På sidan 4 finns en komplett uppställning av det turkiska alfabetet. De bokstäver och ljud som skiljer sig från svenska språkets ska vi öva i kommande kapitel. Märk! Svenskans konsonanter kan ibland uttalas olika, t.ex. k i kan och känna. Men på turkiska uttalas de alltid på samma sätt. Märk!
Svenskans vokaler kan uttalas långa eller korta, t.ex. e i heta och hetta. Men på turkiska har de alltid samma uttal. Ordens betoning är ganska jämnt fördelad, med en viss tyngdpunkt på ordets sista stavelse, till exempel kahve, otobüs. Turkiskan skiljer sig från många andra språk, svenskan inbegripen, genom att orden nästan alltid uttalas som de stavas.
Lite om det turkiska språket
Turkiskan, Türkçe, tillhör den altaiska språkgruppen med rötter i Centralasien. Det var under 1000-talet som turkarna nådde sin bosättning i nuvarande Turkiet. Språket är inte besläktat med svenskan, men det hindrar inte att många ord låter likadant. Det är låneord som utväxlats genom kontakter med Europa under många århundraden. Det latinska alfabetet ersatte på 1920-talet det tidigare arabiska. Det typiska för turkiskan är att man staplar ändelse på ändelse, i synnerhet efter verb. Det gör att man kan ge uttryck åt de finaste nyanser. Substantiven böjs mycket sparsamt enligt enkla regler. Man skiljer i princip inte på obestämd och bestämd form. Adjektiven böjs inte alls. I turkiskan skiljer man inte heller på genusformerna han, hon, den eller det; alla heter o. Ordföljden bereder inte heller några större problem, bortsett från att verben nästan alltid står sist.
10