Tidskriften Folkuniversitetet #3 2019

»ALLT FLER SÖKER STÖD NÄR LIVET ÄR SVÅRT«

Tidskriften Folkuniversitetet

#3

september 2019

EN TIDNING OM FOLKBILDNING OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

Gustav Fridolin om lärarlivet Blir vi dummare?

Psykisk ohälsa – en samhälls­ utmaning

Våga prata tabun på sfi

Opinion: Ge oss förut­ sättningarna för en bra sfi

Länken mellan människor INTERVJU Mike Kraidie arbetar som kontakttolk – ett yrke där misstag kan leda till lidande eller dåliga beslut.

NOMINERAD TILL SVENSKA DESIGNPRISET!

23/

Innehåll, nr 3 2019: PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 23/ Tips för en effektiv höst på jobbet 24/ Kvalitet och integritet i tolkarbetet

Psykisk ohälsa breder ut sig

12/

Sjukskrivningar och medicinering på grund av ångest och oro ökar. Vad ligger bakom och hur bryter vi trenden?

OPINION 4/ Ge oss förutsättningar att anpassa sfi efter individen

24/

27/ PÅ FOLKUNIVERSITETET 29/ Föreningen Tilia hjälper unga med oro 31/ Att prata om värdegrund på sfi

OMVÄRLD 8/ Vikten av mänsklig beröring

31/ Folkuniversitetet öppnar studio i Gävle

10/ Vi gör sämre ifrån oss i IQ-tester

32/ Feministiskt nätverk i Dalarna

20/ Gustav Fridolin byter politiken mot folkhögskolan

33/ Yrkesutbildning och svenska i ett

2 Tidskriften Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet

Nr 3 september, 2019 årgång 39 Redaktör

Så gör Folk­univer­ sitetet skillnad

F

rån personaltidning till opinionsbildning. Tidskriften Folkuniversitetet vänder sig nu utåt till engagerade och nyfikna människor för att visa hur Folkuniversitetet arbetar med stora och små utmaningar i samhället och i människors liv.

På nästa sida kan man läsa om hur Folkuniversitetet vill få förutsättningar att bedriva effektiv sfi-undervisning. Längre bak får vi en inblick i initiativen värdegrunds-sfi och yrkes-sfi (s. 31 och 33).

ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR

Klara Johansson, 08-679 29 63 GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Johanna Lundberg, region mitt Cecilia Montgomery, region syd Jenny Tingvall, region öst Andreas Åhs, region väst Gunnar Forsman, förbundskansliet Klara Johansson, förbundskansliet ADRESS

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-POST

tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574 UTGIVNINGSPLAN

N VA

ENMÄRK

E T

En stor utmaning är den psykiska ohälsan som breder ut sig i Sverige och världen. Förutom rehabverksamhet och folkbildande forskarföreläsningar håller Folkuniversitetet även kurser för den som vill få hjälp att hantera stressen i sitt arbetsliv (s. 19). Läs även om samarbetet med föreningen Tilia för att hjälpa unga med psykisk ohälsa i Östersund. (s. 29)

Välkommen till tidskriften.se där du kan läsa och dela alla artiklar.

S

Klara Johansson

Trycksak 3041 0091

4 nr/per år Nästa nummer, november 2019 OMSLAGSFOTO

Anna Hållams

Missa inte: Vi är mycket stolta över nomineringar till både Svenska Designpriset och Publishingpriset.

Tidskriften Folkuniversitetet visar nyfikna och engagerade människor hur Folkuniversitetet bidrar till samhällsutvecklingen.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Opinion

Framtids­ investera i sfi!

Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet Gunnar Danielsson, rektor Folkuniversitetet Öst

S

verige står inför stora integrationsutmaningar.”

Hur ofta har man inte hört den frasen? Men för att något är tjatigt behöver det inte vara fel. Utvecklingen avgörs av politiska beslut. Bra sådana utgår från verkligheten, så låt oss prata om verkligheten för sfi-undervisningen. Folkuniversitetet är en av de fristående aktörer som bedriver sfi-undervisning. Vi är väl förtrogna med läget.

DEN POLITISKA DEBATTEN kretsar kring frågor om att införa en sfi-peng, ändra finansieringsmodellen, ställa krav på studerande och lärares behörighet och kompetens med mera. Vi måste självklart diskutera hur vi hanterar behörighetsfrågan och kvalitetskraven, men det får inte skymma sikten för grundproblemet: vilka är förutsättningarna för att kunna utföra en godtagbar undervisning?

4 Tidskriften Folkuniversitetet

För närvarande pågår ett antal utredningar som berör integration och vuxenutbildning. Utredningen om svenska för invandrare (sfi) är ett sådant exempel.

Utredaren har bland annat tittat på hur man ska öka individanpassningen, men man berör inte kostnads­f rågan. Det är inte utredarens fel. Man tar upp den obalans som finns inom sfi där vissa kommuner har en väl fungerande verksamhet medan andra lägger ut verksamheten enligt lägsta-­pris-modellen.

Statistiken upp­v isar så stora skillnader i ersättning att trovärdigheten ifråga­s ätts. Men principerna för finansiering ligger inte inom utredningens område, det är en kommunal angelägenhet.

VILL MAN FÖRÄNDRA på det stora hela måste man våga ta tag i den skeva finansieringen inom sfi. Med rätt insatser går det att genomföra en bra och kvalitativ sfi – för alla.

Den genomsnittliga kostnaden per sfi-elev är drygt 42 000 kronor, vilket innebär att sfi är den lägst betalda utbildningsformen. Men det finns samtidigt kommuner som inte ens betalar hälften av detta och till och med ännu mindre. Men om detta är det bedövande tyst. Varför? Ersättningsnivåerna påverkar kvaliteten, inte minst genom gruppstorleken. Ändå är intresset för de ekonomiska villkoren nästan obefintligt. Vi vet att en fungerande integration GUNNAR DANIELSSON OCH är en förutsättning för att CECILIA PALM nyanlända ska försörja

FOLKUNIVERSITETET I MEDIA: sig själva och få ett meningsfullt liv. Att behärska svenska språket är nyckeln.

FÖRRA ÅRET PRESENTERADE Skolinspektionen en granskning av bristerna inom sfi-undervisning.

Det gäller delvis andelen behöriga lärare, men den största bristen handlar om individanpassningen. Den är på många håll så dålig att det leder till att eleverna lär sig långsammare. Alla som arbetar med pedagogisk verksamhet vet att en lagom gruppstorlek är viktig för att varje deltagare ska få sina behov tillgodosedda. Politikerna är engagerade i gruppstorlekarna i för­ skolan, grundskolan och gymnasiet men när gruppstorlekar inom sfi hamnar på över 40 elever så är det ingen som höjer på ögonbrynen. Det är svårt att få ihop den breda politiska insikten om språkets betydelse för en fungerande integration med den återhållsamma betalningsviljan. Den låga ersättningsnivån är uttryck för en prioritering.

Precis som vi pratar om att annan utbildning är en investering, snarare än en kostnad, så måste vi även se sfi som en investering för både individ och samhälle.

» Med rätt insatser går det att genomföra en bra och kvalitativ sfi – för alla. «

VI NÄRMAR OSS en punkt där det är svårt att lämna anbud på sfi-uppdrag utifrån den ekonomiska ersättning som erbjuds och samtidigt uppfylla de kvalitetskrav som både Folkuniversitetet och beställare har. Folkuniversitetet har avslutat några uppdrag och avstod nyligen från att lämna anbud i en större kommun. Vi såg inte hur undervisningen skulle kunna genomföras med kvalitet i förhållande till den ersättning som erbjöds.

Nu behövs det en politisk vilja att diskutera – och lösa – sfi-undervisningens grund­problem.

Det finns goda och rationella skäl för att framtidinvestera i sfi.

Från uteliggare i skogen till läkare på akuten ¶¶Lokaltidningen.se skriver om läkaren Pavel Coufal som kom till Nynäshamn med 9 000 kronor i fickan och sin bil som enda fasta punkt.

Pavel började studera svenska på Folkuniversitetet i Uppsala och i dag jobbar han sedan 8 månader tillbaka på akuten i Malmö.

Korta Vägen lockar europeiska akademiker ¶¶P4 Västernorrland berättar att en läkare, en lärarstudent och en statsvetare från Europa, delar klassrum med asylsökande akademiker på Korta Vägen i Härnösand.

Intresset för att fermentera är stort ¶¶P4 Halland rapporterar om att intresset för att fermentera grönsaker är väldigt stort. På Äskhults by i Kungsbacka är kurserna fullbokade sedan länge vilket har resulterat i att extrakurser har startats för att matcha efterfrågan.

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Aktuellt

27-28 sept

Upptäck den spännande forskarvärlden!

Foto: Niklas Sagrén

Ulla Carlsson får årets Svenska Unescopris ¶¶2019 års Svenska Unescopris går till Ulla Carlsson vid Göteborgs universitet. Ulla Carlsson är Sveriges enda Unescoprofessor i yttrandefrihet.

– Det är mycket glädjande att bli uppmärksammad på detta sätt på hemmaplan, i Sverige, säger hon. Framförallt är det angeläget att grundläggande yttrandefrihetsfrågor synliggörs i en osäker tid.

¶¶Vetenskapsfestivalen Forskar­ fredag anordnas runtom i Sverige av organisationen Vetenskap & Allmänhet, där Folkuniversitetet är medlem.

Mottot är: ”Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb!”. Under festivalen hålls Forskar Grand Prix, där forskare presenterar sin forskning på fyra minuter.

Många sökande till universitet och högskola ¶¶Nästan 247 000 personer är antagna till högskole­ utbildningarna hösten 2019 meddelar Universitets- och högskolerådet. Det är en ökning med tre procent.

100 000 ska utbildas i AI ¶¶Artificiell Intelligens kommer att påverka hela samhället.

Men hur många vet verkligen vad det är? AI Innovation of Sweden, AI Competence of Sweden, Linköpings universitet och Vinnova erbjuder tillsam6 Tidskriften Folkuniversitetet

mans med Reaktor och Helsingfors universitet en gratis onlineutbildning – Elements of AI – som ger grunderna i

artificiell intelligens utan användning av komplicerad matematik eller programmering.

Målet är att utbilda 100 000 svenskar innan årets slut.

0 0 0 1 000 SIFFRAN:

människor

...nästan så många samlar folkbildningen i studieförbundens studiecirklar och annan kulturverksamhet, samt i folkhögskolans långa kurser.

Källa: Folkbildningsrådet

Folkbildningen behöver nå fler ¶¶Mer än hälften av studieför­ bundens och folkhögskolornas deltagare återfinns i eller i anslutning till landets större städer. Städernas utmaningar har på så sätt allt mer blivit folkbildningens angelägenhet.

I studien Folkbildning i marginaliserade områden – Förankrad, invävd och trevande analyseras folkbildningens, framför allt studieförbundens, arbete i landets marginalisera­ de stadsdelar.

Rapporten visar att behoven av bildning, utbildning och sam­ talsare­ nor är stora och varierade. Och att folkbildningen därför behöver stärka sin närvaro ytterligare, och utveckla sina arbetsfor­ mer. Rapporten kan laddas ned på folkbildningsradet.se

Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället ¶¶Demokrativillkors­ut­red­ ningen har lämnat förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidrags­g ivningen till civilsamhällets organisationer.

Utredningen föreslår att bidrag inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten: 1. Utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter.

2. D iskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde.

3. Rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2.

4. M otarbetar det demo­ kratiska styrelseskicket.

Utredningen har också sett över dagens bestämmelser för överklagande, återkallelse och återkrav av statsbidrag.

Tidskriften Folkuniversitetet 7

Forskning

Livsviktigt att röra vid varandra Vi mår bra av beröring, ändå rör vi vid varandra allt mindre.

Hjärnforskaren Helena Backlund Wasling är aktuell med boken Närmare där hon berättar personligt och engagerande om ett grundläggande mänskligt behov med positiva hälsoeffekter.

Andreas Åhs

Johan Wingborg/Göteborgs universitet, Istock

HELENA BACKLUND WASLING forskar på CT-fibrer, nervtrådar som upptäcktes på 1960-talet och svarar annorlunda på beröring än vanliga känselceller. Istället för att berätta om fysiska egenskaper i en beröring – om något är kallt, kantigt eller mjukt – förmedlar CT-fibrerna om beröringen är skön eller obehaglig.

– De kommunicerar med delar av hjärnan som har hand om emotionella upplevelser och gör att beröring kan få oss att känna oss till freds, lugna och behagliga.

– Vår teori är att CT-fibrerna är till för att vi ska bli berörda av våra föräldrar och att vi sedan ska upprepa beteendet för att bli trygga och harmoniska individer.

Närhet ansågs länge göra barn bortskämda. Nu har det tvärtom visat sig att nyfödda som inte får beröring riskerar att växa upp

8 Tidskriften Folkuniversitetet

med ett nervsystem som inte leva i ensamhet och dödligheten utvecklas som det ska. är faktiskt högre än hos dem som Rent praktiskt innebär det har sociala nätverk. större risk för att TROTS ATT BERÖRING är bra utveckla kroniska för vårt välmående smärttillstånd rör vi allt mindre vid som vuxen, varandra. Detta är men även lägen samhällstrend re tolerans för som oroar Helena stress och sämBacklund Wasling. re beredskap att – Vi tar bort hantera sociala naturliga mötessituationer.

HELENA BACKLUND WASLING, platser där kroppsDet är svårare forskare i neurofysiologi vid och ögonkontakt att se effekterSahlgrenska akademin, Göteborgs har varit självklara universitet. na hos vuxna. och ersätter dem Mycket tyder med digitala lösningar. dock på att vårt behov av närhet – När du är på biblioteket lånar följer med oss genom hela livet. du inte boken av din biblioteka– När vi känner oss exkluderarie utan blippar den i en autode eller socialt isolerade aktivemat. Detsamma gäller i snabbras hjärnan på samma sätt som köpet och inom vården. För när vi upplever smärta. Det är ensamlevande äldre kan ett återförenat med försämrad hälsa att

Mycket tyder på att vårt behov av närhet följer med oss genom hela livet.

besök vara veckans enda fysiska, medmänskliga möte.

Hon ser också alarmerande tendenser bland unga.

– De känner inte till hur man umgås utan sociala medier och digital teknik. Mycket pekar på att de växer upp med en bristande social förmåga som gör att de inte vet hur man närmar sig varandra och förhåller sig till människors fysiska kroppar.

I BOKEN NÄRMARE ger Helena Backlund Wasling konkreta tips på hur vi kan få mer beröring i våra

liv. Själv har hon testat allt från cuddle parties till floating och massage, men kommit fram till att det vardagliga ofta är bäst.

– En bra början är att tänka på hur du själv kan ge mer beröring, för du vinner lika mycket på att vara generös. Själv brukar jag vidröra människor kortvarigt på neutrala hudytor som utsidan av överarmen.

– Du kan också avdramatisera beröring genom att säga till dem du känner lite bättre: ”Jag har haft en skitdag. Kan inte du ge mig en kram?”

Kramen är vårt vanlig­ aste sätt att hälsa. Enligt en Sifo-undersökning hälsar hela 42% av svenskarna med omfamningar. En hälsningskram varar sällan mer än 3 sekunder, men ny forskning visar att en kram gärna ska hållas i 20–30 sekunder för att frisätta ”myshormonet” oxytocin som gör att vi mår bra.

Tidskriften Folkuniversitetet 9

Trend

Den omvända Flynn-effekten Den mänskliga intelligensen ökade stadigt under 1900-talet men nu blir vi dummare för varje år som går. Trenden kallas för den omvända Flynn-effekten. Vad innebär det? Bör vi vara oroliga?

Andreas Åhs

Bryce Edwards, Julia Grafström

HAR MÄNSKLIGHETEN NÅTT ”peak rade IQ-tester: i Västeuropa, intelligence”? Det finns faktiskt Japan, Sydkorea och USA. en hel del som talar för det.

FÖRSÖKEN ATT FÖRKLARA den mysSedan IQ-testerna uppfanns för tiska Flynn-effekten har sträckt mer än 100 år sedan har resulsig från analyser av skola och taten hela tiden blivit bättre. utbildning till stimulans i samFenomenet kallas Flynn-effekhället och arbetslivet. En forskaten, men nu har den stannat re har hävdat minskad mängd av och kurvan pekar neråt. bly i våra drivmedel, en Flynn-effekten är annan minskad inavel. uppkallad efter En undersökning intelligens­ från 2017 gjord av 75 forskaren James experter på intelliR. Flynn vid Unigens föreslår fyra versity of Otago, huvudsakliga fakNya Zeeland. Den torer: bättre hälsa, beskriver hur vi bättre näring, mer under 1900-talet och bättre utbildpresterade allt JAMES R. FLYNN, ning och ökad levbättre på intelliomvärlds­analytiker nadsstandard. genstest, från den Närmare än så lär vi ena årskullen till den andra. inte komma ett svar.

Tendensen har observeDet forskningen däremot är rats i många olika länder säker på är att Flynn-effekten som använder standardise-

10 Tidskriften Folkuniversitetet

har stannat av. Att vi rentav ser en omvänd trend. Sedan mitten av 1990-talet sjunker nämligen IQ:n i Norden och i länder som Australien, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Eftersom förändringen har gått så snabbt är den ännu svårare att förklara än den ursprungliga Flynn-effekten. WHO skyller på luftföroreningarna, men de flesta forskare tror att det har med andra miljöfaktorer som utbildning, arbetsliv och teknikutveckling att göra.

JAMES R. FLYNN själv, idag 85 år, hänvisar i mejl till sin senaste studie från 2018. Där pekar han på att kvaliteten i skolan har stagnerat och att den ekonomiska utvecklingen ger färre kognitivt utmanande jobb till förmån för fler yrken inom servicesektorn. Han

Trenden vänder - vi får lägre IQ.

skriver också att den omvända Flynn-effekten kan bero på att vi ägnar mer tid åt digital teknik än åt läsning och samtal.

Men ska vi oroa oss över att vi blir dummare? Spelar det någon roll att IQ:n sjunker?

Visst har mänskligheten gjort framsteg, men har förmågan till kritiskt tänkande och rationellt beslutsfattande verkligen blivit bättre? Titta bara klimat- och miljöhoten, de ökande inkomstklyftorna och fattigdomen!

FLYNN SER INGEN anledning till panik. I en intervju med Forskning & Framsteg, om det går att vända trenden, förespråkar nestorn ett konstruktivt och bildningsfrämjande förhållningssätt: – Jag vet faktiskt inte. Men det är långt viktigare att vi använder oss av den stora och faktiska ökning vi upplevt på lång sikt till något vettigt, än att bekymra oss över ett mindre fall. En bra sak vore om fler läste tjocka böcker, gärna om historia.

IQ-tester fastställer intelligens på en skala där 100 är medelvärdet i en population. De mest kända är Wechsler och Stanford-Binet. Forskning visar att de som presterar bra ofta är framgångsrika i utbildning och yrkesliv. De är också är mer positiva till invandring, handel och fri företagsamhet.

Tidskriften Folkuniversitetet 11

text: Lennart Frykskog bild: Björn Öberg

Psykisk ohälsa – hur bryter vi trenden?

12 Tidskriften Folkuniversitetet

Allt fler diagnostiseras med depression och ångest­ syndrom. Nästan varannan sjukskrivning i Sverige idag beror på psykisk ohälsa. Över en miljon svenskar äter antidepressiva.

Tidskriften Folkuniversitetet 13

sömnproblem) och tunga psykiatriska diagnoser (schizofreni, bipolaritet)! De förra har ökat, inte de senare. Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp, inte en specifik diagnos. Men en gemensam nämnare är att ens deltagande i arbetsliv, i skola eller ens förmåga att klara vardagens utmaningar minskar.

Ett visst mått av psykisk ohälsa är en del av livet, ett svar på dödsfall, separationer och olyckor. Kanske har också ångest och tillstånd av apati varit ändamålsenliga för människans överlevnad i ett evolutionärt perspektiv, vilket överläkaren Anders Hansen resonerade om i sitt sommarprogram i P1 i juni. Vaksamhet på katastrofer och djupare återhämtning har varit nödvändiga.

– Vi är kanske inte genetiskt programmerade för att må bra hela tiden.

Ö

kningen av psykisk ohälsa tycks särskilt stor bland unga. På tio år har den självrapporterade psykiska ohälsan bland dem nästan fördubblats, och allt fler unga har kontakt med BUP, barn- och ungdomspsykiatrin.

Vad händer? En epidemi av psykisk ohälsa tycks breda ut sig, trots att vi lever längre, utbildar oss längre och botar allt fler sjukdomar. Talande är att dödsfall på grund av buller, passiv rökning och asbest minskar medan stressrelaterade dödsfall ökar. Fler människor dör idag av självmord än av trafikolyckor. Dock minskar antalet självmord över tid.

FÖR ATT FÖRKLARA ökningen av psykisk ohälsa får vi utgå från att samhälle och livsmiljö har förändrats.

I arbetslivet har de stressrelaterade sjukskrivningarna ökat. Hugo Westerlund är föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och professor i epidemiologi. Han ska i tre år (2019–2021) kritiskt undersöka utvecklingen av den psykosociala arbetsmiljön och dess effekter på hälsan, upplevelsen av stress och den psykosociala arbetsmiljön. Ett brett anslag utan givna svar på förhand.

– Det är inte självklart att arbetslivet är orsaken till ökningen. Delvis kan ökningen bero på att frågan ägnas allt större uppmärksamhet, samtidigt som diagnoser som fibromyalgi och oral galvanism minskar. Frågan är hur sambanden ser ut här.

Hugo Westerlund anser att debatten måste nyanseras. Alarmistiska rubriker i media om att ”hjärnan krymper” av stress får honom att se rött. Det är viktigt att se att bilden i Sverige är varierad, menar han.

– Det finns inte mycket evidens som stöder att arbetslivet generellt har blivit mer stressande, men däremot finns sektorer och arbetsplatser som har så dålig psykosocial arbetsmiljö att folk riskerar att bli sjuka.

Kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken, med mycket mänsklig kontakt, har sämre utveckling än andra, understryker han. En

Vår hjärna är illa anpassad för det moderna sam­ hället och den digitala livsstilen

HUR KAN SÅ många må dåligt när välståndet ökar?

Den här artikeln ger inga enkla svar. Vill du sluta att läsa här kan vi summera några spår: Psykisk ohälsa är ett globalt problem, uppmärksammat av världshälsoorganisation WHO, drabbar rik som fattig, men kvinnor i högre grad än män. Arbetslivet är utmanande och vård, skola och omsorg är särskilt utsatta för stress. Vår hjärna är illa anpassad för det moderna samhället och den digitala livsstilen. Öppnare attityd kring ämnet kan ha bidragit till att synliggöra problemen.

Skilj på lättare tillstånd av ohälsa (oro, ångest,

14 Tidskriften Folkuniversitetet

Kanske har ångest och tillstånd av apati varit ändamålsenliga för människans överlevnad i ett evolutionärt perspektiv.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

förklaring kan ligga i resultatstyrda modeller som NPM inom offentlig sektor.

– Det blir en målkonflikt mellan att vara solidarisk med patienten eller kunden samtidigt som man har tryck på sig att effektivisera och vara lönsam. Vi har gått ganska långt i Sverige med NPM (New Public Management), att allt ska dokumenteras och få en prislapp.

är med extra ansvar för hem och barn exempelvis.

Liksom traditionella förväntningar att vara vackra och populära.

– Att vara en traditionell och modern kvinna på samma gång kan vara en påfrestning.

Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan, har följt ökningen av sjukfrånvaron, som sköt fart på 90-talet, sannolikt en effekt av kris och nedskärningar åren strax innan.

Sedan kom en ny uppgång runt 2005. Från 2014 är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

– Det verkar finnas en bestående problematik

Att vara en traditionell och modern kvinna på samma gång kan vara en påfrestning.

DET FINNS FLERA tänkbara orsaker till att kvinnor är dubbelt så mycket sjukskrivna som män, menar Hugo Westerlund. Kraven på att greja livspusslet (work-life-balance), att förena karri-

16 Tidskriften Folkuniversitetet

FOTO: ADAM AF EKENSTAM/ STOCKHOLMS UNIVERSITET

Hugo Westerlund

anpassningar där innan det blir aktuellt med sjukskrivningar.

vad gäller arbetsförhållanden och belastning i framför allt vård och omsorgsyrkena. Det som är stort och har ökat över tid är stressrelaterad psykisk ohälsa. Ångest, oro och även depressioner.

En lättare stressreaktion går det ofta snabbt att komma över, men utmattningssyndrom till följd av långvarig exponering, tar lång tid att återhämta sig från. Diagnostiken och behandlingen är dessutom ännu outvecklad, menar Ulrik Lidwall. Mer kunskap behövs.

– Att få folk att må bättre är enkelt jämfört med att få tillbaka ens fulla arbetsförmåga. Sannolikt handlar förklaringen om en bra koppling till arbetsplatsen och arbetsgivaren. Det bästa är naturligtvis att om man från början har en relation till arbetsplatsen och att man kan ordna

UNGA STÅR OFTA i fokus i det offentliga samtalet kring hälsa och välmående.

För att förstå ökningen av psykisk ohälsa bland Upplevd negativ stress dem måste vi åtminstone delvis söka andra för- (höga mentala krav och klaringar än de vi berört lite beslutsutrymme) bland anställda, ökade ovan. från 13 till 22 procent Folkhälsomyndigheten mäter psykisk ohälsa från 1981 till 2000, enligt en ny kunskaps­ bland unga via undersammanställning från sökningen Skolbarns Arbetsmiljöverket. hälsovanor, som bygÖkningen skedde främst ger på självskattningar. inom vård, omsorg och Anger man minst två av utbildning samt inom åtta kriterier (sömnbesvär, nedstämdhet, ont i handel, hotell och restaurang. Forskarna magen, huvudvärk med bakom sammanställ­ mera) minst en gång i ningen befarat att ett veckan så anses man ha ökat antal dödsfall psykosomatiska besvär. som är relaterade till Andelen som uppger arbetsmiljön (hjärt- och sig lida av detta har mer kärlsjukdomar, stroke) än fördubblats sedan blir synliga framöver.

80-talet.

Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten, intar en prövande hållning. Att acceptansen för att tala om psykisk ohälsa har ökat kan påverka svaren. Ökade förväntningar på att må bra likaså. Men att de ökade besvären delvis beror på arbetslivet (högre krav) och skolan (press på lyckade resultat) håller hon för troligt.

Tidskriften Folkuniversitetet 17

Anders Hansen

Kerstin Evelius

FOTO:STEFAN TELL

FOTO:MARTINA HUBER/ REGERINGSKANSLIET

– Det måste finnas vägar tillbaka. Nu kan det kännas lite ödesmättat, att klarar du inte nian så är det kört. Man kommer inte in på andra utbildningar, kan inte få ett jobb med bara grundskoleexamen. Man måste göra det lättare att komma tillbaka, säger Hillevi Busch.

FORSKAREN OCH ÖVERLÄKAREN Kyriaki Kosidou säger att vi sett en enorm ökning av ungdomar som har kontakt med BUP (barn och ungdomspsykiatrin).

Det tycks som om mörkertalet har minskat till följd av förändrade attityder i samhället, ökad kunskap och minskad stigmatisering av psykisk ohälsa. Fler söker vård.

– Vi kan inte utesluta att den psykiska ohälsan faktiskt har ökat. Det finns nya potentiella riskfaktorer vars roll vi måste bättre förstå, till exempel skärmtid och digitala medier kan vara skadligt för den psykiska hälsan. Dessutom har det blivit svårare för unga att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Kyrikai Kosidou.

Ensamhet och svårigheter att hantera livets utmaningar är vanliga teman bland de unga som hör av sig till den ideella föreningen Mind, som kämpar mot psykisk ohälsa och för att förhindra självmord.

Samtidigt,

18 Tidskriften Folkuniversitetet

konstaterar Mind, ligger Sverige i topp vad gäller flera positiva hälsofaktorer. I SCB:s undersökningar av ungas levandeförhållanden instämmer 99 procent i påståendet ”jag tror jag kommer få det bra i framtiden”. ”Det finns en risk att alarmistiska budskap i sig påverkar ungas självbild negativt och bidrar till vård istället för prevention”, skriver Mind i en rapport från 2018.

Mind konstaterar att förekomsten av psykisk ohälsa, i form av besvär och diagnoser, inte förändrats nämnvärt sedan år 2000. ”Däremot är det betydligt fler som får vård, vilket är utmärkt. Psykisk ohälsa är fortfarande ett av de största folkhälsoproblemen och många unga har hittills inte fått den sjukvård som är befogad.” ÖVERLÄKAREN I PSYKIATRI Anders Hansen citerades inledningsvis. Han förklarar att våra hjärnor ännu är anpassade för ett liv som jägare och samlare, med alla faror och hot som det innebär.

Han pekar också ut tre Diagnosen utmattnings­ faktorer som är avgödepression accepterades rande för vårt mående: som diagnos av Social­ fysisk aktivitet, sömn styrelsen 2005. Efter­ och sociala relationer. som diagnosen är ny och På alla tre områden går endast används i Sve­ utvecklingen åt fel håll; rige är kunskaps­basen vi rör oss mindre, sover begränsad. sämre och upplever ensamhet, trots uppkopplingen via nätet.

– Vår digitala livsstil effektiviserar våra samhällen på ett sätt som vi bara har sett början av, men det finns också en baksida som vi börjat ana konturerna av.

Kerstin Evelius utsågs 2016 av regeringen till nationell samordnare och utredare av psykisk ohälsa. Hon anser att politiken varit för ryckig och splittrad och att psykisk hälsa blir ett eget politikområde, med Folkhälsomyndigheten som stark samordnare bland alla 22 myndigheter där arbetet idag ligger utspritt. Då kan färdvägen styras upp, menar hon, så att exempelvis arbetsmarknads- och utbildningspolitik går i takt. Tänk i systemperspektiv, uppmanar hon politikerna.

– Vi måste jobba på många fronter samtidigt för att inte folk ska drabbas av psykisk ohälsa.

Att lära sig hantera stress Konsten att gå ned i varv innan och efter intensiva stress­ påslag, det har i vår samtid blivit en allt viktigare förmåga, och något som psykologen Agnes Mellstrand lär ut.

STRESS ÄR INTE farligt, vi behöver piggas upp och känna adrenalinpåslag, säger Agnes Mellstrand.

Det farliga är när stressen, såväl negativ som positiv inte följs av återhämtning.

Agnes har jobbat med stress och rehabilitering på uppdrag av landsting och företag.

Där har hon utbildat chefer och lotsat sönderstressade medarbetare till en balans för att åter klara vardagen.

Under våren har hon lett en kurs kallad Psykologiska verktyg för ett hållbart arbetsliv på Folkuniversitetet. Där har kursdeltagarna fått

lära sig tekniker för att hantera och bygga motståndskraft mot stress – och de har lärt sig mer om hjärnan.

– Det handlar om vår tids utmaningar, som har att göra med en allt större komplexitet i tillvaron, samtidigt som vår hjärnkapacitet är mer eller mindre samma som tidigare. Kunskap om hjärnan motiverar folk att ta itu med sin egen stress.

– Det är så lätt att tro att det är fel på mig när stressen känns övermäktig, att jag är svag, när

Människor idag måste lära sig att gå ned i varv

kropp och hjärna egentligen fungerar precis som de ska med tanke på vad jag utsätts för.

KURSEN INLEDS MED att man betraktar sitt eget stressbeteende.

Deltagarna provar på olika tekniker, andnings- och mindfulnessövningar att tillämpa i vardagen.

Men man lär också av varandra.

– Igenkänningseffekten är terapeutisk, att man sitter med ett gäng närmast okända människor med helt olika arbetsvillkor, sjuksköterskor och mellanchefer, och ser att man ändå har liknande symptom och tankegångar.

– Vårt arbetsliv är en del av vår identitet, och för många är självkänslan grundad på prestationen man utför där. Men om man tappar andra livsvärden som har att göra med hälsa, fritid och relationer påverkas den psykiska hälsan i arbetet även av det. Alla delar hänger ihop.

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Mötet:

Gustav Fridolin Ett nytt kapitel skrivs i höst för Gustav Fridolin och hans elever, unga vuxna på allmän linje på Stadsmissionens folkhögskola.­­ De är där för att komplettera sina studier, få fullständiga ­gymnasiebetyg och fixa högskolebehörighet.

Lennart Frykskog

20 Tidskriften Folkuniversitetet

Fredrik Hjerling

H

ur känns det att vara tillbaka som folkhög­ skolelärare?

– Jag var lärare på allmän linje förra gången också. Jag tycker att just den utbildningen på många sätt är och uttrycker folkhögskolans själ: Det handlar om att ge människor möjlighet att ta makten över sitt liv.

Du själv då, vad lockar i läraryrket?

– Det är fantastiskt att vara med när människor lär sig något nytt, och att kunna se dem använda sina nya kunskaper. På den allmänna linjen får man jobba med människor som bär på helt olika erfarenheter, och som nu hittar nya vägar. Det är oerhört givande, jag lär mig jättemycket.

Du var ju folkhögskollärare på Kungsholmen för tio-tolv år sedan. Vilka erfarenheter tar du med från den tiden?

– Det finns goda och spännande teorier, men läraryrket är praktiskt till syvende och sist. I slutändan är det i klassrummet eller i mötet med eleverna som man utvecklas som lärare.

GUSTAV FRIDOLIN – Jag jobbade myckFödd: 1983 et med att variera lekYrke: Folkhögskole­ tionerna och ta vara lärare 2007–2010 på möjligheten att vara samt från hösten 2019. praktisk i undervisningTunga politiska en. I samhällskunskauppdrag: Språkrör för pen exempelvis läste vi Miljöpartiet de gröna inte bara om hur andra 2011–2018. Utbild­ har gjort förändring, ningsminister 2014– vi tog det till en nivå 2018. Riksdagsleda­ där man själv kan promot 2002–2006 samt va verktyg och metoder 2010–2018. för att åstadkomma just Författare till sex detta. böcker.

– Några deltagare fick

handlarna på Kungsholmen att ta in mer rättvisemärkta varor, några andra ordnade en jobbmässa i området där de bodde och ännu en grupp ordnade en demonstration mot ungdomsarbetslösheten.

Och vad tar du nu med dig från dina tio år i politiken till skolan?

Mycket. Jag fick en chans till ett liv som jag aldrig hade kunnat föreställa mig när jag växte upp. Och jag har lärt mig mer om hur människor jobbar ihop.

Ibland är kanske inte en folkhögskoleklass så olik en riksdagsgrupp.

Hur då?

– I slutändan är det människor som är på en och samma plats för att göra samma sak, men som har olika erfarenheter och idéer om hur det ska gå till. I båda sammanhangen måste man agera med respekt gentemot andra för att kunna arbeta ihop.

Har du själv undervisat andra än folkhögskoleelever?

– Nej, men de sista 1,5 åren som utbildningsminister minskade jag antalet studiebesök för att istället åka till en och samma grundskola i Husby var tredje vecka. Jag hoppade in som studiehjälp, lärarvikarie och provade på alla möjliga uppgifter; allt för att komma lite närmare den verklighet som jag ansvarade för. Det krävdes att jag var där många gånger för att kunna bygga en relation.

Ja, vad skiljer grundskolans pedagogik och vuxen­ pedagogiken åt?

» Det handlar om att ge människor möjlighet att ta makten över sitt liv. «

Tidskriften Folkuniversitetet 21

– Bland vuxna finns helt andra möjligheter att använda deltagarnas erfarenheter och låta dem själva använda dem för att lära sig mer. För läraren som ska föra gruppen framåt kan det här samtidigt vara mer utmanande, att inte vara den som i alla lägen vet mest. Men det är ofta en väldig lyx att få lära av andra samtidigt som man är lärare.

Du är 36 år. Blicka framåt, hur ser ditt livslånga lärande ut? Politik, forskning?

– Just nu vill jag utveckla min lärarpraktik, lära av mina nya kollegor och deltagarna. Men jag tycker också att det skulle var jättekul att forska, den tanken finns i bakhuvudet. Under tiden som utbildnings­ minister har jag också stött på frågor och områden där jag inser att vi ännu inte har alla svar som skulle behövas.

Du har en fil kand och en yrkes­ examen, och du var anmäld till kurser på avancerad nivå på uni­ versitetet redan till i höst. Hur tänker du?

– Tveksamt om jag har tid för kurserna i höst. Men min fru var trött på att höra att jag inte hade någon högre utbildning och tyckte det var jobbigt att träffa en massa människor som

Jag tycker att det skulle var jättekul att forska, säger Gustav Fridolin.

hade det. Så hon anmälde mig till högskoleprovet och sedan anmälde jag mig till kurser. Vare sig studierna blir av eller inte i höst känns det ändå stort att kunna forska i framtiden.

Med politikerögon sett, vad krävs för att få mer fart på det livslånga lärandet i samhället?

– Vi gör ju rätt bra grejer just nu.

Det är viktigt att vi höjer åldern för att kunna ta studie­medel. Sedan ska ju den reform vi har jobbat med, kallad Utvecklingstid, snart bli verklighet (finns med i Januari­avtalet), och som innebär att vi faktiskt ska få rätt att ta ledigt för att plugga. I bästa fall startar det här en utveckling där vi formaliserar möjligheterna att lära sig mer, även gå en formell utbildning och ge oss möjlighet att byta spår i arbetslivet.

Vad är du mest nöjd med som utbildningsminister?

– En konkret sak är läs- och skrivgarantin för tidiga stödinsatser, som infördes den 1 juli i år.

Den frågan höll på att fastna i politisk prestige, men till slut röstade alla partier utom SD för.

Slutligen, varför avstår du från avgångsvederlaget från riksdagen?

– Jag får ett jobb och en lärarlön. Jag kan inte riktigt säga att jag skulle behöva en omställningsersättning.

» Det är viktigt att vi höjer åldern för att kunna ta studie­medel. «

22 Tidskriften Folkuniversitetet

Effektiv på jobbet: Seminarium med Maria Sturedahl 10 okt och 14 nov i Göteborg. Se mer på folkuniversitetet.se

Bli effektiv på jobbet Satsa på en effektiv och hållbar höst på jobbet. Se det som en investering i din hälsa att fokusera på rätt saker och behålla en sund attityd till ditt arbete.

Klara Johansson

Maria Sturedahl är kurs­ledare inom personlig utveckling. Hon har en bakgrund inom beteendevetenskap och är intresserad av det som lär oss förstå människor och deras beteenden. Till hennes kurser kommer människor som upplever att de har för mycket att göra och som vill bli bättre på att strukturera sin tillvaro på arbetet.

Vad är utmaningarna med dagens arbetsliv?

–Den största utmaningen vi har idag är att sortera i det inflöde vi har av intryck och arbetsuppgifter som pockar

på vår uppmärksamhet. Detta kräver väldigt mycket energi av oss om vi inte lär oss att styra och paketera det på ett bra sätt.

Vilka uppgifter slösar vi mest tid på?

– En sak vi slösar mycket tid på är att vi hanterar samma uppgift flera gånger. Kanske för att vi blir avbrutna av andra eller oss själva, så att vi får ta upp tråden igen senare.

Dessutom blir vi ineffektiva när vi försöker göra flera saker på en gång. Då tar varje uppgift längre tid än om vi hade utfört dem efter varandra.

Marias bästa tips för en effektiv höst på jobbet

1

Skapa nya vanor. Utifrån vad du vill uppnå, eller hur du vill ha det, skapar du nya vanor.

2

Gör en sak i taget – glöm ”multitasking”! Vi blir inte mer effektiva när vi försöker göra flera saker på en gång.

Snarare tvärtom.

3

Träna mindfulness. Träna din mentala effektivitet med enkla mindfulnessövningar.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

text: Lennart Frykskog foto: Anna Hållams

Vänlig men neutral

intervju Språket är en djungel, fylld av nyanser, dolda budskap och märkliga metaforer. Tolken Mike Kraidie har lärt sig att navigera när budskapen ska förmedlas mellan språken. Han gillar utmaningen.

M

ike Kraidie är en effektiv man, som flyhänt rör sig mellan olika tolkuppdrag under en arbetsdag.

På för­m iddagen var han hos skol­sköterskan och senare idag ska han hjälpa arabisk­t alande nyföre­ tagare med språket.

Uppdragen kan komma från sjukvården, tingsrätten, social­ tjänsten och arbets­förmedlingen eller banken. Mike Kraidie är även språkhandledare och utbildar nya tolkar i etnisk tillhörighet och interkulturell kommunikation.

– Jag brukar säga till mina deltagare att ”när ni har gått den här utbildningen kan ni spela Vem vill bli miljonär? För då har ni skaffat er så mycket sammanhängande kunskaper om så mycket i samhället”.

MIKE HAR ETT vänligt anslag och ett personligt uttryck, och det är en fördel när man knyter kontakt med nya människor. Men i yrket är hans fokus enbart att strikt och språkligt korrekt förmedla budskapen. Vid alla möten klargör han snabbt att han är neutral och opartisk och har tystnadsplikt. Tre nycklar för att vinna förtroende på båda sidor om språkgränsen.

– Som tolk ska jag inte förklara, bara förmedla.

En tolk är som en scanner, som översätter digitala signaler till analoga, och vice versa. Jag är en länk, en tunga, mellan två

Som tolk ska jag inte förklara, bara förmedla.

24 Tidskriften Folkuniversitetet

Vid alla möten klargör Mike Kraidie att han är neutral, opartisk och har tystnadsplikt – tre nycklar för att vinna förtroende.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

Mike Kraidie har en fusklapp med facktermer som rör hjärtat.

personer. Det gäller även när det är känslomässigt svåra fall, som när en cancerpatient får en diagnos eller ett barn som ska omhändertas. Mitt uppdrag är att förmedla det som sägs, inte att ha åsikter eller blotta mina känslor MIKE GILLAR UTMANINGARNA som tol-

Ett språk lär man sig genom att lyssna och nöta in.

ken ställs inför. Varje uppdrag kräver sitt fackspråk. Han klarar det mesta utan lexikon, men är beredd på att facktermer kan dyka upp.

I viss mån kan man förbereda sig, men inte alltid fullt ut. Han visar han en ”fusklapp”, instoppad i 26 Tidskriften Folkuniversitetet

mobilens fodral, där ett antal ord för hjärtats olika delar står översatta, mitralisklaffen bland annat.

– När en tolk ska ta på sig ett uppdrag vet man inte exakt var man hamnar i den här djungeln. Därför måste man vara ett levande google med mycket snabb processor.

Man måste jobba mycket med att utveckla sig själv i språket.

Vägen till tolkyrket var lång och krokig. Mike kom till Sverige som 15-åring från inbördeskrigets Libanon (1985), läste in motsvarade sfi, och fullföljde gymnasiet med inriktning på sjöfart.

Vid sidan av sitt arbete som tolk utbildar Mike Kraidie nya tolkar.

Arbetade som sjöman på 14 fartyg, mestadels Stena Line, i tio år innan ”jag bestämde mig för att gå på grund.” ÅREN PÅ HAVET var en bra skola i svenska.

– Jag har fördjupat mig i den svenska vardagen, utan kontakt med egna landsmän. Det fanns inga genvägar för att anamma kulturen och förstå skämten än att själv anstränga sig för att förstå.

– Ett språk lär man sig genom att lyssna och nöta in. Skolbänken är ett bra hjälpmedel, men man lär sig genom att integrera sig. Man måste också våga säga fel och bli rättad utan att skämmas.

Väl på land fördjupade sig Mike i datorämnen

på Komvux och på högskolan och arbetade på datorteket i Jönköpings kommun. Han har utbildat andra, drivit projekt och varit chef, innan han tillfälligt varvade ned och omprövade sitt yrkesliv igen. Han startade eget och började utbilda sig till tolk, på den YH-utbildning som Folkuniversitetet drev i Jönköping.

Inspiration till Fakta om tolkar beslutet fick han av Samhället behöver fler en annan tolk och tolkar och användningen lärare. Samtidigt effektiviseras. Det var kom en våg av flykutgångspunkten för det tingar från Syrien pågående åtgärdspaket som med likartad bakregeringen aviserade 2017.

Paketet omfattar utbildning, grund som Mike.

– Jag tänkte att tillsyn och auktorisation, jag kan jobba med bland annat: de här frågorna.

Jag insåg också att ● Tolkutbildningen vid jag var så förälskad Stockholms universitet i svenska språket byggs ut. att jag kan se nyan● Fyra distansutbildningar serna, läsa mellan till kontakttolk inom YH raderna och förstå har beviljats statsbidrag. det dolda budskapet ● En tolkutredning (SOU 2018:83) lade i december när man talar med metaforer. Man fram en översyn och för­ kan ju inte bara slag och strategiska mål. rakt av tolka kostnadseffektiv aktör”.

Tidskriften Folkuniversitetet 27

Det gäller att satsa på kvalitet i tolkutbildningen. Missförstånd i tolkningen leder till mänskliga lidanden och fel beslut.

”­ glida på en räkmacka” och tro att man blir förstådd på arabiska.

MIKE VAR PÅ väg att utbilda sig till tolk redan 2001, men blev då avskräckt av en brutal tillrättavisning av en tolkförmedlare som påstod att han ”glodde” under ett test. Attityd och ordval var kränkande.

Nu arbetar Mike, som sagt, själv som lärare mellan varven, och han är öppen för att det finns flera lärstilar. Vilken han själv föredrar för egen del råder det ingen tvekan om.

– I min pedagogik lär jag mig genom att lära.

Vissa tittar, vissa lyssnar, andra praktiserar learning by doing fullt ut. Jag lär mig när jag gör saker med andra. Jag tillämpar det också i den språkhandledning som jag håller i med 25 elever på distans.

De satsningar på tolkutbildningar som genomförs (se faktaruta) gillas av Mike. Det gäller att utbilda fler tolkar och satsa på kvalitet. Missförstånd i tolkningen leder till mänskliga lidanden och fel beslut. Fler auktoriserade och utbildade tolkar är en investering, menar han.

– Det handlar om människor värde och säkerhet. Rättsäkerheten får inte rubbas. Billigt på kort sikt blir dyrt i längden för alla.

Det handlar om människor värde och säkerhet. Rättsäkerheten får inte rubbas.

28 Tidskriften Folkuniversitetet

På Folkuniversitetet / Sfi ∙ Ny studio ∙ Feminism ∙ Psykisk hälsa

Tillsammans för ungas psykiska hälsa I Östersund samarbetar Folkuniversitetet med den ideella organisationen Tilia för ungas psykiska hälsa. Tillsammans skapar de en frizon för ungdomar som upplever ångest och oro, men som inte kan eller vill få hjälp av sjukvården.

Klara Johansson

Sara Jakobsson

ANNA-KARIN SAHLIN ÄR samordnare på Tilia i Östersund och är stolt att arbeta för en organisation som sätter ungas behov först och där viet är viktigare än jaget.

– Vi har varit ute och träffat så många unga vi kunnat för att samla in deras tankar om vilket stöd

de önskar lokalt här i Östersund. Utifrån detta har vi bland annat haft yoga i slutna grupper och kursen Be You där vi i grupp har arbetat med självkänslan, säger hon.

Det finns många anledningar till att någon tar kontakt med Tilia, men vanliga orsaker kan Tidskriften Folkuniversitetet 29

/ På Folkuniversitetet i länet för att lyfta ämnet psykisk ohälsa/hälsa i föreläsningar. Där finns möjlighet att nå ytterligare ungdomar och visa att det är fullkomligt mänskligt med alla tankar som flyger omkring.

– Jag önskar själv att jag mötte Tilia när jag var yngre. Vi tänker att Tilia som förening gynnar en mer hälsosam livs­ resa för målgruppen. Större självkänsla, tryggare beslut, ökad förståelse för andra människor och olika behov.

Anna-Karin Sahlin från organisationen Tilia och Petra Svensson från Folkuniversitetet.

vara tankar och känslor kopplat till normer, krav och ideal. Allt fler pratar om psykisk ohälsa idag och medvetenheten sprids om att det är något som alla kan drabbas av. Tilia arbetar också med föreläsningar för både för vuxna och unga för att ge unga verktyg för hälsa men också öka kunskapen hos vuxna om ungas situation idag.

– Vi ser att allt fler söker stöd både för när livet är svårt men också vid psykisk ohälsa. Men vi behöver fortsätta arbetet för ett öppnare samhälle vad gäller dåligt mående på alla nivåer, säger Anna-Karin Sahlin.

PETRA SVENSSON ARBETAR på Folkuniversitetet i Östersund och var den som tog första steget mot ett samarbete.

30 Tidskriften Folkuniversitetet

» Vi behöver fortsätta arbetet för ett öppnare samhälle vad gäller dåligt mående på alla nivåer. « – Jag såg i en grupp på Facebook att Föreningen Tilia skulle starta i Östersund. Det stod något om psykisk hälsa och unga, vilket är ett viktigt ämne i mitt hjärta. Jag föll direkt för konceptet då det handlar om att unga träffas i grupp för att samtala utifrån boken Be You. Det rimmar klockrent med folkbildningsvärlden: bildning, folk och studier i cirkel.

Folkuniversitetet kommer att vara med som samarbetspartner när Tilia går ut i skolorna

FOLKBILDNINGEN HAR EN viktig roll i arbetet mot psykisk ohälsa menar Petra Svensson. En av Folkuniversitetets pedagogiska grundstenar är att medverka till att människor ges möjlighet till livslångt lärande och att deltagarna ska motiveras till ett aktivt intresse och ansvar för sin kunskapsutveckling.

– Det är som handen i handsken när det kommer till psykisk hälsa. Att lära sig mer om sig själv gynnar en lugnare sinnesstämning och psykisk hälsa är något många strävar mot under hela livet.

– Ordet “tillsammans” viktigare än vi kanske tror. Det finns studier som visar att vi dör tidigare om vi lever ensamma och inte ingår i något sammanhang.

Vi tror på kunskap och folkbildningen syftar också till att lära oss av varandra. Visst kan vi lära oss saker genom att läsa oss till kunskap men folkbildningen lägger vikt även vid att träffas i grupp, för kunskapen ökar även när vi lyssnar på varandra.

Föreningen Tilia grundades år 2012 av Annso Blixt.

Lyckas med värdegrunds-sfi Andreas Åhs

Harald Nilsson

DET FINNS EN seglivad myt som säger att det är lugnt

i sfi-klassrummet så länge läraren undviker tabu­ områden som sex, religion och politik. Samtidigt står det i läroplanen att vuxenutbildningen ska främja förståelsen för andra människor och skapa möjlighet till samtal om värderingar.

Frågan är om det går att förena värdegrunds­ arbete med ordinarie undervisning mot kurs­ målen? Folkuniversitetet och Göteborgs Stad startade ett projekt för att ta reda på svaret.

– Ett av målen var att eleverna skulle träna språkliga färdigheter i kombination med att de reflekterade kring förståelse för andra människor och tränade sin förmåga till inlevelse, säger Osborn Bladini, utbildningsledare.

– Ett annat mål var att skapa en fristad för ordet.

Det gällde att få eleverna att våga ta ställning och visa vad de tycker, men ändå förmedla respekt för varandras åsikter.

Med facit i hand fungerar värdegrunds-sfi. Läromedlen som togs fram i projektet kan laddas ner gratis på folkuniversitetet.se/vardegrunds-sfi.

» Det gällde att få eleverna att våga ta ställning och visa vad de tycker. «

Lärarna bakom värdegrunds-sfi: Osborn Bladini, Ulrika Haglund, Karin Håkansson, Linnea Martinsson och Hanna Damber.

Åke Wall, Högskolan i Gävle och Leif Brandsköld, Folkuniversitetet Gävleborg i nya studion.

Högskolestudion en satsning på framtiden Annika Wigö

Folkuniversitetet har i samarbete med Högskolan i Gävle byggt upp en helt ny inspelnings­studio vid högskolebiblioteket. Studion är fylld med utrustning så att stu­ denter och personal ska kunna göra podcast, tutorials, vlogga eller spela in föreläsningar. Studion ska också fungera till musik, ljud­ redigering och filmeditering.

– Den här studion är en sats­ ning för framtiden. Allt mer sker på sociala medier, du kan till exempel dela dina idéer i en podcast eller lära ut något via Youtube.

Det säger Emrah Celik, utbild­ ningsledare på Folkuniversitetet i Gävle, en av de drivande bakom projektet.

Under våren har delar av per­ sonalen på högskolan fått utbild­ ning i studioteknik. Tanken är att de ska förmedla vidare sina kun­ skaper till studenter och annan personal. Studion står klar att användas men själva invigningen sker till hösten. Då kommer alla på högskolan samt press bjudas in till visning.

Tidskriften Folkuniversitetet 31

Att göra något är alltid ett steg framåt tycker Gabriella Åström, medgrundare till Sisters Unite Dalarna.

Feministiskt nätverk för folkbildning

ledare på Folkuniversitetet Falun och även medgrundare, berättar att startskottet för

Sisters Unite Dalarna gick 2018 när Cirkus Cirkör kontaktade henne. Cirkus Cirkör undrade om Gabriella kunde samla kvinno­ föreningarna i Dalarna för gemensamma aktiviteter i samband med cirkusens premiärföreställning av Epifonima. Uppsättningen Epifonima som hade temat kvinnokraft genom historien gav gehör inom kvinnoföreningarna. Förutom att Gabriella är medgrundare till Sisters Unite Dalarna så är hon även sammankallande, spindeln i nätet och idéspruta i nätverket.

» Om du ska orka lägga energi och engagera dig så måste det först och främst kännas givande för dig själv. «

UNDER SOMMAREN HAR gruppen anordnat tre evenemang där innehållsmixen har bestått av allt från filmvisning, picknick­ konsert till samlingsträff.

Intresset från allmänheten har varit bra och för tydlighetens skull har evenemangen ”Femi-

På internationella kvinnodagen 8 mars lanserades Sisters Unite Dalarna, ett samlings­ namn för det nya jämställdhet och kvinnorättsinitiativet i Dalarna.

Gunnar Forsman

Gabriella Åström

VID LANSERINGEN AV Sisters Unite Dalarna-initiativet blev gruppen intervjuad i lokalpressen där grundarna, som består av nio samarbetspartners, presenterades. I intervjun beskrev gruppen konceptet och vad allmänheten kan se fram emot. Gruppens fokus kommer ligga på att anordna evenemang i folkbildande karaktär.

Gabriella Åström, utbildnings­

32 Tidskriften Folkuniversitetet

nistiskt nätverk för folkbildning” åter­kommit den 8 varje månad.

Grupper som driver jämställdhetsfrågor är inte något nytt i Dalarna och runt år 2014-2015 tillkom även några nya, men det var inte förrän Sisters Unite Dalarna skapades som dessa har börjat samarbeta berättar Gabriella. Genom det nyetablerade samarbetet hoppas de också se ett ökat intresse kring sam­ arbetsgruppernas enskilda evenemang.

– Systerskapet står för jämställdhet och kvinnors rättigheter i Dalarna, Sverige och världen. Lokala arrangörer som Klubb Koppar, Sheside och popkollo är några som utmärkt sig och tillsammans har de lyckats inspirera större arrangörer att arbeta för en mer jämställd representation på kultur­scenerna.

Att göra något är alltid ett steg framåt tycker Gabriella och till personer som vill engagera sig och skapa liknande koncept så är hennes tips väldigt konkret; ”gör något som du själv vill gå på. Om du ska orka lägga energi och engagera dig så måste det först och främst kännas givande för dig själv”.

FÖRUTOM DE SJU inplanerade arrangemangen så hoppas gruppen kunna fortsätta sitt samarbete 2020.

– Jag ska snart samla alla ”sisters” för att fråga hur de känner kring en fortsättning, berättar Gabriella Åström.

Lyckad satsning varvar svenska med yrkespraktik Klara Johansson PÅ YRKES-SFI FÖR maskinförare i Höör varvas praktisk kunskap med yrkessvenska. Folkuniversitetet samarbetar med Folkhögskolan Hvilan och Yrkes­ akademin kring utbildningen.

Läraren Lena Forsfält är mycket positiv.

– Min erfarenhet är att integrerad yrkes-sfi är den bästa formen att lära ut svenska och få ut deltagarna på arbetsmarknaden. Motivationen är hög och det är lätt att skräddarsy språkutbildningen när man jobbar mot ett tydligt definierat yrkesmål.

Utbildningen är 42 veckor, inklusive praktik och sfi. Sedan 2016 har drygt hundra maskin­ förare utbildats. Drygt 75 procent har idag jobb eller studerar.

En av de som nu går utbildningen är Adil Abbas från Irak. Han ser fram emot en framtid i Sverige.

– Utbildningen är jättebra för alla som kommer till Sverige och ska börja ett nytt liv, säger han.

Tyvärr hör Adil till den sista gruppen som går utbildningen. Den läggs ned på grund av en överklagan samt osäkerhet kring hur upphandling av arbetsmarknadsutbildningar kommer att hanteras i framtiden.

» Min erfarenhet är att integrerad yrkes-sfi är den bästa formen att lära ut svenska. «

Sedan 2016 har drygt hundra maskinförare utbildats.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

/ Aktuellt hos oss Emin Tengström

Ny bok tacklar de globala klimat- och miljöhoten ¶¶Ska mänskligheten avvärja de globala klimat- och miljöhoten krävs snabba förändringar av samhället på global nivå. Det räcker inte med klimatsmarta lösningar. Situationen kräver en helt ny klimat-, miljö- och fördelningspolitik. Och en ny berättelse som hjälper oss att tolka villkoren för omställningen. ”De globala klimat- och miljöhoten – kan de avvärjas?” ger

ett framtidsperspektiv förankrat i den senaste forskningen. Genom att konkretisera frågan om vad som kan göras stimulerar den till tänkande och konstruktiv debatt.

Författaren Emin Tengström har varit professor i human­ekologi vid Chalmers, Göteborgs universitet och Aalborgs universitet.

Boken ges ut av Folkuniversitetets Akademiska Press.

Sverker Sörlin håller föreläsning ¶¶Folkuniversitetets ordförande, professor Sverker Sörlin, håller årets Gordon Goodman Memorial Lecture 3 oktober.

Föreläsningen anordnas av Kungliga veten­skaps­ akademin, Stockholms universitet och Stockholm Environment Institute.

Mer EU-pengar till Gotland ¶¶Folkuniversitetet genererar pengar till gotländska EU-projekt inom sociala områden.

Folkuniversitetet har visat sig framgångsrika när det gäller att driva EU-finansierade projekt och av 37,5 beviljade miljoner kronor från Europeiska socialfonden, ESF, ansvarar man nu för två projekt som tillsammans fått 10,4 miljoner.

Äntligen tillbaka som sfi-leverantör i Karlstad ¶¶Folkuniversitetet har vunnit Karlstads kommuns upphandling av svenska för invandrare.

Uppdraget omfattar två år med start hösten 2019. Karlstads kommun uppskattar antalet delta­ gare till 400 per år och verksamheten ska bedri­ vas inom samtliga studievägar.

34 Tidskriften Folkuniversitetet

Folkuniversitetet ser fram emot att erbjuda utbildning med hög kvalitet och ett tydligt fokus på jobb och vidare studier som bidrar till integra­ tionen och skapar samhällsnytta.

– Det är glädjande att vinna det här förtroendet, säger Marcus Hallberg, biträdande stiftelserektor.

5 8 54 ... kurser finns att välja bland på folkuniversitetet.se

Folkbildnings­ stipendium till cirkel­ ledare i arabiska

¶¶George Nehme, cirkelledare i arabiska på Folkuniversitetet har fått ta emot Stockholms stads folkbildningsstipendium i Stadshuset, med följande motivering: ”George har på ett utomor­ dentligt sätt spridit kunskap om det arabiska språket dess kultur och traditioner. George är en sann folkbildare som i 20 år motiverat och entusi­ asmerat sina deltagare och förmedlat glädjen att lära sig något nytt.”

Kulturnämnden delar ut folk­ bildningsstipendier till medar­ betare i de studieförbund som verkar i Stockholms stad.

Hammarby och Folk­ universitetet ska lära asylsökande svenska ¶¶I januari 2019 startade Hammarby fotboll ett integrationsprojekt. Men att nå ut till asylsökande var svårare än vad de hade räknat med och för att hitta deltagare kontaktade man Folkuniversitetet.

– Hammarby fotboll visade tidigt för oss hur mycket projektet

betyder för dom. Att vår höga ambitionsnivå kring språkundervisning kan möta deras gör projektet både roligt och betydelsefullt för alla inblandade, något som också visat sig i deltagarnas goda studieresultat, säger Petra Cyrillus - verksamhetsledare på Folkuniversitetet i Stockholm.

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Allt började med en kurs. ”Mitt i livet förstod jag att jag måste ta min dröm och passion på allvar” säger Rebecka Edgren Aldén, författare.

Hitta din kurs på folkuniversitetet.se

Folkuniversitetet