Page 1

#FOFO NR 2 • HÖST 2020 • EN TIDNING FR ÅN FOLKBILDARFORUM

Katharina Berndt Rasmussen

Synar våra dolda fördomar

Hanna Arendt

Johan Farkas

Robert Fux

Omstridd tänkare Först ”fake news” Gör förvandling högaktuell igen sedan mer censur till folkbildning

Eva Ekengren

Sätt att säkra tillit och förtroende


Ny tjänst med ny spännande tidshorisont Som ny kanslichef för Bild­ ningsförbundet Östergöt­ land har jag helt klart fått en oväntad start. Corona har verkligen ändrat allt. Överlämningen från min företrädare har kantats av undantag: ”Vi brukar göra så här, men nu gäller inte det…” vilket både varit tufft och komplicerat, men också lite spännande. I detta nummer av Tidningen #FoFo får ni möta flera personer som ger sitt perspektiv på Klokhet & Kunskap som är Folkbildarforums tema. Det handlar om att problematisera och belysa stereotypa föreställningar och normativa uppfattningar och att ge sig i kast med att bryta upp förutfattade tolkningar om vad som är rätt och riktigt. Som ni säkert förstått har vi varit tvungna att ta beslut om hur vi gör med Folkbildarforum den 11 november. Vi har landat i att det upplägg som ­kon­ferensen har bör vara i fysisk form och att vi i höst inte kommer att kunna få ihop det. Därför har vi beslutat att flytta datumet för konferensen till den 27 april 2021. Temat Klokhet och Kunskap tar vi med oss. Alla uppbokade medverkanden har nu svarat och kan följa med, vilket självklart är väldigt glädjande. Så håll utkik efter nyhetsbrev och blogginlägg som kommer att publiceras kring detta. Jag önskar er spännande läsning och nya intryck. ◗

Peter Frejhagen Bildningsförbundet Östergötland/Folkbildarforum #FOFO är en tidning från Bildningsförbundet Östergötland och ges ut två gånger per år. Årets tema är Klokhet & Kunskap, precis som för Folkbildarforum. Kontakta oss gärna med frågor och förslag! folkbildarforum.se/kontakt

2

Ur innehållet

6 Hannah Arendt – en politisk tänkare för vår tid

16 Medborgarskola kan återuppstå ur glömskan

20

Allt ljus på drag

29 Studieförbunden i Östergötland vill veta vad man letar efter Medverkande: Eva Ekengren, Catarina Gisby, Bernt Gustavsson, Lars Holmgren, Christel Valsinger

Producerad av Bildningsförbundet Östergötland i samarbete med Redakta, Linköping. Form och original: Mark Olson, Forma Viva Omslagsbild: David Lagerlöf Tryck: Norrköpings Tryckeri 2020 Tryckt upplaga: 1 200 Vi förbehåller oss rätten att publicera allt redaktionellt material även digitalt.


Johan Farkas

FAKE NEWS Sanningens tid har aldrig funnits

”Fake news” har alla hört talas om vid det här laget. Och att vi lever i en tid av ”post truth”. Men grans­ kar man uttrycken närmare inser man att det inte finns någon gemensam definition av det första begreppet – det kan inkludera allt möjligt – och om vi lever i tiden ”efter sanningen” nu, när var då sanningens tid? Kan någon tala om det? TEXT: CATARINA GISBY FOTO: HÅKAN RÖJDER

Svaret är förstås att det aldrig funnits något sådant som ”sanningens tid”. Om vi tror det är vi grundlurade, enligt Johan Farkas. Han är född och uppvuxen i Köpenhamn men pendlar till universitetet i Malmö. Där är han doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap och har specialiserat sig på desinformation, i synnerhet den som finns på sociala medier. Han har åkt på före­ läsningsturné i USA (före corona) och varit gästforskare vid ansedda Cornell

3


å till ett privat Man överlämnar allts ok, som redan har företag som Facebo länder. mer makt än många

University. I tyska parlamentet har han presenterats som expert. Anledningen är att han är en av de första som höjt ett varningens finger gentemot vårt språkbruk. Han menar att vi dribblar med våra demokratiska rättigheter när vi använder ord som fake news och post truth. När vi sväljer det narrativet ger vi våra politiska ledare carte blanche att ta till gud vet vilka metoder för att rädda ”sanningen”. Metoderna som ska rädda oss utgör många gånger det verkliga hotet mot demokratin, understryker han. Vi riskerar att få fler begränsningar. Inskränk­ningar i våra liv. Ökad censur. – Ett färskt exempel på detta är hur Viktor Orbán i Ungern har gjort det olagligt att sprida vad han kallar des­ information om regeringens insatser mot coronaviruset. Det kan ge upp till fem års fängelse. Lägger mer makt i privata händer

Ett annat exempel är Tyskland som nyligen skapat en lag som säger att Facebook måste avlägsna hatpropaganda (”hate speech”) inom 24 timmar.

4

– Man överlämnar alltså till ett privat företag som Facebook, som redan har mer makt än många länder, att bestämma vad som är olagligt. Är det genomtänkt? undrar Johan Farkas. Och om det nu är så illa att folk uttrycker en massa hat, att de vill slå ihjäl någon eller hela folkgrupper, ska det värsta straffet då vara att ens Facebook-konto stängs ner? Singapore är ytterligare ett land som har skapat en fake news-lag. Bryter du mot den riskerar du tio års fängelse. Exempel på fler länder som stiftar eller har stiftat lagar mot spridning av osanningar – eller det de anser är osanningar – är Ryssland, Frankrike, Malaysia, Filippinerna, Kenya, Burkina Faso, Honduras… Sneglar på yttrandefriheten

– Det är svårt att sätta stopp för yttrandefriheten i USA, men hade Donald Trump kunnat göra det är jag rädd för att han hade gjort det, säger Johan Farkas. Sättet vi uttrycker oss på formar vår uppfattning om problemen, men också om hur vi bör ta itu med dem. Talar man till exempel om förekomsten


Johan Farkas är doktorand i medie- och kommunikations­ vetenskap vid Malmö universitet

t tillåtet I en demokrati är de ekt. att uttrycka sig inkorr det. Vi måste komma ihåg av desinformation i medicinska termer, som om det vore en pest eller ett virus, ja, då blir lösningarna därefter. Här höjer Johan Farkas ett varnande finger för bland annat ordet infodemi. Under coronapandemin har det blivit vanligare, möjligen för att det också sprids en massa konspirationsteorier om alltifrån covid 19:s uppkomst till hur sjukdomen bäst behandlas. – Men när det gäller informationsspridning har vi inte att göra med en sjukdom som bör utrotas. Människor har rätt att dela information som de tror på. I en demokrati är det tillåtet att uttrycka sig inkorrekt. Vi måste komma ihåg det. Demokratin genomgår en kris, säger Johan Farkas, och skurkarna som brukar pekas ut i sammanhanget är journalisterna, sociala medier och folk i största allmänhet ”som inte förstår vad demokrati är längre” (hans ordval). Men, återigen, det är att göra det för lätt för sig.

Ingen samklang med omvärlden

– Demokratins kris handlar om flera saker. Det finns en brist på visioner som har skapat utrymme för högerpopulister. Samtidigt ligger lokaljournalistiken i ruiner i många länder. De journalister som ska fatta vad som händer politiskt på en massa olika platser finns inte längre kvar. Ingen beskriver verklig­ heten där du bor. Det kan leda till att du inte känner dig i samklang med världen omkring dig, särskilt om landets ekonomi i andra sammanhang beskrivs som ”strålande” och du möter en massa lyckade människor både i din lokalmiljö och på sociala medier. Stora ekonomiska skillnader skapar oro

Och då är vi inne på den andra stora orsaken Johan Farkas menar har lett till att världens demokratier svajar: alltför stora ekonomiska olikheter. – Klyftorna ökar dessutom, och det splittrar. Problematiken i sig är inte ny, den är gammal. Vi vet sedan länge att om det finns stora ekonomiska skillnader i ett samhälle är det svårt att få samhället att fungera. Detta diskuteras inte tillräckligt tycker jag. ◗

5


Foto: Zeitgeist Films

Barbara Sukowa spelade filosofen Hannah Arendt i filmen om hennes liv i regi av Margarethe von Trotta.

Hannah Arendt

En politisk tänkare för vår tid TEXT: BERNT GUSTAVSSON

Den berömda spelfilmen om Hannah Arendts liv som kom 2012 ger oss bilden av en modig och stridbar kvinna som tänkte själv och menade att andra också borde göra det. I slutet av filmen gör hon upp med det som mest upprört samtiden, påståendet att nazismens ledare är banala i sin ondska, ett uttryck som fastnat och blivit ett hinder för en vidare förståelse av hennes politiska tänkande. Nu ges det ut flera böcker om och av en av 1900-talets mest betydande tänkare – vad hon menade med ”den banala ondskan”, hur hennes tänkande kan användas för politiska, etiska och este­ tiska frågor, och för att analysera vårt politiska tillstånd. Jag ska här först söka ange några av hennes mest centrala

6

tankar i några punkter, för att sedan kort presentera några av de böcker som under senare år kommit ut i Sverige. Födas på nytt

Den första tanken är att politisk handling i vid mening innebär en pånytt­ födelse av oss som människor. Vad menar hon? Varje människa har möjligheten att tillföra något nytt till världen, att genom handling åstadkomma en förändring. Tanken bär en rad konsekvenser som riktas mot något annat i hennes samtid. När Arendt tar fasta på födelsen, nataliteten, som det mest utmärkande för oss som människor, är det formulerat mot motsatsen – döden. Hennes lärare i filosofi, Martin Heideg-


Foto: Wikipedia

Människor bildar åsikter genom att möta andras perspektiv på tillvaron.

Felet – att människan inte tänker

kommer ur en sådan föreställning och att människor är individer som tänker och bildar sig egna uppfattningar och individer är alltid unika. Människor har därtill inte färdiga åsikter, de bildar sig åsikter genom att möta andras perspektiv på tillvaron. Det grundläggande felet är att människor inte tänker. Det är en inneFoto: Zeitgeist Films

ger, beskrev våra liv som ”ett vara mot döden”. Genom den kärlekstanke Arendt hämtar från kyrko­fadern Augustinus finner hon födelsen av något nytt, nataliteten, som det centrala för oss Filosofen Martin människor. Kärleken till Heidegger. världen, att åstadkomma det goda, får oss att söka förändra det som är fel och det är vad politik ska handla om. Den andra tanken är också den riktad mot lärofadern Heidegger, han som Arendt själv säger lärde den unga stu­ denten att tänka. Men denne filosof blev nazist, en outgrundlig fråga är hur en av 1900-talets mest betydande tänkare kunde förändras så. För Heidegger var ”das volk”, det rena tyska folket, det högsta. Judarna var detta folk främmande, antisemitismen var bärande för hur han tänkte har det alltmer visat sig. Arendts svarar, först genom att skriva en bok om det totalitära samhälle som

7


Politik dominerad av osanningar

Den tredje frågan är varför det politiska livet är så genomsyrat av lögn och osanning. Om nu Arendt menar att politisk handling är det allra mest centrala för en människa, hur kan det då vara så att lögnen så starkt dominerar det politiska livet. Frågan har nu särskilt aktuali­ serats i det tillstånd som benämns ”postsanning”, ”fake news” och ”fakta­ resistens”. Hennes analys av detta ser ut ungefär så här: det finns faktasanningar och rationella sanningar sedan långt tillbaka. De rationella sanningarna blev tidigt en fråga för en elit i samhället, något som Platon menade krävde livslång skolning att komma fram till, medan faktasanningarna blev ”för torget”, alltså

8

Foto: Zeitgeist Films

börd av ”den banala ondskan”, förkroppsligat av nazisten Adolf Eichmann. Han tänkte inte. Det hade han gemensamt med många andra människor som endast lyder order, eller gör saker utan att tänka. Därför skrev Arendt en bok som handlar om nazismens utveckling mot Förintelsen, en bok som bär titeln Den banala ondskan, ibland med tillägget Eichmann i Jerusalem. Arendt närvarade och rapporterade om den rättegång i Jerusalem där Eichmann förklarade att han bara lydde order och följde sin plikt. Därefter skrev hon en bok om vad det innebär att tänka, att föra en dialog med sig själv. Den tredje delen av den boken var tänkt för en av hennes mest bärande tankar, omdömeskraften, hur människor genom att ta varandras perspektiv kan utveckla ett gemensamt omdöme och därigenom vidga sitt medvetande.

t s är at y l a n ts a ingar Arend faktasann gar. ns nin det fin a san l l e n o ti och ra

för medborgarna och politiken. Fakta­ sanningar blir lätt till åsikter som enskilda människor bildar sig. Det sker en glidning från fakta till åsikt. Åsikter relativiserar sanningar, ”ja jag tycker si och du tycker så”, så vad är sant. Den fjärde tanken är det politiska omdömet som det centrala för politikens utformning. Arendt är pluralist i vid mening, det är mångfald som präglar ett gott samhälle. Pluralismen grundas på att enskilda människor bildar sig egna uppfattningar genom att både tänka själva och ta del av andras perspektiv. Vi kan gå ”på besök hos andra” för att vidga vårt eget medvetande. Det kan göras genom att gå bakåt i tiden och jämföra sig, eller att gå ut i rummet för att ta del av det som kan bli gemensamt, det som hjälper oss att bilda ett gemensamt omdöme för hur gemensamma frågor ska kunna behandlas. Ett gemensamt omdöme kräver en offentlighet, ett


offentligt utrymme där detta utbyte av olika perspektiv kan ske. Här står det gemensamma intresset i förgrunden, de egna eller egoistiska intressena får stå tillbaka. Genom att ”gå på besök” hos andra vidgar vi våra egna perspektiv, vårt medvetande. Det är därför vi har det som kallas en offentlighet, ett offentligt ”torg” där olika meningar kan få mötas och uppfattningar växa fram. ◗

Bernt Gustavsson är författare, professor i pedagogik och fd folkhögskollärare

Nyutkommen litteratur – en orientering

Richard Bernstein har skrivit en bok om vad Arendts politiska tänkande kan betyda idag, i den framväxande populismens köl­vatten, Varför läsa Hannah Arendt idag? Här får vi en samlad bild av alla de problem hon behandlat i sina böcker, alltifrån statslöshet och rättigheter, sanning i politiken, till pluralism, falska nyheter och praktiskt omdöme. Anders Burman har givit ut en volym Att läsa Hannah Arendt där ett tiotal filosofer ger sin bild av hennes tänkande och en med titeln ”Rätten till rättigheter” som är ett antal texter av Arendt själv med kommen­tarer. Tillsammans med Ulrika Björk har han även givit ut en antologi om det politiska med titeln Konsten att handla, konsten att tänka. Kenneth Hermele har i en bok med titeln Den banala ondskan har Ni åter missförstått: Hannah Arendts

pröv­­ningar, ingående prövat vad det banala kan stå för, de invändningar som finns om innebörden av det banala med ondskan. Första delen av boken är skriven som ett drama och den andra är en analys av uttrycket ”banal ondska”.

Cecilia Sjöholm har i boken Doing aestetics with Arendt – How to see things manat fram vilken slags estetik som går att utläsa ur hennes skrifter. Sjöholm tar fasta på pluralismen, tillvarons mångfaldighet och vår förmåga att se saker ur olika perspektiv. Hon läser fram estetiken såsom Arendt fångat den från Kants bok om omdömeskraften och gjort den till en del av sin politiska filosofi, hur utformandet av ett gemensamt omdöme sker i samhället. Ann Heberlein har skrivit en bok, Arendt – om kärlek och ondska, som närmast är ett slags biografi, en genomgång av centrala skeden och händelser i Arendts liv. Här finns en del tankar om ondska och godhet, om kärlek och relationer. Den välkända historien om Arendts kärleksrelation med sin lärare Heidegger får stort utrymme, medan framställningen av hennes politiska tänkande kommer i skymundan. I P1s Filosofiska rummet (10 maj) diskuterade Hermele, Sjöholm och Heberlein: ”Varför ska vi läsa Hanna Arendt?” ◗

9


uk a ödmj r a v å d e jag dierna of måst s o l fi l iska stu a ir r p o m m e Som ill de lbaka t l ar. i t å g funger och m o s d e va för att s

10


Katharina Berndt Rasmussen

Jakten på våra omedvetna fördomar De flesta av oss bär ovetandes på stereotypa föreställningar som kan kopplas till exempelvis kön eller hudfärg. Men vilken roll spelar de för vårt tänkande och handlande? Och kan vi påverka dem? Katharina Berndt Rasmussen är fil dr i filosofi och forskar om ”implicit bias” utifrån ett normativt perspektiv. TEXT: CHRISTEL VALSINGER FOTO: DAVID LAGERLÖF

Begreppet ”implicit bias” är engelskt och kan översättas, ungefär, till implicit skevhet. Även om vi inte anser oss bära på rasistiska, sexistiska eller homofoba värderingar, kan vi alltså ändå agera efter sådana föreställningar. Vi är helt enkelt inte riktigt medvetna om dem. Inom de empiriska disciplinerna har det forskats på implicit bias i flera decennier. Sociologer och socialpsyko­ loger har försökt mäta och fånga feno­ menet genom olika experiment. IAT – implicit association test – är t ex ett test som försöker fånga upp stereotypa asso­ciationer genom att be försöksper­ soner att sortera in exempelvis mörkoch ljushyade ansikten i olika kategorier som innehåller positiva eller negativa värderingar. Resultat av testet har bland annat tolkats som att majoriteten av alla individer visar preferens för ljushyade personer framför mörkhyade. Vilka blir konsekvenserna?

Men inom filosofin är intresset för implicit bias nyare. Utgångspunkten inom moralfilosofin och den politiska filosofin är normativ och rör därför frågor om hur vi bör leva våra liv eller organi­ sera våra samhällen.

Katharina Berndt Rasmussen är fil dr i filosofi och forskar vid Institutet för Framtidsstudier

Katharina Berndt Rasmussen använder de empiriska studier av implicit bias som andra discipliner utfört som bas för en beskrivning av hur världen ser ut. – Utifrån den provar jag sedan moral­ filosofiska principer och argument. På vilket sätt är implicit bias ett problem? Vilka konsekvenser i samhället får det? Bör vi göra något åt det? I sin forskning intresserar hon sig också för ansvarsfrågan. Kan vi hållas moraliskt ansvariga för våra implicita attityder och föreställningar, eller för våra handlingar grundade i dessa? Vad, om något, får och bör vi göra åt dessa handlingar och deras grunder?

11


att dion genom ta s s ll o tb fo n ider. n” på e kilda indiv s n e å p Vi ser ”våge e t ruppen – in se på hela g

Utifrån den digra empiriska litteratur som finns pekar mycket på att sambandet mellan implicit bias och diskriminering är svagt när man undersöker det på individnivå. – Det verkar enkelt – vi har kognitiva skevheter som gör att vi behandlar folk olika och det bör vi göra något åt. Men det finns försvårande omständigheter. När man tittar på implicit bias genom till exempel IAT så gör människor olika ifrån sig vid olika tillfällen. Det spelar också roll i vilken kontext man gör testet. Individnivå och samhällsnivå

Känner man sig glad och trygg så gör man bättre ifrån sig, det vill säga upp­ visar lägre grad av implicita skevheter. Är man stressad är det tvärtom. – Det fluktuerar väldigt mycket på individnivå. Det ser man när man upprepar testet. Men tittar man på samhällsnivå, då är det väldigt stabilt över tid. På så sätt verkar implicit bias vara något slags socialt problem. – Vi kan jämföra med ”vågen” på en fotbollsstadion. Vi ser vågen, men inte genom att titta på varje individ. Vi får syn på den genom att den går genom hela

12

gruppen. Att titta på enskilda individer och deras respektive benägenhet att resa sig eller sätta sig ner hjälper oss inte att förstå vågen. Fördomar på kollektivnivå

Dessutom är korrelationen mellan att uppvisa implicita fördomar på ett test och att faktiskt gå ut och diskriminera folk svag. Men även om man bara ibland agerar efter testresultatet, och även om det bara är vissa som gör det, så kan det på kollektiv nivå resultera i stora ojämlikheter. – Empiriska studier har också visat på tydliga samband mellan genomsnitt­ liga IAT-resultat och mätbara ojämlik­ heter i olika länder. Exempelvis finns ett samband, på nationell nivå, mellan å ena sidan könsstereotypa fördomar kopplade till naturvetenskap och teknik, och å andra sidan skillnader mellan pojkars och flickors genomsnittliga prestationsgrad i matte och natur­ vetenskap. Så om implicit bias leder till diskriminering och ojämlikhet – kan vi göra något för att minska den effekt den har på oss?


– Som moralfilosof måste jag då vara ödmjuk och gå tillbaka till de empiriska studierna för att se vad som fungerar. Det pågår mycket forskning på system­ nivå, till exempel om huruvida implicit bias kan påverka myndighetsbeslut. På Institutet för framtidsstudier, där jag arbetar, finns det forskare som testar olika typer av interventioner. Motverka stereotyper

En typ av intervention är att försätta människor i ett bättre utgångsläge. Man kan göra övningar som motverkar stereotyper, som att lyssna på fram­ stående kvinnliga naturvetare. Eller så kan man försöka påminna sig själv om att man vill behandla folk jämlikt. Handlar det om att gå igenom ansökningar, får man se till att har god tid på sig. Det har visat sig ha effekt och minskat förekomsten av implicita för­domar. – Men effekterna kvarstår inte över tid. Det verkar visa på någon slags process som gör att vi inte kan släppa våra inre skevheter bara för att vi gjort det en gång. Att med hjälp av interventioner försöka påverka på individnivå är kanske därför inte rätt väg att gå. Om det är så att skevheterna kommer tillbaka gång på gång, då behöver vi titta närmare på vår kultur där det finns vissa föreställningar om stereotyper, som fortsätter att reproduceras, menar Katharina Berndt Rasmussen. Nya sätt att associera

– Det pekar på att vi måste angripa det här på ett kollektivt samhällsplan, för att minska inflytandet på sikt. Vi kan inte bara lägga på enskilda individer att bli mindre påverkade av implicit bias. Då är det bättre att ta fram regler och system som samhälle. Vi kan till exempel anonymisera ansök­

ningar, så att våra skevheter inte aktualiseras. Det kan också krävas mer långtgående åtgärder, såsom kvotering, för att skapa nya sätt att associera. – Så att när man säger ”filosof” så ska man inte tänka på en vit gråhårig äldre man, utan vem som helst, för att ta ett stereotypt exempel. Välviljan – finns den?

Men åtgärderna som nämnts förutsätter att samhället ser diskriminering som ett problem. – Ibland blir man som forskare lite omsprungen av verkligheten. Är det här de relevanta frågorna nu när vi har alltmer öppet rasistiska krafter i samhället? Då handlar det inte alls om subtila frågor, om människor som vill väl och inte riktigt lever upp till sina ideal. Det är ett väldigt stort problem, ett växande problem.◗ Länk till Implicit Association Test https://implicit.harvard.edu/implicit/sweden

13


Folkbildningsregionen

Östergötland Studieförbunden i Östergötland fortsätter det viktiga arbetet med tilliten för folkbildningen genom gemensamma insatser mot fusk och oegentligheter. Den 29 september arrangerade Bildningsförbundet Östergötland en etik­ konferens där chefer och ledare för studieförbunden i länet deltog. Före­ läste gjorde Eva Ekengren, som på uppdrag av Studieförbunden i Samver­ kan gjort en utredning med syftet att hitta indikatorer på oegentligheter i studieförbundens rapportering. Deltagarna fick också föra diskussioner i grupp om hur man på olika sätt gemensamt kan komma till rätta med oegentligheter. Här reflekterar några av dem kring konferensdagen. ”Framförallt vill BFÖ värna och stärka förtroendet för folkbildningen” Medlemsorganisationerna i BFÖ, Folkhögskolorna och Studie­ förbunden, arbetar kontinuerligt med det egna interna kvalitets­ arbetet som innefattar gransk­ ning och kontroll av verksamhet enligt de förutsättningar som folkbildningsrådet ställer som villkor för statsbidrag. I Bildningsförbundet Öster­ götland har frågor som handlar om etiska frågeställningar, gemensamma överenskom­ melser, gränsdragningar för verksamhet, kontroll och granskning av verksamhet varit återkommande fokusområde. Det finns en stark gemensam vilja att bli ännu skickligare på att upptäcka felaktigheter och att med kraft motverka felaktigt användande av statsbidrag. Framförallt vill BFÖ värna och stärka förtroendet för folkbild­ ningen. Konkret handlar det dels om att ett kraftfullt system för granskning av verksamhet tagits fram som innebär att felaktig­ heter på ett mer effektivt sätt 14

kan upptäckas. Studieförbunden har enats om att det fortsatt är viktigt att arbeta för att stärka kunskapsnivån i alla led; bland chefer och medarbetare, med gemensamma utbildningar, att implementera nya överens­ kommelser och gemensamma arbetssätt. Arbetet kommer att ­fortsätta och jag ser framför mig att vårt fokus kommer vara att stärka kvalitetsarbetet inom folkbildningen. Folkbildningens verksamhet är bred och når många människor och grupper i hela samhället. Trots att så många deltar i folk­bildningens verksamheter, utbildningar och kurser inom folkhögskola eller studieverk­ samheten i ett studieförbund, behöver vi nå fler deltagare. Särskilt de grupper som folkbildningen har svårt att nå, som till exempel ensamstående med barn, personer med låg formell utbildning och icke förenings­aktiva m fl. Vi har en uttalad ambition att nå de personer som står utanför

Gunilla Solveigsdotter Ottosson Ordförande, Bildnings­ förbundet Östergötland Chef, ABF Östergötland

folkbildningen och föreningslivet. Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildning­ en är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Folkbildningen ska ge alla möjlighet att, tillsammans med andra, öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. I den meningen är det viktigt att utveckla former och arbetssätt för ett utåtriktat arbete där vi i folkbildnings­ organisationerna når en ökad mångfald av människor. ◗


“Vi behöver bli bättre på de goda relationerna” Eva Ekengrens föreläsning om risker i folkbildningen ger många tankar och öppnar för goda nya vanor för gemene folkbildare. Vi kan efter denna dag vara tack­ samma för att vi har så många krångliga regler kring bidragsför­ farande och sam­verkan. Ofta känner jag ett visst mått av skepticism då frågor om fusk och bedrägeri kommer på tal. Inte så att jag helt saknar självinsikt eller inte förstår att ekonomiska intressen vill nästla sig in i folkbildningens alla rum, men oftast har jag bara mött godhjärtade och kloka kollegor i alla studieförbund vars främsta önskan är att öka folkbildningens

frigörande kraft i vårt land. Det som Eva så fint har hjälpt mig förstå är att vi behöver bli bättre på de goda relationerna. Inom vår egen organisation, mellan studieförbunden, till våra samverkansparter och inte minst till dem som väljer att vara med i en studiecirkel eller gå på ett kulturarrangemang. Folkbildning är med andra ord goda relationer. Det är så vi mest effektivt kan stoppa fusk och bedrägeri. Jag önskar att en dag som denna fick hamna i var folkbildares dator och att vår kompetens i form av studie­ förbundsanställda fick bidra till en god demokrati, större

Henrik Demetriades Enhetschef, Bilda

egenmakt åt medmänniskan, minskade klyftor i samhället och ett fantastiskt kulturutbud. ◗

“Det finns ett stort värde i att studieförbunden har gemensamma arbetsgrupper” Jag tar med mig kloka medskick gällande var riskerna för oegent­ligheter finns i verksam­ heterna. Men jag tar också med mig att det finns en prestigelös, gemensam strävan hos studie­förbunden om att skapa en mer inkluderande och kvalitativ folkbildning i länet. En viktig faktor för att bidragen till länets verksamheter hamnar rätt är tätare kontakt mellan verksamhetsutvecklarna och samverkansparterna. Folkbild­ ningen bygger på att mötas, att bygga tillitsfulla relationer och skapa ett klimat för delaktigt lärande. Får vi till detta så kommer vi främja att folkbild­ ningsanslagen hamnar rätt i länets olika verksamheter. Jakten på stora volymer måste också förebyggas för att bidragen skall hamna rätt. Detta kan dels göras genom att

ledningen på de olika studieför­ bunden arbetar för ett öppet arbetsklimat och en kultur som gör att våra medarbetare får modet att tacka nej till verksam­ heter med stora volymer som känns tveksamma. Anordnar­ skapet är också primärt i detta arbete. Våra medarbetare behöver vara med från ax till limpa när folkbildningsaktivite­ terna planeras och genomförs. Studieförbunden i Stockholms län och Stockholms Stad har organiserat det gemensamma arbetet inom Länsbildningsför­ bundet (SLB) och inom FOSAM i Stockholms stad. Under Läns­bildningsförbundet och FOSAM finns aktiva arbetsgrupper med medarbetare från olika studie­ förbund som arbetar med etikfrågor. Det finns ett stort värde i att studieförbunden har gemensamma arbetsgrupper

Ninve Düzgün-Khelil Regionchef, NBV Öst

för att utveckla gemensamma verksamheter och hitta lösningar på problem som uppstått, men framförallt för att bygga på relationerna mellan medarbe­ tare inom olika studieförbund. Det är viktigt att det inte bara är ledningen på studieförbunden som driver det gemensamma arbetet vidare utan att detta görs på olika nivåer inom studieförbunden. ◗

15


Medborgarskola kan återuppstå ur glömskan Under nästan 30 år var den Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelsta ett viktigt nav för att stärka kvinnors röster. Nu finns stora förhoppningar om en ny fas i Fogelstas historia som centrum för demokratiutveckling.

Lars Holmgren är f d kanslichef på Bildnings­ förbundet Öster­götland

TEXT: LARS HOLMGREN FOTO: MARK OLSON & HISTORISKA MOTIV

Här i Julita socken i Sörmland bedrevs från mitten av 1920-talet folkbildning om kvinnors villkor, demokrati, medborgerliga och mänskliga rättigheter. Den krea­ tiva pedagogik som utvecklades innehöll rollspel, berättande och eget skapande, sådant som folkhögskolevärlden i någon större omfattning kom att anamma först på 1970-talet. Kvinnliga Medborgar­ skolan vid Fogelsta var ett unikt folkbildningsexperiment. Mellan 1925 och 1954 fick ca 2 000 kvinnor utbildning och självförtroende för att ta plats i samhällsbygget. Arbeterskor från textilindustrier, lärarinnor och hemmafruar, jour­nalister, kontorister och läkare  var exempel på deltagare. Tanken var att vända sig till olika samhällsklasser och personer. När Marie Selander och Tuomo Haapala flyttade till Julita 1978 var skolans historia närmast glömd och osynliggjord. Sedan dess har mycket hänt.Stora förhoppningar finns om att Fogelsta får nytt liv som centrum för demokrati­ utveckling.

16

Gamla mejeriet


Elisabet Tamm,t v, ägare till

godset Fogelstad, var intiativ­ tagare och finansiär till med­ borgarskolan. Ada Nilson, läkare, kanske den som betydde mest för att utveckla skolans peda­ gogik. Honore Hermelin, rektor under alla de 29 åren, Elin Wägner, författare, spelade en viktig roll i kampen för kvinnlig rösträtt. Kerstin Hesselgren, den första kvinnan i Sveriges riksdag, värvade under sina arbetsplats­ besök som yrkes­inspektör många arbeterskor till Fogelstads kurser.

Fogelstadgruppen: Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin,

Elin Wägner och i korgstolen Kerstin Hesselgren. Gruppen stod bak­ om Kvinnliga Medborgarskolan men också Frisinnade kvinnors riks­ förbund och Tidningen Tidevarvet.

Lilla Ulfåsa

Den besvärliga Elin Wägner – journalist, ­förf­attare, feminist, fredsaktivist.

Veckotidningen Tidevarvet gavs ut av

Frisinnade kvinnors riksförbund 1923-1933.

17


Kursdeltagarna kom från

hela landet men merparten från Stockholm med omnejd, från Sörmland och Östergöt­ land. De skulle inte tillhöra något särskilt parti eller någon särskild samhällsklass. Arbeterskor från textilindust­ rier, lärarinnor och hemma­ fruar, journalister, kontorister och läkare var exempel på deltagare. 

Humanism – Demokrati – Bildning – Gemenskap. Mål: Ge kvinnor mod Komtemåla var en påhittad

kommun. I rollspel lärde man ut politik och samhällsförvaltning.

18

och redskap att delta i samhällsbyg­ get. Allas erfarenhet lika viktig och efterfrågad. Olikheter i gruppen ses som en tillgång. Tilltro till individen att utveckla sin särart i gemenskap.


”I demokratins väsen ligger något av detta att uppfatta och erkänna det ovanliga hos de vanliga människorna och låta dem komma till sin rätt.” Honorine Hermelin (t h)

Vidare läsning: Kulturföreningen Fogelstad www.fogelstad.org

Vänföreningen Fogelstad www.fogelstads­­van­forening.se

Insamlingstiftelsen www.fogelstads­ stiftelse.se

Kvinnor på gränsen till genombrott Ulrika Knutson Bonniers. 2004

Marie Selander och Tuomo Haapala guidar vid utställningen. De har haft en

aktiv roll i Fogelstas moderna resa från bortglömd till dagens uppmärksamhet. Marie är också den drivande kraften bakom Fogelstad Musikteater och dess många föreställningar.

Den besvärliga Elin Wägner

Ulrika Knutson, Historiska Media. 2020

Fogelstads föreningar och stiftelse – hur hänger det ihop? Kulturföreningen Fogelstad

Kvinnliga Medborgarskolan.

bildades 1995. Vill förvalta Fogelstads minne och utveckla fogelstainspirerad verksamhet. Står bakom utställningen om med­borgarskolan som finns i Fogelsta gamla mejeri, tvärs över vägen från Lilla Ulfåsa, den före detta rektors­bostaden.

Vänföreningen Fogelstad bildades

Fogelstad Musikteater bildades

för att sätta upp musikteater i Fogelstadgruppens anda. Först O Fåglastad – ett andens badställe, 1997–1999, och senast Kvinnorna och staden 2018. Föreningen har betytt mycket för att sprida kunskap om

våren 2019 i samband med att Lilla Ulfåsa som varit privatbostad skulle säljas. I den fd rektorsbostaden, och på andra platser, vill föreningen driva verksamhet i Fogelstadgruppens anda för att möta 2000-talets utmaningar. Insamlingsstiftelsen Fogelstad

äger och förvaltar huset Lilla Ulfåsa i syfte att bedriva verksamhet i Fogel­stadsgruppens anda, i sam­ arbete med, bland andra, vän­ föreningen och kulturföreningen.

Framtiden Förutom att renovera Lilla Ulfåsa finns planer på kurser och kulturverk­ samhet, och på folkhögskoleverk­

samhet med metodiken från Kvinnliga Medborgarskolan. Följ utvecklingen på länkarna här ovan. ◗

19


ig ett sätt för m r ä s la d n a rv Att kunna fö unicera unna komm k h c o ig m att befria givning. med min om

20


Robert Fux

Allt ljus på drag

Glittrande studiecirkel i showformat skapar föreställning med premiär 2021 Kan scenkonst vara folkbildning? Skådespelaren och dragartisten Robert Fux arbetar i alla fall efter den tesen i sitt residens vid Vara ­Konserthus. Nästa år ska hans arbete utmynna i en föreställning där drag som konstform och uttryck står i fokus – ”en glittrande studiecirkel i showformat, för alla oavsett tillhörighet”. TEXT: CHRISTEL VALSINGER FOTO: PRIVAT OCH PRESSBILDER

– Folkbildning kan handla om så många olika saker. För mig handlar det om att ta ordet och gräva där jag står. Vrida och vända på förståelsen av det, säger Robert Fux på telefon, i en paus i repetitionerna på Kulturhuset Stadsteatern, där han är anställd sedan 2014. I år firar teatern 60-årsjubileum och i oktober har Det stora teaterkalaset premiär, med manus av Calle Norlén och regi av Sissela Kyle och Roine Söderlund.

Robert Fux är skådespelare, dragartist och Artist in Residence vid Vara Konserthus

Artist in Residence

Parallellt är Robert Fux ”Artist in Residence” på Vara Konserthus. Ett residens som ska utmynna i en produktion med fokus på ”drag, förvandlingens magi och plastsysterskap genom tiderna”, med premiär 2021. Det är den han kallar för ”en glittrande studiecirkel i show­ format”: – Studiecirkeln är en fantastisk form där alla kan mötas, resonera och fördjupa sig i ett ämne tillsammans. Scenkonst­ upplevelsen är ett bra forum. Jag kommer att ta emot publiken efter föreställningarna, ha inbjudna gäster och föra ett vidare samtal. Jag tycker om att möta människor och prata med dem om deras verkligheter och kanske låta den krocka

med min. Det blir en annorlunda typ av folkbildande studiecirkel. Mer än bara underhållning

Som konstform har drag påverkat samhällsutvecklingen, bland annat genom sätta fokus på könets konstruktion och utmana normer. Drag är mer än ”underhållning till desserten”, menar Robert Fux. – Det är ett systerskap som finns i det fördolda, under gatan, bakom fasaden. Men dess historia riskerar att glömmas bort. Under sitt residens vill han använda drag som tematik och undersöka om det 21


unt mig, Drag finns r ystem som ett sols jligheter. av olika mö

Robert Fux Som jourhavande intendent Arva i ett samarbete mellan Stadsteatern och Nationalmuseum ...

… med drag-gruppen Cunigundas mammor …

Fakta Robert Fux Uppvuxen på landet utanför Kalmar och i Wien i Österrike. Utbildad vid Teaterhögskolan. Har gjort roller i föreställning­ ar på Riksteatern, Kungliga Operan, Oriontetern, Teater Brunnsgatan Fyra och Strind­ bergs Intima Teater. Anställd vid Stadsteatern i Stockholm sedan 2014.

Är grundare av Dragcirkus på Kolingsborg och medlem i dragperformancegrupperna Cunigunda och Cunigundas Mammor. Har tidigare hörts i radio bl a som skvallertanten Madame Reuter i Morgonpasset i P3 och som sketchmakare i P3 Homo.

finns en kanon som kanske förbisetts. – Men jag känner inte att jag ska ut och ge en historielektion. Jag gör ett fritt konstverk med avsikt att blanda historien med en dos fiktion. För att föreställningen ska kunna känna sig fri så behövs ett livgivande kaos och ett visst mått av galenskap. Stort gensvar bland recensenterna

Under sina år vid Stadsteatern har Robert Fux hyllats av kritiker för flera av sina insatser. SvD kallade hans tolkning av Virginia Wolfs Orlando för ”magisk” och när han gestaltade publicisten Herbert Tingsten i Ansvaret är vårt/ Tingsten beskrevs han i Kulturnytt som ”fenomenal”. Som dragqueen började han sin bana på Stockholms nattklubbsscener och förra året höll han utomhusvaritén Salong Fux i Slakthusområdet och Vitabergsparken 22

Gjorde förra året en visning av konst på Nationalmuseum, i rollen som ”Frök-hen Sverige” och tillsammans med Ann Petrén. ”Transformationer” beskrevs som “en annorlunda museiupplevelse” och sålde slut på ett par timmar.

med svenska och internationella artister. I showen möttes livemusik, teater, dans, nycirkus, akrobatik och burlesk. Podcast som utforskning

Den kommande föreställningen på Vara konserthus, som även kommer att åka ut på turné, har ännu inget namn. Som en del av researchen inför den gör Robert Fux en podcast med namnet Drottningmötet. I podden intervjuar han kända och okända ­svenska dragartister som han mött under sin karriär. Bland dem finns Miss Vanity/ Linus Mauritz, som med makeup kan förvandla sig till kändisar som Cher och Billie Eilish. De häpnadsväckande förvandlingarna visas på hennes instagramkonto. Farao Groth, känd radioprofil som också har sitt drag­alias


….

… som moderator för Hemslöjdens evenemang Handmade Issues 2017 …

Disco Bambina gästar också podden liksom folkkära Christer Lindarw, vars shower med After Dark sändes i SVT redan på 70-talet. I intervjuerna berättar de om att hitta sin identitet, om stöd och motgångar och vad som ligger bakom deras dragpersona. Varje intervju inleds med frågan ”vad är drag för dig?” och svaren varierar med varje gäst: ”tragiskt”, ”kul”,” modernt clowneri”, ”alter ego”. Så vad är drag för Robert Fux? – Det är många olika ord. Ett ord som jag tänker väldigt mycket på är ”förgänglighet”. Jag vill kretsa kring förgänglighetens fantastiska möjlighetet. Att vi inte är eviga. Förgängligheten finns också i de klädskapelser som kanske bara existerar för en kväll i en dragshow. – Jag är nyfiken på om inte döden kommer att spela en stor roll i den här föreställningen. Döden är en konstant som vi alla måste förhålla oss till. Det skapar en slags möjlighet till akut kreativitet. Det är här och nu som gäller. – Jag vill nå ner i vetskapen om att det är viktigt vad vi gör, vad som sägs. Har vi möjlighet att säga något så ska vi göra det, och vågar man inte själv ska man gå i armkrok tillsammans. Vi lever i en tid där man måste försöka påverka historien i en viss riktning.

… i plurret under lysande sol.

Till skillnad från gästerna i Drottningmötet har Robert Fux inget drag­alias. Varför inte?

– Jag försökte skaffa ett under många år. Men det kändes inte som att jag behövde det. Drag finns runt mig, som ett solsystem av olika möjligheter, men jag är alltid dess nav. – Dessutom har jag redan ett bra efternamn! – Men jag använder mig av drag i mitt yrke, även om jag inte står i smink och höga klackar. Det är en metod menar han, som ger honom möjlighet att ta sig an vilket kön och vilken ålder som helst. – Att kunna förvandlas är ett sätt för mig att befria mig och kunna kommunicera med min omgivning. Ställa frågor om livet och måla upp berättelser, dela minnen och erfarenheter. Drag är ett sätt att påverka ett rum. Det sker alltid i relation till en åskådare eller medverkande. Det är ett publikt hantverk. Arbetssättet är så centralt för honom att han en gång gick in till sin chef på Stadsteatern och bad honom att riva kontraktet och anställa honom som dragartist istället för skådespelare. – Han tyckte att det var väldigt ­konstigt. Och det gick inte att riva kontraktet. Facket sa ifrån. – Så det föll på en teknikalitet. ◗ 23


Peter Frejhagen

Medlemmarnas olik Tydligare identitet som bildningsförbund och ökad digital närvaro i regionen. Det är lite av vad Bildningsförbundet Östergötland står inför när Peter Frejhagen nu tar över som kanslichef. TEXT: CHRISTEL VALSINGER FOTO: MARK OLSON

Sedan Peter Frejhagen anställdes av Bildningsförbundet Östergötland den 1 augusti har han ägnat sig åt att lära känna organisationen. – Vi samlar tio studieförbund och sex folkhögskolor i regionen och det ska bli så spännande att förstå hur Bildnings­ förbundet fortsatt kan vara en kraft för medlemmarna. – Folkbildarforum är en stor och viktig del av Bildningsförbundet som bidrar till att medlemsorganisationerna kan utvecklas. Men det har ibland uppfattats som

det enda vi är. Där kommer jag att jobba hårt för att hitta en bra balans mellan det vi är och det vi gör. Mer tillgängliga lokaler

Nya lokaler står också på agendan, som är tillgängliga för funkisar och som kan bli en fast plats för förbundets verksamheter. Peter Frejhagen jobbar identitetsskapande och det tror han kommer att märkas. Tidigare har han arbetat fackligt för Kommunal, varit anställd av Social-

m är 30 minus Vi når inte dem so t det virtuella om vi inte förstår at rld.” en och samma vä och det fysiska är

24


kheter är vår styrka demokraterna i Riksdagen, ekonomichef på RFSL och startat upp organisationen HBT-Socialdemokrater Sverige. Dess­ utom har han drivit en hotell- och kon­ ferensanläggning i Ödeshög. De senaste tre åren har han varit verksamhets­ledare för ABF Östergötland, men suget att jobba mer med idéutveckling regionalt lockade honom till Bildningsförbundet Östergötland.

Olika ideologiska grundtankar

– Varje studieförbund och folkhögskola har ju sina huvudmän och sina ideolo­ giska grundtankar, vilket jag tycker är så oerhört spännande. Jag jobbade i tio år i Sveriges Riksdag med politik, anställd av Socialdemokraterna. Men i lunchkön stod ju Tobias Billström som är moderat framför mig. Alla partier fanns liksom i min vardag och det gillade jag väldigt

25


Peter Frejhagen är kanslichef på Bildnings­ förbundet Öster­götland

mycket. Jag tyckte om känslan av att det jag tycker och det jag står för inte tas för givet.

Olikheter ger styrka

När alla finns representerade på en och samma plats är det svårare att demoni­ sera människor och åsikter, menar han. – Då handlar det mer om förståelsen för att olikheter just är en styrka. Det är det som jag tror gör Bildningsförbundet till vad det är. Medborgarskolan, ABF, Bilda, Sensus, Valla, Bona och så vidare har ju alla sina karaktärer som ska synliggöras som just varsin del av folkbildningen. Det är jättespännande. Peter Frejhagens pappa var civil­ ingenjör och programmerare på IBM, medan mamma jobbade på LO som dataombudsman. Den digitala vanan har han med andra ord sen barnsben. Att många ser den virtuella och den fysiska världen som separata platser idag är något han vänder sig emot. För att nå alla yngre

– Vi når inte dem som är 30 minus om vi inte förstår att det är en och samma värld. Jag har skolat mig till det, de yngre har levt det. Det virtuella är ingen annan värld. Det kommer att vara en sak jag vill lyfta in i folkbildningen. Vad händer när vi får den digitala och fysiska världen att hänga ihop bättre? ◗ Fakta om Peter Frejhagen Genusvetarprogrammet på Södertörns Högskola (2002-2005) Ekonomichef på RFSL Förbundskansliet (2007-2008) Valombudsman EU-valet för Socialdemokraterna i Stockholm (2009) VD Trehörna Wärdshus (2010-2020) 26

Verksamhetsledare ABF Östergötland (2017-2020) Går i år Folkbildningens idé & utveckling på Linköpings Universitet Bor: Trehörna, Ödeshögs Kommun Läser: Makt – Lös av Mona Sahlin Tittar på: Borgen på Netflix

Lyssnar på: P1 hela tiden Äter: Persisk kycklinggryta med långkornigt ris Gör en ledig dag: Jobbar med praktiska saker på hotellet som trädgård mm Blir arg av: Onyanserade debatter


Boktips

”Utbilda dig” är en av uppmaningarna från Black Lives Matter-rörelsen, som vill få människor att göra upp med sina fördomar och sin okunskap om rasismen och dess rötter. Här tipsar vi om tre böcker som ger vidgade perspektiv.

Amat Levin: Slumpens barn (Natur & kultur) Seinabo Sey, Erik Lundin, Alice Bah Kunke, Madi Banja. ”När jag tittade på listan över svenskgambier insåg jag att de hjälper till att forma berättelsen om det moderna Sverige. Deras liv utgör en historia som behöver dokumenteras, så att den kan leva vidare och nå nya generationer.” Så skriver Amat Levin, själv svenskgambier, i sin debutbok Slumpens barn, som kom ut i maj i år. Amat Levin är journalist och en av dem som har synts och hörts i debatten om rasism och auktoritärt våld efter att amerikanen George Floyd dödades av polis i USA i våras. Han driver också sajten och instagramkontot ”Svart historia” som vill hjälpa till att bredda bilden av Afrika och diasporan. Här tecknar han bilden av hur Sverige en gång mötte Gambia – en fantastisk slump som berodde på att sjöfararen och krigsveteranen Bertil Harding körde fel när han egentligen skulle till Senegal. Harding förälskade sig i Gambia och blev först med att erbjuda turitsresor till det nyligen befriade landet. Det är början till att det idag finns över 11 000 svenskar med ursprung i det lilla riket på Afrikas västkust med drygt två miljoner invånare. Men Slumpens barn innehåller också en ström av vittnesmål om hur det är att stå mitt emellan två kulturer och om att leva som svart i en vit majoritet.

Reni Eddo-Lodge: Varför jag inte längre pratar med vita om ras (Modernista) 2014 lade den brittiska journalisten och aktivisten Reni Eddo-Lodge ut ett blogginlägg där hon slog fast att hon inte längre tänkte prata om ras med människor som förnekar den strukturella rasismens existens. Hon hade tröttnat på att se den offent­liga debatten om rasism föras av dem som aldrig drabbas av den. I den här boken vidareutvecklar hon sitt resonemang och undersöker dessutom kopplingen mellan ras, klass och kön. Hon borrar också ner sig i Englands historia med slavhandel och kolonialism. Exempelvis berättas om hur en miljon indier slogs på Englands sida i Första världskriget i tron att det skulle ge det egna landet självständig­ het. Boken ger inblick i hur rasismen kan se ut i Europa. Det är värdefullt när blickarna så mycket oftare riktas mot USA.

Kwame Anthony Appiah: Identitetsillusionen – lögnerna som binder oss samman (Fri tanke) Är etiketterna vi sätter på varandra utifrån kön, religion, etnicitet, nationalitet, klass och kultur våra verkliga identiteter? Går de att avgränsa på det sätt vi så ofta gör? Ghanansk-brittiska filosofen Kwame Anthony Appiah intresserar sig för hur identiteter fungerar och konstrueras. Vad avgör vad som definieras som ”vi”? I sin bok ”Identitets­illusionen” visar han hur identiteter inte sällan är baserade på missförstånd och till och med lögner. Ändå behöver vi dessa identiteter för att skapa tillit och hålla samman. Christel Valsinger

27


Smått &gott Cirkelns betydelser Nyligen kom en rapport från Folkbildningsrådet som tar upp hur cirkeln beskrivs. Det är kul att utredarna valde ut Östergötland som region att studera och hela rappor­ ten tar upp mycket av den verk­ samhet som genomförs här. Rapporten konstaterar att cirkel­verksamheten uppfyller de fyra statliga syften för folkbildningen som formulerats. Egenmakt och påverkansmöjligheter, som är grunden för folkbildningens uppdrag, är i fokus. Att 76 procent av dem som svarat sagt att de kunnat påverka upplägget i cirkeln ger del­

Läs rapporten, gå in på https://www.folkbild­ ningsradet.se/ och sök på Cirkelsens Betydelser.

Illustration: Shutterstock

28

Humanistdygnet flyttar framåt I september skulle Humanistdygnet ha arrangerats i Linköping för första gången sedan 2013. Men med anledning av pandemin flyttas eventet till den 17 april 2021. Under Humanist­ dygnet deltar forskare, artister, konstnärer och författare som föreläser om, visar upp och samtalar om humaniora och humanism. Sedan 1985 delas också Tage Danielsson-priset ut i samband med dygnet. Arrangerar gör Filo­ sofiska fakulteten vid Linköpings universitet tillsammans med LiU Humanities, Östergötlands museum och Linköpings kommun. Foto: Svensk Filmdatabas

Säkra din vardag på nätet Det ställs allt högre krav på medborgarnas digitala kompetens och en del i den är att förstå hur man skyddar sig mot bedräger­ ier och påverkanskampan­ jer på nätet. I oktober genomför MSB och polisen kampanjen Tänk Säkert och i samband med den har Linköpings Stadsbibliotek tillsammans med ett flertal aktörer tagit fram en podd om vardags­ säkerhet online. Podden som heter Tänk säkert på östgötska tar upp ämnen som säkra lösenord, nätfiske, id-kapning och fake news. Samtals­ ledare är journalisten Christel Valsinger. Finns på Acast.

tagarna makt. Dessutom visar det sig att upplevelsen är att det är en kollektiv process vilket också är något som cirkeln är tänkt som. Spännande är också att det först är ämnet som gjorde att man ville delta/starta cirkeln, men att det var gemenskapen som gör att man får mersmak och vill fortsätta. Det är något som vi bör ta med oss, dvs att med ämnen kan vi locka till oss del tagare men vill vi få dem att fortsätta måste man uppmuntra och under stödja gemenskaper i gruppen.


Eva Ekengren

Studieförbunden i Östergötland vill veta vad man letar efter TEXT: EVA EKENGREN FOTO: DAVID LAGERLÖF

Jag fick den 29 september förmånen att leda ett samtal med studieför­ bundens chefer i Öster­ götland kring etikfrågor och internkontroll. Anled­ ningen är att jag tagit fram ett underlag till Studie­ förbunden i Samverkan som heter ”Man måste veta vad man letar efter” och som ska hjälpa oss att förbättra verktygen för att hitta felak­tigheter i rappor­ tering av verksamhet. 29


dskap och tillgängliga re a br ha t at t ig kt vi heten Det är a djupt i verksam äv gr a nn ku t at r er. och metoder fö er som inte stämm st ön m se a nn ku och snabbt Att studieförbundens verksamhet med studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildning finns i hela länet är en viktig och betydande del av samhälls­ livet. Det ett viktigt och angeläget faktum och det blev tydligt på denna Etik-och Kvalitetskonferens under ledning av Bildningsförbundet Östergötland. Inriktningen på konferensen var att utifrån diskussioner om riskfaktorer och indikatorer, som ger skäl till extra kontroller av verksamheten, få en gemensam syn på hur verksamhetens kvalitet kan säkerställas. Misstag får inte upprepas

Under de senaste åren har flera studieförbund i olika delar av landet blivit utsatta för bedrägerier och fuskverksamhet. Detta är oerhört allvarligt och skall

30

inte kunna inträffa igen. Det var alla chefer som deltog i konferensen eniga om och något vi hela tiden måste arbeta för att motverka! Tydliga riskfaktorer

För att klara det behövs strukturerad internkontroll. För det finns tydliga identifierbara riskfaktorer och kända indikatorer att uppmärksamma och kontrollera. Det är ett utvecklingsarbete som studieförbunden aktivt ska arbeta med i den löpande verksamheten. Ett öppet och transparent diskussionsklimat mellan studieförbunden visar den höga ambition som man har här. I de samtal som fördes märkte jag att alla studieförbunden aktivt arbetar med att stötta det lokala föreningslivet i att kunna erbjuda människor i hela länet


inte är korrekt genomförd. Anordnar­ skapet måste vara i fokus. Upptäcka snabbare

Eva Ekengren har varit Etik- och Kvalitetsansvarig åt Studieförbundet Vuxenskolans ­förbundskansli

både studiecirklar och kulturverksamhet i Östergötland. Studieförbunden är ju också nyfikna på nya samarbeten, nya vägar för samverkan och att möta nya deltagare. Men under det här året har naturligtvis den pandemi som finns i samhället givit studie­ förbunden nya och annorlunda förutsättningar och utmaningar för sitt arbete.

Tillit och förtroende

Studieförbunden vill utifrån den verklighet som råder, ändå lyfta hur viktigt det är med tillit och förtroende mellan de som deltar i, de som leder studieförbundens verksamhet och de som är bidragsgivare. Det förtroendet är grundläg­ gande, och det vill man skall kunna fortsätta att vara så. För att kunna behålla förtroendet från bidragsgivare och andra måste vi alla bli bättre på att snabbt kunna agera och sätta stopp om någon verksamhet genomförs på ett sätt man inte avsett eller planerat, konstaterades under konferensen. Studieförbunden var också väldigt tydliga med att fastställa att man aldrig någonsin tolererar en verksamhet som

På konferensen fanns kvalitet- och etikfrågor i centrum. Studieförbunden kunde tillsammans identifiera några avgörande riskfaktorer som kan vara bakomliggande orsaker till att oegentlig verksamhet genomförs. En viktig utgångspunkt var också att man ville komma fram till hur studieförbunden skall bli bättre på att snabbt upptäcka sådan verksamhet som inte är korrekt. Man vill snabba på processer med internkontroller så att man i tid ser om det finns avvikelser från normal verksamhet. Man vill också tillsammans lyfta fram vilka indikatorer från verksamheten man då bör titta extra på. Extra och täta kontroller utifrån de avvikelser man ser måste göras. Det är viktigt att ha bra och tillgängliga redskap och metoder för att kunna gräva djupt i verksamheten och snabbt kunna se mönster som inte stämmer, konstaterades på konferensen. Något jag tog till mig var att det finns en ambition att skapa en ökad transparens mellan studieförbunden. Det finns också en än mer tydlig överenskommelse om hur man kan ta ett gemensamt ansvar och ha ett gemensamt handlingssätt när man vill göra en extra kontroll av verksamhet, eller om man misstänker att man är utsatt för bedrägeri. Den andan var tydlig i de diskussioner som fördes och där är jag gärna med i det fortsatta arbetet! ◗

31


Returadress:

Bildningsförbundet Östergötland Storgatan 41 • 582 23 Linköping

KLOKHET & KUNSKAP LINKÖPING KONSERT & KONGRESS

Nytt datum: 27 april 2021

www.folkbildarforum.se twitter: @Folkbildarforum

Temat för årets Folkbildarforum är Klokhet och Kunskap. Hur blir vi kloka och omdömesgilla som individer och hur blir vi det tillsammans, som medborgare och som samhälle? Hur får vi allt detta att betyda något, att engagera? Hela programmet spikas och löpande uppdateringar hittar du på www.folkbildarforum.se. Där publicerar vi information om programmet och intervjuer med medverkande och texter relevanta för temat. Medverkande • Katharina Berndt Rasmussen om omdöme och våra verkliga fördomar • Jonna Lappalainen om kollektiv kunskap • Bengt Kristensson Uggla om strävan efter sanning • Bob Hansson talar allvar om livet • Panel om vad pandemin lärt oss om vad ett klokt samhälle bör vara Valbara sessioner • Parallella sessioner som knyter an till temat Klokhet och Kunskap Moderator: Anna Lindman Vegetarisk mingelbuffé direkt efter konferensen för dem som vill. Läs mer och anmäl dig på vår hemsida. www.folkbildarforum.se

FOLKHÖGSKOLOR

www.bildningsforbundet.se

! ! !

! ! ! ! ! !

!

STUDIEFÖRBUND

Profile for Folkbildarforum

#FoFo Nr 2 2020  

#FOFO är tidningen om folkbildning och samhällsutveckling som inte ryggar för de svåra frågeställningarna! Tänkvärda krönikor och inspireran...

#FoFo Nr 2 2020  

#FOFO är tidningen om folkbildning och samhällsutveckling som inte ryggar för de svåra frågeställningarna! Tänkvärda krönikor och inspireran...

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded