2018 1 tidskriften folkuniversitetet

» EN ARBETSMILJÖ DÄR ALLA KAN VARA SITT BÄSTA JAG. «

#1

Tidskriften Folkuniversitetet

februari 2018

EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS

Världens mammor möts i Motala Algoritmen – faktor att räkna med i valrörelsen Sårbara IT-system ställer krav på ökad säkerhet

Cecilia Palm om vårt bidrag till det livslånga lärandet Snälla chefer håller i längden

Karl Berglund förklarar framgångsreceptet bakom de svenska deckarna

Folkbildaren SPANINGEN Emma Frans sticker hål på myter med vetenskap och humor

GLÖM INTE BORT ATT SLÖSA MED BERÖM!

Innehåll, nr 1 2018: 20/ PEDAGOGIK OCH LEDARSKAP 20/ Slösa med berömmet när du ger feedback 22/ Christin Mellner tror på snällhet i ledarskapet

IT-säkerhet och övervakning på agendan

10/

Säkerhetsfrågorna står högt på den politiska dagordningen. Allt fler problem som dryftas är kopplade till våra IT-system. Stat och kommuner rustar sig för tekniska missöden och illasinnade cyberattacker utifrån.

22/ PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ Världens mammor – lyckat projekt för integration i Motala 29/ Pedagogutbildning blir SeQF-kvalificering 30/ Clara skapar nätverk för lärare i portugisiska

OMVÄRLD 6/ Den svenska deckaren förnyas – och förblir sig lik

31/ Årets nya regler för etableringsuppdraget

8/ Algoritmen – en ny aktör som påverkar i valrörelsen 18/ Emma Frans lär oss att tänka kritiskt när varje dag är som 1 april

2 Tidskriften Folkuniversitetet

32/ En dag med Anna-Carin på sång- och pianoakademien

18/

35/ Cecilia Palm slår ett slag för livslångt lärande

Tidskriften Folkuniversitetet

Lennart Frykskog Redaktör

Upplyst medborgare i en digital tidsålder

D

et är inte lätt att vara människa. En del frågor är tidlösa, andra definieras av sin samtid.

Demokratin hör till de senare, den förutsätter upplysta medborgare med intellektuell och empatisk förmåga att förstå och tolka det som sker.

En infrastruktur (skola, medier) som stärker detta behövs, särskilt i dessa tider.

Den nya digitala miljön innebär att livet blir både enklare och svårare för oss. Helt klart gör nätexplosionen bildning och utbildning desto mer angelägna. För att förstå sig på aktörerna och se såväl hoten som möjligheterna.

I det här numret speglar vi flera ämnen med kopplingar till digitaliseringen. Sårbara IT-system, algoritmer som tänker åt oss – och en modern folkbildare, Emma Frans, förankrad i ett vetenskapligt och kritiskt tänkande.

Digitalisering är en megatrend, globalisering likaså. På lokal nivå blir utmaningarna som följer av dessa trender tydliga. Vi behöver fler projekt som Världens mammor (s. 30) och vidsynta lärare som Clara Neto (s. 27) om vi ska klara integrationen och öka den mellanmänskliga förståelsen.

Nr 1 feb, 2018 Årgång 38 ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm CHEFREDAKTÖR

Gabriella Eriksson REDAKTÖR

Lennart Frykskog 070-668 91 64 GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Kicki Emanuelsson, Stockholm Andreas Åhs, Göteborg Hanna Rodriguez, Uppsala Klara Johansson, förbundskansliet Gabriella Eriksson, förbundskansliet ADRESS

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-POST

tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574 UTGIVNINGSPLAN

LJÖMÄRKT MI

341 091

4 nr/per år Nästa nummer, maj 2018 OMSLAGSFOTO

Magnus Laupa

Missa inte: Litteraturforskaren Karl Berglund som förklarar de svenska deckarförfattarnas framgångar under senare decennier. Död och dagishämtningar heter tredje och sista delstudien i hans färska doktorsavhandling.

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Aktuellt Stora organisationer måste rapportera om hållbarhet ¶¶Från och med i år ska större företag upprätta hållbarhetsrapporter. Rapporten kan skrivas i förvaltningsberättelsen eller hänvisas därifrån. Den ska innehålla hållbarhetsupplysningar för områdena miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption. Det gäller företag med mer än 250 anställda, en balansomslutning på över 175 miljoner eller en nettoomsättning på över 350 miljoner.

Examens­bevis ger jobb ¶¶Gymnasieexamen från yrkesprogram gör skillnad för hur väl ungdomar etablerar sig i arbetslivet. Drygt fyra av tio (42 procent) med examen var etablerade ett år efter examen, visar Skolverkets statistik för avgångsklasserna 2014. Bland de som hoppat av var endast 27 procent etablerade. Kriterier för etablerad: ej arbetslös senaste året och årsinkomst över 187 100 kronor.

Fem av sex svenskar tror på forskarna ¶¶Vetenskap & Allmänhets årliga undersökning visar att 83 procent av svenskarna har förtroende för forskare. Drygt fyra av tio anser att det tas för lite hänsyn till forskning vid politiska beslut.

Academic Stories ska inspirera forskare ¶¶För att få fler att välja en karriär inom akademin lanseras den digitala plattformen Academic Stories, där unga forskare får möjlighet att inspirera andra.

Bakom satsningen står Academic Positions, ett europeiskt karriärnätverk för akademin. I 4 Tidskriften Folkuniversitetet

plattformen kan forskare dela insikter och framsteg på ett inspirerande och tillgängligt sätt. Läsaren får inblick i forskningsområden från hela världen.

– En stark drivkraft för många forskare John Galanis

är att bli uppmärksammade och publicerade, men många vi har träffat upplever svårigheter med att nå ut med sin forskning.

Genom Academic Stories får våra användare möjlighet att berätta sin story”, säger John Galanis, grundare av Academic Positions.

67 SIFFRAN:

%

Nyfödda ord: cringe, metoo, grit

¶¶Cringe betyder pinsam och är ett av 38 nyord i Språkrådets och Språktidningens nyordslista 2017.

Fler nyord vi får vänja oss vid: Metoo (från hashtaggen) och grit (ihärdighet).

Nytt jobb?

av alla norrmän har arbetat ideellt senaste året visar Frivillighetsbarometeret 2017.

I Sverige brukar siffran ligga på ca 50 procent.

Bättre integration med tidiga insatser under asyltiden

¶¶Låt asylsökande delta i etableringsprogrammen under väntetiden och inför krav på språkkunskaper för permanenta uppehållstillstånd. Det är åtgärder för en snabbare integration som föreslås i en rapport till ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi. ”Lång väntan i passivitet skapar psykisk stress och försvårar integrationen. Låt asylsökande med goda chanser att stanna få delta i etableringsprogrammen på samma villkor som de som redan fått uppehållstillstånd”, säger Patrick Joyce, författare till rapporten.

¶¶Är det dags att skola om sig till Virtual Branding Manager? Bemanningsföretaget Hammer & Hanborg har tagit fram förslag på nya jobbtitlar som kanske saknas på dagens arbetsmarknad: Outdoor Office Developer.

Skapar struktur när alla sitter utspridda med jobbet i mobilen.

Zero Impact Analyst. Strävar efter minimal miljöpåverkan.

Virtual Branding Manager.

Expert på reklammöjligheter i den virtuella världen.

Hologram Operator. Skapar nya upplevelser i den tre­ dimensionella världen.

Källa: va.se

Tidskriften Folkuniversitetet 5

Forskning

Så uppstod den svenska deckarvågen Deckargenren har på ett par decennier gått från nischad utgivning till populärlitteraturens normalform i Sverige. Många faktorer har bidragit till genrens framgångar. En av dem är att genren har breddats, en annan är bokmarknadens ökade fokus på bästsäljare.

Karl Berglund, litteraturforskare, Uppsala universitet

Baldur Bragason

FÅ HAR KUNNAT undgå den svenska teraturen har gynnats ytterligare kriminallitteraturens stora komav bokmarknadens ökande fokus mersiella framgångar under på bästsäljare och presumtiva 2000-talet. Omkring hälften av bästsäljare. den bäst säljande skönlitteraturen i Sverige har under de senaste EN CENTRAL FÖRKLARING till deckargenrens dominans på bokmark10–15 åren utgjorts av svenska naden är också att genrebegrepkriminalromaner. Det här är pet har breddats under både uppseendeväck2000-talet. Idag kallas ande och litteraturen mängd olika slags historiskt sett unikt. berättelser för Dessutom sprids deckare, från hårdsvenska deckare kokta skildringar till utlandet i en av undre världen anmärkningsvärt till psykologiska snabb takt. spänningsromaner Deckarvågen KARL BERGLUND, nyss till spökhistorier beror på flera fakdisputerad forskare med med inslag av övertorer: nyskapande litteratursociologiska studier naturligheter till berättelser i genren, om deckargenren. böcker med starkt tajming, markfokus på romantik eller erotik. nadsföring, en bra berättelse De romaner som rubriceras som om genrens samhällskritiska ”deckare” innehåller alltså lite av arv. Till detta ska läggas att den varje. kommersiellt starka kriminallit-

6 Tidskriften Folkuniversitetet

Samtidigt är genrens kärna i det närmaste opåverkad. De allra flesta framgångsrika svenska kriminalromaner innehåller mordutredningar där poliser eller andra detektiver försöker och till sist lyckas ta fast en mördare. Även om formeln varieras är det en uppsättning av stereotyper som återkommer vad gäller mördare (galna seriemördare, skrupelfria affärsmän, hårdföra gangstrar), offer (oskyldiga unga kvinnor och barn, någon som fått syn på något den inte skulle, hårdföra gangstrar) och mordmotiv (hämnd, mörkläggningar, pengar, sex). Även vad gäller berättartekniska aspekter är homogeniteten slående. Nästan alla deckare på bästsäljarlistorna är skrivna i tredjeperson. Nästan alla inleds med ett mord som ska lösas. I de flesta avslöjas mördaren när

Filmatiseringar har följt i spåren av de svenska deckarframgångarna, i det här fallet med Daniel Craig i en huvudroll. Manuset baserat på Stieg Larssons Män som hatar kvinnor (The Girl with the Dragon Tattoo).

omkring en tiondel av intrigen återstår, vilket ger den nyfikenhetsdrivna intrigen en thriller­ artad upplösning.

GENREN VÄXER ÅT alla håll, samtidigt som den i grunden förblir sig lik.

Breddningen är en följd av framgångarna. Ju starkare ställning en genre har desto större blir dess attraktionskraft. Deckargenren har i Sverige gått från nischad utgivning till populärlitteraturens normalform.

Att genrens konventioner så sällan utmanas är – tror jag – ett utslag av att många söker sig till deckaren för att lyfta fram ett ämne de brinner för. Kriminalromanens tydliga struktur är samtidigt väldigt anpassningsbar.

Deckarskrivande ses i högre grad än annat litterärt skrivande som ett hantverk att lära sig, vilket de många skrivarkurserna inriktade mot kriminalfiktion vittnar om.

Och morden, ja de följer mest med på köpet.

Under 1800-talet och början av 1900-talet var de flesta deckare på svenska översättningar från engelska, franska och tyska. Sverige var dock tidigt ute med flera inhemska deckar-berättelser. En av de tidigaste är novellen Skällnora Qvarn från 1838 av Carl Jonas Love Almqvist.

En annan är Sherlock Holmes-pastischen av pseudonymen Sture Stig (1849-1913). Källa: Wikipedia Tidskriften Folkuniversitetet 7

Trend

Algoritmerna tar plats i valrörelsen Förr gjorde redaktörerna aktiva val åt oss. Nu görs urvalet i allt högre grad med hjälp av algoritmer. Några hävdar rentav att de bidrog till att avgöra valet i USA. Sant eller falskt, i valtider kan ingen bortse från hur de styr vad vi ser på nätet.

Lennart Frykskog

Istockphoto

ALGORITMERNA (SE FAKTARUTA) är alla som vill påverka oss, polivarken goda eller onda i sig. De tiska och kommersiella aktörer. är nödvändiga för att sortera i det Nätet må vara ett forum för kundigitala överflödet. Men deras skap och diskussion – men är betydelse ställer också upplysta även ett politiskt slagfält. Donald medborgare inför nya Trumps kampanj ”Project krav på källkritik och Alamo” drev 2016 insikt. smutskastningen Förr var algoriteffektivt, med små merna en fråga för men väl riktade programmerare medel. Aftonblaoch matematiker, dets utrikesredakmen tekniken har tör Martin Schori också en social berättade, i en stor MARTIN SCHORI, dimension, som blir granskning, om hur Aftonbladets utrikesredaktör, allt mer uppenbar. kampanjmakarna varnar för övertramp i Algoritmerna skapas via fejkade sajter valrörelsen. av tech-företagen och Facebooks och göds med innehåll av oss annonssystem identifierade själva. Våra sökresultat på potentiella Clinton-anhängare Google och våra flöden på sociala (Bernie Sanders-fans, afromedier laddas med information amerikaner i storstäderna med om vad vi gillar, som kunder eller flera) och bombarderade dem som medborgare. med negativa nyheter om Hillary Det här är begärligt kapital för Clinton.

8 Tidskriften Folkuniversitetet

SVERIGE ÄR INTE USA. Förtroendet för etablerade medier med allsidig information är större här, därmed även skyddet mot uppenbara lögner och desinformation.

Men de digitala plattformarnas betydelse växer, något som strategiska kommunikatörer i olika läger knappast lär bortse från.

Vad tror Martin Schori att vi ser framför oss i Sverige nu?

– I en drömvärld ser vi mer relevant och engagerande politisk reklam i våra flöden. Men risken är stor att datan som samlas in används för att så split i väljarkåren. I andra länder, och även Sverige, har vi sett många fejkade och automatiserade konton som försöker styra och manipulera debatten.

– Jag tror att partierna kommer vara ärliga i sin kommunikation, övertrampen kommer sannolikt göras av enskilda politiker

De digitala plattformarnas betydelse växer, och i valtider blir de av extra stort intresse.

Algoritmerna kan hjälpa både välsinnade och illasinnade att träffa utvalda målgrupper.

eller, mer troligt, gräsrötter och informella grupper.

Det går inte att utesluta risken för utländsk påverkan. Det finns också nyhetsfabriker som enbart är ute efter att tjäna pengar genom att skapa falska klicknyheter. Varningsklockorna ringer. Det är mot den bakgrunden som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, sedan våren 2017 arbetat för att reducera sårbarheter och öka förmågan att hantera påverkan mot valet i form av IT-

attacker, falska hemsidor och ren desinformation. Nu utbildar man valfunktionärer om hotbilden och tar fram en handbok för att stödja kommunikatörer att bemöta påverkan som syftar till att underminera förtroendet för valprocessen. Det berättar Sebastian Bay, ansvarig för planeringen inför valet på MSB. Efter kritikstormen mot Facebooks spridning av ”fake news” beslutade tech-jätten att ändra sina algoritmer så inlägg från familj och vänner blir mer synliga, medan inlägg från media och företag står tillbaka.

En algoritm är en metodisk och exakt beskrivning av hur man löser ett problem. Programmering går ut på att beskriva algoritmer så att de kan utföras av maskiner och förstås av människor. (KTH:s hemsida). Algoritmer är kodad information som ska lyfta fram ”relevant” innehåll och rensa bort ”skräp”.

Tidskriften Folkuniversitetet 9

text: Påhl Ruin & Torbjörn Tenfält bild: Björn Öberg

Nya hot mot vår säk den digitala

10 Tidskriften Folkuniversitetet

erhet i eran Den snabba tekniska utvecklingen medför nya möjligheter och utmaningar i samhället.

Till de senare hör tekniska haverier, missöden och illasinnade cyberattacker. Nu höjs röster om att alla måste börja ta säkerhetsfrågorna på allvar.

Tidskriften Folkuniversitetet 11

Foto: Johan Eklund

Foto: Thomas Carlgren Lars Werkström

C

Werkström kommer att besannas.

– Vissa typer av dataintrång ska kunna utgöra terroristbrott, men man utvidgar inte de gärningar som kan utgöra dataintrång.

Richard Oehme

YBERATTACKER MOT KÄRNKRAFTVERK,

sjukhus och andra samhällsviktiga anläggningar bör likställas med terroristbrott, manar regeringens utredare Lars Werkström. Förslaget fanns med i det betänkande han i september 2017 lämnade till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) i syfte att utöka kriminaliseringen av handlingar kopplade till terrorism.

I höstas hade myndigheter och organisationer möjlighet att yttra sig över förslaget, som föreslås träda i kraft redan den 1 september i år. Brådskan beror på att svensk lagstiftning behöver anpassas till ett EU-direktiv om terroristbekämpning.

FÖRSVARETS RADIOANSTALT (FRA) konstaterar i sin senaste årsrapport att Sverige ständigt angrips genom olika former av IT-angrepp och att denna trend har förstärkts. Vanliga mål under 2016 var försvarsindustrin, politiska organisationer, forskningsinstitutioner och myndigheter med samhällsviktiga uppdrag.

FRA slår i rapporten fast att flera länders underrättelsetjänster har ett intresse för Sverige och att de använder sig allt mer av IT-angrepp för att inhämta informationen. Säkerheten är dock ofta så dålig i systemen att angriparen kan använda relativt enkla metoder för att komma åt uppgifter.

– Kort sagt kan vi konstatera att om en kvalificerad angripare har bestämt sig för att ta sig in i ett givet system så lyckas man nästan alltid med det.

Det är bara en fråga om tid, skriver FRA. Sedan 1 april 2016 är alla statliga myndigheter skyldiga att rapportera allvarliga IT-incidenter till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det handlar om fel som inträffar i myndig-

Kort sagt kan vi konstatera att om en kvalificerad angripare har bestämt sig för att ta sig in i ett givet system så lyckas man nästan alltid med det.

I BETÄNKANDET FÖRESLÅS flera lagskärpningar. Att dataintrång kan bli en del av terrorlagstiftningen beror på den digitala utvecklingen och de nya möjligheter den ger även i den kriminella världen.

– Det handlar om allvarliga intrång i viktiga IT-system. Förövaren ska ha för avsikt att injaga skräck i befolkningen eller påverka beslutsfattandet, säger Lars Werkström som till vardags är rättschef på Åklagarmyndigheten.

Eventuella farhågor om att lagskärpningen skulle innebära inskränkningar i öppenheten på nätet och möjligheten att använda nätet tror inte Lars

12 Tidskriften Folkuniversitetet

hetens informationssystem eller i tjänster som myndigheten tillhandahåller åt en annan organisation. Rapporteringsskyldigheten gäller incidenter som allvarligt kan påverka säkerheten i den informationshantering som myndigheten ansvarar för.

– Det har gett oss en unik inblick i de faktiska incidenter som sker. Både när det gäller de som vill oss illa och stora driftavbrott och andra typer av tekniska problem. Incidenterna ska vara på en viss nivå och påverka myndighetens möjligheter att utföra sitt uppdrag, säger Richard Oehme, som fram till helt nyligen (och när

Tidskriften Folkuniversitetet 13

intervjun gjordes) var chef för verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet vid MSB. Som exempel nämner han det omfattande IT-haveri som drabbade Arlanda för drygt ett år sedan. Alla passagerare tvingades då att checka in manuellt. Orsaken var ett tekniskt fel hos en leve-

rantör av digitala tjänster till Luftfartsverket.

DEN KORTA TID som myndigheterna haft kravet på sig att rapportera gör att det än så länge är för tidigt att säga om allvarliga incidenter är ett tilltagande problem eller inte, men Richard Oehme är ändå bekymrad över utvecklingen.

– Vår bedömning är att det kommer bli värre ett tag framöver. Under några år har vi digitaliserat väldigt hårt, men säkerhetsåtgärderna har inte följt med. Nu måste alla kavla upp ärmarna, säger Richard Oehme.

Två tredjedelar av de inciden-

Under några år har vi digitaliserat väldigt hårt, men säkerhetsåtgärderna har inte följt med. Nu måste alla kavla upp ärmarna.

14 Tidskriften Folkuniversitetet

Lotta Nordström

ut en vägledning och slagit fast ett sjupunktsprogram med förslag till åtgärder.

– Det offentliga och kanske i synnerhet kommunerna behöver skaffa sig en egen beställarkompetens när det gäller informationssäkerhet, säger Richard Oehme.

trapporter statliga myndigheter lämnat till MSB har gällt så kallade icke-antagonistiska hot, det vill säga missöden som att servicen från datorhallar gått ner, kablar som grävts av och tekniska fel i dataväxlar. En tredjedel har varit mer hotinriktade attacker.

I maj nästa år utvidgas rapporteringsskyldigheten när EU:s nät- och informationsdirektiv träder i kraft. Då ska alla incidenter i samhällsviktig verksamhet rapporteras till MSB och då omfattas även till exempel kommunala vattenreningsverk och värmeverk.

– De statliga myndigheterna har en lång resa att göra, men kommunernas resa är ännu längre.

För att underlätta säkerhetsarbetet har MSB gett

LOTTA NORDSTRÖM, SEKTIONSCHEF på Sveriges Kommuners och Landstings avdelningen för digitalisering, håller med om att det brister en hel del i den kommunala förmågan att beställa.

– Många kommuner sitter med avtal där man av olika skäl inte lyckats kravställa tillräckligt bra, säger hon.

Det finns också farhågor om att nästa års krav om att rapportera incidenter kommer att innebära merarbete, men Lotta Nordström pekar hellre på fördelarna.

– Det gör att vi kan följa vad som händer i andra kommuner och förbereda oss för attacker som slår brett. Har datavirus drabbat en kommun kan man nästan räkna med att de drabbar fler.

SKL har inget eget inrapporteringskrav på sina medlemmar. Hur mycket kraft som läggs på att öka informationssäkerheten varierar en hel del mellan kommunerna.

– Generellt kan man nog säga att de större har kommit längre och har bättre underlag för att jobba med de här frågorna. Det finns också en kostnad som ska finansieras, säger Lotta Nordström.

VARNINGARNA OM ATT kommunerna inte gjort sin hemläxa kom redan på 00-talet, inte minst från socialdemokraternas förre partiordförande Håkan Juholt som ledde försvars­ beredningen:

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Foto: Kristian Pohl

mjölkas, utan internet kommer matförsörjningen att slås ut. För att inte tala om toaletterna: om vi inte kan ta hand om vårt bajs kommer vi på kort tid att drabbas av fasansfulla sjukdomar.

2011 PRESENTERADE SOCIALDEMOKRATERNA rapporten

Håkan Juholt

”Den som vill skada Sverige rullar inte in med stridsvagnar över Östgötaslätten, de använder både enklare och effektivare metoder som att slå ut el-försörjningen eller förgifta vårt dricksvatten. Lokal- och regionalpolitiker över hela landet måste inse att försvaret av Sverige numera börjar i deras egna kommuner”, sa han i en uppmärksammad artikel i kommunernas egen tidning Dagens Samhälle 2004.

med den träffande titeln ”Datorer är dagens missiler”, det var några år efter att Estland hade råkat ut för en cyberattack från Ryssland. Håkan Juholt menar att rapporten blev en larmklocka: – Jag har ofta mött missförståndet att cyberhoten skulle handla om mjuka hot medan de militära hoten var de hårda hoten. Men det går inte att göra den åtskillnaden längre med tanke på vilken skada ett intrång i våra datasystem skulle innebära.

Redan för 15 år sedan efterlyste han mindre stuprörstänkande och färre hierarkiska beslutsstrukturer. Och han önskade att medvetenheten om hoten skulle spridas till fler.

– Jag minns att jag talade med en säkerhetsansvarig på ett sjukhus som räknade med att kunna köpa diesel till sitt reservkraftverk på den närmaste bensinstationen i den händelse el-försörjningen skulle vara utslagen.

Men han hade inte tänkt på att bensinmacken inte skulle kunna få fram dieselolja utan elektricitet!

Han påpekar också hur beroende vi har blivit av våra grannländer: – Om elen slås ut i Tyskland stängs också delar av elförsörjningen i Sverige, så nära ihopkopplade har vi blivit.

Håkan Juholt menar att beslutsordningen är oklar om en attack skulle inträffa: – Vid ett bankrån ringer vi polisen och vid en missilattack reagerar militären, men vid ett brett virusangrepp vet vi inte vem som ska göra vad.

Dagarna före jul fick han medhåll av den nuvarande försvarsberedningen som i ett delbetänkande slog fast att ansvarsfördelningen måste bli tydligare genom att MSB får en mer central roll i samordningen av det civila försvaret. Och man underströk att regeringen borde se över hela tillsynen av cybersäkerheten i ljuset av de senaste årens alla IT-attacker.

Vid ett bankrån ringer vi polisen och vid en missilattack reagerar militären, men vid ett brett virusangrepp vet vi inte vem som ska göra vad.

Hur tycker han att kommunerna har förberett sig sedan dess? Idag är Håkan Juholt ambassadör på Island och i höstas hamnade han i en ny massmedial storm då han in Svenska Dagbladet vädrade sina tankar om demokratins framtida hädanfärd i Sverige. När vi når honom i Reykjavik understryker han att han inte vill hamna i en ny diskussion om den politiska utvecklingen i Sverige och avböjer därför att recensera kommunernas insatser under de 13 år som gått.

Men han vidhåller att situationen alltjämt är allvarlig. Ja, kanske ännu allvarligare än tidigare med tanke på att vårt samhälle blivit än mer beroende av att internet, som i sin tur kräver elektricitet: – Internet styr allt! Internet gör att våra kor kan 16 Tidskriften Folkuniversitetet

Sverige allt mer likt Storbritannien De politiska partierna har blivit alltmer positiva till statlig övervakning. Särskilt positiva har de varit när de hamnat i regeringsställning.

S

tatsvetaren Torgny Klasson vid Linnéuniversitetet disputerade tidigare i år på avhandlingen ”Informationsteknik och avvägningar mellan individens frihet och statsmakt”. Han har granskat de politiska partiernas positioner i fyra heta frågor på området i modern tid: sekretesslagen (1980), personuppgiftslagen (1998–1999), lagen om hemlig rumsavlyssning med mera (2006–2007) och FRA-lagen om signalspaning (2007–2009).

GENOM ATT STUDERA riksdagsdebatterna kan han bland annat slå fast att partierna blir mer positivt inställda till statlig övervakning när de hamnar i regeringsställning – och att samtliga partier utom vänsterpartiet och miljöpartiet har accepterat mer statlig övervakning sedan terrorattackerna den 11 september 2001 i USA. Att även allmänheten ändrat uppfattning sedan 11 september-attackerna slogs fast av integritetskyddskommittén som 2006 lät SCB undersöka saken. För att komma åt terrorism och annan grov brottslighet ansåg hela 79 procent att kontrollen över medborgarna bör öka. Och ungefär lika stor andel ansåg att det var acceptabelt att oskyldiga personers integritet kränks vid brottsutredningar, till exempel genom buggning och hemlig avläsning av datorer. Över tio år har gått sedan dess, är synen på övervakning densamma idag?

– Det skulle jag tro, säger Torgny Klasson. Sedan dess har vi ju det misslyckade bombdådet i Stockholm 2010 och attentatet på Drottninggatan i fjol.

Så länge det fortsätter att utföras terrorattentat i Europa är svenskar ganska benägna att acceptera mer övervakning på bekostnad av den personliga integriteten.

Att det idag finns övervakningskameror på bus-

sar, tåg och allmänna platser ger inte sällan en ”känsla av trygghet” hos medborgarna, skriver han i boken.

– Vi går utan tvekan i en brittisk riktning, i London kan du inte gå många meter utan att vara övervakad. Och det är inget kontroversiellt med det. Storbritannien fick ju hantera irländsk terrorism i decennier, vilket har gjort människorna vana vid övervakningssamhället.

Torgny Klasson ATT ÖVERVAKNINGEN ÖKAT på senare tid beror inte bara på de ökande terrorhoten, det beror också på den snabba tekniska utvecklingen.

Vår ständiga närvaro på nätet har lett till att vi blivit mer övervakade än någonsin. Men det är ingen stor fråga för flertalet medborgare, skriver Torgny Klasson.

Det kan ha att göra med att övervakningen numera sköts av så många fler aktörer än bara staten. Medborgarna förefaller vara mindre rädda för ”de tusen ögonen” än för ”storebror”.

Åtta rekommendationer från MSB för ökad informationssäkerhet: ⚫ Utse en funktion för informationssäkerhet. ⚫ Ta fram en analys av nuläget i kommunen. ⚫ Informera ledningen hur nuläget ser ut. ⚫ Skapa en handlingsplan utifrån nuläget. ⚫ Klassa informationen. ⚫ Se till att höja säkerhetsmedvetandet inom kommunen. ⚫ Ta fram informationssäkerhetsrelaterade krav som sedan används vid upphandlingar. ⚫ Gör uppföljningar.

Tidskriften Folkuniversitetet 17

Emma Frans Spaningen:

En 36-årig forskare i medicinsk epidemiologi blev Årets folkbildare 2017. Inte nog med det, Emma Frans blev även Årets röst när Stora Journalistpriset delades ut. Och hennes bok Larmrapporten låg etta på försäljningslistorna.

Lennart Frykskog

18 Tidskriften Folkuniversitetet

Magnus Laupa

D

u förmedlar kritiskt tänkande, ofta på ett roligt sätt. ”Nuförtiden är alla dagar som första april”, skriver du exempelvis i din blogg nyligen.

Utveckla gärna!

– I dag nås vi av mer information och desinformation än någonsin, tack vare internet och sociala medier. Etablerade medier arbetar i ett allt snabbare tempo där det ofta är viktigare att vara först med en nyhet än att vara helt korrekt. Allt större ansvar att granska landar på mediekonsumenten. Därför ska vi möta olika påståenden i dag med samma kritiska glasögon som när vi öppnar tidningen på första april.

Du blev förutom Årets folkbildare också Årets Röst när Stora Journalistpriset delades ut. Hur blev den kombinationen möjlig?

– Jag tror att det handlar om att jag tillför något unikt till den offentliga debatten – ett vetenskapligt perspektiv som är oerhört viktigt, inte minst i dessa tider. För att kunna ta reda på vad som är sant och vad som är falskt behöver vi de vetenskapliga metoderna och det vetenskapliga förhållningssättet.

Ja, du skriver Vetenskapskollen i Svenska Dagbladet, är aktiv på sociala medier. Och du uppmanar fler forskare att kliva ut och ta plats i det offentliga samtalet?

– Att jag började blogga och twittra var för att jag AKTUELL MED: saknade det vetenskapliga Utsedd till Årets folk(naturvetenskapliga) perbildare 2017 av fören- spektivet i det offentliga ingen Vetenskap och samtalet. Det är oerhört Folkbildning (VoF). viktigt att forskare tar Gav ut bästsäljaren plats och bidrar med kunLarmrapporten – Att skaper som debatterna skilja vetenskap från kan utgå från. Dessutom trams. Skriver Vetenmåste vi ha en större närskapskollen i Svenska het till allmänheten och Dagbladet. Aktiv på bygga förtroende. I dag sociala medier. kan vi inte ta för givet att

det räcker med att ta fram ny kunskap. Vi måste också se till att den når ut och att människor faktiskt tror på det vi säger.

Hur har anti-vetenskapen kunnat växa sig så stark i vår tid?

– Vi befinner oss i politiskt laddade tider och det finns politiker som ser kunskap som ett hot och därför försöker underminera forskares (och granskande mediers) trovärdighet. Internet har gett vissa av våra kognitiva begränsningar fritt spelrum. Nu kan vi hitta källor som bekräftar vilka tokigheter som helst. Klicksamhället driver oss att reagera känslomässigt.

Dessutom söker nog många efter tilltalande förklaringar då vi inte länge har religionens narrativ att utgå från.

Vilken var den bästa nyheten på vetenskapens område 2017?

– Mina favoritupptäckter 2017 var NASA:s fynd om de ”jordliknande” planeterna i Trappist 1-systemet. Utav de sju planeterna som kretsar kring dvärgstjärnan tycks tre befinna sig i den beboeliga zonen, vilket innebär att det kan finnas vatten på dem. Rapporten om att lammfoster utvecklats normalt i fyra veckor i artificiella livmödrar var också ett spännande genombrott. Artificiella livmödrar kan vara av stor betydelse för tidigt födda barn som inte har färdigutvecklade lungor. Slutligen var fynden om att människan, homo sapiens, kan vara 100 000 år äldre än vi tidigare trott väldigt spännande.

» Nu kan vi hitta källor som bekräf­ tar vilka tokig­ heter som helst.«

Tidskriften Folkuniversitetet 19

4

tips – för en utvecklande feedback

Alla behöver feedback för att utvecklas. Den får oss att må och prestera bättre – men kan också ha motsatt verkan. Så hur ger man bra feedback? Beröm självklart. Kritik är ett knepigare ämne.

Lennart Frykskog

Istockphoto

Feedback ska bekräfta det önskvärda eller korrigera det oönskade – i utbildningen, på arbetet och i det privata. Mycket feedback förmedlas via siffran i betyget eller i lönebeskedet.

En hel del kan också förmedlas mjukare, ordrikt och mer nyanserat i utvecklingssamtalen. Men en kanske ännu större potential till utvecklande feedback ligger i de informella samtalen medan verksamheten pågår.

Det gäller vare sig det handlar om feedback mellan chef och anställd eller kollegor emellan.

20 Tidskriften Folkuniversitetet

1

Var generös med beröm. Ett oomtvistat råd. Alla behöver bekräftelse. Ansträngningar och goda resultat ska uppmuntras. Och det är bra för stämningen och hälsan.

2

Var specifik. Det visar att man har sett och förstått vad som är bra, inte bara att man vill vara välvillig i största allmänhet.

3

Ge feedback direkt. Vänta inte för länge.

En stunds eftertanke kan vara bra innan man öppnar munnen, men efter en vecka kan mycket ha hänt som överskuggar

4

Muntlig feedback är ofta bättre än skriftlig. Ger utrymme för dialog och följdfrågor.

Vad du tänker du på när du ger feedback?

EMIL BOOD, Verksamhets­ledare uppdrag, Folkuniversitetet i Sörmland – Det är viktigt att den är konstruktiv, stärkande och lyfter fram förbättringsområden.

Fokus ligger främst på det positiva i början och slutet av samtalet och att identifiera vad som behövs för att nå sina mål. ÅSA FORSMAN, Verksamhets­ledare folkbildning, Folkuniversitetet i Östergötland

Kritik är ett mer komplicerat ämne. Flera experter förespråkar ”konstruktiv kritik”, andra säger att man ska leda in samtalet om de negativa ämnen via frågor (”Hur tycker du att det fungerar…”) eller subjektiva påståenden (”Jag upplever att du inte vill…) istället för konstateranden (”Du anstränger dig inte…”).

Vissa anser att man ska bädda in kritiken med inledande beröm och avslutande beröm (”Hamburgermetoden”).

Andra experter anser att feedbacken enbart ska fokusera på det man vill berömma och se mer av. Ignorerande (icke-bekräftelse) av det icke-önskvärda anses ge positiv effekt på sikt.

Generella råd är svårt. Kanske måste man, oavsett metod, använda sitt sunda förnuft, anpassa metod och tilltal efter mottagare. Vi är alla olika. Syftet bör i alla händelser vara att utveckla och stödja den person man ger feedback till.

– Positiv feedback skickar jag ofta som mejl för att det kan vara bra att få det i skrift.

Personligen sparar jag positiva mejl i en mapp som heter Egoboost som jag öppnar ibland när jag är deppig. När jag ska ge feedback för något mer negativt försöker jag prata om mina och den andra personens förväntningar.

ELISABETH HOLMGREN LUNDBLAD, projektledare inom marknad och kommunikation, Förbundskansliet – Jag brukar fokusera på en sak och vad jag vill att det ska leda till. Jag försöker formulera mig utifrån hur jag upplever situationen och vad jag tror kan motivera personen att förstå betydelsen av att ändra sitt beteende på ett positivt sätt. Då det är ganska svårt att ge bra feedback övar jag dagligen, särskilt på mina två barn.

Tidskriften Folkuniversitetet 21

text: Lennart Frykskog foto: Magnus Laupa/Lennart Frykskog

Chefer som är snälla mot sig själva håller i längden LEDARSKAP Vad krävs för att chefer ska hålla i längden? Att resurserna som står till buds motsvarar kraven som ställs på organisationen. Men det krävs också att ledarna har stark självmedkänsla, det vill säga att de är snälla – mot sig själva.

J

A, FLER FRISKFAKTORER finns, men de båda ovan nämnda är två av de viktigaste, berättar Christin Mellner, doktor i arbetspsykologi, som nyligen avslutat ett treårigt forskningsprojekt om hållbart ledarskap med Gunnar Aronsson och Susanna Toivanen. Fokus ligger både på arbetsorganisation och på individ.

Insikten om självmedkänslans stora betydelse kom som en överraskning för Christin Mellner.

– Självmedkänsla handlar om att vara snäll mot sig själv och vara accepterande. Att inte driva sig själv för hårt och inte döma.

Det här är en förmåga som kan tränas upp, säger hon.

Gränssättning och gränskontroll är särskilt viktigt. Att värna gränsen mellan privat och arbete, och ge sig själv återhämtning. Gränskontroll och

22 Tidskriften Folkuniversitetet

självmedkänsla hör ihop.

– Med en stark självmedkänsla följer att man sätter gränser mellan arbete och privatliv, så att man kan gå ned i varv. Att ständigt ha jobbsamtal på helgen bidrar till att bryta ned hälsan på sikt.

Att ständigt ha jobbsamtal på helgen bidrar till att bryta ned hälsan på sikt.

CHEFERNA I Christin Mellners undersökning snittar på över 44 timmar i veckan i arbetstid och ägnar en del av helgerna till jobbärenden. Från tidigare forskning vet Christin att cheferna ligger 10 procent

Med en stark självmedkänsla följer att man sätter gränser mellan arbete och privatliv, så att man kan gå ned i varv, säger Christin Mellner.

Tidskriften Folkuniversitetet 23

E T E B AR Hur ska chefen kunna leda verksamheter och medarbetare på ett hållbart sätt när hen själv har en så obalanserad situation?

över andra vad gäller riskfaktorer som påverkar hälsan.

– Att chefer håller ligger i allas intresse. Men hur kan man leda verksamheter och medarbetare hållbart och hälsofrämjande när man inte själv har en hållbar situation?

Den frågan gav nästa fråga: Vad krävs för att hålla som ledare? Svaren handlar om strukturerna – och om chefen själv.

Stort personalansvar, mycket administration på bekostnad av medarbetare och verksamhet samt späckad möteskalender är en ohållbar mix. En chef i stu-

dien kallar sig ”högavlönad sekreterare”.

– Man måste ha organisatoriska förutsättningar som gör att man kan leva upp till kraven och samtidigt ha individuella egenskaper som stärker den egna hållbarheten.

En manlig chef som känner att han kan uppfattas som omtänksam har bättre möjligheter att återhämta sig och komma igen snabbare.

24 Tidskriften Folkuniversitetet

DET ENA SKA inte ställas mot det andra, menar Christin Mellner.

Krav och resurser måste vara i balans med varandra på flera plan.

– Man måste arbeta med förutsättningar. Man löser inte strukturella problem med att träna upp individförmågor. De är dock

FRISKFAKTORER FÖR LEDARE

FRITID buffertar, inre stödresurser, som vissa har mer av än andra.

Vad är det nya i studien? Upptäckten av självmedkänslans stora betydelse, säger Christin Mellner. Och att tre forskningsområden förenats i en studie. Det arbetsorganisatoriska perspektivet har kombinerats med gränsteori (betydelsen av att sätta gränser) och självmedkänsla.

Dessutom sätter studien könsrollerna i nytt ljus.

Till exempel visar studien att kvinnliga chefer inom vård och omsorg har högre sjuknärvaro (= risk för långtidssjukskrivning) än andra, manliga chefer delar samma problematik. Och manliga chefer som känner att de inte får uppfattas som varma och omtänksamma (= ”kvinnliga” egenskaper) har större sömnsvårigheter.

I arbetet: ⚫ Balans mellan krav och resurser. ⚫ Stöd från närmaste chef/ledningsgrupp. ⚫ Tillitsfulla relationer med medarbetare. ⚫ Ej vara buffert för stressade medarbetare. ⚫ Stödjande och tydlig organisationsstruktur. ⚫ Ansvar för högst 20 medarbetare. ⚫ Låga förväntningar på tillgänglighet under fritiden.

– En manlig chef som känner att han kan uppPå individnivå: fattas som omtänksam ⚫ Möjlighet till arbetsfri har bättre möjligheter fritid. att återhämta sig och ⚫ Självmedkänsla. komma igen snabbare. ⚫ ÅterhämtningsförMotvikten till stressen måga. i modernt arbetsliv kan ⚫ Kunna släppa krav vi kalla för resonans. Det och tankar på jobbet på betyder att kontakten fritiden. med oss själva och vår ⚫ Att lyckas upprättsociala värld är intakt, hålla önskade gränser och kommer till uttryck mellan arbete och i form av stabila relatioprivatliv. ner med ömsesidighet och tillit.

– Vi behöver bygga in resonans i arbetsorganisationen, så att samarbete och tillit kan uppstå.

Stress minskar vår välvilja mot andra. Vill man ha ett samhälle eller en arbetsplats som präglas av pro-socialt beteende måste man skapa förutsättningar för det.

ETT FÖRETAG SOM ofta rankats högt på tio-i-topplistor över bästa arbetsplatser i Sverige och Europa på senare är hyresgästkonsulten Tenant & Partner, Vd:n Torbjörn Eriksson utsågs 2016 till ” Årets hälsofrämjande chef” av tidningen Chef.

Hur har man där lyckats skapa en arbetsplatsplatskultur som genomsyras av ett hälsotänk,

Tidskriften Folkuniversitetet 25

För oss handlar det om att skapa en arbetsmiljö där alla kan vara sitt bästa jag, säger Torbjörn Eriksson.

och där ledare hållarna i längden? Man måste arbeta med såväl strukturerna (processer, rutiner, lokalarnas utformning med mera) och individen, menar Torbjörn Eriksson. Han startar dock svaret på frågan från en ännu högre nivå med att förklara att organisationens syfte och vision ska stå i samklang med medarbetarnas inre drivkrafter.

– Lönsamhet och värderingar måste gå hand i hand. Du kan göra pumpar för att maximera vinsten till aktieägarna, men du kan också göra pumpar för att förse tredje världen med rent vatten. För oss handlar det om att skapa en arbetsmiljö där alla kan vara sitt bästa jag.

PÅ TENANT & PARTNER ordnas en rad aktiviteter för fysisk och mental hälsa. Alla har exempelvis tillgång till ett gym på arbetstid. Föreläsningar om kost och motion ordnas. Och ledarna på Tenant & Partner går igenom ett mindfulnessbaserat ledarskapsprogram, som ger ökad självkännedom och stärker förmågan att kommunicera med medarbetarna.

– Tillitsfulla relationer är grunden. Saknas det kan man inte få till en fungerande feedback och konstruktiv dialog.

Lyckas man då kan man få till ett hälsosamt klimat där alla känner sig lagom utmanade, i skärningen mellan vilja och förmåga.

Du kan göra pumpar för att maximera vinsten till aktie­ ägarna, men du kan också göra pumpar för att förse tredje världen med rent vatten.

26 Tidskriften Folkuniversitetet

På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet

Sira använder konsten för att stärka sammanhållningen När Barnavårdscentralen larmade om att många invandrade kvinnor inte kommer utanför hemmet reagerade konstnären Sira Jokinen Lisse och Maria Lidberg från Motala församling. De startade konst- och integrationsprojektet Världens mammor.

Lennart Frykskog PROJEKTET STARTADE I januari 2017 och lockade mo­­ talabor av alla nationaliteter, från Eritrea, Syrien, Somalien och Afghanistan, men även infödda svenskar. En del av de invandrade kvinnorna behärskade svenska bra efter flera år i landet,

andra var nyanlända och hade ännu inte börjat SFI. Initiativtagaren Sira Jokinen Lisse, själv konstnär, såg kraften i en mötesplats i Motala, där konst och kultur är det gemensamma språket, för att stärka banden i samhället.

Tidskriften Folkuniversitetet 27

/ Goda exempel forts. den med olika erfarenheter och kunskaper.

Mammor från världens alla hörn träffas för att skapa konst och dela erfarenheter.

ATT EXTREMA RÖRELSER, som vill avhumansiera vissa människor, vinner mark i samhället i dag gjorde det än mer angeläget med en mötesplats, menar hon.

– När vi blir du med människor som får egna namn – som Oshar eller Juliette – och inte delar in dem i fack och kallar dem ”flykting” eller ”fattig migrant”, då förändras också vårt sätt att tänka och se. Orden har betydelse.

– Jag är väldigt samhällsengagerad, sedan många decennier.

Det brukar ofta bli projekt när jag ser ett problem som vi måste göra något åt, jag kan helt enkelt inte låta bli, säger Sira.

Konstprojektet har så här långt – förutom nya vänskaper – bland annat resulterat i ett stort virkat lapptäcke, med symboliskt värde. Ett lapptäcke som visades upp på Internationella veckan på Motala bibliotek i oktober.

28 Tidskriften Folkuniversitetet

»Det brukar ofta bli projekt när jag ser ett problem som vi måste göra något åt, jag kan helt enkelt inte låta bli.« Många händer har bidragit med sin energi i det färg- och mönsterrika konststycket. Startskottet för just detta verk var att textilkonstnären Inger Hasselgren engagerade sig i gruppen och bidrog med stora mängder garn.

– Vi träffas för att vi alla är kvinnor och de flesta av oss även mammor. Vi skapar mycket, vi skrattar mycket och har roligt.

Det gör att vi fortsätter träffas.

Det finns dynamik i gruppen.

– Vi är en salig blandning. Jag tror mycket på det här med att vi är många från olika delar av värl-

VARJE MÄNNISKA BÄR på en berättelse, säger Sira, och för många kvinnor är det viktigt att berätta om barnen, flykten eller något annat. Konsten är ett sätt att uttrycka sig när de svenska orden inte räcker till. För andra blir mötena i gruppen istället en stunds avkoppling från smärtsamma minnen.

– Några kvinnor har sagt att det här är enda stunden på veckan när de inte tänker på kriget. Öppna förskolan är mötesplatsen varje måndag. Lokalerna är med sina stora öppna ytor lämpade för projekt och välkomnande för dem som behöver ta med sig barnen för att vara med på träffarna.

Mötena bidrar också till språkutveckling. Enkla fraser som “Kan jag få koppen?” blir några första byggstenar i svenskträningen, särskilt viktig för dem som inte har någon längre skol- eller högskolevana, menar Sira Jokinen Lisse.

ERKÄNNANDENA FRÅN SAMHÄLLET

har också kommit. Projektet belönades i fjol med Region Östergötlands kulturpris på 50 000 kronor och i år ska projektet integreras i Motala kommuns löpande verksamhet. Folkuniversitetet har hela tiden funnits med som medarrangör och bidragsgivare till projektet.

En sak slår Sira Jokinen Lisse.

Trots krigserfarenheter och sorg över splittrade familjer är det ett tema som kvinnorna väljer framför andra i konstprojekten: Kärlek.

Digitala Cambridge English-examina Klara Johansson VARJE ÅR GENOMFÖRS cirka 1500 tester för Cambridge English-examen via Folkuniversitetet och det satsas allt mer på digitala lösningar. Idag erbjuds examina i allmän/akademisk engelska eller affärsengelska. Jane Davies är Centre Exams Manager i Lund och arbetar med den nationella samordningen.

– Under 2017 har vi fortsatt att erbjuda datorbaserade test för samtliga Cambridgeexamina i Lund, Göteborg och Jönköping, berättar hon. Vi räknar med att kunna erbjuda datorbaserade test på fler platser 2018.

Folkuniversitetet har även introducerat ett uppskattat online bokningssystem för Cambridge English examina.

»Vi räknar med att kunna erbjuda datorbaserade test på fler platser 2018. «

HELA PROCESSEN FRÅN registrering till resultat blir kortare för kandidaten. Dessutom kan fler testdatum erbjudas utan leverans eller fraktkostnader, vilket innebär en förbättring för miljön.

Cambridge examina ger ofta studenter tillträde till världens bästa universitet i USA, Storbritannien, Australien och i Sverige.

Jane Davies är Centre Exams Manager i Lund och arbetar med den nationella samordningen av Cambridge English-examina.

Tomas Jahn är nöjd med arbetet.

Vår första SeQFkvalificering Klara Johansson

I slutet av 2017 fick Folkuniversitetet i region syd besked att utbildningen till diplomerad montessoripedagog inplaceras i Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF. Med SeQF synliggörs allt resultat av lärande oavsett hur det är förvärvat. Det blir då lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv både nationellt och internationellt.

– Vi skickade in ansökan i oktober 2016 och därefter påbörjades en lång och seg process, säger Tomas Jahn, distriktschef, distrikt Väst i region Syd. Ansökan är en av de första som godkänns i Sverige, utanför det ordinarie utbildningssystemet.

Folkuniversitetet äger kvalifikationen de kommande tio åren.

Vill andra nyttja den kvalitetssäkring som SeQF innebär, måste de vända sig till oss.

– Lite extra grädde på moset var att vi lyckades få utbildningen godkänd på SeQF-nivå 6, säger Tomas Jahn. Det motsvarar kvalifikationsområdet förskollärare.

Tidskriften Folkuniversitetet 29

Clara Neto vill sprida kunskap om sitt språk och sin kultur.

Ambassadör för portugisiskan Vid sidan av jobbet på Folkuniversitetet är Clara Neto en av de drivande krafterna bakom en internationell konferens för lärare i portugisiska.

Andreas Åhs CLARA NETO HAR alltid varit intresserad av språk. I hemlandet Brasilien pluggade hon portugisiska, engelska, spanska och tyska.

Efter flytten till Sverige 1991 blev svenskan hennes femte språk.

Att hon skulle arbeta som språklärare var ett självklart val.

– Som språklärare når jag in i andra världar och träffar intressanta människor från olika länder. Jag är en nyfiken person så det passar mig.

CLARA NETO ÄR legitimerad lärare i

30 Tidskriften Folkuniversitetet

portugisiska och jobbar på Folkuniversitetet sedan 1993. Hon är också en av organisatörerna bakom den internationella konferensen Jornadas Pedagógicas de Português som riktar sig till lärare i portugisiska.

– Trots att portugisiskan är ett av världens mest talade språk är det inte många som arbetar med det i Sverige. Konferensen hjälper oss att skapa ett nätverk.

2017 års konferens arrangerades på Köpenhamns universitet och lockade cirka 35 deltagare

från universitet, skolor och kursverksamheter i länder som USA, Portugal, Brasilien och Macao.

Temat var utmaningar i klassrummet.

– Mötet med forskningen och utbytet om vad som händer just nu i andra delar av världen är viktigt för mitt arbete på Folkuniversitetet. Det gör min undervisning dynamisk och jag får tips om aktuella böcker och material. ÄVEN UTANFÖR JOBBET är Clara Neto en engagerad ambassadör för portugisiskan, bland annat genom olika aktiviteter för barn.

– Jag vill sprida kunskap om mitt språk och min kultur och uppmuntra barn med portugisisktalande föräldrar att lära sig och vara stolta över språket.

/ Våra spelregler Klara Johansson, kommunikatör på Folkuniversitetets förbundskansli

Etableringsuppdraget

V

id årsskiftet trädde det nya regelverket för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag i kraft. Regeringen vill effektivisera Arbetsförmedlingens arbete och även tydliggöra individens ansvar.

Etableringsuppdraget ersätts med ett arbetsmarknadspolitiskt program vilket gör att kraven på arbetslösa nyanlända mer liknar dem för övriga arbetslösa. Hanteringen på myndigheterna blir också mer likriktad.

De etableringsinsatser som erbjuds är i stort desamma som tidigare. En skillnad är att även eftergymnasial utbildning nu ingår som en insats.

Ersättningsnivåerna till individen är samma som tidigare.

Regeringen inför samtidigt en utbildningsplikt som innebär att arbetsförmedlingen kan anvisa en person att söka och ta del av en viss utbildning.

För att lyckas genomföra detta har Skolverket fått i uppgift att se över hur den kommunala vuxenutbildningen kan utvecklas. Till exempel behöver man ta fram ett mer anpassat innehåll med fokus på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna.

Förändringarna i korthet: ⚫R ättigheten till etableringsplan ersätts med anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program, etableringsprogrammet.

⚫D en som är inskriven i etableringsprogrammet omfattas av ett åtgärdssystem som innebär att del-

» Regeringen vill effektivisera arbetsförmedlingens arbete och även tydliggöra individens ansvar.«

tagarna kan varnas eller stängas av från sin ersättning under en kortare eller längre tid.

⚫D et införs en utbildningsplikt för nyanlända.

⚫Ö verhoppningsbar tid försvinner. Individen kan ta del av motsvarande 24 månaders heltidsinsatser inom en 36-månadersperiod.

⚫ I ngen bedömning görs av individens prestationsförmåga.

Avsikten är att i princip alla nyanlända omfattas av etableringsinsatser.

⚫M ålgruppen justeras till åldern 20–64 år. Tidigare har 18–19-åringar som saknar föräldrar i landet haft möjlighet att få en etableringsplan, men denna grupp ska i första hand fullgöra sin gymnasieutbildning.

⚫H andläggningen av etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.

⚫R egleringen flyttas till förordningsnivå, vilket förenklar snabba justeringar.

Tidskriften Folkuniversitetet 31

1

/ En dag med … … ANNA-CARIN STRAND, utbildningsledare och pedagog på nystartade Vadstena Sång- och Pianoakademi. Här utbildas framtidens klassiska sångare och klassiska pianister.

Lennart Frykskog

S

ång- och Pianoakademien startade i augusti och pedagogerna drillar 27 elever, som vill satsa på musiken. När vi besöker lokalerna, i det vackra Rödtornet mitt i stan, förbereds årets lucia- och julkonserter för fullt.

Anna-Carin Strand planerar innehåll och trycker program, och vid 16-tiden avslutar hon arbetsdagen med att öva en timme med kören. Tidigare i dag har hon förberett morgondagens gehörsprov Anna-Carin Strand har, om klyschan tillåts, många strängar på sin lyra, ett mångsidigt arbete, och kan under en timme växla mellan rösten, stämgaffeln, pianot och datorn som arbetsredskap.

– Det är ett fantastiskt privilegium att vara både utbildningsledare och att undervisa gruppen, säger hon.

– Eftersom gruppen är liten, vi alla är i samma hus (Rödtornet) och det inte finns så mycket som pockar på i stan så kommer man eleverna mycket nära – och vi har väldigt roligt tillsammans.

VADSTENA SÅNG- OCH Pianoakademi erbjuder en tvåårig utbildning och uppstod ur Vadstena folkhögskolas nedlagda musiklinje. Innehållet är delvis samma, vilket gjorde det möjligt för tio av de 27 eleverna i år att söka direkt in till det andra året

09:00

Telefonmöte om affisch för luciakonserten. Mejlkonversationer följer om utformning.

32 Tidskriften Folkuniversitetet

(fördjupningsåret).

– Här får de en högskoleförberedande utbildning för att kunna ta sig till nästa nivå, säger Anna-Carin Strand, och erinrar om att en lång resa återstår innan man är färdigutbildad som musiker.

– Det tar tid att utveckla rösten och tekniken på sitt instrument. Är man 19 är rösten ännu inte riktigt färdigvuxen. De som kanske når de riktigt stora scenerna efter sju–tio år har gjort riktiga kometkarriärer. En pianist behöver bygga upp sin teknik och en stor repertoar, vilket också kräver hårt arbete och många timmar i övningsrummet.

BAKOM SÅNG- OCH pianoakademien står Folkuniversitetet och Vadstena-Akademien. Utbildningen drivs i två parallella spår, en linje för sångare och en för pianister.

Fokus ligger förutom på huvudinstrumentet på romansinterpretation – tolkning av musiken.

– Övningen går ut på att bli snabbare med ögat och läsa de svarta tecknen (noterna), men

10:00

11:30

12:00

Administration. Lönehantering, mejlkonversationer, lokalbokning med mera

Tar emot gästläraren Clara Svärd, koreograf och rörelsepedagog, och hjälper henne med förberedelser.

Arbetslunch med Clara.

2

4

5

också om tolkning, att göra något av det.

– Eleverna får träna på alla detaljer en blivande musiker behöver få med sig, inte bara själva framförandet utan också på detaljer som hur man gör entré och tackar för applåderna.

Utbildningen är mer än röst och piano: musikteori, gehör, notskrift, musikkommunikation för att nämna några moment.

Eleverna tränar sig i att presentera och marknadsföra sig själva.

Det gäller också att hantera

1. Eleverna övar in musik av de klassiska kompositörerna. 2. Clara Svärd lär eleverna att ”landa i sina kroppar.”

3. Anna-Carin Strand, utbildningsledare och pedagog. 4. En liten grupp som har roligt tillsammans. 5. Kören övar inför jul- och luciakonserterna.

3

kropp och nerver på scen, ha närvaro och kontroll.

I dag är Clara Svärd, koreograf och rörelsepedagog, gästlärare och leder ett pass med andning och balans. Eleverna ser uttrycksfulla ut under hennes ledning.

– Hon jobbar med att de ska landa i sina kroppar och kunna använda kroppen som uttrycksmedel, säger Anna-Carin Strand.

13:00

14:00

15:00

16:00

19:47

Telefonmöte om Erasmusprogram.

Fortsatta förberedelser inför lucia- och julkonserterna.

Förbereder morgondagens lektioner i gehör och teoriprovet

Körrepetition med eleverna.

Åker hem efter fullmatad arbetsdag.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

/ Aktuellt hos oss Foto: Elin Mikmar – Vi känner stor glädje i att få arbeta med projektet i vårt distrikt, säger Björn Mikmar.

Medel från Folkbildningsrådet till matchningsuppdrag ¶¶Folkbildningsrådet beslutade i slutet av 2017 att bevilja projektmedel på 3 000 000 kronor till sju matchningsinsatser inom folkbildningen 2018. Folkuniversitetet fick totalt ta emot en tredje­del av de fördelade medlen. Ett av de beviljade projekten handlar om att nå ungdomar i Östra Göinge i region Syd. En viktig del i projektet blir de studiebesök där nya

kontakter kan skapas för deltagarna.

– Vi känner stor glädje i att få arbeta med projektet i vårt distrikt, säger Björn Mikmar, Verksamhetschef Folkbildning i Distrikt Öst. Extra roligt känns det att skapa samverkan internt mellan uppdrag och folkbildning för att kunna dra nytta av varandras styrkor.

Verktygslåda för kursutveckling ¶¶Vill du förnya kursutbudet på din ort? Eller behöver du se över ert befintliga utbud? Den nationella kursutbudsgruppen har tagit fram en verktygslåda som samlar erfarenheter och tips för att du ska kunna erbjuda ett vitalt och lönsamt utbud på både befintliga och nya kursorter. Verktygslådan vänder sig främst till dem som arbetar på små eller medelstora orter och tar upp både förarbete, genomförande och utvärdering. Tanken är att den ska vara ett levande dokument med länkar till aktuella dokument och mallar. Sök på Infu för att hitta verktygslådan.

Ny organisation i Region Väst ¶¶Den 1 januari 2018 ersattes Region Västs geografiska distrikt av fyra verksamhetsområden: folkbildning, uppdrag, vuxenutbildning och gymnasieskolor.

Förändringen syftar till att skapa en mer effektiv och specialiserad organisation med tydligare målsättningar, ökat fokus på försäljning och minskade kostnader.

34 Tidskriften Folkuniversitetet

– Det blir lättare att implementera bra arbetssätt i hela verksamheten och skapa enhetliga sätt att leda, administrera och följa upp. Vi blir också bättre rustade för att rekrytera den spetskompetens som krävs inom våra vitt skilda verksamhetsområden, säger StigOlov Blixt, stiftelserektor.

VISINGSÖKONFERENS

/ Sista ordet

22–23 MAJ 2018

Glöm inte bort det livslånga lärandet Cecilia Palm, Generalsekreterare

M

¶¶22–23 maj anordnas Nordisk studieledarkonferens på Visingsö med stöd av Folkuniversitetsföreningen.

Foto: Öyvind Sviland

Johanna Navne är ordförande för Folkbildningsgruppen som arbetat med strategin under 2017.

Ny folkbildningsstrategi ¶¶Folkuniversitetets nya folkbildningsstrategi har antagits av förbundsstyrelsen.

Syftet med strategin är att visa på folkbildningens riktning inom Folkuniversitetet. Tre områden är prioriterade: nå fler människor, förnya verksamheten och säkra ekonomisk hållbarhet. Dessa områden kommer att vara utgångspunkt för den nationella folkbildningsgruppens handlingsplan för 20182019. Som ett stöd i implementering har folkbildningsgruppen bjudit in medarbetare från hela landet till en större spridningskonferens i mars.

ål 4 i Agenda 2030 – att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla – är mer omtalat internationellt än det är i Sverige. En förklaring kan vara att vi i Sverige har ett upparbetat system för fortbildning inom ramen för anställningen liksom en utbyggd vuxenutbildning.

Samtidigt visar olika rapporter att utbudet av fristående kurser inom högskola, yrkeshögskola och komvux inte alltid är relevant eller tillgängligt. Det handlar både om att ha tid och råd – arbetsgivaren kanske inte är beredd att stå för en generell fortbildning som på sikt leder till att den anställde flyttar till en ny arbetsplats. Under årens lopp har olika förslag för att lösa finansieringen presenterats. Senast i raden var regeringens analysgrupp Arbetet i framtiden, som 2016 lanserade idén om en kompetensförsäkring.

När det gäller utbudet kan vi hoppas på en ökning av fristående kurser inom yrkeshögskolan, medan riktningen inom högskolan är oklar. I båda fallen kan behörighetskrav utgöra ett hinder för den som trots lång yrkesverksamhet inte har den formella kompetensen. I Folkuniversitetets öppna utbud finns många kurser med inriktning på arbetslivet för den som vill lära mer inom ett område, utan inträdeskrav, på tider som går att kombinera med yrkesarbete och till en rimlig kostnad. Det är ett starkt bidrag till det livslånga lärandet.

»När det gäller utbu­ det kan vi hoppas på en ökning av fri­ stående kurser inom yrkeshögskolan. «

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

27 beviljade utbildningar Folkuniversitetets yrkeshögskola är en av Sveriges största anordnare av yrkeshögskoleutbildningar. 2018 beviljades Folkuniversitetet 27 nya yh-utbildningar, bland annat optikerassistent, signaltekniker och tandsköterska.

Kuns förän kap drar folku nive rsitet et . se /yh