Föreningsarbete mot sexuella trakasserier

FÖRENINGSARBETE FÖRENINGSARBETE MOT MOT SEXUELLA SEXUELLA TRAKASSERIER TRAKASSERIER PRAKTISKA TIPS FÖR FÖREBYGGANDE ARBETE OCH SKAPANDET AV HANDLINGSPLANER

1

Denna handbok är sammanställd för att stödja idrottsorganisationer i att skapa handlingsplaner mot sexuella trakasserier. Syftet med handboken är att ge konkreta tips på förebyggande åtgärder i att skapa trygga idrottsmiljöer som är fri från sexuella trakasserier.

Handboken innehåller även begreppsdefinitioner, samt tillvägagångssätt vid situationer där trakasserier på grund av kön, sexuella trakasserier eller sexualbrott har skett. Det är viktigt att komma ihåg att en handlingsplan bör hållas levande och uppdateras vart efter att lagen och de nationella riktlinjerna förändras. Trakasserier kan förekomma på olika sätt och därför bör varje ärende behandlas unikt och med noggrann eftertänksamhet.

Rekommendation är att varje förening formar sin unika handlingsplan, som lämpar sig bäst för deras verksamhet.

Personer som drabbas av trakasserier är ofta i en beroendeställning till en annan individ, det vill säga att personen som trakasserar utnyttjar sin maktställning i förhållande till den drabbade. Därför är det viktigt att föreningen är medveten om de risker som finns så att eventuella övergrepp kan förhindras och upptäckas i tid. En utsatt person kan ofta känna skuld och skam i det som har skett, men vill eller vågar inte prata om det. Var lyhörd och reagera alltid på om ett barns eller en ungdoms beteende förändras.

En handlingsplan för att motverka sexuella trakasserier har en direkt koppling till jämställdhetsarbetet inom idrotten. För att trygga en god kontinuerlig idrottsutveckling, är utgångspunkten att skapa en trygg idrottsmiljö.

På samma linje hoppas att denna policy ger information och stöd i att skapa en trygg idrottsmiljö.

Som ytterligare inspiration till temat rekommenderas Finlands olympiska kommitténs snabbguide, Lov att bry sig, lov att ingripa www.olympiakomitea.fi/uploads/2020/09/15128f97-lov-att-bry-sig.pdf

2

UNDERSÖKNING KRING TRAKASSERIER INOM FINLÄNDSK IDROTT I september 2020 publicerade Finlands Centrum för etik inom idrotten (FCEI) resultaten från en omfattande utredning kring trakasserier inom finländsk idrott. På basen av undersökningsdata är sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön vanliga inom idrott. Undersökningen där över 9000 tävlingsidrottare deltog visar på problemens omfattning och att åtgärder bör införas.

Av respondenterna som svarade har var tredje kvinna och var femte man utsatts för sexuella trakasserier inom tävlingsidrotten. De största riskgrupperna för att utsättas för sexuella trakasserier är kvinnor, personer i ung ålder, minoriteter och kvinnor som idrottar på hög nivå. Av männen är det personer som tillhör en sexuell minoritet som är i den största riskgruppen. Av minoriteterna är det kvinnor med funktionsvariation som löper största risk för att utsättas för sexuella trakasserier.

På basen av resultaten från undersökningen rekommenderar FCEI att hela idrottsgemenskapen målmedvetet fortsätter göra åtgärder för att ändra idrottskulturen. Detta skall göras genom spridning av material och information om tjänster, samt i form av handlingsplaner i motverkandet av sexuella trakasserier.

I idrottsgrenar där en s.k. machokultur är påtaglig med en samtalskultur som präglas av stötande tal om femininitet och homosexualitet, förekommer trakasserier i högre skala.

3

BEGREPP I jämställdhetslagen förbjuds diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck.

Både direkt och indirekt diskriminering, samt sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön förbjuds.

Trakasserier på grund av kön Avser ett uppträdande som kränker en

Med könsidentitet avses en persons

persons värdighet p.g.a. kön, könsidenti-

upplevelse av sin könstillhörighet.

tet eller könsuttryck. Trakasserier på grund

Med könsuttryck avses uttryck för kön

av kön är inte av sexuell karaktär, men har

genom klädsel eller beteende eller på

som syfte att kränka en persons psykiska

något annat motsvarande sätt.

eller fysiska integritet och att skapa en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller ångestfylld atmosfär.

Exempel på könsbaserade trakasserier är: • nedvärderande språk och tal om ett annat kön

• mobbning och diskriminering på grund av personens könstillhörighet Trakasserier är ibland oavsiktliga och har sin grund i tanklöshet, men är andra gånger avsedda att såra, trycka ned eller förnedra. Trakasserier på grund av kön kan ofta vara ett uttryck för maktutövning och förtryck. Det viktigaste kännetecknet för trakasserier är att de är oönskade av den som utsätts för dem. Avgörande är den utsattas upplevelse, inte förövarens motiv.

Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier avses någon form av icke önskvärt verbalt, nonverbalt eller fysiskt beteende av sexuell karaktär vars syfte är eller som leder till en kränkning av en persons psykiska eller fysiska integritet, särskilt när detta sker genom att skapa en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller tryckande stämning.

Exempel på sexuella trakasserier är: • sexuellt antydande gester, uttryck eller visslingar och blickar som är anstötande • sexuella tal, tvetydiga skämt, förlöjligande av sexuell läggning eller nedvärderande ord på grund av kön, kalla någon för glåpord; t.ex. bög eller hora, kommentarer och frågor om kropp, klädsel eller intima frågor som berör privatlivet.

• oönskad fysisk kontakt såsom onödig beröring av en annan persons kropp • sexuellt riktade meddelanden, e-post, samtal, bilder och videor, inlägg på sociala medier Om sexuella trakasserier riktar sig till en person under 16 år kan det uppfylla kriterierna för ett sexualbrott. Trakasserier kan ibland ha sin grund i tanklöshet, men är andra gånger avsedda att såra, trycka ned eller förnedra. Det viktigaste kännetecknet för trakasserier är att de är oönskade av den som utsätts för dem.

4

En ovälkommen handling med anspelning på sex, handlar inte längre om en ömsesidig flirt.

Sexualbrott I den finska strafflagen definieras flera olika brottsbenämningar som sexualbrott. Sexualbrotten omfattar våldtäkt, sexuellt utnyttjande av barn och brott i anslutning till sexhandel. Ett sexualbrott är en handling som kränker den sexuella självbestämmanderätten eller ett barns eller en ungdoms normala utveckling. Handlingen kan göras fysiskt på plats, via telefon eller internet.

Sexualbrottslagen är till för att skydda individer och innehåller därför också särskilda bestämmelser som skall trygga minderårigas säkerhet. Om personen är under 16 år har ingen äldre tonåring eller vuxen rätt att göra något sexuellt med eller mot en, även om personen själv vill eller tar initiativ. Det är ett brott. Ett barn har inte heller rätt att röra ett annat barn mot dess vilja.

I situationer där barn och ungdomar har ett förtroende till en person med auktoritet finns en skyddsålder på 18 år. Lagen om skyddsåldern skall skydda barn och ungdomar från sexuellt utnyttjande. Personer som befinner sig i ett förtroenderelation eller i en auktoritär position är till exempel lärare, hobby- eller annan instruktör, tränare eller assistent.

Exempel på sexualbrott är: • sexuellt utnyttjande av ett barn, t.ex. att: • locka ett barn till sexuella handlingar • röra barnets bröst, könsorgan, rumpa eller lår • ge sexuella förslag, tal och skicka meddelanden riktade till en person under 16 år • visa sexuellt material till ett barn • ha samlag med ett barn under 16 år

• sexuella trakasserier • våldtäkt • att utnyttja sitt överläge och få någon att känna att den måste ställa upp på sex • i grova fall av mobbning och diskriminering på grund av personens könstillhörighet

5

Grooming Det är alltid olagligt att kontakta barn i ett sexuellt syfte. Grooming är ett brott som kan beskrivas som en förberedelse till sexuella övergrepp mot barn. I och med internets utbredning har det blivit enkelt att kontakta barn och unga i syfte att utnyttja sexuellt.

En groomingprocess kännetecknas ofta av ett likartat mönster, där strategin till en början är att skapa ett känslomässigt band för att senare förbereda barn för sexuella övergrepp. Övergreppen kan ske fysiskt på plats genom arrangerat möte eller genom webbkameran, som förvaren kan spara bildmaterial ifrån och i efterhand kan använda som utpressning för att få offret att ställa upp på ytterligare handlingar.

Strategierna innefattar ofta till en början smicker, där groomaren försöker få tillgång till offrets tillit och på så vis bli en viktig del av hens liv. Därefter börjar gränserna successivt och systematiskt suddas ut och förövaren börjar initiera på sexuell kontakt. I många fall upplever offret romantiska känslor till en början, vilket också gör det svårt förstå att det som pågår är sexuellt utnyttjande. Så småningom övergår känslorna till obehag, men då kan groomingen ha övergått till hot och utpressning. På grund av att relationen involverat romantiska känslor hos offret, kan hen uppleva skuld och skam, samt anklaga sig själv snarare än förövaren.

Grooming kan även ske inom idrotten. Denna process involverar även grooming av omgivningen, d.v.s. att man involverar föräldrar, andra tränare och vuxna i strategin för att undvika misstanke och upptäckt. Grooming som förekommer i en adept- tränarrelation kan innehålla drag av idrottsspecifika kännetecken, som ofta kan uppfattas som positivt och önskvärt från idrottarens och omgivningens håll. Detta kan vara i form av mera exklusiv träningstid med tränaren, ökad uppmärksamhet och beröm, positiv särbehandling. Så småningom övergår relationen till mera isolering, ökad kroppsfokus och kroppskontakt i och utanför träningsmomentet, diffusa meddelande med sexuell karaktär och som i slutändan kan övergå till övergrepp.

6

Våldspyramiden Våldspyramiden är ett sätt att visualisera hur ett oönskat beteende kan eskalera. Den belyser vikten av att ta tag i problem så tidigt som möjligt och inte låta våld normaliseras. Våldspyramiden är presenterad av Sveriges Riksidrottsförbunds handbok ”Skapa Trygga Idrottsmiljöer” (Bäck & Magnusson, 2019).

NIVÅ 5 Grova brott Grov misshandel, våldtäkt, mord, dråp

NIVÅ 4 Våld Misshandel, sexuella övergrepp, hot, systematiska kränkningar

NIVÅ 3 Fysisk mobbning Slag och sparkar, ringa misshandel Sexuella trakasserier Trakasserier, förolämpningar och kränkningar

NIVÅ 2 Knuffar, sexuella anspelningar, psykisk mobbning, elaka kommentarer, miner, utfrysning

NIVÅ 1 Bemötande, problematiskt språk, sexistiska och homofobiska skämt, bråk på “skoj”, objektifiering, traditionella könsroller

7

FÖREBYGGANDE ARBETE En föreningen kan stärka säkerheten för verksamheten genom att följa instruktionerna nedan.

1. Kontrollera brottsregister Kontrollera brottsregister för alla anställda, såväl som frivilliga som arbetar kontinuerligt med barn och ungdomar. Intervjua alla och be om rekommendationer. Läs mera i kapitlet “strafflagen och kontroll av brottsregister”.

Att begära utdrag är en del av ett förebyggande arbete och något som bör gälla lika för

Tränar- och ledarrollen är ett

alla. Vetskapen om att föreningen kontrollerar

förtroendeuppdrag och innebär

brottsregisterutdraget förebygger problemet

att ett förtroende ges till ledarna.

och förhindrar personer som tidigare gjort sig skyldiga till att äventyra barns säkerhet att delta i den frivilliga verksamheten.

2. Skapa gemensamma spelregler Kontrollera att föreningens regler också beaktar trakasserier och våld, samt eventuella åtgärder som följs om någonting sker. Skapa tydliga gemensamma spelregler för varje grupp, lag och tränarteam. Kräv att alla anställda och frivilliga åtar sig reglerna genom att underteckna.

Låt också barnen och ungdomarna vara delaktiga i att forma spelregler och i besluten som berör dem. På det viset signaleras att även deras åsikter är viktiga och ger dem möjlighet att påverka. Det ökar även chansen att du får ett förtroende till adepterna och de vågar berätta för dig om sådant som inte känns bra.

Ha som regel i föreningen att varje år ordna möten med lag och/eller grupper där ledare och aktiva pratar om föreningens värderingar och önskemål gällande föreningens anda. Sträva efter att ha en öppen dialog också om saker som upplevs jobbiga. På det viset ökar man möjligheten att upptäcka barn som riskerar att utsättas för osakligt bemötande.

3. Tät vuxennärvaro Ju flera vuxna som är närvarande på idrottsaktiviteterna, desto större chans att se vad som föregår inom grupperna. Skapa ett tränarteam, eller ett roterande system där en förälder är med som ett extra hjälp under träningarna. Då minskar riskerna för att någon blir utsatt.

8

4. Utse ansvarspersoner Utse ansvariga som kan meddelas ifall olämpligt beteende sker. En ansvarsperson i en förening kan till exempel vara någon från tränarutskottet, en styrelsemedlem eller verksamhetsledare.

5. Information på hemsidan Informera om gemensamma regler och vem som är föreningens ansvarspersoner tydligt på hemsidan.

6. Gör en handlingsplan om hur man bemöter osakligt beteende och trakasserier En på förhand uttänkt handlingsplan kan underlätta hur man stegvis behandlar ärenden för eventuellt osakligt beteende. Kom ihåg att handlingsplanerna bör ändå hållas levande och uppdateras efter erfarenhet och anpassas från fall till fall. Läs mera i kapitlet “Handlingsplan”.

7. Utbilda anställda, tränare och frivilliga För att förebygga trakasserier, våld och alla former av osakligt beteende är det viktigt att alla som arbetar med idrott får utbildning i ämnet. Det viktigt att policyn hålls levande via samtal och diskussioner ledarna emellan.

8. Sprid kunskapen Ju fler föräldrar, idrottare, tränare och andra personer som är engagerade i idrotten vet om fenomenet, desto lättare är det att genomskåda olämpligt beteende. Kunskapshöjningen gör det svårare för förövare att agera. Av denna anledning är det särskilt viktigt att prata om ämnet.

9. Samla feedback Samla med jämna mellanrum feedback från föreningsmedlemmarna. Uppmuntra också till att spontant ge feedback om det finns anledning till att ge det. Genom att sända ut feedbackformulär visar man att föreningen bryr sig om medlemmarnas välmående. På detta sätt kan en förening ingripa i osakligt beteende som annars inte skulle komma fram.

9

STRAFFLAGEN OCH KONTROLL AV BROTTSREGISTER När vi talar om trakasserier på grund av kön eller sexuella trakasserier, syftar man oftast på situationer som inte är ett brott utan mera i karaktär av osakligt beteende.

Den allvarligaste formen av osakligt beteende kan dock överskrida gränsen för brott. Vuxna inom föreningsverksamheten bör vara medvetna om sexualbrottslagen och om det finns misstankar om ett sexualbrott är det viktigt att utredningen alltid genomförs av polisen, inte av föreningsaktiva.

Enligt lag har en förening rätt att begära att den som skall arbeta med, eller på annat sätt ha kontinuerlig och nära kontakt med barn och unga, uppvisa ett straffregister från polisen.

Anvisningar för kontroll av ett straffregister finns på www.oikeusrekisterikeskus.fi.

Läs mera om de berörande lagarna på www.finlex.fi

• Jämställdhetslagen • Strafflagen • Lag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn • Lag om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn

Kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga Sedan 2014 har det i Finland funnits en lag om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn. Det handlar om volontärarbete med barn, som sker på fritiden.

Det tillåter en verksamhet, t.ex. en idrottsförening, att undersöka till en viss del en volontärs brottsliga bakgrund.

Straffregisterutdrag behöver dock inte begäras av alla volontärer. Föreningen måste bedöma för vilka uppdrag som kräver ett utdrag från straffregistret. En granskning av straffregisterutdraget är en kompletterande åtgärd för att trygga barns säkerhet.

10

HANDLINGSPLAN Under detta kapitel finns klara steg för hur gå tillväga vid fall av trakasserier på grund av kön, sexuella trakasserier eller sexualbrott.

VID MISSTÄNKTA FALL AV TRAKASSERIER PÅ GRUND AV KÖN ELLER SEXUELLA TRAKASSERIER 1. Mottag ärendet med största allvar När en anmälan framförts eller information på händelse kommit till kännedom på annat sätt, bör idrottsföreningen skyndsamt behandla den akuta situationen. Anteckna hela processen, dvs. vad som har hänt, vem har tagit emot klagomålet, samt vem som gjort anmälan om detta finns till kännedom. Vid behov hänvisa händelsen till föreningens ansvarsperson.

Ifall situationen, efter en samlad bedömning, ser kritisk ut, bör föreningen besluta om den utpekade bör ta timeout tills frågan är utredd.

Den utpekade bör ges möjlighet att yttra sig innan beslut fattas. En viktig princip är att offret inte ska behöva lämna verksamheten för att den utpekade förövaren är kvar. Bedöm om den

Kom ihåg att om händelsen anmäls till polisen, bör föreningen gå enligt polisens anvisningar för att inte förhindra att vidare utredning hämmas.

utsatta behöver omedelbart stöd och/ eller vård?

2. Gör beslut om vem som behandlar ärendet Vid dylika ärenden är det i främsta hand den på förhand utvalda ansvarspersonens uppgift att behandla ärendet. Men vid varje enskilt fall bör man ta i beaktande att personen är opartisk och objektiv. Om det inte finns tillräckligt med opartiska personer som behandlar ärendet, bör föreningen be om en extern person. De personer som ansvarar i situationen ska beakta såväl ansvarstagande som finkänslighet och diskretion.

3. Inhämta information Det kan vara betungande för en utsatt person att berätta om händelsen, särskilt om den utpekade förövaren är en omtyckt person och/eller har en central funktion i föreningen. Därför är det viktigt att den som får kännedom om händelsen överväger vart hen lämpligen vänder sig. I första hand någon som hen har förtroende för.

Det är viktigt att inhämta tillräckligt med information för att kunna göra en bedömning av vilka åtgärder som skyndsamt måste vidtas. Vilka observationer har gjorts och vad bör dokumenteras för eventuella bevis längre fram om en eventuell rättsprocess sker.

När ärendet diskuteras med offret är det viktigt att vara förberedd på samtalet. Läs dig in på råd i samtal med barn och unga.

11

4. Bedöm om händelsen är av brottslig karaktär som kräver en brotts- och barnskyddsanmälan Om du är osäker på huruvida ett brott har begåtts, fråga alltid polisen direkt, brottsofferjouren (www.riku.fi) eller Du är inte ensam -tjänsten (www.etoleyksin.fi). Du kan be om råd utan att säga offrets namn.

Om ärendet orsakar oro för ett minderårigt barn, finns det skäl att göra en barnskyddsanmälan. Hjälp kan fås direkt från det kommunala barnskyddet eller socialtjänsten.

VID MISSTÄNKTA FALL AV SEXUALBROTT Gör en polisanmälan Om det finns skäl att misstänka ett sexuellt brott mot en minderårig måste utredningen alltid lämnas till polisen. Om föreningen eller förbundet börjar på egen hand utreda fallet kan det i sin tur störa en brottsutredning som börjar vid ett senare skede. Ifall fallet involverar minderåriga måste föräldrarna också informeras.

Sprid inte informationen vidare om en pågående utredning En pågående utredning bör tas med stort ansvar och behandlas med finkänslighet. Spridning av känslig information om en annan person, kan få konsekvenser som du själv ansvarar för. När anklagelsen har bekräftats kan en brottsutredning rapporteras.

Uppföljning Sexualbrott är ett allvarligt brott och väcker starka känslor. Av den orsaken är det också viktigt att idrottsföreningen har en plan för uppföljningen.

Oavsett vilka åtgärder som vidtagits, är det viktigt att dessa följs upp. Ordna diskussionsstöd för inblandade och lämna aldrig den utsatta ensam.

5. När det inte finns anledning till att misstänka ett brott: Båda parterna bör ges möjlighet att bli hörda.

Alla parter har rätt att få yttra sig. När det handlar om minderåriga bör föräldrarna informeras och ges möjlighet att vara närvarande. Berätta varför ni vill höra personens upplevelser och hur processen fortskrider. Ifrågasätt inte.

12

6. Gör beslut om ytterligare åtgärder Beslutet om ytterligare åtgärder bör fattas i enlighet med situationen. Varje fall är unikt och åtgärderna bör också behandlas som unika fall. Barnets eller en ung persons bästa måste alltid vara en prioritet i alla åtgärder.

7. Gör en skriftlig sammanfattning av processen Sammanfattningen är viktig eftersom den kan behövas vid eventuella framtida konflikter.

Sammanfattningen skall innehålla: • Åtgärder • Konsultation/rådfrågning • Beslut som fattats Ta alltid i beaktande den rådande lagstiftningen om informationssäkerhet (GDPR) vid sammanställningen.

8. Informera om beslutet Informera berörda personer om beslutet. Beakta från fall till fall när och om mera information ges mera omfattande.

9. Uppföljning Oavsett vilka åtgärder som vidtagits, är det viktigt att dessa följs upp för att kontrollera att trakasserierna upphört. Ordna diskussionsstöd för inblandade. Lämna aldrig den utsatta ensam. Gör upp en plan för hur stödja före, under och efter processen. Om ärendet skapar oro kan frågan diskuteras separat i egen grupp, lag och ge idrottare en chans att prata om det senare också.

13

MER ATT LÄSA Olympiska komitténs handlingsplan mot sexuella trakasserier, Lov att bry sig, lov att ingripa.

Du är inte ensam -stödtjänst Finlands centrum för etik inom idrott Finlands lagar Kontroll av straffregister Brottsofferjouren Länkar till stödmaterial som kan användas för att skapa handlingsplaner för att hantera osakligt beteende Skapa trygga idrottsmiljöer, Riksidrottsförbundet

Redaktör Saara Norrgrann Grafisk formgivning Cecilia Lindström Flera guider och handböcker hittar du på sammalinje.fi/guider-och-handbocker/

14