Page 1

» NÄR JAG SKOJAR, SÅ TYCKER JAG OM ATT BÖRJA I FAKTA «

Tidskriften Folkuniversitetet

#3

september 2018

EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS

Så blev hållbar utveckling viktigast av allt

Ny klubb tar populärkultur på blodigt allvar

Vetgirig SPANINGEN Vetenskapskomikern Jesper Rönndahl drivs av ständig nyfikenhet – och irritation när han inte förstår.

Sex tips för att skapa spinn i sociala medier Cecilia skapar kreativa övningar åt sfi-elever

Dorna Behdadi: Ansvar i gråzonen när artificiell intelligens tar över

NOMINERAD TILL SVENSKA DESIGNPRISET!


20/

Innehåll, nr 3 2018:

PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 20/ Så skapar du spinn på sociala medier – sex tips 22/ Fördomar mot chefen försvinner bakom skärmen

Hållbar plan för ohållbar planet

10/

Lester Brown myntade begreppet hållbar utveckling 1981, Gro Harlem Brundtland gav det spridning 1987. Nu handlar det ”bara” om att gå från ord till handling.

OMVÄRLD 6/ Knepigt utkräva ansvar när artificiell intelligens gör misstag 8/ Hetaste trenderna på sociala medier: video, live och fyrtorn 18/ Vetenskapskomikern Jesper Rönndahl drivs av nyfikenhet och irritation

2  Tidskriften Folkuniversitetet

22/

27/ PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ Ren cirkus när barnen tränar sig på trapets och lina 29/ Nyblivna studenter gav ut egen novellsamling 30/ Talk is cheap tar musik och populärkultur på allvar 31/ Delmos – ny myndighet som ska motverka segregationen 32/ Kreativa spåkövningar på sfi i Kristianstad 35/ Den allra största frågan: Hur skyddar vi demokratin?


Tidskriften Folkuniversitetet

Lennart Frykskog Redaktör

Ny teknik med en moralisk kompass

D

en nya tekniken är fantastisk, när den används rätt. Den kan producera en högre intelligens, avkoda fördomar och sprida “real news”. Hur bra eller dåligt utfallet av alla innovationer blir beror ändå främst på användarnas moraliska kompass och källkritiska förmåga. I det här numret lyfter vi ämnen med bäring på den digitala tekniken. Dorna Behdadi reder ut begreppen inom artificiell intelligens (s. 6), gör viktiga distinktioner och ställer oss några svåra frågor inför framtiden. Professor Lena Zander visar i sin forskning (s. 22) hur fördomar mot ledaren kan bringas på fall genom virtuell teknik. Och så ger vi några goda och praktiska tips på hur man kan skapa spinn i sociala medier (s. 20).

Nr 3 sep, 2018 årgång 38 ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR

Gabriella Eriksson REDAKTÖR

Lennart Frykskog 070-668 91 64 GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Kicki Emanuelsson, Stockholm Andreas Åhs, Göteborg Hanna Rodriguez, Uppsala Gabriella Eriksson, förbundskansliet   ADRESS

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679  29  50 www.folkuniversitetet.se E-POST

Hållbarhet (s. 10) är ännu ett tema. Vi är marinerade i begreppet, som används så flitigt i alla sammanhang, ofta i kombinationen – hållbar utveckling. Hur blev ordet så betydelsebärande och allmänt spritt att vi knappt idag kan öppna en sida utan att ordet dyker upp? Och vad betyder egentligen hållbarhet i dag? Vi har en del av svaren, men inte alla. Kunskap är ett aldrig avslutat kapitel. Trevlig läsning!

Missa inte: Reportaget om nycirkusen (s. 27), meningsfull verksamhet för unga i Södertälje,

tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574

LJÖMÄRKT MI

UTGIVNINGSPLAN

4 nr/per år Nästa nummer, november 2018

341 091

OMSLAGSFOTO

Magnus Liam Karlsson /SVT

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

Tidskriften Folkuniversitetet 3


Aktuellt Foto: Scandinav

28 sept

Bildning om bild på flera språk ¶¶Förmågan att producera och kritiskt förhålla sig till bilder är idag en nödvändig kompetens i utvecklingen och byggandet av vårt samhälle menar Forum för visuell praktik, en ideell förening med uppgift att bedriva bildningsverksamhet inom bildområdet utifrån ett konstnärligt perspektiv. Föreningen har bland annat tagit fram ett pedagogiskt material, Kamerans ABC, som även finns översatt till engelska, arabiska och kurdiska. Materialet är nedladdningsbart och fritt att använda: visuellpraktik.se

ForskarFredags massexperiment 2018 – Nyckelpigeförsöket – har många spännande ingredienser. I experimentet kommer skolelever och andra intresserade att hjälpa forskare att träna en app att känna igen Sveriges mer än 60 olika arter av nyckelpigor

Psykisk ohälsa drabbar var annan student ¶¶Hälften av alla studenter har upplevt en försämrad hälsa det senaste läsåret, enligt en ny undersökning gjorde av Ungdomsbarometern på uppdrag av Sacos studentråd. – Nu måste trenden vändas till förmån för ett hälsosamt, 4  Tidskriften Folkuniversitetet

kunskapsintensivt och konkurrenskraftigt Sverige. Därför behövs fler förebyggande insatser, säger Malin Påhls Hansson, ordförande för Sacos studentråd. Bostadsbrist, ekonomi och en oviss framtid är de främsta

orsakerna till den psykiska ohälsan. Jurister, naturvetare och medicinare är mest utsatta för psykisk ohälsa bland studenterna. Ohälsan är också mer utbredd bland kvinnor än bland män i den undersökta gruppen.


SIFFRAN:

4 400 000 or

Så mycket har Regeringen beslutat att ge till folkhögskolor kron och studieförbund för att stärka demokratin genom utveckling av koncept och metoder för bildningsinsatser och dialogmöten.

Unga entreprenörer lanserar ny teknik i kamp mot ”plastberget”

¶¶I länder som ser positivt på åldrande har äldre lite bättre hälsa och lite bättre ekonomi. Detta enligt en sammanställning av människors inställning till åldrande i drygt 100 länder, som journalistnätverket Orb Media, tillsammans med några andra institut, gjort. Attityden till åldrande mättes på en skala 1–5, och Sverige hamnade i mellanskiktet med 3,97.

och via undertryck suger ned och separerar skräp i en behållare. En annan entreprenör är norska Christine Spiten, vars startup Blueye Robotics, utvecklar och säljer undervattensdrönare som via en smartphone utforskar djup ned till 150 meter. Drönaren har fler användningsområden. ”Min filosofi är väldigt miljömässigt fokuserad och handlar om att ta hand om havet”, säger hon i VA.

Foto: Blueye Robotics

Positiv syn på åldrande bra för hälsa och ekonomi

¶¶För två år sedan gick larmet om att havens ekosystem hotas av ”plastberget”, en snabbt ökande mängd plast. Tidningen Veckans Affärer (VA) uppmärksammar nu unga entreprenörer, som lanserat innovationer som ska bidra till räddningen. En av dem är svenska Christina Lundbäck, vars bolag Surfcleaner tillverkar en solcellsdriven pump (med samma namn som bolaget) som flyter på vattenytan

Smartphones kan användas för att skapa en bättre och plastfriare havsmiljö.

Tidskriften Folkuniversitetet 5


Forskning

Artificiell intelligens väcker etiska frågor Vi har självkörande bilar och effektiva sökmotorer. Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens, AI, ställer oss inför nya och viktiga frågor om ansvar och integritet. Vem ska man exempelvis skylla på om en självständig intelligens gör något klandervärt? Dorna Behdadi

Istockphoto

DET KOMMER ALLT fler förutsägelser och larm om så kallad superintelligent artificiell intelligens. Övermänskligt intelligenta system påstås ibland kunna realiseras om några decennier. Vissa varnar för att de kan löpa amok och orsaka globala katastrofer eller till och med utrota mänskligheten. Under 1980-och 90-talet pågick ett skifte från klassisk AI, som är symbolbaserad, till dagens djupa neurala nät (med självlärande algoritmer) och inspiration från biologins associativa inlärning. Trots denna utveckling – ännu har vi ingen generell artificiell intelligens, AGI. Dagens AI är nästan alltid begränsad till en eller ett fåtal domäner. Även om programmet AlphaGo har slagit en professionell

6  Tidskriften Folkuniversitetet

utvecklats. Samtidigt är risker och möjligheter med potentiellt superintelligent AI något lagstiftare, utvecklare och allmänheten bör ta på allvar. Betänk också att oavsett hur vi förhåller oss till AGI och superintelligens, befinner vi oss redan i en verklighet där vi dagligen interagerar med och påverkas av intelligenta artificiella system, väl värda vår etiska bedömning. Google maps DORNA BEHDADI, FORSKNINGEN OM hjälper oss att hitta doktorand i praktisk filosofi INTELLIGENTA artifisnabbaste vägen, vid Göteborgs universitet ciella system, med vår e-post filtrerar AGI eller superintelbort spam-mejl, ligens som mål, är spännande av vi har program som översätter flera skäl. Kanske kan vi lära oss text eller upptäcker plagiering, något om hur vår egen och andra sökmotorer och företag individjurs kognition fungerar och har danpassar information och sök-

mänsklig spelare i det kinesiska spelet Go, kan det inte lösa skenbart triviala uppgifter som att gå in i grannens kök och koka kaffe. Det finns inte ens någon AI som når upp till den generella intelligensen hos en insekt. Trots våra antropocentriska måttstockar är kackerlackor långt mer flexibla i sin praktiska rationalitet än våra mest avancerade AI.


Trots våra antropocentriska måttstockar är kackerlackor långt mer flexibla i sin praktiska rationalitet än våra mest avancerade AI, skriver Dorna Behdadi.

resultat, foton taggas med hjälp av ansiktsigenkänning. Självkörande bilar, system som hjälper läkare att ta medicinska beslut och allt fler arbetsuppgifter automatiseras. För att inte tala om de mer eller mindre kända militära tillämpningarna av automatiserade stridssystem ... ALLT DETTA STÄLLER oss inför viktiga frågor om integritet och ansvar. När och hur får företag och andra aktörer använda

sökvanor, platsinformation eller till och med puls och ansiktsmimik för att lagra, analysera och anpassa sina tjänster och bedömningar? Hur avgör vi ansvarsfrågan om en i hög grad självständig AI gör fel? Kan och bör AI rentav tillskrivas moraliskt och juridiskt ansvar för sina handlingar? Ännu en fråga är vad som händer med jobben, arbetsplatserna och det rådande ekonomiska systemet om AI i allt högre grad börjar ersätta människor.

Robotethics: Handlar om hur vi bör konstruera och använda robotar och annan AI. Är det okej med ”mördarrobotar” i krig? Kan vi använda robotar inom sjukvård? Hur skapar vi användarsäker AI? Machine ethics: Handlar om artificiella entiteter själva kan vara berömeller klandervärda moraliska agenter? Var är ansvaret när det är svårt eller omöjligt? Tidskriften Folkuniversitetet 7


Trend

Livesändningar ökar på sociala medier Video, livesändningar, gruppchat och ett ökat inslag av influencers, alltså folk som vill påverka oss. Det är hett på sociala medier just nu. Lennart Frykskog

Istock

FACEBOOK, INSTAGRAM, TWITTER, • Grupper och chat. MeddeYoutube och Linkedin. Skaran landeappar fortsätter utvecklas som använder minst ett av dessa i appar som Messenger (Faceverktyg ökar stadigt. Facebook book), WhatsApp, Slack, Kik med värvar ännu nya användare flera. Uppsvinget för Snapchat, bland de äldre. Snapchat är där man kommunicerar i slutna populärast bland de grupper, är uttryck för yngsta i Generation trenden. Z, de som är födda • Augmented runt millenieskiftet reality, AR, (föroch framåt. stärkt verklighet, Men vilka trenej att förväxla der är heta just med virtuell verknu? En koll på nätet lig; VR) Nya roliga bland trendspanare och kreativa filter MÅNS JONASSON, och sociala mediermed datorseende, digital strateg på Internet­ experter ger bland objektigenkänning stiftelsen i Sverige. annat följande vid med mera. Bland handen: annat Pokémon Go • Videofunktioner och liveanvände AR. sändningar utvecklas när mobi• Influencer-boomen fortsätter lernas kamera förbättras. Ersätinom marknadsföringen på de ter eller kompletterar stillbilder sociala nätverken. Kända persooch text. Det dagliga videotittanner samverkar med varumärken, det har fördubblats på tre år. vilket förstås ställer krav på

8  Tidskriften Folkuniversitetet

tydlig annonsmärkning. Men allt är inte konsumtion. ”Fyrtorn” kallas de som är inflytelserika i meningsskapande gemenskaper. • Sociala chatbots tar över kundtjänsterna mer och mer. PÅ ÖVERGRIPANDE NIVÅ är tillväxten den främsta trenden. 3,2 miljarder människor i världen (av totalt 7,6 miljarder) använder sociala medier minst en gång varje månad. I Sverige är åtta av tio (som fyllt tolv år) på sociala medier åtminstone någon gång. Trots ökad användning sjunker tilliten till sociala medier, även bland unga. Bara 13 procent litar på sociala medier (generellt ställd fråga) medan tilliten till TV och papperstidningen är betydligt högre. Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen i Sverige, IIS, som främjar utvecklingen


Selfies är populärt på sociala medier. Nu vinner livesändningar och videos terräng på samma plattformar.

av nätet, säger att den fysiska formen på våra mobila enheter och teknikens möjligheter starkt påverkar tjänsternas innehåll. – Instagram är stort för att vi har så pass bra kameror i mobilerna. De videobaserade tjänsterna växer när överföringshastigheten på nätet ökar, säger Måns Jonasson. EN GÅNG VAR telefonen kärnan i mobilen, så är det inte längre. Frågan är om inte även SMS-

funktionen, och textinmatning i stort, åtminstone delvis är på väg att lämna över utrymme åt andra tjänster. – Nu håller röststyrning på att bli jättestort. Man kan tänka sig att nästa generation enheter är lite större än dagens och inte alls har samma fokus på skärm och inmatning. VR är dessutom bara i sin första generation. I framtiden kanske inte ens skärmen behövs, man bär ett par glasögon stället.

En del har behov att distansera sig från medie­bruset och stänger ned telefonen helt på semestern. Andra gör det även till vardags. En anti-trend i trenderna är initiativet Malmö Off the work: en grupp skärmslavar samlas i ett rum under tystnad i två timmar efter jobbet, stänger av mobilerna – och gör ingenting. Tidskriften Folkuniversitetet 9


text: Lennart Frykskog bild: Björn Öberg

Hållbarhet –vår tids lösenord

10  Tidskriften Folkuniversitetet


Alla talar om hållbarhet. Ordet brukas och missbrukas. Men utvecklingen på planeten har gjort det omöjligt att tala om framtiden utan att säga… hållbar. Tidskriften Folkuniversitetet 11


O

RD ÄR SOM växter, en del breder ut sig, andra drar sig tillbaka. Ett ord som breder ut sig i alla tänkbara sammanhang är ”hållbarhet”, som varit med i Svenska Akademiens ordbok ända sedan 1871 och som i spåren av gryende miljömedvetande på 1960-talet dyker upp i nya sammansättningar: ”hållbarhetsmärka” och ”hållbarhetsmärkning”. Efter 2000 har så ökningen av ”hållbar” skjutit fart, visar en sökning i Mediearkivet. ”Hållbar” kan stå för ”varaktig” eller ”långsiktig”, vara synonym för robust, solid, bärkraft, balans eller hälsa. Ordet är tänjbart, men riskerar att bli diffust. En hybrid som… typ är lite löst i kanterna liksom. Hållbar i dagligt tal kan vara en trend. Men hållbar, och ”hållbar utveckling” i synnerhet, i det offentliga samtalet är ingen modenyck. Det står sedan en tid tillbaka överst på FN-systemets agenda och är alltså något världens nationer förbundit sig till. Men genomslaget beror även på att det andra ordet, utveckling, är en social, ekonomisk och ekologisk nödvändighet. Det har allt mer stått klart sedan de första miljölarmen och uppmärksammade hungerkriserna på 60-talet. IDAG KAN INGEN företrädare för politik eller vetenskapen teckna en bild av framtiden utan att anknyta till ”hållbar

12  Tidskriften Folkuniversitetet

utveckling”. Det är vår gemensamma referensram. Med tanke på alla 17 mål och 169 delmål som ryms inom FN-ramen Agenda 2030 är det också möjligt att trycka på helt olika prioriteringar. Det är lätt att raljera kring hållbar utveckling, men komplex verklighet behöver sammansatta (och kanske även tänjbara) begrepp. Globala utvecklingsfrågor är politisk dynamit samtidigt som FN-arbete kräver konsensus. Motsättningar ska med diplomatin förvandlas till möjligheter. Samtidigt som klimathotet just nu förvärras har enorma tekniska och sociala framsteg gjorts. Människor lyfts ur fattigdom, medellivslängden ökar och förnybara energikällor utvecklas. Men behovet av utveckling består. DEN FÖRSTA MILSTOLPEN i FN:s arbete med hållbar utveckling var miljökonferensen i Stockholm 1972, som kom till på initiativ av Sverige. På den tiden adresserade man enbart miljöfrågan, inte hållbarhet i vid mening, men diskussionerna mellan fattiga och rika länder på konferensen visade redan då hur tätt sammanlänkade hållbarhetens olika dimensioner var. Hållbarhet har sedan dess klättrat på FN-agendan och är i dag ledstjärna (övergripande och vägledande princip) för världssamfundet. En hållbar planet är målet för Agenda 2030, som för tre år sedan undertecknades av världens 193 stats- och regeringschefer och ersatte de åtta milleniemålen (Agenda 2015), som hade kampen mot extrem fattigdom och ökad folkhälsa i främsta fokus. Den nya FN-agendan säger att ambitiösa miljömål ska gå hand i hand med fortsatt fattigdomsbekämpning samt mycket annat (se faktaruta, s. 16–17) för att öka hälsan hos människor och ekosystem. Hållbarhet är mantrat som ska driva på utvecklingen i rätt – det vill säga hållbar – riktning. Hållbar utveckling (eller Sustainable Development på engelska) må i västvärlden främst förknippas med miljö, klimat och förnybar energi. Begreppet har, som framgår av Stockholms-konferensen 1972, också en namnlös förhistoria i miljöns tecken.

Vi behöver konfrontera intressen och ta tillfället i akt som övergången till en koldioxidsnål ekonomi erbjuder oss att korrigera nuvarande ojämlikhet.


”Donutmodellen” Hållbarhetens tre dimensioner fångade i en bild/modell lanserad av den brittiska nationalekonomen Kate Raworth (s. 17). Det ekonomiska handlingsutrymmet (som utgörs av en ”donut”) omsluts till det yttre av miljömässigt hållbara gränser och till det inre av sociala minimigränser för världssamfundet att leva upp till.

Tidskriften Folkuniversitetet 13


Sedan var det den amerikanske miljövetaren Lester Brown som introducerade och myntade begreppet 1981. Men det var dåvarande norska statsministern Gro Harlem Brundtland som på allvar etablerade Hållbar utveckling när hon på uppdrag av FN ledde en kommission, som 1987 lade fram sina slutsatser i den legendariska rapporten Vår gemensamma framtid. Kommissionen myntade också den idag mest använda definitionen: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

GRO HARLEM BRUNDTLAND, 79 år, har kallats för ”Mother of Sustaianble Development” och uttalar sig än idag om utvecklingsfrågor. Hon ser 2015 som ett genombrottsår för hållbar utveckling efter decennier av förhandlingar. Men hon har också, i ett tal i London i somras, varnat för såväl växande populism och växande klyftor. – Vi behöver konfrontera intressen och ta tillfället i akt som övergången till en koldioxidsnål ekonomi erbjuder oss att korrigera nuvarande ojämlikhet. I Sverige formulerades 2002 för första gången en nationell

Bilden av att vi måste förhålla oss till en komplex verklighet tycker jag har fått genomslag. Ska det vara hållbart måste man förhålla sig till det komplexa!

14  Tidskriften Folkuniversitetet


Gro Harlem Brundtland

Katarina Sundberg

vara med. Vi har ett nära samarbete med SKL, Sveriges kommuner och landsting, eftersom uppskattningsvis 70–80 procent av agendan verkställs på den lokala nivån när det gäller offentlig sektor. De som tar sig an hållbarhetsfrågorna är inne i en lärofas, noterar Katarina Sundberg, och just därför fäster delegationen större vikt vid lärande än goda exempel. Omställningen omfattar nya tekniska lösningar, men inte enbart: hela organisationen måste vara med. – Vi behöver lära mer om nya arbetssätt och vilka beslut som sätter fart på processerna. Många aktörer säger att det är knepigt att ställa om från stuprörstänk till ett horisontellt arbetssätt för att integrera 2030 i den ordinarie processen.

strategi för hållbar utveckling för att samordna politiken på olika områden, och sedan dess har flera styrdokument passerat revy inom statsapparaten i samspel med FN:s agenda. En utmaning for politiken är att engagera alla i samhället, lokalt och regionalt, offentligt och privat. Regeringen och staten må ha lagstiftning och skatter till förfogande, men sitter ändå inte på alla styrmedel och innovationer som krävs. Ett viktigt organ i processen är den oberoende Agenda 2030-delegationen, som består av tolv ledamöter från forskning, näringsliv, politik och civilsamhälle, och som inledde sitt arbete 2016 på regeringens uppdrag. Huvudsekreteraren Katarina Sundberg berättar att delegationen haft omfattande kontakter med alla aktörer – och i synnerhet kommunerna. – Staten sätter villkoren, men alla nivåer måste

FLERA STÖRRE KOMMUNER är långt framme och har en organisation för samtliga tre hållbarhetsdimensioner. Det finns också kommuner, främst bland de mindre, som inte är ur startblocken än. Men överlag är insikten om att ta agendan, med alla 169 delmål och dess inbyggda målkonflikter, förankrad, menar Katarina Sundberg. – Bilden av att vi måste förhålla oss till en komplex verklighet tycker jag har fått genomslag. Ska det vara hållbart måste man förhålla sig till det komplexa! Uppdraget pågår in 2019 och avslutas med bedömningar och förslag till regeringen. Men redan 2017 överlämnades ett antal förslag på åtgärder, bland annat om utbildning för hållbar utveckling. Revidering av läroplaner så att Agenda 2030 blir belyst i undervisningen och kompetenshöjande åtgärder för skolledare och pedagoger ingick bland förslagen.

Tidskriften Folkuniversitetet 15


Håkan Wirtén

Johan Rockström

I juli riktade företrädare för Folkbildningsrådet, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden med flera en skarp efterlysning av hur förslagen från 2030-delegationen när det gäller utbildningsmålet ska förvaltas (Dagens Samhälle 18 juli). Svaret från utbildningsminister Gustav Fridolin gick i korthet ut på Skolverkets kunskapsöversikt ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med att främja hållbar utveckling i skolan. Fortsättning följer under den här mandatperioden. DET GLOBALT OHÅLLBARA kan illustreras med flera sociala och ekonomiska indikatorer. Här några axplock. Cirka 10 procent lever ännu i extrem fattigdom, enligt FN-statistik. Ekonomen Thomas Piketty har i dataserier satt fokus på ökad ojämlikhet och växande förmögenhetskoncentration. Fossilberoendet består. När det gäller vårt

ekologiska fotavtryck så levererar Världsnaturfonden WWF:s årligen en besk påminnelse om när mänskligheten har förbrukat årets budget av förnybara resurser. Den dagen, kallad ”Earth Overshoot Day”, inträffade redan den 2 augusti i år. För 50 år har sedan, alltså när begreppet hållbar utveckling låg i sin linda, var dagen i december. Nu har det gått så långt att jordens befolkning förbrukar motsvarande 1,7 jordklot per år, enligt WWF:s modell. – Overshoot Day är en påminnelse om att jobbet långtifrån är gjort, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF och fortsätter: – Vi konsumerar planetens resurser mycket snabbare än den hinner leverera. Framför allt släpper vi ut för mycket koldioxid från fossila bränslen. Politiker, företag och finansaktörer i alla länder måste agera avsevärt snabbare och kraftfullare om vi ska vända. MODELLEN PLANETENS GRÄNSER, med klimatforskaren Johan Rockström som främste upphovsman, illustrerar samma hållbarhetsproblematik på nio områden. Fyra av nio planetära gränsvärden för klimat och miljö är sprängda, enligt modellen, och det grövsta övertrampet gäller biologisk mångfald. Klimathotet är först på tredje plats, men får ojämförligt störst medialt och politiskt utrymme, med krav på omedelbara åtgärder. Klimatfrågans särställning understryks av Parisavtalet (2015), i vilket världens länder (minus USA) har satt ett tak för den globala uppvärmningen på

Näringslivet måste i mycket större utsträckning investera i klimatvänliga lösningar.

De 17 målen för hållbar utveckling 1 Ingen fattigdom. 2 Ingen hunger.

Tryggad livsmedelsförsörjning, bättre kosthållning och hållbart jordbruk. 3 Hälsa och välbefin16  Tidskriften Folkuniversitetet

nande för alla. 4 God utbildning för alla. Inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

5 Jämställdhet och alla

kvinnors och flickors egenmakt. 6 Rent vatten och sanitet för alla. 7 Hållbar energi för alla till en överkomlig

kostnad. 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.


högst 1,5–2 grader fram till 2050. Johan Rockström varnar dock för svåra följder redan vid en lägre höjning än så, om metangas frigörs och permafrost smälter. Nyligen skrev han en uppmärksammad artikel i ämnet med 15 andra klimatforskare i den amerikanska vetenskapstidskriften PNAS. – Mekanismerna fungerar som dominobrickor och det kan vara mycket svårt eller omöjligt att hindra brickorna från att trilla över varandra. Vissa platser på jorden kommer att bli obeboeliga om det växthusliknande tillståndet som kallas ”Hothouse Earth” blir verklighet, kommenterar Johan Rockström artikelns innehåll i Dagens Nyheter (8/8).

Klas Eklund

Kate Raworth

LÄGET SER INTE särskilt ljust ut, men möjligheterna finns, enligt Rockström, som i likhet med många andra forskare ser minskat flygande och minskad köttkonsumtion som viktiga delar i en omställning. – Näringslivet måste i mycket större utsträckning investera i klimatvänliga lösningar, vilket redan visat sig vara lönsamt, och på många områden behövs mer regleringar – tuffare, starkare och mer långtgående – både nationella och globala, säger Johan Rockström. Utvecklingen är en utmaning för teknikerna, som ska uppfinna nya (hållbara) system, men också för ekonomer, som ska innovera nya begrepp och modeller, som inkluderar sociala och ekologiska dimensioner, bortom BNP och utbud/ efterfrågan. Den brittiska nationalekonomen Kate Raworth har lanserat en cirkelformad ”donutmodell” för det 21:a århundrandet, där ekonomiska handlingsutrymmet, likt brödet i en donut ligger inbäddad mellan miljön (se illustration på föregående uppslag) som yttre gräns och de sociala målen som en inre gräns. Balans (hållbarhet)

istället för maximering är målet i Kate Raworths modell. Ofta används HDI (Human Development Index) som välfärdsmått, inte minst i FN-sammanhang, för att väga samman ett antal indikatorer för social välfärd: köpkraft, läskunnighet, förväntad livslängd med mera. Den ekologiska dimensionen finns dock inte med. KLAS EKLUND, KÄND svensk ekonom, har på senare år ägnat mycket tid åt centrala ekonomiska begrepp som BNP och ”grön tillväxt”. Det finns en uppsjö av alternativa och kompletterande ekonomiska mått, men genombrotten dröjer ännu några år, menar han. – Det går inte att hitta enbart ett mått som ersätter BNP, det är för många komponenter som ska viktas ihop. Men den sannolika utvecklingen är att vi kommer att få ett modernare och grönare BNPmått – som vi får komplettera med sociala indikatorer på välstånd och lycka med mera, säger Klas Eklund.

10 Minskad ojämlikhet.

14 Hav och marina

Inom och mellan länder. 11 Hållbara städer och samhällen. 12 Hållbar konsumtion och produktion. 13 Bekämpa klimatförändringen. Omedelbara åtgärder.

resurser. 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Skydda, återställa och främja skog, bekämpa ökenspridning, vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten

av biologisk mångfald. 16 Fredliga och inkluderande samhällen. Effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. 17 Genomförande och globalt partnerskap.


Spaningen:

Jesper Rönndahl Startade med studentradio i Lund, dubbelvinnare i populära På Spåret, utnämnd till Årets folkbildare, likaså vid två tillfällen. Vetenskapskomikern Jesper Rönndahl, ibland kallad riksbesserwisser, är i höst aktuell med politisk satir i SVT. Lennart Frykskog

18  Tidskriften Folkuniversitetet

Magnus Liam Karlsson /SVT


S

å upptagen han är, Jesper Rönndahl, hinner knappt med en mejlintervju med Tidskriften Folkuniversitetet inför säsongens (och riksdagshöstens) första inspelning av Svenska Nyheter, satirprogrammet som sänds på fredagarna och som ska förklara varför saker är som det är och hur de borde vara. Svaren dröjer, men till slut får vi några väl avvägda och kärnfulla repliker från den alerte skåningen, som är van att skruva till och sätta knorr på det mesta. Han har med sin vetgirighet och humoristiskt färgade bildningsinsatser varit aktuell för en intervju hos oss ett längre tag. Du är uppenbarligen allmänbildad som få. Vad betyder bildning för dig? – Det är ett sätt att AKTUELL MED: göra allt i tillvaron lite Fredagsunderhållningen Svenska Nyhe- bättre, helt enkelt. För bildning handlar ter i SVT. Tilldelades ju om kunskapsövernyligen också Tage Danielsson-priset med föring – både om vad motiveringen: Som ve- vi har lärt oss hittills, men också om vad vi tenskapskomiker och behöver ta reda på riksbesserwisser är framöver.
 han en föredömlig huNär upptäckte du din manist i Tage Danielskomiska talang – eller sons anda, som hjälper var det någon annan oss att förstå oss själva som upptäckte den? och våra medmänniskor – Jag märkte i ganska genom den hoppfulla devisen: ”Det enda som kan tidiga år att jag ibland kunde få folk att skraträdda världen är idéer!”. Priset tilldelas vart annat ta, men det tog många år av övning att bli bra år en ”förtjänt humanist i på det. Tage Danielssons mening Hjärnan måste ha och anda”.

roligt, sägs det. Vad driver din hjärna? Nyfikenhet, lust? – Jag har nästan alltid varit nyfiken på att få veta hur saker och ting funkar, och den drivkraften är hos mig kombinerad med en irritation när det är något jag inte förstår. Radio, stand-up, böcker, teve. Du dyker upp i olika format… Säg ett gemensamt drag för din humor i allt detta! – När jag skojar, så tycker jag om att börja i fakta, och inte utgå så mycket från mig själv. Det går igen i allt jag gör egentligen! Så måste vi bara fråga Jesper Rönndahl om politisk satir i public service. Programmakarna är väl medvetna om att de balanserar på en slak lina mellan trams och substans i ett program som vänder sig till alla medborgare, det har framgått i media. Politisk satir är en ny genre för dig i år. Det blev en del rabalder i våras när du debuterade i den rollen. Kan man vara vass och samtidigt korrekt i god public serviceanda? – Javisst, inga problem. Satir görs bäst i public service! Tilltro till vetenskap och demokrati är bärande pelare i samhället. Hur oroad är du över nättroll och alternativa fakta som breder ut sig idag? – Jag är oroad över detta, och det är därför jag tycker det är viktigt att få folk att tycka att fakta är roligt – för då blir de inte så lättlurade!

» Jag tycker det är viktigt att få folk att tycka att fakta är roligt – för då blir de inte så lättlurade!«

Tidskriften Folkuniversitetet 19


5

+1 tips – så får du spinn på ditt innehåll

Alla vill sprida sitt innehåll, men alla lyckas inte glänsa med sina uppdateringar på sociala medier. Vad gör att några når framgång men andra inte – trots bra innehåll? Lennart Frykskog

1

2

3

Istockphoto

Strategin måste vara på plats. En tydlig avsikt med vilken typ av innehåll man vill förmedla. Måste stämma med vision och övergripande målen. Om strategi saknas blir det spretigt. Bra om strategin skrivs av de som verkligen känner verksamheten. Bra innehåll. Ingen marknadsföring kan i längden ersätta bristfälligt skrivna artiklar eller ihåliga produkter eller tjänster. Bilar med läckande avgaser stinker oavsett hur färgglad reklamen är. Bra rubrik (och bild). I scrollandets tidevarv gäller det att snabbt dra till sig blickarna. Fundera på om exempelvis rubriken till den

20  Tidskriften Folkuniversitetet

här artikeln fångade ditt intresse. Eller om den kunde vässats ännu mer.

4

Rätt tonalitet. Nyfiken, glad, problematiserande eller hurtfrisk. Det beror på hur du vill möta dina följare, läsare eller kunder. Din röst (i tal) och skrift (ordval i tilltal) säger mycket om vem du är, eller i vart fall om hur du kommer att uppfattas.

5

Rätt målgrupp. Alla vill ha följare, men är det verkligen kvantitet du (notera det retoriska du-greppet här) vill ha? Eller en mindre skara som du vill ha en djupare och mer kvalitativ relation till?


Vilket innehåll delar du på sociala medier? JOHANNA LUNDBERG, utbildningsledare, Gävle – Jag är ganska selektiv med vad jag delar. Oftast är det evenemang eller kurser som jag vill tipsa andra i mitt nätverk om. Jag tror att det är viktigt för de flesta att känna att man på något sätt kan identifiera sig med det man delar vidare. ANDREAS ÅHS, kommunikatör, Göteborg – Jag delar sällan innehåll i sociala medier. Om jag gör det ska det vara tillförlitligt och relevant för mottagarna. Glöm inte

Mediestrategen Brit Stakstons bästa tips till kursanordnarna: Låt kursdeltagarna bli era ”influencers”. Att låta nöjda deltagare sprida ordet är den bästa marknadsföring ni kan få!  Ge dem det de behöver: dels en grym utbildning men fundera också över om du kan trigga deras lust att berätta om er! Kanske en snygg/rolig/beskrivande bild med nästa kursdatum. Eller klurig statistik som sammanfattar vad man just varit med om. Eller finns det något givet fototillfälle under kursen?

att kolla källorna! PETRA SVENSSON, utbildningsadministratör, Östersund

– Stora ämnen som jag brinner för, alltså något som känslomässigt engagerar mig. Jobbrelaterade delningar när det tilltalar mig som privatperson. Mina delningar innehåller framför allt humor, kunskap och tänkvärdhet. Det känns gott att dela i mitt nätverk.

Tidskriften Folkuniversitetet 21


text: Emmeli Nilsson foto: Pernilla Sjöholm / Lennart Frykskog

Fördomar försvinner när chefen leder på distans LEDARSKAP Kvinnliga chefer bedöms hårdare än manliga. Det visar tidigare forskning. Nu avslöjar en färsk studie att fördomarna försvinner vid virtuella samarbeten där deltagarna inte träffas i verkligheten.

H

HUR PÅVERKAS LEDARSKAPET i grupper där deltagarna är utspridda över världen och samarbetar via internet? Det håller Lena Zander, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, som bäst på att undersöka tillsammans med sina forskarkollegor. Det hela började när Lena Zander flyttade till Nya Zeeland 2007 för ett forskarutbyte. Där träffade hon entreprenören Deb Gilbertson, som varje år ordnar en tävling för studenter från universitet över hela världen. Tävlingen går ut på att studenterna samarbetar över internet med att skriva en socialt inriktad affärsplan, som sedan bedöms av en extern jury. Grupperna består av

22  Tidskriften Folkuniversitetet

studenter från vitt skilda länder och tidszoner, och träffas aldrig i verkligheten. Som gruppledare utses en student från Victoria University of Wellington i Nya Zeeland, som antingen är permanent boende i landet eller utbytesstudent. När Lena Zander var med och intervjuade gruppledarna upptäckte hon att de hade väldigt olika upplevelser. – Många kvinnor var oerhört positiva. Tidigare hade det inte fungerat för dem att leda. Samma

Många kvinnor var oerhört positiva. Tidigare hade det inte fungerat för dem att leda, men nu var de väldigt nöjda.


Foto: Pernilla Sjöholm – Många kvinnor var oerhört positiva. Tidigare hade det inte fungerat för dem att leda. Samma sak gällde för de icke-vita männen, berättar Lena Zander om reaktionerna när studien påbörjades.

Tidskriften Folkuniversitetet 23


Foto: Pernilla Sjöholm – Det vi kan se är att du som ledare bedöms utifrån vad du gör, inte utifrån din ålder, utbildning eller kön. Inga ytliga egenskaper påverkar vid ett virtuellt samarbete, säger Lena Zander.

sak gällde för de icke-vita männen. Samtidigt var vissa vita män som var vana vid att leda väldigt upprörda över att de inte hade lyckats, säger Lena Zander som blev nyfiken och bestämde sig för att utforska saken vidare. Tillsammans med kollegorna Audra Mockaitis, Peter Zettinig och Stephan Gerschewski startade hon ett forskningsprojekt om studenterna som deltog i nästa års tävling. De fick svara på enkäter, delta i intervjuer och diskutera i fokusgrupper. TIDIGARE FORSKNING HAR visat att status och kön påverkar hur chefen uppfattas. Bland annat bedöms kvinnliga chefer hårdare än manliga. Men vid virtuella samarbeten verkar fördomarna

24  Tidskriften Folkuniversitetet

sättas ur spel, enligt de resultat som Lena Zander just nu analyserar. – Spelar det någon roll om du är man eller kvinna för hur ditt ledarskap uppfattas vid ett virtuellt samarbete? Svaret är nej. Det vi kan se är att du som ledare bedöms utifrån vad du gör, inte

Naturligtvis finns det nackdelar med distansledarskap, men i det här fallet tycker vi att fördelarna verkar överväga starkt


utifrån din ålder, utbildning eller kön. Inga ytliga egenskaper påverkar. Det här tror Lena Zander har flera orsaker. Eftersom deltagarna aldrig träffas så hamnar fokus på vad ledaren kommunicerar. Deltagarna är också ganska anonyma för varandra. Tidigare forskning har visat att när människor inte vet vem ledaren är så tror de automatiskt att det är en person med högre status än annars. Dessutom finns subtila ledaregenskaper som vissa människor utstrålar, ofta på grund av tidigare ledarerfarenhet. Utstrålningen får andra att lita på personen och ger därför en självförstärkande effekt. Men det verkar inte få genomslag vid virtuella samarbeten.

NU UNDERSÖKER FORSKARNA kopplingen mellan ledarskapet och resultatet, alltså hur affärsplanen bedöms av juryn. – Vi har identifierat en variabel som handlar om hur respekterad och beundrad ledaren är i slutet av projektet, och som kan kopplas till CHEFEN DÖMS EFTER gruppresultatet. Det är alltså även viktigt att du KÖN OCH STATUS agerar som en ledare i En avhandling från USA gruppens ögon under (Taking the Reins: The projektets gång, säger Effects of Incoming Lena Zander. Leader Status and Style Dessutom har de som on Perceptions and Peranses vara bra ledare formance av S.J. Sauer tänkt igenom sin ledarfrån 2009) visar att skapsroll, exempelvis utseende och uppfattad status spelar stor roll för hur de ska hantera olika situationer och konhur en ny ledare utvärflikter. Övning – även i deras i sitt ledarskap. De som uppfattas ha hög tanken – ger alltså färstatus baserat på synliga dighet. Studien kullkastar attribut kan leda på därmed idén om att flera olika sätt, medan endast vissa människor chefer med låg status kan vara ledare, menar döms hårt om de testar Lena Zander. Att få leda nya sätt att leda genom virtuellt över internet att exempelvis delegera erbjuder dessutom en mer. Annan forskning mer rättvis arena att (exempelvis A bed of bygga upp ledarskapsthorns: Female leaders erfarenhet på. and the self-reinforcing – Naturligtvis finns cycle of illegitimacy av det nackdelar med disA.C. Vial, J.L. Napier och tansledarskap, men i V.L. Brescoll från 2016) det här fallet tycker vi visar att detta även att fördelarna verkar gäller för kvinnor, som överväga starkt för döms hårdare än män i grupper som inte har sin ledarskapsroll.

Tidskriften Folkuniversitetet 25


Foto: Lennart Frykskog

– Man kan bli sedd utan att ses fysiskt, säger Annette Wahrby.

så mycket erfarenhet sedan tidigare av ledarskap, säger Lena Zander. EN PERSON MED lång erfarenhet av att leda på distans är Annette Wahrby, chef vid sektionen för internservice på Arbetsförmedlingens huvudkontor. När hon först blev chef 2008 fick hon direkt ansvar för 70 medarbetare som satt utspridda över södra Sverige. Under en period satt hon inte tillsammans med någon medarbetare alls. Alla var på distans. – Jag tycker det har fungerat jättebra. Jag har alltid sett till att finnas tillgänglig på telefon och mejl. Man kan ha en väldigt

bra dialog trots att man inte träffas så ofta, säger Annette Wahrby. Hon beskriver sig själv som en chef utan stort kontrollbehov, vilket hon tror är en nödvändig inställning för att klara av distansledarskapet. – Frihet under ansvar och tydliga uppföljningssystem är viktigt. Med kommunikation, transparens och öppenhet fungerar det bra, säger Annette Wahrby, som aldrig funderat på om hon bemötts annorlunda när hon varit chef på distans jämfört med när hon varit på plats. – Jag har fått återkoppling från medarbetare som sagt att det känns som att jag är väldigt närvarande även om vi inte träffas. Man kan bli sedd utan att ses fysiskt.

Frihet under ansvar och tydliga uppföljningssystem är viktigt.

26  Tidskriften Folkuniversitetet


På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet

Rebecka Karlsson går på lina.

Unga artister lär sig konsten att samarbeta på cirkus Två barn bär en trälåda genom idrottshallen, allt flyter på, men det syns också att de tar i från tårna. Det är dags för kurs i nycirkus med Folkuniversitetet i Södertälje. Anna Morin DET STÅR ”CIRKUS Cirkör” på lådan. Väl framme på andra kortsidan börjar de packa upp innehållet: vita stora käglor, pinnar i plast, färgglada bollar. Samtidigt drar de andra barnen i gruppen fram madrasser under en trapets, ett stort blått tyg som hänger från taket. Någon rullar fram en pilatesboll.

Pedagogen Karoline Aamås har samlat halva gruppen. Hon visar på tyget och trapetsen och säger: – Jag kan bara vara på ett ställe i taget. – Vi kan hjälpa varandra, säger barnen. De längre och lite äldre barnen hjälper de mindre. De håller trapetsen stilla, visar var de Tidskriften Folkuniversitetet 27


/ Goda exempel forts.

Felobatir Moussa jonglerar.

kan sätta händerna för att göra övningarna som heter fågelboet, sockerbiten och stjärnan. Pedagogen Bahaa Swidan samlar jonglörerna, och de som ska gå på lina och bollen. Han säger att de får göra vad de vill på stationerna, men påminner dem om att dämpa sig och ta hänsyn till varandra. DET ÄR HÖGT i tak och solen skiner in, en dörr är öppnad ut mot sommaren och det fläktar lite. Skratt, kommentarer, lite stök men sedan: koncentration. Barnen övar och klarar mycket. Det är svårt att förstå att det bara är fjärde dagen. – Det svåraste är just innan mellis, då är jag trött i benen, berättar Rebecka Karlsson. Hon och Felobatir Moussa förklarar med Anna Wahlbäck gester och nya Jensen.

28  Tidskriften Folkuniversitetet

»Jag hoppas vi kan bidra till att bryta segregationen mellan bostadsområden i Södertälje.« ord som ”neutral katt” hur alla barnen har gjort en pyramid. – Det är bra här. Man får nya vänner, säger Felobatir. Och Bahaa jonglerar jättebra, med bollar i armhålorna. Jag vill bli bra på det. Var det som ni tänkt er? – Nej, jag trodde att det bara skulle vara lek. Men vi får lära oss nya saker, säger Rebecka. – Jag trodde att det kunde bli tråkigt, men det är roligt! säger Felobatir. DE ÄR TIO år och har aldrig träffats förut. De bor i skilda stadsdelar och går i olika skolor. Nu är de en del av cirkusgänget med 20 barn mellan 10 och 14 år. Verksamheten är gratis och

alla får mellis, så det ska bli lika för alla. Det är första gången kursen körs. – Jag tycker allt fungerar fint. Men vi kunde ha varit fler pedagoger för att hinna med, säger Karolina Aamås. Hon är frilansande cirkusartist och hennes discipliner är att klättra i rep och hänga i håret. – Det handlar mycket om samarbete mellan barnen, och så blir det provsmakning med olika discipliner. Det är en jättefin grupp. Kursen är ett samarbete med Södertälje kommun, Telge bostäder och Cirkus Cirkör som arbetar professionellt och pedagogiskt med nycirkus. Det var folkbildningsansvarig på orten, Anna Wahlbäck Jensen, som tände startskottet. Hon tyckte Cirkus Cirkörs föreställningar var så häftiga. Först kom hon och organisationen fram till att det skulle bli för dyrt. Men när Södertälje kommun utannonserade sommarlovspengar sökte de, och fick god respons. – Det är en del av vårt arbete med att nå nya målgrupper, vilket för oss är unga från hela staden, säger Anna Wahlbäck Jensen. HOVSJÖ ÄR EN del av det så kallade miljonprogrammet och byggdes 1973–1975. – Jag hoppas vi kan bidra till att bryta segregationen mellan bostadsområden i Södertälje, och att vi kan ha fler samarbeten med Cirkus Cirkör, säger Anna. Kommunen är nöjd och nu anslås medel till Folkuniversitetets nycirkusskurser på alla skollov i två års tid.


Motiverar barn från utsatta områden Andreas Åhs

Martin Lundin

MOTIVERA ÄR EN ideell förening som ger läxhjälp till

barn och ungdomar i åldrarna 9–18 år från socialt utsatta områden och familjer. – Unga från socioekonomiskt utsatta områden har dålig självkänsla och har tappat hoppet om högre studier. Vi vill ändra på det genom att inspirera och motivera till att läsa vidare, säger föreningens ordförande Ali Mohamud. Föreningens mentorer är studenter med invandrarbakgrund som pluggar på Chalmers och Göteborgs universitet. De kommer själva från socialt utsatta områden, något som gör dem till goda förebilder.

»Varje lördag kommer drygt 80 barn. «

VARJE LÖRDAG ERBJUDER de en räknestuga i Folkuniversitetets lokaler vid Järntorget i centrala Göteborg. Här kan alla som vill få stöd i matematik och NO-ämnen. Förutom svenska och engelska pratar mentorerna språk som arabiska, dari, kurdiska och somaliska vilket gör att barnen kan få hjälp på sitt språk. – Föreningen har över 100 medlemmar och varje lördag kommer drygt 80 barn. Det visar att det finns ett stort behov av verksamheten, säger Ali Mohamud.

Klass HUM15 på Internationella gymnasiet i Uppsala.

Elever skrev prisad novellsamling Ramsy Keber

Fouadi Hijazi

I juni var det inte bara dags att ta studenten för klass HUM15 på Internationella gymnasiet i Uppsala. De lanserade också en novellsamling som de skrivit tillsammans: ”Saker alla ser”, som vann andrapris i Internetstiftelsens tävling Webbstjärnan 2018. Den började alltså som en nätupplaga som sedan fick fysisk form. Bakgrunden är att läraren Helena Spännar började läsa för klassen ur Anna Ahnlunds ”Saker ingen ser”, som handlar om en gymnasieklass, och som vann klass HUM 15:s stora gillande. På läsningen följde ett inspirerande besök av Anna Ahlund och uppgiften att skriva egna noveller, individuella berättelser, som skulle hänga ihop med varandra. Inspiration hämtades antingen från egna upplevelser eller från egna vänner utanför klassen. På frågan om de kommer att fortsätta att skriva svarar vissa av eleverna att de nog har ambitioner att bli författare. Andra har sett deltagandet i boken enbart som en skoluppgift bland andra. Någon flikar in: ”Helena vill nog att vi alla ska bli författare!”

Ali Mohamud, Tamer Maarouf och Ali Mohamed driver Motivera.

Tidskriften Folkuniversitetet 29


Samtal om 1968, utifrån Håkan Thörns bok om revolutionsåret, i regi av Talk is Cheap Olav Fumarola Unsgaard leder deltagarna.

Kulturjournalistik i klubbformat Lugnare än en klubb, men livligare än ett samtal på biblioteket. Folkuniversitetet är med och arrangerar Talk is Cheap som tar musik och populärkultur på blodigt allvar. Andreas Åhs TALK IS CHEAP är en låt. Av Miley Cyrus, Mr Vegas, Keith Richards, Snak The Ripper, Chet Faker och många fler. Det är också namnet på en ny klubb. Eller seminarieserie. Ett rum där musik och populärkultur tas på blodigt allvar. – Idén är enkel. En bok, en film eller ett verk och dess upphovsperson. En intervju och ett samtal med forskare, journalister och kulturpersonligheter. Musikerna Songs of Boda och Gus By Heart står för musikin-

30  Tidskriften Folkuniversitetet

slagen, säger Olav Fumarola Unsgaard som är förlagsredaktör, kulturjournalist och personen Olav Fumarola Unsgaard bakom konceptet. – Det handlar om att värna den kvalificerade kultur- och musikjournalistiken på scen i barmiljö och samtidigt skapa god underhållning, fortsätter han.

ETT AV VÅRENS två tillfällen handlade om 1968. Utgångspunkten var sociologen Håkan Thörns bok 1968: revolutionens rytmer. På scen fanns även journalisten Ina Lundström och den legendariske Nationalteatern-basisten Nikke Ström som berättade om egna, något vaga minnen av frijazz och husockupationer. – Samtalet var lättsamt och vindlande. Mycket handlade om musiker som Nina Simone, James Brown och MC5 men även om medborgarrättsrörelsen och studentprotesterna som dominerade det politiska samtalet, berättar Olav Fumarola Unsgaard. TALK IS CHEAP arrangeras i samarbete med Folkuniversitetet och Pustervik, Göteborgs främsta live- och klubbscen. – Folkuniversitetet och Pustervik är proffsiga, stödjande, samtidsinriktade och har bra nätverk så planen är att fortsätta under hösten, säger Olav Fumarola Unsgaard.


/ Våra spelregler Ralf Zetterman, nationellt ansvarig för folkbildningsfrågor, förbundskansliet.

D

Nya grepp i vårt arbete mot segregation

elegationen mot segregation, Delmos, är en myndighet som inrättades den 1 januari 2018. Myndighetens uppgift är att bidra till att minska och motverka segregation i samhället och förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden på nationell, regional och lokal nivå. Myndigheten ska bland annat främja ökad samverkan mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer inom det civila samhället, näringsliv, forskare och andra relevanta aktörer, bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan relevanta aktörer samt fördela statsbidrag. Även ideella föreningar och stiftelser kan få statsbidrag för arbetet med att minska och motverka social och ekonomisk segregation på lokal och regional nivå. FOLKUNIVERSITETET LÄMNADE I maj in en intresseansökan till Delmos, vilket var en förutsättning för att kunna söka statsbidrag. Vi fick snabbt positivt besked och gavs rätt att söka statsbidrag. Vår ansökan byggde på en riksomfattande snabbanalys för att identifiera orter och områden där vi kan göra skillnad med verksamhet och resulterade i att vi tilldelades maximalt bidragsbelopp. Statsbidraget ska användas till att främja förbättrade uppväxt- och levnadsvillkor i områden med socioekonomiska utmaningar och bidra till

» Statsbidraget ska användas till att främja förbättrade uppväxtoch levnadsvillkor i områden med socioekonomiska utmaningar och bidra till ökad jämlikhet samt stödja så att arbetet blir långsiktigt och kunskapsbaserat.«

ökad jämlikhet samt stödja så att arbetet blir långsiktigt och kunskapsbaserat. På många sätt ger detta alltså ytterligare en möjlighet för oss att, utöver asylverksamheten, bedriva uppsökande verksamhet för utlandsfödda

kvinnor, föräldrars delaktighet, hitta fram till nya målgrupper med en verksamhet där vi på allvar bidrar till en viktig samhällsinsats. ARBETET MED EN fördjupad kartläggning och behovsanalys genomförs nu i ett nationellt projekt där våra lokala kontor medverkar baserat på hur förutsättningarna ser ut när det gäller de socioekonomiska utmaningarna. En utgångspunkt blir att undersöka matchning av den officiella kartläggningen över utsatta och särskilt utsatta områden i förhållande till vår egen struktur.

Tidskriften Folkuniversitetet 31


/ En dag med …

1

… CECILIA LINDVALL, sfi-lärare hos Folk­ universitetet i Kristianstad, som älskar att arbeta med vuxna elever och iscensätta kreativa praktiska språkövningar. örra veckan lärde sig sfi-eleverna ett nytt ord: stuga. Nu lär de sig en ny sammansättning: valstuga. Dagens lektion (28 augusti) ägnas åt valet. Eleverna förbereder frågor som de senare ska ställa till partierna, som håller till i valstugorna på Stora Torg i Kristianstad. Övningens första del handlar om att presentera sig själv och förklara varför man ställer frågorna. Grundläggande färdigheter som är användbara i alla situationer i samhället, inte bara i valstugorna. – Jag vill att eleverna ska komma ut så mycket som möjligt i naturliga sammanhang där de får använda språket praktiskt, att de snabbt kommer igång och vågar prata, säger Cecilia Lindvall. Hon jobbar i sin undervisning med teman som – förutom språket – ska stärka förståelsen för arbetsliv, samhällsliv och vardagsliv. En förberedelse för det nya livet i Sverige kort sagt. – I varje tema är eleverna ute på intervjuer och redovisar efteråt. Nyligen hade vi barn som tema och var ute på skolor och förskolor. Vi har också haft tema Kristianstad och då fick de själva välja verksamheter. De sportintresserade valde att gå till arenan.

CECILIA LINDVALL ÄR (och har jobbat som) utbildad grundskollärare med behörighet i svenska som andra språk. Hon har även tidigare arbetat som församlingspedagog och diakoniassistent. Hon älskar att arbeta med vuxna elever. Det är lätt att se hur kontakt uppstår mellan henne och eleverna i klassrummet. – Det är fantastiskt att möta de här människorna och att göra saker tillsammans med dem. De kommer hit med sina kunskaper och erfarenheter, vilket jag lär mig mycket av, och de lär sig mycket av varandra också. Det är mycket humor på lektionerna, det tycker jag om! Cecilia Lindvall gjorde redan som gymnasist, på 80-talet, prao på Folkuniversitetets sfi-undervisning. Sedan dess har hon varit öppen för att bli sfi-lärare, och när undervisningen togs upp igen i början av 2017 tvekade hon inte bland de jobb­erbjudanden hon då hade. Folkbildningen kändes mest lockande.

08:30

09:00

Avstämning med de övriga lärarna på Folkuniversitetet inför arbetsveckan (det är måndag).

Lektioner fram till lunch med en klass sfi-elever (nivå C3) från Polen, Ryssland, Japan, Syrien och Irak.

F

Lennart Frykskog

32  Tidskriften Folkuniversitetet


2

3

– Jag har alltid tyckt andra kulturer och nyanlända är spännande. Jag valde också Folkuniversitetet eftersom det kändes väldigt öppet här, jag fick utrymme att pröva mina idéer och vara kreativ på andra sätt.

1. Cecilia Lindvall trivs med den öppna atmosfären och möjligheten att pröva sina pedagogiska idéér i klassrummet. 2.Cecilia ger instruktioner för språkövningen som ska äga rum ute på stan. 3. Cecilia ger deltagarna närmar instruktioner inför gruppövningen. 4. ”Det är mycket humor på lektionerna. Det tycker jag om.”

4

TRADITIONELL KATEDERUNDERVISNING ÄR inget för Cecilia Lindvall, vilket överraskar många sfielever. Många av dem har aldrig genomfört ett grupparbete på skoltid tidigare, vilket gör att det

kan vara trögt till en början. Men Cecilia Lindvall vet att förvirringen släpper efter ett tag. Enträget pockar hon på för att eleverna ska hjälpa varandra att aktivera språket. Belöningen? – Den där wow-känslan som kommer när de får använda språket och upptäcker att svenskan fungerar tillsammans med andra!

12:00

13:00

16:00

Lunch

Nytt tretimmarspass med en annan klass (nivå C2) med sfi-elever från Syrien, Jemen och Somalia.

Eftermiddagspasset avslutas.

Tidskriften Folkuniversitetet 33


/ Aktuellt hos oss Internationella skolorna i Düsseldorf prisas

Blix på Arbetets museum ¶¶Ett urval av Ragnvald Blix’ teckningar ställs ut på Arbetets museum i Norrköping fram till 14 oktober. Utställningen bygger på Rikke Peterssons bok Ragnvald Blix – karikatyrtecknaren som utmanade Hitler som gavs ut av Folkuniversitetets Akademiska Press. – Att få visa de starka och uppkäftiga motbilder Ragnvald

Blix vågade göra är att än en gång visa att vi kan lära oss av historien. Vi måste våga skratta åt makten, nu mer än någonsin, säger Carina Milde, intendent på Arbetets museum. Boken har tidigare blivit utställning på Jonsereds herrgård, Borås Stadsmuseum och Norsk-svenska klubben i Paris.

¶¶Internationella Skolorna i Düsseldorf har fått en hedersutmärkelse av Svenska Handelskammaren och Junior Chamber Club. Det är första gången som hedersutmärkelsen ”JCC Ehrennadel des Jahres” delas ut och Internationella Skolorna får utmärkelsen för sitt arbete att, via utbildning inom språk och kultur, förbereda och intressera svenskar för den tyska arbetsmarknaden. I motiveringen noteras också att Internationella Skolorna främjar utbyte inom det svensk-tyska näringslivet genom att också erbjuda utbildning med arbetsplatsförlagd praktik.

Michaela Zankl utreder sfi åt regeringen ¶¶Regeringen har tillsatt en ny sfiutredning. Särskild utredare blir Karin Sandwall, ansvarig för Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Till sin hjälp i utredningen har 34  Tidskriften Folkuniversitetet

hon tre experter. En av dem är Michaela Zankl regionchef för uppdragsverksamheten i Region Öst. Utredningen ska föreslå hur framtidens sfi, svenska för invandrare, ska utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2019.


3

SEPTEMBER ¶¶Vår nya folkhögskola i Helsingborg öppnade upp dörrarna den 3 september. Med 40 deltagare på allmän kurs kommer skolan präglas av en personlig atmosfär. Södra folkhögskolan i Helsingborg är belägen i centrala Helsingborg och är en filial till Södra Stockholms folkhögskolor.

/ Sista ordet

Våga värna demokratin Annika Dolk, rektor för Folkuniversitetet region syd

N

är denna ledare skrivs är valrörelsen i sin slutspurt. Nya budskap, snyggt paketerade av någon PR-byrå, levereras i alla mediekanaler och olika undersökningar försöker ge oss med rösträtt hjälp att fatta beslut kring vilket parti vi ska rösta på genom att fylla i svar på enstaka sakfrågor vilka resulterar i procentandelar av en trevlig mix. Sen väljer man det man blev mest av. Väldigt praktiskt! Och väldigt skönt att slippa adressera den allra största frågan denna valrörelse: Hur skyddar vi demokratin? Denna fråga har allt fler börjat ställa sig, i takt med att främlingsfientligheten ökat och auktoritära rörelser ifrågasätter demokratiska processer. För att börja kunna formulera ett svar gavs, tidigare i år, Handbok för demokrater ut. Samtidigt som kampanjen #vimåsteprata, startade. Återigen gör folkbildningen insatser när det är oroligt i samhället. För 150 år sedan, när Sverige drabbades av hungersnöd, startades de första folkhögskolorna. De stora folkrörelserna, som kom att kanaliseras i olika studieförbund, bidrog parallellt till att bygga det demokratiska samhälle vi har idag genom att ge människor möjlighet att växa genom att tillägna sig kunskap, i gemenskap och dialog med andra. Vi måste fortsätta det arbetet, varje dag. Vi måste våga problematisera samtidigt som vi måste visa att det finns vetenskapligt belagda svar. Oavsett vilket parti som är störst i riksdagen.

» Vi måste våga problematisera samtidigt som vi måste visa att det finns vetenskapligt belagda svar. «

Folkuniversitetets Sara Nylund Wass fick i somras Esmeraldas utmärkelse månadens mångfaldsambassadör för sitt arbete med föreläsningarna.

Mer mångfald i Uppsala ¶¶Efter vårens fyra välbesökta föreläsningar byter föreläsningsserien Mångfaldslunch skepnad till Mångfaldsfika. Fokus är även framöver mångfaldsfrågor och breddat deltagande i högre utbildning. Föreläsningarna arrangeras av Folkuniversitetet och Mångfaldsbyrån Esmeralda. Några av höstens föreläsare är universitetslektor Farzaneh Moinian, om möjligheterna med flerspråkighet och Frida Rudolphi, forskare i sociologi föreläser om sambandet mellan familjeresurser och barns skolprestationer.

Tidskriften Folkuniversitetet 35


POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Foto: Håkan Larsson

Balettakademien har ny logotyp Äntligen är det dags för Balettakademierna i Stockholm, Göteborg och Umeå att verka under en gemensam logotyp. Den nya loggan ska stärka varumärket och ge en känsla av dans och musik, rörelse och noter.

Folkuniversitetet

Profile for Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet #3 - 2018