Page 1

INKLUDERANDE INKLUDERANDE IDROTT IDROTT

1


INKLUDERING GENOM IDROTT En inkluderande förening berikar med nya nätverk och blir en arena för erfarenhetsutbyte som gör att medlemmarna växer och åstadkommer bättre resultat. Ett aktivt engagemang skapar en känsla av delaktighet inom gruppen. Delaktigheten kan främjas på många olika plan, t.ex. genom språk, rekrytering, mötesplatser, ekonomi, dialog, prestation och gemenskap. Framför allt handlar det om att bemöta varandra. Detta är en guide till alla som är intresserade av konkreta råd för att stärka mångfalden i föreningarna. Texten är skriven av anställda på Föreningen Luckan rf. och Finlands Svenska Idrottsförbunds projekt På samma linje samt Folkhälsans projekt Hälsa i mångfald. Redaktör: Sonja Rodén Grafisk formgivning: Cecilia Lindström Tryck: Grano, Vasa 2019 2


BEGREPP

Integration

Normer

Integration innebär att individen anpassar sig till gruppen. Det betyder att man låter en individ vara med i en grupp, men gruppen fortsätter att ha samma utformning som tidigare.

Normer betyder oskrivna regler. Allmänt delade, men många gånger underförstådda, regler och förväntningar på beteende.

Inkludering

Diskriminering

Inkludering innebär att individen förändrar gruppens utformning genom sitt deltagande i gruppen. Inkludering tillåter individen att vara sig själv i ett nytt sammanhang och låter hen utveckla gruppen genom utbyte av erfarenheter.

Diskriminering innebär att en person behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation, uttryckligen på grund av en eller flera personliga egenskaper.

3


INSATSER Vad göra som ledare?

Vad göra som förening?

• Lyft medlemmarnas individuella styrkor.

• Utse faddrar/tutorer inom laget som ser till att nya medlemmar får nödvändig information.

• Dialog och kommunikation på lika villkor bland alla medlemmar. • Utgå från att behandla alla utgående från samma regler, men med tanken att alla är olika. • Berätta oskrivna regler som inte behöver vara självklara, t.ex. varför man ska komma i tid till träningar. • Inkludera föräldrar i verksamheten på olika sätt, t.ex. som lagledare eller hjälptränare. • Tänk utanför boxen, föräldrar som inte kan skjutsa barn kanske kan delta genom att baka till nästa cup, tävling eller utställning. • Skapa en fungerande kommunikationslänk till hemmen, utred vilka kanaler som är mest effektiva. Tänk på att alla inte använder sociala medier.

• Se till att information når ut till de berörda, t.ex. genom att utse en person till kommunikatör för föreningen. • Utforma en presentationsmanual om föreningen som anpassas enligt målgrupp. • Se över föreningens värdegrund, föreningen är en spegelbild av samhället vi lever i. Hjälpfråga: Vad vill föreningen stå för? • Ha en tydlig hemsida på olika språk där kontaktuppgifterna är uppdaterade. Denna åtgärd återspeglar föreningens värdegrund, det vill säga hur öppen föreningen är gentemot nya medlemmar. • Skapa tydliga rutiner för om någon handlar mot värdegrunden, t.ex. låt inte en spelare spela färdigt matchen om hen har betett sig osakligt mot någon i motståndarlaget. • Besök olika målgrupper och berätta om föreningens verksamhet, personlig kontakt är effektivare än infoblad. • Rekrytera medlemmar från ett brett fält, t.ex. genom djungeltrumman och ordna dagar där man får prova på idrottsformen.

4


• Fundera på alternativ till betalning av medlemsavgift. Kan en person som inte har möjlighet att betala sin medlemsavgift kompensera med arbete på en cup eller uppvisning?

• Dela information till nya medlemmar över platser där utövning av aktiviteter som kompletterar träningen kan utföras, t.ex. bollplan, motionsspår eller utomhusgym.

• Samarbeta med andra föreningar och våga dela medlemmar sinsemellan, detta sparar föreningens resurser.

• Ha en styrelse som representerar mångfald där uppsättningen varieras gällande kön, etnisk bakgrund, ålder osv.

• Dela en checklista för vad som skall packas med inför resor/ matcher, detta underlättar medlemmarnas förberedelser. • Värdesätt kommunikationen med kommunens representant och ge konkreta önskemål på hur verksamheten kunde utvecklas, t.ex. genom idrotts anläggningar och kollektivtrafik. • Anpassa utrymmen och redskap enligt behov. • Cirkulera idrottsutrustning i föreningen, t.ex. utrustning som man vuxit ifrån. Vad göra på förbundsnivå? • Se över användningen av personnummer, ibland saknar nyanlända ett finskt personnummer som behövs för registrering och anmälning.

• Samarbeta med organisationer och avdelningar i kommunen, t.ex. integrationsenheter, församlingar och frivilliga organisationer. Vad göra i kommunen? • Utforma ett mångspråkigt infoblad över idrottsmöjligheter i kommunen. • Poängtera betydelsen av en egen hobby för varje individ. • Ha en idrottsbank, där utlåning av idrottsutrustning för kommuninvånare kan ske. Det kan t.ex. vara i anslutning till biblioteket. • Utse en anställd som ansvarar över kontakten med föreningarna.

• Inför lägre avgifter, t.ex. tävlingslicenser. • Utveckla spontanidrotten, så att man kan samlas utanför traditionellt föreningsengagemang. 5


TÄNKVÄRDA ORD I Finland råder en diskrimineringslag som finns till för att förebygga diskriminering och främja likabehandling. Detta innebär att aktörer såsom myndigheter, utbildningsanordnare, inrättningar och organisationer är skyldiga att främja likabehandling i sin verksamhet. Med andra ord gäller detta även idrottsföreningar, vilka kan fungera som förebild för andra aktörer i samhället. Centrum för idrottsforskning i Sverige har påvisat att unga med utländsk bakgrund trivs bra inom sin idrott och upplever ett slags frihet från uppmärksamhet utifrån sin bakgrund inom idrotten. Däremot upplever dessa unga idrottare ofta att idrotten ger utrymme för rasistiska yttranden på ett sätt som inte tillåts på andra områden i samhället. En rad undersökningar från Riksidrottsförbundet i Sverige visar att flickor som är födda utanför Europa är minst delaktiga i idrotten, invandrare är underrepresenterade både som tränare och förtroendevalda samt att det fortfarande finns begränsningar för invandrare att nå landslag. Istället för att fråga oss varför vi inte har mer mångfald inom verksamheten, kunde man fokusera på varför “de andra” inte vill vara med i verksamheten. Idrott är till för alla. Tillsammans kan man skapa ett erfarenhetsutbyte där man växer genom att lära sig av varandra.

6


RECEPT FÖR ATT STÄRKA MÅNGFALD Ha tålamod Var tydlig Se flexibla lösningar Utnyttja erfarenhetsutbyte Samarbeta Lyssna Möt varandra med respekt

KÄLLOR OCH INSPIRATION infoFinland Luckan integration, FIKA föreningshandbok “Tredje sektorn som integrationsarena” Svenska Österbottens Ungdomsförbund, broschyren “Jämställd Förening” C. Dartsch & J. Pihlblad, Vem platsar i laget? – en antologi om idrott och etnisk mångfald, 2012 R. Bjuhr, Idrott för alla? En fallstudie om inkludering i idrottsföreningar i Umeå, 2012 Monaliiku - Monikansallisten naisten hyvinvointi ja liikunta ry Diskrimineringslag 1325/2014 Centrum för idrottsforskning i Sverige Inkluderande idrott, Riksidrottsförbundet i Sverige

7


”Sports is one of the prime tools in order to promote social participation, health and well-being. Sports can also be a gateway into employment and to promote quality of life. In order to use sports to achieve goals, different kinds of expertise is needed.” Christian Thibault, VD Liikkukaa - Sports for all

”Idrott är en kraftfullt verktyg för inkludering av missgynnade grupper i samhället. Det är en enastående möjlighet när det gäller att sammanföra människor från olika kulturer.” Claudia Nystrand, VD Monaliiku

“Olikheter är en styrka” Admir Lukacevic, grundare av Idrott Utan Gränser

Profile for foreningenluckan

Inkludering genom idrott  

Advertisement