande för Fortums utvecklingsplaner. Utmaningen är att utveckla energiproduktionen med både lokalt och globalt ansvarstagande. Året 2010 präglades av kall väderlek med ovanligt stort antal dygn med mycket låg medeltemperatur. Behovet av biooljor översteg den planerade anskaffningen samtidigt som bristen på lämpliga biooljor medförde prisrelationerna på bränslemarknaden ändrades dramatiskt. Detta ledde till en ökad användning av fossil eldningsolja. Andelen förnybar och återvunnen energi uppgick år 2010 till 80%, vilket trots den kalla vintern är en ökning jämfört med tidigare år. Denna ökning blev möjlig tack vare att Fortum Värme beslutat att allokera egenproducerad förnybar kraft för drift av värmepumpar. Fortum Värme planerar att minska känsligheten för kalla vintrar genom att ersätta driften i oljepannor med biobränslebaserad produktion i kraftvärmeverk. Den kalla vintern 2010 understryker vikten av denna satsning. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Inga väsentliga händelser efter årets utgång.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Bolagets utveckling för att skapa en ny uthållig energiförsörjning leder till fortsatta investeringar i förnyelsebar energiproduktion och distribution. Detta är nödvändigt för att fortsättningsvis kunna erbjuda miljöinriktade och ekonomiskt hållbara energilösningar till kunder. Nästa stora planerade investeringar är kraftvärmeverk vid Bristaverket i Sigtuna och ökad användning av biobränslen i befintliga anläggningar samt uppförandet av ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk vid Värtaverket. Förslag till disposition beträffande moderföretagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel jämte årets resultat i moderföretaget, kronor 1 960 098 212, disponeras enligt följande: Utdelning:

400 000 000

Balanseras i ny räkning

1 560 098 212

Summa

1 960 098 212

Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Utdelning till aktieägarna - under förutsättning av årsstämmans godkännande - har lämnats med 400 000 000 SEK. Utdelningen kommer att utbetalas under 2011. Den föreslagna värdeöverföringen i form av utdelning reducerar bolagets soliditet till 16,3%. Soliditeten är, mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs, betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna värdeöverföringen i form av utdelning ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2-3 st (försiktighetsregeln). Vad beträffar koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med tillhörande bokslutskommentarer.

5 5

Koncernens resultaträkning i sammandrag

2010

2009

Förändring

Värmeintäkter

6410

5 713

697

207

189

Kylaintäkter Gasintäkter Elintäkter Övriga intäkter

214

204

1 325

1 113

212

462

374

8 618

7 593

1 025

Kraft- och bränslekostnader

-4 438

-3 427

-1 011

Övriga kostnader

-1 118

-1 281

163

Personalkostnader

-626

-453

-173

Avskrivningar

-980

-954

-26

1 478

-49

Summa intäkter

Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansnetto Skatt på årets resultat Minoritetens andel Årets resultat

Koncernens balansräkning i sammandrag

(MSEK)

Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Utsläppsrätter

-27 1 429

-27

-323

-431

108

1 106

1 047

-276

-292

-4

-9

826

746

2010-12-31

2009-12-31

Förändring

-10

143

131

4 391

4 329

14 720

14 710

171

118

1 163

1 268

-105

-79

Råvaror och förnödenheter

963

1 168

-205

Kundfordringar

843

716

127

Byggnader, mark och tunnlar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar

Övriga omsättningstillgångar Summa tillgångar

1 641

1 323

318

24 076

23 893

183

6 497

6 071

426

Eget kapital och skulder Eget kapital Minoritetsintresse

-19

3 552

3 530

Långfristiga skulder

10 356

10 104

252

Kortfristiga skulder

3 633

4 131

-498

24 076

23 893

183

Avsättningar

Summa eget kapital och skulder

Kassaflödesanalys -koncernen

(MSEK)

2010-01-01 - 2010-12-31

2009-01-01 - 2009-12-31

1 106

1 047

Den löpande verksamheten Resultatet efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Betald skatt Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

924

861

2 030

1 908

-228

-55

1 802

1 854

203

-129

-349

-208

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökningar(-) Minskningar(+) av varulager Ökningar (-) Minskningar (+) av rörelsefordringar Ökning(+) Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten

-22

1 715

1 495

Investeringsverksamheten Förvärv av dotterbolag Avyttring av dotterbolag

-1 225

-1 226

Avyttringar av materiella anläggningstillgångar

Ökning/minskning av finansiella anläggningstillgångar

-1 142

-1 157

Förvärv av immatriella och materiella anläggningstillgångar

Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Upptagna lån

570

Amortering av lån

-34

-735

Utbetald utdelning

-405

-403

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-439

-568

134

-230

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Förändring koncernkonto Likvida medel vid årets slut

-154

253

7 7

Även produkten fjärrkyla leder till effektivare användning av resurser. Våren 2010 togs ett underjordiskt fjärrkylalager i Hornsberg i kommersiell drift. Lagret innebär att ytterligare kunder kan avveckla sina kylmaskiner och istället ansluta sig till det elsnåla fjärrkylsystemet. Genom att ansluta sig till fjärrkylanätet kan kunder mer än halvera sin elförbrukning för kylsystemet. Dessutom minskas köldmedieanvändningen lokalt. Inom helägda dotterbolaget Stockholm Gas AB bedrivs projekt för ökad tillgång till biogas och tillförsel av flytande naturgas. Huvudfokus under 2010 har varit att slutföra projektet för att lägga ner spaltgasverket i Hjorthagen. En förgasningsanläggning för flytande naturgas (LNG) och två blandningsstationer för gas/luft har etablerats. Stockholm Gas AB ansvarar för de nya anläggningarna som uppförs i Hammarbyhamnen och Högdalen. Biogas kommer att ersätta naturgasen i takt med att tillgången på biogas ökar. Under året invigdes Sveriges största biogasmack vid Arlanda genom ett samarbete med Swedavia. Förberedande arbete har pågått för att kunna etablera en anläggning för rötning av biologiskt material invid Bristaverket i Sigtuna. Produktion, GWh

2007

2008

2009

2010

Elektricitet

1 653

1 597

1 806

1 917

Värme och ånga

9 193

9 269

9 673

10 690

Stadsgas

326

264

223

255

Fjärrkyla

381

393

452

465

11 659

11 523

12 154

13 326

Totalt

Våra bränslen i procent

Miljöåret 2010

Under året fattades beslut om första steget i utvecklingsplanen för basproduktionen i Stockholmsregionen fram till 2020. Uppförandet av ett nytt kraftvärmeverk i Brista, Sigtuna, inleddes. Utvecklingsplanen, som innebär fortsatta satsningar för att fasa ut fossila bränslen och kraftvärme för ökad elproduktion, omfattar även ersättning av kol i Värtaverket. För första gången genomfördes mer omfattande försök med biobränslen i Värtaverkets koleldade kraftvärmeverk. Försöken kommer att fortsätta under 2011 och utvärderas efter driftsäsongen 2010/11. Under förutsättning att försöken faller väl ut och investeringsstöd beviljas, kommer anläggningen att modifieras för en ca 30% -ig permanent biobränsleförbränning. Miljötillståndet för ökad biobränsleanvändning i Värtaverket medger även att ett helt nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk uppförs i Värtan.

Bränslemix Fjärrvärme

Allokering alternativproduktion (GHG) 0,9%

11,7%

14,5%

9,3% 3,0% 0,8% 3,6%

56,4%

87,4 % förnybart/återvunnet

Bränslemix El Allokering alternativproduktion (GHG) 14,1% 33,2% 27,3% 8,3%

11,1%

4,2%

1,9%

58,6 % förnybart/återvunnet

Bränslemix Fjärrkyla 23,0%

61%

16,0%

100 % förnybart/återvunnet

Bränslemix totalt 0,3% 12,1% 13,7% 13,0% 24,8%

Utsläpp, ton Koldioxid

9,1%

936 277

889 300

1 037 137

1 285 659

Kväveodixer

1 303

1 479

1 490

1 864

Svaveloxider

232

245

377

560

Partiklar Andel förnybart - inkl. återvunnet

58%

59%

60%

62%

72%

73%

72%

74%

9,8%

7,7%

9,5%

74,6 % förnybart/återvunnet

Våra förnybara/återvunna bränslen: Värme/kyla ur avlopps- och sjövatten och industriell spillvärme

Biobränsle

Returbränsle/spillkyla fjärrvärmeproduktion

Avfallsbränsle

Bioolja

Stadsgas

Fossilolja

Våra icke förnybara bränslen:

Kol

Kommun Bränslemix*) Totalt Fortum Värme

Koldioxid gram/MWh

Kväveoxid gram/ MWh

Svaveloxid gram/MWh

Partiklar gram/MWh

96 368

141

100%

Fjärrkyla El totalt

Andel förnybart/ återvunnet

295 586

291

57%

Stockholm*

64 019

112

80%

Arvika

43 236

289

82%

Avesta

109 145

189

83%

Grums

41 656

84%

Hofors

37 095

136

85%

6 637

202

96%

Hudiksvall Hällefors

99 661

246

149

85%

Ljusnarsberg

150 801

322

291

151

82%

Nynäshamn**

66 915

149

84%

Säffle

55 966

207

85%

Torsby

7 165

290

97%

Räkna ut vilken klimatpåverkan fjärrvärmen har med hjälp av miljökalkylatorn på www.fortum.se/klimatfordelar *) Värme + Kyla + El

Kommun/produkt Värme + Kyla + El Andelar i %

Totalt Fortum Värme Fjärrkyla El totalt

Andel värme/kyla ur avlopps- och sjövatten samt industriell spillvärme

Andel biobränsle

Andel el

Andel returbränsle/ spillkyla fjärrvärmeproduktion

Andel biologiska oljor

Andel avfallsbränsle

Andel kol

Andel fossil olja

Andel stadgas

13,7

24,8

9,5

7,7

9,8

9,1

12,1

0,3

33,2

4,2

8,3

1,9

11,1

27,3

14,1

21,6

12,8

8,3

9,9

7,6

9,8

0,2

Arvika

3,7

2,7

15,6

Avesta

7,9

2,7

59,2

15,3

Grums

0,2

17,8

Hofors

16,5

67,4

3,9

12,2

79,8

3,8

6,1

2,3

4,7

79,3

1,4

14,6

81,5

1,8

16,7

Stockholm*

Hudiksvall Hällefors Ljusnarsberg Nynäshamn**

14,8

33,5

7,7

Säffle

66,9

2,7

16,9

13,5

Torsby

97,5

0,1

2,5

Kristinehamn ingår inte i denna sammanställning då vi inte har egna kunder på orten. * Inkluderar kommunerna Lidingö, Nacka, Sigtuna, Stockholm, Täby, Upplands-Väsby ** Fortum Värme Nynäshamn AB ingår inte i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad men är den del av Heat Scandinavia.

Spillvärme

Kol

Resurshushållning Minskad förbrukning av primärenergiråvara genom att: • Öka andelen effektiv kraftvärmeproduktion för värmebehovet • Öka andelen energi från avfall och spillvärme - energi som annars skulle gå förlorad • Fortsatt engagemang för effektiv användning av energi hos kunder Klimateffektivitet Minska utsläppen av växthusgaser genom att: • Minska andelen fossila bränslen halvera mängden kol till 2015 • Öka andelen förnybar el producerad i klimateffektiv kraftvärme Förnybarhet Öka andelen förnybar energi genom att: • Öka andelen förnybara bränslen i vår produktion • Säkerställa att förnybara bränslen framställs på ett hållbart sätt.

Bioolja

Pellets

Avfall

Returbränsle

Vår strategi för att nå hållbarhet

Redan under 2009 påbörjades projekt för att genomföra denna strategi. Snart sagt varje produktionsanläggning i Stockholmsområdet omfattas nu av konkreta projekt eller förstudier som syftar till att öka produktionen av kraftvärme med återvunna eller förnybara bränslen. Byggandet av en ny avfallsdriven anläggning i Brista inleddes under 2010. En ansökan om miljötillstånd för en ny eller modifierad anläggning för kraftvärme med biobränslen och returbränslen i Hässelby lämnades in i början av 2010. I Värtaverket pågår intensivt arbete för att öka andelen biobränslen i produktionsmixen, på kort sikt genom inblandning i befintligt kolkraftvärmeverk, och på lite längre sikt genom konverterade enheter och ny kraftvärme.

Flis

Vår planerade bränslemix i Stockholm 2020. Alla bränslen är förnybara med undantag av kolet. Elen är delvis förnybar. Totalt sett kommer bränslemixen vara förnybar till över 90%.

Mål

Roadmap 2020

I december 2009 kunde en strategi för fortsatt hållbar och lönsam utveckling av produktionssystemet läggas fast. Det är en kraftsamling av sällan skådat slag som nu inleds, och som ska föra verksamheten mot visionen om en klimatneutral produktion senast vid 2030. Redan vid 2015 kan den redan låga användningen av fossila bränslen ha halverats jämfört med idag, något som signifikant kommer att bidra till att Stockholms stads ambitiösa klimatpolitiska målsättningar uppnås. 2020 kommer Stockholm vara en kolsänka för Europa med 600 000 ton koldioxid per år. Det vill säga vår. verksamhet kommer inte bidra till ökade koldioxidutsläpp utan istället bidra till en total minskning av utsläppen.

Att vara den klimatbevarande energileverantören. Alla samhällen där Fortum Värme finns ska ha en uthållig energiförsörjning.

Våra planer för Stockholm 2010-2020

2020 2019

Stockholm Nytt kraftvärmeverk.

2018 2017 2016

Värtaverket Ombyggnad av panna till biobränsle.

2015

Värtaverket 50 % inblandning av biobränsle i panna 6. Värtaverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: flis. Högdalenverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: avfall.

2014 2013 2012

Hässelbyverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: pellets.

2011 2010

Bristaverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: avfall. Värtaverket Ny rökgaskondensering på plats.

2020 2019 2018 2017

De närmaste tio åren kommer vi investera ca 15 miljarder i ny kraftvärme i Stockholm. År 2020 kommer Stockholm vara en kolsänka för Europa med 600 000 ton koldioxid per år.

2016 2015 2014 2013 2012 2011

2010

Frikyla ur Saltsjön Ny kapacitet i fjärrkylaproduktionen. Hammarbyverket Förbättrad produktion och ökad kapacitet. Karlsbergskanalen Transiteringsledning för ökad kapacitet. Hornsbergslagret Dygnslager för ökad frikylaandel och ökad kapacitet.

Styrelse Per Langer (styrelseordförande), Fortum Magnus Tegborg (vice styrelseordförande), Stockholms stad (M) Tomas Berglund (arbetstagarrepresentant) Gunnel Färm, Stockholms stad (S) Håkan Grefberg, Fortum Susanne Jonsson, Fortum Madeleine Raukas, Stockholms stad (M) Jan Valeskog, Stockholms stad (S) Leif Viklund (arbetstagarrepresentant) Tomas Wall, Fortum Management Team Anders Egelrud, VD Jens Bjöörn, Communication & Sustainability Leif Evaldsson, Asset Management Johanna Eriksson, HR Per Lind (tf), Production & Distribution Shamsher Khan, Production Optimisation & Fuel Management Kerstin Levin, Business Control Peter Mörke, Markets Stefan Patrikson, Investment Analysis & Regulatory Framework Verksamhetskommuner: Avesta, Grums, Hofors, Hudiksvall, Hällefors, Kristinehamn, Lidingö, Ljusnarsberg, Nacka, Nynäshamn, Sigtuna, Stockholm, Säffle, Torsby, Täby och Upplands-Väsby Produktion totalt (GWh): Värme och ånga 10 690 Fjärrkyla 465 Stadsgas 255 El 1 917 Produktionsmix Vår totala bränslemix är förnybar eller återvunnen till 80%.

AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad Fortum Värme producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla, gas och el. Bolaget bidrog starkt till att Stockholm utsågs till European Green Capital 2010 av EU. Företaget har 828 anställda, omsätter 8,4 miljarder kronor och hade under 2010 12 985 miljömedvetna fjärrvärme- och fjärrkylakunder och cirka 70 000 gaskunder i 17 svenska kommuner. Företaget är den svenska delen av Heat Scandinavia som omfattar Fortums fjärrvärmeverksamhet i Sverige och Norge. Produkter

Företag

Antal kunder Privat

Totalt

Gas

3 818

65 536

69 354

Fjärrvärme

7 741

4 882

12 623

varav Stockholm

6 959

2 360

9 319

782

2 522

3 304

varav övriga Sverige Kyla Samtliga produkter

362

11 921

70 418

82 339

Vi är en Reko fjärrvärmeleverantör. Det betyder att vi lever upp till högt ställda krav på öppenhet, jämförbarhet och förtroende.

Kontaktuppgifter

Ägande AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till 90,1% av Fortum Power and Heat AB och 9,9% av Stockholms stad. Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB och teckningsoptioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB.

Huvudkontor AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad 115 77 Stockholm Tel: 08-671 70 00 Fax: 08-671 82 82 Besöksadress: Lidingövägen 115 Kundservice Tel: 020-46 00 00 Fax: 08-671 77 51 E-post: kundservice.varme@fortum.com Adress: Kundservice Värme AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 115 77 Stockholm Öppettider: Mån-tors: 8-16 ; Fre: 8-15 Felanmälan: 020-44 11 00 www.fortum.se/fjarrvarme