Tidskriften Folkuniversitetet 3, 2015

folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet

#3, september 2015

Möten vid datorn motverkar segregation

MINIMALISTGARDEROBEN • VALIDERING AV UNGA • DELAT LEDARSKAP FORSKNING OM MINDFULNESS • NUEDEDAGS FÖR IT-PEDAGOGIK

FOTO KARIN ALL

GABRIELLA ERIKSSON CHEFREDAKTÖR

Tidskriften Folkuniversitetet Nr 3 sep, 2015 Årgång 36

Frigör tid för frid Hösten är i antågande och kanske börjar det bli dags att se över höstgarderoben? Kanske rent av hårdrensa i garderoben och göra det till ett startskott för en minimalistisk livsstil? Ett liv med färre prylar att hålla reda på och mer tid till det viktiga i livet. Du kan ägna din tid åt att umgås med familj och vänner istället för att städa förrådet. Utveckla ett intresse istället för att slötitta på tv. Vill du ha inspiration och kanske komma igång med minimalt antal klädesplagg så kan du läsa om Courtney Carvers projekt 333 på sidan 16.

När du sedan har rensat och förhoppningsvis funnit ro i att inte ha en massa prylar som pockar på uppmärksamheten genom att kräva underhåll, sortering och utrymme så kan det kanske vara så att du känner dig lite lättad eller rentav mindful.

Folkuniversitetet ger under hösten ett fyrtiotal kurser med mindfulness-tema. Men vad betyder mindfulness egentligen? Är det seriöst eller mest halvreligiöst hokus pokus? Jenny Eklöf på Umeå universitet hjälper oss att reda ut begreppet ur ett vetenskapligt perspektiv.

Ansvarig utgivare Cecilia Palm Redaktion Gabriella Eriksson 08-679 29 59 Klara Johansson 08-679 29 63 Lotta Åberg 08-679 29 62 Grafisk form Torino Tidningsform Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Hanna Rodriguez, Uppsala Andreas Åhs, Göteborg Rebecka Hinn, Lund Christine Thörnström, Umeå Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, november 2015 Omslag Foto: Kicki Nilsson

LJÖMÄRKT MI

341 091

MER …

Redaktionen är glada att starta upp samarbetet med tidningens nya formgivare Ali Moosavian och Christian Gård.

2 Tidskriften Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

SKARA SKOLSCEN /31 Skådespelare lär sig hantverket.

Innehåll

TVÅ PÅ TOPPEN /22 Dubbelt så bra med två chefer?

omvärld

på folkuniversitetet

Den svårfångade integrationen / 6

James Minard nysatsar i Skövde / 26

Vetenskapligt intresse för mindfulness / 14

Nuededags för it-pedagogik / 28

Liten garderob förenklar livet / 16

Folkbildning med oh-apparat / 30

Bob Hansson om kärlek i framtiden / 18

Elevrusning till Skara skolscen / 31

pedagogik

& ledarskap

Validering kommer stort / 31

Bemötande utifrån behov / 20

Förnyelse med diplomutbildningar /32

Delat ledarskap / 22

Annika Dolk vill lyfta ”wow-faktorn” /35

Ska musiken höras i Folkuniversitetet? / 25

KÄRLEK /18 Bob Hansson hoppas på mer fantasi.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt i vår omvärld Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet

Författarna Lars Svedberg och Johan von Essen.

FOLKBILDNING ENGAGERAR Omvärld

u I rapporten

Mer engagemang? – folkbildningen i det svenska civilsamhället visar forskare vid Ersta Sköndal högskola att det finns ett tydligt samband mellan ideellt arbete och deltagande i folkbildningen. Deltagande i en studiecirkel eller i en folkhögskolekurs stärker förutsättningarna att man också ska vara engagerad i ideellt arbete, och tvärtom.

Detta engagemang bidrar till ett vitalt samhälle.

Samtidigt finns det mang?

Mer engage grupper i befolkningen som står helt utanför både folkbildningen och det övriga civila samhället, och som därmed saknar de resurser som medborgerligt engagemang för med sig. t från En rappor rådet Folkbildnings

MANG? MER ENGAGE Folkbildningen i det svenska civilsamhället FOLKBIL

3D N I N G S R Å

R T VÄ R D E mhälleB tI L D N I N G S R Å D E T U svenska civilsa F O L K n i 1det 2015 Folkbildninge ERAR NO

2015 AR NO 1

RD D E T U T VÄ

4 Tidskriften Folkuniversitetet

Gymnasie- och kunskapslyfts­ minister Aida Hadzialic vill att ny­anlända ska få en bra språk­ undervisning så fort som möjligt.

Svenska från dag ett för bättre etablering u Allt

fler människor flyr till Sverige från krig och förtryck.

Det gör att det finns ett stort behov av fler och mer effektiva insatser för att nyanlända ska kunna etablera sig. Språket är en mycket viktig del som behövs för vägen in i samhället och arbetslivet. För denna investering avsätter regeringen 30 miljoner till studieförbunden.

Satsningen innebär att studieförbunden tillförs särskilda medel för att asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende ska

få möjlighet att läsa svenska och andra kurser för att stärka sina kunskaper om det svenska samhället samt delta i verksamheter som främjar deltagande i samhällslivet.

–Vårt mål är att människor som kommer till Sverige ska få en bra språkundervisning och så snabbt som möjligt kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

Därför tycker vi att det är viktigt att börja så tidigt som möjligt efter att personer anlänt till Sverige, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic.

Aktuellt i vår omvärld

DEN STORA ROBOTDAGEN u Den

9 oktober kommer en hel dag att ägnas åt olika aspekter av robotisering och automatisering.

Självlärande robotar, robotar i vården, industrin och journalistiken.

Vem har ansvar när en robot gör fel och vad kan hända om allt färre arbeten behöver utföras av människor?

Plats: Clarion Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan 35 (Norra bantorget) i Stockholm.

Dagen arrangeras av Sveriges unga akademi, Institutet för framtidsstudier, tidskriften Forskning & framsteg och tidningen Dagens Arbete.

8 700 000

… gick på konserter anordnade av studieförbunden under 2014. Det är fler än någonsin, och trenden har varit ett ökat antal besök de senaste tio åren. Flest spelningar arrangerades i Västra Götalandsregionen. Även deltagandet i musikstudiecirklar har ökat. Det visar Studieförbundens Musikrapport 2015 från Folkbildningsförbundet.

VETENSKAPLIG HÖST u Folkuniversitetet

är medlem i Vetenskap och allmänhet, en ideell förening som vill främja dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet. De anordnar ett antal evenemang under hösten. Folkbildningens forskningsdag och ForskarFredag har redan genomförts.

Läs mer på v-a.se.

12/10 VA-dagen handlar i år om citizen science och tar upp frågor som medborgardialog, crowd funding, open data och biohack.

26/11 Final i Forskar Grand Prix. Vinnaren är den som på fyra minuter ger den mest inspirerande och pedagogiska presentationen av sin forskning. Missa inte de åtta deltävlingarna som äger rum runt om i landet.

Foto: Jonas Esteban Isfält

De springer för livet i en kamp mot tiden u Mänskligheten

står inför en klimatkatastrof, snart kommer det att vara för sent. Gör som Lena Endre, ÖFA-kollektivet, Heidi Andersson, Emil Jensen, Barbados, Elisabeth Ohlson Wallin, Sverker Sörlin, Ulrika Westerlund och många många fler: delta i världens största performance för miljön. Run for your life är ett direktsänt stafettlopp för en hållbar miljö som tar sin början i Arktis och avslutas på klimatmötet COP21 i Paris.

I november kommer 1000 personer springa 4500 km, dygnet runt i 21 dagar. Run for your life är initierat av Riksteatern. Se trailern och anmäl dig på runforyourlife.nu.

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Ungdomar som inte bott så länge i Sverige lär seniorer att använda datorer i ett framgångsrikt integrationsprojekt i Örebro.

6 Tidskriften Folkuniversitetet

Integrationen tycks vara på allas läppar och en majoritet av svenskarna säger sig vara missnöjd med hur den fungerar i Sverige. Men vad menas egentligen med integration? Handlar det bara om att lära sig språk och att komma i arbete?

Den svårfångade integrationen Text CHARLOTTE RYDBERG Foto KICKI NILSSON

»M

an tänker att man vet vad integration innebär, tills man ska definiera det.” Så skriver Anniken Hagelund och Jill Loga i en norsk kunskapsöversikt om frivillighet, invandring och integration.

Det är inte enkelt att förklara vad som menas med integration. Ändå använder sig många av begreppet och har åsikter om hur den fungerar. I en undersökning som DN gjorde i samarbete med IPSOS i början av året uppgav sex av tio svenskar att integrationen i Sverige fungerar dåligt. Endast en tiondel tyckte att den fungerar bra.

Samtidigt som många svenskar är missnöjda med integrationen, så visar den internationella studien MIPEX att svensk integrationspolitik håller världsklass. Vid

en jämförelse med 37 andra länder utifrån 167 parametrar rankades Sverige allra högst. Vad som dock kan vara värt att notera är att studien jämför lagar och regler i olika länder, inte det praktiska utfallet av politiken.

Men vad är då integration? Flera forskare framhåller att integration är ett otympligt begrepp. Ali Osman, som är docent i pedagogik vid Mälardalens högskola och har studerat bland annat folkbildningens integrationsverksamhet, säger att det beror på att integration i första hand är ett politiskt begrepp och inte ett vetenskapligt.

– Ofta kan man urskilja ideologiska skillnader i diskussioner om integration, om man fokuserar på individ eller grupper. Det finns de som säger att du har ansvar för din egen lycka och de som tycker att samhället har ansvar för olika typer av Tidskriften Folkuniversitetet 7

Ali Osman är docent i pedagogik vid Mälardalens högskola.

Roberto Scaramuzzino är lektor i socialt arbete vid Lunds universitet.

delaktighet

Seniorerna i Örebro får hjälp med allt från internetbanken till hur man håller kontakten med barnbarnen via Facebook. Samtidigt lär sig ungdomarna om det svenska samhället.

8 Tidskriften Folkuniversitetet

» Det är en väldigt förenklad förståelse av begreppet, för om man vänder på steken, är en arbetslös svensk inte integrerad? «

åtgärder för att hjälpa dig att komma in, säger han.

Roberto Scaramuzzino är lektor i socialt arbete vid Lunds universitet med civilsamhälle och integration som ett av sina forskningsämnen. Han beskriver integration som en process som syftar till att ena samhället och göra det mer ”helt”. Oftast används begreppet när vi talar om invandring och om processer som syftar till att människor ska bli delaktiga i samhället.

– Den här delaktigheten handlar om många olika saker, som att vara en del av en arbetsmarknad, civilsamhället... Sedan handlar det också om en identitetsmässig delaktighet, man ska känna sig som en del av samhället, säger han.

I processen fordras i regel en del anpassningar från såväl samhällets som individens sida. Men vad som krävs för att ett samhälle ska anses vara integrerat är mer en fråga för politiker än för forskare.

– Det handlar om vilken typ av samhälle vi vill leva i. Hur mycket mångfald ska det inkludera, hur olika får vi vara i ett samhälle som kännetecknas av integration, säger Roberto Scaramuzzino.

P

å samhällelig nivå kopplas integration ofta samman med målet om att alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, ska ha lika livschanser och jämlik tillgång till samhällets resurser, som arbetsmarknad och hälso- och sjukvård.

För Ali Osman är integration mest ett tomt begrepp som kan fyllas med olika innehåll. Vad man väljer att tillskriva det handlar helt enkelt om vilken uppfattning man har om mångfaldssamhället och dess utmaningar. Han menar att det är alltför vanligt att reducera begreppet integration till att bara handla om huruvida en viss grupp invandrare är i arbete eller inte.

– Det är en väldigt förenklad förståelse av begreppet, för om man vänder på steken, är en arbetslös svensk inte integrerad? undrar Ali Osman.

Ali Osman föredrar att i stället för integration använda begreppen inkludering och exkludering, även om de inte är helt entydiga heller.

Den nuvarande regeringen rör sig också bort från integrationsbegreppet och från integration som ett enskilt politikområde. De har till exempel valt att inte ha någon integrationsminister. I regeringsförklaringen 2014 slogs fast att ”idén att bedriva en integrationspolitik som är skild från jobb-, utbildnings- och välfärdspolitik är föråldrad.” och att ”vägen in i Sverige: och rätten till jobb och välfärd: är en angelägenhet för alla”.

I stället riktas särskilda insatser för att underlätta ”nyanländas etablering”, och ansvarigt statsråd är arbetsmarknadsministern.

I vårändringsbudgeten avsattes extra resurser till civilsamhället för att bistå i det arbetet, bland

annat fick studieförbunden och idrottsrörelsen extra pengar.

Roberto Scaramuzzino menar att det civila samhället har en viktig funktion för integration. Om man med civila samhället menar sfären bortanför stat och marknad så är det ju där som mycket av interaktionen mellan människor sker och sociala relationer uppstår.

– På senare tid har man från offentligt håll ganska starkt betonat integration som inträdet på arbetsmarknaden och det är ju en jätteviktig del, men man ska inte glömma bort att integration handlar om många andra saker också, till exempel social integration, kulturell integration, att människor ska mötas och lära känna varandra i olika sammanhang, säger han.

E

n som tagit fasta på det goda mötet (i dubbel bemärkelse) är Ebba Åkerman.

Som lärarvikarie i svenska för invandrare upptäckte Ebba Åkerman att många av hennes elever saknade tillfällen att öva sin svenska utanför klassrummet. En del bodde i områden där det inte bodde så många svenskar.

Hon bestämde sig för att göra någonting åt saken och började dela ut lappar i klasserna. Elever som var intresserade av att äta middag tillsammans med en svensktalande person fick skriva upp sig. På lappen fick man bland Tidskriften Folkuniversitetet 9

Ebba Åkerman är initiativtagare till Invitationsdepartementet.

Gunilla Lundberg startade It-guiderna i Örebro.

samtal

När seniorer och nya svenskar kommunicerar kring teknik lär sig båda grupperna på sätt och vis ett nytt språk.

10 Tidskriften Folkuniversitetet

» Om man ska förstå och ha förtroende för varandra i samhället är det fullständigt nödvändigt att man möter och samtalar med människor med olika perspektiv. « annat fylla i om man ville bjuda på middag hemma hos sig, eller om man ville gå bort. Därefter gick hon ut på sociala medier och efterlyste någon ”någorlunda svensk, någonstans i livet” som ville äta middag tillsammans med någon av hennes elever. Sedan matchades sfi-studenterna ihop med en svensktalande för en middag tillsammans.

Nu har middagsklubben, som går under namnet Invitationsdepartementet, funnits i cirka ett år och cirka 450 middagar har redan anordnats på det här sättet. Ebba Åkerman har börjat följa upp vad som händer efter middagarna och det visar sig att cirka en tredjedel av middagssällskapen väljer att träffas igen.

Ebba Åkerman tror att det faktum att man faktiskt bjuder hem någon till sig på middag kan tillföra mötet något extra.

– Man får mer att prata om än om man bara dricker kaffe, eller sitter i skolbänken, säger hon.

Ebba Åkerman anser att framgångsrik integration i första hand är knutet till bostads- och arbetsmarknaden. Att etablera sig i ett land handlar främst om att hitta någonstans att bo och ett jobb, att kunna försörja sig själv. Men hon tror att en så enkel handling som att bjuda någon okänd på middag, eller att själv gå bort, kan motverka segregation och stävja fördomar

som människor kan ha gentemot varandra.

– Om man ska förstå och ha förtroende för varandra i samhället är det fullständigt nödvändigt att man möter och samtalar med människor med olika perspektiv, säger hon.

P

å ett lite annorlunda sätt arbetar Gunilla Lundberg och it-guiderna i Örebro. Gunilla Lundberg är initiativtagare till en verksamhet där ungdomar som inte bott så länge i Sverige lär seniorer att använda datorer och internet. Vid särskilda tillfällen kan seniorerna få hjälp med allt från hur man hanterar internetbanken, till hur man använder 1177 och hur man håller kontakten med barnbarnen via Instagram och Facebook. Samtidigt får ungdomarna träna sin svenska och lära sig mer om hur det svenska samhället fungerar.

Gunilla Lundberg tror mycket på att skapa mötesplatser där olika grupper i samhället kan utbyta tankar och idéer på ett naturligt sätt. En viktig nyckel till framgång är att alla som deltar får ut något av mötet.

– Många [seniorer] kommer till oss med datorn och vill ha hjälp med bildhantering och då börjar man ju titta på bilderna tillsammans och de berättar vad de har gjort. Då kommer samtalet igång naturligt. Det gör ju att de här ung-

domarna får ett bra språk och sedan har lättare att prata i klassrummet, säger hon.

Många seniorer som kommer till träffpunkterna har inte träffat så många invandrade ungdomar tidigare. Och vice versa. Så förutom kunskapsutbytet tror Gunilla Lundberg att mötena även kan generera andra positiva effekter, så som ökad förståelse för varandra och en minskad rädsla för främlingar.

Man är inte rädd längre för de här grabbarna på stan som man har sett i gäng. ”Jag känner faktiskt Mohammed, han är jättetrevlig, han hjälpte mig med mitt iCloudlösenord”, säger hon.

För Gunilla Lundberg handlar integration om en process, där man gradvis får nya färdigheter som öppnar nya dörrar och gör det lättare att navigera i samhället.

– Det handlar väl om att komma in i ett sammanhang där man trivs. Sedan kan man ta nästa steg till ett annat sammanhang och prova nya saker. För att våga det måste man veta hur samhället fungerar och kunna kommunicera på ett bra sätt så att man känner sig trygg i mötet med nya situationer, säger hon.

A

del Mojtahedi, var en av de allra första it-guiderna i Örebro. I dag arbetar han som koordinator för verksamheten och är på väg att flytta till Tidskriften Folkuniversitetet 11

Adel Mojtahedi arbetar som koordinator för It-guiderna.

nätverk

Mötena med it-guiderna kan ge ökad förståelse för varandra och en minskad rädsla för främlingar.

12 Tidskriften Folkuniversitetet

» Vi jobbar för både seniorer och ungdomar, ungdomarna ska bli integrerade i samhället och seniorerna i den digitala världen. «

Stockholm för att studera till civilingenjör på KTH. Han tycker att det svåraste med att komma ny till Sverige var att förstå människorna som bor här. Först efter några år kände han att det lossnade, mycket tack vare att han lärde sig svenska och var aktiv socialt.

Han är kritisk till att så mycket fokus ligger på arbete i diskussioner om integration.

– Man strävar efter att människor ska få jobb och när de har fått jobb så innebär det att personen är integrerad. Men om personen får ett städjobb, kanske börjar efter fem när alla har gått hem och inte träffar någon. Är det att vara integrerad? Jag tycker inte det, säger han.

F

ör Adel Mojtahedi handlar integration framförallt om att lära sig hur ett nytt samhälle fungerar och att bli aktiv i det. En viktig nyckel är förstås språket.

Men i it-guidernas verksamhet är det inte bara ungdomarna som lär sig ett nytt språk. För många av seniorerna som kommer till träffpunkterna är den digitala världens termer helt nya, som till exempel ”googla”, ”surfa” och ”inloggning”. Ungdomarna och seniorerna hjälps därför åt med att öppna språkliga dörrar åt varandra vilket gör att de båda kan bli mer delaktiga i samhället, om än på lite olika sätt.

– Vi jobbar för både seniorer och ungdomar, ungdomarna ska bli integrerade i samhället och seniorerna i den digitala världen, säger Adel Mojtahedi.

I Sverige tillbringar många en stor del av sin fritid inom idrottsföreningen, studieförbundet eller intresseorganisationen. Den ideella sektorns potential för att skapa mötesplatser är stor. Men om målsättningen är att skapa en mötesplats med en integrerande funktion gäller det att man tänker till lite extra. Det rådet ger Roberto Scaramuzzino, lektor i socialt arbete vid Lunds universitet.

– Ibland kan det finnas utestängningsmekanismer som är omedvetna, var man bestämmer att träffas, vid vilka tidpunkter, vad det ställer för krav på människor för att delta. Det kan vara en del av de här sakerna som gör att människor inte söker sig dit. När man organiserar får man fundera över vad man sätter för ramar, säger han.

Ali Osman, som har studerat folkbildningens arbete med integration, pekar på folkrörelsens tradition av att både utbilda och mobilisera människor för att förändra rådande strukturer. Som exempel nämner han arbetarrörelsen och kvinnorörelsen.

– Den traditionen och den kunskapen måste man använda i en ny kontext och en ny tid, säger han.

O

ch i en tid där arbete är en bristvara och många jobb tillsätts via sociala kontakter kan ett bra nätverk vara en konkurrensfördel. Rätt utformade kan då civilsamhällets mötesplatser bidra till att den som kommer ny till Sverige får de kontakter som hen behöver.

– Att skapa mötesplatser som kan främja inkludering handlar om att individen ska hitta rätt kontaktytor. En viktig del när man gör de här integrationsåtgärderna är att de bygger på en samhällsanalys och att man vet vad man vill åstadkomma, säger Ali Osman.

RAPPORTER u Det civila samhället

och integration.

Ungdomsstyrelsen, Roberto Scaramuzzino, 2014 u Folkbildning i ”integratio­

nens” tjänst. Folkbildningens dilemman och invandrarför­ eningars pragmatism.

Ingår i SOU 2005:112, Ali Osman, 2005 u Frivillighet, Innvandring,

integrasjon, en kunnskap­ soversikt.

Senter for forskning på sivilsamfunn og frivillig sektor, Annika Hagelund och Jill Loga, 2009

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Forskning

MINDFULNESS – sekulär teknik eller religiös praktik?

TEXT: JENNY EKLÖF, universitetslektor vid institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet

På 10 år har mindfulness hamnat på allas läppar. I USA finns en ”mindfulnessrörelse” med förespråkare inom så skilda områden som sjukvård, skola, företag och försvar. Även i Europa och Sverige har mindfulness blivit stort. Hur ska vi då förstå detta fenomen?

S

om idéhistoriker intresserar jag mig för samhälleliga idéer och föreställningar och hur de förändras över tid. Hur kommer det sig till exempel att mindfulness, som hämtar näring ur den buddhistiska religiösa traditionen, har vunnit gehör i medicinsk och psykoterapeutisk vetenskap och praktik? Vad säger det om vår tid att något får så stor spridning och hur går detta till?

Mindfulness beskrivs ofta som en förmåga att vara närvarande i nuet, att på ett icke-värderande sätt vara uppmärksam på och observera såväl yttre som inre erfarenheter. Denna förmåga kan förfinas och förstärkas genom olika meditationsövningar, och dessa ligger ofta som grund för olika kurser och program i mindfulness. Denna form av mindfulness brukar kallas ”sekulär”, där mer eller mindre hela den övriga buddhistiska inramningen i vilken mindfulness traditionellt ingått, har utelämnats. Just 14 Tidskriften Folkuniversitetet

detta att mindfulness lanseras som en sekulär teknik för mental träning, istället för en religiös praktik för andligt uppvaknande, har varit en viktig förutsättning för dess vetenskapliga och medicinska genomslag. Samtidigt har det vetenskapliga intresset för mindfulness betytt mycket för dess kulturella och mediala genomslag.

Intresset för mindfulness har kommit samtidigt med

en intensifierad samhällsdebatt om avigsidorna med dagens arbetsmarknad, där digitala kommunikationstekniker gjort gränsen mellan arbete och fritid otydlig och där kraven på ”multitasking” och ständig uppkoppling bidragit till känslor av splittring och stress. Samtidigt debatteras nu flitigt huruvida mindfulness används av arbetsgivare på fel sätt, som ett sätt att kompensera för, istället för att göra något åt, ohanterbara arbetsvillkor.

Mindfulness är en del i en stundvis infekterad debatt kring stressens orsaker och potentiella lösningar.

Lika viktig som stressfrågan varit för mindfulness-

rörelsens framväxt, är intresset för välmående och lycka. Även om det var i medicinska sammanhang som sekulär mindfulness gjorde entré i slutet av 1970-talet, har dess tillämpningsområden hela tiden rört sig utanför medicinens domäner, för att handla om större och bredare frågor. Mindfulness marknadsförs inte bara som ett sätt att hantera medicinska och psykologiska problem, utan också som en väg att finna ro, mening och riktning med ens liv. Här är ibland de buddhistiska och andliga dimensionerna mer framträdande, och målet sägs vara (i alla fall i nordamerikanska sammanhang) inte bara individers lycka och välmående, utan hela nationers, ja, hela mänsklighetens. En del kommentatorer inväntar nu en stundande backlash för mindfulnessvågen, andra ser framtiden an och hoppas att förhoppningarna om en bättre värld ska infrias.

Läs mer u Katarina Plank (red.), Mindfulness: Tradi­

tion, tolkning och tillämpning (Lund, 2014). u Jeff Wilson, Mindful America: The Mutual

Transformation of Buddhist Meditation and American Culture (Oxford, 2014).

Jenny Eklöf finns på twitter på @jennyekloef Tidskriften Folkuniversitetet 15

Trendspaning

FÄRRE PRYLAR – mer plats för livet

Kommer minimalismen att konkurrera ut konsumismen? Idag ser vi hur allt fler väljer att rensa ut, sälja av, flytta till mindre, gå ner i arbetstid och leva enklare.

E

n som gjort sig känd inom området minimalism och förenkling är amerikanska Courtney Carver, som gett sig i kast med projektet att äga få kläder. Projektet 333 som hon drog igång år 2010 går ut på att utmana människor att klä sig med enbart 33 plagg i 3 månader. Allt för att undersöka hur få plagg man egentligen behöver. Tusentals följare har accepterat hennes utmaning sedan starten och berättar om sina erfarenheter på bloggen theproject333. com. Carvers måtto är “enkelt är det 16 Tidskriften Folkuniversitetet

nya svarta” och hon har några tips för nybörjare att klara av att enbart äga 33 plagg.

• Gör dig inte av med allt direkt, lägg de resterande kläderna i en låda och har du inte rört dem på tre månader så kan du troligtvis göra dig av med dem. (I Sverige ett år då årstiderna kräver olika kläder) • Ta ut alla kläder först och sätt tillbaka de du verkligen vill spara, istället för att plocka bort några saker.

• Gå inte och shoppa och titta inte i modemagasin under prövotiden.

• Köper du en ny grej, rensa ut en gammal.

För Courtney själv tog det åtta år

att helt ställa om från stressad reklamdirektör och mamma som nyligen diagnostiserats med Multipel Skleros, till att ta hand om sig själv, älska sitt jobb och ha tid för dem hon älskar. En förändringstakt att beundra och ta efter. Det är ganska enkelt att hoppa på tillfälliga projekt som sätter igång tankarna, men svårare att behålla vanorna över tid.

» ALLT FLER INSER ATT VARJE PRYL TAR UPP TID OCH ENERGI OCH ATT RENSA UPP INTE BARA FRIGÖR PLATS UTAN ÄVEN GÖR PLATS FÖR NYA TANKAR. «

Courtney är del av en rörelse som framförallt fått starkt fotfäste i USA, ett land där var tionde hushåll hyr extra lager för att förvara sina prylar, där bostädernas storlek fördubblats de senaste 50 åren och där antalet shoppingcentra passerade antalet skolor redan år 1987.

Trenden med att hyra extra lager och bygga allt större hem har varit tydlig även i Sverige. Men allt fler inser att varje pryl tar upp tid och energi och att rensa upp inte bara frigör plats utan även gör plats för nya tankar.

På modeområdet har det på senare tid pratats en hel del om att många framgångsrika människor väljer att ha på sig samma kläder varje dag. Personer som president Barack Obama, Facebook-grundaren Mark Zuckerberg, Apple-ikonen Steve Jobs och förbundskansler Angela Merkel har viktigare saker att tänka på, och har därför på sig

SAKER DU KAN PLOCKA UR DIN GARDEROB u Finkläder som du köpte för

ett särskilt tillfälle men inte använt igen. u Kläder som är trasiga där

de inte borde vara det. u Snygga skor som du inte

kan gå i. u Sentimentala plagg som

inte passar. Ta en bild. u Kläder som du spar till

dina barn. u Plagg som ska till skräd­

daren, men som aldrig kommer dit. u Kläder som inte är dina.

Ge tillbaka dem. u Kläder och skor som

skaver. u Sådant du köpt på semes­

ter men aldrig skulle ha på dig hemma. u För korta byxor.

likadana kläder varje dag - ett sätt att eliminera vardagliga triviala men jobbiga beslut ur agendan.

När ”minimalism” som begrepp

dök upp för några år sedan handlade det mest om att äga få saker och rensa ut, idag handlar det väldigt mycket om att skapa utrymme för annat, frigöra tid och mental energi, att orka tänka, fatta bra beslut och koncentrera sig. I ett allt mer stressat samhälle är det inte enkelt att fokusera på “rätt saker”. Courtney, som drivit eget i åtta år har som rutin att se över sina “whys” så ofta som möjligt och se över varför hon gör något. Att begränsa saker som distraherar, såsom sociala medier är ytterligare ett råd. Det är kloka saker, som kanske ibland kan tyckas självklara, men som vi lätt glömmer bort längs vägen.

TEXT JOHANNA STÅL ILLUSTRATION CHARLOTTA ÖSTLUND Tidskriften Folkuniversitetet 17

Kärlek 2020

Bob Hansson Poet och föreläsare om framtidens kärlek och familjekonstellationer.

TEXT GABRIELLA ERIKSSON FOTO NORA LOREK/TT

18 Tidskriften Folkuniversitetet

på kärnfamiljen, när vi väl har den, att vara stereotyp. Vi dras fortfaranFör de flesta av oss, ungefär som de de med hämmande föreställningar ser ut idag. Men en tendens är att om hur vi bör bete oss bara för att det främst hos yngre sker en queer vi bor ihop med samma människa förflyttning. Sexuallivet frikopplas vi ligger med. allt mer från kärlekskravet.

Men undersökningar visar att Kommer vi att förlita oss mer människor som lever i familj, upppå vetenskap och experter när lever sig lyckligare och har bättre det gäller att hitta den rätta? hälsa än de som lever i singelhushåll.

Kanske vi tar hjälp av experter för Karolinska institutet visade för några att välja vem vi ska ge en första dejt. år sedan, att ensamhet är farligare för Men för en andra dejt tror jag att vi hälsan än både rökning och fetma. som vanligt snarare litar på egen Även om singelhushåll inte nödvänmage. Som är en plats där det bor digtvis innebär ensamhet, så blir det fler fjärilar och demonog ändå vardagen för ner än experter. väldigt många. » VI BEHÖVER Hur ser våra kärleks­relationer ut 2020?

Var och hur träffar vi vår(a) kärleks­ partner(s) 2020?

FORTSÄTTA UTMANA GAMLA IDIOTISKA FÖRESTÄLLNINGAR SOM ATT MAN MÅSTE VARA KÄR FÖR ATT FÅ VARA NAKNA IHOP. «

Det är ju faktiskt inte så långt dit. Våra kärleksvanor förändras långsammare än så tror jag. Rimligtvis är det allt fler som kommer träffa varandra via nätet. Vilket i bästa fall leder till att vi träffar människor utanför vår egen bekvämlighetzon.

Kommer några kärleksnormer att utmanas?

Normen om att man för att ha ”fin” sex bör vara kär tror jag håller på att luckras upp. Den heterosexuella normen kommer fortfarande existera, men försvagas för varje år och andetag.

Kommer Sverige att fortsätta vara ett land med många singelhushåll?

Snart kommer Bob Hanssons nya diktsamling ”Och grannsämjan är en långsam bödel”.

Ja, troligen så kommer vi fortsatta ha världsrekordet i singelhushåll.

Vi är allt minde benägna att kompromissa bort våra egna behov.

Samtidigt som vi fortsätter att bryta upp eller helt undvika kärnfamiljen, så fortsätter paradoxalt nog vår syn

Vad betyder det för våra kärleksliv?

Svensken är ett kärlekslängtande djur, som just har förändrat strukturen för hur vi ska hitta kärleken.

Vi behöver fortsätta utmana gamla idiotiska föreställningar som att man måste vara kär för att få vara nakna ihop eller att en så liten enhet som kärnfamiljen ska kunna tillfredsställa de komplexa behov en vuxen människa har.

Vi behöver inte mindre hushåll, utan större. Vi behöver bli bättre på att umgås. Vi behöver fika mer och äta middag ihop oftare, vi behöver skoja och gråta tillsammans, vi behöver bli bättre på att be varandra om hjälp och sluta gå omkring och låtsas vara så förbannat självständiga. Och så borde vi flytta ihop igen.

Bilda nya slags familjer, strö ut snitslade spår av fler val än singel- och kärnfamiljhushåll. Det är nästan korkat att tro att det enda alternativet till kärnfamilj är mer ensamhet.

Lite bättre fantasi än så borde vi kunna åstadkomma.

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Pedagogik och ledarskap

Att arbeta som cirkelledare innebär att man träffar många olika människor. Här är några råd och tips i mötet med deltagare som har kognitiv funktionsnedsättning.

SÅ MÖTER DU ALLA DELTAGARES BEHOV FÖRSTA KURSTILLFÄLLET Är rummet i ordning? Var noga med att välkomna alla.

Ta gärna i hand första tillfället och därefter beroende på vad som passar. Det finns olika sätt att lära känna varandra, låt också det ta tid. Det är bra om alla påbörjar något. Det ger ett synligt resultat som skapar lust att återkomma.

politiska eller religiösa åsikter.

Avbryt samtal om frånvarande gruppmedlemmar.

1

Tipsen kommer från den lathund för nya cirkelledare som uppsökande enheten vid Folk­ universitetet Göteborg har tagit fram.

Britt-Marie Hult är en av dem som arbetar där.

FRISKFAKTORER Se till det friska!

Uppmärksamma och förstärk det som kursdeltagaren klarar av. Gå inte på djupet när sjukdom och medicin kommer upp. Hos oss är hen främst kursdeltagare, inte brukare.

Du är kursledare och kommer utifrån: bara det är en friskfaktor.

2

SÄTT TONEN Var tydlig, både vad det gäller ämneskunskapen och den sociala samvaron.

Att prata om samhällsfrågor i en studiecirkel är självklart om det sker i bra former, men det inte är en plats för att vädra sina

3

20 Tidskriften Folkuniversitetet

LUGNT OCH TYDLIGT Skapa lugn och förutsägbarhet genom att komma i god tid och vara förberedd. Börja med några minuters samling av gruppen innan alla sätter igång. Återkoppla, knyt an och påminn om föregående vecka.

Oftast är det lämpligt att bara ge en instruktion i taget.

4

HÖGA AMBITIONER Att deltagarna har olika former av funktionsnedsättning betyder inte att du ska sänka din nivå.

Däremot kan det behövas ett långsammare tempo och mycket repetition.

Använd de rätta termerna för hantverket, upprepa orden när deltagaren t.ex. håller i verktyget eller använder det.

5

ANVÄND SINNENA Använd deltagarens kropps- och känselminne. Dels för att återhämta gamla kunskaper men också för att

6

skapa förutsättning för ny inlärning. Glöm inte doftminnet under hantverkskurser; sandpapprat trä, färgdoft, lödning.

SKOJ OCH ALLVAR Ta kursen på allvar, även om ni skojar och har roligt. För många är kursen ett arbete som de går till med stolthet.

Visa vägar till de offentliga rummen, prata om utställningar och gör gärna besök.

Glöm inte att humorn är lika viktig på denna arbetsplats som på någon annan!

Inställningen gör mycket.

7

VAR FOKUSERAD OCH NÄRVARANDE. Underskatta inte deltagarna, möt var och en som den vuxna människa hen är.

Förmedla glädje, inför hantverket och inför mötet med deltagarna. Ta tillvara allas olika kunskaper och kompetenser.

Diskutera utmaningar och lösningar med andra pedagoger.

8

DU REPRESENTERAR FOLKUNIVERSITETET Folkuniversitetet står för alla människors lika värde. Kom ihåg att du representerar Folkuniversitetet och att personal, deltagare, anhöriga som du träffar i samband med kurstillfället, är kunder.

9

Så gör vi Hur arbetar du med inkludering?

VIKTORIA VARGEFJORD Språklärare, Landskrona – Eftersom jag redan tidigt i min yrkesbana jobbade mycket med elever som hade diagnosen ADHD, har jag sedan dess som vana att sätta en tydlig struktur i början av varje lektion, vad ska vi göra, när ska vi pausa, vad förväntas av dem osv. Det brukar underlätta för många.

BJÖRN HANSEN Matematiklärare, Landskrona – Det finns de personer som är på hugget och önskar ingenting mer än att få visa upp sin kunskap men det finns också de som inte riktigt hänger med och blir då avvaktande och tillbakadragna. Ofta uppmärksammar jag dem med frågor som jag vet att de kan svaret på och låter dem därifrån dra slutsatser och utveckla tankegången.

SOFIA NYSTRÖM Dramalärare, Göteborg – Två exempel på övningar som jag tror ökar inkludering är att i uppvärmningen på min teaterkurs så får en i taget göra ett danssteg som alla andra följer efter, ett annat exempel är att var och en får berätta en del i en så kallad improviserad stafettberättelse.

Tidskriften Folkuniversitetet 21

Ledarskap

TVÅ PÅ TOPPEN

hon sa att hon nog måste träffa honom och fika innan i alla fall.

Gustav reagerade ungefär likadant.

– Men jag kände ju till Farnaz och har stor respekt för det hon gjort som regissör och det hon skrivit. Min bild var att vi skulle klicka.

Och det gjorde de. Idag jobbar båda sida vid sida i en slags trojka med VD:n Jonas Kahnlund, som också har en viktig ledarposition.

– När en tar över en verksamhet efter en så känd person som Suzanne Osten kan det vara skönt att slippa bli en ensam kronprinsessa eller kronprins med allt vad det innebär. Dessutom hade hon en enorm arbetskapacitet. Att vara två gör också att vi hinner trots att vi är småbarnsföräldrar och att mycket av vårt arbete är förlagt till kvällstid, säger Farnaz

Dubbel uppsättning av chefen kan det bli för den organisation som väljer ett delat ledarskap. Låter det jobbigt? Inte alls. En ovanlig men ofta fram­ gångsrik metod: när den fungerar.

TEXT ISABELLA IVERUS FOTO SARA P BORGSTRÖM

22 Tidskriften Folkuniversitetet

tillsammans. Och dels en mer teoretisk som handlar om hur organisationen som sådan ska arbeta och där det krävs ett ständigt pågående samtal om man är två, säger hon.

Dessutom är det viktigt att de som ska dela känner varandra så att de vet att de fungerar ihop i alla lägen.

Så var det dock inte riktigt för Farnaz Arbabi och Gustav Deinoff på Unga Klara.

– När jag fick frågan om jag ville ta över efter tidigare legendaren Suzanne Osten tvekade jag inte en sekund, berättar Farnaz med skratt.

Tills jag fick veta att jag skulle dela med någon som jag inte kände.

Hon minns att Lisa Moraeus

Unga Klara är också en organisa-

FOTO: MATHIAS GRATE

G

öteborgs stadsteater har haft det, Malmö likaså och nu Unga Klara i Stockholm. I många kultursammanhang har två kreativa personer delat på ett konstnärligt ledarskap eller positionen som teaterchef. Men hur fungerar det i praktiken?

– Man kan säga så här: när det fungerar är det fantastiskt och annars en katastrof, säger Lisa Moraeus, utbildare och författare med inriktning på ideella och idéburna verksamheter och då särskilt delat ledarskap.

Hon menar att två nästan alltid är bättre än en, även om ingenting: och allra minst ett chefsuppdrag: funkar av sig självt.

– Dels finns det en praktisk del som handlar om hur man delar upp arbetsuppgifterna och vad man gör

tion som medvetet och av tradition byggt på dialog och en kollektiv process. Att vara två, eller flera om besluten, är alltså inget nytt utan ett inarbetat arbetssätt, som Susanne Osten varit mån om att värna och ge i arv till sina efterträdare.

Och hon finns också där för frågor och informellt stöd.

En utomstående mentor eller coach är något som Lisa Moraeus varmt rekommenderar. De flesta delade ledarskap behöver någon som kan se relationen mellan de två ledarna utifrån, ställa frågor och dela med sig av sin bild. Det ger nya perspektiv som underlättar samarbetet.

Farnaz och Gustav är ganska

» EN STOR FÖRDEL MED DET DELADE ANSVARET ÄR JU FÖRSTÅS ATT TRYCKET PÅ EN PERSON BLIR MINDRE. «

Gustav Deinoff och Farnaz Arbabi delar ledarskapet för Unga Klara.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

nya på sin post. Drygt ett år har gått sedan de tillträdde. Hitintills har de valt att inte dela upp arbetsuppgifterna mer än att när den ena regisserar är den andra konstnärlig ledare med ansvar för möten och personal och vice versa. De varvar också ansvaret med att svara på mejl och förfrågningar och att bevaka olika för teatern intressanta arrangemang.

– Det är bra men jag kan sakna tid för samtal med Farnaz säger Gustav. Nu tar vi det på vägen så att säga. Det kan dock bli svårt när vi är så skilda åt men ändå måste ha varandras åsikt i olika beslut. Ändå skulle jag aldrig sagt ja till det här uppdraget om jag skulle ha behövt axla allt ansvar själv.

– Vi kompletterar varandra samtidigt som vi delar visionen om hur en teater ska vara och hur den ska fungera, tycker Farnaz.

Gustav har längre erfarenhet av Unga Klara och har en genuin skådespelarbakgrund medan Farnaz har en tyngre förankring i regissörsrollen och har arbetat som frilans med helt andra villkor.

Lisa Moraeus träffar många ledare,

både ensamma och de som delar på bördan.

– En stor fördel med det delade ansvaret är ju förstås att trycket på en person blir mindre. Dels kan två

De flesta delade ledarskap behöver någon som kan se relationen mellan de två ledarna utifrån. Det ger nya perspektiv som underlättar samarbetet.

ha ögonen på varandra och säga till om det blir för mycket och den ena riskerar sin hälsa, dels kan två resurser förenkla för båda att hinna koncentrera sig på att vara just ledare. Annars är det lätt att drunkna i att-göra-listor som tenderar att inte ha något slut.

Lisa menar att många ledare idag är alldeles för ensamma i sitt uppdrag. I ideella och idéburna

FYRA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PARHÄSTAR I LEDARPOSITION: u Gemensamma grundvärderingar. Ni kan ha olika personligheter

och väg dit men målet och riktningen måste vara samma. u Absolut förtroende för varandra. Det gäller kompetens, hur saker

ska göras och respekt för den andres förmåga och vilja. u Prestigelöshet på alla plan. Både tungt ansvar och kritik samt ära

och berömmelse måste delas. u En kontinuerlig och fungerande kommunikation.

24 Tidskriften Folkuniversitetet

organisationer kan det lätt bli ett problem. Många bränner ut sig för att engagemanget är för starkt och ingen sätter stopp. Dessutom behöver medlemmar känna sig behövda och delaktiga. Allt ska inte kretsa runt en ledare.

Farnaz skrattar igen. Nog blir det en del nattmanglingar och både hon och Gustavs familjer får stå ut med att jobbsamtalen flyttar in i den privata sfären.

– På så vis har vi tur. Våra barn är jämnåriga och kan leka medan vi pratar jobb. Det får våra respektive partners stå ut med!

Gustav håller med.

– Vi behöver inte anstränga oss för att kommunicera. Vi har en enda lång pågående dialog ända fram till beslut. Det trivs jag med.

Dilemmat

Ska musiken höras eller tystas?

HUR SKA FOLKUNIVERSITETET BLI EN ATTRAKTIV SAMARBETS­­PARTNER INOM MUSIK? Vill Folkuniversitetet verkligen hålla på med musik­verksamhet?

Jag har många gånger undrat. Vi borde vara stolta över musikverksamheten.

GABRIELLA ÅSTRÖM, UTBILDNINGSLEDARE, FOLKUNIVERSITETET DALARNA Det tog ett och ett halvt år innan jag

som upplevelse. Våra barn använder musik för att lära sig prata och inte minst är musik ett språkrör för demokratin.

Hur kan vi utnyttja vår profil för att bli unika och attraktiva som samarbetspartner?

Kan vi erbjuda utbildningar i komposition, arrangörskap, projektledning, marknadsföring, studioinspelning eller sångteknik? Kan vi ha utbildningar i våra skolor under helger när skolorna inte har ordinarie verksamhet?

Låt oss tänka fritt, gränsöverskridande och se möjligheterna i framtiden. Låt musiken få den plats den förtjänar i vår verksamhet!

FOTO JONAS MARTINSSON

kände mig stolt över mitt arbete som musikansvarig. Jag visste inte att jag bidrog till den verksamhet som utgör 30 % av våra studietimmar nationellt. 2014 hade vi 20 944 deltagare inom ämnesområdet musik. Återkommande rapporterar utbildningsledare om att de känner sig ensamma och saknar tillräckliga resurser. Utan ändamålsenliga lokaler och ekonomiska förutsättningar känner vi att vi inte har något att erbjuda deltagare. Det resulterar i att vi inte blir en attraktiv samarbetspartner. Vi jämförs med andra studieförbund som har replokaler, festivaler och musiktävlingar som deltagare får möjlighet att vara med i, dessutom ofta med nationell täckning.

Lyckan var total när jag träffade kollegor från andra regioner och förstod att jag var en del av något större och starkare än jag vågat drömma om. Att få prata samma språk, dela erfarenheter och stötta varandra i att utveckla och tro på musiken som ett starkt och evigt levande verktyg för folkbildningen i Sverige räddade mig. Nu står jag rak i ryggen när jag berättar att jag jobbar som utbildningsledare för musik på Folkuniversitetet.

Musik har i alla tider använts för att föra människor närmare varandra. Jag tror att många kan hålla med mig om att musik är en viktig del i vår vardag, på fest, på träning och

Gabriella Åström efterlyser mer kreativitet för att utveckla en musikverksamhet i samklang med Folkuniversitetets profil.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

En dag med…

JAMES MINARD är skolchef vid Hantverks­

centrum i Tibro. Hans entreprenörskap och förmåga att bygga nya verksamheter har fått skolan att blomstra. Nu exporterar han sina metoder till Skövde, berättar han mellan mötena under en intensiv arbetsdag.

På Folkuniversitetet

J

ames Minard är från Kanada.

Slumpen, eller snarare kärleken, tog honom till Sverige via en israelisk kibbutz och en smyckesverkstad i Aten. När han slutligen hamnade i Skövde 1987 var han redan hantverksbiten.

– Jag utbildade mig till snickare och bildhuggare i Tibro. Sedan arbetade jag som egenföretagare.

Efterhand började jag jobba med försäljning och företagsutveckling: och som lärare på Hantverkscentrum, berättar han.

Skolan bedrev länge arbetsmarknadsutbildning i privat regi.

En bit in på 2000-talet var den hotad, något som ledde till att Folkuniversitetet tog över 2009. James blev erbjuden jobbet som chef och tackade ja utan att tveka.

– Mitt första mål var utveckling.

Man kan inte basera verksamheten på bara arbetsmarknadsutbildning om den ska vara stabil över tid. Jag började titta på ordinarie utbildningsformer, nya samarbeten med Arbetsförmedlingen och ESF-projekt, säger han.

– Nu drivs skolan som ett företag. Vi är utåtriktade, svarar på förfrågningar och agerar på behov.

Vi har ingen särskild personal anställd för YH-utbildningar eller 26 Tidskriften Folkuniversitetet

1. Tittar på planerna för ombyggnation av Hantverkscentrum tillsammans med Anna Sundström.

1

2. Mami Kitazaki har flyttat från Tokyo till Tibro för att utbilda sig.

3. Planerar YH-utbildningen till dataspelsutvecklare i Skövde tillsammans med Amanda John.

4. James är utbildad snickare och bildhuggare.

uppdrag. Alla jobbar med allt och gör en fantastisk insats, fortsätter han.

TIMME FÖR TIMME

I dag blomstrar Hantverks­cen­

09:30: Möte ny YH-utbildning till prototypsnickare

trum. När det blev aktuellt att återetablera Folkuniversitetet i Skövde blev James därför ombedd att exportera sina metoder dit.

– Strategin är densamma som i Tibro. Basen finns i uppdrag som Korta vägen och vår nya YH-utbildning till dataspelsutvecklare.

Folkbildning är nästa område på agendan. Vi gör redan föreläsningar och har närmat oss högskolan och studentkåren för satsningar på studiecirklar och MOOC-kurser, säger han.

08:00: Avstämning YH-utbildningar

11:00: Möte YH-utbildning till dataspelsutvecklare 12:00: Lunch på Inredia 13:00: Möte Inredias utställningsråd 14:30: Telefonmöte Interior Cluster Sweden 15:30: Möte prissättning inför utställning 17:00: På kontoret i Skövde 18:30: Föreläsning på högskolan 22:45: Sängdags, kort lässtund

2

4 3

En typisk arbetsdag är milt kaotisk med många möten och resor.

Den här dagen är inget undantag.

Efter att ha inlett morgonen med en avstämning kring Hantverkscentrums YH-utbildningar väntar ett möte med Tibro Training Centre om en ny YH-utbildning till prototypsnickare och ett planeringsmöte om YH-utbildningen till dataspelsutvecklare.

Lunchen intas på Inredia tillsammans med personer ur Tibros näringsliv, varpå ett möte med Inredias utställningsråd tar vid.

På eftermiddagen har han ett

möte med studerande och lärare om prissättningen inför en utställ-

ning. James har en stark entreprenöriell drivkraft och förmåga att skapa synergier.

– Det beror på mina år som företagare. Jag ser möjligheter och business. Det spiller över på allt jag gör. När studerande gör projekt börjar jag direkt fundera på hur de kan lanseras, säger han.

Just de studerande är en stark drivkraft, och James tar varje chans att träffa dem.

– Deras utveckling och resa

är det bästa med mitt jobb, oavsett om de är gymnasieelever eller 50-åringar som gör en nystart och blir hantverkare på äldre dar, säger han.

Han betonar att de studerande är verksamheten och är mån om att behålla kontakten med dem.

Därför vill han inte bara sitta med prognos och budget.

– Jag undervisar fortfarande en grupp som jobbar med produktlansering. Den håller jag fast vid.

Det är inte lätt att hinna, men det är en bit jag inte kan kapa, säger James.

TEXT ANDREAS ÅHS FOTO MARTIN LUNDIN Tidskriften Folkuniversitetet 27

Goda exempel

Dags att göra IT självklart i klassrummet Med projektet Nuededags har Region Syd som mål att göra ett it-pedagogiskt lyft både för cirkelledare, administratörer och ledningen och låta detta göra avtryck i folkbildningen.

It-pedagogik ska vara en naturlig,

självklar och stimulerande del av den pedagogiska processen. Det är en trend att cirkelledare går från att vara ämnesexperter till att mer fungera som handledare. Vi vill och behöver också förhålla oss till cirkeldeltagarnas förväntan att kunna använda smarta telefoner och plattor i sin kunskapsinhämtning.

– Ny teknik ändrar vårt beteende och våra förväntningar, säger Maria Månsson som är projektledare för Nuededags. Det råder även en mycket spännande delningskultur idag, där såväl cirkelledare som cirkeldeltagare delar med sig av studiematerial.

Sedan tidigare erbjuder Folk­ universitetet ett IT-körkort där cirkelledare lär sig mer om exempelvis bild, ljud, video och att spara i molnet. Nuededags anordnar inspirationsföreläsningar, för att väcka intresse och fördjupa kunskaperna. Det finns även en resurs28 Tidskriften Folkuniversitetet

person i varje distrikt som cirkelledarna kan kontakta. cirkelledare är redan igång, däribland Maria Bouvier i Kristianstad som bedriver spanskundervisning. Hon använder sig av gratisverktyget Videoele. Verktyget finns på flera språk och följer den europeiska nivåskalan för språk.

Det finns 23 program per nivå. I varje program finns en video kring ett tema, en transkription av videon samt ett arbetshäfte som man kan skriva ut.

Därefter följer en interaktiv övning som man gör direkt på skärmen, där resultaten visas direkt.

– Det är ett väldigt komplett material och är anpassat till alla olika nivåer, berättar Maria. Det är Flera

också en bra inkörsport för att undersöka om man är intresserad av ett språk. Det är lätt att följa. Även för dem som är lite äldre.

För Maria Bouvier har de digitala verktygen tillfört variation i lärandet. Det går att flytta lärandet utanför klassrummet till exempel till tågresan eller joggingturen.

– Mina elever tycker att det är roligt att de kan tävla med sig själva och jobba i sin egen takt. De gillar att de kan få snabba svar, lyssna på samma sak flera gånger och även fortsätta att jobba efter kursens slut.

» MINA ELEVER TYCKER ATT DET ÄR ROLIGT ATT DE KAN TÄVLA MED SIG SJÄLVA OCH JOBBA I SIN EGEN TAKT. «

Maria Bouviers råd

till andra cirkelledare är att titta efter gratis applikationer till surfplattor t.ex. ”Lek och lär” eller ”Babbel” som finns på många olika språk. Ett annat råd är att rikta frågan till kursdeltagarna för de har ofta de bästa tipsen.

TEXT REBECKA HINN FOTO ØYVIND SVILAND

Maria Bouvier i Kristianstad använder gärna digitala verktyg i sin spanskundervisning.

Tidskriften Folkuniversitetet 29

Maja Bergstrand bjuder publiken på en personlig berättelse.

Ny kunskap med rosa skimmer Med overheadblad och 30 minuter till sitt förfogande ger föreläsare ett smakprov av sitt kunskapsområde samtidigt som åhörarna äter och umgås.

Folkuniversitetet i Östersund har

dammat av en gammal overheadapparat, spraymålat den rosa och gett den en central roll i den nya föreläsningsserien Overhead.

Tanken är att Overhead ska vara mer än en föreläsning – det är ett helhetskoncept för kunskapsutbyten och socialt umgänge.

– Vi som jobbar med folkbildning i Östersund såg behovet av att synliggöra Folkuniversitetet och ville göra det på ett nytt och kreativt sätt. Vi såg också att det saknades intressanta föreläsningsserier och att staden Östersund var i behov av nya mötesplatser. Idén om Overhead började ta form för 30 Tidskriften Folkuniversitetet

ett år sedan, vi har sedan jobbat för att ta fram ett bra koncept, berättar Lina Sjörén, utbildningsadministratör på Folkuniversitetet.

En föreläsning arrangerades på Jazzköket som är en restaurang och jazzklubb. Då var det Maja Bergstrand, digital kreatör, som gav en personlig berättelse utifrån hennes erfarenheter av resor, vänskap och karriärsökande. Att förlägga Overhead till studentpubar, caféer och restauranger är ett sätt få in konceptet där människor redan samlas.

Overhead är korta, avslappnade

och inspirerande föreläsningar i afterworkformat. Det är en mötes-

plats där man kan äta en bit mat och möta vänner, samtidigt som man blir fängslad av en spännande föreläsning. Föreläsningarna hålls av både forskare och andra intressanta personer för att få en stor bredd på utbudet. Visionen är att konceptet ska sprida sig över landet och att det ska vara enkelt för vem som helst att arrangera en Overhead.

– Vi vill att föreläsningen under Overhead ska kännas okonstlad och enkel och att föreläsaren ska tala direkt till åhörarna. Därför utmanar vi föreläsaren att inte gömma sig bakom flashiga presentationer utan vara kreativ i sitt framförande.

Genom det enkla och analoga skapas faktiskt en annan närvaro och kontakt, förklarar Lina Sjörén.

TEXT LOTTA ÅBERG FOTO LINA SJÖRÉN

Goda exempel

REKORDMÅNGA VILL SKÅDESPELA Vi har även gjort en satsning på att vitalisera vår hemsida med ett digitalt ansökningsförfarande och lanserat en Facebook-sida som snabbt har fått många hundra följare. Men viktigast av allt är de nuvarande eleverna. De är våra bästa ambassadörer. Om de inte tyckte att skolan var bra skulle vi aldrig ha fått så många sökande, säger han.

Skara skolscen fick rekord­ många ansökningar inför utbildningsstarten i januari 2016. Hög kvalitet, nöjda elever och ett hängivet arbete från personal och skolledning ligger bakom framgångarna.

Skara skolscen brukar kallas ”en

liten jätte i svensk teater”. Den lilla teaterskolan, som i dag drivs av Folkuniversitetet, grundades redan 1962 och har sedan dess varit en viktig plantskola för svensk skådespelarkonst. Bland dem som utbildat sig här finns tunga namn som Henning Mankell, Marie Richardsson, Rikard Wolff och Noomi Rapace – och mer än 50 år efter starten fortsätter skolan att locka!

– Inför årets inträdesprov i maj hade vi rekordmånga sökande. Hela

SÅ KAN DU VISA VAD DU GÅR FÖR Validering av generella kom­ petenser bedöms växa de närmaste åren och studie­ förbunden satsar nu på att utbilda validerare. Ylva Carls­ dotter är en av dem.

Arbetet med att ta fram ett attrak-

tivt kursutbud för ungdomar inom region Öst har gett Ylva Carlsdotter god insikt i målgruppen och hon ser flera vinster med validering.

99 personer vars ögon fullkomligt lyste av vilja, energi och passion hade sökt våra 12 platser. Det kan jämföras med 55–70 sökande tidigare år, säger Bo Westerholm, skolchef.

Bo Westerholm har en tydlig bild

av varför söktrycket har ökat så kraftigt.

– Det beror på personalens och skolledningens hängivna arbete.

– Det viktigaste är att du kan få ett intyg på kunskaper i exempelvis ledarskap, initiativförmåga eller datorvana. Kunskaper som du kan ha fått från föreningsliv, studieförbund eller annat som inte alltid är så lätt att bevisa i ett cv som erhållna meriter, säger Ylva Ylva Carlsdotter Carlsdotter.

– Jag har träffat många unga som mår dåligt för att de inte har något arbete. De har svårt att veta vad de skulle vilja göra om de får möjlighet att välja. Självskattningen som man gör vid en validering är mycket omfattande. Jag tror att den kan hjälpa individer till själv-

Självklart spelar även utbildning-

ens goda rykte och höga kvalitet in.

– Skara skolscen är berömt för sin blandning av sång och tal, rörelse och teater. Det är en fantastiskt bra och gedigen grundutbildning där eleverna lär sig hantverket, ett ord som tyvärr nästan är helt bortglömt i dagens teaterskolevärld, säger Bo Westerholm.

TEXT ANDREAS ÅHS FOTO FREDRIK SIMSON

insikt om vad de kan och bör göra för att komma vidare, tillägger hon.

Allmänna Arvsfonden stödjer projektet som syftar till att validera generella kompetenser hos ungdomar mellan 16-25 år, för att förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden. Studieförbunden ska inom tre år validera mer än 2500 ungdomar. Även andra grupper än unga kan

ha glädje av att få sina kunskaper validerade så det lär finnas att göra för de studieförbund som väljer att satsa på validering av generella kunskaper. Inom Folkuniversitetet finns för närvarande sex utbildade validerare.

TEXT&FOTO GABRIELLA ERIKSSON Tidskriften Folkuniversitetet 31

Förnyelse

Folkuniversitetets förutsättningar kan förändras snabbt och då b­ehöver vi vara snabba på att anpassa oss. Som när vi har identifierat ett behov av yrkeskunskaper inom ett visst område men fått avslag på vår yh-ansökan. Vad är då nästa steg?

KONSTEN ATT ÅTERANVÄNDA IDÉER

D

et är inte ovanligt att folkbildning, upp- föredrar många längre kurser. De ger mer tyngd och drag och skola utvecklar liknande ut- man kan ofta titulera sig något efteråt. Den vanligaste bildningar parallellt. Trots att verksam- frågan från deltagarna är hur lätt det heterna är olika när det gäller regler, är att få jobb efter kursens slut. En ramverk och mål finns det mycket vi ytterst relevant fråga då deltagarna kan lära av varandra - och mycket vi kan återanvända. vill utvecklas i arbetslivet eller öka Våren 2014 startade projektet Diplomutbildningar sin anställningsbarhet. Då vill de i Region Syd, där yrkeshögskola möter folkbildning. synas i mängden av ansökningar. Även vi som anordnare känner Charlotte Landin Projektet tar vara på yh-organisationens omfattande att det är svårt att sticka ut. Det är nätverk, kursplansarbete samt gedigna arbete med många som erbjuder diplomutbildatt identifiera yrkesområden som har ningar av varierande längd och form. brist på kompetens. Genom att titta på Några konkurrerande Jag skulle välkomna en nationell disde utbildningar som inte beviljats av anordnare av diplom­ kussion bland aktörerna kring ett yh-myndigheten och göra om dem till utbildningar: u Medborgarskolan gemensamt sätt att värdera och hitta diplomutbildningar stärker vi samaru Sensus studieförbund gemensamma ramar för att höja stabetet mellan yrkeshögskola och folku Medieinstitutet tusen på diplomutbildningar. bildning. Förutom målet att utveckla u Plushögskolan Inom universitet och högskola kan diplomutbildningar är syftet att se hur man binda samman sina strökurser vi kan nyutveckla på ett mer systematiskt sätt. Projektet har resulterat i diplomerade utbild- till en examen när man känner sig klar. Den möjlighet ningar i CSR, offentlig upphandling, löneadministra- finns inte för de som går många kortare öppna kurser.

Skulle man kunna binda samman ett antal kurser och tion, fastighetsförvaltning och ekonomi.

Diplomutbildningarna har marknadsförts på olika få ett diplom? Något att fundera över i framtiden.

Så vad drar vi för lärdomar av detta? Jo; det tar tid att vis och det visar sig att den utbildning som haft minst marknadsföringsinsatser är den det finns mest intres- etablera sig inom nya ämnesområden, det är svårt att hitse för; Diplomerad ekonomiassistent. Det är ett ämne ta sin plats bland alla aktörer och att vi bör fortsätta arbeta som funnits länge inom Folkuniversitetet nationellt tillsammans och dra nytta av varandras erfarenheter. och där vi som aktör inger stort förtroende med dukti- TEXT CHARLOTTE LANDIN ga ledare och uppdaterat kursinnehåll med stor bredd. Administratör och kvalitetsombud i Region syd Frågar vi deltagare på vårt yrkesinriktade utbud så FOTO ØYVIND SVILAND

32 Tidskriften Folkuniversitetet

Ekonomiassistent är en utbildning som funnits länge inom Folkuniversitetet. Region syd gjorde om en planerad yrkeshögskoleutbildning till en diplomutbildning.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

Aktuellt hos oss NY UTBILDNING I INDUSTRIDESIGN Från och med juli 2015 drivs FIDU i Hällefors av Folkuniversitetet. FIDU – förberedande industridesign är en genväg till design- och arkitekturhögskolorna. Utbildningen blir nu en avgiftsfri konst- och kulturutbildning. u

NÄTVERK FÖR FÖRSTELÄRARE Folkuniversitetets gymnasieskolor inrättar ett nätverk för förstelärare.

Folkuniversitetets samtliga gymnasieskolor har idag förstelärare i sina verksamheter. De arbetar aktivt med pedagogisk förnyelse och utveckling. u

IS och Stockholms universitet planerar för framtiden.

Nytt universitetssamarbete Från och med vårterminen 2016 planerar Stockholms universitet att erbjuda termins­ kurser i spanska och italienska i samarbete med Internationella Skolorna. Kurserna kommer att förläggas till Barcelona och Rom u

och samarbetsavtalet sträcker sig över tre år. Förberedelserna inför kursstarten 2016 startade redan veckan innan midsommar med en gemensam kick-off på Folkuniversitetet i Stockholm.

UTLÄNDSKA AKADEMIKER HÅRDTRÄNAR

Lärare får språkutbildning

u I Sundsvall

u Region

blir deltagarna behöriga till högskolestudier genom en svenskkurs på en termin. Lärare från Folkuniversitetet och Mittuniversitetet bedriver utbildningen tillsammans.

Utbildningen är en modul inom konceptet Korta vägen och finns även i Östersund och Härnösand.

34 Tidskriften Folkuniversitetet

Väst erbjuder personal med lärarexamen en distansutbildning i svenska som andraspråk på 30 högskolepoäng med start i höst. Lärarna får fria läromedel samt möjlighet att studera på del av arbetstid.

Högskolan Väst levererar utbildningen.

– Det är en långsiktig satsning på kompetensutveckling. Allt fler

elever i såväl vuxenutbildning som i gymnasieskolan har annat modersmål än svenska och andraspråksperspektivet är av Elisabeth Andreasson stor vikt för att vi ska nå goda resultat i våra skolor, säger Elisabeth Andreasson, upphandlingschef.

Ledare

Från nätet till vinyl u The

Album Challenge är ett projekt där de deltagande grupperna på distans producerar en skiva - allt över internet. Deltagarna skriver, producerar, spelar in, mixar och mastrar sina låtar samt tar fram ett konvolut till skivan.

Därefter pressar Folkuniversitetet dem på vinyl.

– Inte nog med att man som låtskrivare ges en möjlighet att utveckla sin musikaliska förmåga, man får också testa hur det funkar att samarbeta med nya människor mot ett gemensamt mål på distans, säger projektledaren Carl Johan Erlandsson som arbetar i Distrikt Väst, Region Syd.

KARLSTADS BÄSTA GYMNASIUM För fjärde året i rad har Folk­universitetets gymnasium i Karlstad fått det bästa resultatet i kommunens kund- och brukarundersökning. Maximalt kan varje skola få 5,0 poäng. Folkuniversitetets gymnasium fick ett medelvärde på 4,5. Bäst resultat fick skolan på frågorna om trygghet och om lärarna upplevs som kunniga inom sina ämnen. u

ANNIKA DOLK, REKTOR FÖR FOLKUNIVERSITETET I LUND FOTO ANDREAS OFFESSON

Att spela roll

När jag träffar nya medarbetare berättar jag alltid

Folkuniversitetets historia – om idéer som fötts och realiserats av människor som velat göra världen bättre, tillvaron roligare och bildningen djupare. Reaktionerna är unisona: ”wow vad häftigt – det hade jag ingen aning om”. Och så är det nog fortfarande: alla de spänstiga idéer medarbetare runt om i landet förverkligar, allt det goda som görs inom alla våra verksamhetsområden för att stärka människor och all den kunskap som växer fram inom våra cirklar har en ”wow-faktor”, men det är väldigt få utanför Folkuniversitetet som känner till vad vi gör, varför och vad det leder till.

Jag tror det är dags att vi blir bättre på att berätta om vad vi gör medan vi gör det. Vi ska berätta om de många utländska akademiker som via Korta vägen kan komma in i arbetslivet och bidra till att bygga ett nytt Sverige. Vi ska lyfta fram våra skolors unikitet och torgföra de idéer vi har kring att minska ungas utanförskap, ett flexiblare yrkesliv och integration. Vi ska hitta de rätta kanalerna och uttryckssätten för att vara en viktig röst i samhällsdebatten, på samma sätt som vi redan är en innovativ del av civilsamhället och en tydlig folkbildningsaktör. Vårt budskap bär eftersom vi står fria från sär- och ägarintressen och vår universitetsanknytning ger legitimitet. Sociala medier ger förutsättningar att berätta om det som nu är vår verklighet och i framtiden blir en del av vår historia för långt fler än er som läser denna ledare. Jag lovar – man kommer säga …just det…”wow”!

JUST NU …

< <

Bäst just nu: Att vara igång igen efter sommaren och få träffa alla engagerade människor inom Folkuniversitetet.

Mindre bra just nu: Att dagarna blir kortare och min cykeltur till tåget allt kyligare.

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Visste du att …

Folkhälsa är ett prioriterat område för Folkuniversitetets forskningskommunikation från 2015 och framåt.

Folkuniversitetet