Tidskriften Folkuniversitetet 4, 2014

folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet

#4,

november 2014

DAGS ATT SYNA SKRÄPET

WEBROOMING EXPANSION I ÖSTERSUND SCENSKRÄCK BEGRÄNSAR UNIVERSITETSANKNYTNING I PRAKTIKEN REGISTERBASERAD FORSKNING

FOTO KARIN ALL

GABRIELLA ERIKSSON CHEFREDAKTÖR

Konsumera eller inte konsumera Julen har en tendens att aktualisera vissa eviga frågor.

Fira ensam eller med tjocka släkten? Julskinka eller sojakorvar? Julklappar eller inte?

Varje år påstås julhandeln slå nytt rekord.

Om man gör sina inköp via webben eller väljer att svettas i en lång kassakö varierar, men allt fler verkar välja en kombination.

Antingen börjar man sondera inför köpet i webbutiker för att sedan gå till en fysisk butik och avsluta köpet, eller så gör man tvärtom och tittar runt i butikerna på stan och går sedan hem och köper varan till bästa pris på webben. Vi spanar på de senaste snackisarna inom konsumentbeteende i det här numret. Årets julklapp är oftast en pryl men redan 2008 bestämde sig HUI Research för att utse »en upplevelse« till årets julklapp. En upplevelse eller en tjänst är ingen dum idé som gåva till den som inte önskar sig fler saker att ställa längst in i ett köksskåp.

Vi ser att mängden sopor som vi producerar i Sverige ökar. I det här numret tar vi upp problematiken med mängden hushållsavfall, hur detta kan sorteras och återvinnas. Knäckfrågan kvarstår dock, hur minskar vi vår konsumtion av sådant som bygger sopbergen?

Vi kan alltid börja med att ge bort en kurs i julklapp.

Tidskriften Folkuniversitetet Nr 4 nov, 2014 Årgång 35 Ansvarig utgivare Michel Wlodarczyk Redaktion Gabriella Eriksson 08-679 29 59 Klara Johansson 08-679 29 63 Lotta Åberg Susie Hjort (vik.)

08-679 29 62 Grafisk form Karin All 08-679 29 57 Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Hanna Rodriguez, Uppsala Andreas Åhs, Göteborg Vakant, Lund Christine Thörnström, Umeå Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, februari 2015 Omslag Foto: Mahshid Rasti LJÖMÄRKT MI

341 091

MER …

Clowner utan gränser välkomnar skyddsbehövande barn till Sverige. Läs om »Drömgalan« på skratt.nu 2 Tidskriften Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

TRENDSPANING /16 Digitaliserad handel.

FOSSILFRITT SAMHÄLLE /18 Svante Axelsson är optimist.

Innehåll omvärld

på folkuniversitetet

Avfallsutmaningen / 6

Hög expansionstakt i Östersund / 26

Registerbaserad forskning / 14

BRITT-MARIE STYRKE /28 Jazzdans á la 1970-tal.

Konsumentbeteende / 16 Svante Axelsson om fossilt i framtiden / 18 pedagogik

& ledarskap

Använd Outlook på ett smart sätt / 20 Clownen skapar gruppdynamik / 22 Scenskräck begränsar / 25

ALICE BARTE /22 Clownen skapar gruppdynamik.

Jazzdans i retroskimmer / 28 Skrivarkurs för ensamkommande ungdomar / 30 Språkkurser i förändring / 31 Efterfrågade miljöledare / 31 Universitetsanknytningen i praktiken / 32 Michel Wlodarczyk vill synliggöra studiecirkelpedagogiken / 35

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt i vår omvärld INKLUDERING FÖR VUXNAS LÄRANDE »Yrkeshögskolan skulle kunna växa med 25 procent under förutsättning att anslaget ökar med ungefär 300 miljoner kronor.« Thomas Persson, generaldirektör på Myndigheten för yrkeshögskolan.

MÖJLIG EXPANSION FÖR YRKESHÖGSKOLAN I valrörelsen föreslog nästan alla partier volymökningar och årets ansökningar från anordnare var 13 procent fler än förra året, enligt Myndigheten för yrkeshögskolan.

I förra ansökningsomgången beviljades statsbidrag för ungefär 30 procent av alla ansökningar men myndigheten bedömer att volymen skulle kunna öka kraftigt, med fortsatt bibehållen kvalitet i utbildningarna.

Europeiska OED-nätverket (Outreach Empowerment Diversity) arbetar för inkludering och mångfald inom vuxenutbildningen. OED publicerar nu policyrekommendationer för beslutsfattare. Det är konkreta verktyg, för att undanröja hinder för vuxnas lärande, som bygger på goda exempel från olika delar av Europa.

– Folkbildningen i Sverige har förmodligen de bästa förutsättningarna att nå vuxna med särskilda behov. Vi arbetar redan idag med inkludering och mångfald och skapar en bildningsverksamhet som får människor att öka sitt självförtroende, må bättre och bli mer aktiva i sitt medborgarskap, säger Carl Johan Östh, ordförande för Folkbildningsförbundet.

Musikfestivalen vill uppmärksamma studieförbundens insatser för musik och lärande, och folkbildningens betydelse för ett lokalt kulturliv för alla.

VÄRLDENS STÖRSTA MUSIKFESTIVAL Den 5–11 oktober 2015 arrangerar studieförbunden Världens största musikfestival. Över hela landet kommer det finnas festivalscener där mängder av band, artister, körer och dj:ar framför musik.

Projektledare för Världens största musikfestival är Jessica Persson på Folkbildningsförbundet.

4 Thomas Persson Foto: Johan Jeppson Gitarr Foto: Fredric Sommer

Aktuellt i vår omvärld

Se showen på crosstalks.tv EN INTERNATIONELL TALKSHOW OM FORSKNING KTH och Stockholms universitet har en gemensam talkshow med forskningstema som kallas Crosstalks. Gästerna består av framstående forskare som möts i samtal om viktiga globala utmaningar. Journalisten Johanna Koljonen leder samtalen och sätter forskningen i ett lättillgängligt sammanhang. Programmen är på engelska och tänkta för en internationell publik. Publiken i studion kan ställa frågor och tittare kan kommentera programmet via webben eller Skype.

Aida Hadzialic

Alice Bah Kuhnke

NY POLITISK LEDNING Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic är ansvarig minister för vuxenutbildning och folkbildning. Aida Hadzialic kommer närmast från uppdraget som kommunalråd i Halmstad. Politiken för det civila samhället ligger hos kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke som tidigare var generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

JONAS HASSEN KHEMIRI FÅR ÖRJAN LINDBERGER-PRISET Priset delas ut av Stockholms Arbetareinstitutsförening till någon som främjat förståelsen av poesi och berättarkonst och vars gärning kan komma till nytta inom folkbildningsarbetet.

I motiveringen poängteras att Khemiri »på ett inträngande sätt analyserar språk, makt och identitet i samhället«.

Crosstalks Foto: Adam af Ekenstam, Aida H Foto: Martina Huber, Alice B K Foto: Sören Andersson Jonas H K Foto: Thorn Ullberg 5

Omvärld Soppåsen kan bantas! Genom att laga gamla prylar, köpa begagnat och undvika onödigheter kan du bidra till en renare framtid och spara massor av resurser.

6 Tidskriften Folkuniversitetet

Källsortering har blivit en symbolfråga för svenska folkets miljöengagemang. Men hur långt räcker det?

Sopsortering en Quick Fix

F

Text INGEMAR TIGERBERG Foto MAHSHID RASTI

rågar du svensken vad hen tycker om systemet för återvinning är det många som beklagar sig över skräpiga återvinningsstationer som ligger alldeles för långt bort. Ämnet upprör eftersom många vill göra rätt för sig, men känner sig motarbetade av hur systemet är utformat. Källsortering har blivit en symbolfråga för folkets miljöengagemang. Varför ska det vara besvärligt att göra rätt? Det är ofta så mycket enklare att bara kasta allt i brännbart…

– Många gånger säger politiker att vi måste ändra folks attityder, men folk har redan rätt attityder kring sopsortering, säger Christine von Borgstede, universitetslektor på Psykologiska institutionen på Göteborgs universitet.

Symbolfrågan har även infiltrerat den

svenska självbilden på området, vi vill gärna tro att vi är bäst i världen på återvinning.

Men det är vi inte. Enligt en undersökning från Eu-kommissionen från 2012 hamnar vi på femte plats i EU när det gäller att ta miljöansvar för våra hushållssopor. Bäst är Österrike följt av Nederländerna, Danmark och Tyskland.

På vissa områden är vi dock bäst, såsom tidningspapper, el-prylar och pantburkar och -flaskor. I Sverige materialåtervinns 149 kg av 462 kg hushållssopor per person (2012). Statistiken stämmer väl överens med den bild som Christine von Borgstede och hennes kollegor fått fram i sin forskning om hållbar avfallshantering. Christine är expert på »miljöpsykologi« och har bland annat tittat på glappet mellan vad vi säger oss göra och vad vi faktiskt gör.

Tidskriften Folkuniversitetet 7

Christine von Lars Ekecrantz Borgstede forskar utredare åt alliansom avfallshantering. regeringen 2012.

incitament

För de allra flesta handlar det om att det ska bli lättare att göra rätt.

8 Christine von Borgstede Foto: Karl Ask

» Om man kunde få Zlatan att sopsortera offentligt vore det fantastiskt «

– Det som är väletablerat sedan långt tillbaka har nötts in och blivit en vana, såsom papper, burkar och glas. Det kan kännas svårt för många att slänga en tidning i papperskorgen idag. Men däremot matavfall eller kartonger… Även om vi vill göra rätt för oss så är det inom vissa gränser, beskriver hon.

Det finns ett antal faktorer som skulle kunna öka återvinningen i Sverige menar Christine.

Till exempel krävs det mer än bara information för att bryta människors vanor.

– Det behöver samtidigt finnas andra stödjande funktioner.

I

Malmö fanns ett projekt med sopcoacher som arrangerade möten med bostadsrättsföreningar där de var med i soprummen och visade vad som skulle hamna var och varför.

– Information och hjälp att göra rätt i all ära, men än viktigare är normer. Ju synligare återvinningen är desto bättre, menar Christine.

När vi ser andra som återvinner tror vi att det är korrekt beteende.

Annars riskerar vi att tänka tvärtom: Om ingen annan sorterar – varför ska jag då göra det?

Jag beskriver ett kort möte för Christine som jag hade med en annan återvinnare när jag senast var på återvinningsstationen. Vi utbytte en nöjd nickning med varandra, en slags tyst ömsesidig klapp på axeln. »Här är vi och tar

vårt ansvar« typ. Christine skrattar och bekräftar min bild.

– Absolut, det blir någon slags inbördes beundran i mikroformat. Saker som kräver en viss ansträngning behöver vi en liten belöning för att göra. Till exempel när man lämnar blod och får en T-shirt. I bostadsrättsföreningen kan man sätta upp en skylt där det står »Här källsorterar vi« eller något liknande, säger hon.

Men det är också viktigt vem det är som sätter normerna. Att ha bra förebilder inom återvinning är viktigt, framförallt nedåt i åldrarna.

– Om man kunde få Zlatan att sopsortera offentligt vore det fantastiskt, skrattar hon.

Vissa människor styrs bara av ekonomiska incitament så för att få med dem räcker varken information eller grupptryck. För dem måste det kosta att slänga allt i brännbart. Men för de allra flesta handlar det om att det ska bli lättare att göra rätt.

– Det är jätteviktigt att det är hushållsnära, enkelt, snyggt och trevligt. Informationen måste finnas på plats. Man ska inte behöva gå in på kommunens hemsida för att få reda på vad jag ska slänga var.

I

dag är ansvaret för att samla in hushållsavfall tudelad.

Kommunerna har ansvar för att samla in brännbart och biologiskt avfall, medan ansvaret för bland annat förpackningar och tidningar ligger hos produ-

centerna. De sistnämnda betalar för både insamling och återvinning av dessa fraktioner enligt principen »förorenaren betalar«.

Men denna uppdelning är det få som känner till, menar Lars Ekecrantz som utredde hur insamlingen kunde förbättras åt den borgerliga regeringen 2012.

– Jag åkte som en tätting runt om i landet, och alla kommuner hade samma erfarenhet. Det är skräpigt på återvinningsstationerna, och invånarna ringer till kommunen som svarar att det är inte deras ansvar. I vissa kommuner var det rena krigzoner, berättar han.

I

utredningen »Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering« föreslog Lars därför att kommunen återigen skulle bli huvudman för alla slags hushållssopor.

Många kommuner var positiva men förslaget kritiserades av bland andra organisationen Återvinningsindustrierna som menade att ett kommunalt monopol skulle lägga locket på för konkurrens- och innovationskraft. Även organisationen Sveriges Kommuner och Landsting var kritisk till monopoltanken.

– Det fanns de som var oroliga för att det skulle sätta käppar i hjulet för den fria företagsamheten, men det var inte så mitt förslag var utformat.

Producenterna skulle fortsatt ha ansvar för återvinningen, men kommunen skulle bli huvudmän Tidskriften Folkuniversitetet 9

Lena Nasr arbetar med förpackningsdesign.

återbruk

Det finns så många och stora fjärrvärmeanläggningar att soporna inte räcker. Vissa av dem importerar till och med sopor från andra länder.

10 Tidskriften Folkuniversitetet

»Oavsett hur detaljerna ser ut finns det idag en politisk ambition att förenkla för medborgarna, öka återvinningen och närheten till insamlingsstationerna. « för all insamling. Det betyder inte nödvändigtvis att de sköter insamlingen själva. Min tanke var att de skulle handla upp tjänsterna på marknaden, såsom insamling och transport av de här fraktionerna.

Men vissa tror inte att kommunerna klarar av det, säger Lars Ekecrantz som är överraskad över kritiken.

I

många kommuner finns det stora sopförbränningsanläggningar som kommunerna har investerat stora belopp i. Det finns så många och så stora anläggningar att soporna inte räcker till åt alla.

Vissa av dem importerar till och med sopor från andra länder för att få bränsle till fjärrvärmen och elektriciteten som de producerar.

Man kan därför misstänka att det finns en intressekonflikt hos dessa kommuner i vart hushållssoporna ska gå – om mer går till materialåtervinning måste ju importen av sopor öka. Men det är inget som oroar Lars Ekecrantz.

– Nej, kommunerna är samtidigt tillsynsmyndigheter enligt miljöbalken. Men i mitt förslag ville jag också skärpa tillsynsansvaret som Naturvårdsverket har över kommunerna, säger han.

Det sistnämnda tog den borgerliga regeringen fasta på när förslagen för att förnya systemet presenterades strax innan maktskiftet 2014. Insamlingen blev tillstånds-

pliktig och målen för hur mycket som ska samlas in och materialåtervinnas skärptes. Men producenterna fick fortsätta ha ansvaret för insamlingen. Samtidigt sa dåvarande röd-gröna oppositionen att om de fick makten skulle de ge kommunerna huvudansvaret vilket också Stefan Lövén bekräftade i sin regeringsförklaring.

– Jag är förvånad över att det blev en uppdelning mellan blocken, säger Lars Ekecrantz.

I skrivande stund har inte den nytillträdda regeringen kommit med något konkret förslag om de kommer att riva upp de borgerligas beslut.

O

avsett hur detaljerna ser ut finns det idag en politisk ambition att förenkla för medborgarna, öka återvinningen och närheten till insamlingsstationerna. Finns samma ambition i förpackningsindustrin?

– En förpackning har höga krav på sig. Dels ska den utgöra en tjänst för konsumenten och producenten, den ska vara informativ och attraktiv. Därutöver ska den kanske vara utformad för att minska matsvinnet, samtidigt som den ska vara lätt och intuitiv för konsumenten att återvinna.

Det är en balansgång mellan de olika perspektiven, beskriver Lena Nasr som arbetar med förpackningsdesign på Packaging Arena, ett branschnätverk som arbetar för ökad hållbarhet och konkurrens-

kraft i branschen. Förpackningen för mjölk med plastkork är ett vanligt exempel på något som återvinningsivrare stör sig på. Men den menar Lena Nasr snarare utgör ett gott exempel på när man lyckats kombinera de olika perspektiven.

– På förpackningen står det att man ska skruva av plastkorken och slänga i plast och resten av förpackningen ska man slänga i pappersförpackning. Korken gör att konsumenten lättare kan ta tillvara på all mjölk eller yoghurt, samtidigt är den enkel att sortera och företaget kommunicerar hur man ska göra, säger hon.

E

tt vanligt klagomål om förpackningar är att vissa varor har onödigt mycket förpackningsmaterial. Ekologiska frukter och grönsaker är ett sådant exempel, något som dessutom kan verka extra konstigt eftersom de främst attraherar en medveten konsumentgrupp. Här krävs en utbildningsinsats menar Lena Nasr.

– När man transporterar varor i stora volymer förstörs också stora mängder. Äpplen är ett exempel på en vara som är känslig för hanteringen. Hos de ekologiska producenterna finns ibland ett större helhetstänk. I vissa fall behövs det faktiskt mer förpackning om man vill minska matsvinnet. Det kan låta miljöovänligt för gemene man men miljövinsten vid att behålla maten ätbar Tidskriften Folkuniversitetet 11

konsumtion

På plats nummer tre på irritationslistan inom förpackningar hittar vi material som är svåra att identifiera – är det papper eller plast?

12 Tidskriften Folkuniversitetet

» Visst blir vi bättre på att återvinna men samtidigt ökar hela tiden mängden sopor.«

är så mycket större, säger hon.

Hon illustrerar med ett annat exempel som vid första anblick verkar miljömässigt tveksamt, nämligen skivad ost som är förpackad i plasttråg.

– Den är oväntat nog mycket mer hållbar än när du köper en hel ostbit, för på den skär du bort kanter, gör en skidbacke av och slänger kanske det sista.

Kan mängden ost som slängs minska från 10 procent till 5 procent i EU sparas 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, visar forskning som Helen Williams har gjort vid Karlstads universitet.

kommer materialåtervinningen att bli enklare.

Men det finns något som skaver i hela kedjan av återvinningsaktörer – från individer till företag och samhälles institutioner – det översta målet i den så kallade »avfallstrappan« är nämligen att minska mängden avfall. För visst blir vi bättre på att återvinna men samtidigt ökar hela tiden mäng-

den sopor. Den heliga konsumtionen trumfar nämligen alla andra samhälleliga mål.

S

lutordet får därför miljöpsykologen Christine von Borgstede stå för. Hon har kommit till en något bitter slutsats.

– Sopsortering är en enkel Quick Fix. Men att inte konsumera mer, där går man bet.

E

n annan slutsats från forskningen är att om ostförpackningarna minskar med 5 procent sparas 18 000 ton koldioxidekvivalenter. Men det beror såklart också på hur bra den enskilde konsumenten är på att ta tillvara på sin mat.

På plats nummer tre på irritationslistan inom förpackningar hittar vi material som är svåra att identifiera – är det papper eller plast?

– I vissa fall är företagen dåliga på att kommunicera hur man ska sortera. Det kommer att komma högre krav på den typen av information framöver, tror Lena Nasr.

Det pågår samtidigt arbete i branschen för att få fram till exempel material som har plastegenskaper men som är gjorda av papper.

Om det blir vanligare i framtiden

AVFALLSTRAPPAN: GÄSTRIKE ÅTERVINNARE

FAKTA n Svenskarna slänger nästan ett halvt ton hushållssopor per person och år – och det ökar för varje år som går. n Producentansvar finns inom följande områden: förpackningar, returpapper,

batterier, (lämnas på Återvinningsstationer eller om din fastighet har egna kärl).

Däck, elektronik, läkemedel, fordon lättare än 3,5 ton, samt radioaktiva strålkällor (lämnas på större Återvinningscentraler) Mer info: sopor.nu

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Forskning Nationella register med data om invånare i Sverige är en guldgruva för forskning. Registerbaserad forskning spänner över flera discipliner – från medicin till socialvetenskap och ekonomi – och Sverige kan stoltsera med registerbaserad forskning i världsklass. text WENJING TAO, doktorand vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Svenska register – en guldgruva för forskning R egisterdata om befolkningen finns i många länder, men i Sverige finns unika möjligheter att länka olika register via personnummer, vilket medger tids- och kostnadseffektiv forskning.

Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen är centrala aktörer och ansvarar för nationella register, som bland annat innehåller administrativ information om socioekonomi och hälsa för hela Sveriges befolkning. Det finns även register som skapats för forskningsändamål. Tvillingregistret som innehåller uppgifter om tvillingpar i Sverige ger ett gott underlag för studier om arvet och miljöns påverkan på sjukdomsutveckling. Genom multigenerationsregistret kan föräldrar och barn kopplas samman, och därmed kan exempelvis frågor som berör hälsa och levnadsvanor över generationer studeras. Inom vården har så kallad kvalitetsregister över olika sjukdomar etablerats i syfte att förbättra vårdkvalité och bidra med forskningsdata som inte finns tillgängliga i nationella hälsoregister.

Min forskning belyser cancerrisk efter fetmakirurgi. Fetma ökar risken för cancer, men det är oklart hur viktnedgång påverkar risken. Genom att koppla patientregistret med cancerregistret kan patienter som genomgått fetmakirurgi och senare utvecklat

14 Tidskriften Folkuniversitetet

Cancerrisk efter fetmakirurgi utreds med hjälp av registerforskning.

FOTO BIRGIT REITZ-HOFMANN

cancer identifieras. Vi kan därmed beräkna cancerrisk hos patienter med kraftig viktnedgång och jämföra den risken mot de med fetma. Utan register hade det krävts medverkan av patienter och uppföljning i årtionden, vilket hade varit tidsödande, dyrt och svårt att genomföra.

D

et finns även svårigheter med registerforskning. Datakvaliteten kan variera mellan och inom register, och bearbetning och analys av datamängderna kräver stort kunnande. Hög datakvalitet och goda kunskaper i epidemiologi och statistik är viktig för forskningsresultatens trovärdighet, och det behövs validering och kvalitetssäkring av registerdata.

Registerbaserad forskning är undantagen kraven på personligt samtycke, vilket kan medföra etiska problem. Individerna är dock som regel avidentifie-

Mer att läsa Vill du veta mer om svenska register?

Stenbeck et al. Svenska register – en unik resurs för hälsa och välfärd. SIMSAM (2013). Registerforskning.se SIMSAM (Swedish Initiative for research on Microdata in the Social And Medical sciences) finansierad av Vetenskapsrådet.

Simsam.nu

Genom multigenerationsregister kan frågor som rör levandsvanor över generationer studeras säger Wenjing Tao. Forskare föreslår allemansrätt för kultur.

foto klara johansson

FOTO EUGENIO MARONGIU

rade vid datautlämning, varför det är omöjligt att identifiera enskilda personer. Det finns även strikta krav på förvaring av registerdata. Integritetsproblemen är därför små. Det vore ett större etiskt problem om registerdata inte används för forskning som kommer många till nytta.

I

Sverige pågår ett arbete för att förbättra infrastrukturen för registerbaserad forskning för att underlätta samarbeten och datahantering. I framtiden kommer vi sannolikt att se ökad användning av registerdata för tvärvetenskaplig forskning och fler internationella samarbeten.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Trendspaning

Allt fler handlar på nätet

Showrooming, webrooming, playsumers. Digitaliseringen av handeln driver fram ett förändrat konsumentbeteende. Digitalt och fysiskt går hand i hand, och i allt fler sammanhang blandas varor och tjänster.

S

howrooming fick sitt stora genombrott i USA för ett par år sedan när e-handelsjätten Amazon lanserade en applikation som enkelt jämförde priser. Även många svenska konsumenter går först till en fysisk butik för att känna och klämma på varorna. Sedan går man hem och handlar på nätet.

Peter Siljerud, omvärldsanalytiker på Futurewise, menar att fenomenet definitivt är här för att stanna.

– Med lanseringen av Amazons prisjämförelseapp blev tröskeln för att jämföra varor och priser mycket lägre. Eftersom du i princip kan handla vad som helst på Amazon fick kunderna genast ett

16 Tidskriften Folkuniversitetet

stort utbud av varor att jämföra, säger han.

Peter Siljerud menar att företeelser som showrooming kräver förändrade strategier både från e-handelsföretagen och de fysiska butikerna. Samtidigt som e-handelsföretagen behöver skaffa sig egna showroom måste de fysiska butikerna se över sina lokalytor.

Den fysiska butiken måste bli en mötesplats för unika upplevelser och en kundservice utöver det vanliga.

Ett exempel är en nyöppnad jeansbutik i Malmö som förlagt hela produktionen ute i butiken. Där finns tre modeller som man kan

sätta sin egen prägel på, om man inte väljer att skapa sitt eget par från »scratch«.

I köpcentret San Francisco Center

öppnas inom kort Bespoke, en yta på 35 000 kvadratmeter där det kommer att finnas pop up-butiker, konferensrum och tillfälliga evenemang som hackathons.

Carin Blom, e-handelsexpert på HUI Research, menar att framgångsreceptet är att möta kunderna i de miljöer och kommunikationskanaler där de rör sig. Det råder inget motsatsförhållande mellan digitala säljkanaler och fysiska butiker, utan konsumenterna vill integrera båda delarna.

SNACKISAR INOM HANDEL Showrooming Prova en vara i en fysisk butik och sedan beställa den via datorn, surfplattan eller mobilen.

Webrooming Kolla upp en vara genom sökmotorer eller jämförelsesajter och sedan köpa den i en fysisk butik.

Upgradia Kunder vill ha tillgång till individuella uppgraderingar av varor och tjänster – 24 timmar om dygnet.

Playsumers Vi väljer varumärken som bygger relationer, låter oss vara delaktiga och gör att vi har kul tillsammans.

Joyning Individualiserade varumärken som ger oss skräddarsydda erbjudanden baserade på våra preferenser i våra smartphones och sociala media.

Webrooming eller joyning?

Använd mobilen i affären.

Dags att köpa det du spanat in i butiken?

Kan man likna Folkuniversitetets lokaler vid ett showroom?

– Eftersom e-handeln växer stadigt med omkring 15 procent om året är multi-kanaler det viktigaste att tänka på för detaljhandeln.

Till exempel att man kompletterar den fysiska butiken med digitala kanaler som en webbutik och en mobilanpassad sida. Allt fler konsumenter vill också använda sig av sin smartphone i köpprocessen, både före och efter köp. Det kan handla om information om hur produkterna har tillverkats eller om smakråd utifrån tidigare köphistorik, säger Carin Blom.

Men det är inte bara handel via mobilen som är den stora revolutionen, utan också att vi konsumenter i allt högre utsträckning väljer att köpa tjänster framför varor.

bank och försäkring.

Och även om showrooming har varit en snackis under det senaste året är det fortfarande vanligare med webrooming. Det vill säga att först kolla upp produkten på nätet innan man köper den i en fysisk butik. De vanligaste källorna för information är då olika sökmotorer, jämförelsesajter samt vänner och bekanta.

– Drygt hälften av alla konsumenter ägnar sig någon gång åt webrooming, det ska jämföras med att 15 procent »showroomar«.

Det visar den senaste e-barometern som vi gör tillsammans med Posten Nord, säger Carin Blom.

För detaljhandeln handlar det om

att börja addera tjänster till sina produkter. Ett exempel är den brittiska livsmedelskedjan Tesco som i dag erbjuder sina kunder mycket mer än bara mat. Deras tjänster inkluderar allt från mobiltelefoni och resor till erbjudanden inom

»De flesta kollar på internet innan de köper varan i en fysisk butik«

TEXT CARINA JÄRVENHAG Tidskriften Folkuniversitetet 17

Fossilt 2020

Svante Axelsson Generalsekreterare för Naturskyddsföreningen ser en framtid utan fossila bränslen.

TEXT SUSIE HJORT FOTO T.M. BUSCH CHRISTENSEN

Det största hotet mot klimatet är inte att de globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka, utan den pessimism och uppgivenhet som sprider sig.

Varför skrev du boken?

AKTUELL MED BOKEN: Vår tid är nu – 10 hoppfulla perspektiv på klimatkrisen (Ordfront).

FRITID: Sång och idrott BOR: Flogsta i Uppsala ETT TIPS: Börja med att göra något bra för miljön och snart kommer du känna att du inte kan sluta.

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Jag tycker att omställningen till ett fossilfritt samhälle går för långsamt och jag kan inte förstå varför vi och politikerna tycks vara mer rädda för klimatåtgärderna än för klimatförändringen.

Jag ville visa att det har gått bättre och snabbare att minska utsläppen i EU och Sverige än vad de flesta trodde var möjligt och att det därför inte finns någon anledning att inte höja tempot.

om i världen som visar på det smarta och moderna projektet som inte är beroende av fossila bränslen.

Du har sagt att folk har lagom mycket klimatångest.

Vad menar du med det?

För att kunna vara förändringsbenägen krävs det en »sjukdomsinsikt« – det har svenska folket. På »orostoppen« visar SOM- institutet att miljöfrågorna ligger på de tre högsta placeringarna. Det skapar unikt goda förutsättningar för företag och politiker att göra något åt klimatproblemet. Har man fått sjukdomsinsikt är det snarare befriande om man gör något åt saken och inte tvärtom blir placerad i väntrummet. Det skapar mer frustration och lidande.

Hur kan vi öka tempot för att lämna fossilsamhället?

Det finns så mycket modern och billig teknik idag som kan bidra till att göra oss fossiloberoende.

Värmesektorn i Sverige är ju nästan helt befriad från fossila bränslen på grund av den svenska koldioxidskatten. Nästa utmaning är trafiken. Vi kan börja med att ta bort alla statliga subventioner som gynnar utsläpp av växthusgaser, till exempel energiskatterabatten på dieselbränsle, och ställa tuffa krav på de bilar som åtnjuter förmånsbeskattning (tjänstebilar).

Vi bör också satsa på biodiesel från den svenska skogen så att vi snabbt kan byta ut fossildiesel samt, likt Norge, satsa på fler elbilar. Men det viktigaste av allt är att ändra på skattesystemet, som vi gjort lite grann tidigare – att sänka skatten på arbete i utbyte mot ökad energi- och koldioxidbeskattning.

Du menar att en omställning även skulle kunna lösa den ekonomiska krisen och minska arbetslösheten?

Hur långt tror du att klimatomställningen har kommit år 2020?

Globalt är jag rädd för att vi inte ens har lyckats vända de globala utsläppen från ökning till minskning. I EU och Sverige kommer det sannolikt ha gått fortare än vi vågat tro, med smartare bilar och en mycket snabb ökning av förnybar energi. Vi kommer också att se en omfattande satsning på järnväg och mer eldriven kollektivtrafik i de större städerna. Det är städerna runt

Vi har ju flera kriser på en och samma gång vilket gör det lättare att få fram pengar till en omfattande samhällsomställning. Vi har hög arbetslöshet och omfattande miljöproblem, samtidigt vill vi bli oberoende av Putins gas. Tre problem är bättre än ett i detta fall.

Arbetslösheten och den låga tillväxten beror på att vi investerar för lite. Nu är räntan extremt låg och mycket arbete skall utföras. Det skall byggas solceller, bättre elnät, mer järnväg och bättre underhåll, energieffektivisering av bostadssektorn plus ett förbättrat vatten- och avloppsystem.

Vi kan minska arbetslösheten samtidigt som miljöproblemen minskar. Kan det bli bättre?

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Vi lägger mycket tid på att mejla och uppdatera vår kalender i Outlook. Kan vi göra det arbetet mer effektivt så att Outlook fungerar som ett redskap, inte en arbetsuppgift i sig?

Pedagogik och ledarskap

TIO TIPS FÖR LÄTTARE NAVIGERING I OUTLOOK

1

Pling och pop up Ställ in aviseringar i form av ljud och pop up-rutor så att det passar dig. Prova att stänga av dem helt eftersom de gör att man hela tiden blir avbruten. Välj själv när du vill läsa dina nya mejl.

2

Veckonummer Vill du se veckonummer i din kalender? Gå till kalenderinställningar och välj »visa veckonummer«. Enkelt och praktiskt!

3

5

Samla nyhetsbreven

Får du många nyhetsbrev och automatiska uppdateringar? Ställ in så att de skickas direkt till en undermapp så att du kan titta igenom dem när du själv väljer. Se bara till att du har en rutin för att öppna mappen ibland så att du inte missar något.

Snabb överblick

Ibland är det svårt att inte börja mejla direkt även om det inte är det viktigaste på agendan. Klicka på ditt namn ovanför inkorgen så får du en överblick av dagen. Du kan ställa in så att den vyn alltid visas när du öppnar Outlook. Du kan också ställa in så att du ser kalendern först.

4

Kontaktgrupper

Om du ofta mejlar samma fem personer kan du lägga dem i en kontaktlista. Då slipper du skriva in alla namn varje gång. Kontaktlistor redigerar du under Kontakter.

20 Tidskriften Folkuniversitetet

Tipsen kommer från Maria Breitholtz Söderström.

Sedan 2008 driver hon företaget Timefinder där hon hjälper chefer och medarbetare att få kontroll över sin arbetssituation genom att frigöra tid och minska stress.

Så gör vi

6

Autosvar Första gången du ställer in autosvar måste du fylla i både internt och externt svar. Nästa gång du uppdaterar är det risk att du missar det externa. Se till att du inte har ett gammalt meddelande som skickas ut. Du kan också sätta upp datumintervall för autosvaret.

7

Favoritmappar Sökfunktionen gör att det inte är nödvändigt att sortera mejlen i mappar.

Men om du föredrar att jobba med mappar så ska du göra det. Dra de du ofta använder till »favoriter« högst upp för att skapa tillgängliga genvägar.

8

KRISTINA ÅKERBLOM, Kompetensutvecklare, Systembolaget Jag tycker att funktionen »lägg till påminnelse« är mycket användbar. Där kan jag flagga något som inte kräver omedelbar uppföljning, så att det sedan poppar upp som en schemalagd händelse.

Filtrera mejlen

Inkorgen sorteras efter senaste inkomna mejl. Du kan välja att sortera efter ämne eller avsändare också, om du letar efter något särskilt.

9

Vad är ditt bästa tips i Outlook?

Signaturer

Signaturen följer med i alla mejl.

Lägg in dina kontaktuppgifter och Folkuniversitetets logotyp. När man mejlar fram och tillbaka kan dock signaturerna vara i vägen. Skapa därför en annan signatur för »Svar vidarebefordran« som är kortare – kanske bara namn och telefonnummer.

10

Videomöte i Lync

I Lync kan du ställa snabba frågor via chatt och ha möten via telefon eller video. Lync är kopplat till din kalender och det syns om du är upptagen. I videomöten kan du visa en presentation, ditt datorskrivbord eller en digital whiteboard där du ritar och skriver.

MARIA LÖNN, Strategisk expert, Länsstyrelsen Använd påminnelser som en enkel att göra-lista. De synkas mellan dator, telefon och iPad. Sammanställningsfunktionen över vilka som har tackat ja till ett möte via sin kalender är också bra.

ANNA GULLERS, Redaktör, Appelberg Outlook är synkad med min mobil och därför kan jag lägga in hela mitt liv med alla de påminnelser jag behöver.

De läkarbesök, matsäckar, träningar, luncher och födelsedagar som inte har en påminnelse i Outlook finns inte.

TEXT KLARA JOHANSSON Tidskriften Folkuniversitetet 21

Text JOHAN JOELSSON Foto JONATAN JACOBSON

BJUD IN EN CLOWN Clownen är inte bara en glädjespridare. Hen kan även utveckla och vitalisera medarbetare och chefer på arbetsplatser. Det menar Alice Barte, som leder kurser i clownteknik.

Hur gör man för att bryta mönster,

ingjuta självkännedom och skapa nya metoder för kommunikation?

Den första tanken för många är att anlita hjälp utifrån, kanske i form av psykolog eller coach.

Men kanske snudd på lika effektivt – åtminstone som ett radikalt experiment – kan vara att anordna clownworkshops på arbetsplatsen.

Det menar i alla fall Alice Barte.

Sedan 1990 har hon arbetat professionellt som clown med uppdrag i hela Norden. Under sitt alter ego Clownen Baiba uppträder hon i många sammanhang, bland annat för ensamkommande flyktingbarn och som sjukhusclown runt om i Skåne i föreningen Clownrondens regi. Hon berättar att den rödnästa clownen inte bara hjälper patienter att ladda sina sjukhusbesök med positiva känslor.

Clownen fyller även en viktig funktion för läkarna och vårdpersonalen. Genom sin clownroll kan Alice Barte både avlasta och bidra till att vårdmiljön blir mer lättsam.

22 Tidskriften Folkuniversitetet

– Det behöver tillföras mer lek på arbetsplatser! Vi clowner bidrar till att öka toleransen och öppenheten samt att skapa en tillåtande attityd, säger hon. Även om merparten av hennes uppdrag idag riktar sig till barn och unga har Alice Barte siktet inställt på att nå fler vuxna. Det gör hon bland annat genom att ta sig an medarbetare på arbetsplatser.

– Många uppskattar att få avsluta arbetsveckan tillsammans, rensa tankarna och lätta på trycket. Det finns ett enormt behov av att koppla av och mötas mer privat. Det är ingen slump att det finns en tradition av spritdränkta firmafester, säger hon och ler. Än så länge utgör arbetsplatsjobben bara en liten del av Alice Bartes verksamhet. Men hon tror och hoppas att fler i framtiden ska våga anlita clowner för att skapa dialog, bidra till en fördjupad uppriktighet och lösa eventuella knutar i arbetslag.

– Det är i mötena vi växer. Men vi är så duktiga på att kontrollera oss. Clownen kan hjälpa oss att släppa lite på det. Vi har alla ett stort behov av ventiler, säger hon.

»Men det räcker så klart inte med att dra på sig en röd plastnäsa för att släppa hämningar och invanda beteendemönster.« Alice Barte har märkt att många hon möter har svårt att vara så nakna och självutlämnande som clownrollen kräver. Alice Barte tror att det bottnar i en djupt rotad rädsla att blotta sig och göra bort sig.

– Genom clownrollen kan människor betrakta sig själva lite annorlunda och ifrågasätta sina egna normer. Clownen ruckar också på föreställningar om att man alltid behöver vara så strikt eller perfekt, säger hon.

Det är förmodligen ingen slump att IT-jätten Google under flera år har utsetts till världens bästa arbetsplats. Företaget har satt ett värde i att skapa en lekfull och stimulerande miljö som uppmuntrar

Ordet »clown« används ofta i negativa sammanhang för att beskriva något tramsigt eller dåligt. Det vill Alice Barte ändra på.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

till kreativitet bland medarbetarna. Clownen kan delvis fylla en liknande funktion, menar Alice Barte.

– Jag är övertygad om att arbetsplatser där man tillåts leka mer har fler tillfredsställda medarbetare med ett öppet sinne, säger hon.

Clownteknik skulle även kunna användas till att vitalisera ledarskap. Att befinna sig i en chefsroll kräver att man ser individer och är lyhörd. Genom icke-hierarkiska clownövningar under en workshop menar Alice Barte, med glimten i ögat, att ledare kan bli bättre på just detta samt att börja reflektera och se saker ur nya perspektiv.

– Genom att agera clown inför sina anställda kan nog många chefer landa i något ödmjukare. Som clown är det omöjligt att ta sig själv på för stort allvar, säger hon. Ängelholmsbördiga Alice Barte har arbetat heltid som clown i Alice Barte tror på mer lekfulla arbetsplatser.

»Den röda näsans kraft är stark.«

snart 25 år. Yrkesvalet var långt ifrån självklart trots att hon haft flera »hushållsunderhållare och trollerikvinnor« i släkten. Först utbildade hon sig till sjukgymnast och arbetade i flera år inom bland annat psykiatrin. Men inombords fanns hela tiden en längtan efter något annat.

Efter en kort karriär som troll-

karlsassistent i slutet av 80-talet gick hon vidare till en tvåårig internationell utbildning på The Commedia School i Köpenhamn där hon lade grunden till sin clownerikonst – en yrkesbana hon aldrig ångrat: – Det var som att komma hem.

Folk blir så glada när jag kommer.

På sjukhusen får jag ofta höra att jag behövs och gör skillnad! Jag känner mening och blir berikad i mitt eget 24 Tidskriften Folkuniversitetet

liv på samma gång, säger hon.

Ett par byggnadsarbetare går förbi och stirrar smått förnärmat på Alice Barte och hennes röda näsa. Hon vinkar glatt tillbaka.

– De kanske hade mått bra av att testa röda plastnäsor, säger hon och ler.

Alice Barte arbetar sedan flera år med en speciell närvaroteknik utvecklad av teaterpedagogen Mario Gonzales. Kort kan den beskrivas som ett verktyg för att bli bättre på att stanna upp och vara mer närvarande i möten med människor.

– Det är så lätt att man springer förbi sig själv i livet. Man måste våga se sina medmänniskor och inte försöka göra tusen saker samtidigt. Det är precis vad min clownroll handlar om, säger Alice Barte.

Dilemmat

Talängslan begränsar vardagen JOSEF, DELTAGARE I EN »VÅGA TALA-KURS« I MALMÖ DE FLESTA KÄNNER NOG LITE NERVOSITET när det blir deras tur att ta ett kliv fram under ett möte eller en presentation. Scenskräck är något annat, man förutsätter att det man står inför kommer att bli jobbigt och just därför blir det också det. Vi har träffat Josef, deltagare i en våga tala-kurs i Malmö.

»

Jag gillar ju att prata. Speciellt spontanprata. I normala fall tar jag ton i vilken grupp som helst, bara det inte är så formell stämning. Jag är mer rädd för känslan som börjar stegra sig inom mig när jag inser att det snart är min tur att stå inför publik.

För ett tag sedan skulle jag hålla en slutredovisning för en videokurs som jag gått. En efter en av mina kurskamrater redovisade sina filmer. I en paus orkade jag inte längre. Att fly är det enda sättet att snabbt få ångesten att lägga sig utan att riskera att den kommer tillbaka. Då är det lätt att besluta sig för att gå därifrån, för det är

det enda jag vill. Men i efterhand ångrar jag mig. Friheten och lättnaden byts ut mot en känsla av misslyckande. Då är det lätt att tänka »Nästa gång gör jag det. Nu är jag ångestfri, så som jag är van vid«.

Det har inte med ointresse att göra. Jag är ambitiös. Jag ville visa min film, men jag kunde bara inte och den här gången hade jag en förstående lärare som ändå godkände mig på kursen. Men jag vet inte hur jag ska kunna komma vidare med allt jag vill göra om jag inte kommer över det här. Det är en så stor del av hur alla skolor och arbetsplatser fungerar.

För mig är våga tala-kursen ett

tillfälle att omsätta kbt-terapi i skarpt läge. Terapi mot scenskräck följer samma mall som behandling för spindelfobi men det finns en skillnad. Det är lättare att hitta en spindel, än en publik, att träna på.

Oavsett om det är en våga talaeller skulpturkurs finns det ofta någon som stelnar till om ledaren föreslår en presentationsrunda. Att som kursledare helt låta bli »rundan« vore fel. Men det är viktigt att komma ihåg att vi som sökt oss till en studiecirkel eller en utbildning är där för att lära oss någonting, inte för att känna obehag. Kanske räcker det med att låta deltagarna säga sina namn. Då känner de som oroat sig istället lättnad och kan på eget initiativ växa under kursens gång.

«

BERÄTTAT FÖR REDAKTIONEN

FOTO MOSTPHOTOS

Du försöker hålla rösten stadig och har lagt papperet på bordet för att ingen ska se dina darrande händer. Känner du igen dig? Du är inte ensam. Scenskräck, talängslan, rampfeber – känslan har många namn.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

En dag på …

1.

3.

På Folkuniversitetet

2.

Den nya avdelningschefen i Östersund, Peter Högström, sitter sällan still på sin stol. Arbetsdagen börjar alltid med en kramrunda hos medarbetarna för att de ska känna sig sedda och uppskattade.

Som vanligt började Peter Högström dagen vid åttatiden med en kopp kaffe i Folkuniversitetets lokaler på Mittuniversitetet i Östersund. Efter det var det dags för den vanliga rundan hos medarbetarna för att ge dem en kram.

– Men bara till dem som vill, säger Peter Högström. För mig är det viktigaste av allt att alla medarbetare mår bra. Jag vill att de ska komma glada till arbetet och gå hem lika glada när arbetsdagen är slut.

Folkuniversitetet i Östersund har

vuxit explosionsartat sedan förra året, både sett till antalet anställda och till omsättningen. Från noll till 22 anställda, samtidigt som omsättningen har ökat från 200 000 kronor till 20 miljoner.

26 Tidskriften Folkuniversitetet

– Folkuniversitetet har försökt återstarta verksamhet här tidigare, men det har varit svårt att komma in på marknaden eftersom flera av de andra studieförbunden är så starka och välkända, säger Peter, som anställdes som avdelningschef i juni 2014.

Nu är uppgiften att bygga upp verksamheten och organisationen från grunden i Östersund och Jämtland. Basen finns redan med en stor uppdragsverksamhet inom Korta vägen, ett projekt för invandrare och flyktingar med utländsk examen. Men nu vill man också satsa på de övriga två benen; skolor och folkbildning.

– Jag flyttade tillbaka till föräldrahemmet utanför Östersund

för att lugna ner mig lite, det funkar inte i längden att arbeta 70–80 timmar i veckan. Jag tänkte bland annat ägna mig åt eget skrivande, men så såg jag ett jobb som lärare i svenska som andraspråk vid Folkuniversitetet i Sundsvall, och på den vägen är det, säger Peter med ett stort skratt.

Efter att han snabbt har kol-

lat mejlen är det dags för möte med de tre »folkbildarna« Björn Johnsson, Gunnar Forsman och Lina Sjörén om dagens konferens för folkbildningsansvariga från hela Folkuniversitetets norra region. Temat är idéutveckling och erfarenhetsutbyte.

Fler ansluter till Peters rymliga kontorsrum, för att diskutera

4.

5.

1. Peter Högström och Muhannad Hussein från Syrien, deltagare i Korta vägen.

9:00 Möte om dagens 12:00 Lunch på universitetet folkbildningskonferens. med deltagarna i folkbildningskonferensen.

10:00 Möte om stort integrationsprojekt med 15:00 Ordnar anställningsalla avdelningar. avtal till ny medarbetare.

hur man ska göra med en förfrågan från Regionförbundet och Tillväxtverket om ett stort integrationsprojekt. Tonen är lättsam medan man bollar olika idéer.

Samtalet glider över på behovet av

lokaler eftersom Folkuniversitetet ännu så länge hyr in sig på tre våningsplan hos Mittuniversitetet.

– Jag har inte satsat på några skyltar vid entrén eftersom vi redan ser behovet av större lokaler eller ett eget hus, där vi kan samla all vår verksamhet, säger Peter.

Innan det är dags att gå över till

universitetets matsal och äta lunch med konferensdeltagarna smiter han ut för en snabb cigarrett.

Under tiden passar utbildnings-

17:00 Möte med en av utbildningsledarna.

19:30 Ser på nyheter och varvar ner efter dagen.

administratören Petra Svensson på att berätta något om Peter.

– Han är den bästa chef jag har haft i hela mitt liv, säger hon. Han månar verkligen om att alla ska må bra och ha roligt på jobbet.

På vägen till universitetets matsal

kikar Peter in i klassrummen, hälsar alla med förnamn och ger några av lärarna en kram.

– För mig är deltagarna och lärarna det absolut viktigaste vi har.

De är våra ambassadörer mot allmänheten. Jag och den övriga administrationen sysslar bara med stödfunktioner.

Efter lunchen är det dags för ett kort välkomsttal på folkbildningskonferensen för deltagarna från de fyra nordliga länen och regionkon-

2. Fikapaus med kaffe och en cigg.

3. På språng mellan Mittuniversitetet och Folkuniversitetet.

4. Möte med »folkbildarna« om folkbildningskonferensen.

5. Petra Svensson tycker Peter är den bästa chef hon har haft.

toret i Umeå. Sedan småspringer Peter uppför de tre trapporna till kontoret för att kolla sina mejl och ringa till Arbetsförmedlingen, som är samarbetspartner i Korta vägen.

Vad är då så speciellt med att jobba på Folkuniversitetet? Peter svarar att det är nog alla kreativa personer och de starka traditioner man har som en oberoende och icke-vinstdrivande utbildningsorganisation.

– Jag hoppas att vi kan använda vår historia för att kunna förnya oss och anpassa verksamheten till aktuella behov, säger Peter, innan han återigen reser sig från stolen.

Det är dags för ett möte med en av utbildningsledarna om Korta vägen, som planeras för fyra år till.

TEXT&FOTO CARINA JÄRVENHAG Tidskriften Folkuniversitetet 27

Goda exempel

Jazzkursen riktar sig till vuxna som dansat tidigare.

JAZZDANS I RETROSKIMMER Under höstterminen håller Britt-Marie Styrke i danskursen Jazz Retro. Där kan erfarna dansare hålla liv i de tekniska grunderna och återuppleva känslan av 70-talets jazzdans.

om glädjen att återupptäcka en stil som man dansat som yngre men som nu kanske ger något nytt.

Har du dansat hela livet?

Vad lägger du in i begreppet retro?

Min användning av begreppet retro handlar om återblickar, om att hålla vissa grunder vid liv och samtidigt öppna träningen för förändring och nya dansinfluenser.

Det handlar om känslan, stegen, musiken och om innehållet.

Du forskar i danspedagogik. Tar du med dig något från forskningen till kursen och tvärtom?

Det är svårt att peka på något exakt, men den teoretiska kunskapen finns som en fond för själva dansandet – att förstå stilarna ur 28 Tidskriften Folkuniversitetet

ett både historiskt och praktiskt perspektiv.

Hur är stämningen i danssalen?

Stämningen är koncentrerad, energisk och samtidigt glad och uppsluppen. Det är tacksamt att undervisa gruppen. Det finns inte mycket för en lite äldre målgrupp som samtidigt har dansat ganska länge.

Varför är jazz retro-kursen viktig?

Ur ett historiskt perspektiv handlar det om att hålla traditioner vid liv, att förstå och känna kontakten med de som utvecklat danskonsten före oss. Samtidigt kan det handla

Sedan femårsåldern har jag dansat allt ifrån barnbalett, klassisk balett, jazzdans- och modern dans till flamenco och karaktärsdans.

Hur ser framtidsplanerna ut?

Om intresse finns vore det spännande att arbeta vidare med retro-konceptet i ett lite större format, både när det gäller innehåll, deltagare och lokal. Närmast i tid blir det nog en retrokurs i fridans.

Fridansen har ju flera intressanta stilbildare att arbeta med.

TEXT KLARA JOHANSSON FOTO KALLE PROROK

Britt-Marie Styrke leder kursen i Umeå.

Hon har dansat sedan barnsben.

Tidskriften Folkuniversitetet 29

Läraren Agneta Slonawski bland ungdomar som gillar att skriva.

DE SKRIVER SIN HISTORIA I höst har Folkuniversitetet i Göteborg startat en skrivarkurs för ensamkommande ungdomar. Kursen ger dem möjlighet att berätta sin historia och bygga en identitet i sin nya svenska kontext. är ett utvecklingsprojekt inom ramen för Folkuniversitetets uppsökande folkbildningsverksamhet.

Bakom idén står Agneta Slonawski, journalist, författare och kursledare.

– Jag har arbetat som god man för ensamkommande ungdomar i många år. Jag fick idén till kursen när en kille från Afghanistan bad mig hjälpa honom att skriva en bok om hans liv. Det väckte tankar om att det nog är många andra som vill berätta om sina erfarenheter, säger hon i en intervju som sker inför kursdeltagarna – som en del av undervisningen.

Kursens fokus ligger på att skriva, lyssna och läsa – men även på att fika, skratta och prata. En förutsättning för en bra kurs är att blanda killar och tjejer från olika länder Skrivarkursen

30 Tidskriften Folkuniversitetet

för att få dynamik i gruppen.

– När jag arbetade fram kursen hade jag ett antal ord i huvudet: då, nu, sen, skriva, läsa och läka. De är kursens röda tråd och det som skiljer den från en vanlig skrivarkurs.

– Deltagarna får skriva vad som helst, men jag har ofta förslag på vad vi ska arbeta med. Formen är inte så viktig. Det centrala är att de formulerar sig och sina tankar och diskuterar med varandra, säger Agneta Slonawski.

Förhoppningen är att deltagarna genom skrivarkursen får tillgång till ett språk som stärker dem i mötet med det svenska samhället och hjälper dem att känna delaktighet.

– Deltagarna får förståelse för språkets olika nivåer och för sig själva här och nu. Att man lär känna sig själv och kan formulera sina

tankar har stor betydelse för identiteten. Jag tror att det har en positiv effekt, säger Agneta Slonawski.

Ungdomarna själva är nöjda och lär sig mycket. Det märks att de tycker att det är roligt och är måna om att komma igång. När intervjun drar ut på tiden hörs otåliga röster: – Kan vi få börja skriva nu?

TEXT&FOTO ANDREAS ÅHS

KURSEN består av sju tillfällen om vardera tre lektionstimmar.

Efter kursen får deltagarna ett diplom, en bok och en skrivbok där de uppmuntras att fortsätta skriva.

LL-förlaget (Centrum för lättläst) har skänkt böckerna som deltagarna får. Inför 2015 ansöker Folkuniversitetets avdelning för uppsökande folkbildningsverksamhet om externa projektmedel för att sprida konceptet i regionen.

Ambitionen är att upprätta samarbeten med bland andra kommunerna och Rädda Barnen.

Goda exempel

ALLT FLER LÄRARE BLOGGAR Webbstöd vidgar elevernas lärandemiljö men kan inte ersätta utbytet de har med varandra i klassrummet.

– Den moderna tekniken gör språkundervisningen roligare och mer flexibel och den nya bloggplattformen är en sådan konkret lösning, säger Cristina Polo, ordförande i Språkpedagogiska gruppen.

På vår nya blogg kan lärare samla allt material på ett ställe och deltagare och elever har möjlighet att ta igen en missad lektion eller titta flera gånger på ett filmklipp, hämta dokument och lämna kommentarer. Nu är det bestämt att lärare inom alla områden, skolor och uppdrag får använda plattformen.

Och allt fler vill pröva.

– Man kan flytta klassen utanför

klassrummet. Det är ett bra komplement till modern undervisning.

Däremot ska man inte glömma mötet i klassrummet, säger Cristina.

Språk har alltid varit ett flaggskepp för Folkuniversitetet. Men för några år sedan började en nedåtgående trend med vikande deltagarantal. En extern undersökning visade att vi också Cristina Polo låg efter rent tekniskt. Språkpedagogiska gruppen fick då i uppdrag att förnya kurserna, med ett uttalat syfte att de skulle öka. En marknadsundersökning drogs igång

med frågeställningarna – vad gör vi bra, vad kan bli bättre, och hur ligger vi till prismässigt? Därefter gjordes en kartläggning och test av nya koncept. Dessutom startade en översyn av teknisk utrustning och utbildningslokaler i stiftelserna.

Allt resulterade så småningom i en stor språkkonferens som hölls i Kungälv förra året. Det blev upptakten till utbildningen it-körkort för språklärare, som nu erbjuds våra pedagoger. Målet är att alla ska ha tekniska minimikunskaper.

– Det var väldigt viktigt att språklärarna kunde träffas och diskutera pedagogik och moderna sätt att undervisa, säger Cristina.

TEXT SUSIE HJORT FOTO KARIN ALL

Sök på »bloggplattform« på Infu.

MILJÖLEDARE EFTERFRÅGAS Sedan 2012 driver Folkuniversitetet YH-utbildningen Kvalitetsoch miljöledare i samarbete med utbildningsföretaget Askengren & Co i Göteborg. Och de som tar examen får jobb.

Utbildningen är på 400 YH-poäng,

deldistans, men innehåller även fysiska träffar och två längre praktikperioder, Lärande i arbete, LIA. Behovet av utbildade kvalitetsoch miljöledare finns över hela landet. YH-myndigheten gör varje år en effektstudie och generellt räknar man med att cirka 80 procent får jobb inom ett år och kan arbeta som miljöledare, miljösamordnare eller inom närliggande områden. I den grupp på 34 personer som gick ut förra året var 18 stycken kvinnor.

Cecilia Ljung Karlsson jobbar med miljö, kvalitet och arbetsmiljö

på LP Entreprenad i Göteborg, ett företag inom anläggningsarbeten och grönyteskötsel. Hon är tidigare student på KM-utbildningen och sitter idag i dess ledningsgrupp tillsammans med representanter för näringslivet.

Vad har Kvalitets och miljöledarutbildningen betytt för dig?

– Utbildningen är väldigt verklighetstrogen och den ger mycket bra kontakter med arbetslivet jämfört med om man går en sedvanlig högskoleutbildning, säger Cecilia.

För hennes del innebar det att

hon fick stanna kvar på sin praktikplats. Det är där hon jobbar nu.

– LIA-perioderna gör att många kommer in i arbetslivet, och fastän utbildningen bara är två år så hinner man bli väl rustad för kommande arbetsuppgifter.

– Deldistansstudierna gör det Cecilia Ljung Karlsson möjligt att ha ett jobb samtidigt vilket är en stor fördel. Många har barn, och då går det att kombinera. Jag kunde jobba kvar på mitt gamla arbete och samtidigt lägga upp studierna efter eget huvud, säger Cecilia.

TEXT SUSIE HJORT

Tidskriften Folkuniversitetet 31

Kärnvärde I den varumärkesplattform som Folkuniversitetet tagit fram är universitetsanknytning ett av de tre kärnvärden, som definierar oss.

Och visst är det så att vi har en stark koppling till universiteten, men hur märker man det?

FOLKUNIVERSITETET + UNIVERSITETEN=SANT

N

är vi inom Folkuniversitetet talar om vår anknytning till universiteten nämner vi alltid att alla fem stiftelser har var sitt universitet som en av stiftarna. Vi pratar varmt om våra styrelser som till största del utgörs av representanter för såväl universitet som studentkårer, och vi lyfter gärna fram att studier hos oss präglas av ett vetenskapligt Annika Dolk synsätt. Detta är fundamentet i vår identitet och särskiljer oss från andra studieförbund. Vi är helt enkelt länken mellan universiteten och »folk« utanför dessas väggar.

I Lundastiftelsen har vi sedan ett antal år tillbaka

medvetet arbetat med att stärka kopplingen till universitet och högskolor i vår region, vilket resulterat i att vi sedan något år tillbaka har regelbundna möten inte bara med studentkårernas representanter utan också med en representant för universitetsledningen.

För oss har det inneburit att vi kunnat realisera flera idéer vi haft – bland annat att stärka universitetskopplingen i våra yrkeshögskoleutbildningar. Det är inte bara vi som drar nytta av den goda relationen. Lunds 32 Annika Dolk, Foto: Andreas Offesson.

universitet har exempelvis kunnat nyttja vår kompetens inom yrkeshögskoleområdet när man sökte trafikflygarutbildningen.

Folkuniversitetets verksamhetsidé anger att vi ska

»främja intresset för och öka kunskaperna om forskningens resultat och arbetsvillkor«. När vi bestämde oss för att ta ett krafttag kring denna uppgift resulterade det i projektet Fatta forskning och två år senare kan vi konstatera att vi genomfört ett fyrtiotal arrangemang runt omkring i vår region. Inför valet anordnade vi valupptaktsmöten där inbjudna politiker uppmanades »skippa valfläsket« för att istället lyssna till vad vetenskapen har att säga till dem kring några bortglömda valfrågor som exempelvis folkhälsa och Sverige i världen och därefter debattera med allmänheten och forskarna.

Att vara »Kursverksamheten« vid ett universitet innebär så mycket mer än att ge icke-poänggivande kurser. Det innebär att göra det vi som folkbildare är bäst på: att nå människor, som inte vill eller har möjlighet att ta del av allt det ett universitet kan erbjuda, med det som universiteten är bäst på – kunskap.

TEXT ANNIKA DOLK

+ T

UNIVERSITETSKOPPLINGEN I PRAKTIKEN – NÅGRA EXEMPEL

m

STUDENTKÅREN I UPPSALA I studentvärlden finns det gott om kultur- och föreningsliv.

Folkuniversitetet i Uppsala samarbetar med Uppsala studentkår.

Den nya arvoderade »folkbildningssamordnaren« har kontor i kårens lokaler och bidrar med verksamhet inom studieservice och spridning av forskningsinformation.

m IS INTERNATIONELLA SKOLORNA IS Internationella skolorna har universitetssamarbeten i Frankrike, Spanien och Tyskland. I Köln och Düsseldorf erbjuds tyska 1 och 2 samt tyska med praktik för akademiker i samarbete med Mälardalens högskola. Kurserna är studiemedelsberättigade och ger högskolepoäng.

m KORTA VÄGEN Korta vägen är ett program inom uppdragsverksamheten som erbjuder intensiv svenskutbildning för utomnordiska akademiker. Genom att snabbt lära sig svenska ökar möjligheterna att få ett arbete som stämmer överens med utbildningen från hemlandet. Undervisningen sker på heltid i samarbete med olika universitet.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

Aktuellt hos oss

SKAPA MÖTESPLATSER PÅ NYTT Ett nytt utvecklingsprojekt i Malmö och Lund har målet att omvandla outnyttjade ytor till livfulla mötesplatser.

I våra städer upphör butiker och verksamheter. Mötesplatser och kontaktytor försvinner.

– Jag anser att Folkuniversitetet har mycket att bidra med i aktuell debatt kring stadsutveckling och att vi som studieförbund bör vara en aktiv del av en hållbar och human stadsutveckling, säger projektledaren Sebastian Dahlqvist.

Läs mer om projektet på Infu –sök på »mellanrum«.

Vi är nominerade till Signumpriset för långsiktigt varumärkesarbete.

KONST FRÅN JAPAN I UMEÅ Under en vecka ställde sex konststuderande japanska kvinnor ut sin konst i entrén på Folkuniversitetet i Umeå.

Utställningen kallades MA, vilket är ett japanskt uttryck som beskriver rummet och tiden mellan föremål och händelser, och innehöll till exempel kläder i tunn ull, urklippt papperskonst, konstföremål i porslin och stengodslera.

Projektet var en del av kulturhuvudstadsåret och innefattade även en workshop då besökare fick måla i olika färger, mönster, klippa och vika papper.

FOTO ANITA MIDBJER

Läs mer på intranätet (Infu).

»KRITA« SATSAR PÅ KREATIVITET KRITA är ett projekt inom kreativt skapande för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Med medel från Arvsfonden kommer Folkuniversitetet i Stockholm att erbjuda konst- och konsthantverkskurser, utåtriktade konstprojekt och uppsökande workshops.

– Det känns jätteroligt att få vara med om att bygga upp den här verksamheten. Vi tycker att det är viktigt att alla ska få möjlighet att utbilda sig på lika villkor oavsett funktionsnedsättning, säger Anders Romare, huvudlärare och konstnärlig ledare för KRITA. Den 11:e december hålls ett invigningsmingel för KRITA i Folkuniversitetets lokaler i Stockholm.

34 Tidskriften Folkuniversitetet

Ledare

MICHEL WLODARCZYK ÄR GENERALSEKRETERARE FÖR FOLKUNIVERSITETET FOTO KARIN ALL

10 ÅR MED JONSEREDS HERRGÅRD Jonsereds herrgård har en lång och omväxlande historia men disponeras sedan 2004 av Göteborgs universitet och samverkar på olika sätt med Folkuniversitetet. Här kan människor från alla samhällsområden, vetenskapliga skolor och ideologiska riktningar träffas och utbyta tankar om kultur, vetenskap, livsåskådning och politik. Och genom åren har närmare 200 seminarier, litterära aftnar, konserter och föredrag hållits här.

I år firar man tioårsjubileum.

Vi gratulerar.

FOTO HÅKAN BERG

ISO-CERTIFIERING AV HELA FOLKUNIVERSITETET Efter många års ISO-arbete är nu alla stiftelser i mål. Det innebär att hela Folkuniversitetet, inklusive förbundskansliet, nu har samma kvalitetsledningssystem. Hädanefter ska ISO-arbetet varje år externgranskas av en revisor och vart tredje år kommer en större granskning och omcertifiering att ske.

Rätt satsat?

Den nya regeringen gör en satsning på ett kunskapslyft.

Folkhögskolorna får förstärkt anslag. Studieförbunden lämnas utanför. Ändå. Under kunskapslyftet i slutet av 1990-talet visade studieförbunden en stor förmåga att motivera människor att komma tillbaka till klassrummet och skaffa sig en gymnasieexamen. I synnerhet Folkuniversitetet visade prov på pedagogisk förnyelse, bland annat genom att utveckla collegeåret, för att hjälpa de som hade misslyckats med sina gymnasiestudier. Saga-kurserna var också ett bra exempel på hur studieförbunden i samverkan med folkhögskolor snabbt kunde svara på statens satsning på aktivitetsgaranti för arbetslösa.

Studieförbunden har en infrastruktur, en erfarenhetsbas och en pedagogik som är unik. Ändå lämnas de utanför den nya regeringens åtgärder för arbetslösa.

Varför? Under den tid som jag har varit generalsekreterare har jag sett hur studieförbunden själva har valt att profilera sig som kulturorganisationer istället för studieorganisationer. Resultatet är att man gjort sig osynlig som vuxenutbildare. De studieprogram som många studieförbund distribuerade till medborgarna i början av höst- och vårtermin är snart, med några undantag, ett minne blott. Vi uppfattas inte som en resurs för att hjälpa människor med låg utbildningsbakgrund att få den andra chans de förtjänar. Det är slöseri med en utbildningsresurs som vill och kan göra insatser.

På alla nivåer måste nu en kraftsamling till för att återigen synliggöra studiecirkelpedagogiken som en verksam form för dessa målgrupper. Här har Folkbildningsförbundet en stor uppgift framför sig.

JUST NU …

<

Bäst just nu: distanskursen om mänskliga rättigheter engagerar våra medarbetare stort.

Mindre bra just nu: Se ledaren ovan!

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Visste du att …

Folkuniversitetet driver åtta gymnasieskolor som tillsammans erbjuder fem olika program.

Alla skolor förbereder för vidare studier.

Folkuniversitetet