Tidskriften folkuniversitetet 1 2015

folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet

#1,

februari 2015

DEMOKRATI I FÖRÄNDRING – DAGS ATT LYSSNA

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER GYMNASISTER I TJERNOBYL NYA MATERIAL FRAMTIDENS JOURNALISTIK OPEN BADGES HUMAN ENHANCEMENT

FOTO KARIN ALL

GABRIELLA ERIKSSON CHEFREDAKTÖR

Tidskriften Folkuniversitetet Nr 1 februari, 2015 Årgång 36

Vår utmaning Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Röstdeltagandet i Sverige är högt, men ojämlikt fördelat över valkretsarna. Hur ser demokratin ut i vardagen mellan valen? Politiska partier och traditionella folkrörelser minskar i medlemsantal, men engagemanget består.

Vi tittar närmare på vilka former för demokrati som växer fram i dagens Sverige, med civilsamhällets organisationer som ett viktigt nav.

Som i så många andra fall finns en tydlig koppling till utbildningsnivå. Vilken roll har Folkuniversitetet i detta? Diskutera gärna frågan på Infu, vårt intranät som i dagarna firar ettårsjubileum. Där hittar du ett urval av tidningens artiklar, kompletterande material och möjlighet att kommentera eller föreslå innehåll till tidningen.

Ansvarig utgivare Cecilia Palm Redaktion Gabriella Eriksson 08-679 29 59 Klara Johansson 08-679 29 63 Lotta Åberg 08-679 29 62 Grafisk form Karin All 08-679 29 57 Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Hanna Rodriguez, Uppsala Andreas Åhs, Göteborg Vakant, Lund Christine Thörnström, Umeå Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, maj 2015 Omslag Foto: Helder Almeida

LJÖMÄRKT MI

MER …

Se Den mobila revolutionen på urplay.se. Teknikhistoria av UR som kompletteras av Folkuniversitetets forskningsföreläsningar.

2 Tidskriften Folkuniversitetet

341 091

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

MARKNADSFÖRINGSTIPS /20 Sandra Jönsson, pedagog.

EN DAG PÅ FOLKUNIVERSITETET /26 Kent och Anders på »Krita«.

Innehåll omvärld

på folkuniversitetet

Nya former av demokratiskt inflytande / 6

»Krita« skapar ny konst / 26

Human enhancement / 14

GYMNASISTER I TJERNOBYL /30 Vad innebar kärnkraftsolyckan?

Nya material från skogen / 16

Mänskliga rättigheter i praktiken / 28 Gymnasister i Tjernobyl / 30 Fairtradeutbildningar / 31

Björn af Kleen om framtidens journalistik / 18

pedagogik

& ledarskap

Marknadsföringstips för lärare / 20 Samla meriter via spel / 22

Mediestudion stöd för arbetssökande / 31 Vad innebär stiftelseformen? / 32 Cecilia Palm efterlyser demokratiska mötesplatser / 35

Utvecklingsprojektets paradox / 25

SPEL FÖR INTEGRATION /28 Zara Soltani, speldeltagare.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt i vår omvärld BOKTIPS

VÄRLDEN FRÅN EN ANNAN VINKEL Vill du lära dig att tänka lite mer produktivt, lite mer kreativt och lite mer rationellt – tänk som ett freak!

Hur du gör kan du läsa om i boken med samma namn av Stephen J. Dubner & Steven D. Levitt.

INSTÄLLT pga PANIK

4 Thor Rutgersson, Foto: Magnus Liam

World Values Survey samlar data om vad människor över hela världen tycker i frågor som demokrati, religion, brott och tillit till institutioner. Databasen används för forskning, omvärldsbevakning och trendanalys.

Den är helt öppen och alla kan gå in på www.worldvaluessurvey.org och söka information. Databasen har just uppdaterats med underlag från perioden 2010–2014.

Meningens motstånd

»Varför hoppar så många från mitten av Götaälvbron? Det borde vara större chans att lyckas om man hoppar i början, ner på asfalten«. När livet plötsligt stannar upptäcker Mikael att han inte riktigt finns.

Sjukskriven från jobbet på reklambyrån vandrar han runt i Göteborg med panikångest och tvångstankar.

Mikael är huvudpersonen i Inställt pga Panik, Thor Rutgerssons andra skönlitterära bok. Thor Rutgersson arbetar till vardags med folkbildning, men har själv haft panikångest i åtta år nu.

– Det finns en fobi i samhället, som att det är farligt att tala om psykisk ohälsa, trots att det är den vanligaste orsaken till sjukskrivning idag, säger Thor Rutgersson.

Jag har skrivit en berättelse om en kille som genomgår en livsresa – och en del av det är hans panikångest. Det är fiktion men mycket är hämtat från mitt eget liv.

Beställ boken www.litenupplaga.se/1385

VAD TYCKER DU?

Meningens motstånd

29 studenters per spektiv på human iora

Många röster har på senare tid hävdat att dagens humaniora är i kris. Marginaliserad av en ifrågasatt av andra vetenskap ointresserad offentlighet, betvivlad även av humaniste liga discipliner, stundtals r själva. Men hur står egentligen till med denna det påstådda krissituation?

Och hur upplever studentern a, en omistlig men i debatten åsidosatt grupp, humaniora ofta och humanistiska studier?

I denna antologi presentera r 29 studenter verksamm a vid Göteborgs Universitet sina perspektiv på humaniora , i ett försök att komplicera och nyansera bilden av detta ständigt omdebatterade vetenskap sfält. samling texter, där kärleksfull Det är en mångfacetterad a svidande kritik och konstruktiv försvarstal blandas med a förändringsförslag. Inga enkla svar ges. Men i sex tematiska kapitel introducer nya infallsvinklar både as vad gäller humanioras dåtid, nutid och framtid. Dessa utrotar kanske inte idén om humaniora kris, men de skapar nytt s hopp för framtiden.

ISBN 978-91-88348-59-

3

9

789188

348593

MENINGENS MOTSTÅND I antologin Meningens motstånd presenterar 29 studenter vid Göteborgs universitet sina perspektiv på humaniora. Många röster har på senare tid uppmärksammat att dagens humaniora är i kris. Marginaliserad av en ointresserad offentlighet, ifrågasatt av andra vetenskapliga discipliner, stundtals betvivlad även av humanister själva.

Men hur står det egentligen till med denna påstådda krissituation?

Aktuellt i vår omvärld

Hej, – Jag är Amelia. Möt mig på www.ipsoft.com/what-we-do/ amelia/

ÄR AMELIA SNART EN AV OSS? Framtidens virtuella kunskapsarbetare Amelia är byggd som en kopia av den mänskliga hjärnan och kommunicerar på mänskliga villkor. Hon förstår vad människor säger och kan tolka deras sinnesstämning. Hon lär sig medan hon arbetar och kan ge mer och mer kvalificerade svar, när som helst och på vilket språk som helst.

KOMPETENSBRIST I DESIGNBRANSCHEN

CHEFSUNDERSKOTTET ÖKAR Under de närmaste tio åren försvinner ungefär 126 000 chefer från arbetsmarknaden. Siffran motsvarar 48 chefer som pensioneras varje arbetsdag i Sverige.

– Det är dystert att vi nu ser en sjunkande andel unga chefer. Vi tror att chefsrollen behöver förändras så att fler vill axla ansvaret. Bra chefer och ledarskap är en avgörande konkurrensfördel, säger Annika Elias, ordförande Ledarna.

Sverige ligger efter i en internationell jämförelse. Enligt statistikorganisationen Eurostat ligger Sverige i bottenskiktet när det gäller andelen chefer under 35 år. I topp ligger Malta (48,8 procent), medan Sverige ligger på 27,6 procent efter länder som Polen, Rumänien och Slovakien.

Den största utmaningen som designbranschen har framför sig är bristen på kompetens inom upplevelsebaserad design, visar en undersökning som utbildningsverksamheten Hyper Island har gjort. Hyper Island menar att användarupplevelse snart är en viktigare konkurrensfördel än pris, men att företag inte har lyckats återskapa design efter hur vi agerar i den digitaliserade världen.

– Det finns en tydlig klyfta mellan vad konsumenter förväntar sig och vad varumärken kan leverera, säger Lauren Currie, programansvarig på Hyper Island. Design handlar inte längre om skärmar och appar, det handlar om att på nytt föreställa sig hur vi lever, arbetar och leker idag och vilken roll teknik har i alla situationer, fortsätter Lauren. För att möta problemet startar Hyper Island masterprogrammet Digital Experience Design i Manchester, UK, i april 2015.

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Omvärld Vad kan göras för att fler ska delta i det politiska livet?

6 Tidskriften Folkuniversitetet

Med ett valdeltagande som skiljer nästan 60 procentenheter mellan två valkretsar i samma stad kan svensk demokrati inte sägas vara för alla.

Hur kan man fånga upp engagemang som tar sig andra uttryck än de traditionella?

Demokrati för alla

S

Text CHARLOTTE RYDBERG Foto JOHANNES LILJESON

vensk demokrati står sig stark på många sätt. Valdeltagandet är generellt högt och de flesta svenskar är enligt SOM-institutets undersökningar nöjda med hur demokratin fungerar.

Men det betyder inte att det saknas demokratiska utmaningar. Det är fortfarande många som står utanför det politiska samtalet och som inte röstar i val.

I 2010 års val till kommunfullmäktige var valdeltagandet 36,4 procent i en valkrets i Rinkeby och 94,5 procent i en valkrets i Ålsten. Det skiljde alltså 58 procentenheter mellan den valkrets i Stockholm som hade högst respektive lägst valdeltagande. I Göteborg och Malmö var motsvarande skillnad 48 respektive 49 procentenheter.

Just valdeltagandet är viktigt ur demokratisk synvinkel eftersom det räknas som den mest jämlika demokratiska handlingen. Och även om valdeltagandet vid en internationell jämförelse är högt i Sverige (nästan 86 procent i senaste riksdagsvalet), så skiljer det sig alltså åt mellan olika grupper och områden.

Inför 2014 års val tog regeringen civilsamhällets organisationer och kommuner till hjälp för att minska skillnaderna i valdeltagande mellan olika grupper och områden.

6,75 miljoner kronor avsattes till projekt som skulle få fler att gå och rösta. Målgruppen var framförallt unga och utrikes födda i områden där valdeltagandet tidigare varit lågt. Bland annat gjorde Fryshuset en kampanj där artister fick spela in Tidskriften Folkuniversitetet 7

Susan Acevedo är verksamhetschef för rörelsen Gatans röst och ansikte.

Staffan I Lindberg är en av fyra forskningsledare för V-dem.

ojämlikhet

Utbildning är en starkt påverkande faktor när det gäller att aktivera sig i partipolitiken, skriva insändare i tidningar eller på annat sätt delta i det politiska samtalet.

8 Staffan J Lindberg Foto: Johan Wingborg

» Du kan vara jätteduktig och ha bra betyg, men om du inte vet hur du kan framföra din åsikt eller lägga fram ett förslag, föreläsa eller nätverka, då faller mycket. « »rösta-videor« som spreds i sociala medier och ytterstadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö fick tävla om vilken ort som kunde öka valdeltagandet mest bland förstagångsväljare.

S

atsningen visar på civilsamhällets potential att nå ut i områden där få deltar i det politiska livet. Civilsamhällets organisationer kan också fungera som demokratiskola och bära fram röster och idéer som annars inte hörs i det offentliga. Ett exempel på en sådan organisation är RGRA, Rörelsen gatans röst och ansikte, i Malmö. Rörelsen grundades 2004 av mångsysslaren Behrang Miri. Syftet var att fånga upp ungdomar och ge dem verktyg för att uttrycka sig och en plattform för att nå ut med sina röster. Målgruppen var unga från socioekonomiskt utsatta områden i Malmö. Inspirationen kom från Brasiliens kåkstäder, där musik användes som ett redskap för social mobilisering.

Till en början var hiphopen själva navet i RGRA:s verksamhet, men i dag kan ungdomarna även delta i livesänd radio, skrivarverkstäder och andra kulturella aktiviteter. Som en röd tråd genom all verksamhet är medskapandet, det är inte en verksamhet för utan med ungdomar.

– I radion får ungdomarna själva vara med och sända, bestämma

ämnen, vilka man ska intervjua och vilka låtar som ska spelas, berättar RGRA:s verksamhetschef Susan Acevedo.

I föreningens styrelse har ungdomarna givna platser och de har inflytande över såväl nyanställningar som hur budgeten ska användas. Om de vill genomföra ett projekt får de skriva en ansökan, som sedan bifalls eller avslås.

– När jag arbetade som lärare kunde jag sakna att man inte utrustar ungdomar med sociala färdigheter, när det nästan är det som är det viktigaste i vårt samhälle i dag. Du kan vara jätteduktig och ha bra betyg, men om du inte vet hur du kan framföra din åsikt eller lägga fram ett förslag, föreläsa eller nätverka, då faller mycket, säger Susan Acevedo.

Och det är flera som lyfter fram skolans betydelse för att vi ska lära oss att ta plats i demokratin.

S

taffan I Lindberg är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och en av fyra forskningsledare för V-dem, ett världsomspännande projekt där länder jämförs i demokrati utifrån 329 indikatorer.

Enligt honom står sig svensk demokrati förhållandevis väl i ett globalt perspektiv, även om det såklart finns skillnader på marginalen när man jämför med länder som Frankrike eller USA. Men svensk demokrati står också inför utmaningar. Staffan I Lind-

berg talar bland annat om att det skett en förskjutning från »jämlikhetstanken« till »valfrihetstanken« på flera områden. Som illustration tar han utvecklingen på skolans område sedan 90-talet, med kommunalisering, fritt skolval och fri etableringsrätt. Han menar att valfrihetstanken (att välja skola) har vunnit mark på bekostnad av jämlikheten (för barnen), vilket också påverkar demokratin.

– Utbildning är en starkt påverkande faktor när det gäller att aktivera sig i partipolitiken, skriva insändare i tidningar, vara ledare för civilsamhällets organisationer eller på annat sätt delta i det politiska samtalet. När vi tillåter ojämlikhet och skillnad i skolsystemet så påverkar vi också demokratin, vilka barn som ska växa upp med mer politiska rättigheter än andra, säger han.

S

venskarnas politiska engagemang tar sig inte riktigt samma uttryck som förr.

Sedan början på 90-talet har medlemsantalet i de politiska partierna ungefär halverats. Dessutom har de traditionella folkrörelserna fått färre aktiva medlemmar.

Enligt regeringens skrivelse »En politik för en levande demokrati« finns det dock inget som tyder på att svenskarnas politiska engagemang har minskat, däremot att sätten man försöker påverka på delvis har förändrats. Bland annat har internet och sociala medier Tidskriften Folkuniversitetet 9

Olle Wästberg leder en av förra regeringen tillsatt demokratiutredning.

Lena Langlet arbetar som projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting.

påverkan

I demokratiutredningen slås fast att människor inte bara ska ges möjlighet att påverka politiken genom att rösta, de ska också ha en möjlighet till påverkan mellan valen.

10 Tidskriften Folkuniversitetet

»Vi tittar på nyheter på många olika kanaler och internet har gjort att vi tar kunskap från många olika håll. Då får vi en värdebas som inte är lika homogen som tidigare.« blivit allt viktigare kanaler för att manifestera sitt engagemang och skapa opinion i olika frågor.

I juli 2014 tillsatte dåvarande regeringen en demokratiutredning med uppdrag att se över hur man kan möta utmaningar som dessa.

Framförallt ska utredningen titta på hur man kan »öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin« och hur man kan »öka inflytandet över det politiska beslutsfattandet mellan valen«.

O

lle Wästberg, diplomat och tidigare publicist och riksdagsledamot för Folkpartiet, leder utredningen.

– Partierna, folkrörelserna och studieförbunden har varit bryggor in till demokratin och politiken och de här bryggorna har försvagats. Det betyder inte att människor inte är engagerade i samhällsfrågor, men de är det mer ad hoc-artat, man engagerar sig för frågor på orten, en stadsmiljöfråga eller mot rasism, säger Olle Wästberg.

Han tror att partierna och folkrörelserna måste tänka lite nytt kring medlemskapet för att bättre ta tillvara på människors vilja att engagera sig. De behöver bli bättre på att anpassa sig till »nät-livet« och bejaka att människor kanske bara vill vara aktiva i en specifik fråga, inte över hela fältet.

I direktivet till demokratiutred-

ningen slås fast att människor inte bara ska ges möjlighet att påverka politiken genom att rösta, de ska också ha en möjlighet till påverkan mellan valen.

Olle Wästberg tycker därför att det är bekymmersamt att få upplever att de har något inflytande mellan valen. I en undersökning från SOM-institutet 2011 (med fokus på befolkningen i västra Götaland och Skåne) angav endast en femtedel av de tillfrågade att de hade goda eller mycket goda möjligheter att påverka politiska beslut mellan valen.

– Vi har ju, i jämförelse med en del andra länder, en ganska dåligt utvecklad direktdemokrati, alltså möjlighet till lokala folkomröstningar och liknande. Det här tillhör det vi ska titta på i utredningen, säger han.

Utan att föregå utredningen så kan han tänka sig att man i framtiden ska kunna skriva på upprop om folkomröstningar, så kallade folkinitiativ, på nätet. I dag sker det på fysiska listor.

– Det låter för mig rimligt att om man kan deklarera på nätet så borde man kunna skriva på en petition på nätet, säger han.

P

å den lokala nivån finns många former som syftar till att ge oss medborgare politiskt inflytande mellan valen.

Folkinitiativ, medborgardialoger, medborgarråd och medborgarförslag är bara några exempel på vad som står till buds.

Lena Langlet, projektledare på avdelningen ekonomi och styrning på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, arbetar med att stötta medlemmarna i arbetet med medborgardialoger.

Hon anser att samhällsutvecklingen har gjort det nödvändigt att involvera medborgarna i det politiska beslutsfattandet. Vi har bland annat ett mer mångkulturellt samhälle nu än tidigare.

– Tidigare kunde man säga att vi var ett homogent land där alla såg samma nyheter, alla pojkarna låg i lumpen, vi hade en sammanhållen skola, alla fick samma grund. Nu är vi ganska diversifierade och mångkulturella på många sätt. Vi tittar på nyheter på många olika kanaler och internet har gjort att vi tar kunskap från många olika håll. Då får vi en värdebas som inte är lika homogen som tidigare. Då måste man lyssna in medborgarnas syn på hur samhället ska utvecklas, säger hon.

E

n medborgardialog kan genomföras på olika sätt, man kan till exempel arbeta med fokusgrupper, ordna informationsmöten, hearings eller dialogcaféer. Även graden av delaktighet och inflytande kan variera, men det vanligaste är att medborgarna får en rådgivande roll.

I vissa fall får medborgarna vara med och prioritera en del av kommunens resurser, så kallad medborgarbudget. I Sverige är Tidskriften Folkuniversitetet 11

folkinitiativ

I Upplands Väsby rev de sin gamla gymnasieskola. Då samlade man ungdomar från alla skolor som fick ta fram alternativ på vad man skulle använda platsen till.

12 Tidskriften Folkuniversitetet

» Jag tror vi kommer att se någon form av medborgargrupper som tar ansvar för sin lokala närmiljö.«

medborgarbudgetar fortfarande ganska ovanligt, men där det har provats så har det oftast handlat om platsutveckling och en del av investeringsbudgeten.

– I Upplands Väsby rev de sin gamla gymnasieskola. Då samlade man ungdomar från alla skolor som fick ta fram alternativ på vad man skulle använda platsen till. Sedan fick alla medborgare rösta på alternativen och det blev en parkourbana. Den byggdes på två månader, så ungdomarna verkligen såg hur deras idéer kom till praktisk handling, säger Lena Langlet.

M

en det är inte alla berörda som kommer när kommunen eller landstinget bjuder in till dialog. För att balansera inflytandet från starka intressen, som till exempel lobbygrupper, är det därför viktigt att arbeta aktivt med målgrupper. I bland innebär det att man måste söka upp dem man vill nå.

– Det kan handla om att man går och knackar dörr, som jag vet att vissa kommuner har gjort. Eller så får man vara där människor vistas. Man får bjuda in sig själv, i stället för att bjuda in till sig, säger Lena Langlet.

I demokratiutredningens uppdrag ingår att se över hur arbetet med medborgarförslag, medborgardialoger och folkinitiativ fungerar i Sverige.

Lena Langlet är övertygad om att vi kommer se mer deltagardemokratiska inslag i framtiden.

Hon tror till exempel att vi kommer att ha djupare dialoger kring komplexa frågor, sådana som kan väcka konflikter i samhället.

– I Tyskland arbetar man mycket med det i svåra frågor som vid flygplatsbyggen, förändringar av järnvägsstrukturen och kring ganska stora infrastrukturprojekt, säger hon.

O

ch eftersom kommuner och landsting inte väntas få mer resurser i framtiden kanske medborgarna kommer att få vara med och dela på ansvaret på vissa områden, så som redan sker i England.

– Jag tror vi kommer att se någon form av medborgargrupper som tar ansvar för sin lokala närmiljö, säger Lena Langlet.

Vilka nya former för delaktighet och inflytande vi kommer att få se i framtiden återstår att se. Klart är att det inte saknas idéer om hur fler röster ska kunna fångas upp i den svenska demokratin, både vid val och mellan valen.

I ett radioprogram från RGRA, Rörelsen gatans röst och ansikte, ger 16-årige Ali sin syn på vad som krävs för att ungdomars röster ska höras bättre och för att de ska bli mer engagerade: – Kanske kan vi starta en ungdomsstyrelse, eller att det finns en ambassadör mellan politiker och

ungdomar? Om ungdomar ser ett problem kan de vända sig till honom och sedan kan de hitta en lösning tillsammans, säger han.

FAKTA n Folkinitiativ 10 procent av de röstberättigade i en kommun kan kräva att man ska hålla en folkomröstning i en viss fråga. Folkomröstningen kan dock stoppas om två tredjedelar av fullmäktige vill det.

Politikerna måste inte följa det beslut som medborgarna röstar fram. n Medborgarbudget Metoder där medborgarna får vara med och prioritera hur en del av kommuners och landstings budgetar ska användas. I Sverige har det hittills oftast handlat om en del av investeringsbudgeten. n Medborgardialog Samlingsnamn för processer där medborgarna får vara delaktiga i frågor som berör dem. Graden av inflytande varierar, men oftast handlar det om konsultationer, det vill säga att medborgarna får lämna synpunkter i en viss fråga.

KÄLLOR: SKL, SCB

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Forskning Min avhandling handlar om tillämpad etik och i synnerhet om hur vi bör förhålla oss till de utmaningar och möjligheter som den teknologiska utvecklingen ställer oss inför.

KARIM JEBARI är forskare vid Institutet för Framtidsstudier och disputerade i december 2014 i filosofi vid Kungliga Tekniska högskolan.

Jakten på förbättring M

in forskning undersöker etiska problem som uppstår i mänsklig interaktion med teknologi. Jag menar att teknologi ger oss superkrafter i en bemärkelse. Vi kan flyga, flytta berg och förinta mänskligheten med vår teknologi.

Dessvärre har vår förmåga att ta ansvar för den här makten inte alls ökat i samma utsträckning. På sätt och vis är mänskligheten som en schimpans som håller i en laddad automatkarbin.

Men även om teknologins risker är en viktig del av min forskning är jag också intresserad av teknologins möjligheter. Alltför länge har diskussioner om etik och teknik präglats av en instinktiv avsmak för ny teknologi. Denna har försvårat en mer systematisk och förutsättningslös undersökning av vad vi bör göra med den här makten som teknologin sätter i våra händer. Jag har till exempel undersökt frågan om vi har plikter gentemot arter vi har utrotat att använda kloning för att återskapa dem. När är en uppsättning individer en återskapad art och när är den gruppen enbart en kopia av den utdöda arten? Jag har också diskuterat potentiella fördelar med att förändra och förbättra våra sinnen och vad som i teorin skulle vara möjligt.

Sjukvården och vad som bör falla inom dess ansvarsområde är också ett aktuellt ämne som jag nyligen undersökt. Medicinsk teknologi kan i allt större utsträckning spela en roll i samhällssektorer som setts

14 Tidskriften Folkuniversitetet

Bör man använda medicinsk teknologi för att lösa sociala problem?

FOTO MOSTPHOTOS

ligga utanför sjukvården, till exempel inom skolan eller kriminalvården. I vilken mån bör man använda sig av medicinsk teknologi för att lösa problem som alltjämt uppfattas som sociala eller moraliska?

F

ör tillfället skriver jag om möjligheterna att på medicinsk väg, med till exempel peptidhormonet oxytocin eller med antidepressiva läkemedel, förstärka individers pro-sociala beteende. Med »prosocialt beteende« menar jag: 1) Altruism, alltså vår benägenhet att hjälpa andra.

2) Pro-social aggression, vår benägenhet att bestraffa antisocialt beteende även när sådan bestraffning inte gynnar oss.

3) Xenofili, eller vår benägenhet att inkludera individer som inte tillhör ens »klan« (eller Ingroup) i våra moraliska överväganden.

Min initiala uppfattning är att det är långt svårare

Läs & lyssna Vill du veta mer?

Karim Jebari, Human Enhancement and Technological Uncertainty. Essays on the Promise and Peril of Emerging Technology.

KTH Royal Institute of Technology, 2014 Hör även Karim Jebari föreläsa om moral och filosofi på Radio Skanstull: www.radioskanstull.fm/

Karim Jebari är intresserad av både teknologins risker och möjligheter. FOTO PRIVAT

att göra detta än vad vissa samtida forskare uppfattar.

E

n annan fråga som jag har börjat nysta i rör hur samhället kan motverka diskriminering. I moderna samhällen sker diskriminering huvudsakligen genom omedvetna processer, associationer och emotioner. De som diskriminerar gör det ofta samtidigt som de uppfattar att diskriminering är moraliskt klandervärt.

Hur motverkar vi den här typen av fenomen, när de sker omedvetet? Det står klart att många av våra existerande instrument, som diskrimineringslagstiftningen, är otillräckliga eftersom de förutsätter avsikten att diskriminera.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Trendspaning

Det våras för skogen…

Tre miljömässigt tvivelaktiga material; bomull, plast och betong, kan alla ersättas med träråvara. Förutom miljöfördelar kan det också innebära ett lyckokast för en svensk skogsindustri som suktar efter nya användningsområden.

B

omull är förvisso ett naturmaterial, men den konventionella odlingen kräver oerhörda vattenmängder, ofta i länder där det är en bristvara.

Dessutom är bomull en av de mest besprutade grödorna i världen.

Textilindustrin letar därför efter alternativ. Ett resultat är tyger av träråvara, eller cellulosa.

– De träbaserade fibrerna har andra egenskaper och annat utseende än bomullsfibrer. Bomullsfibrerna är relativt hårda medan träbaserade fibrer är mer följsamma. Jeansliknande tyger finns redan i flera butiker, såsom Lindex

16 Tidskriften Folkuniversitetet

och H&M. De tygerna har dock inte samma struktur och styvhet som bomullsbaserat jeanstyg, men utseendet är detsamma. Framöver finns det stora möjligheter att designa de textilbaserade fibrerna efter behoven, säger Annica Ahlstedt Larson, utvecklingschef på massafabriken Södra Cell Mörrum som utvecklar nya trätyger.

P

last är ju en fossil produkt gjord av olja och i resan mot det fossilfria samhället behöver vi hitta ersättningar till detta ändliga material. Utvecklingen av 3D-skrivare ger oss en försmak

av vad som komma skall. Idag är plast det vanligaste materialet att skriva ut saker med, men det går även att skriva ut saker med träråvara – så kallad kristallin cellulosa, CMC. Tillsammans med ett härdande material kan endast fantasin sätta gränserna för användningsområdena.

Dörrhandtag, små leksaker eller reservdelar som vi behöver är några exempel.

B

etong är ett annat bespottat material som söker sin ersättare. Här kan svenska byggtraditioner inspirera och ut-

Prisbelönt trähus i Sundbyberg.

Plastankan och bomullen får konkurrens.

veckla morgondagens trähus.

– Amerikanerna har gjort en undersökning som visar att vi de kommande 40 åren behöver bygga lika mycket i världen som vi gjort under hela mänsklighetens historia, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges träbyggnadskansli. För att det ska vara möjligt måste vi ha nya material. Redan idag suger vi upp sand från havsbotten för att producera betong eftersom det är en bristvara, och cementindustrin

står för mer utsläpp än flygtrafiken.

Rätt använt är trä världens bästa förnybara råvara, menar hon.

E

ftersom träd binder koldioxid via fotosyntesen, innebär husbyggande i trä att koldioxiden hålls borta från atmosfären så länge huset står kvar.

– Utöver klimatet som är den drivande frågan, så är byggande i trä också mer rationellt och effektivt. Träbyggandet sker industriellt

»Rätt använt är trä världens bästa förnybara råvara«

genom att man bygger färdigt alla delar i fabrik och monterar ihop dem på plats. Det går fortare, ger mindre störningar på den befintliga omgivningen och minimerar resursåtgång och fel i processen, säger Susanne.

M

en som med allt finns även här en baksida att hålla ett öga på. När trycket på skogen ökar får ofta den biologiska mångfalden stryka på foten med stora monokulturskogar som följd.

Så peppar peppar, ta i trä.

TEXT INGEMAR TIGERBERG

Trähus i Sundbyberg Foto: Petra Bindel 17

Press 2020

Björn af Kleen Journalist och författare om krisen i tidningsbranschen.

TEXT KLARA JOHANSSON FOTO SOFIA RUNARSDOTTER

Hur ser du på att många har ett nyhetsflöde som bekräftar den egna världsuppfattningen?

GÖR: Journalist på DN samt författare till ett flertal böcker.

BOR: Vasastan i Stockholm.

INTRESSEN: Läser mycket.

BOKTIPS: »Skuggan av ett liv« av Hilary Mantel.

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Det tycker jag är tråkigt; både som journalist och som konsument. Det är det som är så kul med att gå igenom en tidning; att den presenterar en massa olika saker.

Allt huller om buller. Det var delvis det som lockade mig att bli journalist.

tjäna pengar på helt andra saker, som att ordna events eller vara researrangör. Alternativen till hur man får in pengar kommer säkert att öka.

Vilka följder får det att många journalister sägs upp?

Det är uppenbart att det blir en försämrad rutinbevakning. Det kommer att ske fördjupningar där en grupp tar ett större grepp om en fråga. Men det som kommer att skadas är den rutinmässiga bevakningen där en reporter hade tid att gå till diariet varje dag.

Jagar medierna klick?

Man kunde såklart ana vilka artiklar i papperstidningen som fick stort genomslag och vilka skribenter som var omtyckta, men det är stor skillnad nu är man kan mäta allt. Det finns ingen som kan ställa sig likgiltig inför det. Även om man är kritisk till det, som jag har varit, så är man ju uppmärksam på det. Är det fel fokus i den politiska bevakningen?

Det finns en fokusering på det politiska spelets strategier och ränksmideri. Kanske sker det på bekostnad av sakfrågor och ideologi. Det var signifikant att Niklas Orrenius artikel, där Björn Söder sa att man inte kan vara både jude och svensk, fick så stort genomslag. Det var en intervju om ren politik där Söder egentligen bara konkretiserade vad som stod i partiprogrammet.

Det blev en läxa för många journalister och redaktörer.

Om det hade blivit ett extraval hade rapporteringen kanske handlat mer om det.

Fortsätter tidningsdöden?

Kommer betalväggar och reklam kunna finansiera tidningarna eller krävs andra lösningar?

Det obehagliga med branschen just nu är att den saknar en tydlig ekonomisk väg framåt. Det är också det som är intressant, rent kreativt, om man vilar i antagandet att det ordnar sig. Att nischa sig kan bli en ekonomisk väg framåt. Sedan kanske tidningar kommer

Antal titlar lär krympa. Se på hur dominant DN är i Stockholm jämfört med SvD, både i ton och genomslag. Mittmedia koncentrerar sin redaktionella process och drar stordriftsfördelar. Tidningsdöden kommer att eskalera till ett fåtal dominerande tidningar. De kan säkert vara bra och läsvärda men det blir färre och det är en demokratifråga. Hela idén med pressen har varit att olika röster ska brytas mot varandra. Det har varit en stor del av kulturdebatten och det politiska samtalet att tidningarna har bråkat inbördes. Inom Bonniers har en och samma vd, Gunilla Herlitz, makten över nästan alla dagstidningar: DN, Sydsvenskan, Expressen och Di. Benägenheten för skribenter i de tidningarna att bråka med varandra är betydligt lägre när det är samma chef man har att förhålla sig till.

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Vad kan du som lärare göra för att marknadsföra dina kurser och få engagerade deltagare som gärna kommer tillbaka? Sandra Jönsson, frilansskribent och kursledare på Folkuniversitetet, ger sina bästa tips.

ÅTTA TIPS PÅ HUR DU MARKNADSFÖR DIN KURS Pedagogik och ledarskap

1

Ha alltid med visitkort Visitkort gör det enkelt för kursdeltagarna att hitta dig och uppmuntrar dem till att söka kontakt. De är också viktiga när du ska nätverka och kan skapa möjligheter i form av nya deltagare.

Dela ut visitkorten till såväl deltagare som till människor du möter i andra sammanhang. På så sätt vet de vem de ska kontakta när de vill gå en kurs.

4

Välj andra sociala medier

För dig som bedriver skapande verksamhet är bl.a. Instagram en representativ kanal. Marknadsföring genom rätt form av sociala medier – testa dig fram – ökar intresset för och engagemanget i det du gör.

2

Skaffa hemsida och blogg Vissa deltagare hittar till dina kurser genom att surfa in på din hemsida. Förutom att presentera dig själv på sidan kan du med fördel ha med beskrivningarna till just dina kurser och länkar till bokningssidorna. För att ytterligare inspirera besökarna till att boka dina evenemang, koppla en blogg till hemsidan. Skriv om ditt specialområde och lägg upp bilder!

3

Fixa en Facebook-sida

Med hjälp av en Facebook-sida kan du nå fram till många av dem som finns på Facebook. Du som har en blogg kan posta länkar till dina inlägg på sidan och, med jämna mellanrum, länkar till bokningssidorna för kurserna.

Här har du möjlighet att etablera en relation till dina deltagare. Tipsa, samtala med och inspirera varandra!

20 Tidskriften Folkuniversitetet

Sandra Jönsson är skribent och pedagog.

Hon arbetar även som distanskursutvecklare på Folkuniversitetet.

5

Väck nyfikenhet

Hör med ditt studieförbund om det finns möjlighet att ni tillsammans kan erbjuda en kortare föreläsning, workshop eller ett webbinarium för att väcka nyfikenhet på kurserna. Ett smakprov kan mycket väl ge mersmak och leda till nya bokningar.

6

Samla in omdömen Gör det till en vana att samla in omdömen från deltagarna. Omdömena kan du sedan ha med på t.ex. din eller studieförbundets hemsida för att visa att det du erbjuder är toppen.

Det är mycket mer övertygande när någon annan säger bra saker om dina kurser än att du gör det själv.

Så gör vi Vilket är ditt tips för marknadsföring?

ANN WESTERMARK Kursledare, Sensus och Skrivhälsan Det viktigaste är att ta hand om de deltagare du redan har. Ge dem anledning att gå dina kurser igen… och igen.

Tidigare deltagare uppskattar ofta att du hör av dig och frågar hur det går för dem.

7

Gör en e-postlista Kontakten med deltagarna behöver inte ta slut när kursen slutar. Deltagare som är nöjda med en kurs kan ibland önska någon form av uppföljning.

Att sammanställa en e-postlista är en inbjudan till att hålla kontakten med varandra. Påminn deltagarna om allt det roliga ni gjort tillsammans – kanske vill de gå en kurs hos dig igen!

8

ELIN BORG Kursledare, Medborgarskolan När du hittat ett ämne du brinner för, kommer motivationen i att vilja lära ut det ta dig långt. Mitt tips är att vara tydlig med det du erbjuder och framför allt varför det kan vara intressant för andra.

Sätt ihop ett häfte

Skapa något som är värt att behålla och visa upp. Sätt ihop ett häfte som t.ex. innehåller värdefulla tips och tricks eller deltagarnas eget material. I ett sådant häfte kan du ha med kontaktinfo till både dig och deltagarna – och reklam för dina kurser på baksidan. Ju mer användbart häftet är för deltagarna desto bättre intryck gör din kursverksamhet. Det som är bra att ha och ett trevligt minne slängs inte i första taget.

CRISTINA SANTOS Utbildningsadministratör, Folkuniversitetet Göteborg Många är på Facebook, och vi ska vara där våra deltagare är. Bilder i inläggen lockar ofta till gillamarkeringar och kommentarer. Bilder på lärare och elever och med lokal anknytning fungerar bäst.

TEXT KLARA JOHANSSON Tidskriften Folkuniversitetet 21

Text CARINA JÄRVENHAG Illustration SOFIA LINDHOLM

NY SPELPLAN FÖR KUNSKAP Spelifiering – eller gamification – handlar om att använda mekanismer från spelvärlden i andra sammanhang. Inom utbildningsvärlden börjar poäng, märken och tävlingsmoment bli allt viktigare för att motivera och engagera eleverna.

Marita Ljungqvist är lektor i ki-

nesiska vid Lunds universitet och arbetar även med att ge stöd för användning av digitala verktyg och tjänster i undervisningen. Hon började intressera sig för spelifiering efter en reklamkampanj för just ett spel.

– Det var häftigt att se vilken motivation och engagemang det lockade fram hos målgruppen. Det var en reklamfilm som fick personer över hela USA att jaga ledtrådar och bege sig till särskilda platser vid vissa tidpunkter. Efter en månad hade tre miljoner människor engagerat sig, säger Marita Ljungqvist.

En gamifierad process använder sig av ett bestämt scenario med en framåtskridande process enligt vissa regler för att nå ett visst mål.

Det kan vara i form av ett spel, en app eller ett intränät. Viktiga inslag under resan är feedback, belöningar samt jämförelse och status i gruppen.

– En kritik som riktas mot 22 Tidskriften Folkuniversitetet

spelifiering är att det handlar för mycket om »PBL« (points, badges and leaderboards). Det finns en risk att Marita Ljungqvist det blir för mycket fokus på poäng och belöningar, och att man tappar bort själva lärandeprocessen, säger hon.

»Begreppet gamification började användas på andra sidan Atlanten för några år sedan.« Statistik från USA visar att en ge-

nomsnittlig tonåring har ägnat tiotusen timmar åt spelande när de lämnar grundskolan. Det är också USA som ligger längst fram när det gäller att införa gamification i undervisningen. I New York finns till exempel grundskolan Institute of Play i New York, där all undervis-

ning bygger på att eleverna tillsammans ska utveckla ett fiktivt spel. Även i Sverige pågår flera projekt. Det handlar dels om spelifierat lärande med poängsystem, rollfigurer eller klättringar till högre nivåer, dels att använda kända spel och spelmiljöer i skolan. Att helt enkelt förflytta undervisningen till en för eleverna välbekant och lättnavigerad virtuell miljö.

– I dag pratar vi mycket om formativ bedömning i grundskolan och ett viktigt inslag är att eleverna snabbt får feedback – det är spelvärlden duktig på. Något annat som är intressant med spel är att det delas ut poäng eller belöningar enbart för att man gör något. Det gör att man också hanterar »misslyckanden« på ett positivt sätt.

Marita Ljungqvist ser spelifierat lärande som en möjlighet att öka motivationen för »tråkiga« moment, till exempel att plugga glosor eller att lära sig saker utantill.

– Jag kan tänka mig att det fungerar bra att dela ut poäng eller »badges« när man behöver uppmuntra elever att genomföra rutinmässiga element.

Samtidigt visar flera studier att externa belöningar av typen

Statistik från USA visar att en genomsnittlig tonåring har ägnat tiotusen timmar åt spelande när de lämnar grundskolan.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

»badges«, betyg, pengar för en prestation inte alltid fungerar för att öka motivationen hos människor.

Ibland kan det till och med ha mot-

satt effekt, det vill säga att man känner sig mindre motiverad att göra något som man annars tycker är roligt. Inom folkbildningsvärlden pågår projektet Open Badge for Nordic adult educators för att motivera folkbildare att bli mer aktiva på sociala medier. Kerstin Namuth, samordnare för distansutbildning i Göteborg, är projektkoordinator.

– Vi vill uppmuntra folkbildare att bli mer synliga och berätta om vad vi faktiskt gör. Folkbildare har varken hittat tiden eller formerna för att berätta om sin verksamhet i sociala medier. Det är en utmaning för hela vuxenutbildningsvärlden, säger hon. av Nordiska Ministerrådet och just nu håller man på att ta fram den »folkbildarbadge« som ska delas ut till dem som ger röst åt vuxnas lärande på Twitter, Facebook eller i en blogg.

– Vi håller just på med kriterierna för vår »badge«. Mycket hänger på att fylla beskrivningen med ett vettigt innehåll, så att det inte bara blir ett allmänt peppande märke.

Till exempel kan det vara en lärare i svenska som beskriver sin kurs i en blogg eller att du lägger ut en podcast från en workshop, säger Kerstin Namuth.

Projektet

stöds

I Finland pågår projektet Open Badge Factory som syftar till att underlätta användandet av »open badges«. Ett av de deltagande företagen, Raisoft som erbjuder IT-lösningar och utbildnings24 Tidskriften Folkuniversitetet

tjänster för äldreomsorgen, har redan börjat använda märkena i sin egen verksamhet.

Johan Boholm, Kerstin Namuth utbildnings- och informationschef, berättar att man successivt håller på att byta ut sina skriftliga intyg mot digitala Johan Boholm märken.

– Det beror både på att skriftliga intyg tappas bort och blir förstörda, och på att det är lättare för en stor organisation, till exempel Helsingfors stad, att få överblick över vilka medarbetare som har gått vilka kurser med »open badges«, säger han.

ta emot dem. En annan utmaning är att ge märkena kredibilitet. En tänkbar utveckling är att organisationer börjar samarbeta kring »open badges« för att ta fram märken som är betydelsefulla, till exempel inom hälso- och sjukvården, säger Johan Boholm.

Fallgropar med open badges: n Hittills krångliga att ladda ner och ta emot. n Svårt att värdera märkena. n Risk att flytta fokus från lärande till belöningar. n Risk för inflation i märken om många företag/organisationer tar fram sitt eget. n Inte säkert att digitala lösningar ökar motivationen.

Raisoft genomför flera hundra

kurser i sin egen programvara och i det internationellt standardiserade RAI-kvalitetsverktyget under ett år. Det finns också ekonomiska orsaker till att man väljer att övergå till »open badges«.

– Det är möjligt att sätta en tidsgräns för märkena och vi har bestämt oss för tre år. Men naturligtvis är det bra för individen som då behöver uppdatera sina kunskaper, samtidigt som det kanske kan generera några fler utbildningar för oss, säger Johan Boholm.

Raisoft kommer att lansera »open

badges« på allvar nästa år. Då kommer också en ny digital plattform som gör det enklare att ladda ner och ta emot märkena.

– Hittills har de delats ut efter en större kurs. Reaktionerna var blandade och en del av kritiken handlade just om att det var krångligt att

KORT OM OPEN BADGES Ett digitalt och visuellt märke som kan delas ut för olika typer av kunskaper och förmågor. Den som vill kan sedan koppla märket till sina digitala profiler, till exempel på Linkedin. Märkena är utvecklade av stiftelsen Mozilla som bland annat utvecklat webbläsaren Firefox. Open Badge Factory (openbadgefactory.com) är ett projekt som drivs i Finland för att utveckla och förenkla den digitala plattformen. Målet är att det ska bli en molntjänst som ska kunna användas av alla.

Dilemmat

Utvecklingsprojektets paradox SEBASTIAN DAHLQVIST, PROJEKTLEDARE FÖR »FOLKBILDNING I MELLANRUMMEN« ETT UTVECKLINGSPROJEKT TENDERAR att ligga som ett frirum vid sidan av den ordinarie verksamheten. Hur får vi projektet att förändra verksamheten och är det alltid önskvärt att projektet bidrar till detta?

»

Att arbeta i ett utvecklingsprojekt synliggör problematik relaterad till projektformen som jag tror att vi måste adressera för att dessa projekt faktiskt ska utveckla och bidra till ordinarie verksamhet.

Varje utvecklingsprojekt kan betraktas som ett frirum och relationen mellan detta frirum och den ordinarie verksamheten skiljer sig från fall till fall. Enligt projektledarkollegor jag diskuterat projektformen med finns ett förhållandevis stort glapp mellan ordinarie verksamhet och projekten i fråga. Ett glapp som upprätthålls rent fysiskt genom arbetsplatsplacering såväl som genom skillnader

i arbetsform. Detta glapp försvårar givetvis möjligheten att skapa alternativt förändra den ordinarie verksamheten. Samtidigt måste sannolikt ett visst avstånd mellan ordinarie verksamhet och utvecklingsverksamhet existera för att nya perspektiv och arbetssätt ska utvecklas samt det vi kallar »innovation« ska uppstå.

En fråga som rimligen bör ställas är huruvida vi vill att våra utvecklingsprojekt ska förändra vår ordinarie verksamhet eller skapa ny (ordinarie) verksamhet. Det här skiljer sig, men det är en viktig aspekt att lyfta fram. Kanske bör vi också fråga oss om utvecklings-

FOTO PRIVAT

projekt kan betraktas som ett sätt att undvika förändring. Genom att placera utvecklingsidéer baserade på upptäckta utvecklingsbehov i projekt istället för inom ramarna för ordinarie verksamhet så reduceras möjligheterna för faktisk utveckling och förändring av ordinarie verksamhet. Bör projekt vara en strategi för utveckling och förändring?

Vad vi måste diskutera är en projektets eller frirummets paradox. Jag har inget förslag på en lösning på denna paradox men jag tror att vi gör rätt i att börja adressera den.

Vem vet, kanske finner vi en del av lösningen i innebörden av begreppet »inkludering«?

Diskutera gärna detta dilemma på Infu.

«

Kan utvecklingsprojekt verkligen förändra verksamheten, frågar sig Sebastian Dahlqvist.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

En dag på …

1.

3.

På Folkuniversitetet

2.

Krita är en konstnärlig studio för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Anders Romare leder verksamheten som har fått tre års projektmedel från allmänna arvsfonden.

Anders Romare och Per Lewrén förbereder dagens workshop. De anpassar innehållet till deltagarnas behov och möjligheter. Förutom studion på Kungstensgatan i Stockholm har de även en ambulerande workshop. Då packar de en »dramatenväska« med material och åker till gruppboenden för att träffa personer som inte kan delta i den ordinarie verksamheten.

Anders är konstnär och har stude-

rat i fem år vid Kungliga konsthögskolan. Han arbetar själv i akvarell och ställer ut på olika gallerier.

Snart dyker deltagarna upp.

Kent, en lång man klädd i kavaj och fluga stiger in först. Sedan följer 26 Tidskriften Folkuniversitetet

Johan, Micke, Kristoffer och Mats.

Alla hälsar och hänger av sig. De sätter sig runt bordet som är dukat med material för dagens arbete.

Lokalen är ljus och rymlig. På väggarna sitter en del av deras tidigare alster. Det finns ett litet rum med en soffa där deltagarna kan ta en paus.

Där kan de också ligga om de får ett epilepsianfall. Det har hänt ett par gånger. Anders går igenom vad som ska hända under dagen.

– Vi ska göra en drömbok. Om man vill kan man ha den vid sängen och göra en liten skiss när man vaknar för att komma ihåg sina drömmar.

Han berättar att det är två ar-

Anders Romares dag 07:00 Frukost med familjen 08:00 Arbeta på KRITA 11:30 Träna på gym 13:00 KRITA workshop 14:00 KRITA möte 16:00 Hämta på förskolan 18:00 Bygga med lego 20:00 Måla i min ateljé 23:00 Sova

4.

5.

1. Anders Romare går runt och hjälper deltagarna.

2. Genom att riva och klippa silkespapper skapas en bakgrund.

3. Den här gruppen är van att arbeta kreativt och känner varandra sedan tidigare.

4. Intresset för ugglor går igen i konsten.

5. Kent är en av deltagarna på Krita.

betspass med fika i mitten. Han visar var toaletterna är och det lilla rummet man kan gå undan i.

Alla har ett vikt akvarellpapper och två lösa bokpärmar framför sig. Först ska pappret täckas av silkespapper. Sedan får man klippa och riva ut bilder från olika magasin och böcker och klistra in dem.

Kristoffer frågar efter andra fär-

ger på silkespapper. Sport är hans största intresse och han förknippar direkt olika färgkombinationer till fotbollslag.

– Gult och svart, säger Mats.

– Dortmund, svarar Kristoffer.

Anders går runt; frågar, kommenterar och tipsar. Han har varit

konstlärare länge. Den här gruppen är roligast att arbeta med.

– De är så direkta, säger vad de tycker. De är kreativa och spontana. Det spontana blir allt svårare att hitta själv. Jag har träffat personer i daglig verksamhet som är hundra gånger mer begåvade än vad jag är, men de har inte fått samma möjligheter. De skulle inte komma in på en vanlig konstskola och de skulle inte klara av att gå där. Jag vill jobba med konstutbildning på hög nivå för den här målgruppen.

Anders vill på sikt öppna ett galleri

för konstnärer med funktionsnedsättning. Sådan konst är inte högt skattad i Sverige, men det ser an-

norlunda ut i USA och även i andra europeiska länder. Där finns kända konstnärer med funktionsnedsättning vars verk anses mycket viktiga och värdefulla. Ett första steg är att samla konstverk från workshops som denna och ställa ut i Folkuniversitetets lokaler i samband med den officiella invigningen av projektet i mars.

Kents telefon ringer ett par gånger. Han svarar med sin lugna djupa röst.

– Jaa? Hallå hallå. Jag håller på med konst.

– Kent har en underbar jazzröst.

Han kommer att uppträda på vår invigning i mars, berättar Anders.

TEXT&FOTO KLARA JOHANSSON Tidskriften Folkuniversitetet 27

Goda exempel

SPEL FÖR ÖKAD INTEGRATION Folkuniversitetet i Uppsala och Umeå vill stärka nyanländas insikt i hur mänskliga rättigheter omsätts till praktik i det svenska samhället. Nu testas ett nytt utbildningsmaterial i form av ett spel och tvåspråkiga mentorer.

– Nyanlända har ofta behov av att sätta sig in i svensk lagstiftning för att kunna utnyttja sina rättigheter. Erfarenheter från ett land kan begränsa en i att ta tillvara sin rättigheter i ett annat. I vissa länder kan t. ex. polisen se mellan fingrarna vid våld i nära relationer om de anser att det finns »motiv«, säger Yevgeniya Averhed, projektledare.

Projektet omsätter FN:s deklaration om mänskliga rättigheter till praktisk vardag och har tillsammans med invandrarföreningar i Uppsala, Umeå och Skellefteå utvecklat ett spel som går igenom sju områden som är viktiga att känna till för nyanlända; bostad, barn och barnuppfostran, utbildning, ekonomi, hälsa, juridik och transport, kvinnors och barns rättigheter.

Zara Soltani är speldeltagare i Afghanska föreningen i Uppsala.

Hon har bott i Sverige i snart 3 år och är engagerad i såväl spelets innehåll som metod. I dag har spelet handlat om bostadsfrågor.

28 Tidskriften Folkuniversitetet

– För tillfället har jag bostad, men i dag fick jag veta saker som jag hade behövt veta tidigare, vad som gäller vid andrahandsbostad och besiktning av bostäders standard.

I början när jag kom hit hade jag svårt att hitta information om hur man skaffar bostad, berättar Zara.

Det är upp till föreningarna att avgöra vilken metod som passar bäst i deras spelgrupp, om grupperna ska vara könsuppdelade eller inte, om man vill göra det till en tävling eller inte osv. Deltagarna har en vecka på sig att ta reda på svar på frågan och presentera inför gruppen.

Zara Soltani vill hinna gå igenom så många frågor och svar som möjligt, men med tanke på spelupplägget blir det svårt att täcka in allt.

– Vi får se om jag får mina frågor besvarade. Jag har varit med om en del och behövt hjälp och har många frågor. Zeynab kan hjälpa mig med frågor som jag har och som inte kommer upp under spelets gång, säger Zara.

Zeynab Ahmadi är mentor och spelledare i den afganska kvinnogruppen.

– Det är också socialt viktigt att umgås med andra utanför hemmet.

Att ta kontakt med myndigheter för att få svar på sina frågor ger ökat självförtroende, säger Zeynab.

– Till viss del handlar spelet om känsliga frågor som man inte pratar om normalt, fortsätter Zeynab.

Vi har pratat om våld i hemmet på tjejernas initiativ. Jag tar gärna de frågorna på tu man hand om någon tycker det är obehagligt att prata inför resten av gruppen eller om det finns frågor som inte täcks in av spelet.

En styrka med projektet är två-

språkiga mentorer som nyanlända har förtroende för, menar Katrin Dirnberger, projektkoordinator i Umeå. Hon tror att det kan vara en bra idé för framtiden att använda spelet i arbetet på kvinnojourerna.

– Men först ska vi utvärdera det här. Det ska bli spännande att jämföra hur det fungerar i föreningarna jämfört med sfi-verksamhet säger hon.

Läs mer om projektet på Infu!

TEXT&FOTO GABRIELLA ERIKSSON

Zeynab Ahmadi och Zara Soltani spelar spelet som går igenom sju områden som är viktiga att känna till för nyanlända.

PROJEKTET har en grekisk partner och medfinansieras av Europeiska integrationsfonden. Uppsala testar spelet i två föreningar, i Umeå och Skellefteå är det fem föreningar samt kommunernas sfi som spelar.

Spelet finns på: Somaliska, arabiska, persiska, kurdiska, engelska, och svenska språket.

Spelet omsätter FN:s deklaration om mänskliga rättigheter till praktisk vardag.

Tidskriften Folkuniversitetet 29

Eleverna Daniel Malmqvist Henrik Kubista, Rasmus Johnsson samt läraren Christian Johansson i Ukraina.

TOTAL TYSTNAD I TJERNOBYL Elever vid Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg ville ta reda på vad som egentligen händer vid en kärnkraftsolycka.

De packade sina väskor och åkte till Ukraina.

Henrik Kubista berättar hur de

valde tema till sitt gymnasiearbete: – Vi ville göra något annorlunda som skulle kunna hålla oss underhållna under den långa tid man håller på med ett gymnasiearbete.

Tjernobyl är en plats som vi alla var intresserade av att besöka. Just den apokalyptiska miljön var något som gjorde att vi suktade efter att få åka dit.

Ukraina visade sig vara ett annorlunda land att besöka, speciellt med rådande politiska oroligheter.

En engagerad guide som hjälpte gruppen runt gav också en hel del intressant information om läget i landet. Men det som eleverna särskilt tar med sig är att få dela en sådan speciell och extraordinär upplevelse tillsammans, något att prata om i många år framöver.

30 Tidskriften Folkuniversitetet

– Tystnaden och känslan av övergivenhet i Tjernobyl är utan sin like, berättar Henrik Kubista.

Man får lätt dåligt samvete när man är där, vi ser det som en »cool« plats och en turistattraktion, medan folk faktiskt miste sina hem, liv och familjer splittrades.

Några dödssiffror kommer aldrig att släppas då olyckan hände under Sovjettiden. Av säkerhetsskäl åkte eleverna med sin lärare och handledare Christian Johansson.

– Så fick vi reda på hur otroligt kul det kan vara att åka med en lärare och hur de förändras när de är utanför skolan, säger Henrik skrattande.

Nu återstår den »tråkiga« delen

med rapportskrivande. Eleverna går på naturvetenskapsprogram-

met och har olika inriktningar vilket gör att deras gymnasiearbete innehåller en bred blandning av fysik och biologi.

Om ett år är det 30 år sedan olyckan ägde rum och eleverna undersöker också om någon redaktion är intresserad av deras gedigna film- och bildmaterial från resan.

Och vad händer när gymnasietiden är slut?

– Vi har olika framtidsplaner i gruppen. Jag vill bli pilot, en annan vill bli apotekare, en tredje vill jobba inom IT. Lite otippat upptäckte jag att det finns en koppling mellan pilotyrket och gymnasiearbetet, berättar Henrik Kubista.

Strålningen i ett flygplan är relativt hög, till och med högre än på de flesta platser i Tjernobyl, märkte eleverna när de mätte i flygplanet på vägen hem. Därför får inte piloter lämna blod eller vara organdonatorer efter 5 respektive 10 år.

TEXT GABRIELLA ERIKSSON

Goda exempel

ETISK OCH RÄTTVIS HANDEL Genom att främja fairtrade medverkar Folkuniversitetet till mer rättvisa villkor för odlare i länder med utbredd fattigdom.

Under två veckor arrangerades de årligen återkommande Fairtrade fokusveckorna.

Kulmen är Fairtrade Challenge som innebär att så många som möjligt ska fika rättvisemärkt. Det gjordes på flera Folkuniversitetskontor, och Falun hade elva kulturarrangemang de här veckorna.

–Vi hade frukost med Fairtradeinslag, information på Friskis och Svettis och deltog med utställning och smakprov på Feministiskt Forum/Dalarnas Museum, säger Maud Svensson som är ledare för Fairtrades lokalförening, med placering på Folkuniversitetet i Falun.

I samverkan med aktionsgrup-

pen Fika Fairtrade i Falun gjordes också en »tågattack« där medarbetare delade ut goodiebags med info om Fairtrade och Folkuniversitetet, dagstidning samt banan och choklad.

Under året arrangeras löpande liknande arrangemang. I såväl Dalarna,Västmanland som Stockholm utbildar Folkuniversitetet också Fairtrade-ambassadörer.

Den senaste hölls i Västerås, och i september utbildades ambassadör nummer 5000, Ingela Sundström, i Falun. Folkuniversitetet Dalarna är medlem i Fairtrade Sverige.

TEXT LOTTA ÅBERG

FAIRTRADE är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

Maud Svensson, Ingela Sundström och Agneta Hallberg.

STUDIO GER NYA MÖJLIGHETER Mediestudion i Kungsbacka används flitigt, framför allt av deltagarna i arbetsmarknadsprojekt. Här kan de ta en proffsig porträttbild eller spela in en presentationsfilm.

Vissa företagare och utbildnings-

anordnare kräver idag en presentation där den sökande visar sin förmåga att uttrycka sig.

Jobbcoacherna använder också video för att deltagarna själva skall kunna bedöma sitt kroppsspråk eller tal. De avgör sedan om produktionen skall vara publik, ett minne eller kasseras.

– Den här resursen är mycket uppskattad av våra deltagare, säger Hans-Peter Liljenberg, arbetsmarknadscoach som ansvarar för studion. Mediestudion kan bokas

av personal på Folkuniversitetet tillsammans med deltagare om intresse och kunskaper finns. Det är bara att höra av sig.

Studion förfogar över en system-

kamera med filmfunktion i HD, studioblixtar, LED-belysning för

film och stödbelysning vid foto samt en en dator med redigeringsprogram. Det lilla studiorummet har sex ljudabsorbenter vilket är nödvändigt för ljudkvaliteten vid filmning. Det finns även möjlighet att Hans-Peter filma med greenscreen vilket ger utökade redigeringsmöjligheter.

– I framtiden skulle vi gärna få möjlighet att filma i helfigur. Till det krävs lite mer utrustning och en större lokal. Utrustningen är visserligen mobil men då krävs mer personalresurser, säger HansPeter Liljenberg.

TEXT KLARA JOHANSSON Tidskriften Folkuniversitetet 31

Organisation Folkuniversitetet består av fem stiftelser med säte i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå. Men vad innebär egentligen stiftelseformen?

E

MED STIFTARNAS GODA MINNE

n stiftelse är en juridisk person med syfte att främja ett särskilt ändamål som stiftarna fastställt. I allmänhet förvaltar den en förmögenhet vars avkastning används för att uppfylla stiftelsens syfte. Att ändra stiftelsens syfte är mycket svårt, vilket betyder att detta är en beständig organisationsform.

I vårt fall var det universiteten Jan-Sture Karlsson och studentkårerna på respektive ort tillsammans med Folkuniversitetsföreningen, som bildade stiftelserna på 1960-talet. Det var en tid av snabb expansion då Folkuniversitetet växte fort inom både språk- och estetisk verksamhet. Detta ställde krav på en bättre organisation. Då skedde en omorganisation av Folkuniversitetet som bedrivit verksamhet som studieledarföreningar sedan 1942.

– Huvudorsaken till att stiftelserna bildades var att då aktiva styrelseledamöter, medarbetare och andra intressenter ville hitta en formell och långsiktig anknytning till universiteten samt en fastare organisatorisk form, berättar Jan-Sture Karlsson, generalsekreterare för Folkuniversitetet 1979–2006.

32 Jan-Sture Karlsson, Foto: Karin All.

Stiftelseformen blir en garanti för att verksamheten bedrivs utan externa vinstintressen och att eventuellt överskott återinvesteras i verksamheten. Unikt för en stiftelse är också att den inte har några ägare eller medlemmar. På det sättet skiljer sig Folkuniversitetet från andra studieförbund som har medlemsorganisationer.

– Begränsningen i stiftelseformen ligger i att man inte kan ställa krav på ekonomiskt eller annat stöd från stiftarna på det sätt som en förening kan. Stiftelser har också mindre möjligheter att juridiskt utveckla organisationen, säger Jan-Sture Karlsson.

Det kan göra det svårare att förändras i takt med samhällsutvecklingen och möta nya behov som inte förutsetts i samband med stiftelsernas bildande. Samtidigt betyder de här begränsningarna att Folkuniversitetet fortfarande står upp för de värden som stiftarna fastställde. Det finns en styrka i att vi än idag värnar den fria folkbildningen och vuxenutbildningen.

– Folkuniversitetet är öppet för alla människor oavsett livsåskådning och religiös eller politisk uppfattning. Vi sätter kunskapsinhämtning och kunskapsutveckling främst vilket är viktigt för hela folkbildningssverige, avslutar Jan-Sture Karlsson.

TEXT LOTTA ÅBERG

FEM STIFTELSER = EN IDEELL FÖRENING På det nationella planet är Folkuniversitetet en ideell förening, som har de fem stiftelserna som medlemmar. Föreningen leds av förbundsstyrelsen. Förbundskansliet svarar för det löpande arbetet utifrån förbundsstyrelsens riktlinjer.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

Aktuellt hos oss

PLUGGPODDEN INSPIRERAR ELEVER

VÄLKOMMEN JOSEF ÅHMAN Josef Åhman är ny rektor för Folkuniversitetet Mitt sedan årsskiftet.

Han efterträder Gunnar Danielsson som nu är rektor för Folkuniversitetet Öst.

Josef Åhman är 40 år och bor i Uppsala tillsammans med fru och två barn. Han är utbildad gymnasielärare och kommunikatör och kommer från en tjänst som generalsekreterare på Sveriges Akademiska Idrottsförbund.

– Jag har fått ett mycket fint mottagande och märker att Folkuniversitetet är en dynamisk organisation, med människor som brinner för sitt arbete och för verksamhetsidén, säger Josef Åhman. Nu vill jag lära känna personalen, verksamheten och organisationen och ser fram emot många givande samtal.

Tips! Läs »10 snabba frågor till Josef« på Infu.

Elever vid Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan har i samarbete med en kommunikationsbyrå gjort en podcast om utbildning, framtid och livet på gymnasiet.

– Idén bakom podcasten är att komma »bakom« vanlig reklam, något som eleverna tycker präglar gymnasievalet.

Blivande elever får höra från nuvarande elever hur det är på riktigt, »utan filter«, säger rektor Daniel Jonlund som är stolt över elevernas professionella resultat. Lyssna på www.folkuniversitetet.se/pluggpodden FOTO KRISTER BROBERG

FOTO ANNA LEVRÉN

VÅR EGEN FÅTÖLJ SKAPAS

LYCKAT FÖR »KORTA VÄGEN« Folkuniversitetet har i en nationell upphandling fått Arbetsförmedlingens uppdrag att undervisa i svenska inom konceptet Korta vägen. Korta vägen vänder sig till utomnordiska akademiker med akademisk examen eller med minst tre års akademiska studier från hemlandet.

34 Tidskriften Folkuniversitetet

Folkuniversitetets hantverkscentrum i Tibro har tagit fram en »folkuniversitetsfåtölj«.

– Vår rektor Stig-Olov Blixt hörde av sig och ville ha möbler från Tibro till kontoret i Göteborg, berättar James Minard, skolchef för hantverkscentrum i Tibro.

Hantverkcentrum samarbetar med Art College som tar fram ett tygmönster inom utbildningen Inredning och design.

Fåtöljerna kommer att finnas till försäljning för alla kontor inom Folkuniversitetet.

Stolens modell är som fåtöljen på bilden, men med ett annat tyg.

Ledare

CECILIA PALM ÄR NY GENERALSEKRETERARE FÖR FOLKUNIVERSITETET FOTO MATS LEFVERT

FÖRSTELÄRARE FINNS NU PÅ ALLA VÅRA GYMNASIER Folkuniversitetets åtta gymnasieskolor har alla utnyttjat möjligheten att söka statsbidrag för förstelärartjänster. Vissa skolor har två förstelärare. I tjänsterna ingår att utveckla det pedagogiska arbetet på skolan. I Umeå har skolan till exempel lagt fokus på lärmiljö och pedagogiskt ledarskap, och i Malmö på kollegialt lärande och lässtrategier.

IDA STÅHL STYR PARLAMENTET Två tidigare elever och en lärare på Umeå internationella gymnasium sitter i styrelsen för Europeiska Ungdomsparlamentet.

En av dem är Ida Ståhl som är ordförande sedan ett halvår tillbaka. Det började med en gymnasiekurs i EU-kunskap.

– Jag och fyra klasskompisar kom med på den nationella sessionen och fick sedan representera Sverige i Ukraina. Det var 2010, nu är det 2015 och jag har varit engagerad i EUP sedan dess. Det hade inte gått utan min lärares introduktion till EUP och skolans stöd, säger Ida Ståhl.

»Ta steget mot ökad mångfald« När detta skrivs har det gått en tid sedan de tragiska

händelserna i Paris ägde rum. Charlie Hebdo, ett satiriskt veckomagasin som vanligen läses av 60 000 personer har sålts i fem miljoner exemplar. Miljoner människor i flera länder har demonstrerat för yttrande- och pressfrihet.

Medierna har traditionellt utgjort en viktig del i den demokratiska infrastrukturen. Paradoxalt nog finns en risk att medielandskapets förändringar, med en formlig explosion av utbudet och en ökad tillgänglighet, motverkar demokratiutvecklingen. Samtidigt som internet skapar nya debattytor och gör det möjligt för vem som helst att uttrycka sin åsikter, underlättar det för den som vill isolera sig från oönskad information eller skräddarsy varifrån informationen hämtas. Framtidskommissionen presenterade dilemmat i sin rapport 2013 och konstaterade att det är en betydande utmaning att motverka polariseringen av åsikter och verklighetsuppfattningar som följer.

Den utmaningen måste vi som studieförbund anta. Studiecirklar, kulturarrangemang och andra verksamhetsformer är viktiga mötesplatser. Om vi kan ta ytterligare steg på vägen mot »en ökad mångfald deltagare« i enlighet med den förändrade formuleringen av ett av folkbildningens syften, bryter vi segregering och polarisering samtidigt som vi förmedlar kunskap.

JUST NU …

< <

Bäst just nu: Minnen av fiskar, skaldjur, koraller och svampar efter 6 dyk i Karibiska havet.

Mindre bra just nu: Risk för ökad främlingsfientlighet och våldsaktioner efter Paris-dåden.

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Working class hero Till hösten startar Folkuniversitetet 40 Yh-utbildningar.

11 är nya. För dig som vill bli hjälte.

Dataspelsutvecklare – IT-infrastrukturspecialist Medicinsk sekreterare – Köksmästare med hållbarhetsperspektiv – Tapetserare – Möbelrestaurerare Förgyllare – Träbildhuggare – Trähantverk Dekormåleri – Musikinstrumentmakare

Ku för nska Gå änd p i g å i n på vå r ng rar w fol karr kun iäre ebb o ch n i ve r

site redan sätt i tet .se da g ! /yh