__MAIN_TEXT__

Page 1

folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet

#3,

september 2013

UNGA UTAN JOBB –VILK A SIFFROR K AN VI LITA PÅ ?

DEN SNÅRIGA UPPHOVSRÄTTEN SFI-PODD I MALMÖ TIPS PÅ DIGITALA VERKTYG MILJONPROGRAMMET DET »FLIPPADE« KLASSRUMMET


KLARA JOHANSSON CHEFREDAKTÖR foto karin all

Vilka siffror kan vi lita på? I det här numret försöker vi reda ut det här med arbetslöshet bland unga. Hur många är arbetslösa och vilka åtgärder behövs för att de ska kunna skaffa ett jobb? Förhoppningsvis kan artikeln vara en bra bakgrund för diskussioner om vad Folkuniversitetet kan bidra med.

Jag tror att det är viktigt att det alltid finns möjlighet att göra något aktivt när man har hamnat mellan jobb; gå en annan utbildning, lära sig något, inte känna sig fast. Systemet och administrationen runt den som är arbetslös måste göra plats för det, främja det. Det är lätt att bli uppgiven om vardagen är full av motgångar och återvändsgränder. Här i tidningen kan du också läsa om hur det är att vara jobbcoach, du får följa med en lärare som arbetar enligt pedagogiken »the flipped classroom« och vi träffar en forskare som har räknat på miljonprogrammens upprustning.

Tidskriften Folkuniversitetet Nr 3, sept 2013 Årgång 34 Ansvarig utgivare Michel Wlodarczyk Redaktion Klara Johansson 08-679  29  63 Lotta Åberg 08-679  29  60 Grafisk form Karin All 08-679  29  57 Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Tina Prestberg, Uppsala  Egon Andersson, Göteborg Anna Svensson, Lund  Christine Thörnström, Umeå  Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679  29  50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, november Omslag Illustration: Chrissie Abbott/ NU agency LJÖMÄRKT MI

341 091

Folkuniversitetet är ett studieförbund. Vår verksamhet omfattar folkbildning och vuxenutbild-

MER …

ning, skolor samt utbildning för organisationer och företag

Ser fram emot Nytt

Saknar Game

intranät på gång!

of Thrones.

2  Tidskriften Folkuniversitetet

Vi består av fem olika stiftelser med säten i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå.


MILJONPROGRAMMET /14 Vad säger forskningen?

EN DAG PÅ FOLKUNIVERSITETET /26 Lena Harrysson jobbar med kundservice

Innehåll

PÅ KURS I VALPARAISO /28 Internationellt utvecklingssamarbete

omvärld

på folkuniversitetet

Hur stor är arbetslösheten bland ungdomar egentligen?  / 6

Fullt upp i receptionen  / 26

Dags att rusta upp miljonprogrammet?  / 14 Poddradio – »ljudet av vänskap«  / 16 Monika Ahlberg om männniskors relation till mat  / 18 pedagogik

& ledarskap

Tips på digitala verktyg i jobbet  / 20

Språk och samhällsfrågor i Chile  / 28 Föräldrar får verktyg för att stötta  / 30 Skrivarinspiration på klipporna  / 31 Sfi-podd i Malmö  / 31 Den snåriga upphovsrätten  / 32 Satsa på individen!  /35

Det uppochnedvända klassrummet  / 22

MONIKA AHLGREN /18 Tror på mer närproducerat i köket

Dilemmat med att vara jobbcoach  / 25  www.folkuniversitetet.se/tidskriften 3


Noterat

I deltagarundersökningen kommer 10  000 personer att få en enkät via SCB. En rapport beräknas komma under hösten.

Den fjärde fredagen i september, 27 september, är utlyst som Researchers’ Night av EU-kommissionen.

CIRKELLEDARE- OCH DELTAGARE UNDER LUPP Folkbildningsrådet genomför just nu två stora undersökningar; en om cirkelledare och en om cirkeldeltagare.   – Cirkelledarstudien handlar om vad som definieras som kunskap och kompetens bland studieförbunden vad gäller cirkelledare, berättar Karin Darin på Folkbildningsrådet. En rapport beräknas komma under hösten.   I deltagarundersökningen kommer 10  000 personer att få en enkät via SCB. Frågorna bygger till stor del på tidigare studier som Folkbildningsrådet har genomfört.   – I årets undersökning ska kopplingen till statens syften vara mer framträdande, säger Karin Darin. Resultatet av deltagarundersökningen beräknas vara klar till våren 2014. 4  Tidskriften Folkuniversitetet

EN FREDAG FÖR FORSKNINGEN Runt om i Europa erbjuds hundratals aktiviteter som ska visa hur spännande och kul forskning är. Målgruppen är den breda allmänheten, inte minst barn och unga. Evenemangen kommer att innehålla experiment, workshops, prova-på-aktiviteter, vetenskapsshower, utställningar, science cafés och andra möjligheter att möta forskare. I Sverige knyts aktiviteterna samman under det gemensamma namnet Forskarfredag och koordineras av föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA.


Noterat NYTTAN MED FOLKLIG BILDNING Läs om vad folkbildningen bidrar med till samhället och hur socialt, kulturellt och teknologiskt kapital påverkar ekonomin. Texterna är skrivna av forskare från olika discipliner. Boken ger en förståelse för folkbildningen och dess villkor. www.folkbildning.net/fb-forskning.

RUMÄNIEN I FOKUS PÅ BOK-OCH BIBLIOTEKSMÄSSAN 26–29 september går årets bokmässa av stapeln i Göteborg med Rumäniens litteratur och kultur i fokus. Flera av Rumäniens främsta författare och exilförfattare deltar. Årets program för Forskartorget innehåller ett 80-tal programpunkter om allt från huliganism till barnlöshet.

FÖRSENAT FÖRSLAG FRÅN FRISKOLEKOMMITTÉN Friskolekommittén, en blocköverskridande grupp (utom V) ledd av Lars Leijonborg lämnade innan sommaren sina förslag på förändringar inom friskolor. Förslaget innebär bland annat att kommunerna får större möjlighet att stoppa nya etableringar, att anställda ska omfattas av meddelandeskydd och att offentlighetsprincipen ska gälla. Kritiken mot kommitténs arbete lät inte vänta på sig och många menar att förslagen är urvattnade och att man kringgått de stora frågorna, exempelvis frågan om vinster och om vilka som ska få driva friskolor. Mer information om kommitténs förslag finns på www.slideshare.net/ rodaberget/friskolekommitten

Birgitta Ohlsson

KONFERENS OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Den 16 oktober kan du lyssna till demokratiminister Birgitta Ohlsson och höra Johan Persson och Martin Schibbye berätta om pressfrihet och kärlek på Folkbildningsrådets konferens. »Folkbildning och mänskliga rättigheter«.    Alla programpunkter direktsänds på www.folkbildning.se/så följ med där.  Tidskriften Folkuniversitetet 5


Omvärld

»Den generation som Svenskt näringsliv beskriver som förlorad krymper betänkligt när man synar statistiken närmare«.

6  Tidskriften Folkuniversitetet


» En fjärdedel av de unga är arbetslösa. Det låter onekligen som att en hel generation slarvas bort. Om det vore sant. «

Allt beror på hur man räknar Text JOHAN FRISK Illustrationer CHRISSIE ABBOTT/NU AGENCY

– Det är ren galenskap att vi slarvar bort en hel generation på det här viset.

C

itatet kommer från Lotta Pettersson, regionchef för Gävleborg på arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv. Hon intervjuas i ett inslag på Sveriges Radio P4 Gävleborg i slutet av februari 2013. Det handlar om arbetslösheten bland ungdomar. Att den är så hög att en hel generation slarvas bort. Men citatet kommer också från Carl Ström, regionchef för Dalarna på Svenskt näringsliv. Och från Elisabeth Sandberg, regionchef för Jönköping. Och Karina Folkesson, regionchef för Västerbotten.

Och en hel rad andra regionchefer. Citatet är helt enkelt hämtat från Svenskt näringslivs pressavdelning som placerat det i munnen på ett antal regionchefer och förpackat det i ett pressmeddelande. När de lokala medierna har plockat upp pressmeddelandet, komplett med det braskande citatet, har budskapet spridits över landet att en hel generation är i fara. Bakgrunden till pressmeddelandet var att Statistiska centralbyrån hade publicerat siffror över arbetslösheten för 2012. Svenskt näringsliv plockade ut siffrorna för ungdomsarbetslösheten för varje region och kryddade med påståendet att siffrorna visade att »i nära hälften av länen är mer än en fjärdedel av de unga arbetslösa«.  Tidskriften Folkuniversitetet 7


Unga utan arbete – tre sätt att räkna på

Siffror 23,6 %* Arbetslösheten bland ungdomar enligt SCB. Räknat utifrån arbetskraften.

Långt i från alla får det svårt i sin etablering på arbetsmarknaden, säger Marwin Nilsson.

7,7 % Arbetslösheten i hela befolkningen enligt SCB. Räknat utifrån arbetskraften.

* Räknar man bort heltidsstuderande blir siffran 14,7 %

1. 12,3 % * Arbetslösheten räknad utifrån alla personer 15 – 24 år, inte bara arbetskraften.

* Räknar man bort heltidsstuderande blir siffran 6,8 %

2.

77 000

3.

ungdomar är varken i studier eller arbete 8  Marwin Nilsson, Foto: Camilla Veide

»Arbetskraften« är alla sysselsatta och arbetslösa. De som inte vill eller kan arbeta ingår inte där. Heltidsstudenter som söker arbete ingår, men inte andra heltidssstudenter.


» Även de som använder siffrorna litet slarvigt, för att inte säga bedrägligt, har rätt i sak. Arbetslösheten bland ungdomar är hög.« De talade också om hur ungdomsarbetslösheten bör lösas, framför allt genom sänkta ingångslöner.

S

ocialdemokraterna konstruerade ett liknande citat i våras, när partiets ekonomiskpolitiska talesperson Magdalena Andersson i olika forum spred budskapet att »ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast kring 25 procent«. En fjärdedel av de unga är arbetslösa. Det låter onekligen som att en hel generation slarvas bort. Om det vore sant. – I media kan man ibland få bilden av att det råder massarbetslöshet bland ungdomar, en del säger att en hel generation håller på att försvinna, men när man gräver i statistiken så visar den att det är en del som får det svårt i sin etablering på arbetsmarknaden men långt i från alla, säger Marwin Nilsson, analytiker på Arbetsförmedlingen. Marwin Nilsson är en av författarna till rapporten Unga på och utanför arbetsmarknaden som Arbetsförmedlingen publicerade våren 2013. Rapporten skrevs för att öka fokus på de som verkligen står utanför arbetsmarknaden, men också som en reaktion på hur statistiken används. – Det vi ville var att man fokuserar på de ungdomar som har det svårt, säger Marwin Nilsson. Den generation som Svenskt näringsliv beskriver som förlorad krymper betänkligt när man

synar statistiken närmare. Siffran som brukar användas, och som SCB publicerar varje månad, ligger runt 25 procent. Förra året var den 23,6 procent. Men den talar inte om hur många av det totala antalet ungdomar som är arbetslösa, utan hur många av de som ingår i arbetskraften som inte har ett jobb under den veckan då de blivit uppringda av SCB. De flesta ungdomar ingår inte i arbetskraften. Om man vill relatera antalet arbetslösa till hela gruppen ungdomar sjunker siffran till 12,3 procent. Men då ingår också de ungdomar som studerar på heltid och har sökt ett extrajobb. Många av dem ser sig i första hand som studerande och inte som arbetssökande. Tar man bort den gruppen ramlar arbetslösheten bland ungdomar ner till 6,8 procent. Frågan är hur många av de lokala medierna som skulle nappa om Svenskt näringsliv basunerade ut att en fjortondel av de unga är arbetslösa. Men även de som använder siffrorna litet slarvigt, för att inte säga bedrägligt, har rätt i sak. Arbetslösheten bland ungdomar är hög. Frågan är hur hög. Och vilka är egentligen de där ungdomarna? Att den officiella siffran inkluderar de som studerar på heltid beror på en internationell överenskommelse. Det är så man räknar internationellt. Sverige ändrade sitt sätt att räkna 2007, efter att i 20 år ha publicerat statistik som inte

inkluderade de heltidsstuderande. En effekt av att ta med studenterna är att om fler väljer att studera, vilket brukar betraktas som något positivt, så ökar ofta arbetslösheten. När SCB publicerade statistik för första kvartalet 2013 hade antalet arbetslösa för hela befolkningen ökat med 27 000 personer jämfört med samma kvartal året innan. Hela ökningen förklarades med ett ökat antal heltidsstuderande som söker jobb, de flesta ungdomar. Om man återgår till det gamla sättet att räkna, och tar bort de heltidsstuderande, hamnar arbetslösheten bland ungdomar (15–24 år) på 14,7 procent av arbetskraften. För befolkningen som helhet låg den på 7,7 procent.

A

rbetslösheten bland unga, alltså de som är 15–24 år, skulle med andra ord kunna beskrivas med någon av de här siffrorna: 23,6 procent (andelen arbetslösa av de ungdomar som ingår i arbetskraften). 14,7 procent (samma siffra fast utan de heltidsstuderande). 12,3 procent (andelen arbetslösa i förhållande till hela gruppen ungdomar). 6,8 procent (andelen arbetslösa i förhållande till hela gruppen ungdomar, med de heltidsstuderande borträknade). I den officiella debatten används ofta den högsta siffran, och det är  Tidskriften Folkuniversitetet 9


Anders Forslund är kritisk till användningen av de höga siffrorna för arbetslösa.

Ofullständiga gymnasiebetyg är avgörande för de som har svårt att få arbete anser Oscar Svensson.

Neet

Svenska studenter har inte studiemedel på sommaren, vilket ökar benägenheten att söka sommarjobb.

10  Anders Forslund, Foto: Linus Liljeberg   Oscar Svensson, Foto: Ungdomsstyrelsen


» Att Sverige är bland de sämsta i klassen vad gäller ungdomsarbetslöshet beror till stor del på att de flesta andra länder har ett lärlingssystem där lärlingarna får betalt. « också den som används för att jämföra ungdomsarbetslösheten mellan olika länder. Men på senare år har kritiken mot siffran blivit allt hårdare, och många av de som ändå vill använda den påpekar att det är viktigt att man förstår vad den står för.

E

n fara med att slentrianmässigt använda den högre siffran är att den ger ungdomar en felaktig bild av arbetsmarknaden. – Det finns en risk att man tror att det är kört innan man börjar, säger Marwin Nilsson. När Sverige började räkna ungdomsarbetslösheten på samma sätt som andra länder i Europa, steg den svenska siffran markant. Sedan dess har debattörer från olika läger kunnat hävda att den svenska ungdomsarbetslöheten är bland de högsta i Europa. Men siffran har varit omdebatterad, och i december 2012 fick SCB regeringens uppdrag att utreda hur jämförbara siffrorna egentligen är mellan Sverige och åtta europeiska länder (Nederländerna, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Danmark, Finland, Island samt Norge). Rapporten, publicerad i mars 2013, förde fram ett par förklaringar till de höga arbetslöshetstalen för svenska ungdomar. Att Sverige är bland de sämsta i klassen vad gäller ungdomsarbetslöshet beror till stor del på att de flesta andra länder har ett lärlingssystem där

lärlingarna får betalt, och därmed räknas som sysselsatta. En annan faktor som spelar in är att svenska studenter inte har studiemedel över sommaren, något som ökar benägenheten att söka sommarjobb. Många svenska ungdomar är arbetslösa kortare perioder, när man jämför långtidsarbetslösheten så ligger Sverige bra till. Den som håller fram den officiella siffran över antalet arbetslösa ungdomar för att beskriva problemet med ungdomsarbetslösheten, har en del att förklara.

A

nders Forslund, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, är en av kritikerna till användningen av de höga siffrorna. – Om man vill jämföra omfattningen av ungdomars problem på arbetsmarknaden är det bättre att använda NEET, då har man tydligt ringat in gruppen som har problem på arbetsmarknaden. De som söker feriejobb är inte indikator på ett problem. NEET står för »not in employment, education or training«, och beskriver ungdomar som varken arbetar eller studerar. I juni tillhörde 7,5 procent av svenska ungdomar den här gruppen, vilket är lägre än genomsnittet i Europa. Anders Forslund har kallat ungdomsarbetslösheten för ett skolproblem.

– Det är en ganska stor andel av dem som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden som har ofullständiga gymnasiebetyg, säger Anders Forslund. Samma sak säger Oscar Svensson, utredare på Ungdomsstyrelsen. – Att inte ha slutfört gymnasiet är utslagsgivande, den faktor som påverkar mest. Oscar Svensson är projektledare för Temagruppen Unga i arbetslivet, som är ett samarbete mellan Ungdomsstyrelsen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Temagruppen har bland annat tagit fram ett nytt sätt att räkna på ungdomsarbetslösheten där de utgår ifrån folkbokföringen, vilket gör att siffrorna presenteras med ett par års fördröjning. Under 2011 var det 112  100 personer mellan 16–25 år som varken arbetade eller studerade. De senaste åren har siffran legat på över 100  000 personer. Arbetsförmedlingen har tagit fram en annan siffra, 77  000, som beskriver unga mellan 16–29 år som varken har arbetat eller studerat i tre år i följd. Siffran har på senare tid använts i debatten av flera ledande socialdemokrater. – Det verkar som att allt fler refererar till unga som varken arbetar eller studerar, säger Oscar Svensson. Många av de unga som varken arbetar eller studerar har inte någon känd aktivitet; inga  Tidskriften Folkuniversitetet 11


Idén till projektet Unga in startade med att Fryshuset och Arbetsförmedlingen möttes på en gräsmatta i Almedalen på Gotland. Samtalet handlade om vad de tillsammans skulle kunna göra för den stora grupp unga som definieras som »unga utanför«, det vill säga de som inte studerar, jobbar, är inskrivna på Arbetsförmedlingen eller har försörjningsstöd.

Unga in

Hittills har projektet Unga in, i Göteborg, fångat in och haft möte med 200 ungdomar.

12  Tidskriften Folkuniversitetet


»Efter att ha börjat i Fryshuset i Stockholm 2009 blev ›Unga in‹ förra året nationellt, och finns nu på sex orter. «

bidrag, ingen arbetsmarknadsåtgärd.  Myndigheterna vet med andra ord inte vad de gör. För att nå de här personerna, vilka riskerar ett långvarigt utanförskap, har Arbetsförmedlingen startat projektet Unga in. Efter att ha börjat i Fryshuset i Stockholm 2009 blev Unga in förra året nationellt, och finns nu på sex orter. Magdalena Mackiewicz kom i kontakt med Unga in när hon gick en jobbsökarkurs på Fryshuset i Göteborg. Unga in hade precis startat i Göteborg och hon och en kompis brukade träffa projektledaren i det gemensamma köket. De frågade vad han gjorde här och han berättade om Unga in. – Vi brukade skoja med honom och fråga hur han, som gick omkring i kostym, skulle hitta ungdomar i förorten, säger Magdalena Mackiewicz. Det var i början av 2013, Unga in i Göteborg hade precis börjat söka efter marknadsförare och Magdalena hade varit arbetslös sedan augusti. Efter en vecka uppmanade projektledaren henne att söka jobbet. Hon sökte, och blev anställd.

T

anken med Unga in är att anställa ungdomar som själva har varit i den situation som de som de ska söka upp, som vet hur de har det och, inte minst, var de finns. En stor del av arbetet handlar om att skapa förtroende. – Arbetsförmedlingen har dåligt

rykte, men många är lata också och skyller på arbetsförmedlingen. De måste mötas på halva vägen, säger Magdalena Mackiewicz. Förutom att söka upp ungdomarna på stan tar Unga in kontakt med olika föreningar, frivården, ungdomsmottagningen och andra som kommer i kontakt med ungdomar. I början av året fick Magdalena kontakt med en kille via ungdomsmottagningen. Han var fast i arbetslöshet och missbruk och de bestämde att de skulle träffas. Han kom inte. När Magdalena var ute på stan och pratade med en grupp ungdomar kände hon igen hans röst. Han bad om ursäkt och till slut kom han till ett informationsmöte, och en arbetsförmedlare med goda kontakter ordnade jobb på ett lager. – Han har jobbat ett par månader nu, och säger att han vill hjälpa sina vänner, säger Magdalena Mackiewicz. Många av de som Magdalena och hennes kollegor får kontakt med är inte redo att börja arbeta. De kan ha psykiska problem, vara inne i ett missbruk eller kriminalitet. Förutom arbetsförmedlare har Unga in knutit till sig en studievägledare, en arbetspsykolog och en socionom. Kerstin Karlsson, studievägledare på Unga in i Göteborg, berättar att i Göteborg finns 2 000–2  500 ungdomar som lever utanför systemet. Hittills har Unga in fångat in och haft möte med 200 ungdomar. Sedan januari 2013 har 137 perso-

ner skrivit in sig på arbetsförmedlingen, av dem har 24 skrivits ut igen vilket innebär att de antingen har fått arbete, börjat studera eller hamnat i vad som kallas annan planering, vilket kan innebära att de tagits om hand i vården eller av en annan myndighet. En handfull har försvunnit. – Många av de vi träffar är där de är för att de känner sig väldigt åsidosatta i samhället, de känner att det inte finns någon chans att få något jobb, säger Kerstin Karlsson.

U

nga in ska fortsätta fram till 31 maj 2014. Ett av syftena är att ta fram metoder som arbetsförmedlingen kan använda i den ordinarie verksamheten. För Magdalena Mackiewicz råder ingen tvekan om att metoderna fungerar. – Vi behöver expandera, det här behöver bli standard på arbetsförmedlingen och det borde finnas i flera städer. Angeles Bermudez-Svankvist, före detta generaldirektör på Arbetsförmedlingen, efterlyste pengar och ett tydligt uppdrag från regeringen, men fick kalla handen. Innan Magdalena Mackiewicz ger sig iväg för att besöka ännu en fritidsgård tillägger hon: – Jag älskar mitt jobb. Att kunna hjälpa andra är det bästa som finns.

 Tidskriften Folkuniversitetet 13


»Miljonprogrammet dras ju med så många problem, kan vi inte bara riva och bygga nytt istället? Dessutom är det ju så fult!« Så låter det ibland om Sveriges hittills största byggnadsprojekt, som idag skulle kunna kallas Sveriges största renoveringsprojekt. text LOVISA HÖGBERG, doktorand i nationalekonomi på KTH.

Upprustning   – är det värt det ? M iljonprogrammet byggdes på 1960- och 70-talen för att komma tillrätta med låg boendestandard och bostadsbrist. Mest igenkända av miljonprogramshusen är de höga betonghus och de omgivande tre-fyravåningshus som ligger i monotona förorter över hela landet. Den tekniska livslängden på stammar och annan utrustning börjar lida mot sitt slut och energiförbrukningen är i vissa hus onödigt hög. Trots det har husen andra kvaliteter, som att lägenheterna ofta är välplanerade och ljusa. I flera delar av landet är det dessutom bostadsbrist igen, och det skulle ta lång tid att ersätta den stora del av vårt bostadsbestånd som utgörs av miljonprogramshus.

F

astighetsekonomer intresserar sig för en rad olika aspekter av miljonprogrammet. Eftersom det finns så många infallsvinklar finns det också många teorier att använda, alltifrån sociologi och statskunskap till kulturgeografi eller, som i mitt fall, nationalekonomi. Jag utgår från fastighetsägarna – privata och kommunägda fastighetsbolag – och undersöker hur de tänker kring de miljonprogramshus som behöver renoveras. Inför renovering behöver fastighetsägare väga in husens tekniska behov och potential, vad man får göra enligt tekniska, miljömässiga och kulturhistoriska regler, vad nuvarande och framtida hyresgäster vill ha,

14  Tidskriften Folkuniversitetet

De moderna husen byggdes i början av 60-talet. Lägenheterna är ofta välplanerade och ljusa.

behöver och har råd med, och vem som faktiskt betalar för drift, underhåll och investeringar – är det fastighetsägaren eller någon annan?

H

usen kan se lika ut på utsidan, men deras skick kan variera från bedrövligt till förvånansvärt bra. Vissa av miljonprogramsområdena dras med problem medan andra är grönskande med härlig grannsämja. På avfolkningsorter kan husen stå tomma och kosta pengar samtidigt som de större städerna har kö. Det finns alltså ingen universallösning men långsiktiga, ansvarstagande fastighetsägare har visat att


Mer att läsa Vill du veta mer om Miljonprogrammet?

Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen på bostadsbyggandet 1965–1975, då målet var att under kort tid bygga en miljon bostäder. Resultatet blev en tredjedel storskaliga höghusområden, en tredjedel låga flerbostadsområden och en tredjedel småhus. Boken Miljonprogrammet – utveckla eller avveckla? kan köpas i pocketformat eller laddas ned i pdf-format. Birgitta Johansson (red), Forskningsrådet Formas. www.formas.se/Forskning/FormasPublikationer/Pocketbocker-Formasfokuserar/Miljonprogrammet

Lovisa Högberg i Bredängs centrum, en av Stockholms förorter.

foto lotta åberg

det går att renovera hållbart både tekniskt och socialt. Ekonomiskt kan det vara svårare för fastighetsägaren att räkna hem intäkterna, men när även samhällsvinster vägs in börjar allt fler inom fastighetsvärlden och politiken inse värdet i att hjälpas åt att bekosta upprustning av miljonprogrammet.

  Tidskriften Folkuniversitetet  15


Trendspaning

Poddradions ÖDESÅR Det spås att 2013 är året då alla börjar sända poddradio. Stämmer det? Kan amatörernas röster slå igenom bland de kommersiella poddarna? Är det rentav det vardagliga samtalet som ger poddradion relevans?

I

poddradions topplistor varvas amatörernas program med dem gjorda av kommersiella bolag och Sveriges radio. I podden kan en grupp kompisar utan radiovana prata om frågor som berör dem, och göra intervjuer som vinglar in på ovidkommande ämnen och interna skämt, alltihop med halvdan ljudkvalitet. Vad är tjusningen i det kan man undra? Emanuel Karlsten fastslog i en krönika i DN att 2013 är året då alla kommer att podda – företag och privatpersoner såväl som kändisar.

16  Tidskriften Folkuniversitetet

Detta är en följd av att det svenska poddradiolandskapet under 2012 fylldes av kända medieprofiler och lovprisades. Utbudet ökar, men vilka är det som lyssnar? Enligt SCB är det 9 procent av svenskarna 16–74 år som använder sig av podcasttjänster i mobilen. Användandet är störst i åldersgruppen 16–24 år, där var femte person streamar podcasts. En knäckfråga för framtiden är finansiering. Idag är flera av de största svenska poddarna sponsrade av kommersiella företag som

nämns flera gånger i sändningarna. En annan lösning är crowdfunding. Det fungerade väl för spelpodden Svamppod fyrkant, som mejlat ett bonusavsnitt som tack till dem som skänkt pengar.

E

n återkommande kritik mot poddradion är mansdominansen. Amanda Rydman som är exekutiv producent för P3 dokumentär sa i en intervju i CS Life att hon är less på formatet jätteroliga killar som pratar om hur neurotiska de är. I svenska podradioprisets elva kategorier var


10 POPULÄRA PODCASTS * P3 Dokumentär Filip och Fredriks podcast Fredagspodden med Hannah & Amanda Alex & Sigges podcast Sommar i P1 Värvet Vetandets Värld i P1 Språket i P1 Silly Season-podden Spanarna i P1 *iTunes topplista över ljudpodcaster

Poddradio, eller podcast, är en metod för att sända ljudfiler eller film via internet. Lyssnaren kan ladda hem dem till sin mobil eller dator och lyssna när den vill.

alla vinnarprogrammen gjorda av män. En nyckel till amatörpoddarnas attraktionskraft är ljudet av vänskap, menar Kjell Häglund i tidningen Fokus. Han skriver att poddradion ger både mänskliga insikter och kulturella fördjupningar som man sällan får i vanlig radio. Emanuel Karlsten hävdar att

podden möter ett ökande behov av långsamhet. Där snuttifieras innehåll inte till punchlines på 140 tecken, där får eftertänksamheten ta plats. Att själv få plocka russinen ur en svamlig radiokaka gör radiolyssnandet relevant och underhållande, skriver han. TEXT LOTTA ÅBERG FOTO KRISTER BROBERG

» En nyckel till amatörpoddarnas attraktionskraft är ljudet av vänskap «

foto mattias vepsä

Folkbildningspodden i studion Under våren sände #fbpod fem avsnitt för folkbildare. Här spelar Lotta Åberg, Carina Sommarström, Julia Charleson och Thor Rutgersson in avsnitt 4 om tillgänglighet.

  Tidskriften Folkuniversitetet  17


Maten 2020

Monika Ahlberg Matkreatör, författare

TEXT KLARA JOHANSSON FOTO EWA-MARIE RUNDQVIST

ARBETE: Matkreatör, kokboksförfattare, driver café på Thielska Galleriet BOR: Hus på Djurgården FRITID: Trädgård ETT TIPS: Marstrand på västkusten där jag har en lägenhet. Ön är i en klass för sig, världsklass, värsta paradiset! 18  Tidskriften Folkuniversitetet


Vad skulle vi bli mest förvånade över idag, om vi kunde kika in i ett kök år 2020?

Oj! Då tror jag det blir det tekniska. Kanske har man kokboken rullandes på väggen? Och jag har länge undrat när någon ska lansera doft-tv, haha! Tror du att utbudet av närproducerade råvaror kommer att öka?

Absolut. Nu är dessa varor tillgängliga för alla och det är lättare för eldsjälarna att satsa. Tidigare har det ju funnits en egendomlig exklusivitet kring det närproducerade som inte gagnat någon. Vad tror du att avslöjandena om matfusk leder till?

Sanningen! Och det är ju bra. Jag blir vansinnigt arg över vissa saker i matbranschen. Får barnen fortfarande skolmat i framtiden?

Det hoppas jag. Men jag hoppas också då på en bättre skolmat. Det är ju beklämmande att vi inte idag, i vårt samhälle, kan satsa på dem som är vår framtid – nämligen barnen! Hur kommer människors relation till mat att utvecklas i Sverige?

Jag både tror och hoppas att vi är fortsatt intresserade av nya råvaror som vi tack och lov har fått från våra invandrare. Många gånger gifter sig dessa nya smaker utmärkt med det svenskaste vi har. Och jag ser det som en tillgång att vi får glädja oss åt såväl nya kulturer, ingredienser och smaker. Vad är lyxig mat 2020 och vad är vardagsmat? Jag tror att skillnaden mellan lyx och vardag kommer att suddas ut. Se bara på min bok Monikas Vardagsmat som plötsligt tilltalade ungdomar med skral kassa. Och detta för att ingredienserna var åtkomliga i närmaste matbutik. Själv lagar jag denna mat såväl på en vardag som på en lördag. God, bra och vacker mat behöver inte vara dyr. Är snabbmaten död 2020?

Nej, tyvärr… Vad säger du till någon som vill bli en bättre kock i hemmet?

Välj dina råvaror med omsorg och välj råvaror som befinner sig i säsong. Då går det inte att misslyckas!

  Tidskriften Folkuniversitetet  19


Underlätta och utveckla din undervisning. Här är sex tips som kan inspirera lärare att prova nya metoder. Med lite fantasi kan verktygen även komma väl till pass för administratörer eller verksamhetsledare. Varje punkt innehåller namnet på minst en webbsida eller ett datorprogram som du kan använda.

Pedagogik och ledarskap

SEX DIGITALA VERKTYG ATT ANVÄNDA I UNDERVISNING

1

Inspirerande presentationer

En bild säger mer än tusen ord brukar man ju säga. Med hjälp av bilder kan undervisningen bli både tydligare och roligare. Du kan använda bilder du själv har fotat eller bilder som inte är skyddade, exempelvis från Flickr Creative Commons. Sedan kan du sätta ihop dem till en snygg presentation med Prezi.

2

4

 Skapa egna övningar På proprofs.com kan du göra frågesporter, korsord, bildkort och andra kreativa, roliga övningar att använda i undervisningen. Det finns en grundversion som är gratis och en mer avancerad som kostar pengar.

Film och ljud

Vill du inte bara ha stillbilder? Du kan själv spela in videoklipp som du mejlar till dig själv eller deltagarna med exempelvis Mailvu. Ljudfiler kan du skapa med Audacity. Ibland är det både bättre och enklare att spela upp det någon annan redan sagt, då kan du använda material från Youtube, Ted talks, UR eller Spotify.

3

Träffas på video

Istället för, eller som komplement till fysiska träffar, kan ni använda Skype eller Google hangout för att mötas på video. Det finns exempel på enskild språkundervisning via Skype. Kanske fungerar det lika bra för enskild sångundervisning eller gruppseminarier vid manusbearbetning? 20  Tidskriften Folkuniversitetet

Du kan använda bilder som du själv har fotat eller bilder från t.ex. Flickr Creative Commons när du gör en digital presentation.


Så gör vi Använder du digitala hjälpmedel i undervisningen?

5 

Screencasts

Med program som Jing eller Camtasia kan du filma din egen datorskärm och lägga på ljud. På det sättet kan du visa hur du rättar en deltagares språkuppgift, och inkludera både rätt uttal och stavning. Du kan också använda det för att skapa instruktionsfilmer till datorprogrammet du undervisar i. Jing är ett gratisprogram som deltagarna också kan använda, kanske vill du att de genomför en övning och kommenterar eller spelar in frågor under tiden.

6

FREDRIK BRUNES Universitetsadjunkt, KTH Ja. Med korta filmsekvenser kan studenten själv ta del av materialet när tid finns.

Dela material

För att kunna samverka och dela material med deltagare finns många verktyg. Exempelvis, skapa en Wordpress-blogg för en kurs och lägg ut material som relaterar till det ni diskuterat på senaste träffen och låt deltagarna läsa och kommentera. Ett annat alternativ är att använda Google drive, där du kan ladda upp alla möjliga typer av filer. Om du har ett Google-konto kan du och deltagarna också skapa dokument tillsammans, där du kan besvara deltagarnas frågor, kommentera deras inlämningsuppgifter eller låta deltagarna samarbeta. TEXT LOTTA ÅBERG

Flertalet av verktygen i den här artikeln är hämtade från Folkuniversitetets IT-körkort. Läs mer om det på sidan 35.

MARITA LJUNGQVIST Lektor, Lunds universitet Ja, det gör jag! Digitala verktyg underlättar så att lärare och studenter kan skriva tillsammans på ett praktiskt sätt.

CLAES HYDÉN, Civilekonom och lärare på IHM Business School Våra liv präglas av ett digitalt tänkande. Till exempel kan man löpande stämma av kunskapsnivåer med hjälp av mentometer kopplad till smartphones.

  Marita Ljungqvist, Foto: Johan Lindskoug  21


Text  och  Foto JOHANNES STÅHLBERG OCH MARIA KAPLA

FLIPPAT KLASSRUM FRIGÖR TID Modellen innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet. Det ger tid och utrymme för mer laborativt klassrumsarbete. Det kan kännas frustrerande.

Genomgången i klassrummet som skulle ha tagit en halvtimme har dragit ut på tiden. Det behövs så lite, en ofokuserad lärare, några sömniga elever, ett par frågor och stickspår för mycket och vips är lektionen slut. Alla övningar, diskussioner och det egentliga lärandet får packas ner i väskan och bli läxa. Men varför inte helt enkelt vända på alltsammans  – låta genomgångarna bli läxa och det mer praktiska lärandet klassrumsarbete? Tanken är långt ifrån ny. Däremot har dagens tekniska förutsättningar gjort det möjligt att skapa en form som kan passa vår tid. Det omvända, eller »flippade« klassrummet (flip22  Tidskriften Folkuniversitetet

Fredrik Heintz forskar i datavetenskap vid Linköpings universitet.

ped classroom) går i stora drag ut på att läraren lägger ut sina genomgångar på nätet i form av små filmsnuttar som fungerar som läxa. Och på lektionerna frigörs tid för frågor, analyserande och diskuterande. Katarina Lycken har använt sig av metoden under snart två år. Hon är gymnasielärare i svenska och religion på Östra Real i Stock-

holm. När hon vandrar genom korridorerna på väg mot de väntande eleverna ger hon intryck av att vara den där levande och närvarande, berättande läraren som man vill lyssna på. Behöver hon verkligen använda sig av det omvända klassrummet?  –Visst, att ha en genomgång med klassen är ju roligt, för man får en massa reaktioner. Så i början tänkte jag att det blir tråkigt med film som bara är min monolog. Men elevernas reaktioner har fått mig att tänka om. Det var framför allt en skriftlig reaktion från en tjej i klassen som blev avgörande för Katarina Lycken. Eleven berättade att just genomgångar som avbröts av frågor fick henne att tappa tråden. Filmerna gav däremot en klar tankegång från början till slut, och då kunde hon hänga med. Resonemanget stöds av Fredrik Heintz, som är forskare i datavetenskap vid Linköpings universitet och mycket engagerad i


I början tänkte jag att det blir tråkigt med film som bara är min monolog. Men elevernas reaktioner har fått mig att tänka om, säger Katarina Lycken, lärare på Östra Real i Stockholm.

 Tidskriften Folkuniversitetet 23


utbildningsfrågor. Han menar att det omvända, eller inverterade, klassrummet gynnar de flesta elevgrupper, men särskilt de som behöver extra stöd. En elev med till exempel koncentrationssvårigheter får plötsligt möjlighet att pausa sin lärare, spela om sekvenser och ta till sig stoffet i lugn och ro. Metoden kan därmed ha en utjämnande effekt på elevernas bakgrund. Men man kan inte förvänta sig plötsliga underverk för det. Allt blir inte busenkelt, enligt Katarina. – De elever som inte kunde läsa Goethe som hemläxa förr, de kan fortfarande inte läsa Goethe hemma. Men de kan titta på min film, och de kan läsa Goethe på lektionen. På så vis blir det möjligt för dem att göra läxan, och det är en läxa som de upplever att de har nytta av på lektionen. Det är inte heller allt som lämpar sig att göra film av. Det är snarast det som ändå skulle ha varit monolog som fungerar. Men blir monologerna film kan sedan det interaktiva lärandet i skolan öka. Det i sin tur, menar Fredrik Heintz, ger större möjligheter för läraren att individualisera undervisningen. Får man mer tid att möta varje elev på individnivå kan också relationen mellan lärare och elev fördjupas. När Katarina kommer in i klassrummet och de väntande eleverna, märks det också att det råder en tillåtande och öppen atmosfär. Lite oväntat inleder Katarina med att uppmana sina elever att plocka fram mobiltelefonerna, inte stänga av dem. Via mobilerna får de nämligen frågor. Svaren kommer sedan direkt upp på Katarinas bärbara dator, och via en projektor blir de tillgängliga för hela klassen. 24  Tidskriften Folkuniversitetet

Katarina inleder med att uppmana sina elever att ta fram mobiltelefonerna.

 –Så här jobbar vi med diktanalys, läsförståelse, grammatik och annat. Jag får en snabb återkoppling och ser vilka som har fattat filmgenomgången eller inte. Sedan kan vi gå vidare. Ett sådant här instrument som får många fler att bli synliga gör samtidigt att det blir en tillgång att man är många i klassen, inte ett elände. Det digitala responssystemet är

ett sätt att ytterligare ta vara på det omvända klassrummets möjligheter. Men det viktiga är inte tekniken – responssystem och filmer är bara verktyg, poängterar både Katarina och Fredrik.

»Den engagerade läraren kan inte rationaliseras bort, även om Fredrik menar att det omvända klassrummet skulle kunna missbrukas på det sättet om man fokuserar mer på ekonomi än kvalitet i skolan.« Katarina å sin sida ser en möjlig risk att en del lärare skulle kunna slå sig till ro och köra sina filmer år efter år, i stället för att anpassa dem till det speciella samtal som finns i varje klass. Dessutom är faktiskt inte film-

skapandet det svåra enligt henne.   –Det svåraste är det som alltid är svårast, nämligen den pedagogiska idén: vad jag gör, varför och hur jag ska göra det. Filmerna är ingen lösning på vad och varför. De är bara ett hur som skapar nya möjligheter till vad i klassrummet. Katarina använder också gärna det lite töntiga begreppet »det flippade klassrummet«, just för att det är lite töntigt. Ingen ska tro att det är något slags sanning och snabb lösning. Ibland kallar hon också metoden för det utvidgade klassrummet, eftersom det visar att lärandet inte är knutet till rum eller tid. Fast, kan inte det skapa problem för läraren? Om klassrummet finns tillgängligt överallt och alltid, förväntar sig inte eleverna då att läraren också ska finnas tillgänglig dygnet runt?  –Jo, men jag tror att det är precis som med alla andra grejer i vår tid, att det är gränssättningssvårigheter. Jag möter mina elever i Facebookgrupper och via mejl, och då måste jag ta ställning till när jag ska svara och hur mycket jag tittar. Det här arbetssättet förändrar egentligen inte något av det – avgränsningen blir varken lättare eller svårare. Det omvända klassrummet är en liten pusselbit i det stora hela. Men det kan vara en viktig pusselbit som förändrar förutsättningarna för både elever och lärare. Katarina själv säger att hon aldrig kommer att gå tillbaka till traditionella genomgångar igen. För henne är det omvända klassrummet svårare, roligare och kreativare – och dessutom ett sjystare sätt att förhålla sig till eleverna.


Dilemmat

Vuxendagis eller växthus? JÖRG TEICHGRAEBER, COACH, FOLKUNIVERSITETET I RONNEBY

Föreställ dig att du har blivit uppsagd från ditt jobb efter 20 år. Du har ingen speciell utbildning. Nu har du sökt jobb i tre år utan resultat och får en anvisning till en jobbcoach. Du sitter i intromötet bland 20 andra långtidsarbetslösa med väldigt olika bakgrund. Coachen berättar att du ska infinna dig här varje dag från 9.00 till 16.00. Hur skulle det kännas?

»

Mitt största dilemma som jobbcoach är att jag å ena sidan behöver den arbetssökandes förtroende för att hjälpa personen att uppnå sina mål. Å andra sidan har Arbetsförmedlingen ålagt mig att kontrollera att den arbetssökande står till arbetsmarknadens förfogande genom närvaroplikt i programmet. Detta dilemma känns ibland olösbart och jag kan förstå att vissa deltagare är negativt inställda i början. Denna uppriktiga förståelse är samtidigt nyckeln till ett ömsesidigt förtroende. Det vi gör i början av programfoto åsa kajsdotter

met är något som vi kallar för »vädra ut«. Vi coacher frågar: varför är vi alla här? Vad har Arbetsförmedlingen för förväntningar? Vad har ni för erfarenheter? Vad är coachning? Om det inte kommer några svar så håller vi ut tystnaden. Att inte leverera utan lägga ansvaret i deltagarnas händer är grunden i coachningens konst. Efter ett tag blir det oftast levande diskussioner.Vi lyssnar, modererar, kommenterar inget och föreläser inte. I nästa steg fortsätter vi med utvecklande frågor; hur vill ni inte ha det här? Hur skulle ni vilja ha

det istället? Vad har ni för förväntningar? Vad vill ni erbjuda? Vi utgår ifrån att de som kommer till oss är vuxna personer som själva vet vad de behöver. På Folkuniversitetet i Ronneby lägger vi fokus på att alla lär sig att planera och dokumentera sina egna aktiviteter på ett utvecklat sätt. Varje dag ges deltagarna en valmöjlighet: gör den valbara aktivitet som vi erbjuder eller skriv din egen aktivitetsplan och följ den med individuell stöttning av coachen. Om deltagarna sen säger »vad arg jag var i början, men det var ju precis det här jag behövde« eller »ja, jag har fått jobb nu – men det har jag fixat själv, coachen har inte gjort någonting, bara ställt en massa frågor« – då vet vi att vi har lyckats. 

«

Att inte leverera utan lägga ansvaret i deltagarnas händer är grunden i coachningens konst säger Jörg Teichgraber, till vänster i bild.

 Tidskriften Folkuniversitetet 25


En dag på … 3.

1.

På Folkuniversitetet

2.

Lena Harrysson arbetar i receptionen och på kundservice. Hon kan medarbetarnas direktnummer i huvudet och byter snabbt mellan svenska och engelska när hon pratar med deltagare. – Yes, you can go there. We have a place for you. Lena Harrysson på Folkuniversitetet i Stockholm avbryter sitt samtal med en lärare och meddelar en deltagare att hon kan byta till den svenskkurs hon önskar gå. Då tjejen byter kurs finns det plötsligt plats för mannen som väntat bredvid henne i receptionen på kursen hon lämnade. – Room 633, you can just tell the teacher that you’re starting now. We send an invoice to your e-mejl, is that okay? Thank you!, ropar Lena efter mannen och avslutar sedan samtalet med läraren. Oj det där blev snurrigt men tack snälla, då släpper jag det här nu. Klockan är nio en tisdagsmor26  Tidskriften Folkuniversitetet

gon. Lena har varit på jobbet en timme och hunnit öppna växeln, plocka i ordning runt receptionen och hjälpa folk i växeln och receptionen. Så här dags handlar många av frågorna om vilket rum en viss kurs håller till i. En lärare kommer också förbi och vill låna en cd-spelare. Någon ska träffa en medarbetare i huset som Lena får ringa på. Vid halv tio får Lena sällskap av

Natasha Skinner som är vikarie. Lena ska lära Natasha hur växeln fungerar men det visar sig att hon själv inte riktigt minns utan råkar koppla bort ett samtal istället för att koppla det vidare. – Jag ska lära någon hur växeln

06.00 Vaknar 07.30 Ringer och väcker sonen som ska på golfläger. 08.00 Börjar jobba 08.30 Hjälper kunder som vill hoppa på kurser som startade dagen innan. 9.30 Försöker lära Natasha hur växeln fungerar. 11.15 Rush då förmiddagskurserna har slutat. 12.00 Lunch på café Folkan i källaren. 13.00 Kundtjänst. Svarar i telefon och besvarar mejlen. 16.00 Arbetsdagen slutar, med några kollegor på ABBA-museet. 23.30 Somnar


4.

5.

1.  Det blir många skratt runt Lena. Tretton år har gått sedan starten. 2.  Receptionens fönster vetter ut mot Spökparken i Stockholm. 3.  Lena förklarar för Beshoy Shehata var han kan betala sin faktura. 4.  På skärmen kan deltagarna se till vilket rum de ska gå. 5.  Det är bra sammanhållning mellan kollegorna. Varje fredag tar de ett gruppfoto till Facebook.

fungerar och så kan jag inte själv, bra början! Lena och Natasha skrattar. Det blir många skratt runt Lena.

Hon har en positiv utstrålning och skrattar mycket. På frågan om hon aldrig har en jobbig dag då hon tycker det är svårt att vara trevlig mot kunderna svarar hon. – Näe… men jag kanske skulle behöva det ibland, kan kollegorna tycka. Och så skrattar hon igen. Förmiddagen rullar på i receptionen. Natasha och Lena hjälps åt att besvara frågor och göra bokningar. Det blir en liten rush vid tiotiden då kurserna har paus, och sedan en till framåt halv tolv när

förmiddagskurserna har slutat och deltagarna har fakturafrågor eller vill boka sig på nästa kurs. Efter Lenas lunchtimme då Natasha skött receptionen själv går Lena upp på plan fyra till kundservice. De brukar göra så, sitta halva dagen i receptionen och halva dagen uppe på kundservice och besvara telefon och mejl. Det ringer inte så mycket den

här eftermiddagen så Lena börjar med att svara på mejl. Då ringer en kvinna som är den enda sura kund som Lena har kontakt med den här dagen. Kvinnan har anmält sig till flera kurser, men inte fått den studentrabatt hon har rätt till, dess-

utom skulle hon vilja ha förlängt fakturadatum. Efter några minuter har Lena med sin lugna röst och tillmötesgående beteende fått kvinnan nöjd genom att skicka ut fakturor med 10 procent rabatt till det önskade fakturadatumet. En av anledningarna till att Lena

trivs så bra på jobbet är kollegorna på kundservice som hon arbetat ihop med i många år. När arbetsdagen är slut går de på det nyöppnade ABBA-muséet tillsammans. Vid halv tolv somnar Lena hemma i Barkarby. Glad och nöjd efter en toppendag. TEXT & FOTO LOTTA ÅBERG

  Bild nr 5 Foto: David Brunet  27


Goda exempel Kursdeltagarna läser först en termin internationellt utvecklingssamarbete och spanska på Internationella Skolorna i Barcelona. Sedan reser de till Chile för att göra en termins praktik på en organisation.

GODA SPRÅKKUNSKAPER GER ARBETSCHANS UTOMLANDS Möten med nya kulturer i Europa och Latinamerika, språkstudier och internationellt arbete. En spännande mix som lockade Hanna Andersson, Johan Gladh och Philip Stenström till kursen Spanska och internationellt utvecklingssamarbete. Det är höst i Chiles huvudstad

Santiago och löven på träden utanför organisationen Oficina de Protección de Derechos, fönster skiftar i gult och grönt. I ett av de små kontorsrummen sitter Johan Gladh och planerar ett integrationsprojekt mellan haitiska immigranter och chilensk dagispersonal. – Det handlar om att få kommunikationen att fungera bättre på de förskolor där det går många haitiska barn. De haitiska barnens föräldrar kan sällan så mycket spanska och personalen på förskolan kan inte haitisk kreol. Det skapar en del missförstånd och konflikter, förklarar han. Det har gått dryga två månader se-

dan Johan började sin praktik och nu känner han att han kommit in i både den chilenska vardagen och arbetet på organisationen. OPD arbetar för att skydda barnoch ungas rättigheter. De håller bland annat i olika aktiviteter i socioekonomiskt utsatta områden 28  Tidskriften Folkuniversitetet

och gör hembesök i familjer med sociala problem. För Hanna Andersson var det den

internationella biten av kursprogrammet som lockade. Terminen av teori i Barcelona höll en hög och seriös nivå, vilket Hanna gillade. Eleverna läste spanska, lärde sig att planera utvecklingsprojekt och att söka fonder för att finansiera dessa. När det sedan bar av till Chile valde Hanna att göra sin praktik på Movilh, en organisation som arbetar med HBT-frågor och som även den har sin bas i Santiago. – Deras sätt att arbeta kändes nära det jag vill göra i framtiden och så gillar jag att det är en så politisk organisation som arbetar mycket med påverkansarbete. 13 mil från Santiago och organisa-

tionen Movilh ligger hamnstaden Valparaíso. Där, på en av de 42 kullar som utgör staden finns organisationen Libro Alegre, vars mål är att öka läskunskapen och nyfiken-

heten på böcker bland barn i socioekonomiskt utsatta områden. Barn springer ut och in i organisationens lilla bibliotek och Philip Stenström är mitt uppe i ett parti »fyra-i-rad« med ett av dem. För Philip handlade kursvalet om ovisshet. Han övervägde att läsa Latinamerikastudier och ville utforska om det verkligen var något för honom. Så han bestämde sig för att kasta sig iväg och nu gör han sin praktik på Libro Alegre. – Jag har lärt mig mycket om mig själv genom vistelsen här. För att kunna kommunicera måste både kultur- och språkbarriärer brytas, säger han och stoppar i ännu en färgglad pollett i spelbrädet. Just det här med att skapa en koppling mellan språkkunskaper och olika funktioner i samhället var också vad som födde idén till skapandet av kursen Spanska och internationellt utvecklingssamarbete. – Många elever har läst teoretiska kurser innan och vill bli bättre i språket för att kunna arbeta med sitt ämne utomlands. Det vill vi bidra till, berättar Omar Cerón, rektor på Internationella Skolorna i Barcelona. TEXT & FOTO LISA KARLSSON


Några berättelser att inspireras av.

Hanna Andersson sökte kursen för att den matchade hennes framtida studieplaner.

Flera som läser kursen i Spanska och internationellt utvecklingssamarbete bor i Valparaíso i Chile.

  – Jag har lärt mig mycket om mig själv, säger Philip Stenström, som gör praktik på organisationen Libro Alegre i Valparaíso.

Johan Gladhs möten med chilenska familjer från fattiga områden gav honom perspektiv på livet.  Tidskriften Folkuniversitetet 29


»Om man inte är uppvuxen i det svenska samhället är det svårt att förstå de värderingar och den historia som ligger bakom den svenska skolan.« Forskning visar att föräldrar kan påverka barnens skolprestationer. foto petronella thorén

FÖRÄLDRAR GÅR SAMMAN   – Det handlar om att ge makten tillbaka till föräldrarna. Att stärka föräldrarna i sin roll som förälder i det nya samhället, säger Pia Ibarra, cirkelledare för »Tillsammans kan vi«, en föräldraskola på Folkuniversitetet i Malmö.

da utifrån föräldrarnas behov. De gick bland annat genom betygskriterier, läroplanen och riktlinjer från Skolverket.

–  Många barn går ut grundskolan med betyget icke godkänt och istället för att titta enbart på barnen började man fundera på hur man skulle kunna ge föräldrarna verktyg för att kunna stötta sina barn på ett bättre sätt. Det framkom då att många boende i området inte förstod hur den svenska skolan fungerade, säger Cindy Lee projektledare för Tillsammans kan vi. Forskning visar att föräldrar kan påverka barnens skolprestationer. Enligt Skolverket är föräldrarnas förväntningar på och ambitioner för sitt barn, liksom att föräldrarna är involverade i skolarbetet och har kännedom om skolans språk, »speak the language of schooling«, betydelsefulla faktorer för hur väl barnet lyckas i skolan. – Många som kommer till Sverige som invandrare är vana vid en mer auktoritär och sträng skola. En vanlig reaktion på den

–  Vid varje träff hade vi samtal om hur de ska kunna anpassa sig efter den nya situationen i det nya landet. Det finns aldrig några rätt eller fel. Till exempel har många föräldrar uppskattat att få information om gymnasievalet och möjligheten att diskutera sitt barns gymnasieval. Ett val som har stor betydelse för barnets framtid, säger Pia Ibarra.

30  Tidskriften Folkuniversitetet

svenska skolan blir då att läraren är lat, berättar Pia Ibarra som själv kom som invandrare från Chile på 80-talet. Om man inte är uppvuxen i det svenska samhället är det svårt att förstå de värderingar och den historia som ligger bakom den svenska skolan. –  Om barnet märker att mamma eller pappa inte förstår språket tappar de respekten för sina föräldrar. Rollfördelningen i familjen blir upp- och nervänd mot hur den var i hemlandet och detta är inte bra varken för barnet eller föräldrarna. Som förälder måste du känna att du kan vara med och bestämma över och påverka ditt barns skolgång och uppväxt, berättar Pia Ibarra. Tillsammans kan vi, påbörjades

i liten skala med två grupper om cirka 15 stycken föräldrar i varje grupp. De träffades vid tre tillfällen och träffarna var deltagarstyr-

TEXT ANNA SVENSSON

PROJEKTET

»Tillsammans kan vi« är ett samarbete mellan Folkuniversitetet, Södra Innerstadens Stadsdelsförvaltning och det lokala föreningslivet i Södra Sofielund/Seved i Malmö. Projektet riktar sig till föräldrar med invandrarbakgrund för att hjälpa dem förstå den svenska skolan.


Goda exempel

SFI-PODD STARTAR I LUND Folkuniversitetet i Lund satsar på en podcast om sfi-verksamheten. Målet är tio berättelser och intervjuer färdiga att sprida innan årsskiftet. – Vi tänker oss två olika podcasts som båda ska kopplas till temat »kunskap förändrar«, berättar Monica Linderoth, marknadschef på Folkuniversitetet i Lund. Den ena podden spelas in på hemspråk och riktar sig till blivande studenter. Där berättar en student eller före detta student på sitt hemspråk om sin tid på Folkuniversitetets sfi-utbildning. Den andra podden görs på svenska och kommer att handla om någon som läser sfi på Folkuniversitetet och hur kunskap har påverkat den personens liv. – Sfi-pengsutredningen pekar mot en framtid där varje anordna-

re har huvudmannaskap och deltagarna fritt väljer var de vill studera. Det gör att det blir allt viktigare att synas, visa på aktivitet och kompetens, säger Monica Linderoth. Många av de studerande som vi har inom sfi har fantastiska historier att berätta om hur kunskap har förändrat dem på deras resa genom livet. Från sitt hemland, genom deras studier på Folkuniversitetet, till vad de gör idag. Podcasts är en växande kom-

munikationsform som är förhållandevis billig att producera och enkel att konsumera. Efter att ha provat tekniken i distrikt syd

(Malmö-Lund-området) vill projektgruppen sprida idén till resten av regionen. Sfi-poddarna riktar sig till beslutsfattare inom kommunen och potentiella deltagare som ska välja skola. Under augusti börjar en intern utbildning inom podcast tillsammans med Radio AF i Lund. Målet är att ha tio färdiga avsnitt som kan publiceras på webben och i sociala medier innan årsskiftet. TEXT KLARA JOHANSSON

PODCAST eller poddradio är en metod för att sända ljudfiler eller film via internet. Läs mer om poddradio på sidorna 16–17.

SKÄRGÅRDEN INSPIRERAR Julia Walvenius utvecklade sitt skrivande på en ö i Göteborgs skärgård. Kursens mål var att lära ut grunderna i skrivandets konst och lotsa deltagarna till ett eget anslag och tilltal. Varför ville du gå helgkursen?

Jag anmälde mig samma vecka för jag fick plötsligt tid över. Jag hade tänkt går en skrivarkurs ett tag men det var lite improviserat.

Det kunde vara att beskriva en miljö, eller skriva en saga. Att skriva dialog tyckte jag var oväntat roligt. Jag trodde att det skulle vara svårt, men där kom jag igång ordentligt! Hur påverkade det att vara på Brännö under kursen?

Helgen gav många fina intryck även utöver skrivandet, inte minst mötet med övriga deltagare och Brännö i högsommarform! Vi bodde på ett pensionat på ön och på kvällarna träffades vi och åt tillsammans.

Hade du redan ett skrivprojekt innan kursen?

Nej, men kursen innebar mycket skrivövningar som var inspirerande. Kursen gav också en skjuts i riktning mot att hitta min stil och släppa föreställningen om den rätta stilen.

Berätta lite om skrivövningarna!

Julia Walvenius på skrivarkurs.

TEXT KLARA JOHANSSON FOTO AGNETA SLONAWSKI

 Tidskriften Folkuniversitetet 31


Spelregler Upphovsrätten reglerar hur konstnärliga verk får framföras. Vad gäller för den som vill använda någon annans musik eller foto i arbetet? Och vad händer med det vi själva skapar?

HUR GÖR JAG FÖR ATT GÖRA RÄTT?

U

pphovsrätten reglerar hur konstnärliga verk får framföras. Vad gäller för den som vill använda någon annans musik eller foto i arbetet? Och vad händer med det vi själva skapar? Det finns ekonomiska och ideella rättigheter till ett konstnärligt verk eller en uppfinning. Den ideella rätten innebär att den som gjort verket alltid har rätt att namnges. Den rätten kan man inte sälja eller förlora. De ekonomiska rättigheterna innebär att kunna bestämma hur verket får framställas och kopieras. Upphovsrätten gäller under upphovspersonens livstid och 70 år till. Lagen är till för att stimulera till konstnärligt skapande och skydda investeringar i exempelvis förlags- och filmindustrin. Upphovsrätten berör Folkuniversitetet till exempel när en lärare vill kopiera utdrag ur en bok, eller när någon vill publicera en bild i en annons. Studieförbunden har, genom Folkbildningsförbundet,

avtal med intresseorganisationer för upphovsrättsinnehavare om hur vi får använda upphovsrättsskyddat material i undervisning. Det finns ett avtal om kopiering för studiecirklar, ett om inspelad musik till undervisning och ett om offentligt framförd musik vid kulturarrangemang. Idag bryter många mot upphovsrättslagen titt som tätt i sin vardag, både medvetet och omedvetet. Delakulturen på internet uppmuntrar till ett snabbt informationsutbyte och lagen är inte fullt ut anpassad till ett digitalt samhälle. 32  Tidskriften Folkuniversitetet

– Länkning på internet är ett snårigt område och det pågår flera mål i eg-domstolen för att komma fram till vad som är lagligt, säger Olle Wilöf, upphovsrättsjurist på Journalistförbundet. Creative commons är ett sätt att låta dela-kulturen och

upphovsrättsinnehavarens intressen mötas. Creative commons är licenser där upphovsrättsinnehavaren avsäger sig den ekonomiska rätten till sitt verk och låter allmänheten uppföra och sprida verket fritt. Det går att sätta upp vissa villkor, som att verket inte får förändras eller inte får användas kommersiellt. Kristina Alexanderson arbetar på Webbstjärnan som är .SE:s projekt för att utveckla internetanvändandet i skolan. Hon uppmuntrar lärare att dela med sig av undervisningsmaterial genom Creative commons. – Jag tror att kunskaperna om upphovsrätten är begränsade, och att många pedagoger använder läroböcker för att inte behöva ta ställning till problematiken, säger hon. Upphovsrätten är ett område som debatteras mycket och antagligen kommer lagen att förändras så småningom. – Å ena sidan vill man värna arbetstillfällen och inkomster i exempelvis musikindustrin, säger Olle Wilöf. Å andra sidan kommer vi nog att behöva en utökad citaträtt på internet och vara mer tillmötesgående mot människors behov av att dela med sig av information. TEXT KLARA JOHANSSON


MER OM UPPHOVSRÄTT

Olle Wilöf, upphovsrättsjurist på Journalistförbundet.

Kristina Alexanderson jobbar på Webbstjärnan.

I Atomen 2013, som du finner under Admin folkbildning i FirstClass, kan du läsa om studieförbundens avtal för kopiering ur böcker och framförande av musik. Webbstjärnan www.webbstjarnan.se, arbetar med att utveckla användningen av internet i skolan.

»Upphovsrätten gäller under upphovspersonens livstid och 70 år till«

Se Kristina Alexandersons animerade film på youtube om Creative Commons. www.youtube. com/watch?v=Yd9dP3vlOyk

FÅR JAG …? Filma en flashmob och lägga upp det på youtube

Det går bra att framföra flashmobben på stan. Rapportera till Stim vilken musik som spelats. Det kan däremot vara olagligt att publicera koreografin eller musiken på nätet.

BY NC ND SA

Fota vid Öppet hus och använda bilderna i marknadsföring

Vad betyder symbolerna?

Det går bra så länge bilderna inte är kränkande. Var extra försiktig med bilder av barn eller där det finns risk att någon med skyddad identitet är med. Skapa eget undervisningsmaterial

Lärare skapar hela tiden eget material i sitt arbete. Skolan har inte rätt att gå till ett förlag och ge ut det, men skolan får ofta fortsätta använda materialet på kursen även om läraren inte arbetar kvar. Kopiera utdrag ur en bok till deltagarna i cirkeln

Ja, du får kopiera ett exemplar till varje deltagare. Det får högst vara 15 procent av bokens sidantal, eller 15 sidor ur en bok under ett år. Ange källa och upphovsrättsinnehavare.

CC Verket har en Creative Commons-licens. BY Du måste uppge upphovsperson. NC Du får inte använda verket i kommersiella sammanhang. ND Du får inte bearbeta eller förändra verket. SA Om du skapar ett nytt verk baserat på det här verket, måste det nya ha samma licens.

Kopiera noter till bandet

Du får inte kopiera noter till hela verk som finns utgivna. Då får ni köpa noterna istället. Du får dock kopiera upp till 20 procent av noterna i ett verk. Kopiera körstämmor ur ett utgivet häfte till kören

Det är inte tillåtet. Köp häftena. Spela musik till dansundervisning

Det går bra inom vår folkbildning- och kursverksamhet. Folkuniversitetet betalar till Svenska artisters och musikers intresseorganisation för detta.

Genom att kombinera de olika villkoren kan upphovsinnehavaren säga hur den godkänner att verket sprids. Exempelvis CC-BY-NC betyder att du får använda verket fritt i ickekommersiella sammanhang om du uppger upphovsperson.  

  Olle Wilöf, Foto: Niklas Dahlskog   Kristina Alexandersson, Foto: Sara Arnald  33


Aktuellt

Ulrika Stuart Hamilton

KONFERENS OM CIVILA SAMHÄLLET Den 16–17 oktober håller Folkuniversitetet en konferens om det civila samhället. Syftet är att få en bättre förståelse för de politiska intentionerna för det civila samhället och hur Folkuniversitetet ska kunna skapa nya verksamheter inom ramen för exempelvis lokala överenskommelser. Statssekreterare Ulrika Stuart Hamilton, utbildningsdepartementet, inleder konferensen.

TEATERINRIKTNING PÅ GYMNASIET I TROLLHÄTTAN Hösten 2013 startar Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan en ny teaterinriktning på estetprogrammet. Eleverna kan bland annat läsa scenisk gestaltning, karaktärsarbete och filmproduktion. Gymnasiet samarbetar med Film i Väst och eleverna kommer att göra studiebesök, prova att agera statister och intervjua skådespelare. Rektor Daniel Jonlund ser fram emot en spännande termin. – Den unika växlingen mellan film och teater på gymnasienivå känns rätt i tiden och utmanande, säger han.

FLYTT TILL NYTT I UPPSALA I september invigdes Folkuniversitetets nya lokaler i Uppsala med bandklippning, musik och gratislektioner. –  Vi ville ha en engagerad invigning; ingen torr ceremoni med salta pinnar i plastmuggar, utan liv och rörelse! Det var prova på-lektioner, utställningar från gymnasieresor och upptåg från yh-studenter, säger Anna Levrén. Söderbergska huset på Bergsbrunnagatan har använts till undervising sedan 1993. I somras flyttade även administrationen dit och lokalerna utökas med nya klassrum, ny reception och en aula. 34  Tidskriften Folkuniversitetet

SENIORKURSER I NORRBOTTEN Till hösten slår det 30:e senioruniversitet upp portarna. – Intresset är stort, drygt åttio personer har anmält intresse för att bli medlemmar, berättar Kristina Henriksson på Folkuniversitetet i Luleå. Medlemmarna bestämmer själva vilken verksamhet som ska genomföras varje termin. Kristina Henriksson tror att ämnen som språk, konsthistoria och vetenskap kommer att bli populära. Även utlandsresor och musikevenemang kan bli aktuella.


Ledare

GUNNAR DANIELSSON ÄR REKTOR FÖR FOLKUNIVERSITETET I UPPSALA. foto stewen quigley

INTRANÄT BYTS UT Folkuniversitetet genomför ett projekt under hösten för att byta ut FirstClass mot ett nytt intranät och nytt mejlsystem. Det nya intranätet ska effektivisera samarbete, informationsspridning, kunskapsutbyte, kommunikation och arbetsrutiner inom Folkuniversitetet. Det ska främja organisationen genom att leda till ökad nytta för verksamheten, kundservice, samsyn och arbetsglädje. Mer information om projektet finns i konferensen Aktuellt i FirstClass.

LÄR DIG ANVÄNDA WEBBVERKTYG I en stor satsning lär sig Folkuniversitetets språklärare att använda bild, ljud och film i sin undervisning och att lätt skapa egna övningar och spel till sina deltagare. Det ska vara roligt att lära sig språk. Och roligt blir det för både deltagare och lärare när man tar enkla webbverktyg till hjälp. –  Genom Folkuniversitetets itkörkort för språklärare höjer vi nivån på undervisningen i Folkuniversitetet, säger språksamordnare Lotta Gullers.

Politikens utmaningar Med ett år till valet är det tid att diskutera politik.

Två av politikens största utmaningar är att långsiktigt minska arbetslösheten och att tillvarata invandrares och flyktingars utvecklingspotential. Det här handlar inte om statistik och procent, utan om människor. Visst finns det en strukturell dimension i såväl arbetslöshet som bristande integration, men båda utmaningarna gäller till sist den enskilda människan i sitt lokala sammanhang av familj, bostadsort, utbildningsmöjligheter och arbetsmarknad; vem man är, var man bor och vilka drömmar man bär på. Därför är jag misstänksam mot förslag om att i första hand möta utmaningarna med storskaliga, enhetliga program. Vad Sverige behöver är istället ett system med flera lösningar. Ett system där nya initiativ och idéer kan planteras, slå rot och bära frukt. Det bästa är att ett sådant system inte behöver skapas på nytt eller ens utredas, eftersom det redan finns. Systemet heter folkbildning. Flera folkhögskolor och studieförbund arbetar med de här utmaningarna redan idag, men med ett utökat uppdrag från staten skulle man kunna göra betydligt mer. Fördelarna för samhället vore många – inom folkbildningen finns erfarenhet, breda kontaktnät och stor geografisk spridning. Sist, men inte minst: Folkbildningen är icke vinstdrivande.

JUST NU …

<

Bäst just nu: Terminsstart – alltid lika kul!

<

Sämst just nu: Urusel inledning av svampsäsongen.

 Tidskriften Folkuniversitetet 35


POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Profile for Folkuniversitetet

Tidskriften folkuniversitetet 3 2013  

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller omvärldsbevakning, utveckling inom pedagogik och ledarskap samt goda exempel från Folkuniversitetet...

Tidskriften folkuniversitetet 3 2013  

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller omvärldsbevakning, utveckling inom pedagogik och ledarskap samt goda exempel från Folkuniversitetet...

Advertisement