Nygrekiska 1

Georgios Ioannidis • Ann Lindvall

NYGREKISKA 1 LÄROBOK FÖR NYBÖRJARE

Georgios Ioannidis . Ann Lindvall

Nygrekiska 1 LÄROBOK FÖR NYBÖRJARE

Folkuniversitetets förlag

Bildkällor Bildhuset AB, Stockholm Dahlin, Bo 39:2, 103:1 + 2 af Geijerstam, Bengt 39:1 Välme, Rein 25:3, 35, 115 Grekiska Turistbyrån, Stockholm 25:2, 45:2, 49, 55:1, 81, 85:1, 97:1 + 3, 121, 131:1, 133 samt omslagsbilden IBL AB, Ljungbyhed Björk, Bo 73 British Museum, The 25:1 Henriksson, Edith 55:2 Tiofoto, Bildbyrå AB, Stockholm Nordien, Björn 131:2 Sjöstedt, Ulf 45:1, 85:2, 97:2

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitetet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Teckningar av Sven Nordqvist Tredje upplagan © 1984 Georgios Ioannidis, Ann Lindvall och Folkuniversitetets förlag Tryckt hos Elanders 2012 ISBN 978-91-7434-450-9

Under en rad år har vi märkt ett ökat intresse för Grekland och en ökad efterfrågan på undervisning i nygrekiska. Det hänger troligen samman dels med de populära semesterresorna till Grekland och dels med den grekiska invand­ ringen till Sverige. Dessa faktorer har bidragit till och kommer att ytterligare bidra till förståelse och ömsesidigt utbyte mellan svenskar och greker. bl.a. då det gäller tradition och livsstil.

Denna bok är ett försök att möta efterfrågan på undervisningsmaterial i nygrekiska. Den är skriven på nygrekiska, dimotiki, och bygger på det levande talspråket. Den vänder sig till nybörjare och innehåller omväxlande dialoger och berättande text.

I boken förekommer de vanligaste fraserna och uttrycken i

affärer, post, bank, restaurang m.m. som en Greklandsresenär kan ha nytta av.

Vi hoppas att även andra som har intresse av att lära sig nygrekiska ska ha nytta och glädje av boken.

NYGREKISKA" börjar med en presentation av alfabet och uttal. Därefter följer

25

textavsnitt. Varje avsnitt består av fyra komponenter: en textdel med

tillhörande styckeordlista, språkregler, övningar och uttal. Språkreglerna ger en förklaring till de uttryck läsaren möter i textdelen. I övningarna ges läsaren tillfälle att tillämpa språkreglerna och i uttalsdelen tränas de enskilda ljuden.

I

slutet av boken finns en alfabetisk ordlista.

De övningar som förekommer i boken är mycket kortfattade och är endast avsedda som en snabb uppföljning av de presenterade språkreglerna. För mer omfattande övningar till varje avsnitt finns en särskild användas parallellt. Till övningsboken finns ett

I

boken används genomgående det

sätter bara ut

en, akut accent

Övningsbok,

som bör

Facit.

monotoniska

accentsystemet, dvs. man

över den betonade stavelsen. Nästan inga andra

tecken förekommer (se i övrigt Betoning och accenttecken i avsnittet Uttal). De språkregler som finns i boken är också kortfattade och på många sätt förenkla­ de. För en fullständigare beskrivning av den nygrekiska grammatiken efter nybörjarstadiet hänvisar vi till Georgios Ioannidis, NYGREKISKA

FÖR FORT­

SÄrfARE (= NYGREKISKA 2).

Eftersom NYGREKISKA l bygger på det talade språket, lämpar den sig allra bäst för undervisning i studiecirkel. Men genom tillgång till kassettband kan den även användas för självstudier.

Den pedagogiska uppbyggnaden och inlärningsmetoden är framför allt

hovsorienterad.

be­

Den börjar med presentationsfraser och uttryck som är nödvän-

diga för kommunikation på nygrekiska. Förklarande språkregler följer i anslut­ ning till dessa.

Bokens innehåll varierar mellan lättare och svårare moment för att göra undervisningen mer omväxlande . Genomgående princip är att cirkeldeltagarna ska vara så aktiva som möjligt .

Eftersom cirkeldeltagarna står inför ett helt nytt alfabet, är det nödvändigt att först börj a med det. Men för att inte de första lektionerna ska bli alltför tunga och abstrakta, är det lämpligt att muntligen lära ut vissa fraser redan från början. Undervisningen i alfabetet och de första avsnitten kan med fördel ske parallellt .

Beträffande bearbetningen a v texterna ä r det viktigt att deltagarna sj älva är aktiva. I dialogerna kan de t . ex . spela de olika personerna . Cirkelledaren bör ställa frågor på nygrekiska i anslutning till alla texter, men cirkeldeltagarna bör också fråga varandra. Det är viktigt att det uppstår en kommunikation mellan cirkeldeltagarna och inte bara mellan cirkelIedaren och deltagarna. Övningsboken innehåller uppgifter i form av böj ningsövningar , förståelsefrå­ gor, kryssfrågor, översättningstexter , egna dialoger, korsord m . m . I börj an kan cirkeldeltagarna arbeta med övningsboken under sammankomsterna . På ett senare stadium kan deltagarna göra övningarna hemma. Då kan gruppen bara gå igenom dem tillsammans vid respektive sammankomster.

För den intresserade vill vi informera om följ ande litteratur om Grekland och det grekiska språket: Bonniers lexikon, S. Hommerberg , Om ni reser till Grekland, OESV, Neoelliniki ghrammatiki (dimotiki), G . Hatzidakis, Syntomos istoria tis ellinikis ghlossis, M . Triantafyllidis , Mikri neoelliniki ghrammatiki, A. Lindvall , Kontrastiv fonetik och grammatik Nygrekiska. Bra ordböcker är A. Mystakidis , Nygrekisk-svensk ordbok och N. Valmin -- E . Frangos, Svensk­ nygrekisk ordbok.

I vårt arbete med boken har vi haft stor nytta av ovanstående litteratur. Vi vill också rikta ett tack till våra cirkeldeltagare , som med sina synpunkter har bidragit till att utforma ett läromedel i ett levande språk.

Georgios Ioannidis Ann Lindvall

Innehåll Kortfattad historik över det grekiska språket 6 Alfabetet 8 Uttal 9

1 fElIx oO\)! 12 Personliga pronomen, subjektsform 14, Per­ sonliga pronomen, objektsform 14, Uttal a 15 2 llm; 'to AEVE aT« dJ.TJV1XU j 16 . subJekts­ .

Genus 19, Artikel och substantiv, form 20, Uttal E al 21 3 ELJLtu U3tO 'tTJ :EOVTJÖLU 22 o .

Hjälpverbet EL!-taL 23, Artikeln 23, Frage­ konstruktioner 24, Uttal 1] L U EL DL 24 4 'EXm EVU 'tOlYUQO Xl EVU 3tOllQO 26 .

Hjälpverbet €:XOJ 28, Artikel och substantiv, objektsform 28, Prepositionen aE 29, Uttal o OJ 31 5 O XllQ10; AV'tQEU; Xl TJ XVQLU K1X1] 32 Verb, aktiv form, presens 33, Uttal O ll 35 6 01 JLEQE; 'tTJ; E �ÖOJ1UÖU; 36 Adjektiv, subjektsform 37, Uttal t.. 38 7 llooo XOO'tL�EL tvu EL01't1]QLOj + KQu'to; 40 Frågeord 42, Adjektiv, objektsform 43, Uttal Q 44 8 To Ö1UJLEQloJLU JLOV 46 . .

Possessiva pronomen 47, KonjunktIOner 48, Uttal !-tV 48 9 H OLXOYEVElU 'tOlJ XVQLO; fUl;vvTJ + H OlXOY�ElU � ..

Artikel och substantivform, gemtIvform 52, Adjektiv, genitivform 53, Uttal cp -fr 54 10 'Evu; 'tOlJQLO'ta; O'tTJv EAMö� 56 ..

Artikel, adjektiv och substantiv. RepetitIOn 58, Uttal X 59 11 :E'to OlÖTJQOÖQOJL1XO O'ta-frJ1o 60 Tvåverbskonstruktioner 61, Hjälpverb 62, Räkneord 1-100 62, Uttal a � 63 12 :E'to 3tEQl3t'tEQO + 11 64 Plural, subjektsform 66, Uttal �

!-tJt Jt

67

13 :E'tTJV 'tQuJtE�a + Ta XQ1]JLaT« 68 Plural, objektsform 71, Räkneord 1001.000.000 72, Uttal Ö V"C"C 73 14 :E'to 'tuXlJÖQOJLElO + 'Esm - JLEoU 74 Plural, genitivform 76, Uttal y 77 15 Ta EAATJV1XU VTJOlU + Ta XQwJLa'ta 78 Artikel, adjektiv och substantiv, plural. Repe­ tition 79, Uttal y Yil. il. 80 16 :EXEöLa + 1) • • • 1) + Oll'tE . . • Oll'tE 82 Futurum 1 83, Uttal Y il. "ly YX 84 17 :E'to Jtuv'toJtmAElO 86 Imperfekt 87, Personliga pronomen, genitiv­ form 89, Uttal all 89 18 'Eva 'tTJAEcpWVTJJLU + lluvm - xu'tm 90 .

Futurum 2 93, Konjunktion 94, Verb, passIv form, presens 95, Uttal Ell 96 19 O yui:öaQo; Xtu 'to JtO'tUJ11 + åES1U aQ1O'tEQu + MJtQoo'tu - Jtlom + :E'to öQOJLO YlU 'to SEVOÖOXElO 99 Aoristus 10, Uttal � 1jJ 102 20 :E'to YLa'tQo + O uv-frQmJto; + :E'to cpaQJLaXElO 104 Verb. Repetition 108, Imperativ 109 21 ållO CPlAOL 0't0 EO'tla'toQLO 110 Demonstrativa pronomen 112 22 :E'to SEVOÖOXElO + Ot E3t0XE; 'tov )(:�OVOlJ 116 Indefinita pronomen 119, PrepositIOner 119 23 O XllQLO; ftuvvTJ; O'tTJV ayoQu 122 Adjektivets komparation 124, Adverb 124 24 'Evu y(!uJLJLa 126 Perfekt, pluskvamperfekt 128, Konjunktioner 129 25 H EAA6.öa + BO(!E1VO; 132 Relativa pronomen 136 Grammatisk översikt 138 Alfabetisk ordlista 149

Kortfattad historik över det grekiska språket Det grekiska språket är en fullt självständig gren av den indoeuropeiska språk­ stammen. Språkets äldsta dokument utgörs av inskrifter i s.k. lineär skrifttyp.

Denna skrifttyp efterträddes emellertid av det grekiska alfabetet.

Det forngrekiska språket var från början splittrat, då det inte fanns en gemensam civilisation och en gemensam nationell känsla. Det är också troligt att det representerade stammar som invandrat vid olika tidpunkter. Det fanns fyra stora dialekter: den joniska, den attiska, den eoliska och den doriska. Först har den joniska dialekten med Homeros stora verk slagit igenom. Senare spred sig de doriska och eoliska dialekterna med pytagoreerna över hela Peloponne­ sos och i de doriska kolonierna.

Under SOO-talet f.Kr. skriver Thukydides att den attiska dialekten har slagit igenom på allvar. Han skriver: " . . . de uttalade attiskan så bra att alla betrakta­ des som atenare när man hörde dem tala, fast de inte var atenare."

Under 400-talet f.Kr., när bl.a. retoriken och filosofin blomstrade, fick det attiska språket karaktär av nationalspråk och spred sig över hela Grekland och dess kolonier. Genom Alexander den stores erövringar ca 300 f.Kr. blev attiskan det ledande språket i hela den östra medelhavsvärlden, en ställning som den bibehöll även under romerskt välde.

På grund av den snabba spridningen var det attiska språkets ordförråd inte tillräckligt för att uttrycka nya upplevelser, känslor, namn på nya produkter som kom från Mindre Asien m.m. Därför fick man antingen skapa nya ord eller använda de ord som fanns för exempelvis frukt och andra produkter. Folk, som bodde i länder med högt utvecklad civilisation såsom Egypten och Mesopotami­ en, påverkade även det grekiska språket.

Alla dessa faktorer har förändrat det attiska språket, och den allmänt använ­ da dialekten kallades den hellenistiska eller koine. Språket har påverkats inte minst av kristendomen genom namn, fraser m.m.

Den hellenistiska dialekten eller koine hade sålunda omkring Kristi födelse fått spridning över hela kulturområdet från Gibraltar sund till Indien. Som litteraturspråk användes koine särskilt av helleniserade utlänningar, bl.a. är Nya Testamentet avfattat på koine.

Utvecklingen avbröts på 300- och 400-talen e.Kr. då klassisk attiska uppställ­ des som litterär norm. Detta bidrog i hög grad till att förstora klyftan mellan talspråk och skriftspråk. Denna klyfta fortsatte att öka under hela den bysantin-

ska tiden fram till 1400-talet e . Kr . Lärda och rika talade och skrev på attiska.

Resten av folket talade koine. Hela den muntliga traditionen överfördes från generation till generation på koine, från vilken nygrekiska (dimotiki) härstam­ mar. Några av de drag som skiljer det nygrekiska talspråket från koine är : e, ei, oi, y, i. De har alla i nygrekiskan sammanfallit med i. Ai har blivit e i uttalet.

Skillnaden mellan långa och korta vokaler är upphävd.

Kampen mellan nygrekiska och klassisk grekiska fortsatte emellertid även efter den bysantinska tiden . Under 17oo-talet och i början av 18oo-talet skrevs nästan hela litteraturen på nygrekiska. Då kom filologen Adamantis Korais (1784--1 833) som hade stude rat i Frankrike och sökte en mellanväg med ett slags språk rensat från främmande element: katharevousa (det renade) . Katha­ revousa står mellan klassisk grekiska och nygrekiska . Katharevousa har orsakat en ny och hård kamp mot nygrekiskan .

Efter frihetskriget under 1820-talet införde maktöveItagarna katharevousa som stats- och litteraturspråk. Katharevousa och nygrekiska har växlat i använd­ ning under hela 1900-talet. Nu används emellertid nygrekiskan till 80-90 % i litteraturen, tidningarna, skolan och även inom vetenskapen. Nygrekiska anses vara en fortsättning på antikens språk, via koine.

Alfabetet Enkla bokstäver A

a

B

�

r

y

A

Ö

E

E

Z

�

H

1]

e

{t

alfa vita ghamma dhälta äpsilånn zfta Ha thfta

l K

x

A M N

A Il v

� -

�

O

o

IT

:rt

j åta kappa lamdha mi ni ksi åmikrånn pi

Vokaler (självljud) a

E

1]

L

o

v

w

Konsongntpr

Boks, Al

al

01

DL

�l11ed1jud)

lbinationer ä

rr

YY

ngg

rK

yx

g ngg

YX

ch

El

El

OY

ov

o

rx

AY

av

av af

MIT f!Jt

b mb

EY

EV

äv äf

NT

d nd

8

Yt

P

Q

�

o

T

"C

Y

11

<I>

cp

X

X

'P

tjJ w

Q

rå sighma taff ipsilånn fi chi psi åmägha

Uttal :Enlf'� bokstäv(�r Ungefärlig motsvarighet A

a

B

� y

r

�

E Z

Ö E

H

� l}

e

{t

I A

L % A

M

�l

N ...

v

K

�

O

I; o

II

Jt

p

g (J

L

T

1:

y

u

Exempel

ayo Qu a i hatt v i vit �agLa 1. före a, o, w, ou yu't a sydsvenska r i rak 2. före E, fl, L, u, EL YLat( j i hej 3. förey,%,x aYYELo ng i tung engelska th i this öa(Jo� ii i säng Eva engelska z i lazy �E(Jtl} f]ALO� i i hitta engelska th i think {tE(Jl} LöEa i i hitta k i sko %aAU l i land Aa{}o� m imen �uva VVXta nlnu xi sex El;L å i åtta oöo� Jt ay oo't o P i spå uppsvenska r i rak gUÖLO 1 . före �,y, ö, �, A, �,y, Q engelska z i lazy %o(J �o � 2. annars s i bas (ibland något "mörkare", som ett mellanting av bas (Jf]�EQa och uppsv . bars) t i stå tal;( i i hitta v Jtv o �

Uttal aghåra varia

(torg, marknad) (svårt, tungt)

ghata

(katt)

jiatf

(varför)

anggiå dhasås äna zästi iliås thäsi idhäa kala lathås manna nfchta äxi ådhås paghåtå radhiå

(kärl) (skog) (en, ett) (värme) (sol) (plats) (ide) (bra) (fel) (mor) (natt) (sex) (gata) (glass) (radio)

kåzmås

(värld, folk)

simära taxi ipnås

(i dag) ( taxi) (sömn) 9

Exempel

Uttal

CP OJ �

fås

(ljus)

Xllva

china

(gås)

XO Q6;

'tQC'to�

chårås psari 6 ara trltås

(dans) (fisk) (tid, klockan) (tredje)

Ungefärlig motsvarighet

Exempel

Uttal

ä i säng i i hitta i i hitta o i ost 1. före vokal eller före

a(!!a

oVQ<l

ärna afti imä ora

(blod) (de) (jag är) (svans)

aVAll

avll

(gård)

a'U1;6�

aftås

(han)

Ev Qwn'Y]

ävråpi

(Europa)

YEua'Y] aYYEAOr;

jäfsi anggälås

(smak) (ängel)

yxa�L

gazi

(gas)

avayx'Y]

ana(ng)gi sichårå

(behov) (jag förlåter)

Ungefärlig motsvarighet � X

cp X

W

'ljJ

Q

OJ �

fifår 1. före E, 'Y] , L , V , E L tyska ch i ich 2. annars tyska ch i Dach ps i lipsill å iåtta a, i slutet av ord =

'tjJ<lQ L wQa

Bokstavskombinationer Al

al

01

m

El

EL

OY

ov

AY a v

av 'to ( E(!!aL

� , y , ö , � , A , !! , V , Q

EY

EV

kort av 2. annars kort af 1. före vokal eller före � , y , Ö , � , A , !! , v , Q

kort äv annars kort äf ngg i sänggavel 1. i början av ett ord g i gata 2. annars ngg i sänggavel eller g i gata tyska ch i Dach 2.

rr

yy

rK

yx

rx 10

YX

aVYXOJ Qw

Ungefärlig motsvarighet MIl f,tJt

1.

2.

NT

Vt

1.

2.

i början av ett ord b i boll annars mb i dimbank eller b i boll i början av ett ord d i dörr annars nd i rund eller d i dörr

Exempel

Uttal

f,tJtCJ.Vo.vCJ.

banana

(banan)

CJ.f,tJtEAl

a(m)bäli

(vingård)

vtOf,to.tCJ.

dåmata

(tomat)

CJ.VtlO

a(n)diå

(adjö)

Betoning och accenttecken I grekiskan lägger man alltid betoningen på en av de tre sista stavelserna. Varje

ord har bara en betoning, och den markeras med ett tecken för akut accent (), ex. '\jJUQL, psari (fisk).

Undantag från regeln om en betoning är när ett substantiv har betoningen på tredje stavelsen från slutet och följs av ett pronomen. Då får också sista stavelsen betoning, ex. ÖLU!-lEQLOfW, dhiamärisma (lägenhet) och 1:0 ÖLU!-lEQLO!-lU !-lOV, tå dhiamärisma mo (min lägenhet, ego lägenheten min).

I betonad bokstavskombination får andra vokalen accenten, ex. u(!-lu ärna

(blod).

En accent n över första vokalen betyder att båda vokalerna måste uttalas för sig, ex. 'WciL, tsai (te).

Ett trema C) över andra vokalen betyder att båda vokalerna måste uttalas för

sig, ex. XU·Lf,tCt.XL, kaimaki (skum på kaffe, skinn på mjölk, grädde).

Trema och akut accent kan förekomma samtidigt över andra vokalen, ex. xatxl, kaiki (segelbåt man fiskar med).

11

Z1 O))JcD03,: 'ltlJ'{OIl mrioA.�v °SO))'{9X1N 'SO'{Cl.Ol!9A3S mrioA.?v

j3130J))X -

:3l.D3A.?'{ Smil

jS))D 0Jl,AV -

jS))D ))O�rilt'{)))l -

'ltA�'{g: 3A?'{ 3W :3A?'{ 3D Smil j (lOD �13J j�13J -

'))lD<!l)l 3A?'{ 3W

i (lOD 1)13J -

i "'OJ) 1)13.1

1

- TL

X<lVW;;

- TL

X<lVE'tE;

- KUA<l. Eau;

- KUA<l. EaEC<;;

- KUA<l.

- KUA<l, EuxuQLa'tw.

- OQCa'tE! - EuxuQLa'tw

noM.

Ordlista YEui (ao'U) !-lE MVE - Ä.€(y)w !-lE MVE KwoTa - KwoLU� :n:w� 010

:n:w�

010

MVE;

EMv'Y\ xaÄ.'Y\!-lEga (oa�) Myo!-lUL 3EV6:n:o'UÄ.o� NLx6Ä.ao� MYEaTE - Myo!-lUL

hej mig de säger , kallar jag heter, ego de kallar mig Kostas , mansnamn hur dig vad heter du? ego hur kallar de dig?

Eleni , kvinnonamn goddag jag heter, ego jag kallas (passiv form) Xenopoulos, efternamn Nikolaos , mansnamn ni heter, ego ni kallas (passiv form)

I10Ä.lT'Y\ - I10Ä.lT'Y\� �oc:pla XaLgELE aVTlo (oa�) LL xavEL� - xavw TL xavEL�; xaÄ.6. eau xavETE - xavw LL XaVELE; EaEl� E1JxagLoTw OgLOTE :n:oM E'UxagloTw :n:oÄ.u

Politis , efternamn Sofia, kvinnonamn goddag, farväl adjö vad du gör, mår hur är det? ego vad gör du? bra du ni gör, mår hur står det till? ego vad gör ni? ni tack varsågod mycket tack så mycket 13

Språkregler Personliga pronomen, subjektsform

Kw..a . EaU; KaM. E(Jd�;

Bra . (Och) du?

Bra . (Och) ni?

Grekiskans personliga pronomen (ord som syftar på personer) liknar svens­ kans . Men en skillnad är att grekiskan har tre olika pronomen för "de", beroende på om det är maskulinum, femininum eller neutrum (se avsnitt 2).

Om män säger man alltså au'wC, om kvinnor aU'tE� och om barn auta.

EYro EaU aut6� auttl aut6

E !LEC� EO'EL� autOL aUtE� auta

j ag du han hon den, det

vi ni de de de

MÄRK! I grekiskan finns, liksom i svenskan,två tilltalsformer, EaU (du) och EO'EC� (ni) . Grekiskan använder "ni" betydligt oftare än svenskan . Men "du" ökar i användning, särskilt mellan ungdomar och i mer informella samman­ hang,framför allt på landsbygden . Om man är tveksam bör man använda "ni" .

Personliga pronomen, objektsform

IIoo� (JE A.EV E ; ME !..EvE EA.EVll.

Vad heter du? ego Hur kallar de dig?

Jag heter Eleni, ego De kallar mig ...

I grekiskan,liksom i svenskan,har personliga pronomen en obj ektsform (mig, dig osv. ) . Men grekiskan har två former, en långform (E!LEVa, EO'EVa etc . ) och en kortform (!LE,OE etc. ) . Kortformen används vanligtvis. Långformen används när man vill understryka och betona en viss person. (Ibland kan t . o . m . båda formerna användas samtidigt).

Eatva Qoo'tro !

E!LEVa, !LE EOEva,oE aut6(v),to(v) auttl(v),'tll(V) aut6,tO

Jag frågar mig dig honom henne den,det

dig

(och ingen annan) !

E !La�,!La� Eoa�, oa� autO'lJ�,'tou� aUtE�,tL� auta,ta

oss er dem dem dem

MÄRK! Vid en konstruktion som ME !.. E vE Kroma måste namnet stå i objekts­ form (se avsnitt 4) . För namn på -� gäller, att de förlorar detta -� .

14

MÄRK! AEYOILaL och /..EYE O't E är egentligen verbets passiva form som vi inte tar

upp närmare i denna bok. En del verb är dock så vanliga i passiv form, att det är vlldefullt att lägga dem på minnet . En viss presentation sker i avsnitt 18.

MÄkK! Kvinnors efternamn står i genitivform av den manliga subjektsformen, ex. Koo01;a� IIoA,LtY]� - �oqJLa IIoA,Lt'Y] (se avsnitt 9) .

Am:6v och auty!v behåller sitt v framför vokal och x , faller det.

:rt, L,

S, 'ljJ , annars bort­

Ö�'illngar Presentera dig för dina studiekamrater !

Ta med foton från familjealbumet och berätta, vad de olika personerna heter.

Använd kortformen . TY] /..EV E . . .

A

Uttal aVtQa� aÖEA,qJy! LoavLa �aQu � Y LaYL<l xUQ(a

a

man syster väska tung farmor, mormor fru

15

NYGREKISKA 1 är en lärobok i nygrekiska för nybörjare. Bokens syfte är att lära ut det levande talspråket och ge eleven en möjlighet att kunna delta i vardagssamtal och kunna klara sig i vanliga turistsituationer.

Nygrekiska 1 omfattar Lärobok med 25 rikt illustrerade avsnitt som består av omväxlande dialoger och berättande texter. Övningsbok med varierade övningar till lärobokens avsnitt.

Facit till övningsbokens uppgifter för den som vill studera på egen hand.

Cd med inspelning av samtliga texter i läroboken.

För fortsatta studier:

Nygrekiska 2 Lärobok, övningsbok, facit och cd.