Folk #1 2023: Språk

Hur vill du lära?

På plats i våra lokaler

I centralt belägna lokaler umgås vi och lär tillsammans.

På plats/online

Kom till oss när du har tid och lust. Följ undervisningen hemifrån om du har svårt att komma i väg.

Distans Live

Delta i direktsänd undervisning hemifrån.

Distans

Ingen tid att passa. Studera när och varifrån du vill.

NÅGRA FLER STUDIEFORMER

Naturen i fokus på språkpromenad Promenera tillsammans samtidigt som ni konverserar på ett annat språk. Kursen ger dig möjlighet att på ett spontant sätt förbättra dina muntliga färdigheter då naturen – snarare än deltagarna – står i fokus.

Diskutera mera vid språkkonversation

Det finns bara ett sätt att bli bättre på ett språk – att prata! Prata om nyheter, husdjur eller kultur. Du som deltagare är med och väljer samtalsämnet.

Snabbt och enkelt med enskild undervisning Söker du en personlig tränare i språk? Bestäm innehåll, dag och tid tillsammans med din kursledare och studera i din egen takt.

Är du ute efter på en kurs som inte finns på din ort? Hör av dig så kanske vi kan starta den tillsammans! Du hittar oss på folkuniversitetet.se/kontakt

Oavsett om du är hemma eller borta, förkyld eller frisk, morgonpigg eller nattuggla har vi en studieform som passar dig.

det kärlek spanska till Livslång språket

Svartsoppa, apoteksbesök och konjunktiv. Det är bara några av de saker som diskuteras när torsdagsgruppen i spanska träffas. För Britt-Marie Gerdman är träffarna heliga.

– Vad har ni gjort sen vi sågs senast?

Kursledaren i spanska, Cristina Terán, kastar ut frågan till kursens deltagare. En man börjar berätta om en gåsamiddag han varit på. Det serverades fågel, äppelkaka och så klart – svartsoppa. Cristina Terán rynkar på näsan. – Är det soppan med blod? frågar hon skeptiskt.

En livlig diskussion på spanska utbryter i klassrummet. Är det gott med djurblod eller inte? Det tycker kursdeltagaren BrittMarie Gerdman. Framför allt när hon var barn, då älskade hon blodkorv med…. – Vad heter lingon på spanska? undrar hon.

Britt-Marie Gerdmans kärlek till det spanska språket föddes under en tre veckors intensivkurs i Spanien. Hon var 55 år och bodde på ett studenthem i Barcelona. Hon var inte yngst, som hon själv uttrycker det, men roligt var det. Och upplevelsen blev startskotten på en livslång kärleksrelation till Spanien och det spanska språket.

Språkkunskaperna gör det enklare för henne att göra sig förstådd i Spanien, där långt ifrån alla talar engelska. Hon minns när hennes man blev dålig på en resa och hon snabbt behövde få rådgivning på ett

apotek. Britt-Marie Gerdman upplever också att hon blir bemött med större respekt av att kunna språket. Som när hon och hennes man fick olika prisuppgifter på ett hotellrum därför att hon pratade spanska och hennes man engelska.

– I fortsättningen blev det jag som stolt beställde rum på den resan.

presenterar dagens grammatikövning: verbformen konjunktiv. Förenklat förklarar hon det med att om man vet något med säkerhet används formen indikativ. Vet man inte används konjunktiv. Hon går igenom flera meningar på tavlan och förhör sen klassen.

– Vet vi att han ska komma till festen?

– Neej, svarar gruppen trevande.

– Det stämmer! Då blir det konjunktiv.

Britt-Marie Gerdman jobbar aktivt med att hålla språkhjärnan i gång. Står hon i en kö och hör någon prata spanska tar hon tillfället i akt och går fram och pratar. Det uppskattas alltid, menar hon.

– Jag är en pratmänniska, inte en grammatikmänniska. Jag kan berätta mitt livs historia på spanska för alla som orkar lyssna, men grammatiskt blir det nog inte alltid rätt.

Britt-Marie Gerdman är inte ensam om att finna den spanska grammatiken utmanande. Många av kursens deltagare ser lätt bekymrade ut när Cristina Terán

Grammatiken till trots längtar Britt-Marie Gerdman till torsdagslektionerna. Sedan hon blev pensionär fyller de en större funktion än bara språkinlärning. Träffarna blir en meningsfull sysselsättning och gruppen, som nu studerat ihop i många år, skänker stor glädje och gemenskap. Och Britt-Marie Gerdman har inga planer på att lägga av.

– Jag brukar säga till mina kursare att dyker jag inte upp så har jag avlidit.

”Jag kan berätta mitt livs historia på spanska för alla som orkar lyssna, men grammatiskt blir det nog inte alltid rätt.”

BÄSTA TIPSEN

Att lära sig ett nytt språk är en process. Det går lättare om du är motiverad och beredd att jobba för att nå dina mål. Och glöm inte bort det viktigaste – att ha roligt under resans gång!

Fundera över varför du vill lära dig språket. Vad behöver du använda språket till? Sätt upp tydliga, realistiska mål med dina språkstudier. Reflektera regelbundet över vad du har lärt dig och var stolt över de framsteg du gör. Ha tålamod. Det tar tid att lära sig ett nytt språk och det kräver en hel del arbete.

Våga använda språket direkt, även om du bara kan några meningar. I början är det svårt, men du lär dig snabbare om du tar alla chanser att prata språket. Acceptera att du inte kan prata om avancerade ämnen till en början.

Sök radio- och teveprogram, filmer och musik på det aktuella språket på nätet. Lyssna/titta många gånger. Du behöver inte förstå allt, men du kommer att förstå lite mer för varje gång. Lyssna på språkets melodi och utmärkande ljud, nynna med, pausa och säg efter. Om du vill ha ett bra uttal behöver du överdriva och spela lite teater.

Repetera ofta. Lite och ofta är mer effektivt än flera timmar vid enstaka tillfällen. Man kan inte lära sig allt. Välj ut nya ord och fraser som du tycker är användbara och försök att lära dig dem i ett sammanhang. Googla fraserna så att du får många exempel på hur de kan användas. Gör ordkort, digitala eller på papper, och öva med dem en stund varje dag.

Var aktiv på lektionerna. Prata mycket med de andra kursdeltagarna och ställ frågor när du inte förstår. Glöm inte bort att ha roligt tillsammans!

Läs så mycket som möjligt på språket. Pröva att läsa på olika sätt. Läs en längre text och nöj dig med att du hänger med i handlingen – du behöver inte förstå allt. Eller utmana dig genom att läsa en kortare text med målet att faktiskt förstå allt.

Var inte rädd att göra fel – alla gör misstag. Ställ inte för höga krav på dig själv. I början måste man pröva sig fram. Vi lär oss genom att testa nya ord, former och strukturer.

Det finns många pedagogiska appar och webbaserade övningar som kan hjälpa dig i din språkinlärning. Sök på nätet och fråga din lärare och de andra kursdeltagarna om tips.

Visste du att vi har nyböjarkurser i över 50 språk? Boka din plats på folkuniversitetet.se/sprak

på det kulturella arvet Jakten

Med en pappa från Thailand har Sebastian Nummijärvi alltid varit nyfiken på sitt kulturella arv. En språkkurs blev språngbrädan till hans upptäckt av en ny värld.

När Sebastian

Nummijärvis pappa var åtta år flyttade han från Thailand till Sverige. Sakta men säkert byttes thailändskan ut mot svenska och när han blev vuxen och själv fick barn hade han tappat det mesta av sitt ursprungliga modersmål. Trots att Sebastian Nummijärvi vuxit upp med svenska som enda språk har han alltid varit nyfiken på sitt thailändska arv. Att kunna språket har varit en dröm, men språket är komplext och satsmelodin kan vara klurigt för en svensk att lära. Drömmen förblev just en dröm – tills dagen då en speciell person gjorde entré i Sebastian Nummijärvis liv.

– Jag träffade min flickvän, som bor i Thailand. När jag hälsade på henne första gången insåg jag att nästan ingen i hennes omgivning pratade engelska. Det motiverade mig till att börja studera deras språk.

Så blev det äntligen en nybörjarkurs i thailändska. En kurs Sebastian Nummijärvi beskriver som både utmanande och givande.

– Den gav mig en djupare förståelse för hur man ska prata. Det är inte ett lätt språk att lära sig, men kursen hjälpte mig verkligen att lyssna och förstå de olika tonerna.

Tillsammans med sin stora kärlek och sina nyvunna språkkunskaper begav sig Sebastian Nummijärvi vid kursens slut ut på en resa för att utforska det genuina Thailand, bortom turistattraktioner och hotellkomplex.

– Jag ville få en ökad förståelse för den thailändska kulturen, så jag föredrog att resa till de

mindre byarna. Där var det en enorm fördel att jag hade grunderna i thailändska med mig, säger han.

Sebastian Nummijärvis stora hobby är fotografering. På hans resor ligger stort fokus på att fånga landets natur och kultur på bild. Språkkunskaperna i thailändska hjälper honom dels rent praktiskt, som för att kunna fråga om vägen till en avskild plats. Men minst lika viktigt är språket för att vinna lokalbefolkningens förtroende.

– Som fotograf behöver man kunna komma nära personerna man ska fotografera. Kan man bara grunderna i deras språk blir de betydligt mer öppna och glada. Det handlar om att visa förståelse och respekt, menar han.

Resorna till Thailand har väckt Sebastian Nummijärvis lust till att upptäcka fler länder och kulturer. Sydkorea ligger överst på önskelistan. Och kanske börjar även den resan med en språkkurs?

”Det är inte ett lätt språk att lära sig, men kursen hjälpte mig verkligen”

albanska Från till vitryska

Vi är störst i Sverige på språk!

Hitta din språkkurs på folkuniversitetet.se/sprak

BOTANISERA BLAND HUNDRATALS KURSER PÅ

När

språket gör skillnad på riktigt

Fattigdom och misär är verkligheten för många romer i Rumänien. Men i ett läger i Margihta har hoppet om framtiden tänts. Genom stöd i skolan har barnen börjat drömma om att bli brandmän och sjuksköterskor.

Efter ett besök hos hjälporganisationen Fundația Creștină Elim (FCE) i rumänska Margihta för fyra år sedan, bestämde sig Camilla Liljeqvist och hennes man Anders för att bidra på plats. Pandemin satte initialt käppar i hjulet, men i oktober 2021 kunde de äntligen bege sig till sitt nya hemland. Organisationens främsta syfte är att stötta romska barn i deras skolgång. Det innebär allt från skolskjuts och läxhjälp till frukost för att orka med skoldagen.

– Romerna i det här lägret har ingen tradition av att gå i skolan och med föräldrar som är analfabeter saknar barnen ofta uppmuntran till skolgång hemifrån, berättar Camilla Liljeqvist.

Hon kunde inte ett ord rumänska när hon anlände, tänkte att hon

snabbt skulle snappa upp de viktigaste fraserna på plats. Men organisationen befinner sig nära den ungerska gränsen, och hon upptäckte snart att romerna här talar ungerska. Under förra våren välkomnade de dessutom ett stort antal flyktingar från Ukraina och plötsligt talades det även ukrainska i lägret. Camilla Liljeqvist minns perioden:

– Överallt hörde jag ungerska, ukrainska, svenska och engelska. Jag hade fullständig panik och tänkte: Hur ska jag lära mig rumänska?

Lösningen blev en nybörjarkurs på distans hos Folkuniversitetet. Här fick Camilla Liljeqvist lära sig allt hon behövde för att klara vardagliga situationer i sitt nya land. Och med en lärare från

Rumänien fick hon dessutom ökad kunskap om landets kultur. Att anpassa sig till det samhälle man lever i ser hon som en självklarhet.

– Jag bor i Rumänien och då ska jag kunna rumänska. Så är det. Och det vill jag sprida till alla. Det är viktigt för romerna också. Om de vill jobba här måste de kunna språket.

För att uppmuntra och motivera barnen till skolgång anordnar Camilla Liljeqvist och hennes kollegor studiebesök från olika yrkesgrupper. Och sakta men säkert märker de att barnen nu börjar drömma om att bli poliser och sjuksköterskor. Ett konkret bevis på att engagemanget gör skillnad är den 19-åriga kvinna som just fått jobb hos FCE. Hon är den första romen i lägret som

gått alla tolv klasser och därefter fått en anställning.

– Hon var så glad och stolt. Och vi kunde visa de andra barnen vad skolan faktiskt leder till.

Även Camilla Liljeqvist har nått framgångar med sina studier. Hon berättar om de barn som ger henne stående ovationer när hon lyckas komponera en mening på korrekt rumänska. Men än är

hon inte klar, till hösten väntar fortsättningskursen.

– Att varje vecka få sitta med en lärare och de andra kursdeltagarna i över en timme och bara prata rumänska ser jag mycket fram emot. Och att känna pressen på att jag måste leverera. Det kommer bli en utmaning och det gillar jag.

Vilken språkkurstyp är du?

Dagtid eller kvällstid, enskilt eller i grupp, nybörjare eller avancerad, stort eller litet språk. Hos Folkuniversitetet finns en språkkurs för alla! Hur vill du lära?

Herr och fru Lama har bestämt sig: Snart bär det av till Spanien, och där tänker de stanna. Länge! Barnen är utflugna och golfklubborna packade.

KURS: Spanska intensiv

Kim Kameleont, med sitt starka samhällsengagemang och stora kärlek till djur och natur, älskar att upptäcka världen med minimal budget. Next stop: Vietnam.

KURS: Vietnamesiska för nybörjare

Leo Lejon älskar livets goda och han brinner för sitt jobb. Han vet att de absolut bästa affärerna görs när man förstår kundens affärskultur.

KURS: Tyska privatundervisning

Gina Giraff är senioren som tror starkt på det livslånga lärandet. Hon går aldrig sysslolös och hon älskar att knyta nya kontakter – på alla språk som erbjuds.

KURS: Engelska konversation dagtid

Sigge Sengångare är holländaren som flyttat till Sverige för att utveckla dataspel. Tillsammans med sitt internationella jobbgäng lär han känna sitt nya land.

KURS: Svenska företagsutbildning

Pella Puma är den sanna optimisten och ständiga romantikern som (ännu en gång) hittat den stora kärleken på sommarens semesterresa till Kroatien.

KURS: Kroatiska distanskurs

På folkuniversitetet.se hittar du hundratals språkkurser i ett 50-tal språk för allt från nybörjare till avancerad nivå.

språkutbildning Skräddarsydd win-win en

Bristen på specialistläkare har fått Dada Merdan att rekrytera från utlandet. Genom att bjuda sina läkare på skräddarsydd språkutbildning sparar hon både tid och pengar.

Narkosläkare är en bristvara i Sverige. Det har Dada Merdan fått erfara. Hon är verksamhetsansvarig och rekryterande chef på en thoraxklinik i region Blekinge. Hennes lösning har blivit att rekrytera personal utanför Sveriges gränser. Men tillvägagångssättet kommer med en stor utmaning: bristen på kunskap i det svenska språket. För att få praktisera läkaryrket i Sverige kräver Socialstyrelsen kunskap i det svenska språket på C-nivå, vilket motsvarar mer eller mindre flytande tal.

– Utländska läkare tror ofta att det räcker med engelska, men så är det inte. Svenska är A och O. Många patienter kan inte engelska och journalerna måste dessutom skrivas på svenska, säger Dada Merdan.

I läkartjänsten ingår också att undervisa, något som kräver en gedigen kunskap om de svenska sjukvårdstermerna. Dada Merdan kom själv till Sverige från Bosnien på 90-talet, med en utbildning till sjuksköterska i bagaget. Hon och hennes man studerade svenska för invandrare på Komvux, men blev snart frustrerade över det låga tempot. De hoppade av och lärde sig svenska på egen hand. På Folkuniversitetet kompletterade de sina kunskaper med en kurs i

sjukvårdssvenska. Erfarenheterna har gjort Dada Merdan till en kompetent arbetsgivare som förstår vad såväl verksamheten som medarbetarna behöver:

– Hade jag fått den chansen som jag ger mina läkare nu, herregud vad fantastiskt det hade varit, säger hon.

läkare tror ofta att det räcker med engelska, men så är det inte”

Så vad är det då Dada Merdan ger sina läkare? Svaret är en skräddarsydd utbildning. Kliniken erbjuder handledning och Folkuniversitetet erbjuder språkundervisning med inriktning mot vården. Tillsammans arbetar de fram ett individuellt anpassat schema, med målsättningen att deltagaren så snabbt som möjligt ska kunna få sin svenska läkarlegitimation. Studier i svenska sker parallellt med praktik på kliniken.

– I början är man mest med och lyssnar på samtal mellan sin handledande läkare och patienterna. Allt eftersom får man alltmer utmanande uppdrag, som att på svenska redovisa något för gruppen vid våra morgonmöten. Vi testar oss fram, berättar Dada Merdan.

Att Folkuniversitetet erbjuder en individanpassad utbildning i svenska är både unikt och affärskritiskt, menar hon. Hon har testat flera olika lösningar och språkleverantörer men aldrig har det gått så snabbt och smidigt som nu. Att hon hittat en hållbar lösning bekräftas av den återkoppling hon får från sina utländska läkare.

– Vi har samma mål, att det ska gå fort för dem att få sin legitimation. Men det är också viktigt att de känner sig trygga med att inte kunna svenska från början. Med det här upplägget gör de det, säger Dada Merdan.

Samarbetet med Folkuniversitetet är något hon uppmuntrar alla chefer att undersöka. Och för egen del är rekryteringen av utländska läkare något som Dada Merdan definitivt kommer att fortsätta med.

– Ska jag hitta en specialistkompetens här i Sverige kan det ta 4–5 år. Nu kan jag få den kompetensen på halva tiden.

Läs mer om skräddarsydd undervisning för företag på folkuniversitetet.se/karriar

”Utländska

Tävla och vinn en språkkurs!

Vad kan du om språk i populärkulturen? Testa dina kunskaper i vårt quiz och skicka in ditt svar på folkuniversitetet.se/folk senast den 22 januari så är du med och tävlar om en plats på en av vårens kurser för nybörjare.

Fullständiga tävlingsvillkor hittar du på folkuniversitetet.se/folk

2016 vann Lina Wolff Augustpriset för sin roman ”De polyglotta älskarna”. Vad är en polyglott?

En person som talar flera språk flytande

En person som talar polyglotiska

Hohejoj betyder “hej” på rövarspråket, ett språk som föddes genom en av Astrid Lindgrens karaktärer. Vem?

Karlsson på taket Pippi Långstrump

Feliz Navidad är den jullåt som svenskarna är mest trötta på. Uttrycket är spanskt, men vad betyder det?

barn är fött God jul Gott nytt år

I en av 2010-talets mest populära tv-serier talas det fiktiva språket Dothraki. Vilken är serien?

2

The Handmaid’s Tale Westworld

Game of Thrones

Tutto Bollo Tutto Balutto

Norska Danska Engelska

80 år! Folkuniversitetet

Ända sedan Folkuniversitetet grundades i Lund för 80 år sedan har vi gett samhället den bildning och utbildning som tiderna krävt. Redan från start gjorde vi oss kända för våra språkkurser som lärs ut av utländska lärare. Idag kan du läsa mer än 50 språk hos oss och vi är stolta över att kunna säga att vi är störst i Sverige på språk. Vi arbetar vidare med förnyelse och utveckling och fortsätter vara en mötesplats för fritt kunskapssökande, livslångt lärande och kulturupplevelser. Välkommen att följa med oss in i framtiden!

Typiska kurser hos

Folkuniversitetet genom tiderna

Ansvarig utgivare Annika Dolk

Kontakt

Folkuniversitetet, Box 2116 220 02 Lund 046-19 77 00 region.syd@folkuniversitetet.se

Grafisk form Kolossal

Text Cilla Montgomery Folkuniversitetet Syd är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. Det innebär bland annat att vi arbetar strukturerat för att bidra till en hållbar utveckling i samhället och för att stödja människors rätt till ett livslångt lärande.

Läs mer på: folkuniversitetet.se/isolund Läs om våra anmälningsvillkor på folkuniversitetet.se/villkor

Lär dig nåt nytt.

Öppna dörren till en värld av oväntade upplevelser och gör varje dag till ett äventyr.

Hitta din kurs på folkuniversitetet.se