Page 1

folkuniversitetet TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET

#4,

NOVEMBER 2013

KRÄNKT ELLER SKYDDAD AV ÖVERVAKNING? PETER ENGLUND OM SPRÅK KONFLIKTHANTERING PÅ JOBBET FORMATIV BEDÖMNING MASSIVE OPEN ONLINE COURSES URBAN EXPLORING


Klara Johansson chefredaktör foto karin all

Tidskriften Folkuniversitetet

Tack och hej!

Nr 4, nov. 2013 Årgång 34 Ansvarig utgivare Michel Wlodarczyk

Nu har jag varit tillförordnad chefredaktör för

Tidskriften Folkuniversitetet i ett år och lämnar strax över till Gabriella Eriksson. Jag är stolt över att vi har arbetat in ett nytt koncept och att tidningen har blivit nominerad till Svenska Publishingpriset. I läsarundersökningen i oktober fick tidningen överlag bra betyg, men vi vill bli tydligare med tidningens syfte – att vara utvecklande för Folkuniversitetets medarbetare.

Vi hoppas att artiklarna kan bli ett startskott för spännande samtal i personalrum och på utvecklingsmöten. I årets sista nummer kan vi läsa om paradigmskiftet vi befinner oss i: Nya lagar innebär ökad övervakning och som privatpersoner tycker vi ofta att det är viktigare att få kommunicera än att skydda vår integritet på nätet. Längre fram i tidningen får du tips på metoder för konflikthantering och du kan läsa om universitetens växande utbud av gratis nätkurser. Berätta gärna vad ni vill läsa om nästa år!

Redaktion Klara Johansson 08-679  29  63 Lotta Åberg 08-679  29  60 Grafisk form Karin All 08-679  29  57 Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Tina Prestberg, Uppsala  Egon Andersson, Göteborg Anna Svensson, Lund  Christine Thörnström, Umeå  Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679  29  50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, febr. 2014 Omslag Foto: Johannes Liljeson LJÖMÄRKT MI

341 091

Folkuniversitetet är ett studie-

Mer … A

ning, skolor samt utbilldning

SV

ET

13 NT

20

RI

IN

P

M ER

2  Tidskriften Folkuniversitetet

folkbildning och vuxenutbild-P

IS

EN

K

R

S

NO

Tidskriften Folkuniversitetet nominerades till Svenska Publishingpriset i kategorin Personaltidningar.

förbund. Vår verksamhet omfattar BLISHIN PU G

AD

I AVDELNIN

GE

N

för organisationer och företag Vi består av fem olika stiftelser med säte i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå.


humor /30 Lär dig skämta på stå upp-kurs.

En dag på Folkuniversitetet /26 Följ med Daniel Jonlund på jobbet.

Innehåll omvärld

på folkuniversitetet

Hur blev vi så övervakade?  / 6

Vardag på gymnasiet  / 26 Upphandling av sfi   /28

sfi /28 Förlorade upphandlingen, men gav sig inte.

Hållbarhet som etisk fråga  / 14 Turist på övergivna platser  / 16

På stå upp-kurs i Malmö   /30 Kurs varannan vecka  / 31 Showdans för alla  / 31

Peter Englund om språkets utveckling  / 18

pedagogik

& ledarskap

Så hanterar du konflikter  / 20

Massiva distanskurser tar över  / 32 Stig-Olov Blixt om ledarskap  / 35

Formativ bedömning  / 22 Stå upp för skapandet!  / 25

Mina friberg /25 Försvara de estetiska värdena.  www.folkuniversitetet.se/tidskriften 3


Noterat

Sök jobb via sociala medier Bygg på, utveckla och byt område Prova »lärande utan lärare« Gå korta flexibla kurser Hur gör vi karriär i dag? Folkuniversitetet i Stockholm har beställt en undersökning om hur människor tänker kring utveckling och karriär. Det visade sig att många upplever att de kan bygga på sin kompetens och byta yrkesgrupp lättare. Att få jobb handlar mycket om vilken typ av person man är och hur ens unika mix av utbildning och erfarenhet hänger ihop.

Slut med kompletterande utbildningar – in med konst Regeringen har beslutat att den nuvarande förordningen om kompletterande utbildningar ska upphöra att gälla och ersättas av en ny förordning för konst- och kulturutbildningar. Nyordningen innebär att det kommer att ställas högre kvalitetskrav, att utbildningarna på gymnasial nivå upphör, och att de utbildningar som är av yrkeskaraktär istället ska ingå i Yrkeshögskolan. Det nya regelverket kommer att införas under 2014 och de nya utbildningarna kommer att starta under 2015. 4  Tidskriften Folkuniversitetet

Sfi-utredningen klar Utredningen föreslår ett system där varje elev själv väljer utbildningsanordnare. Sfi kommer att blir en del av komvux. Valfrihetssystemet ska också kunna gälla komvux.

Den mobila revolutionen påverkar förhållandet till datornvändningen.

Sveriges studenter väljer mobilen Datorn har blivit gammelmedia. Det framgår av ny besöksstatistik från studentsajten mecenat.se. 58 procent av trafiken kommer från mobila enheter. Mecenatkortet samlar olika studentrabatter. Många av Mecenats partners är e-handelsbolag, som också måste anpassa sig till den mobila revolutionen. Konsumenten förväntar sig att varan alltid ska finnas tillgänglig – oavsett vilken kanal man för tillfället har tillgång till.


Noterat Antologi om det civila samhället Sektor3 ger ut antologin Civilsamhället klämt mellan stat och kapital. Där diskuterar nordiska forskare och opinionsbildare det civila samhällets roll framöver. Boken tar upp frågor kring hur välfärden organiseras och vilka utmaningar som kommer med ett alltmer pluralistiskt samhälle. Bland författarna finns bland andra Omar Mustafa och Lars Trägårdh.

Utbildning till sjukgymnast ger en förhållandevis låg livslön.

Utbildning lönar sig inte för alla Saco har undersökt olika utbildningar utifrån begreppet livslön. Troliga förändringar i inkomst är inräknade som lön, pension, avbetalning på studielån samt risk för arbestslöshet. De utbildningar som inte ger en lönsam livslön finns inom yrken som exempelvis lärare, sjukgymnast och socionom.

Stockholms Arbetareinstituts utnämningar 2013 Örjan Lindberger-priset Leif Zern, teaterkritiker och författare

Anton Nyströms stipendium Cecilia Bjursell, centrumledare för Encell

Stipendier för stockholmsforskning Karin Carlsson, Stockholms universitetet Leif Wegerman, Stockholms universitetet

Ellen Key-priset

Ulf Wallin prisad eldsjäl

Johanna Wennerstrand, språklärare vid Birkagårdens folkhögskola Kalle Almlöf, musiklärare vid Malungs folkhögskola Ulf Wallin, Folkuniversitetet i Lund

Ellen Key-priset delas ut vart tredje år till personer som har gjort förtjänstfulla insatser för svensk folkbildning. 2013 var Ulf Wallin en av pristagarna. I motiveringen står bland annat: »Hans aldrig sinande tilltro till kunskapens betydelse för den enskilde individen och för att stärka ett demokratiskt samhälle gör honom till en värdig mottagare av Ellen Key-priset.«  Tidskriften Folkuniversitetet 5


Omvärld Långsamt, steg för steg, har vi genom vårt tysta medhåll accepterat övervakningssamhället. 6  Tidskriften Folkuniversitetet


» Många av oss har en krypande känsla av att det inte riktigt står rätt till, utan att vi vet exakt hur. Nätet kan ses som ett kaotiskt slagfält. «

Övervakning i världsklass

V

Text Ingemar Tigerberg Foto johannes liljeson

i har sett det så många gånger i spionfilmerna, hur amerikansk underrättelsetjänst övervakar masskommunikation i jakt på meningsmotståndare. Kanske är det därför många knappt höjer ett ögonbryn när Edward Snowden avslöjar att den amerikanska myndigheten NSA (National Security Agency) kan lyssna av i princip hela världens internettrafik. Det visste vi väl? Dagens »storebror« är heller inte bara stater. De största internetföretagens hela affärsidé är att samla in information om oss. Långsamt, steg för steg, har vi genom vårt tysta medhåll accepterat övervakningssamhället. »Kryssa i rutan om du har läst och förstått användarvillkoren«… – Det är väl ett sätt att fortsätta leva

utan att bli galen, och en anpassning till det samhälle som vi har, säger Johanna Nylander, frilansskribent och krönikör som har följt övervakningsdebatten. – Även om det inte är en jättehögljudd debatt om de här frågorna så leder utvecklingen troligen till en större misstro mot etablissemanget än vad vi haft tidigare. Många av oss har en krypande känsla av att det inte riktigt står rätt till, utan att vi vet exakt hur. Nätet kan ses som ett kaotiskt slagfält. Här är ett försök till att reda ut vilka som krigar, om vad, och var fronterna ligger. Amelia Andersdotter är Europaparlamentariker för Piratpartiet och expert på frågor om informationssamhället, immaterialrätt och IT-politik. Förra året utsågs hon till en av världens viktigaste inter Tidskriften Folkuniversitetet 7


Johanna Nylander, frilansskribent, varnar för minskad integritet på nätet.

Fredrik Ljunggren, expert på internetsäkerhet, är tveksam till övervakning.

Amelia Andersdotter, (pp), är en av världens viktigaste internetaktivister.

politik

FRA-lagen är den informella benämningen på en rad lagändringar i Sverige. NSA, National Security Agency, Nationella säkerhetsmyndigheten, är en federal myndighet i USA.

8  Johanna Nylander, Foto: Thobias Nylander   Amelia Andersdotter, Foto: De gröna/Europeiska fria alliansen


» Det var stora ideal om hur nätet skulle vara demokratiskt och helt oberoende från staters inblandning. Den lagstiftning som kom på 90-talet präglades av denna anda. « netaktivister av internettidningen The Daily Dot. Hon menar att det mest väsentliga i internets historia börjar för sisådär 35 år sedan. – I slutet av 70-talet och i början av 80-talet fördes en debatt om var den matematiska forskningen skulle bedrivas och finansieras – på universitet eller av underrättelsetjänster. Det handlade bland annat om var kunskapen om säkerhet för informationsteknologin skulle ligga. Universiteten gick segrande ur den striden, vilket ledde fram till en stor »empowermentoptimism« kring nätet på 90-talet. – Det var stora ideal om hur nätet skulle vara demokratiskt och helt oberoende från staters inblandning. Den lagstiftning som sedan kom präglades av denna anda. Kanske var det även ett resultat av den öppenhet och optimism som utmärkte den offentliga debatten efter järnridåns fall, beskriver Amelia Andersdotter.

V

id nätets oskyldiga småbarnsår såg det ut som att detta nya kommunikations- och informationsmedel skulle bli så fritt och demokratisk nydanande som många hade hoppats på. Men som för så många andra politikområden blev vändpunkten densamma. – År 2001 dog det.

Terrorattentaten som drabbade USA innebar en 180-gradersvändning av den i västvärlden förda politiken. Därutöver hade dotcomkraschen dödat mycket av den framtidsoptimism som präglade nätet, och telekomindustrin hade fullt upp med alla avregleringar. Där och då tog de olika staternas polisväsenden och underrättelsetjänster över agendan. – I november 2001 antogs Budapestkonventionen för cyberbrottslighet vilken gav polisen rätt att samla in användarinformation från alla kommunikationsleverantörer. Och leverantören fick inte berätta detta för kunden i fråga, berättar Amelia Andersdotter.

S

edan dess har riktningen varit tydlig: ökad övervakning från polisväsendet och minskat integritetsskydd för medborgarna. – Man bör vara orolig när det kommer en opinionsvind som tycker att man ska genomföra nya regleringar av internet där man tummar på integritetsskydd med så kallade »goda syften«, varnar Johanna Nylander. Hon beskriver övervakningssamhällets två huvudinriktningar: Den ena är rumslig övervakning, det vill säga med kameror och spårning via GPS, betalkort och liknande. Exempelvis har antalet tillstånd för kameraövervakning dubblerats på fem år i Sverige. Den andra inriktningen är den digitala

övervakningen där staten har blivit mer aktiv. Fredrik Ljunggren, en av Sveriges främsta experter på internetsäkerhet menar att den viktigaste förändringen är att digital kommunikation används mer än tidigare. – På 90-talet var en stor del av kommunikationen satellitdriven och då bedrev underrättelsetjänsterna avlyssning mot satelliter.  Nu har man exporterat samma tänk och principer på internet, säger han.

B

åde Johanna Nylander och Fredrik Ljunggren beskriver NSA-skandalen som en slags bekräftelse på de misstankar som många redan hade. Den tidigare NSA-konsulten Edward Snowden blåste i visselpipan och blottade det han tyckte var ett stort maktmissbruk från sin tidigare uppdragsgivare. Han lade fram bevis på att amerikanska myndigheter systematiskt avlyssnar internettrafik, helt utan misstanke om brott. – Rent tekniskt finns möjligheten att avlyssna, och då gör man det. Det är alldeles för värdefullt för att avstå. När det kommer till nationens säkerhet i USA undantas alla andra lagar som gäller personskydd. Men när myndigheterna definierar nationens säkerhet att inkludera både politiska och ekonomiska intressen, då ger de sig rätten att plötsligt signalspana på allting, kommenterar  Tidskriften Folkuniversitetet 9


Utrikesminister Carl Bildt ser signalspaning som nödvändig.

kontroll

Antalet tillstånd för kameraövervakning har dubblerats på fem år. Politiken förändrades efter terrorattacken 9/11, 2001.

10  Carl Bildt, Foto: Johan Ödmann


» Vi är betydligt mycket mindre och måste därmed vara duktigare och vi kommer nu att skilja ut oss genom att ha den tydligaste lagregleringen och den hårdaste kontrollen.« Carl Bildt

Fredrik Ljunggren. Han menar att den amerikanska linjen också fått betydelse för lagstiftningen i Sverige, och går så långt som att hävda att det var påtryckningar från USA som var anledningen till den omdiskuterade FRA-lagen. – Underrättelsetjänsten i Sverige är förhållandevis liten vilket gör den beroende av samarbete med utländsk underrättelsetjänst. Amerikanarna har länge varit intresserade av kablarna i Östersjön som kontrolleras av TeliaSonera. Det behövdes ett rättsligt tvångsmedel för att komma åt dem. Tillgång till kablarna blir en handelsvara i underrättelsearbetet, säger han. Det är en bild som, åtminstone antydningsvis även bekräftas av utrikesminister Carl Bildt (m): »Jag vet väl hur vi i känsliga situationer kan vara beroende av informationer som delges oss från andra länder – och jag skulle känna mig naken och utsatt i mitt nationella ansvarstagande om jag inte också hade tillgång till nationella sätt att inhämta viktig information«, skriver han på sin blogg.

I

FRA-lagens efterdebatt bekla-

gade sig Försvarets radioanstalts dåvarande generaldirektör Ingvar Åkesson över att det var få som ville försvara verksamheten offentligt. Så utrikesministern förklarade:

»UD är en mycket stor kund, och den information FRA förser oss med är ofta av mycket stor betydelse. Inte alltid – men heller inte sällan«.

F

redrik Ljunggren beskriver de största skillnaderna mellan övervakningen som FRA och NSA bedriver så här: NSA övervakar systematiskt aktiviteter som verkar vara helt utan misstankar om brott, och beslutet om vem och vad som ska övervakas har legat i händerna på varje enskild handläggare. Men när FRA vill genomföra så kallad signalspaning ska en domstol bedöma om brottsmisstanken är så pass grov att den motiverar övervakningen, med stöd av ett förbestämt regelverk som är beslutat av Riksdagen. »Vi är betydligt mycket mindre, och måste därmed vara duktigare, och vi kommer nu att skilja ut oss genom att ha den tydligaste lagregleringen och den hårdaste kontrollen av alla dessa länder«, skriver Carl Bildt och syftar på underrättelsetjänsterna i USA, Storbritannien, Tyskland och Ryssland. – Men här sker en glidning som man ska vara vaksam på, menar Fredrik Ljunggren. Först var det för att leta terrorister, men så kommer någon på att det går att använda för att motverka industrispionage, upphovsrättsindustrin vill nagla fast pirate bay-folk, och så vidare. Det är inte enkelt att veta vilken typ av brott som berättigar över-

vakningen. En av de mest allvarliga sakerna som framgick av Edward Snowdens avslöjande var att amerikanska myndigheter använder så kallade bakdörrar i programvaran för sin övervakning. Det handlar om några av de mest använda tjänsterna på nätet (Google, Facebook, Yahoo, Skype, Youtube, Microsoft, Apple, Paltalk och AOL) där företagen alltså medvetet har skapat säkerhetsbrister i sina produkter för att möjliggöra övervakning. – Så var det även med GSM-nätet för mobiltelefoner. Även om man litar på staten finns en risk att de här säkerhetshålen kommer i händerna på den organiserade brottsligheten, säger Fredrik Ljunggren.

A

melia Andersdotter från Piratpartiet, menar att polisväsendet i allmänhet och NSA i synnerhet har skapat ett beroende av de här säkerhetsbristerna för sin övervakning vilket gör att de inte har något intresse av att de åtgärdas. Så om vi inte kan lita på rättsväsendet för att upprätthålla säkerheten på internet vilka ska vi vända oss till? Fredrik Ljunggren tycker att industrin har ett stort ansvar att stå på sig och göra säkra produkter men att också börja tillgängliggöra verktyg för kryptering. – Kryptering är som en fysisk dörr, om man verkligen anstränger sig går det troligen att bryta sig in.  Tidskriften Folkuniversitetet 11


integritet

De stora internetföretagens affärsidéer bygger på insamling av uppgifter om oss användare.

12  Tidskriften Folkuniversitetet


» På grund av riskerna är hon högst tveksam till om medicinska journaler och det som rör elnätet bör finnas online.« Men en säkerhetsdörr är svårare att bryta sig in i än en »vanlig«. Det gör att vanliga konversationer kanske kan hållas privata, förklarar han.

F

rågornas komplexitet gör att det även finns ett stort kunskapsunderskott i politiken. EnligtAmeliaAndersdotterhar EU, framförallt Europaparlamentet, tagit på sig en roll som skyddare av medborgarnas mänskliga rättigheter och integritetsfrågor, medan medlemsländernas regeringar driver på i motsatt riktning. Just nu pågår diskussionen om den så kallade Dataskyddsförordningen i EU. Den förväntas få stor betydelse för vilket integritetsskydd som kommer att råda framöver. Amelia Andersdotter saknar en nyktrare diskussion om vad som bör finnas på internet överhuvudtaget. – Internet är ett jättebra verktyg för att sprida information, inte att hemlighålla den. Men på grund av riskerna är hon högst tveksam till om medicinska journaler och det som rör elnätet bör finnas online. Detta trots att det omgärdas av kraftiga säkerhetssystem. – En hacker kan idag stänga av elen i Sverige, menar hon. –  I Tyskland finns journalerna på datorer som är sammanbundna enbart i ett lokalt nätverk

på sjukhuset. Där finns ingen internetuppkoppling. Amelia Andersdotter tycker att vi också bör fråga oss om all sjukdomshistoria verkligen måste finnas med i nätbaserade journaler. Viss information kanske är viktig för alla läkare att kunna ta del av, såsom allergier, medan information om exempelvis psykiska problem kanske är för känslig och riskabel för att ligga där. I Sverige tillämpar vi så kallad sammanhållen journalföring vilket gör att all information kommer ut om det blir en läcka. Hon menar att det finns en stor förtroenderisk om patienter inte längre vågar lita på att det man säger till sin läkare också stannar där. – Är det värt att riva ner förtroendet för vårdsystemet för att läkare ska ha all koll? Vårdpersonalen behöver också vårda det långsiktiga förtroendet för systemet.

S

edan är det förstås även upp till oss själva vad vi väljer att dela med oss av på nätet. När de stora internetföretagens affärsidéer bygger på insamling av uppgifter om oss användare är det rimligt att ta en funderare på hur man använder dessa tjänster. – Det kan ju vara jättebra med anpassade tjänster, information och erbjudanden. Men vi kanske inte ska lägga alla ägg i samma korg och vi behöver också protestera när de gör saker som vi inte tycker är ok, menar Johanna Nylander som själv anser sig vara en eftertänksam

användare av sociala medier. Facebook bör ses som en slags häll där man ristar in sina permanenta fotspår. – Det är bra att vara medveten om vad man delar med sig av och vad man skriver, men det kommer inte att hjälpa någon att vara rädd för att dela med sig. Internet blir rätt tråkigt om man inte interagerar med det, poängterar hon.

Några tips för ett privatare Internet TOR-nätverket är en tjänst som ger sina användare möjlighet att surfa anonymt. Torproject.org PGP (Pretty Good Privacy) är ett program som används för att kryptera och dekryptera e-post, texter och filer. Både avsändare och mottagare måste använda PGP för att det ska fungera. Sökmotorn Duck Duck Go sparar inte några uppgifter om användarna. Duckduckgo.com Mozilla Firefox webbläsare är skapad av en global, icke vinstdrivande organisation med målet att låta individen kontrollera & utforma webben. Internetleverantören Bahnhof har profilerat sig för att prioritera sina kunders integritet högt. Diaspora är ett försök till ett Open Source-baserat socialt nätverk likt Facebook diasporafoundation.org  Tidskriften Folkuniversitetet 13


Forskning Är det värt att begränsa konsumtionen för att ge framtida generationer fruktbara liv? Naturvetenskapen ger oss verktyg för att observera klimatet, men det är etiken som kan identifiera problemen och sätta upp mål för hur vi löser dem. text Olle Torpman, doktorand i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Klimatet kollapsar… vad spelar det för roll? D et tycks vara bortom allt tvivel att jordens klimat förändras: medeltemperaturen höjs, polarisarna smälter, havsnivåerna stiger, regnskogarna utarmas, och så vidare. Det verkar också nästintill säkert att detta i grunden beror på mänskliga aktiviteter som växthusgasutsläpp och utarmande landanvändning. Så vad bör vi göra? Som doktorand i praktisk filosofi, med inriktning på klimatetik, tar jag mig an denna fråga. Många tycks tro att naturvetenskapen kan besvara frågan om vad vi bör göra åt klimatet. Men detta stämmer inte. Naturvetenskapen är nämligen deskriptiv (den beskriver hur världen och saker i den är), och kan endast hjälpa oss att förstå hur klimatförändringarna verkar, dess orsaker samt vilka effekterna kommer att bli. Frågor om vad vi bör göra är normativa (de har att göra med hur saker bör vara), och därför behöver vi etiken för att besvara dem. Inom etiken studeras de normer och värderingar som ligger till grund för vilket svar som är det korrekta.

H

uruvida någonting är ett problem bygger på en idé om vad som är önskvärt, om hur saker och ting borde vara. Klimatförändringarna blir problematiska just på grund av att de hotar flera av de saker vi värdesätter, såsom överlevnad och välfärd. Även om de flesta är ense om att vi bör göra något åt klimatförändringarna så råder stor oenighet

14  Tidskriften Folkuniversitetet

Polarisarna smälter på grund av mänsklig aktivitet. Vad vi bör göra åt det är en etisk fråga.

om exakt vad som ska göras, av vem, och när. Detta har mycket att göra med våra olika motstridiga värderingar och prioriteringar. Är det värt att offra regnskogen för att utrota världens fattigdom? Är det värt att kraftigt begränsa den enskildes rätt till fri konsumtion för att inte riskera kommande generationers möjligheter till fruktbara liv? Tyvärr är vi alltså inte bara oeniga i praktiken (om vad vi bör göra åt klimatförändringarna), utan också i teorin (om vad som har värde och om vad som bestämmer riktigt handlande). Det kan ändå finnas objektiva svar på etiska frågor. Vi har tidigare varit osäkra både om jordens form och om slaveriets legitimitet, men få vill förneka att vi nu är det. Personligen tror jag att etiska framsteg är möjliga i klimatfrågan, även om ämnet på många sätt är speciellt och det hela verkar ta sin tid. Kanske kommer vi i


Mer att läsa Vill du veta mer om klimatet?

Håkan Salwén, Miljöetik: En introduktion. Bokförlaget Thales (2013). Folke Tersman, Tillsammans – en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat. Bonnier Existens (2011).

Olle Torpmans avhandlingsområde är miljöetik, med inriktning på beslut under moralisk osäkerhet.

foto mostphotos

framtiden att ha objektiva svar på frågor som idag ter sig subjektiva.

T

rots osäkerheten och oenigheten, både vad gäller de deskriptiva (om hur klimatet funkar) och de etiska (om vad som har värde) aspekterna av klimatförändringarna, kan det finnas mer eller mindre rationella vägval. Hur man bör handla under etisk osäkerhet är i sig något som jag tar mig an, kopplat till klimatfrågan. Vilka slutsatser jag kommer jag fram till är dock fortfarande oklart.

  Tidskriften Folkuniversitetet  15


Trendspaning

Utforskare av övergivna miljöer Urbana utforskare fascineras av övergivna och förfallna miljöer. Det handlar om att hitta och vandra genom miljöer som har glömts bort – utrymmen som ingen längre har någon användning för.

D

en första urbana utforskaren kan ha varit Philibert Aspairt som gick vilse i katakomberna i Paris år 1783. Hans döda kropp hittades 11 år senare. Andra menar att de första organiserade urbana utforskarna var »The Suicide Club« som undersökte tunnlarna i och kring San Francisco åren 1977–1982. I dag pågår »urban exploring«, UE, runt hela välden. I Japan, där fenomenet är stort, kallas det för haikyo, som också betyder ruiner.Även i Sverige växer rörelsen stadigt. En förgrundsgestalt är författaren och fotografen Jan Jörnmark med sina böcker om övergivna platser.

16  Tidskriften Folkuniversitetet

Men även om det existerar många offentliga forum där urbana utforskare möts, finns ett hemlighetsfullt drag över hela företeelsen, till exempel är det mycket svårt att hitta någon som vill låta sig intervjuas. En anonym UE-utövare förklarar att utrymme i medierna lätt leder till missförstånd, ökad skadegörelse och gör att platser bommas igen.

S

eriösa UE-utövare ogillar också att det alltför lättvindigt ges ut vägbeskrivningar till olika objekt. Det är inte på riktigt om man inte hittar till dessa platser själv. Det finns även en

hierarki inom rörelsen. Längst ner på skalan står graffitimålare och tonåringar som gör våghalsiga utfärder i Stockholms tunnelbana. En grupp som vuxna UE-utövare helst inte vill förknippas med. Rutger driver webbplatsen Modern Sweden Ruins, www.swedishruins.se och skiljer mellan ruinturism och »urban exploring«. – Urban exploring är i sin »renläriga« betydelse mycket mer inriktat på stadsmiljöer, till exempel att besöka kulvertar, kloaker, skyddsrum, tunnelbane-, el- och gastunnlar. Platserna får gärna vara i bruk, men »Svensson« ska inte ha tillträde. UE och ruinturism över-


Länkar tiLL foruM 28dagarsenare.se www.flashback.org/f76 www.fotosidan.se/groups/ glomdarummet/index.htm www.nedlagt.se www.svtplay.se hemliga-svenska-rum www.eternit.se www.ruinturist.se www.jornmark.se www.swedishruins.se Fåglavik glasbruk är numera en miljö stadd i förvandling.

lappar varandra, till exempel gillar båda övergivna fabriker och de behöver inte ligga i stadsmiljö. Generellt tar UE-folket lite lättare på lagöverträdelser och en del ägnar sig åt graffiti, säger han.

I

nom ruinturism används devisen: Ta inget utom fotografier. Lämna inget utom fotspår. Ett begrepp som troligen här-

stammar från grottforskare. – Jag har alltid gillat övergivna miljöer och att fotografera. Det finns också en knivsudd pojkboksäventyr med i spelet. »Naturligt« förfall kan vara oerhört vackert och ljuset i övergivna miljöer kan vara fantastiskt. Stora, tomma, dunkla fabriksbyggnader påminner om katedraler, säger Rutger. »Urban exploring« har å sin

»Seriösa utövare ogillar att det för lättvindigt ges ut vägbeskrivningar till olika objekt«

sida förknippats med olaga intrång, graffiti och vandalism. Det har också skett tragiska dödsolyckor, som 2010 då en pojke i nedre tonåren föll ner i ett schakt vid Slussen och dog. Rutger menar att hela företeelsen befinner sig i en juridisk gråzon. – Vissa aktiviteter kan nog benämnas »olaga intrång«. Om man inte uppenbart bryter sig in förstås, då har man ju definitivt passerat gränsen. Samtidigt är det svårt att kalla det olaga intrång om man går in i en helt förfallen och öppen fabriksbyggnad som ingen har brytt sig om på 20–30 år, men jag är ingen jurist. text carina Järvenhag

Foto: Rutger, som föredrar att vara anonym. 17


Språket 2020

Peter Englund författare ledamot av Nobelpriskommitén text Lotta åberg foto oskar kuLLander

ARBETE: historiker, författare, ständig sekreterare Svenska Akademien. BOR: rasbo utanför Uppsala. AKTUELL MED: tillkännagivandet att Alice Munro tilldelas nobelpriset i litteratur 10 december. BLOGG: akademiblogg. wordpress.com 18 Tidskriften Folkuniversitetet


Hur kommer det svenska språket att ha utvecklats till år 2020?

Man ska ha klart för sig att kärnan i ett språk förändras mycket långsamt. De vanligaste orden för hundra år sedan är de vanligaste orden idag och kommer att vara de vanligaste orden om etthundra år. Svenskan kommer att ha förändrats mycket, mycket litet på sex år. Vilka ord skulle du vilja var vanliga i svenskan 2020?

Fred, frihet, rättvisa och skvalregn. Vilka andra språk kommer att ha starkt inflytande på svenskan?

Om sex år kommer engelskans inflytande vara fortsatt starkt. Men hoppeligen ska de värsta avarterna av besatthet vid detta språk ha börjat släppa en smula. Och i det långa loppet kommer givetvis engelskans starka inflytande klinga av, på samma vis som tyskans och franskans en gång gjorde det. Kommer svenskan vara mer eller mindre varierad än idag i olika delar av landet/ i olika socioekonomiska grupper?

Det är jag nog inte kompetent att svara på, men jag gissar att den redan etablerade trenden sannolikt fortsätter, på så vis att skillnaderna långsamt blir mindre. Det ser moderna media och moderna kommunikationer till. Förändras språket snabbare eller långsammare nu jämfört med 1900-talet?

Inte heller här tror jag vi kan förvänta oss någon revolutionerande förändring. Sättet vi talar på kommer fortsätta att förändras, ordförrådet likaså – ord kommer till, ord faller ifrån, allt på ett helt naturligt vis – men språkets kärna kommer att vara densamma. Det hela bygger på om man tror att 2000-talet kommer att vara lika fullt av förändringar och dramatiska omvälvningar som 1900-talet. Jag är inte alls säker på det.

Tidskriften Folkuniversitetet 19


Det finns många definitioner av vad en konflikt är. De här metoderna bygger på synsättet att en konflikt kan vara något positivt om man hanterar den på ett bra sätt. Användningsområdena är många, för det är samma mekanismer i vardagskonflikter som i internationella konflikter.

Pedagogik och ledarskap

sex metoder för konstruktiv konflikthantering

1

 Skilj mellan sak och person Var noga med att skilja på den människa du har en konflikt med och den sakfråga som konflikten handlar om. Konsekvenser av detta är att aldrig gå till personangrepp. Det betyder också att ni kan värna er personliga relation samtidigt som ni konstruktivt arbetar för att lösa konflikten.

2

Vem: Behov: Oro:

Problemområdet

Vem: Behov: Oro:

Vem: Behov: Oro:

Förtydliga konflikten genom att kartlägga behov och rädslor.

Sök samarbetslösningar

Grundläggande i konflikthantering är att sträva efter en lösning där alla parter får sina behov tillgodosedda. Observera att en kompromiss inte är samma sak som en samarbetslösning. I en kompromiss har parterna fått igenom några av sina önskemål, men man har också fått göra uppoffringar. För en varaktig konfliktlösning behöver alla behov tillgodoses.

3

Vem: Behov: Oro:

Attitudes

B ehaviour

Kartlägg konflikten

När vi hamnar i en konfliktsituation är det svårt att se klart. Då är det bra att kartlägga konflikten för att förtydliga partnernas behov och enas om vad konflikten faktiskt handlar om. Formulera om problemområdet ifall det behövs och var beredd att rita nya konfliktkartor över angränsande frågor som dyker upp. 20  Tidskriften Folkuniversitetet

Med hjälp av Galtungs ABC-triangel kan vi bedöma vilken aspekt av konflikten vi ska börja fokusera på.

Conflict


4

Så gör vi Kommunicera

Kommunikation är en grundsten i konflikthantering. Kommunikation handlar om att kunna uttrycka sina behov, men lika mycket om att kunna lyssna. Ickevåldskommunikation, eller giraffspråk som det också kallas, är ett empatiskt sätt att kommunicera som utvecklats av den amerikanske psykologen Marshall Rosenberg. Giraffen symboliserar en ärlig, medkännande samtalspartner med god överblick, som vågar visa sina känslor. Vargen är dess motsats, som skäller och hotar utan att lyssna. För att tala som giraffen kan du använda jag-budskap. Bygg meningar med »När du… känner jag… Det får till följd att… Jag skulle hellre vilja att…«.

5 

Följ den ovillkorligt konstruktiva strategin

Konfliktlösningsforskare vid Harvard Negotiation Project utvecklade denna strategi. Den innebär att oavsett vad vår motpart gör vägrar vi att vara destruktiva utan försöker hela tiden handla konstruktivt. Strategin kan sammanfattas med orden »Även om… så…«, exempelvis »även om du ljuger så kommer jag att vara helt ärlig«.

6

Vilken är din bästa strategi vid en konflikt?

Fanny Davidsson utbildare i konflikthantering Se konflikten som ett gemensamt problem som ni behöver lösa tillsammans. Ta tid att lyssna och försöka förstå den andre.

Krister Salomonsson chef för Rikskriminalpolisens sambandsmannasektion Jag lyssnar först på de inblandade, bedömer situationen och gör en konsekvensanalys av alternativen till att lösa konflikten. Sedan gäller det att jag själv är trygg i mina beslut innan jag kommunicerar med de inblandade parterna.

Analysera konfliktens ABC

Norske fredsforskaren Johan Galtung menar att konflikter består av sakfrågor (Conflict issues) som påverkar parternas beteende (Behaviour). Följden av detta blir förändrade attityder (Attitudes), som i sin tur påverkar beteendet och sakfrågan. En konflikt kan fokusera olika mycket på de tre aspekterna, så med hjälp av Galtungs ABCtriangel kan vi bedöma vilken aspekt av konflikten vi ska börja arbeta med.

Ilse Hakvoort ordf. i Sveriges lärare för fred, docent i pedagogik Jag ser gärna konflikter som lärsituationer och en bra strategi är att inte sluta undra vad det är som ska läras från konflikten som har uppstått. Konflikthanteringsstrategin som jag väljer ska stämma med skolans demokratiska uppdrag.

Text lotta åberg foto fancy  Tidskriften Folkuniversitetet 21


Text CarIna järvenhag Foto jYrkI sIvenIus

SVar direkt Vid inlÄrning Formativ bedömning är hett – både i Sverige och internationellt. Nyckelord är förståelse, feedback och att forma undervisningen efter de omedelbara inlärningsbehoven.

Formativ bedömning debatteras på olika pedagogiska forum och lyfts fram i de senaste läroplanerna. Samtidigt reser internationella experter som John Hattie, Dylan Wiliam och James Nottingham jorden runt och föreläser i ämnet. I Sverige är Daniel Barker en av förespråkarna. Till vardags undervisar han på gymnasiet Norra real i Stockholms innerstad. – Jag har nog blivit känd i pedagogiska kretsar som killen som använder en massa »flashig« teknik, men det stämmer inte riktigt. Däremot är det väldigt viktigt för mig att hela tiden få en återkoppling från eleverna i realtid – sedan formar jag min undervisning efter det, säger han. På Youtube finns ett klipp med Daniel Barker när han använder ett digitalt responssystem. Det innebär att han via ett program i telefonen eller datorn ställer kontrollfrågor till eleverna, som de i sin tur besvarar med hjälp av sina telefoner eller läsplattor. 22 Tidskriften Folkuniversitetet

– Tidigare stod jag och föreläste i 55 minuter och använde 5 minuter på slutet till frågor. Då vet jag många elever som var helt förtvivlade när de sedan satt hemma med sina läxor och inte hade en aning om vad de skulle göra. Den digitala responsen gör att tiden i klassrummet kan koncentreras på det som eleverna verkligen behöver öva sig på. Läraren får också betyg på sin egen pedagogiska förmåga. – Om vi säger att svaren visar att hälften av klassen har förstått en ekvation och den andra hälften inte gjorde det är det inte särskilt bra. Då har jag upptäckt att det bästa sättet att få fler att förstå är att låta eleverna som hängde med första gången förklara hur det ligger till för de övriga. Det ger ett bättre resultat än när jag själv gör det. Det beror på att eleverna befinner sig på samma nivå och har en större förståelse för var de speciella svårigheterna ligger. Lite provocerande menar Da-

niel Barker, att den traditionella läraren som sitter inne med alla svar och delar med sig av sina kunskaper genom föreläsningar, har spelat ut sin roll. – Missförstå mig rätt, jag anser att läraren och lärarens roll är jätteviktiga. Men när jag hade undervisat i tio år märkte jag att mina elever inte lärde sig mer av mina föreläsningar än när jag var nyutexaminerad. Detta trots att jag hade utvecklats som föreläsare, pedagog och ledare i klassrummet – och mina elever tyckte jag var en bra lärare. Då måste man våga pröva nya vägar och utveckla lärarrollen.

» Ny forskning tycks bekräfta att arbetssättet förbättrar barnens inlärning. « Bland andra John Hattie, världsberömd professor i pedagogik, har påvisat detta både kvalitativt och kvantitativt. På Norra Real mäter man också resultaten, bland annat från de nationella proven. – Tyvärr kan vi ännu inte påvisa att resultaten har förbättrats, säger Daniel Barker. Men jag märker en


– Formativ bedömning ger mig en helt annan inblick i hur mycket eleverna verkligen har förstått, säger Daniel Barker, gymnasielärare i matematik och fysik.

FORMATIV BEDÖMNING I KORTHET  Förtydliga mål och bedömning för eleverna – och forma undervisningen efter bedömningen.   Synliggöra var man befinner sig i lärandeprocessen – problemlösning en metod. Då kan eleverna inte bara upprepa vad som står i läroboken.  Återkoppling – eleverna förstår vad de ska göra för att inte upprepa samma misstag!  Kamratbedömning – eleverna kan ha alternativa sätt att presentera en lösning!  Forum för formativ bedömning – öppet både för lärare och elever. Eleverna ska bli bättre på att bedöma sina egna kunskaper.

Tidskriften Folkuniversitetet 23


annan atmosfär i klassrummen med fler aktiva och engagerade elever. Men det är bra att vissa har en sund skepticism mot metoden. Vi vill ju se resultat också! Pernilla Lundgren är FoU-samordnare vid utbildningsförvaltningen i Stockholm stad och expert på bedömning. Hon menar att det krävs ett öppet och tillåtande klimat, både inom den svenska skolan och i klassrummen, om formativ bedömning ska bidra till förbättrade resultat. – Grunden för formativ bedömning är att läraren hela tiden söker återkoppling från eleverna. Att läraren får veta hur det går i undervisningen och därigenom får besked om vad som behöver förändras, säger hon. Återkoppling är ett nyckelord i formativ bedömning. Det handlar både om återkoppling från eleverna till läraren, och tvärtom, men också om feedback eleverna emellan, det som kallas kamratbedömning. Feedback eller återkoppling måste dock förmedlas på ett konstruktivt sätt om det ska vara effektivt. – Generellt är ordet »bra« väldigt överutnyttjad i den svenska skolan. »Bra«, »ok« liksom en siffra eller en bokstav är exempel på en kortfattad återkoppling som inte främjar elevens fortsatta utveckling, säger Pernilla Lundgren. En annan förgrundsgestalt inom

formativ bedömning är Helena Wallberg, specialpedagog och gymnasielärare vid Täby Enskilda gymnasium. Nu aktuell med boken Formativ bedömning i praktiken – från värdering till förståelse. 24  Helena Wallberg, Foto: Privat

Vi får fler engagerade elever med metoden, anser Daniel Barker.

Hon har arbetat med formativ bedömning sedan slutet av 90-talet. – Det var långt innan jag visste vad formativ bedömning var, säger hon med ett skratt. Innan dess jobbade jag 60 timmar i veckan, men fick ändå inte de resultat jag Helena Wallberg. ville från eleverna. Så på typiskt lärarmanér ansträngde jag mig lite till. Istället för att tydliggöra mål och medel, och låta eleverna göra en del av jobbet, säger hon. Helena Wallberg menar att det krävs mer utbildning i bedömning på landets lärarhögskolor. På många håll tas ämnet bara upp i en fempoängskurs. – I dag säger alla att de jobbar

med formativ bedömning. Men det krävs mer än bara ord, eftersom det är ett nytt förhållningssätt med fokus på kunskap och betydelse. Jag märker att jag får med mig eleverna på ett helt annat sätt och att vi har roligare på lektionerna. Som en av mina elever sa: »Vad mycket vi lär oss, fastän det inte känns jobbigt« Hon anser att formativ bedömning går att använda i alla typer av undervisning; från studiecirklar till fortbildningar på arbetsplatsen. – Liknande tankar återfinns i mycket av managementlitteraturen. Att ha tydliga mål, återkoppling och ett aktivt inlärningssätt fungerar överallt i samhället. Men vi måste lära oss att bedömning inte är värderande, utan ett sätt att utvecklas och lära sig mer. Det är ett bra sätt även för vuxna att bli sedda i en inlärningssituation.


Dilemmat

Kulturens olidliga onyttighet mina Friberg, koordinator, balettakademien i göteborg Är kulturen onyttig? Nej, kulturen är en nödvändig del i framtidens lösningar. Men det märks inte om vi hela tiden utvärderar den utifrån ekonomiska modeller.

»

Jag har själv fallit i fållan; jag har gått över på mätivrarnas och ekonomernas sida och försökt förklara »nyttan« och »samhällsvinsten« med humaniora: – »kulturella och kreativa sektorers högre omsättning« eller »vi blir friskare av kultur«! Ack, fåfänga försök. Nej, dags att dribbla över bollen till rätt planhalva: vägra befatta dig med den mätbarhetsepidemi som genomsyrar vår tid. Jag befriar dig härmed från »New Public Management« chipet du har inprogrammerat i skallen! Lyssna nu; Meningsskapandet är humanioras bidrag till samhället. Kulturen gör att vi får ökad förståelse för våra livsbetingelser;

vi blir mer människor helt enkelt, inte alltid bättre eller friskare, utan mänskligare med allt vad det innebär. Historielöshet, svårighet att tänka

kritiskt eller att se samband i människors sociala system; det som humaniora och estetiken lär oss, är en av de viktigaste kunskaperna inför framtidens utmaningar i klimat-och arbetsmarknadskris och finansbubblor. Under finanskrisen fanns uppenbara signaler om vad som höll på att hända, som inte fångades upp av tjänstemän inom finanssektorn, delvis på grund av deras bristande kompetens i bland annat humaniora, vilket nu åtgär-

das på business schools runt om i världen. Kritiskt tänkande och självständighet har en livsviktig roll i det europeiska samhälle som just nu har farliga, fascistoida, tendenser, där din förmåga till handling, nytta och köpkraft utgör grunden för ditt existensberättigande och medborgarskap. Om empatin i samhället ökar och den förändringen är kopplad till konstnärlig aktivitet, hur mäter vi det? Är det så vi tryggar framtiden för kulturellt utövande, genom att garantera ett kvitto på dess värde? Ordna istället utrymme för den fria konsten att utvecklas och för konstutövare att försörja sig; kulturnyttjare och utövare är till sitt väsen inte möjliga att paketera in i en affärsplan; de är nämligen passionsdrivna och motsatsen till effektiva resursutnyttjare. 

«

foto harald nilsson

Humanioras utmaning inför framtiden är att inte spela med i nyttospelet, utan tvärtom formulera alternativ till det.

 Tidskriften Folkuniversitetet 25


En dag på … 3.

1.

På Folkuniversitetet

2.

Daniel Jonlund är rektor på Folkuniversitetets Gymnasium i Trollhättan. Här går 235 elever på samhälls-, ekonomi- och estetprogrammet. Nytt för i år är inriktningen mot film och teater. En tjej stoppar Daniel i korrido-

ren. Hon går på estetprogrammet och vill byta inriktning. Daniel tar sig tid att lyssna uppmärksamt även om han har lite bråttom. Undersökningar visar att hela 80 procent av en rektors arbetstid går till att prata. Just denna onsdag började med ett så kallat »västbusmöte«. – Det är en mötesform där sjukvård, socialtjänst och skola samarbetar kring elever som är i stort behov av hjälp, förklarar Daniel. På så sätt ska inget falla mellan stolarna. Gymnasiet ligger i Trollhättans kulturhus som drivs av Folkets hus. I huset finns teater, bio, restaurang, konstutställningar och stadsbib26  Tidskriften Folkuniversitetet

liotek. Under lunchen pratar Daniel med arbetslagsledarna. Vid senaste friluftsdagen var det många som inte dök upp. Lärarna vill att eleverna ska förstå att de har en överenskommelse med skolan och med varandra. Daniel är inne på sitt tredje läsår som rektor. Innan dess var han lärare i filosofi, svenska och religion. Han hade många idéer kring marknadsföring och pedagogisk utveckling och fick allt mer ansvar för sådana frågor. Att vara rektor är ett varierande och ansvarsfyllt arbete, där han upplever att han kan påverka mycket och realisera idéer. – Som idag: Det kommer syriska

08.00

På jobbet

09.00

»Västbusmöte«

11.30 Lunch med arbets- lagsledarna 13.00 Träffa elevambas- sadörerna 14.00 Utvärderingsmöte för chefer i distrikt väst 16.00 Möte med rese- gruppen 17.00

Hem till barnen

21.30 Läser något och

kollar mejlen


4.

5.

1.  Daniel Jonlund på språng. 2.  Skolan ligger i nyrenoverade lokaler i Trollhättans kulturhus. 3.  Daniel har lunchmöte med arbetslagsledarna. 4.  Daniel Jonlund med eleverna Anna-Sara Schultz och Felix Dahlberg. 5.  Några studentmössor blev kvar efter examen.

flyktingar hit och de behöver vinterkläder. En lärare föreslog att vi organiserar ett projekt och fixar det. Eleverna engagerade sig direkt. Något som är svårt är att ofta tvingas fatta beslut trots bristande underlag. – Om man inte fattar något beslut alls, blir det kanske ännu värre så man måste bestämma sig även om man inte vet vad den bästa lösningen är. Efter lunch träffar Daniel skolans

elevambassadörer. De är med på öppet hus, gör skolbesök och tar emot skuggare. Så fort han kommer in i rummet frågar någon »Daniel, kommer det här att ta lång tid? Vi

måste gå tidigare.« Eleverna är precis på gränsen mellan lite bångstyriga ungdomar och självständiga vuxna. De deltar aktivt med sina åsikter och förslag. – Kommer det vara som förra året, att varje program har någon aktivitet på öppet hus? – Ja, vi kör samma koncept, om inte ni tycker att något behöver förbättras? – När man visade runt grupperna så hittade vi ibland inte lärarna, säger en elev. – Ok, så vi ska se till att det alltid är lärare vid träffpunkten? – Ja, annars får vi gå runt och leta. Telefonen ringer. Det är Daniels

äldsta son som är på väg till badhuset och har glömt pengar. Daniel bor med sin familj i Trollhättan. Efter arbetsdagen ska han laga mat åt sina fyra söner. Om han får en stund över läser han på lite om skolforskning. Parallellt med jobbet läser han

på rektorsprogrammet och går en kurs i skolutveckling. Han är också ett stort Barcelona-fan. Varje år åker familjen till Spanien och går på match. Han och barnen brukar diskutera taktik tillsammans. – Jag försöker få grabbarna att bli lika intresserade som jag är, skrattar han. Text&foto klara johansson  Tidskriften Folkuniversitetet 27


Goda exempel

  – Varför ska vår skola stänga när den fungerar så bra? undrar eleven Mohammed Irheem.

Integrationsminister Erik Ullenhag besöker en sfi-lektion i Malmö.

politiskt beslut som väcker starka känslor Folkuniversitetet förlorade upphandlingen av Sfi i Malmö, trots åtta år av bra verksamhet. Deltagarna gick samman för att demonstrera och bearbeta beslutsfattarna. Nu har Sveriges första studentkår för sfi-studenter bildats. – Vem bestämmer i Sverige? frågar Erik Ullenhag, integrationsminister i Sverige. Det pågår lektion i sfi, svenska för invandrare, i gamla U-båtshallen på Folkuniversitetet i Malmö. Integrationsministern är på besök och studenterna och lärarna har just fått veta att deras skola måste stänga efter att ha förlorat en offentlig upphandling om sfi i Malmö stad. Upphandlingen innebär att sfi på Folkuniversitetet måste lägga ner efter åtta års arbete med att utveckla och kvalitetssäkra det som är inkörsporten till det svenska samhället, undervisning i det svenska språket. Erik Ullenhags prat om demokrati med eleverna kan plötsligt ses i ett nytt ljus. 28  Tidskriften Folkuniversitetet

Varför ska vår skola stänga när den är bra? frågar eleverna honom. Han börjar förklara lagen om offentlig upphandling (LOU) versus kundvalssystem. Svensk byråkrati när den är som snårigast och mest komplicerad. Mohammed Irheem kommer från Palestina och han är både ledsen och orolig inför framtiden om sfi på Folkuniversitetet lägger ner. – Detta är bästa skolan i Malmö. Här finns mål och tydlighet. Vi elever är människor och inga leksaker. Malmö stad borde fråga oss vilken skola vi vill gå på, säger Mohammed Irheem. Det är uppriktiga känslor av förtvivlan i klassrummet och ingen kan fly från att känna med

Mohammed. Inte ens Sveriges integrationsminister. – Jag flyr inte från ansvar. Jag kommer att ta detta med mig när jag äter lunch med Malmös kommunalråd, säger Erik Ullenhag – Det ni kan göra är att prata med era kommunalråd i Malmö, skriva protestlistor och demonstrera om ni är missnöjda med att skolan ska stänga. Denna händelse blev startskottet till en flera veckors lång bearbetning av Malmös politiker och massmedia. Eleverna drog igång en protestlista med namnunderskrifter och arrangerade tillsammans med elever från två andra drabbade utbildningsorganisationer en demonstration som gick från Stortorget i Malmö till Stadshuset, för att överlämna listan med namnunderskrifter till Malmös kommunalråd.


Flera hundra deltog i demonstrationen där man tillsammans skanderade ”Vi vill välja skola”. Dessutom lämnade Folkuniversitetet in en begäran om överprövning av upphandlingen. – Det behövs långsiktighet för att få optimal kvalitet i utbildningsverksamhet. Kundval i jämförelse med LOU (lagen om offentlig upphandling) kan ge en sådan långsiktighet till skillnad från fyraåriga avtalsperioder som brukar vara resultatet av LOU. Varför inte bara fråga deltagarna vilken skola de tycker är bäst? säger Ulrika Hall verksamhetsledare för sfi på Folkuniversitetet. Folkuniversitetets begäran om överprövning har lett till att sfiuppdraget på Folkuniversitetet har förlängts i tre månader. Det är en delseger men efter dessa tre månader vet ingen vad som kommer att hända. Men eleverna fortsätter att kämpa för sin skola och sin rätt till kvalitetssäkrad sfi utbildning. Sfi-elever i Malmö bildar den första studentkåren för sfi-studenter i Sverige med uppgift att bevaka studenternas intressen. – Det har fört oss alla samman för att försöka försvara sfi-studenternas intressen, säger Alaa Khalil sfi-student på Folkuniversitetet i en intervju på Radio Malmöhus. Förhoppningen är att den nya studentkåren inte bara ska omfatta sfi-studenter i Malmö utan så småningom även studenter i övriga Skåne. Eller varför inte i hela landet? Text&foto Anna Svensson Eleverna demonstrerar för sin skola och för att få behålla sin sfi-utbildning.  Tidskriften Folkuniversitetet 29


Johannes Finnlaugsson lär ut hur man får publiken att skratta.

Peter Nilsson, deltagare på kursen, har Johan Glans som förebild.

lär dig att dra ett skämt Det är en vanlig måndagskväll i oktober och löven har sakta börjat skifta färg på träden. På Folkuniversitetet i Malmö träffas åtta deltagare för att göra något ovanligt – en kurs i ståuppkomik står på schemat. Längst fram i klassrummet står lä-

raren Johannes Finnlaugsson och gestikulerar, bredvid honom ett mickstativ. Deltagarna på kursen skiftar i ålder och bakgrund men alla är förenade av samma passion; att få människor att skratta. Peter Nilsson har kört hela vägen från Broby i Norra Skåne för att gå den här kursen. – Jag har alltid velat se hur det är att vara ståuppkomiker. Jag har tidigare spelat i olika revyer och det bästa som finns är när stämningen höjs och jag lyckas få publiken att skratta, säger Peter Nilsson. Johannes uppmuntrar deltagarna att hitta tre ben, det vill säga tre saker hos sig själva man kan skämta om. En deltagare berättar om sina tre saker; hon är tjej, hon är invand30  Tidskriften Folkuniversitetet

rare från Iran och hon arbetar som tandhygienist. En kille berättar att han är dansk, nyskild tonårspappa och att han arbetar som gynekolog. Bara han säger det utbryter skratt i klassrummet. – Alla kan bli roliga. Det handlar om att vrida och vända på saker istället för att se verkligheten som den är. För att vara rolig måste man våga göra det oväntade och ta risker, säger Johannes som arbetat med ståuppkomik sedan 2009. Associationer är viktiga inom ståuppkomiken. Att ligga steget före publiken. Ibland kan det vara svårt att avgöra hur långt man ska gå, vad man kan skämta om egentligen. Det kan vara en fin skiljelinje

mellan om jag vill att publiken ska bli upprörd eller om jag bara vill att de ska ha kul. Ett råd är att bestämma vilket man vill uppnå innan man går ut på scenen menar Johannes. – Jag hoppas att jag kan skriva ett manus och göra min egen show efter den här kursen, säger Peter Nilsson som har Johan Glans som förebild. Läxan till nästa tillfälle är att tänka

till kring de så kallade tre benen och Johannes uppmanar deltagarna att hitta motsättningar och överdrifter. – Mitt mål som lärare på kursen är att lära ut mallar och trick som deltagarna kan ta stöd i när de vill få folk att skratta. Men ändå få varje deltagare att behålla sin egen unika humor och hitta sin stil. text anna svensson foto lotta åberg


Goda exempel

på Kurs varannan vecka Deltagare ställer allt högre krav på flexibilitet. Många är intresserade av korta kurser och workshops. Andra kan kanske inte binda upp sig att mötas varje vecka. För dem erbjuder Folkuniversitetet varannanveckaskurser. Efterfrågan på kurser varannan vecka växer. Folkuniversitetet ger dem nu på fjorton orter i allt från språk till foto och bokföring. En del tycker att det tar för mycket tid att gå på kurs varje vecka och för dem som har barnen varannan vecka är upplägget perfekt. I Stockholm erbjuds till exempel en grammatikkurs i svenska som främmande språk med inriktning på skrivande. Daniel Brånn är lärare för kursen och tycker att upplägget fungerar bra. Han ger deltagarna en skrivuppgift varje lektion. De får

respons via mejl mellan tillfällena och muntligen när de ses nästa gång. – På kurserna varannan vecka sker mycket kommunikation via mejl eller communityt, säger han. Då blir det Daniel Brånn hela lite mer formellt. Det tar längre tid att lära känna varje elev. En av Daniels Brånns elever, Héctor García Peña, är i alla fall mycket nöjd.

– Kursen är fantastisk. Läraren är väldig bra och kompetent. Jag tycker att det blir bättre med varannan vecka framför allt för oss som jobbar, säger han. Då har man mer tid att förbereda sig till nästa Héctor García Peña träff. Daniel Brånns tycker även att konceptet passar bra till andra ämnen. – Det passar i stort sett alla kurser där det gäller för eleverna att producera själv, och redovisa resultatet under nästa lektion, de flesta konstnärliga kurser till exempel. Text klara johansson

gränslös dans för alla I Umeå under Balettakademiens paraply »Gränslös Dans« hittar Vad är svårast? Inget är svårt. Det är bara kul! man dans för barn och unga med funktionsnedsättning. Vad tycker du om din danslärare? Det finns Danskul för de lite yngre

Å han är jättejätte  bra. Han är bäst!

barnen, Showdans grön från 13 år för de som inte dansat tidigare och Showdans Röd som är en 15 plusgrupp med ungdomar som dansat ett tag.

Brukar ni ha uppvisningar?

Ja! Det är roligt! Första gången var jag nervös, men sen nu är man inte nervös längre, man är så van. Det är roligt att visa vad man kan och att man vågar.

Amanda Karlsson går Showdans

Kommer du att fortsätta dansa?

Röd och har varit med ända från starten.

Hur länge har du dansat och hur började det?

Flera år. Det var en kompis som berättade om dansen och då ville jag börja. Vad är roligast?

Att det känns bra. Det är härligt att röra kroppen.

Amanda Karlsson älskar att dansa.

Jaaa, jag kommer aldrig att sluta dansa. Så länge jag har aktiviteter kommer jag att dansa. Jag älskar dans. Jag brukar dansa hemma själv hur jag vill. Mina föräldrar får inte titta på då när jag dansar hemma. De får bara titta på när jag dansar på föreställningar. Text anna östman styrke foto johan Bäckström  Tidskriften Folkuniversitetet 31


Online Distansutbildning är inte något nytt – men kan en ny form av undervisning på nätet bana väg för folkbildning och livslångt lärande?

tusentals läser gratis på distans

D

iskussionen om distansutbildning har uppkommit efter att en ny form av onlineundervisning har etablerat sig globalt och miljoner människor har redan utbildat sig på detta sätt. Det handlar om massiva öppna onlinekurser, MOOC (Massive Open Online Courses).

Utvecklingen tog fart 2011 när Klas-Herman Lundgren två lärare vid Stanford i USA testade att ge en öppen onlinekurs om artificiell intelligens. Plötsligt läste 160 000 studenter från 190 länder kursen – och 23 000 av dem fullföljde också studierna. Sedan gick det snabbt. Idag finns ett hundratal kurser. De är gratis och vem som helst kan anmäla sig. Studierna kan ske var som helst – men de ger inga akademiska poäng eller examina. Samtidigt har några av världens mest kända universitet nu flera av sina bästa kurser tillgängliga på nätet. Det handlar inte heller bara om filmade föreläsningar, utan de flesta av kurserna är interaktiva och välstrukturerade. Möjligheterna att nå dem som inte sökt sig till folkbildning eller högskola är stora – och även för att skapa 32  Klas-Herman Lundgren, Foto: Gustaf Waesterberg

ett livslångt lärande på riktigt. Genom öppna gratiskurser på nätet kan trösklarna sänkas både för dem som vill prova för första gången och för dem som vill lära sig något nytt längre fram i livet. I områden med dålig tillgång till högre utbildning kan det få extra stor betydelse. Ett tänkvärt exempel är hur en 16-årig pojke i Ulan

Bator fick bästa betyg i en avancerad elektronikkurs från MIT i USA – något som bara 340 av 150  000 kursdeltagare hade lyckats med. Det finns dock en risk att lärosäten och folkbildning i Sverige får ny konkurrens. Vad händer när allt kapital kring tjänster som Google och Facebook börjar intressera sig för att erbjuda utbildning som en produkt? Det kan bli en helt ny utmaning för både högskola och folkbildning. Rätt använt kan dock MOOC ge nya utbildningsverk-

tyg och vägar för att nå ut brett till nya målgrupper. MOOC kan förändra synen på hur bildning och utbildning bör ske – men samtidigt ska vi inte glömma att mänskliga interaktioner alltid kommer att behövas. text Klas-Herman Lundgren Projektledare Vetenskap & Allmänhet, VA


r om Mooc, Vill du veta me )? online courses (Massive ope n g .or ra se ur co w. : ww Kolla in länkarna w.udacity.com ww • rg x.o ed w. ww

Foto: Juri Arcurs/Mostphotos  33


Aktuellt hos oss

bra betyg för Skrivarakademin Åtta av 2013 års debuterande författare är tidigare elever på Skrivarakademin.

Hip-hop med tema framtiden

Caroline Nylander, Du satt på Karlavagnen, Forum

Kulturverket och Balettakademien i Umeå satsade på årets hiphopupplevelse Fair Ground, som hade tema framtiden. På scenen stod bland andra Looptroop Rockers och Cleo, dansare från Balettakademien, och en barnkör tillsammans med symfoniorkestern, berättar Christine Thörnqvist från Balettakademien.

Åsa Rosén, Cirkus Caramba och eldslukarmysteriet, Rabén och Sjögren Boel Bermann, Den nya människan, Kalla kulor

Jämställd musikscen i Dalarna

Ina Ekegård, Schimpansen från Munkfors, Idun Solveig Vidarsdotter, Isvittring, Frank förlag

– Det ska bli spännande och roligt att få medverka till fortsatt utveckling av en fin organisation, säger Stig-Olov Blixt.

Gabriella Åström tröttnade på mansdominansen i musikbranschen. Hon startade ett projekt där målet är en jämställd scen i Dalarna under 2014. Hon har även startat Facebookgruppen »Jag är musiker och kvinna« som har nästan 600 medlemmar. Gabriella Åström ansvarar för musikverksamheten på Folkuniversitetet i Falun.

läs mer om och av stig-olov, s.35

foto klara johansson

foto kombo

Blixt ny rektor i väst

Eva Rydinger, Fotografen Ordberoende förlag Ebba Range, Kristalläpple Litet förlag Anne-Lie Högberg, Det kommer aldrig mer vara du, Litet förlag Rouzbeh Masarrat Agah, FTL, Ordfront

De bloggar om forskning I region syd arbetar Folkuniversitetet för att utveckla sin forskningskommunikation. Projektledarna Sofia Halth och Lisa Moraeus har startat bloggen www.fuforskning.wordpress.com och twittrar på @fuforskning. Under hösten har de hållit workshops med kollegorna.   – De har fått brainstorma kring ett projekt om vanliga myter och åsikter, berättar Sofia Halth. Stämmer myterna eller säger forskningen någonting annat? Sofia Halth

foto øyvind sviland

34  Tidskriften Folkuniversitetet


Ledare

stig-olov blixt är rektor för folkuniversitetet i göteborg. foto martin lundin

Att leda i utveckling Stockholmsstiftelsen 80 år 1933 bildade några studenter vid Stockholms högskola en förening som skulle ge kurser och föreläsningar för allmänheten. Det blev startskottet för studieförbundet Folkuniversitetet. Stockholmsstiftelsen firade sin födelsedag i oktober. Kvällen firades i Vinterviken med middag och uppträdande av Balettakademiens andraårselever. foto tony oldenburg

Nytt intranät växer fram Nu utbildas intranätsredaktörer och det nya intranätet fylls med innehåll inför lanseringen. I konferensen Aktuellt i First Class finns en frågelåda där alla kan ställa frågor och läsa svar om intranätet. För att lära dig mer om mailsystemet Outlook kan du kika på guiderna på http://support.folkuniversitetet.se.

I september började jag som tillförordnad rektor för stiftelsen i väst. I tio år har jag arbetat på värmlandsavdelningen och varit med om en enastående resa – från den lilla avdelningen i Karlstad, till en stor verksamhet i Värmland, Dalsland och Skaraborg. Resan har inneburit många möjligheter till nya arbetsuppgifter för vår personal. Men också nya krav på organisation, professionella roller i staber, nya stödsystem och ett nytt ledarskap. Ett ledarskap byggt på att vi är ett studieförbund med mångfasetterad verksamhet – allt från yrkeshögskoleutbildning till kulturverksamhet på äldreboende. Nyckeln för vår utveckling har varit ett entreprenöriellt ledarskap där personalen ges möjlighet att utveckla nya verksamheter, samtidigt som det finns en struktur i vardagen. Detta kan låta som en omöjlig kombination. Men det är den utmaning som vi, i tider av snabba förändringar, måste lära oss leva med. Vi måste acceptera att den perfekta organisationen eller det perfekta ledarskapet inte finns. Ska vi konkurrera med utbildningsarrangörer som arbetar med samma koncept över hela landet och med hela utbildningar på distans, krävs att vi arbetar professionellt i vår verksamhet och samverkar över avdelnings- och stiftelsegränser. Kan vi nå fram till ett arbetssätt, där god kommunikation, gott bemötande och det praktiska arbetet står i fokus mer än organisationsstrukturer, har vi kommit en bit på vägen.

Just nu …

<

Bäst just nu: Att vara frisk.

<

Sämst just nu: Att jag missar älgjakten.

 Tidskriften Folkuniversitetet 35


posttidning b tidskriften Folkuniversitetet Box 26152 100 41 Stockholm

Visste du att … under 2012 hade vi 400  000 studietimmar i estetiska ämnen och att 59  000 personer deltog i kurserna.

Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet 4, 2013  

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller omvärldsbevakning, utveckling inom pedagogik och ledarskap samt goda exempel från Folkuniversitetet...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you