Tidskriften Folkuniversitetet 2, 2014

folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet

#2,

maj 2014

utmana dina fĂśrdomar engelska fĂśr flygledare om maskulinitet romsk inkludering maker movement framtidens afrika skriv fantasy pĂĽ distans

gabriella eriksson chefredaktör foto karin all

Den mystiske främlingen Diskrimineringen i Sverige tycks mer utbredd än vad som rent teoretiskt borde vara fallet med tanke på den främlingsvänlighet som vi medborgare uttrycker i flera opinionsundersökningar. Denna komplexa fråga närmar vi oss i det här numret.

Finns det något enkelt botemedel mot vår benägenhet att dela in oss själva och våra medmänniskor i onödiga kategorier?

Kanske inte, men en bra metod är att ha direkt kontakt med personer från den grupp vi har fördomar om enligt psykologen Andreas Olsson på Karolinska institutet. Det är en intressant och viktig utmaning för många av oss som av gammal vana har en tendens att lättare se personer som påminner om oss själva eller som bekräftar det vi redan tror oss veta om världen.

Jag vill naturligtvis inte vara den som stör sommarsemesterkänslan som eventuellt börjat infinna sig, men jag vill ändå tipsa om att det finns ett liv efter valet den 14 september. Undrar du över vad valutgången kan få för betydelse för Folkuniversitetets verksamhet?

Bläddra i så fall vidare i tidningen. Och ha en riktigt skön sommar!

Tidskriften Folkuniversitetet Nr 2 maj, 2014 Årgång 35 Ansvarig utgivare Michel Wlodarczyk Redaktion Gabriella Eriksson 08-679 29 59 Klara Johansson 08-679 29 63 Lotta Åberg (föräldraledig) Susie Hjort (vik.)

08-679 29 62 Grafisk form Karin All 08-679 29 57 Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Tina Prestberg, Uppsala Andreas Åhs, Göteborg Anna Svensson, Lund Christine Thörnström, Umeå Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, september 2014 Omslag Foto: Aleksandar Mijatovic /Mostphotos LJÖMÄRKT MI

Mer …

341 091

«Att hantera konflikter, och att få misslyckas stort och snabbt är vår hemlighet«. Samsungs FoU chef Injong Rhee apropå att företaget rankas som världens mest innovativa företag efter Apple.

2 Tidskriften Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

maker movement /16 En stadigt växande subkultur.

En dag på Folkuniversitetet /26 Följ med Paula Levy Scherrer på jobbet.

Innehåll

metaforbrottning /22 Språklig upptäckarglädje.

omvärld

på folkuniversitetet

Att dela in i vi och dom / 8

Svenskundervisning 2.0 / 26

Forskning om maskulinitet / 14

Flygledare läser engelska / 28

Makers vill göra det själva / 16 Joe Frans om framtidens Afrika / 18 pedagogik

& ledarskap

Gymnasister gör digital historiebok / 30 Minister reagerar på utbildningsbrist / 31 En vilsen drake på distans / 31

Vad vill medarbetarna ha mer än lön? / 20

Vad innebär valutgången för Folkuniversitetet? / 32

Metaforbrottning inspirerar / 22

Cecilia Palm vill utvärdera mera / 35

Varför inte utbilda sig till ett säkert yrke? / 25

kristina dahlberg /30 Lärare och EU-ambassadör.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Noterat

Humtanks andra möte ägde rum i Lund i kulturvetarnas Villa Blix.

Den 2 juni

Humtank – ny humanistisk tankesmedja En ny tankesmedja för humaniora har sett dagens ljus. Det är ett samarbete mellan tolv svenska lärosäten som sjösattes vid årsskiftet. Bakgrunden är uppfattningen att samhällsdebatten alltför länge har styrts av ekonomisk retorik och att det saknas ett ideologiskt konkurrerande alternativ.

– Vår sociala värld konstrueras med ord och det är vi humanister som är specialister på det verktyg som ordet är, säger Per-Olof Erixon, dekan vid Umeå universitet och en av initiativtagarna. Humtank vill skapa opinion och framhålla betydelsen av humanistisk kunskap och kompetens i samhällsutvecklingen.

EU-kommissionen presenterar sina rekommendationer för Sveriges ekonomi. Som en potentiell risk framhålls framförallt den höga privata skuldsättningen och bostadsmarknadens sätt att fungera.

Nudge, nudge Audition på distans Konstuniversitetet Sibeliusakademin i Helsingfors introducerar videoansökningar till sina mastersprogram i oboe, basun och trumpet. De sökande spelar in sina ansökningar på video. Det nya ansökningsförfarandet syftar till att underlätta för sökande oavsett var de befinner sig och därmed säkra hög kvalitet på utbildningarna.

4 Tidskriften Folkuniversitetet

De flesta vet att de ska slänga soporna från picknicken i soptunnan och släcka lampan när de lämnar rummet. Men ibland räcker det inte med att veta. Vi behöver en liten knuff i rätt riktning. Forskningen kring det här knuffandet, eller »nudging«, har växt de senaste åren, och är stor i bland annat Danmark och Norge. En knuff kan innebära att genom design uppmuntra ett visst val, eller göra det uppenbart för andra om man gjort ett »dåligt« val.

Noterat

Alla väljare – en sajt om valet från Centrum för lättläst www.allavaljare.se

Betalväggar på internet

Robotar på frammarsch Robotgräsklippare, robotdammsugare – utvecklingen av robotar växer starkt.

Foxconn, världens största tillverkare av elektronikkomponenter siktar på 1 miljon robotarbetare under 2014.

Volvo satsar på att ha 100 självkörande bilar på Göteborgs gator senast 2017. I Kalifornien kan man redan nu se Googles självkörande bilar på vägarna.

Den civila användningen av drönare beräknas öka framöver, flygfotografering, trafikövervakning och varuleveranser. I slutet av 2013 avslöjade näthandelsjätten Amazon, att man planerar att leverera sina ordrar via autonoma drönare om några år. Forskare vid universitetet i Oxford spår att 47 procent av alla jobb går att automatisera, även avancerat analysarbete och andra kunskapsjobb.

Alla stora dagstidningskoncerner i Sverige har nu infört, eller planerar att införa, olika betalväggar för sina digitala utgåvor. Först 2016 kommer intäkterna från betalväggarna att bli betydande menar den danske forskaren Kasper Lindskow, som forskar om nyhetsmediernas betalningsmodeller. Först måste läsarna vänja sig vid att betala för webbinnehåll. Sedan måste de sakta vänja sig vid att betala lite mer.

Antirasismen i Sverige Intresset för rasism och rasistiska grupper har länge varit stort. Antirasism och antirasister har fått betydligt mindre uppmärksamhet och har sällan problematiserats. Förrän nu.

Statsvetaren Jan Jämte på Umeå universitet, har Jan Jämte i sin doktorsavhandling Antirasismens många ansikten undersökt den antirasistiska rörelsen i Sverige, från 1930-talet fram till mitten av 2000-talet.

– Det är lätt att se antirasism som ett enda stort samförstånd, men antirasism är ofta betydligt mer komplext, säger han.

Studien visar att när den stora grupp människor som ser sig som antirasister försöker förklara vad rasism egentligen är och vad som orsakar den, spricker samförståndet ofta snabbt.

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Omvärld

1968 – Läraren Jane Elliot ville visa barnen hur rasismen känns och genomförde ett experiment som skulle bli hyllat, kritiserat och världsberömt.

6 Tidskriften Folkuniversitetet

» Samtidigt som flera undersökningar visar på svenskarnas positiva attityder till invandrare pekar statistiken på en omfattande diskriminering på olika områden. «

Att dela in i vi och dom

D

Text johan Frisk Foto mostphotos

et spelar i stort sett ingen roll hur man frågar. I de undersökningar som mäter människors attityder gentemot invandrare hamnar svensk-

arna i topp. »Tycker du att närvaron av utlänningar är till fördel för din stad?« Javisst, svarade 88 procent av stockholmarna i Eurobarometers undersökning.

Bara Luxemburg fick högre siffror.

En annan, mer specifikt ställd fråga redovosas i en studie från World values survey. Där fick arbetsgivare svara på om de skulle föredra att anställa inrikes födda framför utrikes födda. Endast elva procent av de svenska arbetsgivarna sade sig föredra inrikes födda, i de andra länderna låg nivån mellan 34 och 51 procent.

Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, ansvarar för de svenska siffrorna i European social survey där ett trettiotal europeiska länder vartannat år genomför omfattande enkätundersökningar av befolkningens attityder.

– Attityderna till invandrare är mer positiva i Sverige jämfört med andra länder, säger Mikael Hjerm.

Attityderna blir dessutom allt mer positiva, det visar årliga undersökningar från till exempel SOM-institutet och Mångfaldsbarometern.

Det gjordes inga attitydundersökningar av de barn som gick i tredje klass i staden Riceville, Iowa, våren 1968. Men om en sådan hade gjorts, hade den troligen visat att barnen, alla vita, hade en positiv attityd till invandrare, mångfald, svarta, eller vad Tidskriften Folkuniversitetet 7

Rickard Carlsson, är forskare i psykologi på Linnéuniversitetet.

attityder

En forskargrupp skickade ut 5 600 jobbansökningar som var identiska förutom på en punkt: hälften fick heta Erik, den andra hälften Hassan.

8 Tidskriften Folkuniversitetet

» FN publicerade en rapport där de menade att Sverige gör för lite för att komma tillrätta med rasism och diskriminering.« man nu hade undersökt. Klassen hade utsett Martin Luther King till veckans hjälte. Nu var hjälten mördad. Jane Elliot, klassens 35-åriga lärare, ville visa barnen hur rasismen känns och genomförde ett experiment som skulle bli hyllat, kritiserat och världsberömt.

Hon delade in klassen i brunögda och blåögda, och påstod att de med blå ögon var bättre människor. Som en konsekvens av sin överlägsenhet fick de fem minuters extra rast.

De brunögda fick inte leka med de blåögda, inte heller dricka direkt ur vattenfontänen eller ta en extra portion mat i matsalen. För att ytterligare skilja de två grupperna åt fick de brunögda bära en mörkblå krage.

Nästa dag sa Jane Elliot att hon hade ljugit. Det var i själva verket de brunögda som var bättre. Kragarna bytte ägare.

Så här beskrev en blåögd flicka sina upplevelser: »Det kändes som om jag kunde slå till någon av de brunögda om jag hade lust. Nästa dag ville jag bara sluta skolan.« Experimentet resulterade inte bara i mobbning och slagsmål, den grupp som för dagen betraktades som sämre fick även sämre resultat på ett test som läraren lät dem genomföra.

Jane Elliot sa så här till klassen: »Det finns ett ord som kallas diskriminering. Att vi behandlar

människor annorlunda för att de ser annorlunda ut.« Hon frågade också klassen om man borde göra så. Alla skakade på huvudet.

Med tanke på hur ivrigt svenskar skakar på huvudet när deras inställning till diskriminering undersöks borde någon sådan inte förekomma i det här landet. Inte heller med tanke på att Sverige anses ha den bästa politiken för integration av alla OECD-länder, enligt OECD:s Migrant Integration Policy Index.

M

en tvärtom pekar flera rapporter på att diskrimineringen är mer utbredd i Sverige än i andra länder.

2012 visade Europarådets kommission mot rasism och intolerans, Ecri, att andelen utrikesfödda som är överkvalificerade för sina arbeten är mer än dubbelt så hög som bland infödda.

EU:s statistikbyrå meddelade i somras att Sverige är det EU-land som har den största skillnaden i andel sysselsatta mellan egna medborgare och personer som har medborgarskap utanför EU. Och 2013 publicerade FN en rapport där de menade att Sverige gör för lite för att komma tillrätta med rasism och diskriminering.

Jane Elliots experiment kom att kallas A class divided, en delad klass. I Sverige sker uppdelningen i bra och dåliga människor inte efter ögonfärg, utan efter andra kännetecken. Som hudfärg och namn.

I slutet av januari publicerade Aftonbladet en artikel där en fiktiv bostadsspekulant ringde till tio mäklare och frågade om det bodde några araber i området. Samtliga mäklare försäkrade, flera med viss entusiasm, att några sådana inte fanns i området. Fredrik Rubin, frilansjournalisten som skrev artikeln, tror att huvudskälet till mäklarnas beredvillighet att berätta om frånvaron av araber är ekonomiskt: de ville inte göra sig ovän med en möjlig kund. Avsaknaden av araber kopplades också av flera mäklare till de höga kvadratmeterpriserna.

R

ickard Carlsson, forskare i psykologi vid Linnéuniversitetet, disputerade förra året på en avhandling om fördomar. Till en del handlade den om att vi använder oss av två grundläggande dimensioner för personbedömningar. Den första, som handlar om värme, ger oss svaret på andra människors avsikter, om de till exempel är vänligt eller fientligt inställda till oss.

Den andra, kompetens, handlar istället om människors förmåga att genomföra sina avsikter.

Dessa två dimensioner är inte bara relevanta för personbedömningar utan också för hur vi skapar stereotyper. Vissa grupper har stereotyper som består av att de ligger högt på både värme och kompetens, till exempel majoritetsgruppen i ett samhälle, medan Tidskriften Folkuniversitetet 9

Diskriminering enligt lagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad än en annan person. I diskrimineringslagen finns förbud mot diskriminering på sju olika grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Förbudet gäller inom flera olika områden.

Tobias Hübinette på Mångkulturellt centrum tror inte på antirasistiska kampanjer.

psykologi

»De positiva attityder en person säger sig ha handlar inte så mycket om att framstå som god inför andra, som att framstå som god inför sig själv.«

10 Tidskriften Folkuniversitetet

»Att diskrimineringen till stor del sker omedvetet gör den svår att komma åt.«

andra grupper betraktas som varken varma eller kompetenta, till exempel vissa etniska minoriteter.

Rickard Carlssons forskargrupp skickade ut 5 600 jobbansökningar som var identiska förutom på en punkt. Hälften fick heta Erik, den andra hälften Hassan. Det visade sig att Erik hade 50 procent större chans att kallas till intervju än Hassan.

– Grupper som upplevs som konkurrenter eller som har låg status i samhället tenderar vi att stereotypisera. Och det vi har sett är att diskrimineringen av araber i Sverige ligger på en liknande nivå som för afroamerikaner i USA, säger Rickard Carlsson.

Också han framhåller att när det gäller attityder till invandrare är svenskarna mer positiva än andra. Men vad vi säger och vad vi gör är i vissa fall två olika saker.

– Intuitivt tänker folk att attityder hänger ihop med agerande, och det gör det i vissa fall, som när det gäller vilka politiker vi tycker om och vilka vi röstar på, och för bilmärken. Men när det gäller diskriminering är sambandet svagare, vi är inte konsekventa, det finns andra saker som spelar in säger Rickard Carlsson.

I en annan studie vid Linnéuniversitetet, Automatic Associations and Discrimination in Hiring: Real World Evidence, undersöktes hur de som ska anställa en person

påverkas av sina omedvetna fördomar. Också här skickade forskarna ut ansökningar i olika namn, ett svenskt och ett arabiskt. Forskarna sökte sedan upp dem som var ansvariga för rekryteringen och utsatte dem för ett test som mäter styrkan hos de omedvetna fördomarna. Samtidigt mättes även de medvetna attityderna.

Undersökningen visade att de som hade starkare omedvetna fördomar diskriminerade i väsentligt högre utsträckning. Det fanns heller inget samband mellan omedvetna fördomar och medvetna anställningspreferenser.

D

e amerikanska professorerna i psykologi, Mahzarin R. Banaji och Anthony G. Greenwald, har också under flera år forskat om omedvetna fördomar, bland annat med hjälp av neurovetenskapliga undersökningar av hjärnan.

De har även konstruerat ett test på internet där besökaren genom att snabbt svara på frågor kan undersöka sina omedvetna fördomar.

Deras slutsats är att de positiva attityder en person säger sig ha inte handlar så mycket om att framstå som god inför andra, som att framstå som god inför sig själv. De menar också att mycket av den omedvetna diskriminering som sker inte är ett utslag av att vi vill vara elaka mot dem som är annorlunda, utan att vi vill hjälpa de som tillhör den egna gruppen.

Diskrimineringen sker alltså på två olika plan, ett medvetet och ett omedvetet, och de verkar oberoende av varandra. Det kan förklara den paradox som Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik och forskare vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka, beskriver så här: – Diskrimineringen kan inte bli värre än nu om man tittar på statistiken, inte heller kan toleransnivån bli så mycket högre. Så båda aspekterna är extrema just nu.

A

tt diskrimineringen till stor del sker omedvetet gör den svår att komma åt. Tobias Hübinette tror inte så mycket på antirasistiska kampanjer.

– De säger att vi ska vara snälla mot de där andra som inte är som vi, säger han. Förändringen måste ske på ett djupare plan, bland annat genom att bekämpa instinkten att dela upp i vi och dom.

– Man måste få in i folks huvuden att även de som inte ser ut som du är svenska, säger Tobias Hübinette.

Ansvaret ligger inte bara hos politikerna utan även hos de yrkesgrupper som skapar berättelserna som formar våra drömmar och visioner om framtiden. Där finns journalister, författare, kulturskapare av alla de slag.

– Kulturarbetare är en intressant yrkeskår för det är kanske den som är allra mest antirasistisk, men den Tidskriften Folkuniversitetet 11

Utländsk bakgrund enligt SCB • Utrikes födda med två

utrikes födda föräldrar.

• Inrikes födda med två utrikes

födda föräldrar.

• Utrikes eller inrikes födda med

Marie Demker skrev en debattartikel om begreppet »utländsk bakgrund«.

en inrikes och en utrikes född förälder anses ha svensk bak- grund liksom inrikes födda med två inrikes födda föräldrar.

kategorier

Vem i den här familjen kan kalla sig svensk?

12 Tidskriften Folkuniversitetet

» För att få veta hur diskriminering ser ut måste vi dela upp befolkningen i olika kategorier, samtidigt är det just kategoriseringen som ligger till grund för diskrimineringen.« är också väldigt homogen. De blir ett slags symbol för den här problematiken, säger Tobias Hübinette.

I

februari 2014 publicerade Mångkulturellt centrum rapporten Afrofobi som organisationen fått regeringens uppdrag att ta fram. Förutom en kartläggning av afrosvenskarnas situation, främst vad gäller gruppens utsatthet för hatbrott och diskriminering, innehöll rapporten även ett par rekommendationer. En handlade om statistik.

För att kunna visa hur diskrimineringen ser ut, och hur den utvecklas över tid, behöver vi information om det som utlöser diskrimineringen. Men att särskilja människor på grundval av till exempel etnisk bakgrund, hudfärg eller religion är inte bara etiskt känsligt.

Här finns också en paradox.

För att ta reda på hur diskrimineringen ser ut måste vi dela upp befolkningen i olika kategorier.

Samtidigt är det just den här indelningen i kategorier som ligger till grund för diskrimineringen.

I juli 2013 skrev Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Andreas Johansson Heinö, statsvetare och senior fellow vid Timbro, en uppmärksammad artikel i DN som handlade om begreppet »utländsk bakgrund«. De ansåg att begreppet upprätthåller en förlegad syn på svenskhet.

Begreppet används idag i den officiella statistiken för att beskriva den del av befolkningen som är född här men har utlandsfödda föräldrar, och innefattar även personer som är adopterade.

– När man klumpar ihop alla med utländsk bakgrund tror man att det är något som skiljer dem från de som har sina rötter i den svenska myllan. Jag har svårt att se det som något annat än en rasidé som skapar en uppdelning i befolkningen i vi och dom, säger Marie Demker.

Att begreppet medvetet används för att dela upp befolkningen i ett vi och ett dom blir tydligt på främlingsfientliga sajter som Avpixlat, som gärna publicerar artiklar där de berättar hur stor andel av internerna på svenska fängelser som har utländsk bakgrund, eller målar upp en bild av ett framtida Sverige som domineras av människor med utländsk bakgrund.

D

e två statsvetarnas artikel i Dagens Nyheter, och den debatt som följde, fick SCB att ta fram en rapport där myndigheten konstaterade att begreppet utländsk bakgrund var uppskattat och använt av SCB:s kunder, och att det inte fanns något behov av att ta bort det.

Huruvida några av barnen i Jane Elliots klass hade en eller två föräldrar som var födda i ett annat land framgick inte. Vad som däremot tydligt framgick var barnens

lättnad när de blev av med de två kategorier som läraren hade skapat och delat in dem i.

När Jane Elliot berättar för eleverna att inget av det hon har sagt är sant, och de blåögda får ta av sig kragarna, är det en kille som dröjer sig kvar vid papperskorgen. Han drar och sliter i kragen för att trasa sönder den ännu en gång.

fördjupa dig i ämnet n A class divided, filmen om Jane Elliots experiment finns på Youtube. n FN-rapport: Concluding observations on the combined nineteenth to twenty-first periodic reports of Sweden. n Warmth and competence in implicit stereotypes and discrimination. Rickard Carlsson 2013. n Mahzarin R. Banaji och Anthony G. Greenwalds forskning presenteras I boken Blindspot och de webbaseade testerna på www.spottheblindspot.com n Rapporten Afrofobi. En kunskapsöversikt över afrosvenskars situation I dagens Sverige. www.mkc.botkyrka.se För ytterligare källor kontakta redaktionen.

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Forskning Sveriges män saknar i högre utsträckning än kvinnor en nära vän, enligt SCB. Kanske håller det på att förändras i och med en ökad jämställdhet och nya ideal för manlighet?

Klara Goedecke är doktorand vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och Tema genus vid Linköpings universitet.

Manlig vänskap under lupp M äns vänskapsrelationer med andra män beskrivs ofta som ytliga; de bygger på gemensamma aktiviteter, till skillnad från kvinnors som sägs bestå av samtal och utbyte av förtroenden. När mäns vänskaper diskuteras fokuserar man alltså ofta på att relationerna antingen saknas helt, eller är bristfälliga på olika sätt. Många har kopplat det till idéer om manlighet, där grabbighet, hårdhet, heterosexualitet och homofobi ses som viktiga ingredienser. Enligt det synsättet hindrar kraven på manlighet män från att blir riktiga vänner med varandra. Men stämmer det? Och hur fungerar mäns vänskaper i Sverige, idag? I mitt forskningsprojekt undersöker jag, med hjälp av intervjuer, mäns vänskaper med andra män. Hur ser män i Sverige på sina vänskapsrelationer? Vad gör de med sina vänner och på vilket sätt är vännerna och vänskaperna viktiga för dem?

O

ch vad är egentligen vänskap? Ofta har vänskap setts som något tidlöst och evigt.

Redan Aristoteles och Platon diskuterade vänskap, och menade att vänskap utan vinstintresse, som hjälpte en att förbättras som människa, var den finaste formen av vänskap. Senare tänkare har betonat att frivillighet är centralt. Människor är vänner med varandra bara om de verkligen vill, och vill

14 Tidskriften Folkuniversitetet

Hur ser män i Sverige på sina vänskapsrelationer? foto karl lind

man avsluta en vänskap behövs inga ceremonier eller skilsmässor. Senare forskning har kritiserat den klassiska synen på vänskap och menat att den är alltför abstrakt. Vänskap är något som varierar mycket och den vilar inte på några högstämda värden eller ideal. Vänskapsrelationer betyder inte alltid samma sak och vänskap utövas på väldigt olika sätt i olika samhällsklasser, under olika historiska epoker, under livets olika faser, beroende på vilken sexuell läggning och vilket kön man har, beroende på var och hur man bor och i vilket samhälle man lever i.

I

de nordiska länderna kan man se tendenser till att mäns vänskap uppvärderas och det blir mindre stigmatiserande för män att uttrycka att vänner är viktiga i deras liv. Kanske beror det på ökad jäm-

Mer att läsa Vill du veta mer om manlig vänskap?

Britta Lundgren, Den ofullkomliga vänskapen: en etnologisk studie av nutida vardagsrelationer, Carlsson förlag, 1995 Eva Österberg, Vänskap: en lång historia, Atlantis förlag, 2007

Klara Goedecke arbetar på sin avhandling, som kommer att handla om män, maskuliniteter och vänskapsrelationer. foto jorun kugelberg

ställdhet och nya ideal när det gäller manlighet, där mjukhet, att visa känslor och att vara intim blir allt mer accepterat, även bland heterosexuella män.

F

rågan är om det förändrar mäns vänskapsrelationer.

Blir de djupare och mer nära, eller inte? Får manliga vänner nu större utrymme att uttrycka ömhet för varandra, som de kanske alltid känt? Detta är några av de frågor som projektet förhoppningsvis kommer att besvara.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Trendspaning

Makers vill göra det själva The Maker Movement är en stadigt växande subkultur som föddes i USA. Rörelsen omfamnar alla former av DIY (do-it-yourself) och DIWO (do-it-with-others). Nu finns också ett lokalt Makerspace i centrala Stockholm.

D

et är en liten kö framför entrén till Stockholm Makerspace på Wallingatan 12. Ikväll är det öppet hus och arrangörerna räknar med upp till 200 besökare. En av dem som är här för första gången är Per Wiklund.

– Jag har hört om den här lokalen och vet att Maker-rörelsen är väldigt stor i USA. En personlig an-

16 Tidskriften Folkuniversitetet

ledning för att komma hit är också att min bordslampa från 50-talet har gått sönder. Eftersom utvecklingen av 3D-skrivare går framåt tänkte jag att det kanske går att skriva ut en ny lampa, säger Per Wiklund, som är i 50-årsårsåldern och lite lätt gråhårig.

Flera av besökarna är i medelåldern och här är relativt många kvinnor. Alltså inte några typiska

»makers«. Medlemmarna inom rörelsen brukar ofta beskrivas som klassiska manliga nördar som drivs av en vilja att i grunden förstå hur saker och ting fungerar.De träffas både digitalt och fysiskt på så kallade Maker Spaces för att dela kunskap med varandra. På sajten Hackerspace finns omkring 500 ställen runtom i världen listade.

– Hit är alla välkomna som

På en hylla står en rad plastmodeller. Men det är inte det enda sättet att uttrycka sig på. Det finns även symaskiner och möjlighet att sticka.

vill skapa något nytt tillsammans med andra. Våra medlemmar är faktiskt mellan 18 och 82 år, även om det finns en övervikt av killar i 25–30-årsåldern, säger Axel Svensson, en av kvällens värdar och medlem av styrelsen.

T

rängseln tilltar i lokalen och många flockas kring två 3D-skrivare som skriver ut självlysande armband i plast. På en hylla står redan en rad plastmodeller; olika djur, små verktyg och glas. Just 3D-skrivaren har nästan blivit synonym med Maker-rörelsen.

Friheten i att kunna rita en modell i datorn, trycka på en knapp och sedan få ut en färdig produkt är lockelsen för många »makers«.

– Men det är en delvis en missuppfattning att allt måste bygga på digital teknik. Det handlar snarare om hantverk och vi har även flera symaskiner, svarvar och en fräs.

Häromveckan hade vi sex medlemmar som samlades här för att sticka, säger Axel Svensson.

E

n annan besökare, konsthantverkaren Nina Clyva, berättar att hon länge varit nyfiken på Maker-rörelsen.

– Men jag tvekade lite innan jag gick hit, eftersom jag hade uppfattningen att man måste vara väldigt teknikintresserad. Nu kan jag tänka mig att bli medlem. Det viktigaste för mig är de kreativa möten som uppstår när man träffas för att skapa något nytt tillsammans.

»Det är delvis en missuppfattning att allt måste bygga på digital teknik«

Emma Hernell, omvärldsanalytiker på konsultföretaget United Minds menar att The Maker Movement är en av de trender som just nu starkast påverkar företagandet och konsumtionen.

– »Makers« kan naturligtvis beskrivas som extremt nördiga, men vi har alla i någon form stiftat bekantskap med DIY. Hur många av oss har inte svurit över en Ikeabokhylla? Vi gör en emotionell investering i en produkt som vi sätter ihop själva. Trenden är att vi vill ta tillbaka kontrollen över det vi använder, sätter på oss och det vi äter, säger Emma Hernell.

Det kan nämnas att under 2013 har det på Google gjorts nästan 17 miljoner sökningar på DIY. text Carina Järvenhag Mer information: www.makerspace.se. hackerspaces.org

Foto: Gabriella Eriksson och Mostphotos 17

Afrika 2020

Joe Frans

Har bland annat varit ordförande för Forum Syd. Joe Frans är född i Ghana. Idag arbetar han med rådgivning för produktionsbolag i Afrika och Sverige.

Text & Foto klara johansson

yrke: VD för mediaföretaget Next Generation Africa NGA Novum AB. tidigare: Ordförande i Rinkeby Folkets hus och Forum Syd. Socialdemokratisk riksdagsledamot 2002–2004. ett tips: Boken Den trebenta pallen – om Afrikas utmaningar och Europas ansvar av Pär Granstedt och Joe Frans.

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Kan du ge något exempel på en viktig förändring i Afrika de senaste 30 åren?

Det viktigaste som hänt i Afrika de senaste trettio åren är framstegen i att minska antalet mödrar och barn som dör vid förlossning och att allt fler barn överlever femårsåldern liksom att allt fler barn går i skolan. Politiskt är Sydafrikas befrielse utan tvekan det viktigaste som hänt. Inom teknikområdet, har Afrika bidragit med Mpesa – ett betalsystem via mobilen.

Hur har Europas syn på Afrika förändrats under samma tid?

Europas syn på Afrika har successivt gått från ett paternalistiskt postkolonialt »tycker synd om- syndrom« via ett »låt oss ge lite bistånd för att döva samvetetsyndrom« till ett mera flerdimensionellt multilateralt synsätt som sätter utveckling, handel och partnerskap i fokus, även om det finns en hel del kvar att göra.

Hur tror du att relationen mellan Europa och Afrika kommer att utvecklas i framtiden?

Afrika växer både befolkningsmässigt och makroekonomiskt. Och eftersom storstäderna i Afrika liksom medelklassen växer, och eftersom allt fler får tillgång till energi, utbildning, bättre hälsovård och ett förbättrat distributionsnät, så kommer handeln och ett mer jämbördigt partnerskap kunna utvecklas.

Vilka länder utanför Europa är viktiga samarbetsparters för afrikanska länder idag?

Kina har på senare år blivit en viktigt samarbetspartner för många afrikanska länder utifrån handel snarare än bistånd. Även Indien, Brasilien och Turkiet utvecklar mycket starka band med många afrikanska länder just nu. Europa är dock fortsatt den viktigaste samarbetspartnern utifrån historia, geografiskt närhet, bistånd och handel.

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Marie Hallander Larsson har arbetat med personalfrågor på Scandic hotell och Swedbank. På Visingsö i fjol gav hon sina tio bästa tips för en arbetsplats där medarbetarna ger järnet.

Nu sprider vi dem till hela organisationen.

Pedagogik och ledarskap

maries tio punkter för bra ledarskap

1

Respekt Att medarbetarna känner att de är respekterade är det som betyder mest för lönsamheten. Vad menas med respekt då? Det kan vara så enkelt som att chefen hälsar på morgonen. Det handlar om fundamentala mänskliga behov och önskemål.

2

Samverkan

hålla ett seminarium. Det leder till medarbetare som är stolta över sin kompetens.

5

Belöning

Belöning kan handla om lön, men även andra förmåner. Rättvis belöning är viktigare än mycket belöning. Tid blir en allt viktigare faktor där semester, ledighet och flexibla arbetstider är några komponenter.

Att motverka varandra kostar i tid och energi. En negativ konflikt är när man inte respekterar varandras åsikter.

Annars är konflikter ingenting dåligt.

3

Möjlighet att påverka

Chefer behöver ta vara på medarbetarnas entusiasm och vilja att påverka det de jobbar med. Det finns en risk att vi sätter upp för mycket kontrollsystem som tar över och då slutar människor tänka själva. Nästa generations medarbetare kommer att kräva allt mer flexibilitet.

4

Erkänsla

När gav du någon ett »tack« senast?

Erkänsla är ett gammalt ord som betyder tacksamhet eller uppskattning av någons arbete. Det kan innebära att uppmärksamma någons kunskaper och be dem 20 Tidskriften Folkuniversitetet

– Alla företag kan bygga upp system, säger Marie Hallander Larsson, men folk slutar oftast inte på grund av ISO-manualen utan för att de inte blir sedda.

De sista fem punkterna kostar jättemycket pengar och berör VAD vi gör. De första fem handlar om HUR vi gör det och de är nästan gratis.

Så gör vi De tio punkterna baseras på ett »nöjd medarbetarindex« där över tre miljoner människor har deltagit.

Punkt ett till fem är mellanmänskliga faktorer medan punkt sex till tio handlar om strukturer och system.

Det viktiga är att hjälpa medarbetare att gå från system till verkligt engagemang där de påverkar och bidrar.

6

Information

Vad får medarbetarna att ge järnet?

Du kan ha skickat ett mejl, haft ett möte och gått ut på intranätet och i personaltidningen. Ändå är det folk som inte har hört någonting. Vill man nå ut med något måste man skapa uppmärksamhet kring det.

7

sara berglund Avdelningschef Semcon

Helhetssyn

Om någon ska ge järnet på jobbet måste de få en ärlig chans att förstå sin roll i helheten. På Scandic hotell involverades städarna i planeringen av nya rum eftersom de kunde ge tips på vad som tog onödig tid att städa eller lätt blev fel.

8

Mål

Att ha tydliga mål kan innebära att arbeta med nyckeltal, ISO, måluppföljning och certifiering. Målen samverkar med alla andra punkter.

Flexiblare arbetstider kan exempelvis kräva tydligare mål för leverans.

9

Delaktighet och förståelse för helheten! Du måste förstå vad just din roll bidrar till och hur viktig den är för företaget i stort.

peter grönberg Vice President, Volvo Group Telematics & WirelessCar Jag tror på att utveckla människors styrkor. Ser man alltid till människors starka sidor och utvecklar dem, når man styrka.

Kompetensutveckling

Här hittar vi ledarskapsprogram, utbildning, lönesamtal och utvecklingssamtal. Det är viktigt, men ibland är det kanske viktigare att få erkännande för den kompetens man redan har än att åka på ännu en konferens?

10

Genomförande

En medarbetare måste få vara med och genomföra det som planerats tillsammans. Brustna förväntningar leder till att man tappar entusiasmen och viljan att bidra med goda idéer i nästa projekt.

eva öquist Förvaltningschef, Stockholms konstnärliga högskola Förtroende, uppmuntran och eget ansvar är ett bra recept för att få medarbetare att växa till oanade höjder. Som chef ska du inte ta tillbaka halvfärdiga uppgifter. Vägled dina medarbetare så de kan avsluta de arbetsuppgifter de tagit sig an.

Text klara johansson Tidskriften Folkuniversitetet 21

Text Johannes ståhlberg och maria kapla Foto Christina Bauhn

de brottas med orden Språkliga uttrycksformer kan fascinera. Men de kan också få elever att somna vid skolbänken. Att förmedla språklig upptäckarglädje är en utmaning som kulturföreningen Dunkelbyrån i Malmö har tagit på allvar.

På en scen i Malmö sitter ett fy-

ramannaband och improviserar fram en ljudmatta med hjälp av bas, trummor, gitarr och piano.

Mitt emot dem står domarna bakom en pulpet, prydd av en enkel våg. Och i mitten befinner sig metaforbrottarna, redo att kasta sig ut i ett språkligt handgemäng där orden och inte nävarna utdelar knockoutslag.

Stämningen liknar ett slags improviserad gala i kombination med ett gastkramande sportevenemang. Publiken ger fritt utlopp för sina känslor. Och när brottarna tar paus dyker plötsligt ett gäng dansare upp och utför en avancerad experimentell dans, innan metaforerna börjar vina kring huvudena igen.

Låter det rörigt, krångligt eller alltför mycket på en gång? Bara lugn – i grund och botten handlar metaforbrottningen om en språklig duell inför publik. Och skalar 22 Tidskriften Folkuniversitetet

man av de mer extravaganta formerna går det utmärkt att överföra metaforbrottningen till ett ordinärt klassrum.

Henrietta Sjöberg är verksam-

hetsledare på Dunkelbyrån, och har varit med och utvecklat metaforbrottningskonceptet de senaste fem åren. Tillsammans med Amanda Gardfors Granberg leder hon dessutom ett arvsfondsprojekt som än så länge har spridit metaforbrottningen till sex städer i landet. Som före detta lärare ser Henrietta en rad pedagogiska möjligheter med konceptet: – Metaforbrottningen är en lekfull ingång till att jobba med språk.

Tävlingsformatet gör att eleverna får fajtas i klassrummet med hjälp av ord. Och dessutom är arbetet med metaforbrottningen väldigt socialt. Man jobbar hela tiden i dialog mot ett gemensamt mål, att skapa dueller.

Hur ska man då bära sig åt för att komma i gång? Enligt Henrietta Sjöberg är det lättast för en nybörjare att inleda med en typ av duell som bygger på att kombattanterna associerar vidare på varandras metaforer: – Om den ena börjar med att säga: »Jag är solen som skiner när du vaknar«, så ska den andra bygga vidare och till exempel svara: »Jag är krukväxten som slokar av dina strålar«.

Men det krävs en del förarbete.

För att våga uppträda inför varandra måste man känna sig trygg.

Henrietta betonar därför vikten av att skapa en god gruppdynamik.

– Det är något man jobbar med hela tiden, men framför allt i början. Eleverna ska känna sig bekväma med att arbeta med varandra.

Vi använder oss av basala teaterövningar och när eleverna övar på att bygga metaforer både skriver och prövar de dem gemensamt.

På en riktig gala, som i inledning-

ens scenbild från Malmö, finns en publik som uttrycksfullt markerar sin uppfattning om hur väl brottarna lyckas med sina metaforer. I en klassrumssituation innebär det ett lite annorlunda – och kanske

Kupolernas glömda dans vs. Death Kitten

»Jag är solen som skiner när du vaknar«

»Jag är krukväxten som slokar av dina strålar«

Genom den nya scensporten metaforbrottning har det uppfunnits en pedagogisk metod som gör språket till en föreställning och deltagarna till artister.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

frigörande sätt – att lyssna och utvärdera, eftersom man faktiskt får ge direkt verbal respons.

Det är tillåtet att både bua och hurra. För duellanterna kan responsen från publiken bli en övning i att ta emot kritik, även om de till viss del bär ett skyddande hölje i form av en självvald karaktär, en utstyrsel och ett alias.

Henrietta Sjöberg och Amanda Gardfors Granbergs scenkaraktärer kan vara onda eller goda.

Duellanternas scenkaraktärer kan

vara onda eller goda, »rackare eller raringar«, och konstruerandet av dem ingår också som en viktig förberedelse inför en duell. Det sker dessutom integrerat i metaforövningarna, berättar Henrietta: – De blivande metaforbrottarna får öva sig i att skriva metaforer, som de sedan tar med sig upp på scenen. Där får de prova att läsa dem, dels som rackare och dels som raring. På så sätt märker man vad man trivs bäst med att vara.

När det så äntligen är dags för själva duellen, kan det vara en god idé att låta nybörjarna utgå från ett skrivet material som de sedan kan brodera ut. Och för att de första duellerna ska kunna bli föreställningar som publiken kan njuta av, underlättar det dessutom om duellkamraterna planerar sitt framträdande tillsammans i förväg.

Tävlingen går sedan ut på att göra mål – det vill säga att komma på en så bra metafor att den andra står svarslös. Naturligtvis finns det en hel massa regler att förhålla sig till under duellens gång, men glädjen i att skapa kommer lämpligen före lusläsande av regelboken.

Enligt Henrietta har responsen från de gymnasieklasser som fått pröva på metaforbrottningen varit god. Genom att vända på traditionell undervisning kan metoden 24 Foto: Lovisa Malmgren Appelqvist

skapa engagemang kring ett ämne som eleverna annars kan uppleva som trögt. I stället för att gå omvägen via erkänd litteratur, börjar metaforbrottningen i andra änden – eleverna skapar och praktiserar själva de språkliga uttrycken.

» Som helhet innebär alltså metaforbrottningskonceptet betydligt mer än bara en duell. « Det är improvisationsteater, tävling, ordlek, och föreställning med en engagerad publik. Hur utvecklat man gör det är förstås upp till var och en. Men på scenen i Malmö

är det brottning i fullt format som gäller. Teaterrök väller fram, musiken klättrar upp och ner på sina skalor, och tillsammans utforskar metaforbrottarna en köksstol i en så kallad utforskningsduell: – En köksstol är morgonen, en rastplats utan madrass, en kaffekoppens sammansvurna väktare av vakenheten…

Publikens bifall lyfter brottarens metaforer, och hon tilldelas genast en poäng. Snart kommer en segrare att hyllas. Samtidigt har språket tagit ett kliv mot nya höjder – nya metaforer har sett dagens ljus. Nya sätt att beskriva världen har utvecklats.

Och därmed är inte heller världen riktigt densamma längre.

Dilemmat

Vem vill (inte) ha en användbar utbildning? jill thenander, myndigheten för yrkeshögskolan Yrkeshögskolan är inte ens fem år gammal, men har snabbt blivit en uppskattad utbildningsform. Ansökningstrycket har ökat från 3,7 ansökningar per plats 2010 till dagens 4,4. Men, trots dessa fina siffor så startar ändå inte alla YH-utbildningar, just på grund av för få sökande.

»

För att minska antalet utbildningar som ställs in beviljar myndigheten startstöd upp till beloppet av max fem utbildningsplatser för utbildningar som inte lyckas få fler än 20 antagna. Det har lett till att inställda starter har minskat från 8,3 procent till 3,5 procent.

För myndigheten är det ett sätt att stimulera till att behövda utbildningar startar. Därmed säkerställer vi att kompetensförsörjningen fortsätter, dock med färre studerande.

Ett annat sätt att stimulera utbildningar med 20 studerandefoto johan jepsson

platser eller färre, är att bevilja en högre statsbidragsschablon för sådana utbildningar.

Vilka andra vägar finns?

Jag tror att utbildningsanordnarna kan använda de generösa antagningsreglerna mer systematiskt.

Att till exempel anta individer som har reell kunskap, men inte dokumenterad sådan, men som man bedömer kan tillgodogöra sig yrkeshögskoleutbildningen.

Men arbetslivets ansvar då?

Yh-utbildningar ska ju initieras av

arbetslivet som ser och vet vilka framtida kompetenser de har behov av. Det är förstås utbildningsanordnarnas uppdrag att marknadsföra utbildningarna, men även det anställande arbetslivet kan påverka söktrycket genom sin information och marknadsföring om anställningsbehov och yrkesrollens attraktionskraft.

Det ligger i alla medborgares intresse att vi kompetensförsörjer Sverige. Det tjänar alla på, om inte direkt så indirekt, genom att vi har många i arbetsför ålder som bidrar till det gemensamma.

Det är inga lätta frågor. Men sannolikheten att det anställande arbetslivet får fler och mer kompetenta medarbetare torde öka om man gör yrket attraktivt.

«

– För få sökande är ett problem eftersom arbetslivet har ett stort behov av kompetens från yrkeshögskoleutbildningar, säger Jill Thenander, chef för utbildningsavdelningen.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

En dag på …

3.

1.

På Folkuniversitetet

2.

– Våra kursdeltagare är super! De är beredda att jobba hårt för att lära sig svenska och alla är mycket motiverade. För mig är det berikande att träffa folk från hela världen, det är som en resa ut i omvärlden. Varje dag.

Paula Levy Scherrer är huvud-

lärare i svenska som främmande språk, i Region Öst. Hon har jobbat många år på Folkuniversitetet och haft alla nivåer, från A1 till TISUS-förberedande, plus diverse specialkurser som sjukvårdssvenska, grammatik-, distans-, 1–1 och konversationskurser.

Paula var också med och tog fram swedex på A2, B1 och B2-nivå och så har hon skrivit böckerna Rivstart i svenska som främmande språk, tillsammans med Karl Lindemalm. Sedan en tid tillbaka laborerar hon med olika tekniska hjälpmedel i undervisningen.

– På lektionerna använder jag till exempel en surfplatta i stäl26 Tidskriften Folkuniversitetet

let för att skriva på tavlan. Efteråt laddar jag upp anteckningarna och mejlar till deltagarna. Det är också ett bra sätt att nå den som var sjuk, säger Paula.

Programmet heter Notability och är en av många appar på hennes ipad. Där finns till exempel också Sound Cloud som spelar in ljud, uttal och tonfall som deltagarna senare kan öva på hemma.

Men kurslitteraturen är ändå grunden, särskilt på de lägre nivåerna.

Högre upp är undervisningsmaterialet mer flexibelt.

– Som huvudlärare är det min uppgift att driva den pedagogiska förnyelsen, och de flesta kursdeltagarna är yngre än jag och vana

08:00 Förbereder lektioner.

09:00 Undervisning 11:30 Lunchmöte om kurslitte-

ratur på högre nivåer.

13:00 Möte om bloggen

som webbstöd 15:00 Administration: Material

för språktestning, utvär-

deringar och CV:n.

17:00 Träffar kvällslärarna

tillsammans med

Magdalena Saripanidou 18:00 Middag med familjen.

19:30 Läser korr till ”nya” Rivstart A1 + A2 och

rättar inlämningsuppgifter.

21:00 Soffan.

23:30 God natt.

4.

5.

1. Paula tar en tur till fikarummet innan lektionerna börjar.

2. Traditionell kurslitteratur spelar också en viktig roll.

3. Några timmars undervisning av deltagarna på C-1 nivån i svenska som främmande språk.

4. Möte på Paulas kontor om hur lärare och elever kan använda bloggen.

5. Avstämning med svenska-sektionen.

att använda ny teknik, menar hon.

Dagens grupp är inne på sin andra vecka. Många har akademiska yrken, flera är läkare. Tre vill läsa på universitetet och måste klara TISUS för att få behörighet i svenska.

Lektionen börjar med en genomgång av gårdagens läxa och Paula berömmer deltagarnas texter. Hon rör sig i klassrummet och fångar upp fraser, begrepp och talesätt. Då och då skriver hon in någon svår stavning, grammatisk krånglighet eller instruktion på surfplattan, vilket samtidigt visas på projektionsduken.

Nästa moment är hörförståelse.

– Är det någon som känner till Ingmar Bergman? Paula växlar

snabbt till ett Youtube-klipp där Thommy Berggren berättar om sitt första möte med mästaren. Efteråt går hon igenom en lista med ord och uttryck, innan alla tittar på filmen igen. Men först delas nya uppgifter ut. Den här gången ska man anteckna stödord för att kunna återberätta innehållet.

All undervisning, kursmaterial och

ordböcker är på svenska. Det är också det språk som deltagarna använder på rasten, det språk som är deras gemensamma nu.

En del av lunchen ägnar Paula åt ett möte om olika läroböckers för- och nackdelar i undervisningen. Många böcker är skrivna för gymnasiet, för ungdomar, men

det måste finnas ett »vuxet« tilltal.

Det är en viktig fråga som kommer att kräva fler möten.

Förutom några timmars adminis-

tration innehåller resten av dagen inte mindre än tre möten. Paula och hennes lärarkollega Anders Brandén har gått en kurs i att använda bloggen som webbstöd. Nu ska de gå igenom vilken funktionalitet som saknas för att lärare och kursdeltagare ska få en fungerande kommunikationsplattform.

– Vi prövar oss fram med olika verktyg och plattformar för att kunna hålla kontakt med kursdeltagarna utanför klassrummet, säger Paula.

Text & foto Susie Hjort Tidskriften Folkuniversitetet 27

Goda exempel

Sefriano Khan är en erfaren lärare i engelska språket.

Övning med simulator ingår i flygledarutbildningen.

»the sky is the limit« – Jag vill bli flygledare för att få arbeta nära himlen, säger Mohammed Alqdier. Han är en av 28 unga män från SaudiArabien som utbildar sig till flygledare hos företaget Entry Point North på Sturups flygplats i Malmö. Folkuniversitetet bidrar med utbildning i flygengelska.

Daniella Szigethy är utbildnings-

ledare på Folkuniversitetet. För några år sedan fick hon kontakt med Luftfartsverket som bad om hjälp med att testa engelskkunskaperna hos samtliga flygledare i Sverige. Engelska är arbetsspråket för flygpersonal och de måste förstå varandra till 100 procent världen över för att undvika olyckor relaterade till brister i den mänskliga kommunikationen.

Under ett och ett halvt år testade Folkuniversitetet cirka 800 flygledare i flygengelska. Entry Point North, som utbildar flygledare i hela världen, kontaktade Daniella för att köpa lärarförstärkning i engelska till sitt nya partnerskap med Saudi-Arabien – att utbilda 28 unga män i åldrarna 18 till 20 år till flygledare. Då anställdes Sefriano Khan från Folkuniversitetet i Malmö som säljer skräddarsydda utbildningar.

Sefriano är född i England, med en spansk mamma och indisk pappa, och har många års erfarenhet

av att undervisa i engelska för olika kulturer i Sverige och utomlands.

– De här unga männen behöver någon som förstår deras bakgrund.

Samtidigt behöver de någon som kan motivera och inspirera dem till att lära sig om en ny kultur och anpassa sig till den. De är borta från sina familjer och sitt land för första gången och de kommer till en kultur som är motsatsen till deras egen, berättar Sefriano.

– Vi gillar Sefriano för han förstår oss. När han ska lära oss nya ord gör han det genom att skämta.

Han är som en mentor för oss, säger Abdulrahman Alzahrani.

Killarna kom till Malmö mitt i no-

vember när det är som mörkast i Sverige. Att mycket skulle vara annorlunda visste de men de var inte beredda på hur annorlunda det skulle vara att leva i Sverige.

– Människorna här är vänliga men blyga. Om jag tar initiativ till kontakt pratar de men inte annars.

28 Flygledarsimulator Foto: Entry Point North

Alla säger till oss att vänta tills sommaren kommer för då är människor gladare och öppnare på grund av vädret, berättar Ahmed Al Ghannami. Han har köpt en bil för att kunna se så mycket som möjligt av Sverige medan han är här.

– Sverige är ett väldigt rent land och det finns fler regler här i trafiken. Det är annorlunda att alla affärer stänger tidigt på kvällen. I Saudi-Arabien har allt öppet dygnet runt. Vi förundras också över att man gifter sig sent här, om man ens gifter sig alls. Hemma gifter vi oss vid 24-årsålder och får barn strax därefter. Här har ni flick- och pojkvänner, fortsätter Ahmed och Abdulrahman.

– Det är första gången jag bor ensam. Det var svårt i början men nu har jag lärt mig att laga mat, tvätta mina egna kläder och ta hand om mig själv. Det gör mig starkare inför framtiden, säger Mohammed Alqdier.

Text & foto Anna Svensson Entry Point North AB utbildar flygledare i hela världen. Bolaget ägs till en fjärdedel av Luftfartsverket och övriga delar av danska Naviair, norska Avinor och irländska IAA.

Abdulrahman Alzahrani, Mohammed Alqdier och Ahmed Al Ghannami har rest från Saudi-Arabien till Malmö för att bli flygledare.

Tidskriften Folkuniversitetet 29

Eleverna Hannes Tollbring och Johanna Ribbling i stadsdelen Montmartre, i Paris, under Comeniusprojektet.

sju skolor i eu-utbyte Kristina Dahlberg är lärare på Kungstensgymnasiet, KSG, i Stockholm och har särskilt ansvar för internationalisering.

Förra året gick hon en utbildning till EU-ambassadör som anordnades av Universitets- och högskolerådet. Där drillades hon i EU-kunskap, fick information om projektpengar som finns att söka samt tips på hur man hittar samarbetspartners.

– Vi är ovanligt många skolor i Comeniusprojektet – sju stycken, berättar Kristina. Det ska kompromissas med allas intressen. Det är det som sliter mest men det är också mest lärorikt för min egen del.

Comenius är tvååriga projekt med elevutbyten. Det är sista omgången för den formen eftersom den ersätts av Erasmus Plus som blir det nya namnet för utbyten inom alla skolformer.

– Eleverna ska ta fram en digital historiebok. Den har tematiska kapitel om exempelvis migration, vetenskap och ekonomi.

– Nästa resa går till Malaga och jag tar med mig fyra elever. Ett tema 30 Tidskriften Folkuniversitetet

är manligt/kvinnligt. Eleverna ska då berätta hur vi ser på de frågorna i Sverige. De vill exempelvis presentera hen-debatten och synen på abort i Sverige.

Alla elever måste sedan kompromissa fram vad som ska stå i boken – vad som är viktig kunskap att ta med. Hannes Tollbring var en av dem som åkte på den första resan som gick till Paris. Han upplevde att de andra ländernas elever fokuserar mycket på fakta medan svenskar ser abstrakta samband och analyserar mycket.

–Vi var också förvånade över hur de andra hade tolkat riktlinjerna, säger han. Vi skulle samla

fakta hemma och skriva tillsammans på plats. Men de andra hade skrivit färdigt hemma redan, så vi var tvungna att hitta en lösning som alla kunde gå med på.

Det var en tysk skola som letade upp KSG via E-Twinning, som är ett verktyg som EU tillhandahåller.

Där berättar man om skolan och vilken sorts utbyten man är intresserad av. Kungstensgymnasiet har även fått en förfrågan från en skola i Gdansk som vill komma hit inom ramen för ett lärarutbyte.

– Det är viktigt att vi vågar be-

gränsa oss eftersom vi är en rätt liten skola, säger Kristina. Vi ska ju orka den dagliga verksamheten.

Det får inte heller bli en enskild persons engagemang.

Nu väntar resor till bland annat Italien och Tyskland. Nästa år avslutas hela projektet i Stockholm. text Klara Johansson

Goda exempel

minister reagerar på brist Efter 20 år av utbildning särskilt riktad till romer ser det nu ut att ta slut. Det senaste projektet Romane Buca avslutas vid halvårsskiftet och snart går en av de mest insatta lärarna i pension utan att någon ersättare finns till hands.

Sundbybergs folkhögskola riskerar att tappa mycket av den kompetens som byggts upp på området. Visserligen finns möjlighet att söka ny projektfinansiering från ESF men då handlar det om verksamhet som startar 2015–2016 så det skulle innebära ett stort avbrott i verksamheten. Varje uppehåll innebär att skolan inte kan ha permanent anställd personal.

Den kompetens som upparbetas blir svår att behålla under dessa arbetsvillkor.

Skolans rektor Arne Georlin kände frustration och skickade ett

brev till integrationsminister Erik Ullenhag där han beskrev dilemmat med att driva utbildning som projekt eller uppdragsutbildning, och vilka konsekvenser detta får för en utsatt grupp elever.

Erik Ullenhag svarade raskt med att besöka skolan för att träffa den romska klassen och ledningen.

– Vi hade ett bra samtal och integrationsministern utryckte sin vilja att se en permanent lösning för våra romska utbildningar berättar Arne Georlin.

Utbildningarna är efterfrågade av målgruppen och tydligt inrik-

Erik Ullenhag uttryckte sin vilja till en permanent lösning för de romska utbildningarna.

tade på att ge yrkeskompetens. För en tid sedan avslutades en utbildning till behandlingsassistent där 10 av 17 deltagare nu har jobb som matchar utbildningen.

– Det vore paradoxalt om vi skulle behöva lägga ner den här utbildningssatsningen just när frågan om romers situation diskuteras som mest och regeringen precis presenterat sin vitbok om kränkningar av romer konstaterar Arne Georlin.

Text Gabriella Eriksson

fantasi utan gränser Distanskonceptet 24sju vill göra folkbildning tillgänglig för alla. Sandra Jönsson leder kursen Behöver din drake någonstans att bo? – världsbyggarkurs. Ett exempel på en nischad kurs som fått liv genom det digitala och flexibla lärandet.

– Jag fattar fortfarande inte vad som hände. Inom loppet av några dagar hade etablerade författare, folkbildningskreatörer och tonåringar anmält sig till Behöver din drake någonstans att bo? Jag var helt starstrucked! berättar Sandra Jönsson om första kursomgången för ett par terminer sedan.

– Jag blev så glad när jag fick möjlighet att utveckla en kurs som går ut på att deltagarna ska bygga en egen fantasivärld. Under sex veckors tid diskuterar vi fantastik dagligen samtidigt som vi skapar

Sandra Jönsson i en miljö som stimulerar till skapande.

och delar med oss av våra världar.

När jag utvecklade kursen hade jag

nog inte väntat mig att innehållet, det vi alla hittar på tillsammans, skulle bli så rikt.

Sandra Jönsson leder flera kurser inom konceptet 24sju och ser stora möjligheter med det.

– Det är i tillgängligheten som de främsta fördelarna och utmaningarna ligger. Ett upplägg som är tillgängligt för en person kan stänga ute en annan. Det fina med det digitala lärandet är att man som kursutvecklare och pedagog kan kombinera olika verktyg för att nå en större grupp människor – Vi vill helt enkelt att människor med olika behov ska kunna mötas på kurserna och känna att här finns något för mig säger Sandra. text Gabriella Eriksson Tidskriften Folkuniversitetet 31

Valet 2014 Vad kan valutgången få för konsekvenser för Folkuniversitetet?

Efter höstens val är rimligen moderaterna eller socialdemokraterna största regeringsparti. De som säger att de båda partierna efterapar varandras politik, har de rätt?

Här finner du moderaternas och socialdemokraternas ståndpunkter inom frågor som rör utbildning och arbetsmarknad Text Lotta Åberg

Ungdomsarbetslösheten – yrkesintroduktion och gymnasiekompetens

Gymnasieskolan – högskolekompetens för alla eller jobb direkt för vissa?

Socialdemokraternas mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. De vill införa ett utbildningskontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. »Syftet är att hjälpa unga till jobb och praktik, och att samtidigt betona det egna ansvaret för att göra sig anställningsbar genom gymnasiekompetens.« De vill också ha yrkesintroduktionsjobb som ger unga nyanställda möjlighet att kombinera jobb med utbildning. Staten ska täcka en del av lönen mot att arbetsgivare och fack står för utbildningen i yrket.

Socialdemokraterna vill att gymnasieskolan görs obligatorisk och alltid leder till högskolebehörighet.

Andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen ska halveras. De skriver också: »Vi vill höja ambitionerna för gymnasieskolans yrkesprogram och införa yrkescollege. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning så att ungdomarna får den utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden.«

I januari 2014 införde Moderaterna ya-jobb (yrkesintroduktionsanställningar) med syftet att »unga lär sig jobbet på jobbet«. yajobben ger arbetsgivare som anställer unga, 15 till 24 år, statligt stöd som täcker arbetsgivaravgiften samt kostnader för handledning.

Kravet är att den unga saknar relevant yrkeserfarenhet eller har varit arbetslös i minst tre månader.

Moderaterna vill också sänka arbetsgivaravgifterna för unga.

32 Informationen är hämtad från respektive partis webbplats.

Moderaterna skriver: »Gymnasieskolan har två breda ingångar; en praktisk och en teoretisk ingång. Den praktiska ingången ska syfta till att efter avslutad utbildning snabbt kunna komma in på arbetsmarknaden och den teoretiska ingången till att kunna studera vidare på högskola eller universitet.

Högutbildade lärare som varvar undervisning med forskning ger nära koppling till forskning och utveckling, skapar karriärvägar för lärare och medför bättre resultat för eleverna.«

Yrkeshögskolan – öka resurserna

Socialdemokraterna vill investera i fler platser och höja kvaliteten inom yrkeshögskolan. Även Moderaterna vill ge ökade resurser till yrkeshögskolan.

Vuxenutbildningen – mer resurser, flexibilitet

Socialdemokraterna vill investera i vuxenutbildningen genom fler platser inom yrkesvux, komvux och folkhögskola. De vill också att Arbetsförmedlingen ska kunna upphandla platser inom vuxenutbildningen för att skräddarsy utbildningar som leder till jobb.

Moderaterna skriver: »Vuxenutbildningen ska vara flexibel så att människor som vill kombinera yrkesarbete med utbildning ges möjlighet att göra det. Insatser till de som helt eller delvis saknar betyg ska prioriteras.«

Folkbildningspropositionen Integration – språk och jobb

Socialdemokraterna skriver: »Jobb och språk hänger ihop och är viktiga nycklar till integration. Vi är kritiska till systemet med etableringslotsar. Vi menar att resurserna gör större nytta inom ramen för Arbetsförmedlingen om de utnyttjas för validering, arbetspraktik och grundläggande utbildning i kommunal regi. Kommunerna har ofta goda möjligheter att erbjuda språk- och arbetspraktik.« Moderaterna vill att Sfi-undervisningen ska förbättras med stärkt koppling till arbetsmarknaden, och att validering av kunskaper från hemlandet blir enklare. De skriver: »Arbetslinjen ska prägla språkutbildningen för nya svenskar. Introduktionen bör också återspegla viktiga värderingar som öppenhet, jämlikhet, mångfald och alla människors lika värde samt vikten av att alla som kan arbetar.«

Regeringen har lagt fram en ny folkbildningspropo-

sition, där folkbildningspolitiken får ett självständigt mål och folkhögskolan erkänns som en egen utbildningsform. I propositionen föreslås en ny modell för utvärdering av folkbildningen.

Målet för folkbildningspolitiken föreslås bli: »Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.« Socialdemokraterna har lämnat en motion med anledning av propositionen med kritik mot bland annat öronmärkningen av anslag för läsfrämjande, samt att propositionen inte tillräckligt tydligt beskriver vilken betydelse folkbildningen har i dagens samhälle.

Motionen kritiserar även det alltför snäva uppdrag som givits till Statskontoret vad gäller utvärdering av folkbildningen. Socialdemokraterna ställer sig bakom propositionens förslag om eget mål för folkbildningspolitiken. Folkbildningspropositionen kommer att behandlas av riksdagen före sommaren.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

Aktuellt hos oss

Internationella skolorna i norskt samarbete Baka franskt på »oh la la« På Café Oh Ia la i Malmö har sex deltagare under våren kunnat fila på sin franska och samtidigt lära sig göra pâtisserie française. Förutom mjöl, ägg och socker bestod kursmaterialet annars mest av franska recept, vilka inte alltid är helt lätta att följa för den oinvigde, berättar läraren och caféägaren Jessica Bogus.

– Det har varit jätteroligt med kombinationen att baka och prata franska tillsammans. Att man inte behöver välja en sak, utan kan göra båda samtidigt.

– Kursdeltagare som studerar främmande språk vid Folkeuniversitetet erbjuds en kombination där delar av kursen genomförs på hemmaplan och delar utomlands på IS säger Trond Bjørge, på Folkeuniversitetet Innlandet.

Sedan tidigare samarbetar IS med Bildningsalliansen i Finland kring lärarfortbildning, kombikurser och öppna språkkurser förlagda utomlands. foto karin all

foto anna svensson

diplomutbildningar spås framgång

Umeå frossar i kultur

Ett projekt kring diplomutbildningar har nyligen startat i Region syd. Målet är att ta fram minst fem diplomutbildningskoncept varav minst ett på distans eller deldistans.

Bakgrunden är man vill ta tillvara och utveckla redan utarbetade utbildningsprojekt som inte blev godkända Yh-utbildningar.

Istället kan de bli framgångsrika diplomutbildningar, och de områden som diskuteras är bland annat csr, upphandling, distanspedagogik och lönehantering.

Den traditionella Vårsalongen hålls under Kulturnattadagen med utställning av alster i olja, akvarell, teckning, kroki, keramik i stengods, rakuteknik och glaskonst. Man kan också besöka och se arbete i ateljéerna och verkstäderna på Nygatan 43.

I och med Kulturhuvudstadsåret vill Balettakademien få ut dansen ännu mer. Under våren dyker de upp och bjuder på dans på olika caféer i Umeå under parollen fika, titta och njut.

34 Tidskriften Folkuniversitetet

Ledare

Cecilia Malmström kommer.

Cecilia palm är rektor för folkuniversitetet i stockholm foto mats lefvert

Utvärdera mera Utvärdering och kvalitetsuppföljning inom utbild-

Medborgarnas Europa Som en del av kulturhuvudstadsåret anordnar Folkuniversiteten i Sverige, Norge och Danmark tillsammans med Bildningsalliansen i Finland ett tvådagars seminarium om medborgarengagemang i Europa. Forskare och politiker diskuterar civilsamhällets roll. Seminariet äger rum den 16–17 september i Folkuniversitetets lokaler i Umeå, Nygatan 43. Aktuellt program finns på www.folkuniversitetet. se/kampanjer/medborgarnas-europa foto council of the european union

Supervalåret och Folkbildningen Inför årets alla val har Folkbildningsförbundet tagit initiativ till kampanjen #aktivtval2014.

Debatter, föreläsningar, studier, konserter, kafékvällar och teater är exempel på modern folkbildning där människor både kan komma och lyssna och själva delta. Målet är att fler ska använda sin rösträtt och göra aktiva val.

Folkuniversitetets aktiviteter presenteras på www.folkuniversitetet. se/Kampanjer/Aktivt-val-2014/.

ningsområdet är mer omfattande och har en helt annan karaktär än för 10 år sedan, och myndigheternas uppföljning av utbildningar under offentlig tillsyn har blivit mer noggrann och insiktsfull. Ett tillsynsbesök är som en form av »benchmarking«. Det ger tillfälle att gå igenom utfallet med personer som har överblick och dessutom till uppgift att ständigt fundera över vad som är viktigt för att målen ska uppnås. I andra sammanhang inför uppdragsgivaren modeller, där våra egna reflektioner kring hur kvaliteten i verksamheten påverkas av olika faktorer, ska leda fram till förbättringsåtgärder. Uppföljning av de egna insatserna är en del av modellen – det går helt enkelt inte att komma ifrån det systematiska kvalitetsarbetet.

Indikator är ett återkommande begrepp i offentliga sammanhang – på gott och ont. Fel indikatorer kan innebära att allt fokus ligger på samhällsnytta, då hamnar individens utveckling i skymundan. Rätt indikatorer ger förutsättningar att bygga kvalitetsarbetet på fastare grund. Volymen och deltagarnas relativa anonymitet har försvårat uppföljningen i studieförbundens värld. Flera uppgifter av intresse finns bara på den aggregerade nivån. Propositionen Allas kunskap – Allas bildning föreslår en mer regelbunden och systematisk statlig utvärdering av folkbildningen som också ska bygga på indikatorer. Det är välkommet, förutsatt att indikatorerna väljs med omsorg och att utfallet kan följas upp på flera nivåer än den övergripande.

Just nu …

<

Bäst just nu: Ljust ute när väckarklockan ringer.

<

Sämst just nu: Utvecklingen i och runt Ukraina.

Tidskriften Folkuniversitetet 35

posttidning b tidskriften Folkuniversitetet Box 26152 100 41 Stockholm

Elva sidor av Taube en antologi

De flesta ser Evert Taube som en glad och sorglös bohem. Tvärtemot den gängse bilden vill Elva sidor av Taube presentera ett mångfacetterat konstnärskap. Läsaren får möta allkonstnären Evert Taube – från den tidiga kabaréscenens glade gamäng till den lärde nationalskald han var vid slutet av sitt liv.

Boken om Evert Taube är utgiven i samarbete mellan Folkuniversitetet, Göteborgs universitet och Svenska Visakademien.

Folkuniversitetets Akademiska Press, 2014 www.folkuniversitetet.se/akademiskapress

Folkuniversitetet