Värmesparguiden 2011 by Fortum Power and Heat AB

Värmesparguiden

– En energisparguide för fjärrvärmeanslutna bostadsrättsföreningar

Innehåll Fjärrvärme, så fungerar det Fortums prismodell Fjärrvärmecentralens delar Så fungerar energi Detta är effekt Detta är avkylning Värmebalansen i ett hus Att spara värme Värme- och fastighetstekniska lösningar Drift Vanor Att minska elanvändningen Den goda spiralen Våra svåra ord Bra Internetlänkar Sex enkla tips

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Januari 2011

sid 4 sid 5 sid 6-7 sid 8 sid 9 sid 10 sid 11 sid 12 sid 13-17 sid 18-23 sid 24-26 sid 27 sid 27 sid 28-30 sid 31 sid 32

Varje hus är unikt. Därför är det omöjligt att skriva en guide som passar alla. Kunskapen och behovet av hjälp skiljer sig från hus till hus. Ni kanske är en helt nya på det här med att sköta uppvärmningen av ett flerbostadshus. Eller också är ni erfarna och känner att ni redan kan det mesta. Ert hus kanske är från tidigt 20-tal och ligger centralt. Eller kanske är det ett nybyggt hus i ytterförort. Oavsett vilka förutsättningar ni har, så kommer ni i den här guiden hitta några godbitar som ni kan ha nytta av. Vi har valt att fokusera på de ekonomiska fördelarna med energieffektiviseringar. Det betyder inte att vi har glömt de stora miljöfördelarna. Mindre energianvändning betyder nästan alltid mindre miljöpåverkan. Dels minskar de direkta utsläppen av farliga växthusgaser när ni minskar energianvändningen och dels kan fler ansluta sig till miljövänlig fjärrvärme och kanske byta ut den gamla oljepannan mot ett betydligt miljövänligare alternativ. Kunder står i kö för att få miljövänlig fjärrvärme från Fortum. För att tillgodose våra kunders behov av ny miljövänlig kapacitet, så kommer vi de närmaste tio åren investera cirka 15 miljarder i ny fossilfri fjärrvärme i Stockholm. Investeringarna kommer öka andelen fossilfria bränslen i vår bränslemix från dagens 87 % till över 90 % år 2020. Varför ska ni då energieffektivisera? Det enkla svaret är att all energi har blivit dyrare och kommer troligtvis så förbli under överskådlig tid. På en global nivå kommer den framtida bristen på fossila bränslen driva upp priserna på alla bränslen, även de miljövänliga. Regeringens arbete med att minska Sveriges utsläpp av koldioxid markant fram till 2020 betyder bland annat att skatten på energi troligtvis kommer att fortsätta vara hög. För att uppmuntra till energieffektiviseringar är vår prislista utformad så att den som är energieffektiv även gör stora kostnadsbesparingar. Nu är alltså ett bra tillfälle att energieffektvisera. Vår ambition har varit att alla ska kunna ta till sig informationen i den här guiden utan några krav på förkunskaper. Lycka till med er energibesparing.

Peter Mörke Marknadschef Fortum Värme

Så fungerar fjärrvärme Fjärrvärme är ett smart och miljövänligt alternativ när man ska värma upp bostäder, lokaler, skolor mm. Som namnet antyder kommer fjärrvärmen från någonstans i fjärran. Istället för att varje hus har sin egen panna levereras fjärrvärmen från en central anläggning som med avancerade metoder kan drivas med många olika bränslen vilket både hushållen och miljön tjänar på. Man brukar säga att fjärrvärmeverket är hjärtat som sprider värme i en hel bygd.

Idag utgör biobränslen och andra förnybara och återvunna bränslen 87 % av all tillförd energi i Fortums fjärrvärme i Stockholm. Fortum investerar nu 15 miljarder för att öka den procenten till över 90 % till år 2020. Det långsiktiga målet är att fjärrvärmen i Stockholm ska vara klimatneutral år 2030. De senaste åren har fjärrvärmen vuxit betydligt. I Stockholm har vi varje år haft en nyförsäljning motsvarande värmebehovet för en stad på cirka 40 000 innevånare. Cirka 75 % av alla fastigheter i Stockholm är värmda med fjärrvärme.

Fjärrvärmen har vuxit stadigt genom åren och svarar idag för mer än hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i landet. Med dagens klimatproblem har fjärrvärmen mycket goda förutsättningar att expandera ytterligare.

Miljövinster sedan 1980 i Stockholm • 60 % minskade utsläpp av koldioxid • 95 % minskade utsläpp av Svaveloxid • 80 % minskade utsläpp av Kväveoxid • Sedan 1990 har fjärrvärmen minskat Stockholmarnas utsläpp av koldioxid från uppvärmning med 2,5 miljoner ton per år.

Fortums fjärrvärme är till stor del baserad på förnybara bränslen och spillvärme. I kombination med väl utvecklad teknik får vi en säker värmekälla, skonsam mot både människor och djur. Vi skonar även våra vattendrag från miljöfarliga utsläpp och bevarar den grönska som andas och lever i vår natur.

Så fungerar illustrationen

Fortums prismodell

Vi är stolta över vår prismodell. Vi har tillsammans med våra kunder skapat en prismodell som gör det mycket lönsamt att vara energieffektiv. Inom nästan alla områden i samhället uppmuntras hög konsumtion, allt från mängdrabatt på godis till rabatt på bensin om man betalar med att visst betalkort. Det är en modell som passar mycket dåligt på energi, då det i förlängningen uppmuntrar till slöseri med energi och resurser. Vi har vänt på resonemanget. Det ska löna sig rejält att köpa mindre.

Vill ni veta mer?

Läs mer om prismodellen för fjärrvärmen på fortum.se/fjarrvarme

Kunden kan påverka De flesta energifakturor består av två delar, en fast och en rörlig del. När kunder minskar sin energianvändning, så minskar bara den rörliga delen. Man kan alltså bara påverka en del av kostnaden själv. Inte hos oss, hos oss minskar alla delar. Energidelen minskar naturligtvis, men även den fasta delen blir mindre, effektpriset blir lägre och om man dessutom har bra avkylning, så får man en bonus från oss. Detta ger dig som kund en betydligt större möjlighet att Energi bestämma över storleken på fakturorna från oss. Det tycker vi är mer rättvist.

Energi

Vill ni ha en enklare faktura? Det går utmärkt att byta till en enkel prismodell som endast består av en rörlig energidel.

Effekt Effekt Fast del

Om man är oroligt för prisökningar går det även att låsa sitt pris över två eller tre år.

Fast del

Avkylning Före

Efter

Minskade delar

När man gör en energieffektivisering så berörs alla delar av priset. Det gör att slutkostnaden kan bli avsevärt mindre. Speciellt om man ser över flera år. I staplarna ovan visas effekten över två år om man både minskar sin värmeanvändning med 10 procent och förbättrar sin avkylning.

Fjärrvärmecentralens delar Här ser ni ett exempel på hur ett värmesystem kan vara uppbyggt i ett flerbostadshus.

9. Värmemätare Den kompletta mätutrustningen består förutom flödesgivaren (9a) av två temperaturgivare (9b) och integreringsverket (9c). I integreringsverket räknas den levererade vatten- och värmemängden fram fortlöpande. Mätutrustningen är Fortum egendom.

Komponenter i fjärrvärmekretsen 1. Serviceventiler Stänger av tillförseln av fjärrvärmevattnet. Används vid skada eller arbete i fjärrvärmecentralen. De sköts och ägs av Fortum. 2. Filter Är placerat i fjärrvärmenätets tilloppsledning för att hindra att slam, grus och andra föroreningar orsakar skador och slitage på värmeväxlaren och annan utrustning.

Komponenter i radiator- och ventilationskretsen

3. Manometer och nålventiler Mäter trycket i tillopps- och returledning samt trycket före och efter filtret. Med hjälp av manometern kan man alltså bedöma filtrets igensättning.

10. Cirkulationspump Cirkulerar vattnet mellan värmeväxlaren och radiatorerna respektive eventuella ventilationsbatterier.

4. Värmeväxlare för radiatorer och ventilation Överför värme från fjärrvärmenätet till fastighetens värmesystem.

11. Manometer Visar att radiator- och ventilationssidan har tillräcklig vattenvolym. En fast markering visar normal tryckhöjd (vattennivå).

5. Styrventil för radiatorkretsen Styr flödet genom värmeväxlaren på signal från reglercentralen där utomhustemperaturen jämförs med vattentemperaturen till radiatorerna. Ventilen reglerar med andra ord värmetillförseln till fastigheten.

12. Säkerhetsventil Öppnar när trycket på radiator- och ventilationssidan blir för högt. 13. Reglercentral för värme I reglercentralen ställer man in den temperaturkurva som styr radiatorvattnets framledningstemperatur vid olika utetemperaturer.

6. Vattenvärmare Värmeväxlare som i två steg (för- och eftervärmare) överför värme från fjärrvärmevattnet till fastighetens tappvarmvatten. 7. Styrventil för tappvarmvattenkretsen Styr flödet genom värmeväxlaren via signal från reglercentralen så att tappvarmvattnet håller inställd temperatur, ca 55°C.

14. Expansionskärl Tar upp radiator-/ ventilationssidans volymförändring vid temperaturvariationer. 15. Påfyllningsventil Sekundärsidans tryckhöjd (vattennivå) regleras med denna ventil. OBS! Vid påfyllning av systemet ökar mängden fritt syre i vattnet. Det ökar risken för rost i systemets rörledningar. Undvik därför onödiga påfyllningar.

8. Avstängningsventil Används (endast i vissa anläggningar) vid avstängning av fjärrvärmevattnet för byte av flödesgivare.

9c 2 9b

17 3

Temp.

Mode

9a 8

21°C

Temp.

Mode

21°C

21 5

16. Utomhusgivare Ger signal till reglercentralen som i sin tur anpassar värmen till byggnaden beroende på utomhustemperaturen.

21. Kriskoppling

17. Temperaturgivare Vattentemperaturmätare till reglercentral.

Används när tappvarmvattnet behöver stängas

Komponenter i tappvarmvattenkretsen

kommer kallvatten ur varmvattenkranarna.

av, t ex vid reparation. Resultatet blir att det

22. Reglercentral för tappvarmvatten

18. Säkerhetsventil Säkerhetsventilen öppnas om trycket på den sekundära sidan i växlaren blir för högt.

Styr fjärrvärmevattnets flöde till värmeväxlaren

19. Ventilrör Omfattar avstängningsventil, backventil. Backventilen hindrar vattnet att gå åt fel håll.

temperaturen på tappvarmvattnet.

och i förekommande fall den sekundära blandningsventilens inställning. Reglerar därigenom

23. Varmvattenkranar Finns i varje lägenhets kök och badrum.

20. Varmvattencirkulationspump Pump som cirkulerar tappvarmvattnet så att det alltid finns varmvatten vid alla tappställen (kranar). Finns inte i alla anläggningar.

i 7

Gå onlinekursen på: fortum.se/effektivarefjarrvarme

Så fungerar energi Energi kan inte förbrukas. Energi omvandlas bara från en form till en annan i ett evigt kretslopp. Därför är det exempelvis fel att säga att man har en viss elförbrukning. El förbrukas inte, den används. Det är därför vi hellre säger energianvändning och inte energiförbrukning. När man tänder en glödlampa, så omvandlas elenergin till ljus och värme. När det varma fjärvärmevattnet når ditt hus och växlas över till ert värmesystem och så småningom värmer lägenheterna i ert hus, så gör energin en resa från ett medium till nästa, från vatten till luft. Värmen kommer sedan lämna ert hus när den varma luften läcker ut genom ventilation, fönster och själva byggnaden. Ett sätt att minska sin kostnad är att förlänga den tid som den varma luften stannar inom husets väggar. Det gör ni genom tätning och isolering av huset.

Det kan handla om att täta fönstren, att tilläggsisolera vinden eller att få de boende att vädra på ett smartare sätt. Ni kommer att finna bra tips för detta längre fram. Hur vet jag om vi gör av med för mycket energi? För att veta hur stor besparingspotential ni har måste ni jämföra er användning med andra liknande hus. Det finns flera sätt att göra det på. Om ni har gjort en energideklaration, så kan ni se hur ni ligger till jämfört med liknande fastigheter i den rapport som ni har fått. Det går också bra att titta i det budgetunderlag för fjärrvärmen som ni får från oss på Fortum varje år. Ett annat sätt är att logga in på fortum.se/energikonto. Där kan ni jämföra er användning med liknande fastigheter månad för månad.

Detta kan ni göra för att minska energibehovet Något ni kan göra för att minska husets energianvändning är att sänka temperaturen på vattnet som går ut till elementen. De flesta boende kommer inte att uppleva någon skillnad om ni sänker temperaturen en grad i deras lägenheter. För att sänka temperaturen i lägenheterna en grad, så ska ni sänka temperatur på fjärrvärmevattnet med tre grader. Det gör ni genom att paralellförskjuta er reglerkurva nedåt på den reglercentral som sitter i fjärrvärmecentralen. Mer om detta på sidan 20.

Detta är effekt Därför tar Fortum betalt för effekt Energi är färskvara. Energi måste produceras i samma stund som det används. Det innebär att det hela året måste finnas produktionskapacitet tillgängligt för de dagar då behovet av energi är som störst, ofta kalla vinterdagar. Det är som om att man skulle behöva bygga en egen fil på motorvägen för varje enskild bil under rusningstrafik. Att hålla produktionskapacitet stand by är dyrt för producenterna.

Effekt är mängden energi under en viss tidsenhet. Fortum räknar effekt som kWh/h det vill säga energianvändning per timme. Om ni behöver mycket energi under en begränsad tidsenhet, så har ni ett stort behov av effekt. Om alla i ert hus fyller upp badkaren med varmvatten, samtidigt som de diskar under rinnande varmvatten och det är 20 minusgrader ute, då kommer ni att skapa en så kallad effekttopp, alltså en stor mängd energi under en kort tidsrymd. Kan ni minska den samtidiga användningen av varmvatten och värme, så blir effektbehovet mindre och därmed kostnaden mindre.

Om man som kund kan minska sitt effektbehov, så kan man minska behovet av filer på motorvägen. Att ta betalt för effektbehov gör det mer rättvist mot energieffektiva kunder som är duktiga på att hålla ned sin effekt. En kund som bara behöver fjärrvärme som komplement måste ändå ha effektkapacitet reserverad för sig hela året för de dagar då kapacitet i den ordnarie uppvärmningen inte räcker till.

Varje år går Fortum igenom er energianvändning från föregående uppvärmningsperiod för att se hur stort effektbehov ni har. De fem högsta så kallade effekttopparna tas bort och sedan tar man fram ett medelvärde av de 9 närmast följande effekttopparna. Sedan “reserveras” ert effektbehov i vår produktion, så att vi ska vara säkra på att vi har kapacitet nog för allas värmebehov under årets kalla månader. Med mindre effektbehov, så “reserveras” mindre effekt och er effektdel blir mindre på fakturan.

Logga in på fortum.se/energikonto för att se hur ert effektbehov förhåller sig till andra fjärrvärmekunder i Stockholm.

Detta kan ni göra för att minska effektbehovet Generellt kan man säga att alla insatser ni gör för att minska värmeanvändningen även kommer minska effektbehovet. Det ni framförallt vill undvika är ett stort samtidigt utnyttjande av både värme och varmvatten. Stryp värmen ut till elementen de timmar på dygnet ni har hög användning av tappvarmvatten. I ett större flerbostadshus går det att sänka temperaturen på elementen en kanske två timmar utan att inomhustemperaturen sänks.

Detta är avkylning När fjärrvärmevattnet når ert hus, så har det en viss temperatur. Låt oss säga 70 grader. Värmen från det varma vattnet växlas över till ert värmesystem via en så kallad värmeväxlare. Fjärrvärmevattnet som cirkulerar tillbaka till fjärrvärmenätet är nu kallare, låt oss säga 30 grader. Det betyder att ni har en avkylning på 40 grader (70 - 30 = 40).

Detta kan vara anledningen till dålig avkylning • fjärrvärmecentralens varmvattencirkulationspump (VVC-pump) är trasig • trasig givare för temperaturinställning av varmvatten • sommarventil på 3 stegs kopplade centraler är trasig • för hög temperatur på tappvarmvattnet • ni har handdukstorkar som värms på varmvattencirkulationen • för högt ställd reglerkurvan • för högt ställt flöde på värmecirkulationspump • dåligt fungerande värmesystem • funktionen på värmeväxlaren är dålig

En avkylning under 40 grader behöver förbättras. På fackspråk kallas avkylningen för Delta-T. Om ni har en dålig avkylning, alltså mindre än 40 grader, så måste en större mängd vatten värmas och levereras till er för att ni ska få varmt vatten och varma element. Det betyder mer utsläpp av koldioxid och stort energislöseri. För att uppmuntra våra kunder att använda den energi vi levererar, så har vi infört en modell för bonus/avgift gällande avkylning. Om det vatten som går tillbaka från ert hus och ut i fjärrvärmenätet har en låg temperatur, så får ni pengar tillbaka på er fjärrvärmefaktura, men om temperaturen är för hög, så läggs det på en avgift på fakturan. Det enklaste sättet att se vilken avkylning ni har är att logga in på fortum.se/energikonto

Detta kan ni göra Om ni har dålig avkylning (under 40 grader), så bör ni gå igenom er fjärrvärmecentral och kontrollera att temperaturen på tappvarmvattnet inte är för högt, att reglerkurvan inte är för högt ställd, att ni inte har för högt flöde på värmecirkulationspumpen. Instruktioner för detta går att läsa i kapitlet Drift. Om ert Delta-T inte förbättras efter det, så bör ni se om det kan var ett tekniskt fel. Om er fjärrvärmecentral är äldre än 20 år, så kan det vara dags att byta ut den.

Värmebalansen i ett hus Inget är gratis brukar det ju heta, men det finns faktiskt något så fantastiskt som gratis värme. Man brukar inte tänka på det, men en stor del av den värme som värmer ert hus är faktiskt gratis. Det handlar om den värme som de boende i ert hus bidrar med. I viloläge alstrar en människa 80 Watt värme. En människa som är aktiv kan bidra med så mycket som 200 Watt värme, det är lika mycket som ett mindre element. Den största källan till gratis värme är solen. När solen lyser på ert hus, så värms hela husets stomme upp. Då det tar lång tid för ett hus att kylas av så har ni nytta av den värmen många timmar efter det att solen har gått ned. Vissa föreningar placerar solfångare på taket för att ytterligare utnyttja värmen från solen. Sedan finns det värme som inte är gratis, men som man får, så att säga, på köpet. All belysning och alla elprylar som finns i ert hus avger värme. Som ett exempel kan näm-

Solinstrålning Personvärme Värme från hemelektronik

“Gratis”

nas att av den el som en vanlig glödlampa använder, så blir 80 % till värme. Andra stora värmekällor är TV, datorn, spisen och kylskåpet. Tillsammans står den här värmen för nästan en tredjedel av det som krävs för att värma en fastighet. I moderna energieffektiva hus är andelen större. För de flesta räcker gratisvärmen inte till under kalla vinterdagar och då måste man tillföra mer värme för uppvärmning och varmvatten. I Stockholm är den vanligaste uppvärmningen av flerbostadshus fjärrvärme. Den värme ni använder för att värme ert hus kommer alltid så småningom att försvinna från huset. Det brukar på fackspråk kallas bortförd energi. Värmen försvinner ut genom ventilationsluften, fönster och dörrar, avloppsvattnet och att själva byggnaden avger värme. Värmeförlusten kommer att ske hur ni än gör, men ni kan genom att se över exempelvis tätning och isolering förlänga den tid värmen stannar inom husets väggar. Då kan ni också minska den mängd värme ni tillför huset och därigenom minska er kostnad.

“På köpet” Ventilation Luftläckage

Fjärrvärme

Transmission (Själva byggnaden)

Avlopp

Att spara värme När ni börjar fundera på att göra energibesparingar i ert hus är det bra att känna till att det framförallt är tre stora faktorer som påverkar er energianvändning. Dels vilken värme- och fastighetsteknisk lösning ni har, den delen kallar vi Teknik. Sedan handlar det om hur bra ni är på att använda den tekniska lösning ni har redan har, den delen kallar vi Drift. Den tredje och sista aspekten handlar om hur vi agerar i vår vardag som boende i ett hus, vi kallar den delen Vanor.

Tek n

Dri

Vi kommer framförallt att inrikta den här guiden på hur man kan jobba med den tekniska förvaltningen av ett hus och hur ni kan påverka de boendes vanor. Teknik är en viktig del, men även en mycket komplex. Det finns ofta en övertro på att man genom tekniska lösningar ska kunna minska sin energianvändning, men ni kommer aldrig att göra några stora förändringar om ni inte lär er använda det ni har på rätt sätt och hjälper de boende att skaffa sig nya energismarta vanor. Vi har därför valt att endast berätta om de värmetekniska lösningarna i övergripande ordalag.

Vanor 12

Tek nik

ft Dri

Värme- och fastighetstekniska lösningar

Vanor

Ofta när man läser om energieffektiviseringar, så är det just de tekniska lösningarna som brukar stå i fokus. Som bostadsrättsförening blir man överöst med reklam från företag som utlovar enorma besparingar om man bara väljer just deras lösning. Det finns många lösningar som också är riktigt bra, men var noga med att inte investera i allt för tekniskt komplicerade system. Ju mer komplicerad en lösning är ju oftare har de en tendens att gå sönder eller vara så svåra att sköta att ni eller er förvaltare inte kan sköta den själva, utan blir beroende av externa konsulter. Ofta finns det mycket man kan göra med det man redan har genom att bli bättre på att förvalta sin värmelösning eller genom att justera in systemet.

Olika uppvärmningssystem

Den finns en rad olika sätt att värma upp en fastighet. Här är några av dem. Värmepump Man kan likna en värmepump vid ett omvänt kylskåp som med hjälp av el värmer upp istället för att kyla ned. Med hjälp av en kompressor utvinner man värme från till exempel vatten, berggrund, jorden, utomhusluften eller frånluften. I ett flerbostadshus måste en värmepumpslösning kompletteras med något annat då värmepumpen oftast inte täcker mer än 80 % av effektbehovet. Komplementet kan vara pellets, elpatron eller fjärrvärme. För de allra flesta fjärrvärmekunder går det inte att räkna hem en investering i en värmepumpslösning, då totalkostnaden blir stor. I den totala kostnaden ingår räntekostnad för lån, amorteringar, elkostnad och elnätskostnad för bergvärmepumpen, kostnader för kompletterande värmelösning samt drift- och underhåll.

Pellets Pellets är små kompakta ihoppressade träflisbitar. Pellets har ett högt energivärde och används för att elda i en värmepanna. Värmen används sedan för att värma element och varmvatten. Pellets är inte så energieffektivt, då stor del av värmen går ut genom skorstenen som orenad rök. Många svenskar som tidigare hade olja har valt pellets. För att elda med pellets krävs det möjlighet att ta emot och förvara stora mängder bränsle i sitt hus. Priset på pellets har stigit tämligen mycket de senaste åren. Driftverkande el Med direktverkande el menas att man via elelement värmer husets rum. Elelementen är mycket energieffektiva, men tyvärr krävs det stora mängder el. Då elen har blivit mycket dyrare de senaste 15 åren, så är det många som bytt ut sina elelement till någon typ av värmepumpslösning eller fjärrvärme. Olja En oljepanna fungerar på samma sätt som en pelletspanna. Oljan har blivit mycket dyrare de senaste 20 åren, vilket gör att många som tidigare har haft oljeuppvärmning har övergått till andra uppvärmningsalternativ som exemeplvis fjärrvärme. Olja är inte att rekommendera som uppvärmningsalternativ. Elpanna I en elpanna värms vattnet i det vattenburna värmesystemet med hjälp av el. I likhet med direktverkande el, så är det ganska dyrt då lösningen kräver stora mängder el.

Värmeåtervinning

Solvärme I en solvärmelösning sätter man upp solfångare på husets tak. När solen lyser på solfångarna värms det vatten upp som finns inne i solfångarna. Det nu varmare vattnet kan sedan användas för att värma tappvarmvatten och värmesystem. Systemet producerar gratis värme under årets soligaste månader. Solvärme passar bra till fritidshus, men mindre bra till flerbostadshus, då det bara producerar värme de varma delarna av året då man behöver det som minst och dessutom inte producerar så stora mängder värme. Solvärme fungerar bra att kombinera med andra lösningar som till exempel fjärrvärme.

Frånluftvärmepump En frånluftvärmepump tar tillvara på den varmluft som finns i luften som lämnar ert hus via ventilationen. Frånluftvärmepumpar kräver att ni har ett modernt ventilationssystem. Det är ett sätt att ta tillvara på den värme som ni redan har i ert hus via exemplevis fjärrvärme. Notera dock att alla typer av värmepumpar drar el och att det är viktigt att räkna in den höjda elanvändningen i prognosen innan man investerar. FTX En FTX-lösning liknar en lösning med frånluftvärmepump. Skillnaden är den att en FTXlösning förutom att den utvinner värme från frånluftsluften även värmer den luft som går in i huset. En förutsättning för att kunna installera en FTX-lösning är att kanalerna för in- och utluft sitter i anslutning till varandra.

Kompletterande lösningar Prognosstyrning Prognosstyrning innebär att man kopplar in en tjänst som via väderprognoser i förväg räknar ut vilken utomhustemperatur huset ska anpassa sig till. Det finns en lång rad företag som erbjuder sådana lösningar. Det råder något delade meningar om hur effektiv prognosstyrning är eftersom en stor byggnad behöver tid för att ställa om sig och väderomslag kan vara mycket snabba.

Behöver vår fjärrvärmecentral bytas?

En fjärrvärmecentral har en livslängd på cirka 25 år. Om er fjärrvärmecentral är äldre än 20 år, så kan det vara dags att byta till en modernare. En äldre fjärrvärmecentral kan ge problem med dåligt avkylning och risken att fjärrvärmecentralen går sönder är större.

Individuell mätning Individuell mätning innebär att man installerar ett system som gör det möjligt att följa användningen för varje enskild lägenhet och då kunna ta betalt från varje lägenhetsinnehavare för det varmvatten och den värme de använder. Det har visat sig att man kan göra stora besparingar på det sättet, men det är oftast väldigt dyrt att installera ett sådant system, så gör en noggrann beräkning innan ni investerar.

Måste vi byta reglercentral?

En reglercentral är den enhet som styr hur fjärrvärmecentralen ska fungera. Nyare reglercentraler har ofta bättre funktioner för att ställa in husets reglerkurva och följa upp fjärrvärmeanvändningen. Läs mer om värmekurvor och uppföljning i kapitlet Drift. Köp inte en svårare teknisk lösning än att ni själva eller er förvaltare kan hantera den. De viktigaste funktionerna finns även på äldre reglercentraler.

Fastighetstekniska lösningar Utöver ert värmesystem, så kan ni även arbeta med förändringar i själva huset för att minska värmeanvändningen.

Tilläggsisolera vinden

Med bra isolering på vinden fördröjs den tid värmen håller sig i huset. Isoleringen bör vara mellan 40–50 cm tjock, men i äldre hus är det vanligt att tjockleken bara är 15– 20 cm. Det är många gånger en ganska enkel, men samtidigt effektiv åtgärd att tilläggsisolera vinden. Om vinden används som förråd eller om huset har platt tak kan det vara svårt att komma åt att tilläggsisolera, men i vissa fall kan man ändå spruta in lösull. En vanlig vind kan antingen isoleras med mattor av isolering eller med lösull som sprutas in. I båda fallen är det viktigt att man inte tätar till de öppningar som ska finnas på vinden, exempelvis vid takfoten. Det är viktigt att isoleringen utförs på rätt sätt så att man undviker framtida fuktskador. Därför är det viktigt att anlita ett seriöst isoleringsföretag.

Fönster

Fönstren släpper in ljus och värme, men när det är kallt ute släpper de även ut mycket värme från huset. Med rätt fönster kan ni hålla nere kostnaderna för värme samtidigt som ni får ett bättre inomhusklimat. Kostnaden för fönster är förhållandevis stor men om fönstren ändå behöver bytas är det lönsamt att välja ett fönster med låga energiförluster även om det är något dyrare än ett standardfönster. Det finns även glas som dämpar solinstrålningen vilket kan ge ett bättre inomhusklimat i rum med södervända fasader och stora glaspartier. Om de befintliga fönstren är i bra skick finns det olika metoder för att byta ut glasen eller

komplettera med en tredje glasruta. Vilken metod som passar bäst beror på vilken konstruktion de befintliga fönstren har. Som exempel kan ni minska värmeläckaget mycket genom att byta ut den inre rutan mot ett lågemissionsglas. Tänk på att det nya glaset oftast är tjockare än det gamla glaset. Ni bör kontrollera att fönstren tål den extra tyngd som den nya rutan medför. I vissa fall kan det vara olämpligt att förändra utseendet på huset genom att installera nya fönster med andra karm- och bågtjocklekar eller annat karmmaterial som exempelvis aluminium.

Förändringar i ventilationen

Ventilationen i ett hus ska bland annat vädra ut fukt och matos och tillföra frisk luft utan att ge drag. Det finns flera olika typer av ventilationssystem som använts under olika tidsepoker. Äldre hus har ofta självdragsventilation medan nyare hus vanligen har någon form av fläktdriven ventilation (oftast s.k. ”mekanisk frånluft”), ibland i kombination med värmeåtervinning. Vintertid är luften torr och kan ta åt sig mycket fukt i lägenheterna, vilket innebär att man inte behöver lika stor luftomsättning på vintern som på sommaren. Man måste dock alltid anlita experter när man vill förändra ventilationen, eftersom risken annars är stor att man får problem med inomhusmiljön.

Självdrag

I hus med självdrag används ingen elenergi för att driva fläktar men en hel del värme ventileras ut. Självdragsventilationen bygger på att frisk luft kommer in via ventiler vid fönstren eller väggventiler och luft från rummen vädras ut via stående kanaler upp till taket. Eftersom det är skillnaden i temperatur mellan den varma inomhusluften och den kallare utomhusluften som är drivkraften för ventilationen sker ett större luftombyte

vintertid än sommartid. Om ventilationen inte måste åtgärdas för att komma till rätta med fukt- eller radonproblem är besparingsmöjligheten begränsad om ni har självdragsventilation. Dock ska ni alltid se över otäta fönster och dörrar även i hus med sådana system och förse dem med tätningslister om dessa saknas eller är bristfälliga. Det är mycket viktigt för inomhusmiljön att ventilerna är öppna och att inte kanalsystemen är igensatta av smuts. Ibland kan det vara nödvändigt att förbättra ventilationen i hus med självdrag. Det kan exempelvis vara fuktigt i badrummen länge efter en dusch. En lösning kan vara en så kallad ventilator som drivs av vinden. Den sätts på skorstenen och skapar ett sug som ventilerar ut frånluften. Den här typen av ventilationslösning brukar ibland kallas förstärkt självdragsventilation. Generellt kan sägas att om man vill förbättra självdragssystem med mekaniska lösningar bör fläkten placeras utomhus ovanpå t.ex. befintlig vädringsskorsten.

Mekanisk frånluft (F-ventilation)

Om huset har fläktdriven frånluftsventilation suger en eller flera fläktar ut luften via kanaler från lägenheterna. En del av värmen i frånluften kan tillvaratas med en värmepump som levererar värme till varmvatten eller uppvärmning. Eftersom kanalerna måste dras samman till en punkt där värmepumpen placeras kan det vara svårt att installera en frånluftsvärmepump i en befintlig fastighet om frånluftskanalerna är spridda. Många äldre frånluftsfläktar använder betydligt mer el än modernare fläktar och bara genom ett fläktbyte kan man minska sin elanvändning. Med en varvtalsreglerad fläkt kan driften anpassas efter bland annat utomhustemperaturen. På så sätt kan ni få lägre kostnader både genom minskad elanvändning och minskade värmeförluster via frånluften.

Mekanisk från- och tilluft (FTventilation)

Om huset har fläktdriven från- och tilluftsventilation finns vanligen även någon form av värmeåtervinningssystem. Med ett värmeåtervinningsaggregat tar man vara på värme i frånluften och kan förvärma tilluften. Det finns både centrala FT-system och byggnader med FT-system i varje lägenhet. Med värmeväxling så kallas den här ventilationslösningen för FTX. Eftersom systemet har två fläktar och större motstånd till följd av värmeväxlarna är elanvändningen förhållandevis hög för ett sådant system. Dessa system är mycket energieffektiva, men kräver även en mycket kunnig förvaltare, som kan sköta systemet.

Varmvatten

Som ni säkert vet värmer fjärrvärmen inte bara era element utan även det varmvatten som kommer ur kranar och duschar. På fackspråk kallas detta vatten tappvarmvatten. Tappvarmvattnet brukar svara för cirka 25 % av husets värmeenergibehov. Ett enkelt sätt att se hur mycket fjärrvärme ni använder till tappvarmvatten är att se hur stor användning ni har under årets sommarmånader. Då är det ofta så varmt ute att all den värme ni använder är just till tappvarmvatten. En liten varningsklocka kan vara om er vattenanvändning verkar vara mycket lägre än 25 %. Det kan tyda på att huset använder ovanligt mycket energi för uppvärmning. Om ni använder mycket mer än 25 %, så kan det tyda på att ni behöver minska er tappvarmvattenanvändning. För att säkerställa om det är fallet, logga in på Energikonto och jämför er användning med liknande fastigheter. Det finns några saker man kan göra för att minska sin varmvattenanvändning. Ni kan

gå ned i fjärrvärmecentralen och säkerställa att ert varmvatten inte har för hög temperatur. En bra temperatur ut från centralen är 55 grader. Det får inte vara lägre, då finns det en risk att ni får legionellabakterier i ert varmvattensystem.

Ventilation 33 %

För att man ska minska vattenåtgången är det viktigt att man åtgärdar läckande kranar och andra läckor. Även små läckor ger stora förluster i vattenmängd. Om ni har en liten läcka som är stort som en synnål i diameter (0,9 mm), så ger det en vattenförlust motsvarande cirka 2 300 fyllda badkar på ett år. Om läckan sitter på varmvattnet, så rör det sig om tusentals kronor per år som droppar ut ur kranar. Man kan även byta ut duschmunstycken och vattenkranar till snålspolande varianter. Vissa tillverkare av snålspolande kranar påstår att man kan spara så mycket som 40 % av vattenåtgången med effektiva snålspolande kranar. Det kommer kräva en investering och det varierar mycket från hus till hus hur lång tid det tar innan investeringen återbetalar sig. Det finns möjlighet att köpa snålspolande duschmunstycken och tillsatser till vattenkranar från fortum.se/shop.

Tak/vind 7 %

Fönster 20 %

Avloppsvatten 17 % Väggar/golv 23 %

Den viktigaste insatsen ni kan göra för att minska er varmvattenanvändning är att påverka de boendes vanor, så att de blir mer medvetna om vad som är mest energieffektivt. Många vet exempelvis kanske inte att det kräver tre gånger så mycket energi att tappa upp ett bad som att ta en dusch. Läs mer om detta i kapitlet Vanor.

Bilden: Exempel på hur värmeförlusterna kan fördela sig i ett äldre flerbostadshus. Fördelningen ser olika ut mellan olika hus.

Tek nik

Dri ft

Drift

Vanor

Ett hus med en bra tekniskt förvaltning använder mindre fjärrvärme, så enkelt är det. Innan ni börjar fundera på att göra tekniska förändringar i ert hus, så bör ni se vad ni kan göra med det ni redan har. En värmelösning som bara är installerad, men aldrig injusterad till de förutsättningar som gäller just nu för ert hus gör att ni använder mycket värme helt i onödan.

välja som förvaltare? Det finns några saker ni kan tänka på. 1. Undvik mångsysslare utan välj istället en teknisk förvaltare som har en stadig teknisk utbildning i grunden som till exempel energiingenjör eller en passande yrkesutbildning. 2. Se om ni kan skriva ett kontrakt där den tekniska förvaltaren har ett ekonomiskt incitament för att minska er energianvändning. 3. Vänd er till någon av de stora förvaltningsorganisationerna eller företagen. Inom dessa har de ofta kompetent personal. 4. Se om ni kan få goda referensen från andra bostadsrättsföreningar som har den förvaltare ni tänker anlita. 5. Fortum erbjuder tilläggstjänsten Funktionskontroll där vi en eller två gånger per år åker ut och kontrollerar att er fjärvärmecentral är rätt inställd. Läs mer om denna tjänst på fortum.se/effektivarefjarrvarme

Har ni i styrelsen eller er tekniska förvaltare den kompetens som krävs för att få ut det mesta av er nuvarande lösning? Det kan vara bekvämt att lägga ut den tekniska förvaltningen av sitt hus på någon annan, men då är det är viktigt att vara säker på att förvaltaren har rätt kompetens. Lite mindre föreningar brukar förvalta sitt hus själva. Det ger styrelsen större kontroll, men kräver mer av den egna styrelsen. Båda varianterna kan vara rätt, bara styrelsen känner att den har kontroll. Låt inte er tekniska förvaltare ta stora beslut som påverkar er energilösning, det är en fråga för styrelsen.

Hur vet jag om vår förvaltare sköter sig?

Energiansvarig

Det enklaste sättet är att jämföra er värmeanvändning med andra. Det gör ni enklast på fortum.se/energikonto. En tydlig signal på att er fastighet inte är så effektivt förvaltad är om er fjärrvärmekostnad har gått upp mycket sedan 2007. Då gjordes nämligen prismodellen för fjärrvärme om så att faktorer som effektbehov och avkylning utgör en större del av priset. Förändringen gör att det kostar mer att vara dålig på att utnyttja värmen som levereras effektivt. Priset på fjärrvärme har bara ökat med några fåtal procent om året de senaste åren och till och minskat några år.

Utse en energiansvarig i styrelsen, som sätter er energibudget och följer upp energi- och vattenförbrukning under året.

Att välja en förvaltare

Att anlita en förvaltare som inte har någon energikompetens kan bli en dyr historia. Din förvaltare kanske är billig per månad men risken att dina fjärrvärme-, el- och vattenräkningar istället blir onödigt höga är ganska stor om han eller hon inte är utbildad i energifrågor. Hur vet jag då vem jag ska

Gemensamma ytor

Det finns mycket ni kan göra genom att se över hur det står till med husets gemensamma ytor. En stor del av den värme som ni använder går till att värma gemensamma utrymmen som trapphus, källare, tvättstuga och garage. Här finns det mycket värme att spara genom att: 1. Täta fönster och dörrar i trapphus och källare. Det billigaste sättet är att köpa tätningslister och göra detta själv. Naturligtvis går det även att byta ut hela fönster och dörrar, men det innebär en stor kostnad. 2. Se över isoleringen på husets vind. Eftersom värme stiger uppåt, så är det bra att ha en väl isolerad vind som håller kvar värmen längre i huset. Var dock noga med att anlita ett proffs för detta eller läsa på ordentligt om ni ska göra detta själva, då det finns risk för mögel om vinden är dåligt ventilerad. 3. Sänk temperaturen i gemensamma utrymmen. Oftast behöver man inte ha mer än 15-16 grader. Det gör ni enklast genom att helt enkelt dra ned termostaterna på elementen. Det går även att låta en tekniker minska tillflödet till element genom att skruva åt den pigg som sitter innanför termostaten. Tänk dock på att man då måste justera in värmen i hela värmesystemet, så att förändringen inte påverkar andra delar av huset. 4. Sätt upp lappar där ni informerar de boende om vikten av att se till att ytterdörrar stänger ordentligt. En god idé är även att göra dem uppmärksamma på vad det kostar att värma trapphus och källare varje år.

De boendes lägenheter

Den största delen av den värme ni använder används naturligtvis av de boende i sina hem. Det finns mycket ni kan göra för att minska värmeanvändningen i de boendes lägenheter. Ni kan se till att fönster och balkongdörrar är täta, ni kan justera in så att allas element får rätt mängd värme, ni kan se till att kranar byts ut till snålspolande och att droppande kranar tätas. Men den största insatsen ni kan göra för att minska de boendes värmeanvändning är att informera dem om det mest energieffektiva sättet att agera i sin vardag. Det kommer att ge stor effekt utan att det kostar en krona. Vad ska då de boende göra för att minska sin energianvändning? Läs mer om detta i kapitlet Vanor.

Fjärrvärmebudget I september varje år sätter Fortum samman ett budgetunderlag för alla fjärrvärmekunder. Där kan ni se hur ni ligger till jämfört med andra och få en bild av nästa års värmekostnad. Observera att budgetunderlaget bara är en uppskattning. Yttre faktorer som exempelvis vädret påverkar hur stor er faktiska kostnad blir och mycket kan ni påverka själva genom energieffektiviseringar. Hittar ni inte ert budgetunderlag? Det går att ladda ned från fortum.se/energikonto

Justera reglerkurvan

och stora andel ”gratis”-värme, behöver en mindre brant kurva. Börja med att analysera hur huset reagerar under en längre period vid olika utomhustemperaturer. Det enklaste sättet att analysera hur det går är att helt enkelt fråga de boende hur de tycker det känns. Det går även att lägga ut termometrar på strategiska ställen i huset och läsa av dem under en period, men det är mindre bra då komfort inte är samma sak som temperatur. Fyra saker kan hända. 1. Ju kallare det är ute, ju varmare blir det inne. Då ska ni välja en kurva med mindre lutning. 2. Ju kallare det blir ute, ju kallare blir det inne. Då ska ni öka lutningen på kurvan. 3. Det är hela tiden för varmt i huset. Då ska ni behålla lutningen på kurvan, men flytta den nedåt. Tre graders temperatursänkning vid fjärrvärmecentralen betyder en grad lägre ute i allas lägenheter och en besparing på 5 % av värmebehovet. 4. Det är hela tiden för kallt i huset. Är det för kallt, men huset följer i övrigt utetemperaturen bra, så ska ni behålla lutningen på kurvan, men flytta den uppåt. Tre graders höjning betyder en grad högre ute i allas lägenheter.

Nu kommer vi till den enskilt viktigaste delen av energiförvaltningen av ert hus, nämligen hur ni justerar reglerkurvan. Vad är då en reglerkurva? En reglerkurva är en typ av värmebehovsprofil som ska sättas på alla hus. Hur reglerkurvan är utformad avgör hur husets värmesystem reagerar på olika utomhustemperaturer. Varje hus har en unik värmebehovsprofil och därför måste ni leta er fram till den perfekta profilen för just ert hus. Man kan likna reglerkurvan vid hur bensinsnålt man kör en bil. Den förare som rivstartar vid varje korsning och kastar sig på bromsen varje gång den ska stanna, istället för att anpassa sin körstil till vägen, gör av med mer bensin än den som planerar sin körning och låter motorn jobba mindre. När utomhustemperaturen svänger, så vill ni att temperaturen ut till elementen i huset ska följa utomhustemperaturen på ett sådant sätt att de boende hela tiden har samma temperatur inomhus. En reglerkurva som följer utomhustemperaturen dåligt kommer innebära att ni ibland får för kallt och ibland för varmt inomhus och för varje gång detta sker, så går det åt onödig värme. På samma sätt som det krävs extra bensin för en bil som kör oklokt, så krävs det extra onödig värme när ett värmesystem måste gasa och bromsa. Om ni bara har valt någon av de förinställda kurvorna, så är det det som er fastighet gör.

. Temp

21°C

Reglercentral Här ställer man in lämplig temperaturkurva för radiatorvattnet.

Mode

Styrventil

Så här justerar ni in reglerkurvan Reglerkurvans utformning justerar ni på den reglercentral som sitter nere i fjärvärmecentralen. På reglercentralen finns det oftast redan fördefinierade värmekurvor. De olika kurvorna är olika branta i förhållande till utetemperaturen. Ju brantare kurva, ju mer höjs värmen ut till husets element när det blir kallare ute, den så kallade framledningstemperaturen. Ett hus med få värmeläckor

Fjärrvärmerör

Bytt fönster? Byggt lägenheter på vinden?

När ni gjort förändringar i huset som förändrar värmebehovet, så måste ni justera reglerkurvan för att passa era nya förutsättningar.

Exempel om du alltid vill ha 21 grader inomhus Kurvlutning

Rumstemperatur Inomhustemp.

Framledningstemp.

+23

Utomhustemp.

Fel

+19

Utomhustemp.

Här har reglerkurvan valts för brant. Rumstemperaturen blir allt för hög vid kallt väder.

Inomhustemp.

Framledningstemp.

+23

Utomhustemp.

Fel

+19

Utomhustemp.

Nu har reglerkurvan för liten lutning. Under köldperioder är det för kallt i rummen. Inomhustemp.

Framledningstemp.

+23

Fel

+19

Utomhustemp.

Reglerkurvans lutning är rätt vald men det är för varmt i rummen under alla väderleksförhållanden. Kurvan bör parallellförskjutas nedåt.

Inomhustemp.

Framledningstemp.

+23

Rätt

+19

Utomhustemp.

Lutningen på kurvan är oförändrad men den är parallellförskjuten nedåt. Rumstemperaturen är lagom hög under alla väderleksförhållanden.

Pumpstopp

huset så kanske en injustering av värmesystemet är lösningen. En injustering kräver att ventilerna på elementen går att injustera. Beroende på ventilernas kvalitet måste de eventuellt bytas ut för att kunna injustera värmesystemet på ett effektivt sätt. Kontakta oss på Fortum om ni upplever att er värme är ojämnt fördelad.

Ett hus behöver inte värmas hela året. Ned till 14-15 plusgrader utomhus klarar sig huset med den värme som solen, de boende och de boendes hemelektronik bidrar med. På reglercentralen som sitter nere i fjärrvärmecentralen ställer ni in vid vilken utomhustemperatur värme ska skickas ut till elementen i ert hus. Att stänga av värmen till husets element kallas pumpstopp. Här finns det mycket värme att spara, då många reglercentraler som standard är inställda för att skicka ut värme redan när det är 20 plusgrader utomhus.

Uppföljning

Ni kan aldrig arbeta med energieffektiviseringar om ni inte följer upp hur det går för er. Det finns flera sätt att göra det på. På fjärrvärmefakturorna går det att se hur mycket fjärrvärme ni har använt under förra månaden och hur det står till med er avkylning. Allt står dock inte på fakturan. För att följa upp er fjärrvärmeanvändning behöver ni notera fler parametrar. Hur kallt var det ute? Hur mycket vatten har flödat genom ert system? Vilka effekttoppar hade ni haft under månaden? Det finns två sätt att ta reda på det mesta ni behöver. Antingen går ni ned till fjärrvärmecentralen och noterar det som står på reglercentralen. En gång per vecka är rekommenderat. Det finns en bra mall för detta att ladda ned från fortum.se/effektivarefjarrvarme

Att justera värmesystemet

När värmen fördelar sig ojämnt i huset kan det vara dags att justera in värmesystemet. Att justera värmesystemet innebär i praktiken att ni ser till att alla element får rätt mängd värme i ert värmesystem. Med ett väljusterat värmesystem behövs mindre värmen för att värma ert hus. Det är ganska vanligt att värmevattnet fördelar sig fel i systemet. Speciellt om ni har gjort förändringar i ert värmesystem som att lägga till eller ta bort element i huset. Vissa delar kan få för mycket, andra lagom och vissa kan få för lite. Andra orsaker till ojämn värme kan vara att gamla termostatventiler har fastnat så elementen inte fungerar, eller att smuts (eller rost har bildats) som gjort att det blivit stopp i elementen med dålig funktion som följd.

Det andra sättet är att ni loggar in på fortum.se/energikonto. På Energikonto kan ni se den data ni behöver för att följa upp er energianvändning. Ni får också hjälp med att tolka den data som finns där. Ni kan jämföra er fjärrvärmeanvändning med andra liknande fastigheter, tidigare år och mycket annat. Mer om detta i kapitlet Energikonto.

Åtgärder för detta är att kontrollera om elementventilen fungerar, ta bort termostatkroppen och kolla så att “piggen” går in och ut. Om det fungerar men elementen fortfarande är kalla så måste de kanske tas ned och göras ren för att få funktion av en VVS-tekniker. Är det inte fel på elementen, men ändå stor variation på temperaturen i

Det är även bra att visa era energisiffror för de boende, så att era kostnader blir synliga. Sätt upp fjärrvärme- och kostnadssiffror i till exempel trapphuset.

”Om du inte kan mäta det, så kan du inte förbättra det” Lord Kelvin Brittisk vetenskapsman

Energikonto

På Fortums hemsida, fortum.se, finns det en gratistjänst för Fortums kunder. Gratistjänsten heter Energikonto och är en så kallad extranättjänst. På Energikonto kan kunder nå samma datasystem som Fortums medarbetare använder för att sammanställa fakturor och göra analyser av kundernas fjärrvärmeanvändning. Genom att logga in på Energikonto når ni mycket information som ni har nytta av om ni vill få en tydlig bild av hur er fjärrvärmeanvändning ser ut. På Energikonto kan ni bland annat jämföra er fjärrvärmeanvändning mellan olika år, mellan er och andra liknande fastigheter. Ni kan även följa er värmeanvändning per månad eller per timme om ni så önskar. Den data ni ser på Energikonto kan exporteras till Excel om ni vill använda siffrorna i era egna sammanställningar. Förutom fjärrvärmeanvändning kan ni även se era effekttoppar och er avkylning.

På Energikonto kan ni jämföra er värmeanvändning med liknande fastigheter, tidigare år och följa er värmeanvändning per timme se månaden effekttopper.

Tilläggstjänster Vill du ha hjälp med driften? Fortum erbjuder fjärrvärmekunder en rad tilläggstjänster som kan hjälpa er att minska er energianvändning, som ger er större möjlighet att förvalta er värmelösning själv, som hjälper er balansera värmen i ert hus eller hjälper er hålla koll på hur er värmelösning fungerar.

Genom den så kallade Larmtjänsten på Energikonto, kan ni se till att ni får ett mejl eller SMS när er avkylning är dålig eller ni har en ovanligt hög effekttopp. Det är en bra tjänst att använda när ni injusterar er reglerkurva eller vill veta när effekttopparna inträffar. Första gången ni loggar in på Energikonto, så är det bra om ni har en betald fjärrvärmefaktura i närheten. Ni behöver nämligen både fakturanumret och fakturasumman första gången ni loggar in.

Läs mer om våra tilläggstjänster på fortum.se/tillaggstjanster

Mer information om Energikonto hittar ni på www.fortum.se/energikonto

Tek nik

Dri ft

Vanor

att bygga en ny grillplats? Eller vill ni kunna minska allas månadskostnad? Kom överens om ett tydligt mål som ni tror kommer att motivera de boende och informera sedan om det.

En viktig faktor vid energieffektivisering är hur medvetna de boende är om det energismartaste sättet att agera i sin vardag. Engagerade boende kommer hjälpa istället för att stjälpa föreningens arbete med energieffektiviseringar. Hur ska ni då få de boende engagerade i föreningens energianvändning? Det finns inget enkelt svar på den frågan, men en viktig faktor är hur ni kommunicerar med de boende. Att sätta upp information med en rad pekpinnar kommer inte få de boende att brinna för energieffektviseringar. De boende måste känna att de själva ger ett viktigt bidrag till hela föreningen och att de får uppskattning för vad de bidrar med. Här kommer ett förslag på hur ni kan öka engagemanget i föreningen.

Det är också bra att så tidigt som möjligt ta reda på vilka kompetenser ni har i föreningen. Finns det någon som skulle passa som energiansvarig? Är det något som någon brinner lite extra för. Om ni hittar några eldsjälar som kan hjälpa till så kan deras engagemang smitta av sig på alla boende. Nästa steg är att göra era nuvarande energikostnader synliga. Sätt upp information om hur mycket ni betalar varje månad för värme, varmvatten och el. När den summan blir mindre och mindre för varje månad som går, så kommer det att fungera som morot för de boende. Det enklaste sättet är att hämta den informationen från fortum.se/ energikonto. Det går också bra att läsa på fakturorna från Fortum hur ni ligger till.

Så här kan ni göra

Kalla till ett möte där de boende själva får, helt förutsättningslöst, ge förslag på hur ni kan minska er energikostnad. Skriv upp alla förslag, till och med de som ni redan vet om i styrelsen eller redan har gjort. Gör sedan en plan tillsammans hur ni ska genomföra dem. Sätt de förslag som inte kostar något först på listan. Sedan kan ni se om inte någon av de som gett förslagen kan hjälpa till med att genomföra dem. Gör sedan er plan synlig så att alla i ert hus kan se vad ni tillsammans har tänkt göra. När de boende ser sina egna förslag i en plan, så kommer de känna att de själva har bidragit. Vad ska ni då ha för mål för att motivera de boende? Ett bra mål skulle kunna vara att minska era kostnader och förbättra föreningens ekonomi. Eller ni kanske har ett mer konkret mål. Vill ni få råd

När ni väl har satt ett mål och har en plan för vad ni ska göra, så har ni kommit långt. Nu har det blivit dags att hjälpa de boende att göra rätt saker. Informera om vad man själv kan göra som boende för att minska föreningens energikostnad. Längre fram finns det en bra tiopunktslista som ni dela med er till era boende.

Att arbeta med energieffektiviseringar tillsammans är betydligt roligare än att göra det på egen hand eller att allt ansvar ska vila på ett fåtal personer i styrelsen. Ni kommer få mycket tillbaka om ni satsar på ett engagera de boende. Det finns exempel på föreningar som bara har arbetat med att engagera de boende och har gjort stora energibesparingar.

Tips till boende

Vilka vanor vi skaffar oss i vardagen hemma avgöra till mycket stor del hur mycket energi som används i huset. Ett bra sätt att minska föreningens energikostnad är att sprida bra tips på vilka vanor som är mest energieffektiva. På nästa sida har vi sammanställt en lista med tio tips bra tips som ni kan sprida i er förening.

Klä dig energismart

Med en varm pläd och en lite tjockare tröja kännar man sällan behov av att dra upp elementen på max när det är kallt ute. Det skadar inte att vara flera heller. En människa som är stillasittande alstrar 80 Watt värme. En människa i rörelse alstrar så mycket som 200 Watt.

Tips till boende

Här kommer tio tips som ni kan dela med er av till era boende. Möblera smart. Placera inte möbler, gardiner eller annat framför elementen. Luften behöver cirkulera för att värma ditt hem. Sätt upp fina gardiner som du kan dra för fönstren under kalla nätter. Se bara till att de inte är för långa, så de hänger för elementen. Om du har persienner, dra ned dem på natten. Vädra smart. När du behöver vädra; Dra först ned termostaterna på elementen till noll och vädra sedan kort med korsdrag. Dra sedan upp värmen igen. Låt aldrig fönster och balkongdörrar stå öppna länge när det är kallt ute. Täta läckorna. Ofta får du kalla golv om du har otäta fönster. Kalla fötter gör att hela du fryser och det är ju inte trevligt. Med tätningslister kan du minska mängden kall luft som kommer in i ditt hem via fönster och dörrar. Se även till att droppande kranar och andra småläckor åtgärdas. Spara vatten. Duscha istället för att bada. En dusch på fem minuter behöver bara en tredjedel av den energi som ett bad i badkaret kräver. Var social. Bjud hem människor till din lägenhet på vintern. En människa bidrar med minst 80 Watt värme. Om ni dansar lite också, så kan varje person bidra med lika mycket värme som ett litet element, 200 Watt. Värm smart. Testa med att dra ned temperaturen hemma. En grad lägre temperatur innebär 5 % i besparing. Många tycker det är lagom med 20-21 grader hemma. Du behöver inte ha lika varmt överallt. Dra ned temperaturen i hallen och andra utrymmen där du inte är så ofta. Lägre temperatur i sovrummet gör ofta att man sover bättre. Du kanske ska kosta på dig ett nytt täcke? Det gör att du sover ännu bättre. Spara på distans. När du inte är hemma behöver du inte ha så varmt hemma. Dra ner värmen på elementen något när du reser bort en längre tid. Glöm inte handdukstorken och golvvärmen om du har det. Spara i köket. Du kan ofta ha lite lägre temperatur i köket eftersom vitvaror och spisen ger värme. Använd inte köksfläkten i onödan. Fläkten suger ut den varma luften. Diska i diskhon och inte under rinnande vatten. Klä dig energismart. Med några mysiga tofflor på fötterna och en varm tröja på kroppen, så kommer du inte känna behovet av att dra upp elementen på max när det är kallt ute. Stäng om värmen. Se till att dörren i porten går igen helt när du lämnar huset, håller värmen inne och tjuven ute.

Att minska elanvändningen

Den goda spiralen

El står för de flesta föreningar för en betydligt mindre kostnad än fjärrvärmen, men det betyder ju inte att ni inte ska minska er elanvändning. Här kommer några förslag på vad ni kan göra. 1. Byt ut glödlampor i gemensamma utrymmen till lågenergilampor. De håller längre och drar mindre el. 2. Se till att lysknapparna i gemensamma utrymmen har timers. 3. Undersök om ni kan säkra ned eller slå samman abonnemang om ni har flera. 4. Sätt upp lappar i tvättstugan om det mest energieffektiva sättet att tvätta. Energisparande tvätttips: • Tvätta i lägre temperaturer. Moderna tvättmedel gör tvätten ren redan vid 30-40 grader. • Tvätta inte så ofta. Tvätta bara när du kan fylla upp hela maskinen. • Använd tvättmaskinens sparprogram utan förtvätt. • Det går åt nästan tre gånger så mycket energi för att torka kläderna som att tvätta dem. Välj en tvättmaskin med bra centrifugering, det sparar både tid och energi. Om du har möjlighet, lufttorka dina kläder ute.

Om ni genomför energieffektiviseringar, så kommer det förhoppningsvis resultera i minskade energikostnader. Vissa minskningar kommer direkt genom minskad energianvändning och några kommer påföljande år, då både effektkostnad och en del av den fasta delen bygger på hur stor energianvändning ni haft föregående uppvärmningssäsong. Om ni inte har gjort stora investeringar som automatiskt äter upp den besparing ni gör, så kommer ni få ett något större ekonomiskt spelrum. Vad ska ni då göra med de pengar som ni har sparat in? Det är naturligtvis lockande att unna föreningen något för de pengar som ni nu har sparat, men det bästa ni kan göra är att satsa på ytterligare energieffektiviseringar. Om ni exempelvis vill göra en stor teknisk förändring som kostar pengar, så är det bättre att göra den investeringen efter några år och inte det första ni gör. Börja istället med det som är gratis eller iallafall billigt. Då kan ni lägga undan pengar under några år. Genom att kontinuerligt arbete med energieffektviseringar kommer ni ytterligare minska er energikostnad och därigenom skapar ni en god spiral som gör att ni får kontroll över er energianvändning.

Fler bra tips på vad ni kan göra för att minska er elanvändning finns på fortum.se/energihjalpen

Dela ut spartips

Gör det enklare för de boende i er förening att agera energismart genom att dela ut energispartips. Pdf finns att ladda ned och skriva ut på fortum.se/fjarrvarme.

Våra svåra ord Fjärrvärme Fjärrvärmen kommer till fastigheten i form av vatten som värms upp i ett centralt värmeverk. Värmen sprids till ortens hushåll genom att det heta vattnet transporteras i ett system av välisolerade rör under högt tryck. Vattnet är mellan 70 och 120 grader varmt, beroende på årstid och väder, och leds till en fjärrvärmecentral i varje fastighet. I den finns värmeväxlare som utnyttjar det heta vattnet för att värma upp dels husets element och dels varmvattnet i kranarna. Det är inte samma vatten som strömmar genom de olika systemen utan det avsvalnade fjärrvärmevattnet går tillbaka till värmeverket för att värmas upp på nytt i ett slutet kretslopp.

I fjärrvärmebranschen cirkulerar det många specialord som ibland kan göra det svårt att förstå vad som avses. För att göra det enklare för er att förstå hur det fungerar har vi här sammanställt en lista med de vanligaste svåra orden som ni kanske hör ibland.

Ordlista ΔT (delta T) En bra enhet att känna till om ni ska justera er värmekonsumtion är ΔT (uttalas: delta T). ΔT är ett annat sätt för att beskriva den avkylning som sker när fjärrvärmevattnet växlas över till husets värmesystem. Skillnaden mellan värme in och värme ut ska vara över 40 grader.

Fjärrvärmecentral En samling maskiner som växlar över värmen från det varma vatten som skickas till ert hus i rör och värmer era element och tappvarmvatten. Kallas ibland för Undercentral.

Effekt Effekt är arbetskapacitet eller energi per tidsenhet. Effekt uttrycks i watt (W). 1 000 W = 1 kW 1 000 kW = 1 MW

Framledningstemperatur Det är den temperatur som radiatorvattnet har när det skickas till varje element i huset.

Energi Energi är arbete under viss tid dvs. produkten av effekt och tid. Energi uttrycks i wattimmar (Wh). 1 000 Wh = 1 kWh 1 000 kWh = 1 MWh

Kraftvärmeverk Ett kraftvärmeverk producerar både el och värme. I och med att man producerar två typer av energi med samma bränsle, så gör det ett kraftvärmeverk väldigt energieffektivt, över 90 % av energin i bränslet blir till värme och el. Merparten av fjärrvärmen i Stockholm produceras i kraftvärmeverk.

Expansionskärl Varmt vatten tar upp större plats än kallare vatten. Ett expansionskärl tar upp expansionen av radiator- och ventilationssidans vattenvolym vid temperaturförändringar. Behöver ni fylla på detta ofta kan det tyda på att ni har en läcka eller att ni har mycket luft i systemet.

Legionella Legionellabakterier kan ge upphov till två typer av sjukdomar. Legionärssjukan är en typ av lunginflammation. Pontiacfeber är en influensaliknande sjukdom. Tillväxt av legionella är ett problem som kan uppstå om husets försörjningssystem inte uppfyller de krav som ställs på ventilationsoch varmvattensystemen. Temperaturen på kallvattnet bör inte överstiga +18 °C. Om temperaturen överstiger +20 °C kan legionellabakterier tillväxa i dessa ledningar. Varmvattnet bör inte understiga +55 °C. Det är också viktigt när det gäller varmvattensystemen att anordningar för uppvärmning av varmvatten har kapacitet att tillgodose behovet och hålla ledningssystemet på den temperaturnivå som reglerna föreskriver. Mätpunkt En mätpunkt är den plats där fjärrvärmemätare sitter. En mätpunkt kan mäta konsumtionen i ett eller flera hus beroende på hur er värmelösning ser ut. Normalårskorrigerat Ett beräkningssätt för att kunna jämföra olika års värmeanvändning trots att två år aldrig är lika varma eller kalla. För att kunna jämföra olika års användning av energi, måste man ta hänsyn till om året varit kallare eller varmare än normalt och därmed hur stort uppvärmningsbehovet varit. Studerar man en långsiktiga trend kan siffrorna justeras för temperaturskillnader med hjälp av SMHI:s graddagar och normalår. Ett så kallat normalår är beräknat som ett genomsnitt för åren mellan 1961 och 1979, vilket fungerar som ett jämförelsemått. Normalårskorrigeringsmetoden tar inte hänsyn till skillnader i temperaturberoende mellan olika delar av bebyggelsen.

Primärsidan Fjärrvärmenätet fram till det anslutna huset. Radiator Ett annat ord för värmestrålande element. Reglercentral Reglercentralen styr fjärrvärmecentralens funktion. Sitter oftast i närheten av fjärrvärmecentralen. Reglerkurva En värmebehovskurva som anger hur mycket värme som måste skickas ut till husets element vid olika utomhustemperaturer för att hålla en jämn inomhustemperatur. Sekundärsidan Ett annat namn för husets värmesystem. Snålspolande kranar En femtedel av villahushållets energi används till varmvatten. I lägenheter är andelen ännu högre. Nya energisparande blandare finns nu på marknaden med flera olika funktioner. De är snålspolande och ger samma vattentryck och spolningseffekt med en mindre mängd vatten. Dessa nya blandare sparar i genomsnitt cirka 40 procent av både energi- och vattenanvändning. Duschblandaren kan kombineras med ett munstycke som ger optimal storlek på dropparna. Ett mindre hushåll kan spara 1 000 kWh energi per år med de nya blandarna. Kostnad för de nya blandarna är c:a 3 500 kronor för tre blandare för kök, tvättställ och dusch.

Tappvarmvatten Det varma vatten som kommer ur kranar och duschar. Det värms i fjärrvärmecentralen och distribueras i huset i ett system som är separat från vattnet som värmer husets element. Termostat En termostat känner av temperaturen. När det gäller termostater som sitter på element så har dessa en viss maxtemperatur. Termostaten stryper tillflödet av varmt vatten när temperaturen i rummet överstiger termostatens maxtemperatur. Om man har dragit ned termostaten, så stryper den tillflödet vid en lägre temperatur. Timmätning Det betyder att kundens fjärrvärmeanvändning är mätt per timme. Hur ofta detta rapporteras in till Fortum varierar. Ofta är detta fjärravläst. Vattenburet värmesystem I ett vattenburet värmesystem distribueras värmen i fastigheten genom att varmt vatten cirkulerar i rör ut till element i huset och tillbaka igen till någon typ av uppvärmning exempelvis en fjärrvärmecentral. Det finns även andra sätt att värma en fastighet exempelvis via elelement och via värmefläktar. Värmeverk Ett värmeverk är en produktionsanläggning där man värmer det varmvatten som sedan skickas ut i fjärrvärmenätet. Vilka bränslen man använder för att värma vattnet varierar efter tillgång, väder och pris på olika bränslen. I Stockholm är merparten av de bränslen som används förnybara. Som exempel på använda bränslen kan nämnas avfall, olivkärnor, restprodukter från skogsindustrin, restvärme från tung industri och värme från havet.

Bildfråga

Strumporna hänger över... vadå? Svaret ser ni på sidan 29.

Bra Internetlänkar Om ni har tillgång till Internet, så finns det mycket nyttigt material att hämta. Här har vi listat några bra platser att besöka.

www.fortum.se/varmetavlingen

Fortums värmespartävling som genomförs första kvartalet varje år.

www.fortum.se/tillaggstjanster

Fortum erbjuder fjärrvärmekunder en lång rad energibesparande tilläggstjänster till mycket konkurrenskraftiga priser.

www.fortum.se/energihjalpen

Här kan ni få bra tips på hur ni kan minska er elanvändning.

www.fortum.se/shop

Fortums shop där ni bland annat kan beställa energisparande artiklar, så som lågenergilampor och snålspolande duschmunstycken.

www.fortum.se/effektivarefjarrvarme

Här har vi samlat information om våra tilläggstjänster och annan nyttig information om energieffektiviseringar.

www.energiradgivningen.se

Här finns det mycket nyttig information om energieffektviseringar.

www.energifonster.nu

En samlingssida där ni kan räkna ut vilken energibesparing ni kan göra om ni byter ut era fönster.

www.blienergismartare.se

En sajt med bra tips på hur ni kan minska er energianvändning framtagen av Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Boverket.

www.svenskfjarrvarme.se

Hemsida för Fjärrvärmebranschens intresseorganisation med mycket information om fjärrvärme.

Det här är en energisparguide för bostadsrättsföreningar med fjärrvärme. Guiden innehåller tips om hur man med små medel kan göra mycket stora besparingar. Det krävs ingen förkunskap för att ta till sig tipsen i den här guiden och den innehåller i stort sett allt du behöver veta för att ta kontroll över er energikostnad.

Sex enkla tips

Om du inte hinner med att genomföra alla tips som står i den här broschyren, så kommer här sex åtgärder som går fort och som garanterat ger resultat. 1. Registrera er på fortum.se/energikonto. På Energikonto kan ni följa er egen förbrukning ned på timnivå, jämföra er med andra fjärrvärmekunder, sätta bevakning på er undercentral och mycket mer. Alltid öppet och gratis. Informera era boenden om hur ni ligger till genom att sätta upp informationen i trapphus eller andra platser där de boende ofta uppehåller sig. Mer om Energikonto på sidan 23. 2. Utse en energiansvarig i styrelsen som följer upp er energianvändning under året. 3. Ge de boende tips på goda vanor som minskar deras värmeanvändning. Skriv av tipsen på sidan 26 i den här guiden eller ladda ned en pdf från fortum.se/ fjarrvarme 4. Justera reglerkurvan. Det kostar inget att gå ned i husets värmecentral och justera reglerkurvan, så att den följer utomhustemperaturen bättre. En reglerkurva som inte är anpassad efter ert hus speciella förutsättningar gör att mycket värme används helt i onödan. Läs hur man gör på sidan 20 i den här guiden. 5. Dra ned temperaturen i gemensamma utrymmen, så som trapphus, källare och garage. Mer än 15-16 grader behöver det inte vara. 6. Se till att varmvattnet i kranarna inte är varmare än 55 grader. Det justerar du på fjärrvärmecentralens reglercentral.

Kontaktuppgifter Telefon: 020-46 00 00 (Tryck tre för fjärrvärme) Mån-tors: kl 8 - 16 Fre: kl 8-15 E-post: kundservice.varme@fortum.com Internet: www.fortum.se/fjarrvarme 32