Forte 4/2010

Fortum

4

2010

ENERGIBESKATTNINGEN REFORMERAS 5

Jorma Blom på kraftverket i Finnå producerar värme till stadsborna.

Produktionen sker energieffektivt och sparar på naturresurserna.

RUKA ÄR VINTERNS GRÖNA FJÄLL 16

GRÅ ELSKÅP BLEV KONST 26

BRA

värmepå VINTERN

LEDARE

PER LANGER DIVISIONSDIREKTÖR HEAT, LANDSANSVARIG SVERIGE, POLEN OCH BALTIKUM

Värme - ett bra val UNDER HÖSTEN har vi reviderat

vår strategi och utöver koldioxidfri vatten- och kärnkraft bygger den på kraftvärme, samproduktion av el och värme.

VI ÄR världens fjärde största värmebolag och vår kunskap och erfarenheter ger oss bra möjligheter att ytterligare utveckla miljövänliga och energieffektiva lösningar.

I SAMPRODUKTION AV EL OCH VÄRME KAN UPP TILL 90 PROCENT AV ENERGIN I ETT BRÄNSLE ANVÄNDAS.

av naturresurser. Idag äger vi, eller har driftansvar för 23 kraftvärmeanläggningar i sju länder och dessutom har vi hundratals värmeverk i Norden och Östersjöområdet. Vi tror starkt på framtiden för kraftvärmeproduktion. I en samproduktion av el och värme kan upp till 90 procent av energin i ett bränsle användas, samtidigt blir utsläppen 25–40 procent lägre än vid separat produktion.

VÅR PRODUKTION BASERAS alltmer

på biobränslen och vi ökar ständigt användningen av dessa bränslen. Vi planerar våra nya anläggningar så att vi kan använda biobränslen så lexibelt som möjligt.

VAD BLIR NÄSTA STEG? För våra

kunder, aktieägare och andra intressenter är det naturligtvis viktigt att få veta vilka förändringar vi vill genomföra.

FRAMTIDENS EL OCH VÄRME kommer att produceras med ännu högre effektivitet och mindre användning

Fortums syfte är att skapa energi som gör livet bättre idag och för kommande generationer. Vi erbjuder hållbara lösningar som tillgodoser behoven av låga utsläpp, effektiv resursanvändning och en trygg energiförsörjning samtidigt som vi levererar ett förstklassigt resultat till våra aktieägare. Vår verksamhet omfattar produktion, distribution och försäljning av el och värme samt experttjänster inom energibranschen.

Fortums verksamhet är fokuserad på Norden, Ryssland och Östersjöområdet. I framtiden ser vi även att de snabbt växande energimarknaderna i Europa och Asien ger ytterligare möjligheter för tillväxt. Under 2009 uppgick Fortums omsättning till 5,4 miljarder euro och rörelseresultatet var 1,8 miljarder euro. Vi sysselsätter cirka 11.000 personer. Fortums aktie är noterad på NASDAQ OMX Helsingfors.

Ytterligare information: www.fortum.com

PRIVATKUNDER El, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: 020–46 00 00

Telefontid el och elnät: vardagar 8–18 Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

Jag önskar er en trevlig lässtund!

Forte är Fortums kundtidning.

Chefredaktör: Pauliina Vuosio Redaktionschef: Anne Muhonen Redaktion: Compositor Oy Layout: Neutron Design Översättning: Wesa Lehto Tryck: Libris Oy Omslagsbild: Eva H Smith Utgivare: Fortum Abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447 PB 1, 00048 FORTUM, www.fortum.se

FÖRETAGSKUNDER El och elnät Telefon: 020–818 818, telefontid: vardagar 8–18

FORTUMS KUNDSERVICE I SVERIGE

Allt ler kunder väljer fjärrvärme för att det är enkelt, billigt och miljövänligt. Samproduktionen av el och värme minskar resursanvändningen och på så sätt även miljöpåverkan.

Därför spelar kraftvärme en huvudroll i detta vinternummer som också är det sista numret av Forte.

Fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: 020–46 00 00 Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

Adresskälla: Tidningens prenumerantregister Adressändringar: forte.cc@fortum.com ISSN 1459-5346 Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag.

Lämna gärna feedback på forte.cc@fortum.com

FELANMÄLAN PRIVAT OCH FÖRETAG Felanmälan strömavbrott, fjärrvärme, fjärrkyla och gas dygnet runt Telefon: 020-44 11 00

FOTO: LEENA LOUHIVAARA

FJÄRRVÄRME ÄR EN BRA PRODUKT.

I DETTA NUMMER 4

AKTUELLT

8

TEMA: ENERGI AV SPILLVÄRME

14 GALLUP Hur värms ditt hem upp idag? Vilken typ av uppvärmningssystem skulle du vilja ha?

15 FULL FART PÅ KRAFTVÄRMEPRODUKTIONEN Fortum har en stark tilltro till kraftvärmen.

16 GRÖNT FJÄLL Skidcentret Ruka i Finland minskar sin energianvändning med minst nio procent fram till år 2016.

19 FRÅN 0-100 KM/H PÅ 3,7 SEKUNDER - HELT UTAN UTSLÄPP Tesla är en elsportbil som accelererar snabbare än många av de modeller som Ferrari och Porsche har.

16

4/2010

20 ALLT SKA ANVÄNDAS Allt mer avfall ska användas som bränsle i produktionen av fjärrvärme.

22 INTERNATIONELLT ARBETE Mikael Lemström arbetar i Polen och har stor erfarenhet av arbeta utomlands.

25 EN VÄRLD UTAN UTSLÄPP MED HJÄLP AV SKATTEPOLITIK Syftet med utsläppshandeln är att sporra utsläppsfria investeringar.

26 GRÅ ELSKÅP BLEV KONSTVERK För att göra elskåpen vackrare och för att minska klottret arrangerade Fortum och Stockholms stad en elskåpstävling.

27 TIOKAMP KRÄVER MYCKET ENERGI Nicklas Wiberg är aktiv inom tiokamp, som kräver mycket energi.

19

26 22

8 forte 4/2010 3

AKTUELLT

REDAKTÖR: WESA LEHTO

Fortum bygger inte CCS-anläggning Fortum kommer inte att bygga den planerade demonstrationsanläggningen för CCS (avskiljning och lagring av koldioxid) i Meri-Pori i Finland. Beslutet togs efter många utredningar, i enlighet med Fortums förnyade strategi.

En mild vinter DET RÅDER VINTER i hela landet. Vinterns

verkliga intåg skedde redan under de första veckorna i oktober då nordligaste Norrland fick vinter med en dygnsmedeltemperatur på under 0°, fem dygn i sträck.

Det finns många prognoser på hur vintern kommer att bli. Vissa tror att det blir en extremt kall vinter i stora delar av landet, medan andra är mer osäkra. Sedan 1800-talets slut har vintertemperaturen blivit allt mildare.

Idag är temperaturen cirka två grader högre i jämförelse med mitten av 1800-talet, och det senaste decenniet har varit det varmaste årtiondet hittills, både i Sverige och i övriga världen.

Trots detta var förra vintern i mellersta och södra Sverige en av de kallaste vintrarna på länge. Många spår att den här vintern kommer att bli lika kall. En polsk forskningsgrupp tror till exempel att denna vinter kommer att bli

Fortum bäst på internet FORTUM BLEV ETTA av alla nordiska börsbolag i kategorin Webranking 2010, den undersökning som Hallvarsson & Halvarson gör. Den värderar bolagens tjänster på Internet. I kategorin europeiska bolag kom Fortum på femte plats.

den kallaste vintern under detta årtusende på grund av att Golfströmmen har blivit svagare.

Enligt en engelsk studie har en liten förändring i solstrålningen medfört att kraften på västliga luftströmmar har minskat, vilket förklarar de höga sommartemperaturerna och den kalla vintern.

Hur kall eller varm vintern blir beror i hög grad på om de varma västliga luftströmmarna når Sverige. Om varm luft börjar strömma in till Sverige i december kan ett lågtryck med regn i södra och mellersta Sverige hålla i sig i flera veckor. Blir vindarna östliga eller nordliga kan det istället bli en riktig kall vinter, precis som förra vintern.

Mer information och prognoser hittar du på: www.smhi.se

Investeringsstöd för förstudie om smarta nät ENERGIMYNDIGHETEN HAR BEVILJAT

finansiering till Fortums och ABB:s förstudie för forskningsprojektet ”Smarta elnät i stadsmiljö i Norra Djurgårdsstaden”. Pilotprojektet började i oktober 2010. Stödet uppgår till 13,4 miljoner kronor.

Med hjälp av det nya elnätet kommer konsumenterna att kunna påverka sin elanvändning ännu bättre än idag.

TOPI SAARI

HUR KALL ELLER VARM VINTERN BLIR BEROR I HÖG GRAD PÅ OM DE VARMA VÄSTLIGA LUFTSTRÖMMARNA NÅR SVERIGE.

4 forte 4/2010

HUSHÅLL MED FJÄRRVÄRME,

Ny ångpanna till Uleåborg

MILJONER

1,2 2,2 Finland

Fortum bygger en ny produktionsanläggning för ånga till Uleåborg i Finland.

Anläggningen ska serva två av Fortums avtalspartners, företagen Fermion Oy och Chempolis Oy. Anläggningen kommer att använda biobränslen och torv som bränsle.

Sverige

TOPI SAARI

Källa: Energiateollisuus, Svensk Fjärrvärme

Näringsminister träffade kärnkraftsägare i Sverige har vidtagit ett antal åtgärder för att förhindra risken för förseningar av planerad uppstart. Bland annat har vissa icke säkerhetsrelaterade underhållsarbeten, grundförbättringsarbeten och moderniseringsprojekt senarelagts.

Fortums klimatrapportering och resultat i Norden ligger i topp FORTUMS KLIMATRAPPORTERING och resultat i

Norden ligger i topp. Fortum är ett av de bästa företagen enligt rapporten CDP Nordic 200. Carbon Disclosure Project (CDP) analyserade de 200 största nordiska börsföretagens öppenhet och resultat i klimatfrågor.

Rysk kärnkraft 65 år

FORTUM OYJ

Näringsminister Maud Olofsson träffade i oktober representanter från Fortum och två andra svenska kraftbolag för en lägesrapport med fokus på kärnkraft.

Fortum är minoritetsägare på kärkraftsverken Forsmark och Oskarshamn.

De driftsansvariga bolagen

UNDER ÅRET har Ryssland uppmärksammat och firat att det var 65 år sedan som det första kärnkraftverket startades. I september arrangerades en fest i Kreml dit representanter från alla länder som har rysktillverkade reaktorer, typ VVER, på sina kärnkraftverk var inbjudna. Den här typen av reaktor finns bland annat på kärnkraftverket i Lovisa i Finland.

Den finska delegationen leddes av Kalevi Numminen som tidigare var vd för IVO. Sergei Kirienko, tidigare statsminister i Ryssland,

överlämnade en medalj till Kalevi. Även delegationens andra medlemmar, Kalervo Nurmimäki, Kari Ruokonen, Viktor Novitskyja och Juhani Santaholma fick samma medalj. Samtliga har deltagit i utvecklingen och byggandet av den första kärnkraftenheten i Lovisa.

Den andra enheten på kärnkraftverket i Lovisa kopplades in i det finska riksnätet för 30 år sedan, den 4 november 1980. Den första enheten blev klar tre år tidigare.

forte 4/2010 5

Fortsatt stabil resultatutveckling

AKTUELLT

Resultaten för Fortums divisioner Heat, Russia och Distribution hade en tydlig ökning under det tredje kvartalet i år, jämfört med samma period förra året.

Finsk elsportbil tvåa i internationell tävling

I FORTE NUMMER 3/2009 presenterade vi

elsportbilen Electric RaceAbout (ERA) som yrkeshögskolan Metropolia i Finland har byggt.

Bilen blev tvåa i en internationell utvecklingstävling för fordon och teamet som har utvecklat bilen mottog sitt pris i Washington i september 2010.

Den mångfacetterade tävlingen, Progressive Insurance Automotive X PRIZE, började redan förra året.

– Först presenterades alla planer i skriftlig form och sedan valdes de team ut som klarat sig till final. Tävlingen har inneburit att vi har varit i USA tre gånger och sammanlagt har vi varit där i nästan tio veckor, säger Sami Ruotsalainen, projektchef och lektor på yrkeshögskolan.

I tävlingen mättes hur mycket

energi bilarna använder och ERA kom bara några tiondelars sekund efter vinnaren.

– Till sist var det vi och ett amerikanskt team som tävlade om första platsen. Vi ledde tävlingen fram till den sista ronden, berättar Sami Ruotsalainen.

FULLADDAT BATTERI PÅ TIO MINUTER

Under vintern ska bilen få en värmepump och under 2011 ska man koncentrera sig på bilens hastighet.

– Bilens energieffektivitet har vi redan bevisat och nästa steg blir nu att prova hur fort det går att köra med den. I vår kommer vi, tillsammans med Fortum, att genomföra ett demonstrationsprogram om hur bilens batteri kan laddas på tio minuter, säger Ruotsalainen.

Utöver yrkeshögskolan Metropolia är Designinstitutet vid yrkeshögskolan i Lahtis och tekniska universitetet i Villmanstrand med i projektteamet. Dessutom har över 60 samarbetspartners, bland annat Fortum, deltagit i projektet.

Elsportbilen är mycket energieffektiv, vilket redan har bevisats.

KVALITETEN PÅ STADSGAS blir miljöanpassad och tillgången på fordonsgas blir bättre från Fortumägda Stockholm Gas. I januari 2011 införs en blandning av luft och naturgas. Naturgasen har betydligt bättre miljödata än dagens stadsgas och kommer att ersättas av förnybar biogas så fort det går. Det pågår en tillståndsprocess för att bygga en biogasanläggning i Skarpnäck och gasverket i Hjorthagen ersätts av anläggningar i

6 forte 4/2010

Högdalen, Hammarbyhamnen och ett provisorium i Hjorthagen.

Ny infrastruktur byggs också för fordonsgas. Med nya rörledningar transporteras gasen från produktion till tankställen och gasbrist kan undvikas.

Vid Arlanda har företaget byggt Sveriges största mack för fordonsgas och den officiella invigningen ägde rum den 25 november tillsammans med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

INGER DAHLBERG

Ny gas i Stockholm för bättre klimat och miljö

Branschetiska regler STEFAN SJÖDIN

För att möta behovet av en större insyn inom den samägda kärnkraften och undvika ett förtroendeproblem på elmarknaden har Fortum, E.ON och Vattenfall tagit initiativ till att utveckla gemensamma branschetiska regler. Syftet är att öka förtroendet för att styrelsearbetet sker i enlighet med gällande konkurrenslagstiftning. De branschetiska reglerna omfattar informationsutbyte och utbildning. Dessutom bjuder man in Energimarknadsinspektionen (EI) att nominera oberoende observatörer att vara adjungerade till de tre styrelserna.

KUNDEN FRÅGAR Gullspångslaxen inte längre utrotningshotad FÖR INTE SÅ LÄNGE SEDAN var Gull-

spångslaxen en utrotningshotad art, men tack vare bland annat Fortum och Fortums Nordiska Miljöfond har laxens framtid ljusnat betydligt.

Insjölevande lax finns bara på några få ställen i Europa och Nordamerika.

Gullspångslaxen uppkom efter den senaste istiden då Vänern blev en insjö genom att det skedde en landshöjning.

Gullspångslaxen har över tid utvecklat sitt särskilda kännetecken – den växer snabbt och kan bli storvuxen. För att den som art ska vara livskraftig är det viktigt att det naturliga beståndet blir större och att det finns en genetisk variation.

– Fortums Nordiska Miljöfond har på flera sätt bidragit till att främja tillväxten av viltlevande sötvattenlax.

Gullspångsprojektet går nu in i nästa fas och vi ser med spänning fram emot

om älven kan hålla ett naturligt bestånd av Gullspångslaxar, säger Veronica Lauritzsen, ansvarig för fiskefrågor på Fortum Power.

Idag är området från Gullspångs kraftverk ned till mynningen, via Åråsforsarna ett naturreservat. Vid laxtrappan och nedströms kraftverksdammen har Fortum öppnat upp så att besökare ska kunna komma nära älven. Den bästa utsikten är från den norra sidan av älven, mittemot kraftverket i Gullspång, vilket är cirka 300 meter in på vägen mot Södra Råda. Laxtrappan kan ses från bron över älven vid kraftverket.

För varje såld kilowattimme Bra Miljömärkt el avsätter Fortum pengar till Fortums Nordiska Miljöfond. Fondens pengar används till olika projekt i syfte att minska vattenkraftens påverkan på miljön.

Pris för Fortums belysningsprojekt Fortum får ickevåldsfondens företagspris för sina insatser med projektet ”Lys upp”. Projektet genomförs i samarbete med Stockholms stad och går ut på att ljussätta dåligt belysta platser runt om i staden för att öka trevnaden, tryggheten och i förlängningen även motverka våld.

Stockholms stad och Fortum inledde i december 2006 ett långsiktigt samarbete för att göra Stockholm ljusare och tryggare. Förutom att satsningen ger en ljusare stad blir den nya belysningen miljövänlig. Fortum har sedan 2009 även ett belysningsprojekt i Finland.

Vad är en lämplig inomhustemperatur?

EN LÄMPLIG TEMPERATUR i rum där man vistas är

cirka 21 grader. I sovrummet kan temperaturen med fördel vara något lägre. Om man sänker sin inomhustemperatur med en grad kan energianvändningen och värmekostnaden minska med cirka 5 procent, vilket också är bra ur ett ekonomiskt perspektiv.

Under vintern bör man tänka på att man inte eldar för kråkorna genom att ha fönster öppna för länge under vädring. Det räcker med en snabb korsdragsvädring för att rensa luften. Element finns ofta under fönster och det är därför viktigt att tänka på att termostaten ska hållas stängd under vädringen så att elementet inte överalstrar värme för att kunna kompensera för draget från fönstret.

I den här spalten svarar vi på frågor som har skickats till Fortums kundservice. www.fortum.se/kontaktaoss

Sista Forte Du håller det sista numret av Forte i din hand.

Från och med början av nästa år kommer vi istället att träffa våra intressegrupper på internet. Du hittar oss på adressen www.fortum.se . På nätet finns bland annat nyttig energiinformation och aktuell information om vår verksamhet. Vi tackar alla våra läsare och önskar er välkomna till våra internetsidor.

forte 4/2010 7

TEMA: ENERGI AV ÖVERSKOTTSVÄRME

ENERGI AV

överskottsv 8 forte 4/2010 3/2009

Processmontör Carl-Mikael Osenius bevakar trycket på kraftvärmeverket i Finnå i Finland.

Barn vet att man inte ska elda för kråkorna, varför gör man då det på kraftverk?

Text JULIA KRISTENSEN Foto TOPI SAARI

svärme

forte 4/2010 9

TEMA: ENERGI AV ÖVERSKOTTSVÄRME

m det går är det ofta lönsamt att slå två ugor i en smäll. Det uttrycket stämmer också när det gäller samproduktion av el och värme (CHP) där överskottsvärmen som skapas i produktionen av el tas tillvara och används som fjärrvärme eller i olika industriprocesser. På ett kraftverk med enbart elproduktion pumpas det varma vattnet till exempel ut i havet.

– Kraftvärmeproduktionen har en enorm potential, säger Sven Werner, professor i energiteknik vid högskolan i Halmstad.

– Det skapas stora mängder överskottsvärme i världen och om den skulle tas tillvara skulle produktiviteten på kraftverken öka och bränsleanvändningen skulle ske mycket mer effektivt. Dessutom skulle koldioxidutsläppen minska och beroendet av importerad energi skulle bli lägre.

ETT KRAFTVÄRMEVERK är en större investering än ett kraftverk som bara producerar el, men när alla kostnader tas med i beräkningen blir bilden en annan.

10 forte 4/2010

Driftkostnaderna för ett kraftvärmeverk är betydligt lägre eftersom bränslets andel bara är cirka hälften av de totala kostnaderna. Ett kraftvärmeverk använder cirka en tredjedel mindre energi än om el och värme produceras separat.

Verkningsgraden för separat produktion av el och värme ligger på cirka 50 procent i Norden, men i ett kraftvärmeverk kan verkningsgraden uppgå till 90 procent. Även koldioxidutsläppen minskar när energin i bränslet kan användas mer effektivt.

– Cirka 80 procent av fjärrvärmen produceras i andra hand, det vill säga att värmen kommer från elproduktion eller från industriprocesser. Koldioxidutsläppen från denna produktion existerar oavsett om man använder överskottsvärmen eller inte. När värmen tas tillvara minskar koldioxidutsläppen per producerad energienhet, säger Sven Werner.

Dessutom kan man använda lokala bränslen i kraftvärmeproduktionen, vilket här i Norden ofta innebär biomassa, som är en biprodukt från skogsindustrin. På grund av höga distributionskostnader är det lönsamt att producera fjärrvärme nära det område där värmen används. På samma sätt är det mest förmånligt att använda biomassa som ligger nära kraftverket och man slipper långa transporter.

Samproduktion erbjuder en enorm potential.

Kari-Pekka Hakala (nedan) bevakar och styr kraftvärmeenhetens produktion i Finnå. Kraftvärmeverket producerar cirka 1 800 gigawattimmar el och cirka 2 200 gigawattimmar värme per år för invånare i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla.

vi alltid gynnat samproduktion när det är lönsamt och vid sidan av Danmark är Finland föregångare på kraftvärmeverk. En förklaring till att man inte har kraftvärmeverk kan vara att det nns olika och skilda aktörer. En annan förklaring kan vara det allmänna synsättet i samhället när det gäller relationen mellan den statliga och individens beslutsmakt. I många västländer är det inte riktigt accepterat att staten blandar sig i den personliga integriteten och äganderätten, till exempel när det gäller valet av uppvärmningssystem för sin egen bostad.

Den internationella energiorganisationen IEA tänker ungefär på samma sätt. IEA anser att ökningen av kraftvärmeproduktionen inte kräver så stora ekonomiska investeringar, men istället behövs rätt riktade politiska beslut som tar bort hinder som bromsar utbyggnaden av kraftvärmeverk.

Vanliga hinder för samproduktion är bland annat bedömningen av priset för elen som säljs till elnätet, okunskap om samproduktionens fördelar och problem kring regleringen.

Maskinmontör Jan Hedman (vänster) reparerar en inmatningspump på hjälppannan.

Däremot är det inte lönsamt att bygga ett kraftvärmeverk mitt i skogen om det inte nns några samhällen i närheten dit det går att leverera fjärrvärme. Utvecklingen av tekniken har dock lett till att småskaliga kraftvärmeverk som använder biomassa som bränsle har blivit mer lönsamma under de senaste 10-15 åren.

I FINLAND SKER ÖVER 40 PROCENT av elproduktionen på kraftvärmeverk, medan medelvärdet inom EU ligger på cirka 10 procent. Om samproduktion är det mest energieffektiva sättet att producera el och värme på så varför nns det inte er kraftvärmeverk?

– En mycket bra fråga, men det nns inte något entydigt svar på det, säger Jari Kostama, ansvarig direktör för fjärrvärme på nska Energiateollisuus ry (intresseorganisation för nsk energiindustri).

– Tekniken har existerat i över hundra år. I Finland har

BETYDELSEN AV OAVSIKTLIGA lagmässiga hinder ser man exempelvis i Sverige där fjärrvärme har en stor marknadsandel, men där det under de senaste trettio åren har varit liten samproduktion.

– En förklaring är att värme som producerades i kraftvärmeverk inte ansågs vara överskottsvärme, utan den hade istället samma energiskatt som värme som produceras separat med fossila bränslen. Det här ändrades först år 2004, men man började stödja samproduktion redan innan dess.

Till exempel genom att ge stöd för kraftvärmeproduktion som använder biomassa som bränsle, berättar Sven Werner.

EU:s mål har sedan länge varit att fördubbla samproduktionen. Bland annat nns det ett direktiv om samproduktion som troligen ska uppdateras i samband med den kommande uppdateringen av strategin för energieffektivitet. Av de europeiska länderna stödjer särskilt Tyskland och

forte 4/2010 11

TEMA: ENERGI AV ÖVERSKOTTSVÄRME

Det är feltänkt om man tror att fjärrvärme bara efterfrågas i Nordeuropa.

Frankrike samproduktion och i Frankrike har man gjort ett politiskt beslut om att användningen av fjärrvärme ska fördubblas fram till år 2020. Utanför Europa är det Kina som är lokomotivet och där förväntas samproduktionen och användningen av fjärrvärme att öka med 15-20 procent per år.

Enligt Jari Kostamo behövs det bättre samarbete, större påverkan på lokalt plan och mer information för att kunna öka samproduktionen.

– Kommuner och städer spelar en stor roll i detta.

Dessutom går det, att med hjälp av pengar till demonstrationsprojekt, sporra samproduktion i länder där man ännu

12 forte 4/2010

inte använder den här tekniken i större omfattning. Det här sättet att arbeta är möjligt, även om man prioriterar marknadsbaserad utveckling på längre sikt, säger Jari Kostamo.

FJÄRRVÄRME SKULLE FUNGERA mycket bra i Europa som är tätbefolkat, och att det inte skulle nnas efterfrågan på fjärrvärme på andra håll än i Nordeuropa stämmer inte enligt Sven Werner och Jari Kostamo.

– Inom EU går 40 procent av energin till uppvärmning. Även om byggtekniken ständigt blir mer energieffektiv minskar efterfrågan på värme mycket sakta och cirka hälften av de byggnader som fortfarande nns kvar år 2050

PERSPEKTIV

Text JULIA KRISTENSEN

Skulle du slänga din matkasse direkt i soporna?

DU HAR PRECIS HANDLAT helgmaten och har släpat fyra tunga matkassar hem till sjätte våningen i huset. Tänk sedan att du endast ställer in innehållet från två av kassarna i kylskåpet och att du kastar de andra två matkassarna direkt ner i soporna.

MÅNGA SKULLE med största säkerhet tycka

att det vore märkligt. Men är det verkligen det? Tänker man på vår överkonsumtion på ett sådant här överdrivet sätt väcks en och en annan tanke.

I SJÄLVA VERKET använder vi faktiskt energi på det här sättet. Vi kör till jobbet, många ensamma i egen bil och vi tar även gärna bilen till butiken som bara ligger en kilometer bort. På vintern värmer vi upp bostaden så mycket att man kan vistas inne med enbart en t-shirt på. Många glömmer också att dra ur sladden till elapparater som inte används.

Dessutom hamnar upp till hälften av all mat som vi handlar i soporna.

VARFÖR ÄR DET SÅ ENKELT att slösa med

energi? En förklaring kan vara att slöseri med energi inte syns. Oanvänd mat som kastas bort är något mer konkret, medan energi som ödslas i onödan bara försvinner utan att lämna några märken efter sig. Det är först när elräkningen kommer som vi kan se hur mycket el vi har använt. Fjärravlästa elmätare, som har varit i bruk ett tag, ger nya möjligheter att öka energieffektiviteten i hemmet.

DET HAR BLIVIT DAGS att börja använda

energi på ett smartare sätt, inte minst på grund av klimatförändringen. Detta innebär för den delen inte att vi måste sluta att konsumera och börja använda levande ljus.

ISTÄLLET FÖR ATT TALA om för miljontals

har redan byggts. En vision om el och fjärrvärme som vi har gjort tillsammans med Tekniska universitet i Villmanstrand och Tammerfors samt med Åbo handelshögskola och Framtidens forskningscenter, visar att byggnaders värmebehov i Finland kommer att minska med cirka 30 procent i framtiden. Samtidigt används allt större markareal för byggnader, vilket innebär att efterfrågan på fjärrvärme inte kommer att minska, berättar Jari Kostamo.

Fjärrvärme är inte heller ett främmande fenomen i Sydeuropa.

– I städerna i norra Italien nns det redan omfattande fjärrvärmenät och även i Grekland nns det två mindre nät.

Efter order från ledningscentralen ser processkötare Jorma Blom till att produktionen sker utan problem

människor vad man inte får göra så kan vi istället börja använda all den energi som produceras på ett mer effektivt sätt.

ENERGIEFFEKTIVITET handlar också om samproduktion av el och värme. På samma sätt som att du inte kastar bort halva matkassen är det inte heller klokt att enbart använda hälften av bränslet i ett kraftverk.

forte 4/2010 13

TEEMA: ENERGI AV ÖVERSKOTTSVÄRME

Hur värmer du upp ditt hem idag? Vilket uppvärmningssystem skulle du vilja ha?

Vi har bergvärme i vårt hus och den fungerar väldigt bra. Det nns inte så mycket att förbättra med dagens teknik, men vi planerar ändå att förbättra isoleringen i vinden för att ytterligare öka energieffektiviteten.

KARIN BJÖRK, UPPLANDS VÄSBY

Text och foto WESA LEHTO

Dessutom håller man på att bygga fjärrvärmenät i Barcelona och i Lissabon, berättar Sven Werner.

Han säger att samma teknik även kan användas till avkylning. Fjärrkyla är ett sätt att använda samproduktion mer effektivt. I rören strömmar då kallt vatten istället för varmt vatten. Även Jari Kostamo håller med.

– I södra Europa är det luftkonditioneringen under sommaren som leder till årets högsta elanvändning, alltså tvärtemot vad vi har i Norden där vinterperioden står för högre elanvändning. Med hjälp av fjärrkyla kan man minska elanvändningen och behovet av reservkraft minskar.

TRADITIONELLT är kraftvärmeverk stora anläggningar, men utvecklingen av tekniken gör det möjligt även för mindre kraftverk att producera el och värme lönsamt.

Fler kraftverk eller effektivare användning av existerande kraftverk?

FRÅGAR MAN PASI MIKKONEN,

– Idag ligger verkningsgraden på världens kraftverk på cirka 31 procent. Om alla kraftverk skulle börja använda den teknik som redan nns skulle verkningsgraden öka avsevärt, berättar Jari Kostamo.

I länder där samproduktion är vanligt gör den nya tekniken det möjligt att starta samproduktion i mindre kraftverk, era olika bränslen kan då användas, exempelvis samhälls­ avfall samt biobränslen och även eleffekten kan ökas. Det är viktigt att öka effekten på samproduktionsanläggningar eftersom man tror att efterfrågan på el kommer att öka på grund av att andra energikällor ersätts med el, exempelvis i tra ken. Istället för att bygga nya kraftverk är det klokare att använda redan existerande produktionskapacitet mer effektivt. Att använda överskottsvärme från elproduktionen skulle även hjälpa till att uppnå energieffektivitetsmålen.

Det nns alltså en efterfrågan att sluta att ”elda för kråkorna”.

14 forte 4/2010

projektdirektör på division Heat, om hur länge Fortum har haft samproduktion av el och värme (CHP) så börjar han le.

– Jag tror att vi började med kraftvärmeproduktionen redan på 1930-talet på kraftverket Vanaja i Finland, som vi dock inte längre äger. Utan att överdriva kan man säga att vi har hållit på med kraftvärme i Finland från allra första början.

Baserad på lång erfarenhet satsar man nu på framtiden: det pågår och planeras många projekt för att öka användningen av kraftvärme.

Under det senaste året har vi öppnat kraftvärmeverket i Tartu i Estland som använder biomassa och torv som bränsle. Dessutom startades en ny kraftverksenhet som har en gasturbin i Finnå i Finland

– Före årsskiftet ska vi dessutom börja produktionen i ett kraftverk i Pärnu i Estland som använder biomassa och torv som bränsle, och i Polen har vi startat kraftvärmeverket Częstochowa som bland annat använder biomassa och kol.

Dessutom håller vi på att bygga två avfallsförbränningsverk i Stockholm och i Klaipeda i Litauen. Även i Ryssland är ett investeringsprogram i gång, säger Pasi Mikkonen.

FORTUM ANSER att samprodukti-

on är både ett ekonomiskt och ett miljömässigt klokt produktionssätt.

Kraftvärme, som använder naturresurser på ett effektivt sätt, har en central roll i Fortums strategi som reviderades i september.

Fortum har 23 kraftvärmeanläggningar igång i sju länder och Fortum är världens fjärde största

Vi har nyligen yttat in i ett radhus som har direktverkande elvärme. Vi kommer förmodligen att skaffa en luftvärmepump och se över isoleringen i huset. I framtiden blir det kanske också möjligt att byta till fjärrvärme om nätet byggs ut till vårt område.

Vi har en panna där vi bränner pellets.

Vi har planer på att byta till bergvärme, men det är en ganska dyr investering. Vi vill ha ett så bekymmerslöst värmesystem som möjligt och jag tror att bergvärme är ett väldigt lättskött uppvärmningssystem.

Vi har lite av varje i huset: luftvärmepump, direktverkande el och en värmekamin där vi bränner ved. När det är riktigt kallt använder vi ofta kaminen och får på det sättet ner elanvändningen. Vi har inte så många andra möjligheter eftersom det är ett radhus och därför går det inte att installera bergvärme.

PETER HOLMQVIST, SOLLENTUNA

JAN PERSSON, TÄBY

PER-OLOF WIKSTRÖM, SOLLENTUNA

FULL FART PÅ KRAFTVÄRMEPRODUKTIONEN Fortum har en stark tilltro till kraftvärmen och ny produktionskapacitet blir klar före årets slut.

Text JULIA KRISTENSEN Foto EVA H SMITH

värmebolag. I Östersjöområdet producerar divisionen Heat cirka 25 terawattimmar värme och knappt fem terawattimmar el. I Ryssland producerar divisionen Russia 26 terawattimmar värme och 16 terawattimmar el per år. Majoriteten av värmen som Fortum producerar är kraftvärmeproduktion och största delen av värmen används som fjärrvärme.

– Fjärrvärme är ett bekymmersfritt, pålitligt och miljövänligt uppvärmningsalternativ för våra kunder. För värmeproducenter är det ett ekonomiskt och konkurrenskraftigt alternativ jämfört med andra produktionsmetoder, säger Pasi Mikkonen.

STOCKHOLM ÄR EUROPAS miljöhu-

vudstad 2010 och Stockholms meriter är bland annat fjärrvärmeproduktion, avfallshantering och stadens

tra klösningar. Fortum är den största fjärrvärmeleverantören i Stockholmsområdet. Ökad användning av biobränslen och avfall har en viktig roll i det stora investeringsprogrammet för ökad kraftvärmeproduktion i Stockholm fram till år 2020.

Ett av projekten är Brista 2 där markarbeten började under oktober

VÅRT FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE HAR SOM SYFTE ATT HITTA NYA BRÄNSLEALTERNATIV.

2010. Brista 2 har även ett historiskt värde eftersom det är Fortums hittills största investering i värmeverksamheten i Sverige.

– Vi bygger en ny enhet på kraftvärmeverket i Brista som kommer att använda hushållsavfall och verksamhetsavfall som bränsle. I närheten nns en återvinningsstation och i Brista nns också ett av Fortums kraftvärmeverk som använder biomassa som bränsle. Därför nns där redan färdig infrastruktur som fjärrvärmenät, eldistribution och järnväg, vilket är en stor fördel vid etableringar av kraftvärmeverk, berättar Leif Evaldsson på Fortum.

När Brista 2 blir klart år 2013 kommer det att använda upp till 240 000 ton avfall per år som bränsle.

– Vi har redan fyrtio års erfarenhet av avfallsförbränning på Högdalens kraftvärmeverk i södra

Stockholm. När Brista 2 blir klart kan vi planera våra bränsletransporter mycket effektivare och förkorta transportsträckorna i Stockholmsregionen, säger Leif Evaldsson.

GEMENSAMT FÖR FORTUMS anlägg-

ningsprojekt är målet att de ska ha så låga koldioxidutsläpp som möjligt.

I Polen har man till exempel inte tidigare använt biomassa som bränsle i kraftverk i större utsträckning.

Enligt Pasi Mikkonen har forsknings- och utvecklingsarbetet inom Fortum som mål att hitta nya bränslealternativ för både existerande och kommande kraftvärmeverk. Ett av de mest intressanta projekten pågår på Värtaverket i Stockholm och vem vet, i framtiden kanske olivkärnor och skal från palmfruktens kärna kan användas som bränsle i större skala.

forte 4/2010 15

SAMARBETE

Den första utförsbacken på skidorten Ruka i Finland byggdes redan år 1954. Nu är det traditionella skidcentret föregångare vad gäller ekologiskt tänkande. Skidcentret och turistföretagen i området vill alla vara delaktiga i arbetet som har som syfte att spara energi.

Text ANTTI POHJA Foto TOPI SAARI

Vinterns

gröna

16 forte 4/2010

D

et är fullt i backarna på skidcentret i Ruka. Skid- och brädåkare åker ner i jämn ström och snökanoner vid sidan av backen skjuter ut ny snö till backen.

Det går fort att ändra hur mycket snökanonerna ska spruta ut, en serviceman behöver endast trycka på ett par knappar på snökanonens display Ruka är framförallt ett skid- och fritidscenter.

Därför är det viktigt att företag som är aktiva i området lyckas skapa upplevelser för sina kunder och får dem att slappna av och njuta av vistelsen.

En affärsverksamhet som sker i naturen förväntas vara föregångare när det gäller miljöfrågor och så är fallet även i Ruka. År 2008 anslöt sig företaget Rukacenter AB, som det första skidcentret i Finland, till ett energieffektivitetsprogram som drivs av nska Motiva, sakkunnig i effektiv användning av energi och material samt intresseorganisationen för rese- och restaurangbranschen Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa ry. I dag nns sjutton skidcenter med i programmet. Syftet med programmet är att deltagarna ska minska sin energianvändning med nio procent fram till år 2016.

DET GÅR ATT SPARA EL PÅ VINTERN.

fjäll

Rukacenter AB:s affärsverksamhetschef Matti Parviainen är glad över att Rukacenter och dess medarbetare ser energisparandet som en viktig del av verksamheten. Till exempel använder skidcentret så mycket el att även små förändringar kan spara energi.

Vi behöver el till nästan allt vad vi gör. Vi använder cirka 5,5 miljoner kilowattimmar el per år och huvuddelen använder vi förstås under vintern. Det är också under vintern som vi har störst möjlighet att spara el. Huvudsakligen handlar det om att ändra på konsumtionsbeteenden och vårt sätt att tänka,

forte 4/2010 17

VÅR LIFTKAPACITET ÄR 24 000 PERSONER PER TIMME.

berättar Matti Parviainen DET GÅR ATT SPARA ENERGI på nästan allt man gör på

skidcentret. Genom att effektivisera verksamheten i skidbackarna går det att nå betydande resultat.

Snökanonerna i skidbackarna och annan typ av preparering av backarna, användningen av hissar, ljus och planeringen av backarna kräver mycket energi.

Dessutom går det åt en hel del energi till hotellen, restaurangerna och resorna. Allt detta kan påverkas genom att njustera konsumtionsbeteendet.

Med hjälp av olika indikatorer kan vi bevaka maskinernas bränsleförbrukning och hur körsättet påverkar förbrukningen. Redan det faktum att alla är medvetna om att vi mäter dessa saker gör att man använder maskinerna mer ekonomiskt, tror Matti Parviainen.

VINTERNS STÖRSTA FÖRÄNDRING i Ruka är att snöka-

Nöjd med leveranssäkerheten RUKACENTER AB är nätkund hos Fortum. Affärsverksamhetschef Matti Parviainen sätter värde på leveranssäkerheten eftersom hela skidcentrets verksamhet är beroende av säkra elleveranser.

Företaget använder cirka 5 500 megawatt el per år.

Ruka köper vattenkraftproducerad el, vilket innebär att företaget inte lämnar något koldioxidavtryck efter sig. − Fortum är en mycket tillförlitlig elleverantör och vi är mycket nöjda med Fortums service. Allt fungerar som vi vill och leveranssäkerheten ökar varje år.

När man använder snökanoner är det viktigt att eldistributionen sker utan problem. Mardrömsscenariot är om vattenpumparna skulle frysa igen på grund av ett elavbrott. Det skulle skapa stora problem för oss om hundratals enheter skulle frysa samtidigt.

18 forte 4/2010

Skidcentret i Ruka och dess personal ser energisparande som en viktig del av företagets verksamhet.

nonsystemet har byggts om. Investeringen ska öka energieffektiviteten och spara pengar. Tack vare de över femtio nya snökanonerna sparas över 20 procent energi. Dessutom gör den automatiserade vattenpumpningen att vattenförbrukningen minskar avsevärt.

Skidliftarna är en av de viktigaste funktionerna för ett skidcenter. De håller länge och därför investeras det sällan i nya. Genom att förbättra användningskapaciteten kan även äldre skidliftar spara energi. Ju färre tomma bänkar skidliften drar upp desto mindre energi går åt och skidcentrets effektivitet ökar.

Vår skidliftskapacitet är 24 000 personer i timmen. Under rusningstid kan vi med hjälp av vårt biljettsystem följa den verkliga användningsgraden.

Genomsnittet ligger på cirka 70 procent. Om vi skulle kunna höja den till 80 procent så skulle vi inte behöva investera i en ny stor skidlift, vilket skulle ge stora ekonomiska och energimässiga besparingar, säger Matti Parviainen.

DET HAR ALLTSÅ GJORTS MYCKET, men mycket återstår

att göra. Att spara energi handlar främst om attityder och alla kan påverka sina attityder.

Jag hoppas att så många skidcenter som möjligt deltar i energieffektivitetsprogrammet för att få det att fungera så effektivt som möjligt. Vi måste visa att skidcenterbranschen tar miljöfrågorna på allvar och att det är viktigt för oss, avslutar Matti Parviainen.

MITT VAL

I den här spalten får vi träffa människor som lever med fokus på hållbarhet

Tesla – en elbil som är snabbare än både Porsche och Ferrari DU HAR VÄL HÖRT KOMMENTARER som att en elbil har dålig prestanda, kort räckvidd och att de ser fula ut. Vad sägs då om 3,7 sekunder från 0-100 km/h, upp till 40 mils räckvidd per laddning och en begränsad topphastighet på 200 km/h? Det här är fakta för elbilen Tesla Roadster Sport, en bil som accelererar snabbare än många av de modeller som Porsche och Ferrari har.

Den exceptionellt snygga sportbilen glider ljudlöst fram mot oss. Människor på trottoaren stannar och pekar på bilen med registreringsskylten ”ELDRIFT” och när det är dags för fotografering så lockar bilen många bilintresserade, både män och kvinnor. Bilens ägare Hans-Olof Nilsson svarar gladeligen på frågor och alla är förvånade över bilens prestanda samt räckvidd.

– Teslan har minst sagt en stor uppmärksamhetsfaktor. Jag har svarat på hundratals frågor om bilen, och jag tycker att det är roligt att berätta om den, säger Hans-Olof som bor i Agnesberg utanför Göteborg. Han äger företaget H-O Enterprise AB som investerar i, driver och förvaltar vindkraftverk . Teslan drivs med el som produceras helt utan utsläpp från eget vindkraftverk.

HANS-OLOF ÄR EN ELBILSENTUSIAST och han

säger att det lorerar många förutfattade meningar om elbilar.

– Teslan är ett exempel på att en elbil kan vara något mycket bra. Den har enbart en elmotor som får sin kraft från ett vattenkylt litiumjonbatteri. Bilen kan köras upp till 40 mil per laddning och med 70 ampers elanslutning tar det cirka tre timmar att ladda ett helt tomt batteri. Batteriet klarar av cirka 1 500 fulladdningar och när man med varje laddning kan köra 40 mil så innebär det att batteriet håller 60 000 mil, berättar Hans-Olof.

Alla dessa egenskaper är bra, men tyvärr är Tesla en dyr bil. Priset i Sverige börjar på nästan en miljon kronor.

– Tesla Motors, som låter Lotus bygga Tesla Roadster, håller på att ta fram en fyradörrars sedanmodell (Tesla S) som kommer att kosta cirka hälften av dagens Tesla Roadster. Den kommer också att vara en mer praktisk bil.

Det handlar dock fortfarande om små produktionsserier, vilket medför att priset tyvärr fortfarande är högt.

HANS-OLOF TROR att de stora biltillverkarna inte är tillräckligt angelägna om utveckla elbilar och han gissar varför.

– Bränsledrivna bilar kräver regelbunden service och reservdelar

som ska bytas, vilket genererar stora pengar till biltillverkarna. En elbil däremot behöver extremt lite service och saknar många av de delar som en bränsledriven bil behöver byta ut under sin livstid, till exempel avgassystem, koppling, remmar, ilter, tändstift, oljor, glykol, vattenpump, generator, startmotor etc. Elbilarna kommer alltså att ge betydligt mindre inkomster för biltillverkarna och det är förmodligen en anledning till att utvecklingen av elbilar går framåt så sakta, säger Hans-Olof.

Hur som helst tror Hans-Olof att elbilen förr eller senare kommer att göra sitt genombrott.

– Det kommer att innas två huvudsakliga alternativa energikällor för elbilen, antingen ett batteri likt det som inns i min bil eller lite längre fram i tiden en bränslecell. Elbilen har framtiden för sig, men det kommer att ta tid innan genombrottet kommer. De mest optimistiska hävdar att majoriteten av alla nya bilar som säljs om tio år är elbilar, men det tror inte jag. Det kommer att ta ännu längre tid, men för att få fart på utvecklingen så måste de stora biltillverkarna på allvar börja utveckla eldrivna bilar från början och inte bygga om beintliga med förbränningsmotorer, säger Hans-Olof.

Text WESA LEHTO Foto BOSSE KINNÅS

forte 4/2010 2/2009 19

TEKNOLOGI

ALLT SKA ANVÄNDAS Fortums mål är att producera fjärrvärme så energieffektivt som möjligt och att även konsumenterna ska dra nytta av det. Bland annat kan energi i hushållsavfall, samt spillvärme från industrier och avloppsvatten tas tillvara och återanvändas som fjärrvärme.

Text ANTTI POHJA OCH WESA LEHTO Foto SHUTTERSTOCK

F

järrvärmeverksamheten kan delas upp i tre delområden: produktion, distribution och användning.

Fortums mål är att utveckla så energieffektiva lösningar som möjligt för varje delområde. När det gäller produktion är fokus ställt på att Fortums anläggningar i Storstockholm ska kunna leverera hållbar värme baserad på storskalig kraftvärme med återvunna och förnybara insatsvaror. Det innebär att användningen av fossila bränslen blir marginell och att elproduktionen ökar samtidigt som elanvändning till värmepumpar minskar markant.

20 forte 4/2010

När det gäller distribution av fjärrvärme så kan energieffektiviteten ökas genom att noga hålla koll på värmeförluster i fjärrvärmeledningar som finns under marken. Fortum följer detta med ständiga mätningar. − Även det här är viktigt att följa. Med hjälp av bland annat bra isolering av ledningar och optimal temperatur kan förlusterna minskas, säger Anna Vidlund, chef för analysenheten på Heat Scandinavia.

Det tredje delområdet handlar om användning av fjärrvärme. Fortum Värme i Stockholm informerar sina kunder om hur man kan använda energi mer effektivt.

IDAG UTGÖR FÖRNYBAR OCH ÅTERVUNNEN ENERGI DRYGT 70 PROCENT AV ALL TILLFÖRD ENERGI I FORTUM HEAT.

− Det finns ett stort intresse hos kunderna för energieffektivisering och vi märker att de gör ganska mycket. Vi kan hjälpa dem att spara energi på rätt sätt ur ett miljöperspektiv. Vad gäller nya byggnader så är byggkraven som styr utvecklingen mot bättre energieffektivitet rätt så tuffa, säger Anna Vidlund.

INTRESSET FÖR FJÄRRVÄRME är

mycket stort i Storstockholm, och fjärrvärmenätet är idag i princip fullt utbyggt, men alla som vill ha fjärrvärme kan tyvärr inte få det eftersom det inte är ekonomiskt försvarbart att dra ledningarna till alla områden. − I Stockholm finns fjärr-

FORTUM FORSKAR OCH UTVECKLAR

Spillvärme ska användas UTGÅNGSPUNKTEN i effektiv energianvändning är att all värme,

även spillvärme ska användas. Utanför Stockholm, på orter där det exempelvis finns stålverk, pappersmassabruk eller sågverk, är man duktiga på att använda överskottsvärme från industrierna i fjärrvärmeproduktionen.

– I Stockholm har vi inte den här typen av stora industrier, men vi återanvänder ändå spillvärme i mindre utsträckning.

Till exempel återanvänder vår anläggning i Hammarby värme från avloppsvattnet från ett reningsverk och dessutom har vi värmepumpar som tar tillvara spillvärmen från produktionen av fjärrkyla, berättar Anna Vidlund.

En mindre del av returvattnet från fjärrvärmen används till uppvärmning av gator på vintern. Till exempel finns det, under vissa gator i centrala Stockholm, rör som smälter både snö och is på vintern.

En intressant vision som man tittar närmare på i Stockholm handlar om att ”överskottsvärme” från avfallsförbränning sommartid kan användas till produktion av fjärrkyla.

– I framtiden kan det bli lönsamt med en större andel kraftvärme baserad på avfall och biobränslen. Då kan överskott av avfallsfjärrvärme sommartid användas till kylaproduktion, säger Anna Vidlund.

värme i de områden dit det med bibehållen lönsamhet går att dra ledningarna. Hela Stockholms innerstad är kopplad till fjärrvärmenätet och nya bostadsområden, som till exempel blivande Norra Djurgårdsstaden, kommer att få fjärrvärme. Många småhusområden skulle vilja ha fjärrvärme, men tyvärr är det inte lönsamt att dra ledningar till områden med för få eller små hus då investeringskostnaden blir hög och även energiförlusterna skulle bli för stora, säger Vidlund.

Det har utvecklats många intressanta och välfungerande sätt att ta tillvara överskottsvärme som sedan kan användas i produktionen av fjärrvärme.

I Esbo i Finland återvinns överskottsvärme från två stora servercenter. Maskinerna i servercentren alstrar mycket värme som med hjälp av värmepumpar levereras till staden Esbos fjärrvärmesystem. Överskottsvärmen från de två servercentren räcker till att värma upp 2 500 villor i Esbo. På samma sätt återvinns spillvärmen från Stockholms fjärrkylanät i värmepumpar och blir till fjärrvärme.

I STOCKHOLM är man duktiga på

att använda avfall och biobränslen som bränslen. Idag utgör förnybar och återvunnen energi drygt 70 procent av all tillförd energi i Fortum Heat. Byggandet

av ett nytt kraftvärmeverk i Brista, utanför Stockholm, har kommit igång. Det är en investering på 1,9 miljarder kronor.

Den nya anläggningen ska stå klar under 2013 och ta tillvara energin i avfall från bland annat vanliga hushållssopor. Årligen kommer cirka 240 000 ton avfall att användas som bränsle vilket motsvarar 25 procent av den avfallsvolym som årligen uppstår i Stockholmsregionen. Avfallet omvandlas till cirka ca 60 megawatt värme och 20 megawatt el, vilket motsvarar behovet av el och värme för 40 000 normalstora lägenheter. − Vi har en ambitiös basproduktionsplan för fjärrvärme i

Stockholm, vilken innebär att vi kommer att investera cirka 15 miljarder kronor i kraftvärme fram till år 2020. Energieffektiviteten kommer att öka och samtidigt minskar koldioxidutsläppen när vi kommer att använda förnybara och återvunna bränslen i större omfattning. Planen innehåller fler stora satsningar, bland annat ska ett nytt bioeldat kraftvärmeverk byggas vid Värtaverket som ska stå klart senast år 2016. En viktig målsättning är att fasa ut de sista procenten fossila bränslen i Stockholms fjärrvärme och redan år 2020 räknar vi med att endast ca 5 procent av tillförd energi består av kol och olja, säger Anna Vidlund.

forte 4/2010 21

ANSIKTEN

Mikael Lemström har en lång erfarenhet av att arbeta utomlands.

Enligt honom är öppenhet och en positiv inställning de viktigaste egenskaperna för en medarbetare på utlandsuppdrag.

Text MINNA KALAJOKI Foto TOPI SAARI

Ö

ppenhet och positiv inställning behövdes verkligen när Mikael Lemström började jobba i ett land vars affärskultur var helt okänd för honom.

I oktober 2009 utsågs Mikael Lemström till ansvarig chef för divisionen Heat i Polen. I divisionen ingår samproduktion av el och värme, fjärrvärmeverksamhet samt företagets värmelösningar.

Den polska arbetskulturen och atmosfären var något helt nytt för mig.

Det nns gott om utmaningar, men den yrkeskompetens och exibilitet som nns har gjort ett stort intryck på mig. De unga yrkesverksamma människorna vill bli framgångsrika, berättar Lemström.

Mikael Lemström har arbetat utomlands i över tio år och han lever som han lär. Han är så engagerad i sitt nya arbete i Polen att telefonintervjun med honom blev betydligt längre än tänkt.

Vart vi än yttar så bosätter vi oss där ”tillsvidare” och vi yttar hela vårt liv till det nya stället. Vi försöker också lära oss nya seder och bruk så fort som möjligt, berättar Lemström.

Mikael understryker ordet ”vi” eftersom han säger att familjen är den viktigaste kraftkällan för honom.

Hustrun och fyra barn i åldrarna tio till tjugotvå år är en viktig motvikt till arbetet.

22 forte 4/2010

Utöver n natur, historia och den centraleuropeiska kulturen är Lemström intresserad av de möjligheter som den polska marknaden erbjuder.

Affärsmiljön är stabil och förra året var Polen det enda EU-landet där bruttonationalprodukten ökade. Det nns cirka 40 miljoner invånare i Polen och landet som tillhör Östersjöregionen är ett av de viktigaste affärsområdena för Fortum Heat ETT VIKTIGT MÅL NÅDDES i september då Fortum öppnade sitt första egna kraftvärmeverk i Częstochowa. Kraftvärmeverket som producerar både el och värme använder utöver kol även biomassa som bränsle.

Användningen av biomassa minskar koldioxidutsläppen och den polska staten stöder detta med gröna certi kat, förklarar Lemström.

Många saker i Polen utvecklas dock inte så fort som vi är vana vid. Till exempel blev projektet i Częstochowa försenat.

Jämfört med vad som är vanligt i Polen byggdes kraftvärmeverket ändå rekordsnabbt och vi ck mycket beröm för det i polska medier, berättar Lemström.

Det som är speciellt i Polen är

Inte

Mikael Lemström har följt Fortum i världen.

ternationellt arbete forte 4/2010 23

Vart vi än flyttar så bosätter vi oss ”tillsvidare” och vi flyttar hela vårt liv till det nya stället. att ett kraftverk byggs på plats och att det inte används färdiga element eller fabrikskonstruktioner. Totalt gick det åt 2,3 miljoner manarbetstimmar när kraftvärmeverket i Częstochowa byggdes. När kraftvärmeverket i Finnå i Finland byggdes gick det åt under 600 000 manarbetstimmar, säger Lemström.

Częstochowa är Fortums första elproducerande anläggning i Polen.

På värmesidan har kapaciteten målmedvetet ökats hela tiden.

Fortum har förvärvat många värmebolag och marknaden bevakas noga.

I dagsläget är Fortum en liten aktör i Polen.

Lemström uppskattar att storleken på Polens värmemarknad är cirka 150 terawattimmar och under förra året uppgick Fortums värmeförsäljning i Polen till 3,9 terawattimmar.

Privatiseringen fortsätter och många kraftverk kommer att säljas.

Vår strategi är att vara aktiva i denna process. Byggandet av kraftvärmeverket i Częstochowa visar att vårt engagemang i Polen är långsiktigt och att vi vill växa, säger Lemström.

i Asien, och särskilt utvecklingen av kraftverket Laem Chabang i Thailand och även försäljningen av det år 2002 var en av höjdpunkterna i hans karriär.

Efter åren i Asien arbetade Lemström som försäljningschef på Fortum Service. Det globala arbetet förde honom till platser som England, Baltikum, Stockholm, St. Petersburg, Dubai och Hamburg. Frågan är om han inte har blivit trött på att bo på olika ställen under sina tjugo år på Fortum?

Jag har alltid haft intressanta jobb och har haft möjlighet att byta till ännu mer intressanta arbetsuppgifter i treårs intervaller.

Jag har helt enkelt inte hunnit tröttna på mina jobb, förklarar Lemström.

Utöver familjen har fritidsintresset golf följt med honom från land till land. Inte undra på att han gillar Thailand där familjen bodde vid ett bedårande vackert golffält norr om Pattaya. Lemström har ett golfhandikapp på fem och även i Polen försöker han att hinna spela varje helg.

På vintern planerar familjen gärna resor till närliggande skidcenter.

DET ÄR INTE HELT SÄKERT att Lemström

skulle ha sitt intressanta jobb i Polen om han inte hade börjat som praktikant på Fortum för tjugo år sedan.

Han studerade fysik på Tekniska högskolan i Finland och ck praktikplats på dåvarande kraftbolaget Imatran Voima. När han senare blev fast anställd arbetade han först som analytiker och sedan som kraftverkschef.

Redan från de första åren har Lemström följt med Fortum ut i världen. Han har bland annat arbetat i Asien där Fortum startade och utvecklade en verksamhet som sedan såldes.

Efter det har han arbetat på olika ställen i Nordeuropa där Fortum har sin kärnverksamhet.

Mikael Lemström säger att tiden

24 forte 4/2010

Mikael ”Micke” Lemström FAMILJ: hustru och fyra barn UTBILDNING: diplomingenjör (motsvarande civilgenjör i Sverige), Tekniska högskolan i Finland. 1992 BÖRJADE: på Fortum 1990 SENASTE ARBETSUPPGIFTER: direktör, divisionen Heat, Polen, sedan oktober 2009; försäljningschef, Fortum Service, 2008-2009; direktör sydost Asien och Mellanöstern, 2007

D

en finska debatten om så kallade windfall-vinster och beskattningen av dessa vinster började i slutet av år 2005 i samband med att utsläppshandeln började inom EU. Det ansågs att vissa koldioxidfria elproduktionsmetoder, i praktiken vatten- och kärnkraft, drog fördelar av utsläppshandelssystemet och att dessa fördelar borde beskattas.

Enligt utsläppshandelssystemet måste elproducenterna köpa utsläppsrätter motsvarande utsläpp som deras produktion skapar. Fram till år 2012 ska en del av utsläppsrätterna delas ut gratis till producenterna, produktionsanläggningar med stora utsläpp måste dock köpa er utsläppsrätter på marknaden. Kostnaderna för utsläppsfri produktion ändras inte eftersom den inte behöver några utsläppsrätter.

Elpriset på den nordiska elbörsen fastställs efter priset på den billigaste produktionsmetoden som räcker till att tillfredsställa den aktuella efterfrågan.

Diskussionen utgår oftast från att det alltid handlar om kondenskolkraft som sätter marknadspriset, priset inkluderar även då kostnaderna för utsläppsrätter.

Under 2009 exempelvis styrde kondenskolkraften marknadspriset endast upp till 60 procent.

NÄR KONDENSKOLKRAFT STYR marknadspriset ökar även

priset på elen som produceras utsläppsfri, eftersom man bara kan ha ett elpris. I Finland ses dessa ökade marknadspriser på grund av utsläppsrätter som oförtjänta inkomster, windfall, för produktionen som sker utan utsläpp. I andra EU-länder ses frågan om windfallvinster på ett annat sätt: windfall-vinster är de gratis utsläppsrätter som ges till producenter som producerar fossila bränslen.

– Utsläppsrätterna kan antingen användas i egen produktion eller säljas vidare för marknadspris. Då har även utsläppsrätter som har utdelats gratis ett ekonomiskt värde som påverkar produktionskostnaderna på el och därmed elpriset. I övriga Europa ses fördelarna som de gratisutdelade utsläppsrätterna ger som windfall-vinster och därför har EU beslutat att sluta med utdelningen av gratis utsläppsrätter efter år 2012, säger Esa Hyvärinen, direktör för Fortums samhällskontakter.

Syftet med utsläppshandeln är att öka lönsamheten och konkurrenskraften för utsläppsfri produktion och att sporra till utsläppsfria investeringar.

– Syftet med utsläppshandeln är att det ska vara lönsamt att investera i utsläppsfri kapacitet och att redan existerande utsläppsfri kapacitet används maximalt samt att underhållet sköts väl. I början förstod man kanske inte att syftet med utsläppshandeln var att ytta även priset på gratis utdelade utsläppsrätter till marknadspriset på el och att det skulle innebära att elpriset ökar, säger Esa Hyvärinen.

Hyvärinen anser att Finland har mycket svårt att motivera beskattningen av utsläppsfri produktion.

Beskattningen skulle strida mot syftet och andan i utsläppshandelslagstiftningen.

Den allmänna motiveringen för skatten är att fördelarna skulle bli stora. Enligt den nska regeringens de nition räknas utsläppsrätternas påverkan på

INVESTERING

EN VÄRLD UTAN UTSLÄPP MED HJÄLP AV SKATTEPOLITIK Finskt skatteförslag hotar investeringar i utsläppsfri produktion Finlands regering stoppade i augusti sitt förslag om en windfall-beskattning. Den planerade skatten, vilken utgår från produktionen av utsläppsfri vatten- och kärnkraft, var inte bara diskriminerande utan stod också i strid med klimat- och energipolitiska mål.

Text MINNA KALAJOKI, PAULIINA VUOSIO

elmarknadspriset som windfall-vinst. I praktiken går det inte att de niera detta på ett objektivt sätt. Det skulle leda till att beskattningen enbart skulle ske med hjälp av en bedömning och Finland har målmedvetet avskaffat den här typen av beskattning i andra områden.

– Fördelarna som vatten- och kärnkraften drar av utsläppshandeln beskrivs i många förslag som orimligt stora, eftersom man enbart räknar med produktionens varierande kostnader. Både vatten- och kärnkraften är mycket kapitalintensiva produktionsmetoder och på längre sikt måste även dessa kostnader täckas, säger Hyvärinen.

DEBATTEN SOM HAR PÅGÅTT i era år kulminerade i mars 2009 då regeringens nanspolitiska ministerutskott kom överens om att skatten skulle införas. I augusti kom man dock fram till att skatten inte kan genomföras eftersom nansministeriet inte hittade en genomförbar modell för detta.

Esa Hyvärinen är inte överraskad över att skatten inte gick att genomföra.

Enligt EU-lagstiftningen skulle den föreslagna windfall-skatten vara diskriminerande eftersom vatten- och kärnkraft hade beskattats, men inte andra produktionsformer. Dessutom skulle beskattningen inte gälla el som industrin producerar själva eller är delägare i. Den här typen av selektiv beskattning kan tolkas som statligt stöd till andra produktionsmetoder och producenter.

Den planerade skatten strider också mot avsikterna i EU:s energiskattedirektiv.

– Målet är att styra beskattningen till energianvändningen, där beskattningen ger störst nytta. Om även produktionen skulle beskattas så skulle elen beskattas två gånger, säger Hyvärinen.

Dessutom skulle windfall-skatten snedvrida konkurrensen eftersom den inte skulle gälla importerad el. Faktumet är dock att elen rör sig enkelt mellan länderna, inte minst på den gemensamma nordiska marknaden.

– Skatten skulle minska konkurrenskraften för den inhemska elen och elimporten skulle öka, fast den politiska ledningen tvärtom vill minska beroendet av importerad el, säger Hyvärinen.

När skatten planerades lovade regeringen att den inte skulle leda till ökade elpriser för konsumenterna. Hyvärinen anser att förr eller senare skulle även marknadspriset öka eftersom alla typer av extrakostnader till sist hamnar på konsumentpriset. Skatten skulle fullt ut även öka priset på elen som industrier producerar själva. Samma sak skulle även gälla många kommunala bolag som utöver marknadspris baserar sin prissättning på produktionskostnader. Skatten skulle direkt minska bolagens inkomster, vilket skulle bromsa kommande investeringar.

– Sammanfattningsvis kan sägas att den föreslagna windfall-skatten vare sig skulle gynna industrin som använder mycket energi eller konsumenterna, den skulle inte heller sporra till investeringar i förnybar eller utsläppsfri produktion. Även intresset för att underhålla redan existerande utsläppsfri kapacitet skulle minska, tror Esa Hyvärinen.

Risken nns också att utländska investerare skulle minska sina investeringar i nsk industri om skatten till slut ändå skulle införas.

– Internationella analytiker följer utvecklingen mycket noga. Summariska skatteförslag är inte bra näringspolitik som lockar investerare till landet, skatten berör inte bara Fortum och övriga delar av energibranschen

utan får bredare konsekvenser, hävdar Hyvärinen.

I FINLAND FORTSÄTTER DEBATTEN och frågan om windfall-skatten kommer säkert upp i valrörelsen under våren.

– Energi kommer beskattas även i framtiden och då är det viktigt att skatterna stödjer klimat- och energipolitiska mål. Självklart måste skatterna vara i överensstämmelse både med Finlands och med EU:s lagstiftning.

En heterogen beskattning skulle snedvrida konkurrensen på de internationella elmarknaderna, poängterar Hyvärinen. Även i andra länder pågår debatt om energiskatter. I Tyskland planeras en uranskatt som skulle nansiera förnybar produktion. I Sverige beskattas vattenkraft med hjälp av en särskild fastighetsskatt och kärnkraft med en skatt som baseras på effekten. Båda skatterna har ifrågasatts och argumenten mot dessa skatter är samma som i fallet med windfallskatten i Finland.

Debatten om en windfall-skatt kan dock klinga av eftersom elproduktionen inte ska få utsläppsrätter gratis efter år 2012.

– Efter det kommer miljöstyrningen av elproduktionen att enbart ske med hjälp av utsläppshandeln, som ska styra produktionen mot utsläppsfria produktionsmetoder, säger Esa Hyvärinen.

FORTUM OM ENERGIBESKATTNINGEN Beskattningen får inte vara diskriminerande mellan och inom olika elproduktionsmetoder Beskattningen ska uppmuntra till utsläppsfri produktion Beskattningen får inte snedvrida den internationella konkurrensen Beskattningen ska stödja klimat- och energipolitiska mål Beskattningen måste ha sin tyngdpunkt på elanvändningen och inte på produktionen

forte 4/2010 25

FORTUM STÖDER

Gå en elskåpsvandring i Stockholm!

Besök www.fortum.se/elskap där du kan läsa mer och hämta din karta.

GRÅ ELSKÅP

Vinnarna i elskåpstävlingen: fr v. Anna Blomberg, Joanna Fransson och Stefanie Hansson.

blev konst

26 forte 4/2010

EN IDROTTARES LIV

Text WESA LEHTO Foto STEFAN SJÖDIN

T

ävlingen engagerade många stockholmare. Allmänheten bjöds in för att rösta fram sina favoriter och inte mindre än 180 000 röster kom in. Dessutom fanns en jury som skulle utse tre hedersomnämnande: bästa stadsmotiv, bästa elektriska motiv och Fortums kulturpris på 25 000 kr. Juryn hade inget lätt arbete att välja vilket av alla bidrag som skulle få Fortums kulturpris, men till sist valdes bidraget ”Stockholmskollaget”.

Det är tre tjejer, Stefanie Hansson, Joanna Fransson och Anna Blomberg som har gjort bidraget.

Tillsammans studerar de grafisk design på Berghs School of Communicationi Stockholm och de är överlyckliga över att de har vunnit tävlingen.

– Det är helt underbart att vi vunnit. Det var många människor som engagerade sig i vårt arbete så vi blev riktigt rörda. Vi började

tverk

alla tre på Bergs i höstas och kände inte varandra innan. Det var jättekul att arbeta tillsammans och vi har blivit väldigt goda vänner under det här projektet. Vi har redan börjat planera att starta en egen byrå efter utbildningen, berättar Stefanie.

Stefanie, Joanna och Anna beslutade i sista stund att delta i tävlingen, och sedan gick det fort.

– Idén till motivet kom fram redan efter två timmar och sedan tog det cirka sju timmar att göra själva bilden. Vi gjorde inga skisser utan började rita på ansikten direkt. Vi hade väldigt roligt när vi arbetade och vi hoppas att de glada ansiktena ska göra stockholmare lite gladare och att det skapar en positiv stämning, säger Joanna.

Det var en kort men intensiv arbetsperiod.

Utöver själva arbetet marknadsförde Stefanie, Joanna och Anna sitt bidrag stenhårt för att värva så många röster som möjligt. Vänner och vänners vänner kontaktades bland annat via Facebook och Anna bad sina kunder på sin arbetsplats att rösta på deras bidrag.

Prispengarna på 25 000 kronor ska finansiera en resa till Berlin.

– Det finns mycket att se där och det blir lite av en inspirationsresa för oss tre. Men

DET ÄR HELT UNDERBART ATT VI VUNNIT.

minst lika viktigt är att vi kan fortsätta att ha kul tillsammans och fördjupa vår vänskap som började tack vare elskåpstävlingen, säger Anna.

De trettio tävlingsbidragen kommer att pryda elskåp runt om i Stockholm fram till årsskiftet. Samtidigt pågår ett unikt projekt där Fortum tillsammans med Stockholms stad ska försöka minska klottret och göra staden trevligare. Varje år kostar klottersaneringen av elskåp 10 miljoner kronor.

– Det är roligt att så många tog tillvara på denna möjlighet att få utlopp för kreativitet och omtanke om Stockholm. Juryn hittade värdiga vinnare som lyfter fram Stockholm som miljöhuvudstad. Jag hoppas att så många som möjligt tar sig tid att titta på de personligt designade elskåpen runt om i staden, säger Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd i Stockholm och juryns ordförande.

Nicklas Wiberg Tiokampare

WILSON PRODUCTIONS

Enbart i Stockholm nns hundratals gråa elskåp som ofta är nerklottrade. För att göra elskåpen vackrare och för att minska klottret arrangerade Fortum och Stockholms stad en elskåpstävling.

Tävlingen blev en succé, det kom in 1 210 bidrag.

30 av dem har röstats fram och ska pryda Stockholms elskåp fram till årsskiftet.

Tiokamp kräver mycket energi DET VAR EN REN TILLFÄLLIGHET att jag började med tiokamp. Jag höll på med en annan typ av idrott, men råkade prova tiokamp som en kul grej och blev fast direkt. Sedan dess har mitt idrottande helt handlat om tiokamp. Det är en varierande, inspirerande och rolig idrottsgren, även om den förstås kräver mycket. Att hålla på med tio olika grenar ställer sina krav, både på träningen och på kroppen.

FÖR ATT BLI EN BRA TIOKAMPARE krävs det mycket teknikträning inom de olika grenarna. Styrka är väldigt enkelt att bygga, men det gäller också att satsa mycket på teknikträning för att bli bra på alla tio grenar. Alla som håller på med det här har självklart sina favoritgrenar. För min del är det spjut och höjdhopp som jag gillar mest.

ALLA GRENAR KRÄVER OLIKA TEKNIKER och därför är det roligt att träna. Träningen blir mycket varierande och jag brukar köra tre dagar träning, en vilodag och sedan tre dagar träning igen. Med det här systemet blir det aldrig samma typ av träning, exempelvis varje måndag, utan det rullande schemat ökar variationen i träningen.

TIOKAMP PÅGÅR I TVÅ DAGAR, fem grenar under varje dag. Det sliter förstås mer på kroppen när man ska tävla i tio olika grenar i två dagar och därmed är även risken för skador större. Det här är dock väldigt individuellt och när man väl kan tekniken i de olika grenarna så är risken för skador mindre. Jag kommer absolut att fortsätta med tiokamp så länge jag kan fortsätta att utvecklas och tycker att det är kul. Jag är övertygad om att under de kommande åren kommer jag att satsa för fullt.

DET KRÄVS MYCKET ENERGI för att orka hålla på med tiokamp. Det gäller att spara på sina resurser så att energin räcker till för alla tio grenar. För mig är det även viktigt att spara energi hemma. Mitt bästa energispartips till alla som bor i en lägenhet är att byta ut alla vanliga glödlamport till lågenergilampor. Det är mycket enkelt och man sparar mer energi än vad man tror.

forte 4/2010 27

Visste du att olivkärnor innehåller mer än dubbelt så mycket energi som trä? Därför tar vi varje år tillvara flera tusen ton och använder som biobränsle. Ett och ett halvt kilo räcker t ex både till att värma ett bad och el att mixa 300 fruktdrinkar. Förutom att naturen blir glad är hanteringen av kärnavfallet ett nöje i sig. Ringla det över salladen, lägg i drinken eller bred på ett kex. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.se Forte 215x280_Oliv.indd 1

10-03-05 15.59.49